FÖRSVARA UNGDOMARNAS RÄTTIGHETER

ingripa. ofta är hänsynstagandet för stort.
– Jag har varit lärare i svenska två och förstod
inte vad jag såg när flickorna inte fick
vara med på alla aktiviteter eller uttryckte
att de måste skynda sig hem från skolan.
När jag drog över min undervisning med
fem minuter utsatta jag en del flickor för
fara. de blir ifrågasatta när de kommer
hem sent och riskerar misshandel. Jag tog
för mycket hänsyn till familjernas rätt till
tradition och kultur och då på bekostnad
av barnets rättigheter. det vet jag idag, säger
Juno blom.
generAlIserA InTe
Hon är tydlig med att vi inte ska generalisera
och att hedersförtryck och våld inte finns i
alla familjer från ett visst land eller från en
viss religion.
– Jag har träffat många familjer som valt
att lämna sitt land för att de vill ge sina barn
rättigheter och få njuta av demokrati. så jag
vill vara tydlig med att hedersförtryck inte
gäller alla. Men tillräckligt många för att vi
måste synliggöra det och göra något åt det.
Hedersförtryck kommer ur seder och bruk
och bakom finns en stor, förgrenad familj
med ett starkt patriarkaliskt system som
utövar hot, tvång och våld för att flickorna
och pojkarna inte ska dra skam över
familjen. Från att flickorna varit omhuldade
prinsessor i familjen sker en markant
vändning i attityd och förhållningssätt då
de utvecklas till unga kvinnor och får menstruation.
– När de blir kvinnor är de presumtiva
horor och riskerar att inte bli gifta. Från
att ha haft större frihet och kunnat röra sig
betydligt mer fritt måste de gå hem direkt
från skolan och får inte ha fritidsaktiviteter.
tänk er själva att lillsyrran kan röra sig ute
rättigheter
Barnkonventionen
Barnkonventionen är en del av den internationella
folkrätten, men handlingar som inte är
förenliga med barnkonventionen förs inte upp
i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar
är egentligen de enda sanktioner
som finns att tillgå när ett land inte lever upp till
det som står i barnkonventionen.
Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är
vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel
2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna.
När man läser alla övriga artiklar ska
man läsa dem med huvudprinciperna ”som
glasögon”.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter
och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Barnkonventionen gäller för alla barn som
medan du som är 20 år är inlåst
hemma och umgås bara
med din familj och släkt, säger
Juno blom.
I sverige skyddar vi de minsta
barnen för vi anser att det är
då de riskerar att utsättas för
störst fara. Ju äldre barnen blir
desto mer frihet ger vi dem. På
så sätt får de pröva sina vingar
och hitta sin egen identitet
och känsloliv. I familjer med
grupp centrerat skamtänkande
är synen på barnens uppväxt,
och då framförallt flickornas,
det motsatta. Ju äldre
flickor na blir desto mer minskar
deras frihet och därmed
deras förmåga att utvecklas.
Farorna och risken att de drar
skam över familjen upplevs av
familjen som större.
endA spelrummeT
– ofta är den tid de är i skolan
det enda spelrum de har på dagen.
Att invandrartjejer skolkar
eller ofta ska på ”läkarbesök”
kan vara en signal på
att de är utsatta för förtryck,
men behöver inte vara det. det
är deras chans att få lite frihet, att till exempel
gå och köpa smink, fika med kompisar
eller kanske träffa sin hemliga pojkvän.
skolan är ofta de här barnens viktigaste
och kanske enda arena. Juno blom anser
att alltför många inom skolan är för valhänta
och förstående mot föräldrarna när
det gäller att låta flickorna slippa närvara
vid till exempel utflykter eller sexualundervisning.
befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som
ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder
som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa”
är konventionens grundpelare och har
analyserats mer än något annat begrepp i
barnkonventionen. Vad som är barnets bästa
måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva,
leva och utvecklas. Artikeln handlar inte
bara om barnets fysiska hälsa utan också om
den andliga, moraliska, psykiska och sociala
utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka
sina åsikter och få dem beaktade i alla
frågor som berör honom eller henne. När åsikterna
beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder
Juno Blom, länsstyrelsen Östergötland.
– om det var en svensk flicka som inte fick
närvara, skulle vi inte reagera då och fråga
föräldrarna istället för att bara tycka att det
är okej? de här flickorna är barn som vilka
barn som helst och har samma rättigheter.
ett problem är att det finns möjlighet för
elever att få dispens från att delta i annars
obligatorisk undervisning. I tredje kapitlet
12:e paragrafen i skollagen finns en bestämmelse
som innebär att en skolpliktig elev,
och mognad.
Artikel 19. Barnet har rätt att skyddas mot
psykiskt och fysiskt våld och mot vanvård eller
utnyttjande av förälder eller annan vårdnadshavare.
Artikel 24. Barnet har rätt till bästa
uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och
rehabilitering.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna
Artikel 16. Vuxna män och kvinnor har rätt att
utan någon inskränkning på grund av sin ras,
nationalitet eller religion ingå äktenskap och
bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål,
under äktenskapet och vid äktenskapets
upplösning.
www.sjukvardsinformation.com
t
21