U2004:03 Behandling av restavfall genom ... - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

5 Slutsatser/diskussion av försöksresultat Vi har under det genomförda steg 1 kunnat konstatera att den i vatten dränkta avfallsbädden går att vattna igenom med omvänd gradient, dvs strömning genom avfallet underifrån. Variationer över bädden har konstaterats, men hela bädden deltar i lakningen. Detta är ett värdefullt resultat, då erfarenheten i andra sammanhang varit att det är svårt att vattna/laka ur en avfallsbädd med bevattning ovanifrån. Bädden flyter inte heller upp under lakningen. Om igensättning av bäddens bottenskikt sker kan viss uppflytning noteras. Viss överhöjning av bäddens överyta erhålls dock till följd av svällningar i materialet. Bädden behöver dock inte hållas nere med konstlade medel utan kan ligga helt öppen. Med ledning av genomförda försök i steg 1, lakningssteget, har steg 2, uppbyggnad av rötningssteget och drift av detta inte genomförts i projektet. Rötningssteget är den investeringsmässigt och även driftsmässigt tunga delen av projektet. Rötning av förorenat vatten är redan en känd och fungerande teknik ochdå lakningssteget inte bedöms ekonomiskt självbärande och inte heller ger en självklar sidoeffekt, som väsentligt kortare komposteringstid, har försöken mer inriktats på stabilisering av deponeringsrester. Detta vägval innebär att det ursprungliga syftet att bestämma optimal omsättning i lakcellen och optimala urlakningstider för de olika avfallen inte har fullföljts. De förutsätter cirkulation över anaerobfiltret. I våra lakningsförsök i steg 1, där vattenbyte skedde några gånger, kunde vi dock konstatera god urlakning av organiskt material och att hygieniserande kompostering kunde ske efter de lakningstider som redovisas. Bedömning av urlakningspotentialen i det restavfall som idag körs på deponi efter sortering på återvinningsplatta kan göras utifrån försökssteget 1. Gaspotentialen i sorteringsresterna motiverar inte uppbyggnad av en separat lakningscell vid sidan av deponin och än mindre en egenrötkammare. Systemet med lakning genom omvänd gradient kan då hellre utföras i avtätad cell i deponin, kopplad till en konventionell deponigasanläggning för omhändertagande och nyttiggörande av bildad biogas. Genom att enbart steg 1 har genomförts har också projektkostnaden kunnat hållas långt under budget. Försök med matavfall/trädgårdsavfall Lakningsvattnet förorenas mycket snabbt i försök med matavfall/trädgårdsavfall i bädden. På grund av ett byggfel i lakcellen, som reparerades under första försöket och sedan återuppstod under andra försöket, blev lakningarna uppdelade i två delar. Man kan se att 40-50 % av i försöket urlakad BOD lakas ur under 1.4-1.8 dygn (del 1) och att 35-44 % av COD lakas ur under samma period. Man kan också se att lättåtkomlig del av näringsämnena kväve, fosfor och speciellt kalium lakar ur snabbt. Den på matavfallsförsöken efterföljande komposteringen synes gå lika bra utan extra tillsättning av strukturmaterial efter lakningen. Vid väl genomförd kompostering i sträng uppnås hygieniserande temperaturer i strängen. Metoden bedöms vara ett möjligt försteg till kompostering. De i försöken urlakade CODhalterna antyder dock att lakning före ett anaerobfilter för metanjäsning inte är självbärande 16
ekonomiskt. Den bedömda intäkten från framställd biogas täcker inte metodens kostnader ens vid avsättning av gasen till fordonsbränsle. Vår bedömning, grundad på lakningsförsöken, är att vi kan få ut ca 30 Nm 3 biogas (80 %)/ton bioavfall, medan man vid agiterade behandlingssystem och pressning av avfallsmassan kanske får ut mer än det dubbla. Metoden kan kanske vara ett led i att minska störande lukt i omgivningarna vid strängvändning i en öppen komposteringsanläggning. Detta är dock inte konstaterat i försöket. Långtidslakning av sorteringsrester Vid försök 3, långtidslakning av sorteringsrester, sker urlakningen givetvis mycket långsammare. Någon egentlig hydrolysfas har inte konstaterats. Försöket pågick under ca 10 veckor och COD avklingar ganska långsamt från ca 1500 mg/l vid första provtagning på lakningsvattnet till ca 870 mg/l vid avslut. Reduktionen av BOD-halten i lakvattnet var obetydlig. Intressant att observera är dock den kraftiga urlakningen av näringsämnen, speciellt kväve avklingar snabbt och har låga halter i lakningsvattnet mot slutet. Ett problem vid bedömning av metodens användbarhet är att vi 2001 inte känner de krav som kommer att ställas på det avfall som får läggas i en deponi 2005. Idag läggs dessa sorteringsrester utan vidare behandling på deponin. Man kan dock anta att förbudet mot deponering av organiskt avfall, som träder ikraft år 2005, kommer att innebära att sorteringsresterna måste sorteras vidare och utsättas för en mekanisk och i vissa fall kanske även en biologisk behandling före deponering. Naturvårdsverket har nu hösten 2003 en remiss ute med regler för vad som skall få läggas i en deponi efter 2005. 17
Page 1 and 2: Behandling av restavfall genom lakc
Page 3 and 4: Förord Framtagande av en förbehan
Page 5 and 6: 1 Sammanfattning SRV återvinning A
Page 7 and 8: För att uppfylla de kommande krave
Page 9 and 10: SRV har under 2002-2003 genomfört
Page 11 and 12: 4.4.2 Försöksbeskrivning Det mixa
Page 13 and 14: hade läckagen där helt försvunni
Page 15 and 16: som strukturmaterial för att bädd
Page 17: Försöket 2 kördes i ca 11 dygn.
Page 24 and 25: Bilaga 2 tot-P % av TS 0,18 0,25 0,
Page 26 and 27: Resultat av analyser i försök 2 A
Page 28 and 29: Tvättvatten Bilaga 3 Labanalyser a
Page 30: Spårämnesanalys 2 1 4 3 Numrering

U2004:03 Behandling av restavfall genom ... - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?