FÖRSVARA UNGDOMARNAS RÄTTIGHETER

LSS-boende
t
10
”i och med puberteten blir det nya lekar och ett annat socialt
samspel som de här ungdomarna inte hänger med i
annat socialt samspel som de här ungdomarna
inte hänger med i. De har inte den
sociala mognaden och ligger efter mentalt
sätt. De uppfattar till exempel inte
ironi. De förstår inte längre hur de ska
göra för att vara med och passa in. Sedan
innebär högstadiet en annan struktur än
tidigare med fler lärare, klassrum och ökad
självständighet, säger mikael.
– Det här leder ofta till depressioner, ätstörningar
och självskadebeteende. Framför
allt föräldrarna förstår att något inte
stämmer och börjar ofta kämpa för sina
barn. Det är inte alls ovanligt att personer
med asperger får sin diagnos när de går i
femman eller sexan, säger Liselotte.
– man ska komma ihåg att det här inte
är ungdomar som har betett sig illa eller
misskött sig på något sätt. Det är inte därför
de behöver lämna hemmiljön. De har
ett funktionshinder, säger mikael.
vARSAMMA STeG
Det är viktigt att de som kommer till Viljan
gör det av fri vilja, därav även namnet
på verksamheten. För att vara säkra på att
alternativet är det rätta för den enskilde
eleven följer varje placering samma rutin.
– Vi lägger mycket tid och kraft på en ny
intagning. Vi tar varsamma steg och det
tar ofta tre månader från första kontakt
tills ungdomen kommer hit, säger mikael.
– Det första mötet med eleven som sker
www.sjukvardsinformation.com
i deras hem är viktigt, säger Susan och
förklarar att vad de framförallt vill se är
att det finns en egen vilja eller i alla fall
en liten gnutta motivation och nyfikenhet
över att komma till Viljan.
– Det kan vara så att ungdomen själv inte
alls vill det här, och det märker vi då vi
kommer och hälsar på.. De händer även
att eleven inte säger någonting alls under
besöket. men kan vi, till exempel under
lugg, se att han eller hon kikar på oss med
nyfikenhet eller har ett litet leende på läpparna,
så finns det någonting där, något att
bygga på och det är det vi vill se.
mikael och Susan presenterar verksamheten
på ett mycket öppet och tydligt sätt
med både bilder, tal och texter. De berättar
om vardagen, hur de jobbar och varför.
De är även öppna om regler och krav.
Ingenting ska komma som en överraskning,
förutsägbarheten finns med från
första början.
– men det är framförallt viktigt att vi
signalerar trygghet och visar att vi tror på
dem, säger mikael.
Innan placeringen startar får föräldrar
och handläggare formulera en målsättning
med placeringen. Den blivande eleven får
också möjlighet att formulera sitt mål och
det vanliga är att man vill klara av att bo i
eget boende eller att gå i skolan.
Viljan använder sig även av ett verktyg
utformat utifrån forskning av Eve mandre:
Liselotte Norling, delägare och bildpedagog, Mikael Tallberg, enhetschef.
Specialpedagogisk design. Det används
för att forumlera ett individuellt förhållningssätt
för varje elev.
– Syftet med verktyget, som består av ett
60 tal frågor, är att vi får fram vad som är
speciellt för just den här eleven och vi kan
formulera vilket stöd som behövs, bland
annat i form av miljöanpassning, säger
mikael.
TYDLiG STRUkTUR
Genom att förberedelserna innan eleven
kommer är noggranna är situationen
anpassad från start och när den peda gogiska
designen fylls i efter cirka tre månader
igen är det många beteenden som försvunnit
bara tack vare den tydliga strukturen.
– Situationen är förutsägbar och det
finns ett annat lugn här. Vi märker ofta
att elevens sömn snabbt blir bättre och att
stressnivån sjunker, säger Liselotte.
Hon förklarar att eleverna på Viljan
generellt trivs mycket bra i verksamheten
och att det är en god stämning i husen.
många av de tidigare eleverna har kontakt
efter att de lämnat Viljan och kommer även
och hälsar på.
Sedan drygt sju år tillbaka får personalen
handledning av beteendeterapeuten Gunnar
Ahlin. Sedan det samarbetet började
arbetar Viljan fasindelat och även med
kognitiv beteendeterapi.
Viljans fasmodell är indelad i tre delar
där eleven till en början har mycket stöd
i vardagen och där man successivt utvecklas
mot en större självständighet. Genom
faspärmen får eleverna redan från början
en bra bild av vad de kommer att arbeta
med på Viljan under hela placeringstiden.
Den har en egen kopia av pärmen.
Fasindelningen med den detaljerade informationen
är också ett verktyg för att
ungdomarna ska veta vad som förväntas av
dem, vilket de själva kan ha svårt att förstå.
– De har många gånger svårt att förstå
vilken nivå de ska ligga på. De lägger ribban
extra högt för att gardera sig och vara
säkra på att de räcker till, säger Susan och
kopplar det till situationen i skolan.
– Om eleverna fått i uppdrag i den traditionella
skolan att skriva en uppsats i