Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kyrsta<br />
Förhistoriska boplatslämningar<br />
Anna Onsten-Molander & Jonas Wikborg<br />
<strong>SAU</strong> SKRIFTER 17
Kyrsta<br />
Förhistoriska boplatslämningar<br />
Undersökningar för E4<br />
RAÄ 327 & RAÄ 330<br />
Ärentuna socken<br />
Uppland<br />
Anna Onsten-Molander & Jonas Wikborg<br />
Med bidrag av:<br />
Pawel Garsztka, Kristina Martinelle, Elisabet Pettersson,<br />
Emma Sjöling, Kajsa Willemark & Helena Åqvist<br />
<strong>SAU</strong> SKRIFTER 17<br />
Uppsala<br />
2006<br />
Del 2
<strong>SAU</strong> Skrifter 17<br />
Kyrsta, del 2 – Förhistoriska boplatslämningar<br />
©<strong>SAU</strong><br />
ISSN 1404-8493<br />
ISBN 91-975994-9-2<br />
www.sau.se<br />
Ansvarig utgivare: Jan Apel<br />
Teknisk redaktör: Markus Andersson<br />
Societas Archaeologica Upsaliensis<br />
Gamla Prefektbostaden<br />
Villavägen 6G, 752 36 Uppsala<br />
e-post: post@sau.se<br />
Tekniska och administrativa uppgifter<br />
LANDSKAP: Uppland<br />
SOCKEN: Ärentuna<br />
FASTIGHETER: Kyrsta 1:2, 1:5, 1:6, 1:7, Låta 1:6, Valhammar 1:1<br />
FORNLÄMNING: 327 och 330<br />
UPPDRAGSGIVARE: Vägverket Region Mälardalen<br />
ANSVARIG INSTITUTION: Societas Archaeologica Upsaliensis (<strong>SAU</strong>)<br />
<strong>SAU</strong> PROJEKT NR: 3034 och 3036<br />
LÄNSSTYRELSENS DIARIENR: Dnr. 220-12411-01<br />
DATUM FÖR TILLSTÅND: 2002-03-22, 2002-04-24, 2002-07-24, 2002-10-03<br />
EKONOMISKT KARTBLAD: Ekonomiska kartan 12I0a<br />
KOORDINATER: X 6651280,00 - Y 76900,00<br />
KOORDINATSYSTEM: RT gon RT -90, 0-gon 0:-1<br />
HÖJD: 27–32 meter över havet<br />
HÖJDSYSTEM: RH 00<br />
INMÄTNINGSYSTEM: digitalt<br />
FÄLTARBETSTID: 20020507-20021125; tilläggsarbeten 20030901, 20030924-030926, 20041018-041029<br />
PROJEKTLEDARE: Jonas Wikborg<br />
BITRÄDANDE PROJEKTLEDARE: Anna Onsten-Molander<br />
ÖVRIG PERSONAL: Boplats RAÄ 327: Jennie Andersson, Malin Axelsson, Maud Emanuelsson, Mia Englund,<br />
Tony Engström, Veronica Ericsson, Per Falkenström, Pawel Garsztka, Anna Gatti,<br />
Christian Gatti, Niklas Groop, Fredrik Hallgren, Björn Hjulström, Ann Lindkvist,<br />
Jens Lindström, Ola Matthing, Kristina Nordström, Marcus Persson, Elisabet Pettersson,<br />
Katarina Romare, Emma Sjöling, Fredrik Thölin och Kajsa Willemark<br />
Västra impedimentet RAÄ 330: Helena Viktor, Camilla Forsman, Kristina Martinelle,<br />
Johnny Thérus och Helena Åqvist<br />
Tillägsarbeten 2003 och 2004: Maud Emanuelsson, Anna Onsten-Molander, Marcus Persson,<br />
Jonas Wikborg, Kajsa Willemark och Helena Åqvist<br />
GRÄVMASKINIST: Kjell Malmenstedt och Sune Dubois<br />
VOLONTÄR: Barbro Råsbrant<br />
TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR: Arkeologisk utredning<br />
Arkeologisk förundersökning<br />
UNDERSÖKT YTA: 56 000 m 2<br />
ARKIVHANDLINGAR: Dokumentationsmaterial bestående av foton, fältplaner, fältprofiler, digitala inmätningsfiler<br />
och anläggningsbeskrivningar på <strong>SAU</strong> och ATA.<br />
FYNDNR: Boplats RAÄ 327: F1-6681<br />
Västra impedimentet RAÄ 330: F3-123<br />
FAKTAGRANSKNING: Prof. Frands Herschend, Uppsala Universitet<br />
SPRÅKGRANSKNING: Gunilla Åkeson<br />
ENGELSK ÖVERSÄTTNING: Elisabet Green<br />
REDAKTIONELLT BEARBETNING: Markus Andersson, Anna Onsten-Molander och Jonas Wikborg<br />
DIGITAL BEARBETNING: Kristina Martinelle, Anna Onsten-Molander, Tony Engström och Piotr Jacobsson<br />
OMSLAG: Markus Andersson<br />
LAYOUT: ord & form, Gudbrand Klæstad<br />
TRYCK: åtta.45, Stockholm, 2006<br />
ALLMÄNT KARTMATERIAL: ©Lantmäteriverket Gävle. Medgivande M2006/1059
Innehåll<br />
INLEDNING ..................................................................................................................... 5<br />
UNDERSÖKNINGEN OCH DELTAGARNA ....................... 5<br />
UTÅTRIKTAD VERKSAMHET .......................................................... 9<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND .................................................................... 11<br />
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ .............. 11<br />
Kyrsta i det historiska kartmaterialet .......................................... 12<br />
Medeltid ....................................................................................................................... 13<br />
Förhistorisk tid .................................................................................................... 13<br />
UTREDNING ........................................................................................................ 15<br />
FÖRUNDERSÖKNING ........................................................................... 16<br />
MÅLSÄTTNING ................................................................................................ 16<br />
Boplatsen RAÄ 327 .......................................................................................... 17<br />
Västra impedimentet RAÄ 330 .......................................................... 18<br />
UNDERSÖKNINGSMETOD OCH<br />
PRIORITERINGAR ........................................................................................ 18<br />
Boplatsen RAÄ 327 .......................................................................................... 19<br />
Västra impedimentet RAÄ 330 .......................................................... 19<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT .............................................................. 20<br />
BOPLATSEN RAÄ 327 ................................................................................ 20<br />
Anläggningar .......................................................................................................... 20<br />
Lager ................................................................................................................................ 43<br />
Konstruktioner ..................................................................................................... 46<br />
Huskatalog ................................................................................................................ 50<br />
Fynd .............................................................................................................................. 152<br />
Analyser .................................................................................................................... 180<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT RAÄ 330 ......................... 186<br />
Anläggningar ....................................................................................................... 186<br />
Konstruktioner .................................................................................................. 193<br />
Fynd .............................................................................................................................. 193<br />
Analyser .................................................................................................................... 193<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN<br />
VID KYRSTA ............................................................................................................. 195<br />
HUSTYPOLOGI ............................................................................................. 195<br />
Tvåskeppigt långhus ................................................................................... 195<br />
Treskeppiga långhus från bronsålder ....................................... 195<br />
Treskeppiga långhus från järnålder ............................................ 195<br />
FUNKTIONSINDELNING I HUS ............................................. 199<br />
Bostadsdelar ......................................................................................................... 199<br />
Stalldelar .................................................................................................................. 200<br />
Förrådsdelar ......................................................................................................... 200<br />
GÅRDSSTRUKTURER ........................................................................... 200<br />
Gårdslägen ............................................................................................................. 200<br />
BEBYGGELSEUTVECKLINGEN VID KYRSTA ........ 205<br />
Fas 1 – senneolitikum och bronsålder .................................... 206<br />
Fas 2, 3 och 4 – äldre järnålder ....................................................... 206<br />
Fas 5 – yngre järnålder ............................................................................. 208<br />
Sammanfattning .............................................................................................. 208<br />
DET FÖRHISTORISKA LANDSKAPET VID<br />
KYRSTA .................................................................................................................... 209<br />
Boplatsekonomi ............................................................................................... 209<br />
Hantverksorganisation ............................................................................. 209<br />
BEBYGGELSEKONTINUITET OCH<br />
BYBILDNING ................................................................................................... 210<br />
När blev Kyrsta en by? ............................................................................ 211<br />
MÅLUPPFYLLELSE ........................................................................................... 213<br />
RAÄ 327 ................................................................................................................... 213<br />
Bebyggelsens kronologi, placering och fördelning<br />
av gårdar och aktivitet<strong>som</strong>råden ................................................... 213<br />
Sociala skillnader mellan olika gårdar .................................... 213<br />
De enskilda gårdarnas rumsliga och ekonomiska<br />
struktur ...................................................................................................................... 213<br />
Rumsindelning av enskilda hus ...................................................... 214<br />
Hantverkets typ och organisering ............................................... 214<br />
Bebyggelsen i förhållande till gravfältet RAÄ 329<br />
och boplatslämningarna vid Vaxmyra .................................... 214<br />
Sociala förhållanden och strukturer ur ett lokalt<br />
perspektiv ................................................................................................................ 215<br />
RAÄ 330 ................................................................................................................... 215<br />
VETENSKAPLIG POTENTIAL OCH VIDARE<br />
BEARBETNING ..................................................................................................... 216<br />
SAMMANFATTNING ..................................................................................... 217<br />
RAÄ 327 ................................................................................................................... 217<br />
RAÄ 330 ................................................................................................................... 217<br />
SUMMARY ................................................................................................................... 219<br />
RAÄ 327 ................................................................................................................... 219<br />
RAÄ 330 ................................................................................................................... 219<br />
REFERENSER ........................................................................................................... 221<br />
FIGURFÖRTECKNING ................................................................................ 224<br />
BILAGOR ....................................................................................................................... 228<br />
1 a. Anläggningslista RAÄ 327<br />
b. Grävenhetslista RAÄ 327<br />
c. Anläggningslista RAÄ 330<br />
2 a. Fyndlista RAÄ 327<br />
b. Fyndlista RAÄ 330<br />
3. Osteologisk analys<br />
Emma Sjöling och Ylva Bäckström, <strong>SAU</strong><br />
4. Kammar från Kyrsta boplats<br />
Emma Sjöling, <strong>SAU</strong><br />
INNEHÅLL 3
5. Insektsanalys<br />
Magnus Hellqvist, Högskolan i Falun<br />
6. Metallurgiskanalys<br />
Lena Grandin, Annika Willim och Eva Hjärthner-<br />
Holdar, UV-GAL<br />
7. GC-MS analys av ett keramikkärl från Kyrsta,<br />
Ärentuna sn<br />
Björn Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet<br />
vid Stockholms universitet<br />
8. Geokemisk analys<br />
Björn Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet<br />
vid Stockholms universitet<br />
9. Vedartsanalys<br />
a. och b. Erik Danielsson, VEDLAB<br />
c. Ulf Strucke, UV-Mitt, Stockholm<br />
10. Makrofossilanalys<br />
Anneli Ekblom, GEARK, Uppsala<br />
11. Pollenanalys<br />
Sven Karlsson, Institutionen för Naturgeografi och<br />
Kvartärgeologi, Stockholms universitet.<br />
12. Konserveringsrapport<br />
Eva Christensson, Riksantikvarieämbetet<br />
4 KYRSTA – BOPLATS
INLEDNING<br />
Undersökningen och deltagarna<br />
Den 7 maj 2002 togs de första spadtagen vid Kyrsta i Ärentuna<br />
socken, Uppland, strax norr om Uppsala, i vad <strong>som</strong><br />
skulle komma att bli en av de hittills största arkeologiska<br />
undersökningarna i Mellansverige. Undersökningarna vid<br />
Kyrsta pågick under perioden 7 maj–25 november 2002<br />
och föranleddes av byggandet av den nya E4:an från Danmarks<br />
kyrka till Mehedeby. Undersökningarna bekostades<br />
av Vägverket och utfördes av arkeologer från <strong>SAU</strong>. Lokalen<br />
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökning<strong>som</strong>rådet utmärkt. ©Lantmäteriverket Gävle 2006.<br />
Medgivande M2006/1059. Skala 1:50 000. Digital bearbetning: Tony Engström, Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
INLEDNING 5
var en av många <strong>som</strong> undersöktes åren 2001 – 2004 inom<br />
ramen för samarbetsprojektet ”Arkeologi E4 Uppland” i<br />
vilket Societas Archaeologica Upsaliensis (<strong>SAU</strong>), Upplandsmuseet<br />
och Riksantikvarieämbetet UV Gal ingick.<br />
Undersökningarna resulterade i ett område med omfattande<br />
boplatslämningar från senneolitikum/äldre<br />
bronsålder till vikingatid/tidig medeltid, en aktivitetsyta<br />
med dateringar från äldre järnålder, ett gravfält med gravar<br />
från romersk järnålder-medeltid samt ett impediment med<br />
gravar från förromersk järnålder. De undersökta lämningarna<br />
har efter avslutade undersökningar erhållit följande<br />
fornlämningsnummer: RAÄ 327 (boplatslämningar), RAÄ<br />
328 (gravimpediment), RAÄ 329 (gravfält) och RAÄ 330<br />
(aktivitetsyta).<br />
RAÄ 330<br />
RAÄ 328<br />
RAÄ 327<br />
Lokalen hade avgränsats vid en förundersökning hösten<br />
1995. Undersökning<strong>som</strong>rådet (UO) utgjordes då av två<br />
delar, ett boplat<strong>som</strong>råde i norr och ett gravfält i söder. Det<br />
ursprungliga UO vid Kyrsta utgjordes enligt länsstyrelsens<br />
kravspecifikation av 61 660 m 2 , varav knappt hälften angavs<br />
<strong>som</strong> ”intensiva” ytor – boplats 21 000 m 2 och gravfält<br />
6 000 m 2 . Genom kompletterande förundersökningar<br />
inför en planerad omläggning av den nuvarande väg 699,<br />
<strong>som</strong> kommer att korsa den planerade E4:an, samt en<br />
mindre bruksväg utökades undersökning<strong>som</strong>rådet med<br />
ytterligare ca 27 500 m 2 , varav 26 000 m 2 i direkt anslutning<br />
till det ursprungliga boplat<strong>som</strong>rådet, RAÄ 327. Några<br />
hundra meter väster härom identifierades ytterligare ett<br />
område med anläggningar och fynd av boplatskaraktär.<br />
© Underlagsbild Copyright Uppsala kommun<br />
Figur 2. Flygfoto med undersökning<strong>som</strong>rådet markerat. Foto: ©Uppsala kommun. Digital bearbetning: Kristina Martinelle,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
6 KYRSTA – BOPLATS<br />
RAÄ<br />
329
Figur 3. En del av den tappra personalen. Från vänster: Per Falkenström, Jonas Wikborg, Tony Engström, Kristina Nordström,<br />
Jennie Andersson, hunden Sally, Emma Sjöling, Elisabet Pettersson, Malin Axelsson, Ann Lindkvist, Veronica Ericsson, Niklas<br />
Groop, Anna Gatti, Marcus Persson, Kajsa Willemark, Pavel Garsztka, Fredrik Thölin, Anna Onsten-Molander, Mia Englund,<br />
Maud Emanuelsson, Jens Lindström och Björn Hjulström. Ej närvarande vid fotograferingstillfället var: Barbro Råsbrant,<br />
Fredrik Hallgren, Christian Gatti, Kjell Malmenstedt, Bo Ekström, Sune Dubois, Camilla Forsman, Helena Victor, Helena<br />
Åqvist, Johnny Thérus, Katarina Romare, Kristina Martinelle och Ola Matthing. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Detta område omfattade ca 1 500 m 2 och har tilldelats ett<br />
eget nummer, RAÄ 330, i fornlämningsregistret. Den berörda<br />
delen av gravfältet, RAÄ 329, var 2 500 m 2 stor.<br />
Undersökningarna omfattade också ett ca 1 000 m 2 stort<br />
impedimentet med gravar, RAÄ 328. Totalt omfattade<br />
undersökning<strong>som</strong>rådena vid Kyrsta drygt 56 000 m 2 .<br />
I föreliggande volym presenteras resultaten från RAÄ<br />
327 och 330. De andra två områdena presenteras i en separat<br />
volym (Engström & Wikborg 2006)<br />
Ledningen utgjordes ursprungligen av Jonas Wikborg<br />
(projektledare), Anna Onsten-Molander (bitr projektledare<br />
för boplatsen RAÄ 327) samt Tony Engström (bitr projektledare<br />
för gravfältet RAÄ 329). Boplatsgruppen bestod<br />
ursprungligen av Pawel Garsztka, Björn Hjulström, Elisabet<br />
Pettersson och Katarina Romare. Gravgruppen bestod<br />
ursprungligen av Maud Emanuelsson, Per Falkenström,<br />
Anna Gatti, Niklas Groop, Ann Lindkvist, Ola Matthing,<br />
Marcus Persson, Emma Sjöling, Kajsa Willemark. Grävmaskinister<br />
var Sune Dubois och Kjell Malmenstedt.<br />
Under <strong>som</strong>maren förlades två seminariegrävningar till<br />
lokalen. Det var en seminariegrävning för D-studenter vid<br />
arkeologisk institutionen vid Uppsala universitet samt en<br />
dito för en fältarkeologisk <strong>som</strong>markurs vid samma institution.<br />
Studenterna deltog framför allt i rutgrävning av kulturlager<br />
på boplatsen.<br />
Kyrstaundersökningen var ett från början stort projekt<br />
<strong>som</strong> under arbetets gång kom att växa sig ännu större.<br />
Under pågående säsong kom undersökning<strong>som</strong>rådet att<br />
utökas ytterliggare genom en planerad ombyggnad av den<br />
befintliga väg 699 <strong>som</strong> skulle gå på en bro över den nya<br />
E4:an vid Kyrsta. De tillkommande ytorna låg i omedelbar<br />
anslutning till den ursprungliga och anläggningstäta boplatsdelen.<br />
En förundersökning genomfördes av de tillkommande<br />
ytorna i slutet av juni och början av juli 2002.<br />
Det stod snart klart att även dessa ytor innehöll förhistoriska<br />
boplatslämningar och skulle komma att bli föremål för<br />
en arkeologisk undersökning. Det var nu ett faktum att de<br />
redan från början omfattande projektet skulle komma att<br />
bli ännu större och att det skulle behövas mer personal för<br />
att hinna avsluta arbetet inom de fastställda tidsramarna.<br />
Det var inte helt lätt att få tag på personal i juli månad, mitt<br />
under pågående grävsäsong. Men personalstyrkan utökades<br />
successivt under <strong>som</strong>maren. I början av juli kom<br />
Christian Gatti. I slutet av juli kom Veronica Ericsson och<br />
Fredrik Thölin. I mitten av augusti kom Jennie Andersson,<br />
Malin Axelsson och Kristina Nordström och i slutet av<br />
samma månad Mia Englund och Jens Lindström. Flera av<br />
de nyss nämnda hade deltagit i universitetets <strong>som</strong>markurs<br />
i arkeologi <strong>som</strong> varit förlagd till bland annat Kyrsta. Under<br />
grävningens senare del deltog också Barbro Råsbrant <strong>som</strong><br />
volontär, utan hennes insatser hade många härdar förblivit<br />
outgrävda.<br />
Efter<strong>som</strong> den ursprungliga gravfältsundersökningen<br />
blev mindre omfattande än beräknat men boplatsundersökningen<br />
blev desto intensivare flyttades personalen från<br />
den ursprungliga gravgruppen successivt över till boplatsytan.<br />
Under slutet av <strong>som</strong>maren utökades undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
ytterligare genom tillägg av ett impediment<br />
INLEDNING 7
med gravar (RAÄ 328, ”Gravimpedimentet”) samt ett dito<br />
med boplatslämningar (RAÄ 330, ”Västra impedimentet”).<br />
Båda upptäcktes vid kompletterande förundersökningar<br />
under säsongen. Gravimpedimentet (RAÄ 328) undersöktes<br />
av personal från grav- och boplatsgrupperna under ledning<br />
av Jonas Wikborg och Tony Engström. Det västra impedimentet<br />
(RAÄ 330) kom att undersökas av personal<br />
från den närbelägna Vaxmyragrävningen, <strong>som</strong> avslutats tidigare<br />
under hösten 2002. Gruppen bestod av Camilla<br />
Forsman, Kicki Martinelle, Johnny Thérus och Helena<br />
Åqvist och leddes av Helena Victor.<br />
Trots alla tillkommande ytor <strong>som</strong> rörde om rejält i den<br />
ursprungliga planeringen kunde undersökningen genomföras<br />
tillfredsställande. Detta tack vare smärre omfördelningar<br />
av de ekonomiska resurserna, men framför allt möjliggjordes<br />
bragden genom personalens fantastiska insatser.<br />
Sommaren 2002 var mycket torr. Den avbanade leråkern<br />
blev snabbt hård <strong>som</strong> cement varför det krävdes stora fysiska<br />
ansträngningar för att undersöka de påträffade anläggningarna.<br />
Den brännande <strong>som</strong>marsolen skonade ingen ute<br />
på den avbanade lerslätten utan skuggande träd. Som en<br />
kontrast till denna torka kom ett regnoväder under helgen<br />
20 – 21 juli 2002. Enligt de boende i Kyrsta kom det inte<br />
mindre än 138 mm under helgen. När vi kom till Kyrsta på<br />
morgonen måndagen den 22 juli låg stora delar av undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
och etableringen under vatten (fig 4).<br />
Gravfältet var värst drabbat. Där stod vattnet knähögt.<br />
Undersökningens slutdatum kom att bli betydligt senare<br />
än planerat. Detta innebar att de sista tre veckornas fältarbete<br />
utfördes i vinterväderlek (fig 5). Det krävdes en<br />
mycket stark vilja och ett stort tålamod för att genomföra<br />
fältarbetet under dessa betingelser.<br />
Några av de påträffade huskonstruktionerna och gravarna<br />
föreföll fortsätta utanför UO. Tack vare välvilja från<br />
dem <strong>som</strong> odlade grödor på de aktuella områdena, Curt<br />
Carlsson, Bengt Thorell och Eva Johansson, samt ekonomisk<br />
ersättning från Vägverket kunde även de delar av hus<br />
och gravar <strong>som</strong> låg utanför dokumenteras och undersökas.<br />
Ett stort tack till Jürgen Schild och Bodil Bladlund <strong>som</strong> försåg<br />
oss med dricksvatten samt Bengt Thorell <strong>som</strong> försåg<br />
oss med vatten till vattensållningen.<br />
Resultatet från undersökningarna presenteras i två volymer,<br />
varav en behandlar gravundersökningarna och de<br />
andra boplatslämningarna. Vid rapportarbetet har huvudansvaret<br />
för de olika delområdena varit fördelat enligt följande:<br />
Figur 4. I juli kom ett kraftigt regnoväder <strong>som</strong> lade större delen av undersökning<strong>som</strong>rådet under vatten. Även etableringen <strong>som</strong><br />
var belägen i norra delen av boplat<strong>som</strong>rådet översvämmades. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
8 KYRSTA – BOPLATS
Figur 5. Undersökning<strong>som</strong>rådet i snöskrud. Foto: Pawel Garsztka, <strong>SAU</strong>.<br />
– RAÄ 327 – Anna Onsten-Molander och Jonas Wikborg<br />
– RAÄ 328 – Tony Engström<br />
– RAÄ 329 – Tony Engström och Jonas Wikborg<br />
– RAÄ 330 – Helena Åqvist<br />
I föreliggande volym presenteras RAÄ 327 och RAÄ330.<br />
I rapportarbetet för denna volym har dessutom Pawel<br />
Garsztka, Elisabet Pettersson, John Ljungkvist, Kristina<br />
Martinelle och Kajsa Willemark deltagit. Vissa digitala arbeten<br />
har Piotr Jacobsson gjort under sin tid <strong>som</strong> praktikant<br />
vid <strong>SAU</strong>.<br />
Under efterbearbetningen har ett antal personer utfört<br />
olika typer av analyser, <strong>som</strong> bidragit till de intressanta resultaten.<br />
Erik Danielsson/VEDLAB och Ulf Strucke, UV-<br />
Mitt har vedartsanalyserat träkolsprover inför 14 C-analyserna.<br />
14 C-analyserna har i sin tur utförts av Göran Possnert<br />
och Maud Söderman vid Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala universitet. Makrofossilanalyser gjordes av Anneli<br />
Ekblom, GEARK, Uppsala. Metallurgiska analyser har<br />
gjorts vid UV Gal med ledning av Eva Hjärtner-Holdar.<br />
Magnus Hellqvist har analyserat insektsinnehållet i brunnarna.<br />
Jordkemiska analyser gjordes av Björn Hjulström,<br />
Forskningslaboratoriet Stockholm. Pollenanalyser gjordes<br />
av Sven Karlsson, Institutionen för Naturgeografi och<br />
Kvartärgeologi, Stockholms universitet. Fynd har konser-<br />
verats av Åsa Norlander, Annmarie Christensson, Eva<br />
Christensson och Katarina Lampel, Antikvarisk-tekniska<br />
avdelningen vid RAÄ (Konserveringsrapport Dnr 414-<br />
2395-2002, Dnr 414-2966-2002, Dnr 414-1140-2003, Dnr<br />
414-3825-2002, Dnr 414-2355-2002) samt vid Stiftelsen<br />
Föremålsvård i Kiruna. Det osteologiska materialet har<br />
analyserats av Ylva Bäckström och Emma Sjöling, <strong>SAU</strong>.<br />
Ett stort tack till alla <strong>som</strong> möjliggjorde och underlättade<br />
undersökningens genomförande.<br />
Utåtriktad verksamhet<br />
För att möta allmänhetens intresse för undersökningarna<br />
fanns en informationsavdelning inom ramen för projektet<br />
”Arkeologi E4”. Informatörerna Katja Jahn och Ylva Fontell<br />
producerade informationsbroschyrer samt även informationsskyltar<br />
till respektive lokal. Undersökningarna vid<br />
Kyrsta möttes av ett mycket stort intresse från allmänheten.<br />
Det var på Kyrsta <strong>som</strong> det första symboliska spadtaget togs<br />
av länsråd Ulf Henriksson den 13 maj 2002 (fig 6). Under<br />
arkeologidagen den 18 augusti 2002 samt under ett ”öppet<br />
hus” den 13 juli samma år guidades flera hundra besökare<br />
runt på området där de kunde följa arbetets gång (fig 8).<br />
Skolklasser från Storvreta och Huddunge kom på studie-<br />
INLEDNING 9
Figur 6. Länsrådet Ulf Henriksson tar det första symboliska<br />
spadtaget med skärslev. Foto: Elisabet Pettersson, <strong>SAU</strong>.<br />
besök och blev guidade på grävningen. En praktikant från<br />
Östhammars högstadium klass 9 deltog i fältarbetet under<br />
en vecka. Grupper från bland annat Vägverket, Västmanlands<br />
läns museum, Statens historiska museum och Fyrisåns<br />
vattenförening blev guidade på platsen vid olika tillfällen<br />
lik<strong>som</strong> studenter från kulturgeografiska institutionen<br />
vid Uppsala universitet. Även den arkeologiska institutionen<br />
vid Uppsala universitet visade ett särskilt intresse för<br />
undersökningarna och flera studiebesök gjordes av olika<br />
studentgrupper. Ett stort antal arkeologistudenter har även<br />
deltagit vid seminariegrävningar på platsen.<br />
Flera föremål har ställts ut i tillfälliga utställningarna på<br />
Upplandsmuseet och museet i Gamla Uppsala under projektets<br />
gång.<br />
Figur 7. Besök av TV4:s lokala nyhetsredaktion efter<br />
upptäckten av det stora keramikkärlet, F6681, i anläggningen<br />
A1353. Foto: Katarina Romare, <strong>SAU</strong>.<br />
Undersökningsresultaten har även förmedlats vid flera<br />
föredrag, bl a på Upplandsmuseet, museet i Gamla Uppsala<br />
och på Östhammars högstadium. De preliminära resultaten<br />
har också kortfattat presenterats i en årsberättelse<br />
från år 2002 (Engström m fl 2003:36) samt på <strong>SAU</strong>:s egen<br />
hemsida (www.sau.se) och E4-projektets hemsida<br />
(www.arkeologie4.nu). Under <strong>som</strong>maren 2002 gjordes ett<br />
radioreportage på platsen av radioreportern Tobias Svanelid<br />
från P1 – ”Vetenskapsradion Historia”. Två kortare reportage<br />
gjordes även av P4 Radio Uppland. Undersökningen<br />
har även uppmärksammats i tidningsartiklar i Dagens<br />
Nyheter, Uppsala Nya Tidning, Populär Historia, Veteranposten<br />
och tidningen Maskinentreprenören. Vidare har en<br />
populärvetenskaplig framställning av vissa resultat presenterats<br />
i Upplands fornminnesförenings årsbok 2005.<br />
Figur 8. På arkeologidagen i<br />
augusti 2002 kom flera<br />
hundra besökare till platsen.<br />
Foto: <strong>SAU</strong>.<br />
10 KYRSTA – BOPLATS
ANTIKVARISK BAKGRUND<br />
Topografi och fornlämningsmiljö<br />
Kyrsta ligger drygt 10 kilometer norr om Uppsala. I trakten<br />
finns många välkända arkeologiska lokaler så<strong>som</strong> Gamla<br />
Uppsala, Valsgärde, Fullerö och Gödåker. Byns åkrar ligger<br />
i en flack, uppodlad dalgång mellan 25 och 30 m över<br />
havet. Bybebyggelsen är belägen i skogsbrynet norr om den<br />
uppodlade dalgången. Stora delar av den nuvarande åkermarken<br />
har enligt äldre kartmaterial tidigare utnyttjats<br />
<strong>som</strong> ängsmark. Det är först under senare århundraden <strong>som</strong><br />
den fuktiga ängsmarken dikats ut och odlats. Otaliga var de<br />
sentida dräneringsdiken <strong>som</strong> påträffades vid de arkeologiska<br />
undersökningarna.<br />
Boplatslämningarna (RAÄ 327) var belägna i glaciallera,<br />
27,5-30,0 m över havet. ”Gravimpedimentet” (RAÄ<br />
328) var beläget 29,0-31,0 m över havet. Gravfältet (RAÄ<br />
329) var beläget i postglacial lera 26,0-27,0 m över havet.<br />
Byängarna<br />
Hök-<br />
backarna<br />
Valhammar<br />
RAÄ 330<br />
KYRSTA<br />
RAÄ 327<br />
Aktivitetsytan (RAÄ 330) var belägen 29,0-32,0 m över<br />
havet. Den låg på ett impediment samt i den intilliggande<br />
åkermarken strax <strong>ned</strong>anför.<br />
Ornamnets ändelse, -sta (stadir), med betydelsen plats,<br />
boställe är egentligen en pluralform. Namnformen har av<br />
ortnamnsforskare velat dateras till den äldre järnåldern.<br />
Utifrån de senaste årens arkeologiska boplatsundersökningar<br />
skulle det kunna antas att namnformen syftar på<br />
flera gårdar tillsammans, det vill säga en by (Gräslund<br />
2004). Så sent <strong>som</strong> på 1930-talet stavades ortnamnet<br />
Kyrstad i handlingar angående ombyggnaden av väg 699<br />
(Dahlberg 1930).<br />
Några kilometer SV om byn ligger socknens kyrka, vars<br />
äldsta delar uppfördes omkring år 1300. Det är ovisst om<br />
den haft en äldre föregångare på platsen. Så småningom<br />
var det där <strong>som</strong> Kyrstaborna kom att begravas. Undersökningarna<br />
inför motorvägsbygget har visat att Kyrstaborna<br />
KYRSTA<br />
Alkärret<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND 11<br />
LÅTA<br />
Skörkullen<br />
Lilla<br />
UGGELN<br />
Skogs-<br />
ängen<br />
mossen<br />
KYRSTA<br />
Figur 9. Utdrag ur Fastighetskartan med undersökning<strong>som</strong>råde och schakt utmärkta. ©Lantmäteriverket Gävle 2006.<br />
Medgivande M2006/1059. Skala 1:10 000. Digital bearbetning: Kristina Martinelle, <strong>SAU</strong>.
under järnåldern och ända in i tidig medeltid har haft en<br />
egen gravplats strax söder om bebyggelsen.<br />
Några kilometer öster om Kyrsta rinner Fyrisån, <strong>som</strong><br />
kan antas ha varit en viktig kommunikationsled under förhistorisk<br />
tid. Via väg 699, <strong>som</strong> passerar omedelbart söder<br />
om byn, finns en förbindelse till ån. För att den nya E4:an<br />
inte skall skära av denna gamla kommunikationsled har en<br />
bro byggts över motorvägen. I övrigt har den nya E4:an likt<br />
en berlinmur delat byns marker i två delar. Motorvägsbygget<br />
kan onekligen betecknas <strong>som</strong> en av de större och mer<br />
omvälvande händelserna i byns flertusenåriga historia.<br />
Vägbygget har också indirekt medfört att vår kunskap om<br />
byns äldre historia har ökat väsentligt.<br />
Kyrsta i det historiska kartmaterialet<br />
Fram till 1800-talets första hälft låg byns bebyggelse väl<br />
samlad på en svag förhöjning i kanten mot den uppodlade<br />
slätten, med skogen <strong>som</strong> en mäktig fond i ryggen. Därefter<br />
1:7 500<br />
har bebyggelsen expanderat och gårdar har flyttats ut från<br />
byn samtidigt <strong>som</strong> ett antal torp och nyare villor har anlagts<br />
på byns mark. Fortfarande ligger några gårdar kvar på<br />
det så kallade bytomtsläget. Här finns byggnader från<br />
1800- och 1900-talen samt några villor från 1900-talet.<br />
Någon enstaka mindre timrad ekonomibyggnad skulle<br />
kunna vara ytterligare något eller några århundraden<br />
äldre. Den nämnda expansionen är den första i området<br />
sedan äldre järnålder, då det under några generationer<br />
fanns en bosättning på maden vid Vaxmyra strax söder om<br />
Kyrsta (Eklund 2005).<br />
I en av gårdarna bodde den store konstnären Bruno<br />
Liljefors farföräldrar. Han vistades själv mycket i Kyrsta och<br />
flera av hans naturskildringar är hämtade från trakterna<br />
kring byn. Av bevarade brev framgår att han älskade och<br />
uppskattade naturen där (Ellenius 1997).<br />
Från Kyrsta finns två skifteskartor upprättade i samband<br />
med olika skiftesreformer inom jordbruket, då man<br />
försökte att samla varje gårds splittrade små jordbitar till<br />
Figur 10. Utsnitt ur 1760-talets skifteskarta med intilliggande utjordar. UO:s begränsningar markerat med rött.<br />
Skala: 1:7 500. Digital bearbetning: Kristina Martinelle, <strong>SAU</strong>.<br />
12 KYRSTA – BOPLATS
större samlade åkergärden (fig 10). Den ena kartan är från<br />
1760-talet, den andra från 1810-talet. Bebyggelsen låg då<br />
på bytomtsläget men bestod av mindre byggnader än idag.<br />
Om man jämför kartorna med varandra framgår att<br />
mycket ny åkermark togs upp i slutet av 1700-talet och början<br />
av 1800-talet. Bland annat bröts ny odlingsmark i<br />
skogsbrynet norr om byn. Här är marken mager och<br />
odlingen förefaller ha varit relativt kortvarig. Den odlade<br />
marken fortsatte att utökas under 1900-talets första hälft<br />
då stora delar av den låglänta och fuktiga ängsmarken<br />
söder om byn dikades ut. I det historiska kartmaterialet<br />
kan vi se att den odlade marken var uppdelad i två större<br />
gärden – ett västra och ett östra. Inom varje gärde hade<br />
varje gård flera olika tegar. Gärdena odlades växelvis vartannat<br />
år och låg i träda vartannat. Ängsmarken och åkermarken<br />
utgjorde byns inägor. Förutom den så kallade<br />
”byjorden” och ”byängen” återfinns även benämningarna<br />
”Utjordsängen Plogen” och ”Kysslinge utjord”. Benämningen<br />
utjord visar att ett område ursprungligen brukats<br />
av en annan enhet. Under historisk tid har marken brukats<br />
av gårdarna i Kyrsta by. Kysslinge finns omnämnt i ett<br />
skriftligt dokument från 1200-talet, men någon bebyggelse<br />
finns inte belagd under historisk tid. Det finns inte heller<br />
någon känd bebyggelse i området Plogen. Kanske är det så<br />
att bebyggelsen på utjordarna Plogen och Kysslinge inte<br />
försvann utan flyttades, kanske till Kyrsta bytomt?<br />
Medeltid<br />
Från Gustav Vasas tid finns de äldsta mer detaljerade uppgifterna<br />
om byn och dess gårdar. Härav vet vi att byn på<br />
1540-talet bestod av tre skattehemman och att byn då hade<br />
utjordar i Åkerby, Valhammar, Plogen, Kysslinge och Gammelgärde.<br />
Redan 1224 nämns det sedermera försvunna<br />
Kysslinge då kung Erik Eriksson (läspe och halte) skänkte<br />
enheten till ärkebiskop Olof. Det äldsta kända skriftliga belägget<br />
för Kyrsta är från 1296 (in Køristum) då ett stycke<br />
jord såldes till Uppsala domkyrka (Ferm, Rahmqvist, &<br />
Westin (red) 1982). Undersökningsresultaten visar att det<br />
redan under medeltiden fanns bebyggelse i anslutning till<br />
de nuvarande gårdarna. Längre tillbaka än till 1200-talet<br />
kan vi inte följa Kyrsta i de skriftliga källorna.<br />
Förhistorisk tid<br />
Två runstenar (RAÄ109 och RAÄ166) står på ömse sidor<br />
om byn (fig 13 och 14). Runstenarna antas ha stått invid ett<br />
forntida vägstråk vars sträckning delvis sammanfallit med<br />
dagens väg 699. Kanske utgjorde de en slags gränsmarkeringar<br />
för det vikingatida Kyrstas gränser? Dessa runstenar<br />
har givit oss de äldsta till namnet kända invånarna i<br />
Kyrstatrakten. De fragmentariska inskrifterna berättar att<br />
den ena stenen rests av Häming till minne över hans fader<br />
Gudfast. På den andra stenen, <strong>som</strong> har rests invid en bro,<br />
nämns personerna Igulfast och Fastulv. Dessa har föregåtts<br />
Figur 11. Enkel skafthålsyxa av porfyrisk bergart (ovan) och<br />
håleggad flintyxa (<strong>ned</strong>an). Båda har påträffats vid Kyrsta i<br />
samband med äldre tiders jordbruksarbete och kan dateras till<br />
senneolitikum/bronsålder. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
av otaliga för oss namnlösa förfäder och förmödrar. Det är<br />
sedan länge känt att stenyxor och en flintdolk har påträffats<br />
vid hästplöjning på Kyrstas åkrar (Aspeborg m fl 1995).<br />
Sedan tidigare finns tjugo lösfynd från trakten. Föremålens<br />
exakta fyndplatser är inte kända. Från Kyrsta kommer<br />
en enkel skafthålsyxa (UMF974) och en flintdolk<br />
(UMF2230), från Uggeln en flintdolk (UMF 5442), från<br />
Valhammar en flintspjutspets (UMF 1141), en flintdolk<br />
(UMF1288) och ett hängbryne (UMF 1441), från Vaxmyra<br />
två enkla skafthålsyxor (UMF 4947, UMF 4951). De ovan<br />
uppräknade fynden indikerar bosättningar under senneolitikum<br />
och äldre bronsålder. I samband med den<br />
aktuella undersökningen tillhandahöll Barbro Råsbrant i<br />
det närbelägna Vigle ytterligare lösfynd från trakten (Hallgren<br />
& Wikborg 2003).<br />
Det aktuella undersökning<strong>som</strong>rådet med boplatslämningar<br />
och gravar från äldre järnålder är starkt knutet till<br />
fornlämningsmiljön vid Kyrsta, med åtskilliga sedan tidigare<br />
registrerade fornlämningar <strong>som</strong> är synliga ovan mark<br />
(fig 10). Här finns en förtätad fornlämningsmiljö med<br />
gravfält (RAÄ 136-138) och skärvstenshögar i skogskanterna.<br />
Fasta fornlämningar i den nuvarande åkermarken har i<br />
princip varit okända i trakten fram till undersökningarna<br />
inför omdragningen av E4:an.<br />
Samtidigt med Kyrstaundersökningen pågick en undersökning<br />
vid Vaxmyra (RAÄ 325 och RAÄ 326) bara<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND 13
72<br />
26<br />
312<br />
313:2 34<br />
313 35<br />
23<br />
1<br />
172<br />
318<br />
33<br />
319<br />
33:2 317<br />
22<br />
268<br />
266<br />
173 269<br />
264<br />
164<br />
168<br />
0<br />
165 263<br />
149<br />
265<br />
142<br />
143<br />
166 (Runsten)<br />
300<br />
162<br />
148<br />
145<br />
257<br />
146<br />
61<br />
152<br />
250<br />
114<br />
249<br />
154<br />
113<br />
36<br />
37<br />
119 259<br />
246 121<br />
293<br />
120<br />
1<br />
41<br />
12<br />
294<br />
43 43<br />
38<br />
82<br />
115<br />
266:2<br />
169<br />
173:2<br />
169<br />
171<br />
276<br />
163:2<br />
165:2<br />
163<br />
263:2 262<br />
163:3<br />
143:2<br />
262:2<br />
141<br />
258:2 258<br />
144<br />
270<br />
135:2<br />
330<br />
261 140<br />
135<br />
147<br />
150<br />
260:2 260<br />
135:3<br />
150:2<br />
232<br />
328 327<br />
118<br />
274<br />
260:4 256<br />
151<br />
260:3 131<br />
145:2<br />
138<br />
KYRSTA<br />
133 134 245<br />
137<br />
132<br />
117<br />
136<br />
116:2 116<br />
329<br />
290<br />
109 (Runsten)<br />
114:2<br />
37:2<br />
110 246:2<br />
292 291<br />
42<br />
108<br />
246:3 259:2<br />
36:2 37:3<br />
108<br />
326<br />
107:4<br />
107<br />
122:2<br />
295<br />
107:3<br />
107:2<br />
VAXMYRA<br />
106<br />
39<br />
316 325<br />
4<br />
314:2 314<br />
311<br />
2<br />
4 3<br />
44<br />
21<br />
20:3 20<br />
20:2<br />
18:2 18 20:4<br />
något hundratal meter söderut. Där undersöktes boplatslämningar<br />
från yngre bronsålder och äldre järnålder samt<br />
en grav från förromersk järnålder (Eklund 2005). De båda<br />
48<br />
52 Torsberget<br />
45<br />
46<br />
48<br />
234:2<br />
32 234 51<br />
32:3 234:3<br />
32:2<br />
53<br />
49<br />
KÄTTSTA<br />
17:4<br />
17:3<br />
17<br />
323<br />
336<br />
63<br />
337 59<br />
60 62<br />
58:2 58<br />
227<br />
252 339<br />
55<br />
54 56<br />
340<br />
69<br />
69:2<br />
61<br />
57:2<br />
57 66<br />
65:2<br />
66:3 66:2<br />
226<br />
65:3<br />
65 68<br />
335<br />
335:3 335:2<br />
242<br />
74<br />
73 72:2<br />
72<br />
77<br />
241<br />
74:2 243<br />
243:2<br />
71 70 84 85<br />
95 86<br />
8<br />
8<br />
97<br />
205:2 205<br />
96<br />
96:3<br />
227<br />
96:4<br />
lokalerna (Vaxmyra och Kyrsta) erbjuder stora möjligheter<br />
till en lokal bosättningsstudie i ett långtidsperspektiv, med<br />
möjligheter att studera gårdsstruktur, hushållsstorlek och<br />
14 KYRSTA – BOPLATS<br />
64<br />
253<br />
Ärentuna sn<br />
G:a Uppsala sn<br />
Figur 12. Karta över registrerade fornlämningar i undersökning<strong>som</strong>rådets närhet. Utdrag ur det digitala fornlämningsregistret<br />
apliccerat på utsnitt ur Terrängkartan © Lantmäteriet. Medgivande M2006/1059.<br />
255<br />
236<br />
75<br />
78<br />
79<br />
76 80<br />
Fyrisån<br />
81<br />
100
Figur 13. Runsten, RAÄ 109, öster om Kyrsta. Foto: Maud Emanuelsson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 14. Runsten, RAÄ 166, väster om Kyrsta. Foto: Jonas<br />
Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
ge ny information kring frågor rörande gårds-, by- eller<br />
bygdegravfält.<br />
Ytterligare några hundra meter söderut undersöktes<br />
förhistoriska boplatslämningar och gravar vid Kättsta och<br />
Buddbo (RAÄ 56 och RAÄ 335) av Upplandsmuseet år<br />
2002–2003 (Gustafsson m fl 2006).<br />
Strax SV om Kyrsta finns en plats benämnd Torsberget.<br />
Namnet ingår i en grupp höjdbetecknande namn i Mälarlandskapen<br />
med förleden Tors- (-berget, -berga, -backen).<br />
Dessa betecknar vanligen mindre men tydligt markerade<br />
bergshöjder, centralt belägna i gamla bygder och ofta med<br />
en viss utsikt (Vikstrand 2004:320). Berg tillsamman med<br />
lund och åker förefaller utifrån ortnamnsstudier ha varit de<br />
viktigaste komponenterna i järnålderns sakrala landskap.<br />
Platsernas centrala läge kan möjligen antyda att det rört sig<br />
om platser <strong>som</strong> behövt vara tillgängliga för rituella aktiviteter<br />
(Vikstrand 2004:323). Andra förleder <strong>som</strong> uppträder<br />
i sammansättningar med dessa efterleder är Frö-, Njärd-,<br />
Oden-, Tor-, och Ull-.<br />
Utredning<br />
Under hösten 1994 genomfördes en arkeologisk utredning<br />
av den planerade nya sträckningen för E4:an genom norra<br />
Uppland. Utredningen utfördes av Riksantikvarieämbetet,<br />
UV-Uppsala (Aspeborg m fl 1995). Utredningen omfattade<br />
en komplettering av en tidigare utförd förstudie avseende<br />
arkivstudier, historiska kartöverlägg m m samt en fältinventering<br />
och begränsade insatser av provgropar och<br />
sökschakt. Vid Kyrsta konstaterades att den planerade vägkorridoren<br />
tangerade västra delen av Kyrstas medeltida bytomt.<br />
I utredningsrapporten konstateras att fornlämningsbilden<br />
i området domineras av ett stråk av skärvstenshögar<br />
i skogskanten vid Kyrsta, vilket antyder en intensiv bosättning<br />
under bronsåldern. Det nämns också ett antal lösfynd<br />
<strong>som</strong> antyder en bosättning under senneolitikun och äldre<br />
bronsålder. Enstaka stensättningar, gravfält och runstenar i<br />
anslutning till vägkorridoren visade dock på en bebyggelsekontinuitet<br />
framåt i tiden. Vid inventeringen påträffades<br />
boplatsindikationer (lokal 39A) inom en 200 x 300 m stor<br />
yta i åkermarken mellan Kyrsta gamla bytomt och en övertäckt<br />
bäckfåra. Boplatsindikationerna utgjordes av spridd<br />
skärvsten, bränd lera, förhistorisk keramik samt fragment<br />
av malstenslöpare. Vidare kunde ett flertal upplöjda anläggningar<br />
samt ett 0,1 m tjockt kulturlager konstateras.<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND 15
Omkring 200 m NV om föregående område gjordes boplatsindikationer<br />
(lokal 39B) inom ett 550 x 300 m stort<br />
område beläget i åkermark kring några mindre impediment.<br />
Ytan mellan de båda områdena låg i vall vid inventeringstillfället,<br />
varför inga indikationer kunde iakttas. Det<br />
antogs dock att även denna sannolikt hyste förhistoriska<br />
boplatslämningar (Aspeborg m fl 1995:17f).<br />
Förundersökning<br />
Då de vid utredningen påträffade boplatslämningarna<br />
skulle avgränsas vid en förundersökning hösten 1995 upptäcktes<br />
ett överplöjt gravfält söder om boplatslämningarna.<br />
Förundersökningen av RAÄ 327 och RAÄ 329 utfördes av<br />
Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar,<br />
UV-Uppsala (Fagerlund 1996). Förundersökning<strong>som</strong>rådets<br />
bredd uppgick till 100 m.<br />
Genom en planerad omläggning av den korsande väg<br />
699 samt anläggandet av en bruksväg på den planerade<br />
E4:ans västra del kom även områden väster respektive öster<br />
om den nya E4:an att beröras av vägföretaget. Endast en<br />
mindre del av dessa ytor hade varit föremål för den tidigare<br />
förundersökningen. Resultaten från denna antydde att<br />
boplatslämningarna inom E4:a-området tunnade ut mot<br />
NV, men vad gäller området söder om väg 699 på den planerade<br />
E4:ans västra sida samt områdena öster om E4:ans<br />
sträckning förelåg ingen kunskap, då inga schaktningar företagits<br />
här vid 1995 års förundersökning. De förhistoriska<br />
boplatslämningarna antogs fortsätta in i detta område. Då<br />
de östra delarna tangerade den medeltida bytomten var det<br />
möjligt att spår efter aktiviteter i anslutning till denna skulle<br />
kunna påträffas. En annan möjlighet var att gravfältets<br />
(RAÄ 329) fortsättning mot norr kunde nå ända upp till<br />
väg 699.<br />
För dessa ovan nämnda områden, belägna utanför det<br />
område <strong>som</strong> ursprungligen angivits <strong>som</strong> fornlämning<br />
inom arbet<strong>som</strong>rådet, föreslogs en kompletterande förundersökning<br />
<strong>som</strong>maren 2002, parallellt med de pågående<br />
undersökningarna. De aktuella ytorna omfattade ca 26 000<br />
m 2 . Efter samråd med länsstyrelsen utfördes denna <strong>som</strong> en<br />
traditionell förundersökning i samband med slutundersökningen<br />
av det ursprungliga undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
På båda sidorna av den planerade sträckningen av<br />
E4:an påträffades boplatsanläggningar i form av kulturlager,<br />
skärvstensflak, stolphål, gropar och härdar inom hela<br />
FU-området. De påträffade boplatslämningarna låg i anslutning<br />
till den sedan tidigare kända boplatsen, vilket innebar<br />
att det inom arbet<strong>som</strong>rådet fanns ett sammanhängande<br />
boplat<strong>som</strong>råde utmed ett ca 500 m långt område<br />
utmed södra sidan av väg 699. På ett impediment (RAÄ<br />
328) väster om den planerade E4:an påträffades rikligt med<br />
skärvig sten, keramik och brända människoben samt en<br />
förmodad skärvstenspackning (Matthing & Wikborg<br />
2002).<br />
Efter att brända människoben m m hade påträffats på<br />
det nyss nämnda impedimentet (RAÄ328) gjorde <strong>SAU</strong><br />
länsstyrelsen uppmärksam på att ytterligare ett impediment<br />
(RAÄ 330) låg inom vägområdet strax väster om boplatsen<br />
RAÄ 327. Länsstyrelsen föreslog en förundersökning,<br />
främst i syfte att undersöka om impedimentet eventuellt<br />
kunde ha fungerat <strong>som</strong> en begravningsplats av den<br />
typ <strong>som</strong> hittats på det närliggande impedimentet RAÄ 328.<br />
Vid diskussioner i fält där representanter för <strong>SAU</strong>, länsstyrelsen<br />
och Vägverket deltog påpekades också att området<br />
utgjorde ett fint boplatsläge.<br />
Förundersökning<strong>som</strong>rådet utgjordes av ett ca 157 m<br />
långt och omkring 10 m brett område omedelbart söder<br />
om den befintliga väg 699. Förundersökningen utfördes<br />
med ett antal maskingrävda schakt på impedimentet samt<br />
i åkern öster härom. Efter avbaningen handrensades ytorna<br />
varvid ett antal anläggningar i form av stolphål, härdar<br />
och <strong>ned</strong>grävningar påträffades. Anläggningarna plandokumenterades<br />
med hjälp av totalstation. Ett representativt<br />
urval av anläggningarna undersöktes och dokumenterades<br />
med profilritning och anläggningsbeskrivning. Några av de<br />
större anläggningarna i åkermarken snittades med maskin.<br />
Impedimentsplatån totalavbanades ner till åkermarkens<br />
början. I åkern drogs 8 schakt <strong>som</strong> var ca 2 m breda och varierade<br />
i längd ca 9,0-36,0 m. Matjorden avlägsnades till<br />
anläggningsnivå. Ett av schakten var helt tomt, i de övriga<br />
påträffades en eller flera anläggningar.<br />
Förundersökningens resultat tydde inte på att den berörda<br />
delen av impedimentet skulle hysa någon form av<br />
begravningar så<strong>som</strong> tidigare antagits. De påträffade lämningarna<br />
från förundersökningen antydde istället någon<br />
form av boplatsaktivitet. Misstankar om att det skulle<br />
kunna finnas bebyggelselämningar från yngre järnålder på<br />
den avplanade, stenröjda ytan på toppen var mer troligt.<br />
Stenarna i sydslänten härrörde troligen från den röjda toppen,<br />
eller möjligen åkern. Ett kulturlager påträffades och<br />
det konstaterades att det låg över större delen av undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
<strong>som</strong> var beläget på impedimentet.<br />
Målsättning<br />
Resultaten från 1995 års förundersökning visade på omfattande<br />
boplatslämningar och ett angränsande gravfält från<br />
äldre järnålder. I anslutning till lokalen fanns åtskilliga<br />
sedan tidigare registrerade fornlämningar. Kring den nuvarande<br />
bebyggelsen vid Kyrsta finns en förtätad fornlämningsmiljö<br />
med skärvstenshögar och gravar i skogskanterna<br />
samt talrika lösfynd från den intilliggande åkermarken.<br />
En kontinuerlig bosättning kunde anas från senneolitikum<br />
och framåt.<br />
Vid Kyrsta ansågs ett unikt tillfälle föreligga att undersöka<br />
både gravar och boplatslämningar från vad <strong>som</strong><br />
utifrån förundersökningen föreföll vara framför allt äldre<br />
järnålder. Bara något hundratal meter söder om Kyrsta<br />
16 KYRSTA – BOPLATS
fanns ytterligare boplatslämningar från äldre järnålder, vid<br />
lokalen Vaxmyra. De båda lokalerna skulle kunna erbjuda<br />
stora möjligheter till en lokal bosättningsstudie i ett långtidsperspektiv<br />
med möjligheter att studera gårdsstruktur,<br />
hushållsstorlek och ge ny information kring frågor rörande<br />
gårds-, by- eller bygdegravfält.<br />
Det nyupptäckta gravfältet låg i plöjd åkermark.<br />
Överplöjda gravfält från äldre järnålder har påträffats och<br />
uppmärksammats i större utsträckning i samband med<br />
1990-talets stora infrastrukturella satsningar i Mälarregionen<br />
(Artursson m fl 1994, Wikborg 1996a). Fenomenet har<br />
varit känt sedan tidigare men den sedan länge rådande bilden<br />
har gjort gällande att järnålderns gravfält huvudsakligen<br />
varit lokaliserade till impedimentsmark. Förekomsten<br />
av överplöjda gravfält i kombination med ett mycket stort<br />
antal boplatser från äldre järnålder <strong>som</strong> påträffats under de<br />
senaste 10-15 åren visar att den dåtida populationen måste<br />
ha varit betydligt större än vad man tidigare ansett.<br />
Ett antal frågeställningar formulerades inför undersökningen<br />
av fornlämningarna vid Kyrsta:<br />
Boplatsen RAÄ 327<br />
Bosättningskontinuiteten föreföll vara lång. Ett grundläggande<br />
syfte var därför att redan i fält försöka urskilja de<br />
olika gårdarna och aktivitetsytorna ur ett stratigrafiskt,<br />
rumsligt och kronologiskt perspektiv. En förhoppning var<br />
att kunna teckna en bild av bebyggelsens utveckling i ett<br />
långtidsperspektiv.<br />
Mot denna översiktliga bakgrund skulle därefter de enskilda<br />
gårdarnas rumsliga struktur och ekonomi behandlas.<br />
Tolkningarna skulle baseras på relationen mellan hus<br />
och anläggningars utbredning, men de kunde komma att<br />
förtydligas genom fyndmaterialet i form av till synes markanta<br />
inslag av obrända ben, slagg, bränd lera och keramik.<br />
Erfarenheter från undersökningar i Norra Gärdet i Gamla<br />
Uppsala, har visat att det på överplöjda boplatser med<br />
hantverksinslag går att få en god bild över den rumsliga<br />
strukturen utifrån fyndspridningen (Bäckström 2000:44ff).<br />
Genom bevarade kulturlager skulle fyndspridningstolkningar<br />
förutom fynd i anläggningar även baseras på fyndsimuleringar<br />
via rutgrävning. Denna metod kan på ”normala”<br />
överplöjda boplatser ge ett relativt magert resultat.<br />
Boplatsen hade dock vid förundersökningen visat sig ovanligt<br />
fyndrik. Analysen av benmaterialet från boplatsen<br />
(RAÄ 327) skulle inriktas på boplatsens ekonomi i stort<br />
och om möjligt de olika gårdarnas ekonomi och eventuella<br />
sociala skillnader dem emellan. Vidare skulle den osteologiska<br />
analysen kunna bidra till studierna av den rumsliga<br />
indelningen av hus, gård och by (matförråd, slaktområden,<br />
hantverk<strong>som</strong>råden m m). Resultatet av analysen av djurbensmaterialet<br />
skulle jämföras med resultatet från boplatsen<br />
vid Vaxmyra. Tanken var att dessa kunde utgöra två<br />
samtida byar, och att man här hade möjlighet att se sociala<br />
och ekonomiska skillnader dem emellan.<br />
Mängden fynd på boplatsen föreföll utifrån förundersökningsresultaten<br />
vara ovanligt stor för denna typ av<br />
fornlämning. Anläggningarnas spridningsbild i kombination<br />
med undersökning<strong>som</strong>rådets bredd och längd gjorde<br />
det sannolikt att nästan fullständiga gårdar skulle komma<br />
att undersökas. Förutsättningar för tolkningar av den<br />
rumsliga strukturen och ekonomin antogs vara goda. Detta<br />
gällde såväl de enskilda gårdarna och husen <strong>som</strong> bebyggelsen<br />
i sin helhet.<br />
De enskilda husen skulle studeras <strong>som</strong> en fortsättning<br />
på den grundforskning <strong>som</strong> utfördes under 1990-talet<br />
(Göthberg 2000). Det ansågs angeläget om hus från sen folkvandringstid<br />
och vendeltid påträffades, då särskilt de senare<br />
undersökts på enbart ett fåtal platser i Mälarområdet.<br />
Tyngdpunkten på hustolkningar skulle läggas på att försöka<br />
förstå ekonomiska och sociala rumsindelningen av enskilda<br />
hus (Göthberg 2000, Norr 1996, Sundkvist 1998).<br />
Tolkningarna planerades att baseras på husens konstruktion,<br />
ovan beskrivna fyndspridningsmetodik, samt naturvetenskapliga<br />
analyser i form av främst makrofossilanalyser.<br />
Hantverket <strong>som</strong> under förundersökningen kunde påvisas<br />
genom fynd och en magnetometerkartering, kunde betecknas<br />
<strong>som</strong> något utmärkande för boplatsen. Det fanns<br />
antydningar om att smide bedrivits på två gårdar. Grundläggande<br />
problemställningar var att datera denna verksamhet,<br />
samt om och när den bedrevs på olika gårdar. Vidare<br />
kunde det finnas goda möjligheter att med hjälp av fyndsimuleringar<br />
studera tillverkningsytor och deponeringsytor<br />
av hantverksavfall. Eventuell slagg efter järnhantering planerades<br />
att analyseras av Eva Hjärtner-Holdar (UV-GAL) i<br />
syfte att fastställa vilken eller vilka typer av järnhantering<br />
<strong>som</strong> pågått på platsen. Vidare ansågs det angeläget att undersöka<br />
huruvida man använt sig av bergmalm eller limonitmalm<br />
(myr- och sjömalm). En annan intressant frågeställning<br />
var malmens proveniens. Har man hanterat lokalt<br />
framställt järn eller exempelvis Norrlandsjärn?<br />
I anslutning till större boplatser har järnhantering<br />
främst hittats i elitmiljöer <strong>som</strong> Gamla Uppsala, Valsgärde,<br />
Helgö, Husby i Glanshammar etc. Därför kunde det bli<br />
mycket intressant att utifrån hantverket och den övriga bebyggelsen<br />
försöka tolka vilken social position järnåldersbefolkningen<br />
i Kyrsta hade. Detta kunde blir intressant att<br />
relatera till det möjligen elitindikerande smidet med gravarna<br />
på gravfältet RAÄ 329 där en trolig kammargrav, vilken<br />
sågs <strong>som</strong> en möjlig högstatusgrav, hade påträffats vid<br />
förundersökningen.<br />
I synnerhet de rika gravarna i regionen, <strong>som</strong> Valsgärdegravfältet,<br />
Gamla Uppsala högar och Fullerögraven, visar<br />
att samhället i området var tydligt statifierat under järnåldern.<br />
Frågan är vilka sociala skillnader <strong>som</strong> fanns mellan<br />
de troliga gårdarna vid Kyrsta och vilken social plats i samhället<br />
bebyggelsen hade. Här fanns det ovanligt goda förutsättningar<br />
för en jämförelsestudie, då en troligtvis samtida<br />
bebyggelse och ett gravfält låg intill varandra.<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND 17
Västra impedimentet RAÄ 330<br />
Målsättningen med undersökningen av RAÄ 330 var att<br />
fastställa lämningarnas karaktär och ålder, deras inbördes<br />
förhållanden samt att relatera dem till intilliggande fornlämningar.<br />
Undersökningsmetod och<br />
prioriteringar<br />
Undersökning<strong>som</strong>rådena banades av med larvbandsdriven<br />
grävmaskin och matjorden forslades bort med dumper.<br />
Dumpmassorna bibehölls inom undersökning<strong>som</strong>rådena.<br />
Avbaningen påbörjades i maj och pågick under större<br />
delen av fältsäsongen.<br />
Framkomna arkeologiska lämningar handrensades<br />
efter avbaning och mättes därefter in digitalt med totalstation.<br />
Därefter överfördes det till Intrasis. Materialet bearbetades<br />
i GIS-miljö (ArcView). Fynd och prover mättes<br />
också in digitalt och därefter registrerades de tillsammans<br />
med anläggningarna i Intrasis. Anläggningarna kom att i<br />
första hand undersökas till hälften i fält. Endast i undantagsfall<br />
totalundersöktes de. Anläggningarna ritades i profil<br />
och fotograferades med svart-vit film och med digitalkamera.<br />
Backup av samtliga databaser och inmätningar<br />
gjordes i fält. Figur 15. Maskinisten Sune Dubois gräver brunn A49309 vid<br />
RAÄ327. Foto: Pavel Garsztka, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 16. Arkeologen Björn Hjulström undersöker en större grop i november. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
18 KYRSTA – BOPLATS
Urvalet av vilka anläggningar <strong>som</strong> undersöktes baserade<br />
sig på bland annat frågeställningarna i undersökningsplanen.<br />
Dessutom gjordes ytinventeringar där den<br />
omkringliggande kontexten tillsammans med eventuella<br />
fynd utgjorde underlag för avgörandet om anläggningarna<br />
skulle undersökas eller ej. Denna form av prioriteringar<br />
gjordes kontinuerligt och ligger till grund för utformningen<br />
av undersökningen.<br />
Boplatsen RAÄ 327<br />
Matjorden avsöktes med metalldetektor före avbaningen.<br />
Nästan hela undersökning<strong>som</strong>rådet banades av. Några<br />
mindre, låglänta områden i östra delen av UO banades inte<br />
av då anläggningsfrekvensen på de angränsande ytorna var<br />
extremt låg. Samma sak gäller ett område längst i söder.<br />
Stora områden av UO täcktes av kulturlager. Dessa lager<br />
avsöktes också med metalldetektor och därefter rutgrävdes<br />
valda delar. Förhoppningen var att undersöka alla framkomna<br />
arkeologiska objekt. Dock kom ett antal att endast<br />
ytbesiktigas, framför allt de anläggningar <strong>som</strong> i ytan tydligt<br />
gick att tolka, till exempel pinnhål i hägnader.<br />
Västra impedimentet RAÄ 330<br />
Förundersökningen vid RAÄ330 övergick direkt i slutundersökning.<br />
Efter <strong>ned</strong>dragningar i den ursprungliga budgeten<br />
gjordes vissa prioriteringar vad gällde fältarbetet.<br />
Svåra väderförhållanden med överraskande snö och tjäle<br />
bidrog också till detta. Ett antal anläggningar blev därför<br />
endast okulärt besiktigade efter att ha mätts in. Endast en<br />
del av dessa anläggningar har klassificerats under efterarbetet.<br />
Dessa klassificeringar har gjorts utifrån anläggningarnas<br />
form, storlek och utseende i plan, i vissa fall kombinerat<br />
med provstick och mindre grävinsatser. Totalt kom<br />
omkring två tredjedelar av anläggningarna inom UO att<br />
undersökas.<br />
Impedimentet bedömdes <strong>som</strong> den vetenskapligt mest<br />
intressanta delen av det aktuella UO då det misstänktes att<br />
det där skulle kunna finnas lämningar efter någon form av<br />
förhistorisk byggnad. Vad gällde anläggningarna i den intilliggande<br />
åkermarken undersöktes endast ett representativt<br />
urval av de där påträffade större anläggningarna.<br />
Ytorna mellan de gamla förundersökningsschakten avbanades<br />
med maskin. En mindre yta mellan område A och<br />
B, <strong>som</strong> under förundersökningen visat sig vara tomt på anläggningar,<br />
banades inte av. Ytorna handrensades och nya<br />
anläggningar dokumenterades i plan med totalstation. Den<br />
slutgiltigt avbanade ytan uppgick till omkring 1 300 m 2 .De<br />
anläggningar <strong>som</strong> undersöktes, snittades, varefter profilerna<br />
ritades för hand. Anläggningar undersöktes endast till<br />
50 %.<br />
ANTIKVARISK BAKGRUND 19
UNDERSÖKNINGSRESULTAT<br />
Boplatsen RAÄ 327<br />
Undersökning<strong>som</strong>rådet RAÄ 327 var beläget framför allt i<br />
plöjd åkermark och mätte ca 375 m i N-S riktning och<br />
drygt 500 m i Ö-V riktning. Undersökning<strong>som</strong>rådet låg på<br />
27,5–30,0 m ö h. Den avbanade ytan uppgick vid slutundersökningen<br />
till ca 50 000 m 2 . Till detta kom senare ca<br />
1 500 m 2 i samband med upprivningen av väg 699 och<br />
schaktövervakningar i samband med omläggning av telekabel<br />
samt resande av ledningsstolpar.<br />
Anläggningar<br />
Inom boplat<strong>som</strong>rådet påträffades 4 794 anläggningar <strong>som</strong><br />
mättes in efter avbaning och rensning av ytan. Av dessa undersöktes<br />
3 760 ,varav 714 utgick. En del av dessa visade sig<br />
vara stenlyft, matjordsfläckar eller sentida anläggningar. En<br />
stor del av de anläggningar <strong>som</strong> ursprungligen mättes in<br />
kom ej att undersökas, 1 033 stycken. Anläggningarna har<br />
klassificerats i ett antal kategorier, <strong>som</strong> redovisas i bokstavsordning<br />
i tabellen <strong>ned</strong>an (fig 17). Ett urval av anläggningarna<br />
presenteras kategorivis <strong>ned</strong>an. Brandgraven <strong>som</strong><br />
14 C-daterats till förromersk järnålder beskrivs i den volym<br />
<strong>som</strong> behandlar gravarna vid Kyrsta (Engström & Wikborg<br />
2006).<br />
Anläggningstyp Antal<br />
Stolphål 1 622<br />
Pinnhål 906<br />
Brunnar 9<br />
Vattenhål 4<br />
Gropar 193<br />
Gropsystem 5<br />
Härdar 145<br />
Kokgropar 36<br />
Ugnar 14<br />
Skärvstensflak 4<br />
Skärvstenspackningar 3<br />
Brandgrav 1<br />
Rännor 4<br />
Stenfundament 2<br />
Väg 1<br />
Dike 6<br />
Kulturlager 19<br />
Övriga lager 45<br />
Figur 17. Tabell över anläggningskategorier och dess antal vid<br />
RAÄ 327.<br />
Stolphål och pinnhål<br />
Inom RAÄ 327 påträffades och undersöktes 1 622 stolphål.<br />
Av dess ingick 758 stolpar i huskonstruktioner. Inom hela<br />
undersökning<strong>som</strong>rådet var stolphålen i de flesta fall tydliga,<br />
både i plan och i profil. En del av stolphålen i huskonstruktionerna<br />
var stenskodda. I vissa fall kunde även stolpmärket<br />
iakttas (fig 18 och 19). I plan var stolphålen rundade<br />
och storleken var mellan 0,10 och 1,47 m i diameter.<br />
Djupet varierade mellan 0,03 och 0,74 m. Formerna i profil<br />
var skålformade, oregelbundna samt U-formade. Fyllningarna<br />
utgjordes framför allt av humös lera. Merparten<br />
av de stolphål <strong>som</strong> inte ingick i några identifierade konstruktioner<br />
låg dock i anslutning till dessa, ibland till och<br />
med inne i dem. Det är fullt möjligt att det har funnits ytterligare<br />
huskonstruktioner inom undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Nedgrävda stolpar kan också ha ingått i olika typer av ställningar<br />
för förvaring, upphängning, torkning etc. I undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
SV del fanns exempel på stolpar <strong>som</strong><br />
har ingått i hägnader (se hägnadskapitel).<br />
906 pinnhål framkom på UO. Dessa var 0,02–0,20 m i<br />
diameter och 0,02–0,23 m djupa. Som pinnhål har de anläggningar<br />
bedömts där en träkäpp antas har bankats <strong>ned</strong> i<br />
marken, till skillnad mot stolphålen där det antas att en<br />
stolpe placerats i en grävd grop. Endast 9 av pinnhålen har<br />
relaterats till huskonstruktioner. Däremot har en stor<br />
mängd av dem ingått i hägnader (se hägnadskapitel). Pinnhålen<br />
fanns spridda över hela UO.<br />
Brunnar och vattenhål<br />
På RAÄ 327 påträffades 9 brunnar och 4 vattenhål. Brunnarna<br />
framkom söder om väg 699 och vattenhålen framkom<br />
både under, söder och norr om vägen (fig 19). Brun-<br />
Figur 18. Stolphål A21451 i profil med stolpmärke. Foto:<br />
Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
20 KYRSTA – BOPLATS
Figur 19. Stolphål A33737 i profil med stenskoning. Foto:<br />
Veronica Eriksson, <strong>SAU</strong>.<br />
narna låg företrädesvis i anslutning till den äldre järnålderns<br />
bebyggelse. En av brunnarna, A49309, låg lite avskild<br />
från bebyggelsen. Tydliga spår efter hägnader kring några<br />
av brunnarna (A114930 och A60177) gick också att påvisa.<br />
Brunnarna varierade i storlek från 1,70 till 5,80 m i diameter<br />
och deras djup varierade från 1,25 till 2,67 m. Totalt<br />
föreligger 8 14 C-dateringar från 7 av de undersökta brun-<br />
narna. Samtliga dateringar ligger i förromersk och romersk<br />
järnålder.<br />
Skillnaden mellan en brunn och ett vattenhål är att<br />
brunnen är djupare, oftast <strong>ned</strong>grävd i mark med naturligt<br />
vattenförande lager, vilket medför att den hela tiden fylls<br />
med nytt vatten och att den kan ha någon form av brunnsfodring.<br />
Ett vattenhål är oftast grundare grävt och har<br />
framför allt rikligt med vatten vid god <strong>ned</strong>erbörd och har<br />
sällan eller aldrig brunnsfodring eller brunsskoning.<br />
Även om den förhistoriska människan hade god tillgång<br />
till bra vatten i öppna vattendrag fanns stora fördelar<br />
och behov av en grävd brunn. Brunnar kan ofta placeras<br />
närmare platsen där man har behov av vatten och kan således<br />
ge en kortare transportsträcka. En brunn kan också<br />
bistå med ett gott flöde även vid torrare perioder. Viktigt<br />
var att garantera en god vattenkvalitet. En annan av fördelarna<br />
med en grävd brunn var möjligheten att relativt enkelt<br />
kunna inhägna den och på så vis hålla boskap och<br />
andra djur borta och undvika föroreningar i vattnet.<br />
Makrofossil- och paleoentomologiska analyser visar att<br />
olika brunnar har använts i olika syfte (Eliasson & Kishonti<br />
2003:64, Hellqvist 1996, 2005).<br />
Figur 20. Plan över stolphål och pinnhål <strong>som</strong> ej ingick i hus på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 21
Magnus Hellqvist har analyserat prover från de flesta<br />
undersökta brunnarna på UO vid Kyrsta och anser att det<br />
finns två faktorer <strong>som</strong> haft mycket stor betydelse för<br />
brunnsanläggningens funktion och användning, och <strong>som</strong><br />
vi bör reflektera över.<br />
Den ena är ”de hydrologiska förutsättningarna för brunnen.<br />
Området runt Kyrsta, lik<strong>som</strong> hela Uppland, har ändrats<br />
avsevärt genom landhöjningen och i nutid får man räkna<br />
med detta när man funderar över brunnens användbarhet.<br />
Landhöjningen bör ha haft en inverkan på fuktigheten i marken<br />
och hur högt grundvattenytan har stått, dess fluktuation<br />
och det kan framför allt påverka kvalitén på vattnet i brunnen”(Hellqvist<br />
2005).<br />
Den andra är ”om det inte finns klara bevis för att brunnen<br />
på något sätt varit övertäckt, så är detta så gott <strong>som</strong><br />
omöjligt att bevisa. Det påverkar bl a vilka djur och växter<br />
<strong>som</strong> hamnar i brunnen och blir deponerade där, samt hur de<br />
hamnar i brunnen”(Hellqvist 2005).<br />
Under de senaste tio åren har hundratals brunnar undersökts<br />
vid arkeologiska utgrävningarna runt om i Sverige<br />
(Aspeborg 1999, Wirtèn 1994, Onsten-Molander &<br />
Linde 2002, Eliasson & Kishonti 2003, Nilsson & Onsten-<br />
Molander 2004, Brusling & Streijffert 2004). Brunnarnas<br />
form och funktion har analyserats och studerats ingående<br />
(Lord & Onsten-Lidholt 1996, Ullén m fl 1995). Studierna<br />
har visat att brunnarna har fungerat <strong>som</strong> ypperliga uppsamlingsstationer<br />
för växt- och djurmaterial samt artefakter.<br />
Brunnar var praktiska vattensamlare men har också<br />
visats sig användas <strong>som</strong> avfallsuppsamlare och i rituella<br />
samanhang.<br />
Anläggningen A7953 framkom vid avbaning strax<br />
söder om väg 699, på UO:s centrala del i kulturlager<br />
A49945. I plan var brunnen rund ca 2,30 m i diameter och<br />
ca 2,0 m djup. I profil syntes en U-formad, något oregelbunden<br />
<strong>ned</strong>grävning (fig 22). De fynd <strong>som</strong> påträffades i<br />
brunnen var keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
Brunnen har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder (Ua-22639).<br />
Anläggningen A11808 var rund i plan, 2,80 m i diameter<br />
och 1,70 m djup. Den grävdes till en början för hand och<br />
snittades sedan med grävmaskin. Anläggningen var svår att<br />
urskilja i ytan; spridda stenar och bränd lera syntes samt ett<br />
par koncentrationer av bränd lera och smält lera. Vid rensning<br />
<strong>ned</strong> till 0,10 m djup framträdde en rund stenpackning<br />
<strong>som</strong> låg nästan kant i kant med grophuset A11704. Strax<br />
norr om stenpackningen fanns två anläggningar, A11783<br />
Figur 21. Plan över brunnar och vattenhål <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
22 KYRSTA – BOPLATS
Figur 22. Brunn A7953 i plan och profil. Lager 1: grå/svart<br />
humös lera med inslag av kol och skärvsten. Lager 2: brungrå<br />
lera. Lager 3: ljus grårosa lera. Lager 4: slamlager, ljus grårosa<br />
lera. Lager 5: ljus grå något humös lera. Skala 1:50. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 23. Brunn A11808 i profil från norr. Foto: Elisabet Pettersson, <strong>SAU</strong>.<br />
och A50752, <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> stolphål. Anläggningen syntes<br />
i profil <strong>som</strong> en skål-/trattformad <strong>ned</strong>grävning (fig 23). Fyllningen<br />
bestod av 9 lager, vilka alla framför allt bestod av lera<br />
i olika färger och konsistenser. Lagren vittnar om flera olika<br />
aktiviteter <strong>som</strong> har skett vid igenfyllningen av brunnen. I ett<br />
av lagren (lager 6) fanns ett stort inslag av eldpåverkade<br />
stenar, sot och kol. Lagret utgörs förmodligen av härdrester<br />
<strong>som</strong> deponerats i den då övergivna brunnen. Den djupaste<br />
delen av brunnen, ca 1,10–1,70 m ner, hör till brunnens användningsfas.<br />
Lagren har uppstått genom att omgivande<br />
material och lera har fallit <strong>ned</strong> i den. Längst ner i botten<br />
syntes ett tydligt slamlager.<br />
Fynden <strong>som</strong> påträffades var keramik, bränd lera, brända<br />
och obrända ben. Bland de obrända benen fanns flera<br />
bitar av skalltak från människa. Människobenen hittades<br />
på 0,60 m djup. Ett av dessa människoben har 14C-daterats till äldre romersk järnålder (Ua-21761). Träkol från tall<br />
<strong>som</strong> påträffades 1,60 m <strong>ned</strong> i brunnen har 14 och A50752, <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> stolphål. Anläggningen syntes<br />
i profil <strong>som</strong> en skål-/trattformad <strong>ned</strong>grävning (fig 23). Fyllningen<br />
bestod av 9 lager, vilka alla framför allt bestod av lera<br />
i olika färger och konsistenser. Lagren vittnar om flera olika<br />
aktiviteter <strong>som</strong> har skett vid igenfyllningen av brunnen. I ett<br />
av lagren (lager 6) fanns ett stort inslag av eldpåverkade<br />
stenar, sot och kol. Lagret utgörs förmodligen av härdrester<br />
<strong>som</strong> deponerats i den då övergivna brunnen. Den djupaste<br />
delen av brunnen, ca 1,10–1,70 m ner, hör till brunnens användningsfas.<br />
Lagren har uppstått genom att omgivande<br />
material och lera har fallit <strong>ned</strong> i den. Längst ner i botten<br />
syntes ett tydligt slamlager.<br />
Fynden <strong>som</strong> påträffades var keramik, bränd lera, brända<br />
och obrända ben. Bland de obrända benen fanns flera<br />
bitar av skalltak från människa. Människobenen hittades<br />
på 0,60 m djup. Ett av dessa människoben har<br />
C-daterats till<br />
äldre förromersk järnålder (Ua-22895).<br />
Brunnen A11580 var rund i plan, 3,30 m i diameter och<br />
2,20 m djup. I profil var den något oregelbundet U-formad<br />
(fig 24). Fyllningen bestod av 7 lager av lera i olika färger<br />
och konsistenser. I några syntes kolfragment. Brunnen låg i<br />
södra delen av det centrala UO. Den skar den norra vägglinjen<br />
till Hus 5 och är således yngre än detta. Brunnen har<br />
14C-daterats till förromersk järnålder (Ua-22894). Fynden<br />
<strong>som</strong> framkom bestod av keramik, bränd lera och ben (se<br />
fyndlista).<br />
14C-daterats till äldre romersk järnålder (Ua-21761). Träkol från tall<br />
<strong>som</strong> påträffades 1,60 m <strong>ned</strong> i brunnen har 14C-daterats till<br />
äldre förromersk järnålder (Ua-22895).<br />
Brunnen A11580 var rund i plan, 3,30 m i diameter och<br />
2,20 m djup. I profil var den något oregelbundet U-formad<br />
(fig 24). Fyllningen bestod av 7 lager av lera i olika färger<br />
och konsistenser. I några syntes kolfragment. Brunnen låg i<br />
södra delen av det centrala UO. Den skar den norra vägglinjen<br />
till Hus 5 och är således yngre än detta. Brunnen har<br />
14C-daterats till förromersk järnålder (Ua-22894). Fynden<br />
<strong>som</strong> framkom bestod av keramik, bränd lera och ben (se<br />
fyndlista).<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 23
Figur 24. Brunn A11580 i profil från öster. Foto: Kajsa Willemark, <strong>SAU</strong>.<br />
Anläggningen A42011 syntes ursprungligen, efter avbaning,<br />
i ytan <strong>som</strong> en mindre mörkfärgning med enstaka<br />
stenar, ca 0,40 m i diameter. Brunnen visade sig sedermera<br />
vara 1,70 x 1,80 m stor i plan. Anläggningen var U-formad<br />
och 1,30 m djup (fig 25). I anläggningens övre återfyllnadslager<br />
fanns rikligt med skörbränd sten. Ca 0,20 m under<br />
anläggningen kom ett vattenförande sandlager. Brunnen<br />
Figur 25. Brunn A42011 i plan och profil. Lager 1: mörkgrå<br />
humös lera. Lager 2: brungrå lera med inslag av gul humös<br />
lera. Lager 3: svartgrå lera. Lager 4: gulgrön och brandgul lera.<br />
Lager 5: ljus gulbrun, något grön lera. Skala 1:50. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
har 14 har C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
(Ua-22931).<br />
Anläggningen A43821 framkom vid avbaning i södra<br />
delen av UO:s centrala del. Brunnen grävdes delvis för<br />
hand och delvis med maskin. I ytan syntes anläggningen<br />
<strong>som</strong> en 3,60 x 4,0 m stor mörkfärgning. Brunnen var spetsig<br />
i profil och 1,73 m djup (fig 26). Fyllningen bestod av 5<br />
lager. Brunnen har haft flera användnings- och igenfyllnadsfaser.<br />
Lager 5 tycks vara ett botten-/slamlager där vatten<br />
sipprat fram. Lager 2–3 visar att brunnen kan ha sinat<br />
och fyllts igen med diverse avfall. Lager 1–2 <strong>som</strong> innehåller<br />
eldpåverkad sten kan antyda att den har återanvänts <strong>som</strong><br />
härd/kokgrop. Därefter har brunnen åter används till avfallsdeponering<br />
och slutligen lagts igen. I anläggningens<br />
NO del fanns ett stolphål. Stolphålet <strong>som</strong> skar det översta<br />
lagret är stratigrafiskt yngre än brunnen.<br />
Brunnen A49309 påträffades under kulturlager A49343<br />
på UO:s centrala del, strax söder om väg 699. Anläggningen<br />
grävdes med maskin. I plan framkom brunnen <strong>som</strong> en<br />
rund mörkfärgning, ca 5,80 m i diameter. Den visade sig<br />
vara ca 2,67 m djup och fyllningen bestod av 7 olika lager<br />
(fig 27). Dessutom framkom det i den östra delen rester<br />
från en tidigare grävd brunn med brunnsskoning i flätverk.<br />
Denna tidigare brunn har till synes blivit genomgrävd av<br />
den yngre brunnen A49309. Trärester från olika konstruktionsdetaljer<br />
påträffades på olika nivåer i brunnen, bland<br />
annat framkom snett ställda träkäppar ca 2,0 m ner i den<br />
västra kanten. Den till synes något ologiska lagerbilden<br />
(förhållandena mellan lager 2, 3 och 4) visar att det finns<br />
händelser <strong>som</strong> inte entydigt kan spåras i brunnens stratigrafi.<br />
Det är troligt att användningen kan ha varit betydligt<br />
mer komplex än vad tvärsnittet av anläggningen visar. De<br />
fynd <strong>som</strong> framkom var framför allt ben, men även en<br />
14C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
(Ua-22931).<br />
Anläggningen A43821 framkom vid avbaning i södra<br />
delen av UO:s centrala del. Brunnen grävdes delvis för<br />
hand och delvis med maskin. I ytan syntes anläggningen<br />
<strong>som</strong> en 3,60 x 4,0 m stor mörkfärgning. Brunnen var spetsig<br />
i profil och 1,73 m djup (fig 26). Fyllningen bestod av 5<br />
lager. Brunnen har haft flera användnings- och igenfyllnadsfaser.<br />
Lager 5 tycks vara ett botten-/slamlager där vatten<br />
sipprat fram. Lager 2–3 visar att brunnen kan ha sinat<br />
och fyllts igen med diverse avfall. Lager 1–2 <strong>som</strong> innehåller<br />
eldpåverkad sten kan antyda att den har återanvänts <strong>som</strong><br />
härd/kokgrop. Därefter har brunnen åter används till avfallsdeponering<br />
och slutligen lagts igen. I anläggningens<br />
NO del fanns ett stolphål. Stolphålet <strong>som</strong> skar det översta<br />
lagret är stratigrafiskt yngre än brunnen.<br />
Brunnen A49309 påträffades under kulturlager A49343<br />
på UO:s centrala del, strax söder om väg 699. Anläggningen<br />
grävdes med maskin. I plan framkom brunnen <strong>som</strong> en<br />
rund mörkfärgning, ca 5,80 m i diameter. Den visade sig<br />
vara ca 2,67 m djup och fyllningen bestod av 7 olika lager<br />
(fig 27). Dessutom framkom det i den östra delen rester<br />
från en tidigare grävd brunn med brunnsskoning i flätverk.<br />
Denna tidigare brunn har till synes blivit genomgrävd av<br />
den yngre brunnen A49309. Trärester från olika konstruktionsdetaljer<br />
påträffades på olika nivåer i brunnen, bland<br />
annat framkom snett ställda träkäppar ca 2,0 m ner i den<br />
västra kanten. Den till synes något ologiska lagerbilden<br />
(förhållandena mellan lager 2, 3 och 4) visar att det finns<br />
händelser <strong>som</strong> inte entydigt kan spåras i brunnens stratigrafi.<br />
Det är troligt att användningen kan ha varit betydligt<br />
mer komplex än vad tvärsnittet av anläggningen visar. De<br />
fynd <strong>som</strong> framkom var framför allt ben, men även en<br />
24 KYRSTA – BOPLATS
knacksten och en löpare påträffades (se fyndlista). Brunnen<br />
har 14 C-daterats till romersk järnålder (Ua-22939).<br />
Anläggningen A60177 framkom vid avbaning i ett större<br />
komplex <strong>som</strong> tolkades <strong>som</strong> ett gropsystem. Efter att ha<br />
undersökts tolkas den aktuella anläggningen <strong>som</strong> en<br />
brunn, Den var rund i plan, ca 2,30 m i diameter och ca<br />
1,70 m djup. I profil syntes en spetsig, något oregelbunden<br />
<strong>ned</strong>grävning innehållande 10 lager (fig 29). Ett kraftigt sotoch<br />
kollager mellan lager 2 och lager 3 tyder på att brunnen<br />
förmodligen har användas <strong>som</strong> härd i ett sekundärt<br />
skede. De fynd <strong>som</strong> påträffades i fyllningen var bränd lera<br />
och ben (se fyndlista). Brunnen har 14 C-daterats till yngre<br />
förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22649).<br />
Anläggningen A114930 framkom vid avbaning på undersökningsytans<br />
centrala del, strax NO om Hus 7. Brunnen<br />
tycks ha varit inhägnad (Hägnad 5) (se hägnadskapitlet).<br />
I plan var brunnen cirkelrund, 3,10 m i diameter och<br />
ca 1,50 m djup. I profil var anläggningen planbottnad med<br />
sluttande sidor (fig 30 och 31). Fyllningen bestod av 11<br />
olika lager, <strong>som</strong> avsatts efter brunnens användningstid.<br />
Även här påträffades rikligt med skärvsten, vilken härrör<br />
från de aktiviteter <strong>som</strong> antas ha pågått i brunnens närhet.<br />
De fynd <strong>som</strong> påträffades var keramik, bränd lera, en<br />
knacksten och ben (se fyndlista). Brunnen har 14 C-daterats<br />
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22650).<br />
Figur 26. Brunn A43821 i plan och profil. Lager 1:<br />
svartbrun humös lera med inslag av kol, sot och<br />
skörbrända stenar samt stenpackning. Lager 2:<br />
gråbrun lite grusig lera. Fynd av obrända ben. Lager<br />
3: grågul lera. Lager 4: rödbrun/grå varvig lera. Lager<br />
5: slamlager, rödbrun varvig lera. Skala 1:50. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
A16152 har tolkats <strong>som</strong> ett vattenhål. Det var 2,80 m<br />
brett och sträckte sig utanför UO, varför den inte framtogs<br />
i sin helhet i plan. Anläggningen var 0,72 m djup och innehöll<br />
två lager; lager 1 humös brun homogen lera, och lager<br />
2 varvig brun vattenavsatt lera, med inslag av steril gul lera.<br />
De fynd <strong>som</strong> påträffades kom i lager 1 och bestod av bränd<br />
lera och ben (se fyndlista). Vattenhålet var <strong>ned</strong>grävt i rödbrun<br />
varvig lera med tunna sandstråk <strong>som</strong> var vattenförande.<br />
Gropar<br />
På RAÄ 327 framkom 193 gropar av skilda slag, spridda<br />
över hela UO. En viss koncentration av gropar i den för övrigt<br />
anläggningstätaste delen av boplatsytan gick att se.<br />
Dessutom framkom flera gropar tillsammans med härdar i<br />
UO:s centrala del invid väg 699 både söder och norr om<br />
densamma. Dessa gropar har tolkats ingå i ett hantverk<strong>som</strong>råde<br />
<strong>som</strong> framför allt har använts vid järnframställning.<br />
För övrigt gick det inte att se några grupperingar av<br />
gropar med likartade funktioner.<br />
Gropar definieras vanligtvis utifrån form och innehåll<br />
och många gropar går aldrig att definiera närmare, vilket<br />
medför att ett stort antal gropar på förhistoriska boplatser<br />
är anonyma. De senaste årens stora arkeologiska boplatsundersökningar<br />
har framhävt, analyserat och problemati-<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 25
Figur 27. Brunn A49309 i plan och profil. Lager 1: mörkgrå humös lera med skärvsten.<br />
Lager 2: grålera med röd växtutfällning och trädpinnar. Lager 3: mörkgrå lera med rödväxtutfällning med trädpinnar. Lager 4:<br />
gråröd/brungrå något siltig lera med mycket växtutfällning och flätverket. Lager 5: flammig röd/ljusgrå lera med växtutfällning.<br />
Lager 6: ljusgrå/blå lera; slamlager. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
26 KYRSTA – BOPLATS
Figur 28. Brunn A49309 i profil från norr. Foto: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 29. Brunn A60177 i plan och profil. Lager 1: svartgrå<br />
lera. Lager 2: grå lera med inslag av kol. Lager 3: grå lera,<br />
fläckvis med brun lera och grå silt. Lager 4: flammig grå<br />
lera/gröngrå silt. Silten låg huvudsakligen i strängar, men<br />
inslag fanns i hela fyllningen. Lager 5: gulbrun lera. Lager 6:<br />
gröngrå silt. Lager 7: gulbrun lera, inrasad glacial lera. Lager<br />
8: flammig grå lera /gulbrun lera. Lager 9: grå lera. Lager 10:<br />
grå lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 30. Brunn A114930 i plan och profil. Lager 1: gråsvart<br />
sandig lera. Lager 2: grå lera blandad med ljusbrun sand.<br />
Lager 3: flammig gul/ljusbrun lera. Lager 4: brun sandig lera.<br />
Lager 5: ljusbrun sand. Lager 6: grå lera. Lager 7: mörkgrå<br />
lera. Lager 8: mörkgrå lera. Lager 9: ljusgrå lera. Lager 10:<br />
ljusgrå lera blandad med gul/ljusbrun lera. Skala 1:50. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 27
Figur 31. Brunn A114930 i profil från NNV. Foto: Fredrik Thölin, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 32. Plan över gropar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Groparna är svartmarkerade. Skala 1:3 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
28 KYRSTA – BOPLATS
serat anläggningskategorin (Borna-Ahlkvist m fl 1998,<br />
Björhem & Säfvestad 1989, 1993, Berggren & Celin 2004,<br />
Nilsson & Onsten-Molander 2004). De kategorier <strong>som</strong> oftast<br />
påträffas är arbetsgropar, beredningsgropar, avfallsgropar,<br />
förrådsgropar, lertäktsgropar och anonyma gropar.<br />
På UO har järnhantering fastställt genom analyser och<br />
fynd och några arbetsgropar har tolkats <strong>som</strong> knutna till<br />
smidesaktiviteter. Däremot har inga järnframställningsugnar<br />
eller andra anläggningar för järnframställning hittats.<br />
Groparnas fördelning över ytan kan delvis spegla boplatsens<br />
funktionella uppdelning. Det går inte alltid att kategorisera<br />
och funktionsbestämma varje enskild grop. Men<br />
möjligheten att kunna se mönster vad gäller groparnas läge<br />
i relation till övriga anläggningar kvarstår.<br />
Endast ett fåtal gropar kommer här att beskrivas närmare,<br />
för övrigt hänvisas till anläggningslistan (bilaga 1).<br />
Groparna har karaktäriserats och funktionsbestämts<br />
utifrån variablerna form i plan, form i profil, storlek, djup,<br />
lagerbildning, fyndinnehåll, miljöarkeologiska data samt<br />
eventuella konstruktionsdetaljer.<br />
Avfallsgropar<br />
Inom en boplatsyta sker olika aktiviteter, vissa aktivt och<br />
medvetet, andra många gånger inte alls med någon uttalad<br />
tanke. I vissa fall har avfall deponerats sekundärt i t ex<br />
brunnar och kokgropar. Men det bör rimligen under förhistorien<br />
också ha funnits gropar <strong>som</strong> grävts primärt för<br />
att kasta avfall i. 36 gropar har klassificerats <strong>som</strong> avfallsgropar.<br />
A5365 framkom vid avbaning <strong>som</strong> en oval, något oregelbunden<br />
mörkfärgning strax norr om väg 699. Anläggningen<br />
var ca 2,60 x 2,30 m stor och profilen var skålformad,<br />
ca 0,26 m djup. Gropens fyllning utgjordes av ett<br />
homogent humöst svart-brunt lerlager. Fyllningens homogenitet<br />
talar för att den fylldes igen vid ett tillfälle. Formen<br />
i profil var skålformad, något oregelbunden. Utifrån formen<br />
och storleken tolkas gropen <strong>som</strong> en avfallsgrop.<br />
A43978 kom att tolkas <strong>som</strong> en avfallsgrop. Anläggningen<br />
var 1,50 x 1,0 m i diameter och ca 0,26 m djup. Fyllningen<br />
bestod av rödbrungul humös lera. När gropen undersöktes<br />
framkom en större sten, vilken mätte ca 0,20 m i diameter.<br />
Invid stenen påträffades en intakt obränd kam,<br />
F1437. Fyndmaterialet i gropen tycks vara avfallsmaterial<br />
(se fyndlista). Om kammen har blivit medvetet placerad i<br />
gropen eller ej är svårt att avgöra. Gropens storlek och utformning<br />
ger inga ledtrådar till dess primära användning.<br />
Fyndmaterialet antyder att den i sitt slutskede använts för<br />
avfallsdeponering.<br />
A5162 tolkades i fält <strong>som</strong> en eventuell smidesgrop. Det<br />
är svårt att avgöra om det verkligen var dess primära funktion.<br />
Sekundärt har gropen kommit att användas <strong>som</strong> avfallsgrop.<br />
Gropen var 1,46 x 1,11 m stor och 0,34 m djup.<br />
Fyllningen bestod av mörkgrå humös lera. Botten var oregelbunden,<br />
möjligen ett resultat av flera omgrävningar. Anläggningen<br />
går delvis ihop med A6641 (kulturlager runt<br />
sten) och A6628 (recent störning). I fyllningen framkom ca<br />
1,5 kg skärvsten och i övrigt bestod fynden av keramik,<br />
bränd lera, järn och ben (se fyndkapitel och fyndlista).<br />
Gropen har 14 C-dateras till förromersk järnålder (Ua-<br />
22638).<br />
Förvaringsgropar<br />
28 förvaringsgropar identifierades på UO. Dessa gropar var<br />
relativt stora och djupa. Ett exempel är A4948 <strong>som</strong> låg i den<br />
nordliga delen av UO i kulturlager A6133. Anläggningen<br />
framkom <strong>som</strong> en rund/oval något oregelbunden mörkfärgning<br />
och var 2,58 x 1,79 m stor. Formen i profil var<br />
planbottnad med lutande sidor och 0,62 m djup. Fyllningen<br />
bestod av brunsvart humös lera.<br />
A1353 har tolkats <strong>som</strong> en förvaringsgrop med kylfunktion<br />
(fig 33). Anläggningen framkom under våtmarkslagret<br />
A946 i UO:s nordligaste del.<br />
I ytan såg anläggningen inte ut att vara mycket större än<br />
flera av de mindre omkringliggande anläggningarna. Till<br />
en början verkade det <strong>som</strong> att anläggningen endast utgjordes<br />
av lager 1 (fig 33). Lager 2 och 3 var till karaktären<br />
mycket lika den omkringliggande sterila leran och därför<br />
svår att urskilja <strong>som</strong> fyllning i anläggningen. Leran var dessutom<br />
mycket torr. Under lager 1 påträffades dock en del<br />
kolbitar, vilket tydde på att anläggningen var större och<br />
djupare. Det visade sig efter hand att det var frågan om en<br />
stor <strong>ned</strong>grävning, 2,81 x 1,58 m i plan och 1,32 m djup.<br />
I den centrala delen av anläggningen, ca 0,60 m <strong>ned</strong>, påträffades<br />
en fin mynningsbit från ett kärl. Vid fortsatt grävning<br />
framkom ett helt kärl placerat i botten på anläggning-<br />
Figur 33. Förvaringsgrop A1353 i plan och profil. Skala 1:50.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 29
Figur 34. Förvaringsgrop A1353 i profil, från öster. I botten stod ett större keramikkärl stöttat av en packning av knytnävsstora<br />
stenar. Foto: Björn Hjulström, <strong>SAU</strong>.<br />
en (se fynd/keramikkapitel). Matskorpa från kärlets insida<br />
har 14 C-daterats till äldre bronsålder, 3330±40 BP (Ua-<br />
24519).<br />
Ovanpå kärlet låg en stor sten, ca 0,30–0,40 m stor.<br />
Flera andra stora stenar fanns i den övre fyllningen. Kärlets<br />
Figur 35. Arbetsgrop A588, översikt profiler från norr. Foto: Pawel Garsztka, <strong>SAU</strong>.<br />
bottendel omgavs av en cirkelformad formation av knytnävsstora<br />
stenar (fig 34).<br />
Denna stenring har tolkats <strong>som</strong> ett stöd för kärlet. Anläggningen<br />
fortsatte ca 0,45 m under krukan och stenringen.<br />
Anläggningens form och djup samt det påträffade kärlet<br />
har föranlett en tolkning av anläggningen <strong>som</strong> en för-<br />
30 KYRSTA – BOPLATS
varingsgrop med nerkylningsfunktion. Förutom kärlet<br />
framkom ben från människa och djur (se fyndlista). Människobenet<br />
utgjordes av ett skenben, F2241, och låg i den<br />
övre delen av anläggningen.<br />
Arbetsgropar<br />
På undersökningsytan framkom 29 arbetsgropar. Dessa<br />
gropar var av olika karaktär men en gemensam nämnare<br />
var storleken. För att en anläggning skall kunna tolkas <strong>som</strong><br />
arbetsgrop bör den vara utformad så att en människa kan<br />
vistas i eller invid den. Gropen bör vara planbottnad. Flera<br />
av de anläggningar <strong>som</strong> tolkades <strong>som</strong> arbetsgropar låg<br />
dessutom tillsammans med flera andra aktivitetsrelaterade<br />
anläggningar, <strong>som</strong> härdar, kokgropar, värmegropar och liknande.<br />
Arbetsgroparna tycks också ofta ha fått en sekundär<br />
användning <strong>som</strong> avfallsgrop. Exempel på arbetsgrop är<br />
A588. Gropen var 3,10 x 2,88 m stor och 0,50 m djup.<br />
A2548 har också tolkats <strong>som</strong> arbetsgrop med sekundär<br />
användning <strong>som</strong> avfallsgrop. Gropen var 2,70 x 1,90 m stor<br />
och oval/rektangulär i plan. Djupet var 0,56 m och fyllningen<br />
bestod av svartgrå humös lera. Gropen var grundare<br />
i söder (fig 37). De fynd <strong>som</strong> påträffades var keramik,<br />
bränd lera, harts och ben (se fyndlista). Gropen har 14 Cdaterats<br />
till yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder<br />
(Ua-22637).<br />
Smidesgropar<br />
Fyra av de gropar <strong>som</strong> påträffats har tolkats <strong>som</strong> smidesgropar.<br />
Dessa gropar var rundade/päronformade i plan och<br />
hade en flackare <strong>ned</strong>grävningskant i den smalare änden.<br />
Dessa gropar var belägna i UO:s norra del där det förmodligen<br />
framställts järn under förromersk och äldre romersk<br />
järnålder. Den utdragna päronformen har uppstått genom<br />
att en handdriven bälg varit placerad på härdens ena sida<br />
(Hjärtner-Holdar muntligt). Ingen smidesslagg har dock<br />
kunnat identifieras i eller i närheten av de aktuella härdarna.<br />
Liknande gropar <strong>som</strong> de päronformade har framkommit<br />
vid Trekanten, Gamla Uppsala sn, (Onsten-Molander<br />
& Wikborg 2006). En av de päronformade groparna vid<br />
RAÄ 327 var A5431. Gropen var 1,30 x 0,80 m stor och 0,10<br />
m djup (fig 36). Fyllningen bestod av brunsvart humös<br />
lera. Det framkom stora mängder sintrad och bränd lera,<br />
vilket tillsammans med anläggningens form talar för att<br />
den kan ha haft med metallhantverk att göra. För övrigt utgörs<br />
fyndmaterialet av ben (se fyndlista). De obrända<br />
benen antas lik<strong>som</strong> den övriga fyllningen ha hamnat sekundärt<br />
i anläggningen. Gropen har 14 C-daterats till förromersk<br />
järnålder (Ua-22893).<br />
Figur 36. Smidesgrop A5431 profil från SSV. Foto: Katarina<br />
Romare, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 37. Arbetsgrop A2548 med stående korslagd profilbänk, sedd från nordost. Foto: Veronica Eriksson, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 31
A5516 har tolkats vara en smidesgrop <strong>som</strong> sedermera<br />
nyttjats <strong>som</strong> avfallsgrop. Denna grop var rund, något oval i<br />
plan, ca 1,93 x 1,70 m stor och 0,32 m djup. Fyllningen bestod<br />
av gråsvart humös lera. Botten var oregelbunden med<br />
en grundare del i öster, där en bälg skulle kunna ha varit<br />
placerad. I ytan framkom rikligt med kol samt skärvsten,<br />
därunder enstaka kolbitar och skärvstenar, totalt i anläggningen<br />
7,5 kg. De fynd <strong>som</strong> påträffades var keramik, bränd<br />
lera och obrända ben (se fyndlista).<br />
Värmegropar<br />
7 värmegropar framkom på UO. Värmegroparna på Kyrsta<br />
var av tre olika typer. Den ena var en stor djup anläggning<br />
med skörbränd sten. Den andra typen var en stor anläggning,<br />
dock ej speciellt djup och med lite skörbränd sten.<br />
Båda dessa var placerade i hus. Den tredje typen var betydligt<br />
mindre, innehöll också skärvsten men låg till skillnad<br />
från de förstnämnda typerna i direkt anslutning till en eller<br />
flera härdar. Som exempel på den förstnämnda typen kan<br />
nämnas A34479 (fig 39). Anläggningen framkom vid<br />
schaktning inne i Hus 19, <strong>som</strong> var belägen på UO:s centrala<br />
del i söder. Anläggningen har tolkats fungera <strong>som</strong> en värmegrop<br />
tillhörande Hus 19 och har 14 Värmegropar<br />
7 värmegropar framkom på UO. Värmegroparna på Kyrsta<br />
var av tre olika typer. Den ena var en stor djup anläggning<br />
med skörbränd sten. Den andra typen var en stor anläggning,<br />
dock ej speciellt djup och med lite skörbränd sten.<br />
Båda dessa var placerade i hus. Den tredje typen var betydligt<br />
mindre, innehöll också skärvsten men låg till skillnad<br />
från de förstnämnda typerna i direkt anslutning till en eller<br />
flera härdar. Som exempel på den förstnämnda typen kan<br />
nämnas A34479 (fig 39). Anläggningen framkom vid<br />
schaktning inne i Hus 19, <strong>som</strong> var belägen på UO:s centrala<br />
del i söder. Anläggningen har tolkats fungera <strong>som</strong> en värmegrop<br />
tillhörande Hus 19 och har C-daterats till yngre<br />
romersk järnålder (Ua-22930 och Ua-21680). Gropen var<br />
1,88 x 1,80 m stor och 0,94 m djup. Fyllningen bestod av ett<br />
kompakt skärvstenslager. Stenarnas storlek varierade mellan<br />
0,05 och 0,50 m i diameter. Endast mycket lite rester<br />
från kol och sot påträffades. Mellan stenarna bestod fyllningen<br />
av humös svart lera. De fynd <strong>som</strong> påträffades i gropen<br />
var en knacksten, keramik, två järnföremål, bränd lera<br />
och obrända ben (se fyndlista).<br />
Den andra typen av värmegrop kan exemplificeras med<br />
A32839 <strong>som</strong> låg i Hus 14 (fig 38). Gropen var 2,56 x 1,58 m<br />
stor och 0,27 m djup. Fyllningen utgjordes av svartbrun<br />
humös lera (lager 1) med skärvig sten, sintrad lera och ben<br />
(se fyndlista). Formen var i ytan oregelbunden, något timglasformad.<br />
Den skars av ett recent dike. Detta visade sig<br />
dock vara bara 0,06 m djupt och anläggningen var därunder<br />
ostörd. Botten på gropen var oregelbunden, djupast<br />
14C-daterats till yngre<br />
romersk järnålder (Ua-22930 och Ua-21680). Gropen var<br />
1,88 x 1,80 m stor och 0,94 m djup. Fyllningen bestod av ett<br />
kompakt skärvstenslager. Stenarnas storlek varierade mellan<br />
0,05 och 0,50 m i diameter. Endast mycket lite rester<br />
från kol och sot påträffades. Mellan stenarna bestod fyllningen<br />
av humös svart lera. De fynd <strong>som</strong> påträffades i gropen<br />
var en knacksten, keramik, två järnföremål, bränd lera<br />
och obrända ben (se fyndlista).<br />
Den andra typen av värmegrop kan exemplificeras med<br />
A32839 <strong>som</strong> låg i Hus 14 (fig 38). Gropen var 2,56 x 1,58 m<br />
stor och 0,27 m djup. Fyllningen utgjordes av svartbrun<br />
humös lera (lager 1) med skärvig sten, sintrad lera och ben<br />
(se fyndlista). Formen var i ytan oregelbunden, något timglasformad.<br />
Den skars av ett recent dike. Detta visade sig<br />
dock vara bara 0,06 m djupt och anläggningen var därunder<br />
ostörd. Botten på gropen var oregelbunden, djupast<br />
Figur 39. Värmegrop A34479 i profil och uppifrån. Foto: Christian Gatti, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 38. Värmegrop A32839 i plan och profil. Lager 1:<br />
svartbrun humös lera. Lager 2: flammig svartbrun humös<br />
lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
i den västra delen och grundast i öst. Timglasformen var<br />
inte lika påtaglig i botten Ett sädeskorn i gropen har 14 i den västra delen och grundast i öst. Timglasformen var<br />
inte lika påtaglig i botten Ett sädeskorn i gropen har Cdaterats<br />
till yngre romersk järnålder (Ua-22645). Denna<br />
datering tycks inte överensstämma med husets datering,<br />
<strong>som</strong> är yngre bronsålder (Ua-21894) (se husbeskrivning<br />
Hus 14). Gropens placering tyder dock på att den skulle<br />
kunna vara samtida med Hus 14. Dateringen av sädeskornet<br />
överensstämmer således inte med husdateringen och<br />
kornet hör förmodligen till ett yngre skede av boplatsen.<br />
Troligen har gropen kontaminerats av ett överliggande<br />
yngre material.<br />
A32763 är också ett exempel på en värmegrop i hus.<br />
Denna grop var också placerad i Hus 14. Till formen påminde<br />
den om A32839, men fyllningen placerar värmegropen<br />
i samma grupp <strong>som</strong> A34479. Anläggningen var 2,20<br />
x 1,90 m stor och ca 0,52 m djup. Fyllningen bestod av<br />
brunsvart humös lera och stora mängder med skärvig sten<br />
(fig 40).<br />
14C daterats till yngre romersk järnålder (Ua-22645). Denna<br />
datering tycks inte överensstämma med husets datering,<br />
<strong>som</strong> är yngre bronsålder (Ua-21894) (se husbeskrivning<br />
Hus 14). Gropens placering tyder dock på att den skulle<br />
kunna vara samtida med Hus 14. Dateringen av sädeskornet<br />
överensstämmer således inte med husdateringen och<br />
kornet hör förmodligen till ett yngre skede av boplatsen.<br />
Troligen har gropen kontaminerats av ett överliggande<br />
yngre material.<br />
A32763 är också ett exempel på en värmegrop i hus.<br />
Denna grop var också placerad i Hus 14. Till formen påminde<br />
den om A32839, men fyllningen placerar värmegropen<br />
i samma grupp <strong>som</strong> A34479. Anläggningen var 2,20<br />
x 1,90 m stor och ca 0,52 m djup. Fyllningen bestod av<br />
brunsvart humös lera och stora mängder med skärvig sten<br />
(fig 40).<br />
32 KYRSTA – BOPLATS
Figur 40. Värmegrop A32763 i plan och profil. Skala 1:50.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Den tredje typen av värmegrop kan exemplifieras av<br />
A13075 och A13531. Dessa mindre gropar innehåller skörbränd<br />
sten och ligger i direkt anslutning till härdar. De<br />
skörbrända stenarna antas ha blivit upphettade i härdarna<br />
och därefter rakats <strong>ned</strong> i groparna för att tillvarata värmen<br />
från stenen.<br />
Lertäktsgropar<br />
Av groparna på UO tolkades 11 <strong>som</strong> lertäktsgropar. Dessa<br />
gropar har grävts för att kunna leverera lera till bl a husens<br />
lerklining eller keramik. Lera är ett material <strong>som</strong> har använts<br />
i stor utsträckning på de förhistoriska boplatserna.<br />
Flera olika studier angående lerans beskaffenhet och användning<strong>som</strong>råden<br />
har gjorts (Björhem & Sävestad 1993,<br />
Ramqvist 1997, Eliasson & Kishonti 2003). Bland annat har<br />
man kunnat konstatera att den ofta varit eldrelaterad och<br />
att olika typer av lera har används för olika ändamål. Lertäktsgroparna<br />
kan antingen ingå i större gropsystem eller<br />
vara enskilt liggande gropar. Groparna på RAÄ 327 var i de<br />
flesta fall något planbottnade och oregelbundna något rektangulära<br />
i ytan. De kan i vissa fall påminna om grophus.<br />
Anledningen till groparnas relativt plana bottnar var förmodligen<br />
att grävandet upphörde när lerans karaktär förändrades<br />
och inte längre passade för det aktuella ändamålet.<br />
Ett exempel är A2754 <strong>som</strong> låg på UO:s norra del (fig<br />
41) . Gropen var kvadratisk i plan, 3,40 x 3,40 m. Den var<br />
0,34 m djup och planbottnad. Fyllningen bestod av mörkgrå-brun<br />
humös lera. Fynden <strong>som</strong> påträffades i anläggningen<br />
var bränd lera och ben (se fyndlista). Anläggningen<br />
låg förhållandevis ensam och kan inte knytas till någon<br />
annan aktivitet. Det <strong>som</strong> talar för att det inte var frågan om<br />
ett grophus var dess placering på UO, avsaknaden av stolphål<br />
samt fyndinnehållet. Intressant att notera är gropens<br />
storlek <strong>som</strong> råkar vara 10 x 10 fot! Kan gropen vara grävd<br />
efter detta måttsystem? Dess nuvarande djup uppgår till en<br />
Figur 41. Lertäktsgrop A2754 i profil från väster. Foto: Pawel<br />
Garsztka, <strong>SAU</strong>.<br />
fot. Det ursprungliga djupet är dock ovisst då området<br />
plöjts under många år.<br />
Anonyma gropar<br />
Resterande 78 gropar <strong>som</strong> fanns på undersökningsytan går<br />
under klassificeringen anonyma gropar. Varken storleken,<br />
formen eller innehållet ger tillräckligt med information för<br />
att man ska kunna tolka groparnas användning. Formen<br />
varierar mellan groparna medan fyllningarna i de flesta<br />
groparna var enskiktade.<br />
A49454 har placerats bland de anonyma groparna.<br />
Gropen var 2,65 x 1,10 m stor och ca 0,23 m djup. Fyllningen<br />
bestod av mörk gråbrun humös lera och botten var<br />
ojämn. Anläggningen påträffades i kulturlager A48945 och<br />
var från början inmätt <strong>som</strong> en enda stor grop, men vid avbaning<br />
av lagret framträdde den <strong>som</strong> två ihopsittande<br />
ovala <strong>ned</strong>grävningar; A49454 och A49410. Anläggningens<br />
fyndinnehåll var mycket intressant. Ett mycket anmärkningsvärt<br />
fynd var ett skedliknande föremål av ben, F1053<br />
(se fyndkapitlet). Förutom föremålet framkom små mängder<br />
ben (se fyndlista). Föremålet hjälper dock inte till att<br />
tolka gropens funktion. Gropen har 14 C-daterats till yngre<br />
bronsålder/äldre förromersk järnålder (Ua-22648).<br />
Gropsystem<br />
Det fanns 5 gropsystem på UO. Två av dem, A42982 och<br />
A11865, med tillhörande brunnar (A42982 och 28646) har<br />
möjligen fungerat <strong>som</strong> lertäktsgropar till att lerklina hus.<br />
De övriga gropsystemen, A80192, A12945 och A39222, kan<br />
också ha fungerat <strong>som</strong> lertäktsgropar, dock utan tillhörande<br />
vattenkälla (fig 42).<br />
Härdar<br />
Inom RAÄ 327 påträffades 145 anläggningar <strong>som</strong> tolkades<br />
<strong>som</strong> härdar (fig 43). Härdarna låg företrädesvis i anslutning<br />
till de förhistoriska husen, enstaka härdar har dessutom<br />
tolkats <strong>som</strong> liggande inne husen. Dessa härdar kan<br />
ha använts till exempelvis matlagning, och då även för<br />
uppvärmning. Andra härdar låg lite avsides från bebyggelsen,<br />
i UO:s västra och norra delar. En tydlig koncentration<br />
av härdar kunde iakttas i UO:s centrala del i anslutning till<br />
spåren efter järnframställning. Två härdar, A204496 och<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 33
Figur 42. Plan över övriga anläggningar (svartmarkerade): gropsystem, skärvstensflak, skärvstenspackningar, brandgrav,<br />
rännor, stenfundament och väg, på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
A204523, framkom strax norr om det egentliga UO i samband<br />
med en schaktövervakning år 2003. Dessa två skulle<br />
tillsammans med tre andra nordliga härdar, A2273, A2515<br />
och A2594, kunna representera utkantsaktiviteter i anslutning<br />
till boplatslämningar omedelbart öster om vägområdet.<br />
Några av härdarna kring RAÄ 328 i UO:s västra del<br />
skulle, tillsammans med några där belägna kokgropar,<br />
kunna relateras till rituella aktiviteter på det intilliggande<br />
impedimentet. Ett antal härdar i UO:s centrala del ligger i<br />
ett område med spår efter järnframställning. Eventuellt<br />
kan de knytas till olika hantverksaktiviteter i anslutning till<br />
järnframställningen.<br />
Härdarna var ca 0,40–3,40 m i diameter och ca<br />
0,01–0,48 m djupa. I de sotiga och kolbemängda fyllningarna<br />
fanns ofta skärvig sten. De flesta var relativt grunda,<br />
vilket kan antas bero på den plöjning <strong>som</strong> pågått i området<br />
under senare århundraden.<br />
Ett flertal härdar med intilliggande stolphål påträffades<br />
på UO. Härdar med ett intilliggande stolphål påträffades<br />
även på den förhistoriska boplatsen vid Trekanten i grannsocknen<br />
Gamla Uppsala. (Onsten-Molander & Wikborg<br />
2006). Där har några av dem har tolkats <strong>som</strong> eventuella<br />
smidesgropar/härdar (se gropkapitlet) och stolphålen skulle<br />
kunna vara avsedda för ett städ.<br />
Härden A12818 har 14 C-dateratats till förromersk/äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22897). Den aktuella härden var belägen<br />
i det förmodade hantverk<strong>som</strong>rådet med spår efter<br />
järnframställning i UO:s centrala del. Härden var 2,79 x<br />
2,16 m stor och 0,20 m djup (fig 44). Dess fyllning var<br />
svartfärgad av kol och sot samt grusig av vittrade och sönderbrända<br />
stenar, <strong>som</strong> bitvis låg tätt packade. Stora kolstycken<br />
påträffades mellan de skärviga stenarna. Vissa av<br />
kolstyckena var uppemot 0,20 m långa. Vedartsstrukturen<br />
visade att de låg med växelvis korsande fiberriktningar (N-<br />
S och O-V). I östra delen fanns mycket bränd lera i anläggningens<br />
botten. Fyndmaterialet utgjordes av bränd lera<br />
samt några ytligt funna obrända ben (se fyndlista).<br />
34 KYRSTA – BOPLATS
Figur 43. Plan över härdar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Härdarna är svartmarkerade. Skala 1:3 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Kokgropar<br />
På RAÄ 327 framkom 36 anläggningar <strong>som</strong> tolkades <strong>som</strong><br />
kokgropar (fig 45). I plan var kokgroparna runda eller<br />
något ovala och mätte 0,50–2,15 m i diameter. I profil var<br />
de oregelbundna, U-formade eller skålformade och<br />
0,20–0,98 m djupa. Flertalet av kokgroparna innehöll skärvig<br />
sten. En del av kokgroparna innehöll kolrester. Kokgroparna,<br />
<strong>som</strong> antas ha använts vid tillagning av mat, låg oftast<br />
i anslutning till de förhistoriska husen. Ett mindre<br />
antal låg dock lite avsides från bebyggelsen, dels i under-<br />
Figur 44. Härd A12818 i plan och profil. Lager 1; svart kolig<br />
lera. Lager 2 ;svarta hela kolstycken. Lager 3; något ljusare<br />
lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 35
Figur 45. Plan över kokgropar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327. Kokgroparna är svartmarkerade. Skala 1:3 000. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
sökning<strong>som</strong>rådets norra del, dels i anslutning till impedimentet<br />
RAÄ 328 där brända människoben har deponerats<br />
under förromersk järnålder. De två nordligaste, A2261 och<br />
A2515, ligger i ett i övrigt anläggningsglest område. Strax<br />
Figur 46. Kokgrop A15937 i plan. Foto: Kajsa Willemark,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
intill dem hittades förvaringsgropen A1353, med ett keramikkärl<br />
vars matskorpa har 14 C-daterats till äldsta bronsålder.<br />
Kanske rör vi oss här i ett utkant<strong>som</strong>råde till en äldre<br />
bebyggelse belägen omedelbart öster om vägområdet? De<br />
tre kokgroparna, A103707, A107401 och A107076, på östra<br />
sidan av RAÄ 328 skulle kunna vara spår efter matlagning<br />
i anslutning till rituella aktiviteter på det intilliggande impedimentet.<br />
A15937 hade en oregelbunden form i plan och mätte ca<br />
1,80 m i diameter. Redan i ytan syntes stora mängder<br />
eldpåverkad sten (fig 46). Anläggningen var skålformad<br />
och 0,37 m djup. I profil framkom en skålformad <strong>ned</strong>grävning<br />
<strong>som</strong> var 0,37 m djup. Fyllningen bestod av ett 60-tal<br />
skärviga och eldpåverkade stenar (stenstorlek < 0,20 m)<br />
och humös lera. Fynden <strong>som</strong> framkom var kvarts, bränd<br />
lera och ben (se fyndlista).<br />
A17362 tolkades <strong>som</strong> kokgrop och innehöll rikligt med<br />
skärvsten, 21 kg. I plan var kokgropen 0,80 x 0,53 m stor<br />
och i profil var den 0,22 m djup (fig 47). Förutom skärvstenen<br />
bestod fyllningen av humös lera. När kokgropen<br />
undersöktes påträffades rikligt med keramik längs anlägg-<br />
36 KYRSTA – BOPLATS
Figur 47. Kokgrop A17362 i profil från väster. Foto: Fredrik<br />
Hallgren, <strong>SAU</strong>.<br />
ningens sidor. Troligen har ett helt kärl (F415-430) krossats<br />
in situ och kollapsat ut mot gropens sidor. I keramiken<br />
framkom mynningsskärvor liggande så att de bildade en<br />
diagonal/vertikal linje, d v s ett mynningsparti <strong>som</strong> legat på<br />
sidan. Fynden <strong>som</strong> framkom var keramik, bränd lera, harts<br />
och ben (se fyndlista).<br />
A26873 tolkades <strong>som</strong> kokgrop och innehöll flera lager,<br />
varav ett var rikligt med skärvsten (fig 48). I plan var kokgropen<br />
2,15 x 2,10 m stor och i profil var den 0,98 m djup.<br />
Förutom skärvstenen (lager 2) bestod fyllningen av humös<br />
svart lera (lager 1) och gråflammig lera med enstaka stenar<br />
Figur 48. Kokgrop A26873 i profil från väster. Foto: Christian Gatti, <strong>SAU</strong>.<br />
(lager 3). Lager 1 var ett igenfyllnadslager medan lager 2<br />
utgjorde ett primärlager från kokgropen. Kokgropen var av<br />
den största modellen på UO och grävdes med maskin.<br />
I fyllningen påträffades keramik, bränd lera, harts och ben<br />
(se fyndlista).<br />
Ugnar<br />
På UO framkom 14 anläggningar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong><br />
ugnar (fig 49). Dessa var av varierande form och storlek,<br />
från omkring 1 m och upp till 5 m i plan. Djupen varierade<br />
från 0,20 till 1,63 m. Ugnarna fanns spridda över i princip<br />
hela UO men uppvisade en tydlig koppling till de förhistoriska<br />
husen, i synnerhet de från äldre järnålder (fig 50).<br />
7 av ugnarna har 14 C-daterats, A45388, A28583,<br />
A28543, A118771, A116809, A12704 och A59966. En,<br />
A59966, fick en datering till vendeltid, de övriga till förromersk<br />
eller romersk järnålder. En likartad 14 C-datering,<br />
yngre förromersk-äldre romersk järnålder, fick även ugnen<br />
A1296 på den intilliggande boplatslämningen RAÄ 330. Ytterligare<br />
en ugn, A110177, kan antas vara från äldre järnålder.<br />
Den aktuella ugnen låg omkring 10,0 m SV om<br />
ugnen A45388 i ett område <strong>som</strong> varit intensivt utnyttjat<br />
under förromersk och romersk järnålder.<br />
En analys av slagg från boplat<strong>som</strong>rådet visar att järn<br />
har framställts på platsen under förromersk och tidig romersk<br />
järnålder. Denna process måste ha genomförts i<br />
någon form av ugnar. Dock var ingen av de påträffade<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 37
Figur 49. Plan över ugnar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327. Ugnarna är svartmarkerade. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Anl nr Längd Bredd Djup Datering<br />
12704 2,40 2,40 1,63 Förromersk järnålder<br />
17062 1,88 1,03 0,22 Järnålder?<br />
21240 2,35 1,65 0,44 Efterreformatorisk tid?<br />
21272 3,06 1,50 0,72 Efterreformatorisk tid?<br />
28543 1,56 1,30 0,30 Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
28583 1,64 1,62 0,45 Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
45388 3,0 3,0 0,40 Yngre romersk järnålder<br />
54073 5,0 4,0 0,65 Efterreformatorisk tid?<br />
59966 2,30 1,70 0,42 Vendeltid<br />
60229 4,0 3,0 1,30 Efterreformatorisk tid?<br />
60274 2,30 2,30 0,8 Efterreformatorisk tid?<br />
110177 4,16 1,59 0,20 Äldre järnålder?<br />
116809 1,22 0,90 0,30 Romersk järnålder<br />
118771 2,0 1,60 0,48 Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
Figur 50. Tabell över undersökta ugnar på RAÄ 327.<br />
38 KYRSTA – BOPLATS
Figur 51. Ugn A12704 i profil efter att fyllningen i lager 1 grävts bort. Foto: Björn Hjulström, <strong>SAU</strong>.<br />
ugnarna någon typisk järnframställningsugn (Hjärtner-<br />
Holdar & Grandin muntligt). Den påträffade slaggen har<br />
inte heller hittats i någon av de aktuella ugnarna.<br />
I några större anläggningar i direkt anslutning till den<br />
största av de förhistoriska ugnarna, A12704, hittades rikligt<br />
med slagg. En jordkemisk analys av kulturlagret kring dessa<br />
anläggningar visar att någon form av metallbearbetning har<br />
pågått där. Till en början antogs att anläggningen var en<br />
järnframställningsugn. En analys utförd av Ole Stilborg år<br />
2004 vid Keramiska forskningslaboratoriet i Lund har dock<br />
visat att den brända lerkliningen i den aktuella anläggningen<br />
smälte till en glasartad massa vid omkring 1 100ºC. Lerkliningen<br />
i en järnframställninsugn måste klara av temperaturer<br />
på 1 200–1 300ºC. Kanske har ugnen använts vid<br />
någon annan process av järnhanteringen än själva reduceringen.<br />
De övriga ugnarna förefaller ha varit så kallade lågtemperatursugnar<br />
(Stilborg 2002a:144). Dessa ugnar brukar<br />
oftast vara runda och försedda med en överliggande<br />
kupol. De övriga ugnarna kan ha använts till exempelvis keramikbränning,<br />
bakning, rökning och torkning.<br />
Ugnen, A12704, var belägen på UO:s centrala del strax<br />
söder om väg 699. Ugnen har 14 C-daterats till äldre förromersk-äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22640 och Ua-<br />
22896). Strax söder om ugnen låg Hus 4. Ytan där ugnen<br />
påträffades täcktes av ett stort kulturlager, A48947. Gropen<br />
låg i direkt anslutning till A11964, ett större gropsystem<br />
med riklig skärvstensförekomst i ytan. Efter avbaningen<br />
framträdde anläggningen i kulturlagrets yta. Den framstod<br />
<strong>som</strong> en ca 2,60 m stor rund mörkfärgning <strong>som</strong> skiljde sig<br />
från det omgivande kulturlagret genom en något mörkare<br />
fyllning samt avsaknad av skörbränd sten. I profil gick <strong>ned</strong>-<br />
grävningskanterna ej att avgränsa mot det omgivande kulturlagret.<br />
Efter att de två översta decimetrarna av anläggningens<br />
fyllning samt delar av det angränsande kulturlagret<br />
hade undersökts framstod anläggningen <strong>som</strong> skarpt avgränsad<br />
mot den omgivande ljusa, sterila leran. På denna<br />
nivå mätte anläggningen 2,40 m i diameter och visade sig<br />
vara 1,63 m djup (fig 51).<br />
Anläggningen grävdes delvis kontextuellt. Inledningsvis<br />
tömdes fyllningen i lager 1. Detta lager har bedömts<br />
<strong>som</strong> ett sekundärt inrasningslager <strong>som</strong> inte har<br />
någon koppling till ugnens primära funktion. Lager 1 var i<br />
princip det enda fyndförande lagret (se fyndlista). Under<br />
lager 1 fanns en kompakt fyllning med hårt sintrad lera<br />
eller gul bränd lera (lager 2). Lagret var upp till 0,20 m<br />
tjockt. Under detta kom ett nästan lika tjockt lager med<br />
gulröd silt (lager 3). Därunder fanns ett tunt kollager. I anläggningens<br />
södra del var kollagret inte helt sammanhängande<br />
utan genomgrävt och varvat med stråk av ljusare lera.<br />
Under den gulröda silten fanns en grå till gråsvart fyllning,<br />
delvis med inslag av sot, kol och bränd lera (lager 4, 5 och<br />
7). Därunder fanns ett tjockt kollager, främst i anläggningens<br />
norra och östra del. Avsaknaden av kollagret i anläggningens<br />
södra del kan bero på att gropen återanvänts flera<br />
gånger och att den då tömts ur från den södra sidan, vilket<br />
antyds av lagerföljden i denna del av anläggningen. I delar<br />
av kollagret <strong>som</strong> följde <strong>ned</strong>grävningskanterna fanns upprättstående<br />
förkolnade större träbitar och störar samt ett<br />
metallföremål (se fyndkap). Det förkolnade trämaterialet<br />
förefaller ha förkolnats på plats och tolkas <strong>som</strong> en del av<br />
konstruktionen. Under kollagret fanns i anläggningens<br />
botten ett lager med svartgrå lera (lager 10) (fig 52).<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 39
Figur 52. Ugn A12704 i plan och profil. Lager 1: Gråbrun lera<br />
med mycket bränd lera, ställvis med kol, brända och obrända<br />
ben. Lager 2: Rödbrun hårt bränd/smält lera. Lager 2: Gul och<br />
röd bränd lera med luftbubblor. Tjockare i botten, i väggarna<br />
täckte den brända/smälta leran främst den östra halvan.<br />
Lager 3: Gul och röd silt. Lager 4: Gråsvart lera med inslag av<br />
bränd lera och kol. Lager 5: Grå lera. Lager 6: Gulbrun lera.<br />
Lager 7: Grå lera med inslag av sot, kol och bränd lera. Lager 8:<br />
Grå lera med inslag av gul lera. Kraftiga kol- och sot linser med<br />
delar av bränt trä och kvistar är svartfärgade. Lager 9: Ljusgrå<br />
lera. Lager 10: Svartgrå lera. Stenarna är gråa. I de olika<br />
lagren finns infällt mindre partier med lera <strong>som</strong> till sin<br />
karaktär skiljer sig från det dominerande lagret, dessa är<br />
onumrerade. De svarta partierna är kollager <strong>som</strong> har lämnats<br />
onumrerade. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Anläggningen har med all sannolikhet använts flera<br />
gånger. Det vittnar fyllningen om, flera olika lager där kol<br />
varvas med bränd lera. Den brända leran föreföll vara kraftigast<br />
bränd i den övre delen, vilket kan visa på att värmekällan<br />
varit placerad ovanpå anläggningen. Det kraftiga<br />
träkolslagret <strong>som</strong> var beläget under lerlagret verkar således<br />
inte vara den värmekälla <strong>som</strong> orsakat lerans bränning utan<br />
är snarare spår efter anläggningens konstruktion.<br />
Ugnen A28543 var belägen på UO:s ösligaste del.<br />
Ugnen var oval i plan och mätte 1,30 x 1,56 m. Djupet var<br />
0,30 m och fyllningen bestod av två lager. Det övre lagret<br />
bestod av rödgrå lera med inslag av bränd lera. Därunder<br />
Figur 53. Ugn A28543 i profil från SO. Foto: Mia Englund,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
fanns ett lager av brungrå sotig lera med inslag av skörbränd<br />
sten (fig 53). Detta lager följde <strong>ned</strong>grävningskanterna<br />
och var i ytan synligt <strong>som</strong> en ca 0,10 m bred sotrand.<br />
Den brända leran skulle kunna härröra från en ugnskupol.<br />
I direkt anslutning till anläggningen fanns två stolphål, ett<br />
i söder (A54580) och ett i norr (A54571). Östra delen av<br />
ugnen var störd av ett recent dike. Ugnen har 14 C-daterats<br />
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22925).<br />
Fynden <strong>som</strong> påträffades bestod av keramik, bränd lera,<br />
ben, en synål av horn, en knack-/malsten samt en slipsten<br />
(se fyndlista).<br />
Ugnen A28583 påträffades på UO:s östliga del i kulturlager<br />
A49025. Ugnen var rund och mätte 1,64 m i diameter<br />
och var 0,45 m djup. Anläggningen innehöll rikliga mängder<br />
skörbränd och sotig sten samt rikligt med bränd lera.<br />
Ugnens funktion går inte att avgöra utifrån dess form och<br />
innehåll. Fynden <strong>som</strong> framkom var keramik, bränd lera<br />
och ben (se fyndlista). Ugnen har 14 C-daterats till yngre<br />
förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22926).<br />
A45388 <strong>som</strong> påträffades innanför Hägnad 14, i västra<br />
delen av UO, tolkades utifrån storlek, form och innehåll<br />
<strong>som</strong> en keramikugn, eventuellt en kupolugn, (fig 57).<br />
Mycket stora mängder lerklining påträffades när ugnen<br />
grävdes ut. Den brända leran <strong>som</strong> påträffades tycks inte ha<br />
utsatts för hög värme (Stilborg 2002a:144). Utformningen<br />
av en keramikugn brukar vara en rund <strong>ned</strong>grävd botten<br />
med överliggande kupol. Kupolen var troligen gjord av vidjor<br />
<strong>som</strong> sedan lerklinades. Lerkliningen från A45388 består<br />
delvis av större bitar med tydliga avtryck från pinnar i olika<br />
grovlek. Vid schaktning framkom anläggningen <strong>som</strong> en<br />
hästskoformad färgning med bränd lera i ytan. Efter rensning<br />
syntes i ytan en oregelbunden ca 3 x 3 m stor rektangulär<br />
mörkfärgning med mycket bränd lera. Under det<br />
kompakta lagret av bränd lera fanns ett sotigt och kolbemängt<br />
lager i den 0,40 m djupa anläggningens botten (fig<br />
54).<br />
Totalt påträffades omkring 180 kg bränd lera. Av detta<br />
tillvaratogs omkring 15 kg, företrädesvis större fragment<br />
med avtryck. I den norra delen av anläggningen i botten<br />
framträdde en stenpackning. Mellan stenarna fanns mycket<br />
kol och sot. Ugnen har 14 C-daterats till yngre romersk<br />
järnålder (Ua-22932). I ugnen påträffades en sländtrissa,<br />
40 KYRSTA – BOPLATS
Figur 54. Ugn A45388, den västra profilen från norr. Foto: Fredrik Thölin, <strong>SAU</strong>.<br />
F3345, bestående av en ledkula från lårben av nötkreatur.<br />
För övrigt utgjordes fynden av keramik, tre knack-/malstenar,<br />
slagg, bränd lera samt brända och obrända ben (se<br />
fyndlista).<br />
A59966 framkom på UO:s östra del strax norr om Hus<br />
36. I plan syntes anläggningen <strong>som</strong> en rektangulär mörkfärgning<br />
med en bitvis synlig rödfärgad rand ytterst (fig<br />
55). Ugnen var 1,70 x 2,30 m stor och 0,42 m djup. Anläggningens<br />
mycket rektangulära form och distinkta <strong>ned</strong>grävningskanter<br />
föranledde en preliminär tolkning <strong>som</strong> en sentida<br />
tegelugn. En vendeltida 14 C-datering (Ua-22934) av<br />
träkol från fyllningen talar dock emot detta. Fyllningen i<br />
övre halvan av anläggningen var brungrå med strimmor av<br />
Figur 55. Norra delen av den delundersökta ugnen A59966<br />
från öster. Foto: Elisabet Pettersson, <strong>SAU</strong>.<br />
brungul lera. En stenpackning av skörbränd sten fanns i<br />
botten av anläggningen. Under den fanns ett tjockt lager<br />
kol. Den rödfärgade randen av bränd lera <strong>som</strong> framkom i<br />
ytan kunde iakttas <strong>ned</strong> längs anläggningens <strong>ned</strong>grävningskanter<br />
men inte i dess botten. Fynden <strong>som</strong> påträffades var<br />
bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
A116809 låg alldeles väster om impedimentet RAÄ 328.<br />
Anläggningen låg i anslutning till en mindre byggnad (Hus<br />
28) <strong>som</strong> skulle kunna var någon form av verkstad. Anläggningens<br />
form i ytan var oval och mätte 1,22 x 0,90 m. I ytan<br />
fanns lite eldpåverkad sten, bränd och även lite hårt bränd<br />
lera samt obränt ben. Anläggningen var U-formad i profil<br />
och tolkades <strong>som</strong> en ugn. I anläggningens centrala och<br />
östra delar fanns ett lager (lager 2) <strong>som</strong> bestod av svartbrun<br />
humös lera <strong>som</strong> innehöll, skärvig sten, bränd och sintrad<br />
lera samt kol. Vidare påträffades bränt och obränt ben och<br />
alldeles nära botten hittades några bitar keramik (se fyndlista).<br />
I anläggningens västra del fanns ett ca 0,40 m stort<br />
område med rödbränd lera med mycket bränd och sintrad<br />
lera (lager 1). Sistnämnda lager skulle kunna vara rester<br />
efter en inrasad ugnskupol. Ugnen har 14 C-daterats till romersk<br />
järnålder (Ua-22939).<br />
Ugnen A118771 var belägen i undersökning<strong>som</strong>rådes<br />
västra del, omedelbart öster om impedimentet RAÄ 328.<br />
Anläggningens form i plan var närmast oval. Den var 1,60<br />
x 2,0 m stor och syntes <strong>som</strong> en mörkfärgning med bränd<br />
och sintrad lera samt kol i ytan. Ugnen var skålformad i<br />
profil och ca 0,50 m djup. Fyllningen bestod av tre lager<br />
<strong>som</strong> framför allt bestod av svartbrun humös lera, stora<br />
mängder med bränd lera och skärvsten. Den brända leran<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 41
estod i vissa fall av mycket stora bitar. <strong>som</strong> mätte ca<br />
0,06 m i diameter. De flesta bitar hade en slät yta vilken<br />
<strong>som</strong> regel låg vänd <strong>ned</strong>åt i ugnen. De största bitarna påträffades<br />
i botten av ugnen där leran också var mycket kompakt<br />
och täckte hela botten <strong>som</strong> ett golv. Under leran låg<br />
det skörbränd sten <strong>som</strong> troligen tillhört konstruktionen.<br />
Anläggningen tolkades <strong>som</strong> en ugnskonstruktion, möjligen<br />
en keramikugn, då keramik påträffats i anläggningen.<br />
Till skillnad mot de övriga ugnarna, <strong>som</strong> låg i direkt anslutning<br />
till de förhistoriska husen, låg denna ugn avsides<br />
från bebyggelsen. Ugnen har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22940) och kan således<br />
vara samtida med gravritualerna på det intilliggande impedimentet<br />
RAÄ 328. Kanske har den använts i samband med<br />
rituella måltider i anslutning till detta?<br />
Fynden <strong>som</strong> påträffades i anläggningen bestod i första<br />
hand av bränd lera och lerklining, vilket påträffades i anläggningens<br />
alla tre lager. Dessutom framkom keramik,<br />
flera mynningsbitar, ben och harts med tydligt avtryck från<br />
näver på ena sidan (se fyndlista).<br />
Några av ugnarna har tolkats <strong>som</strong> sentida tegelugnar,<br />
A21240, A21272, A54073, A60229 och A60274. De var av ansenlig<br />
storlek med flata bottnar <strong>som</strong> lik<strong>som</strong> <strong>ned</strong>grävningskanterna<br />
var brända. En av dem, A54073, återfanns i UO:s<br />
centrala del. De övriga sentida ugnarna låg alla i den östligaste<br />
delen av UO, omedelbart söder om Kyrsta bytomt.<br />
Övriga ugnar <strong>som</strong> framkom på UO var A28543 och<br />
A28583 vilka var belägna i ett kulturlager bland hus i den<br />
östra delen. Ugnen A21272 låg också i ett kulturlager längst<br />
i öster. Ugnen har sekundärt använts <strong>som</strong> avfallsgrop.<br />
Skärvstensflak och skärvstenspackningar<br />
På UO framkom 4 skärvstensflak, 3 skärvstenspackningar<br />
samt rester från stenfundament (fig 42). En av skärvstenspackningarna,<br />
A44479, undersöktes av studenter från Uppsala<br />
universitet. I skärvstenspackningen, <strong>som</strong> låg i kulturlager<br />
A49343, grävdes 106 rutor (se lagerkapitlet).<br />
Brandgrav<br />
På UO undersöktes en brandgrav, A109724. Graven har<br />
14 C-daterats till förromersk järnålder och beskrivs i den<br />
volym <strong>som</strong> behandlar gravarna vid Kyrsta (Engström &<br />
Wikborg 2006) (fig 42).<br />
Rännor, stenfundament och väg<br />
Fyra anläggningar <strong>som</strong> tolkats vara rännor framkom på<br />
UO. Slutligen påträffades en väg och två stenfundament<br />
<strong>som</strong> kan vara av historisk karaktär (fig 42).<br />
Figur 56. Plan över diken <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Dikena är svartmarkerade. Skala 1:3 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
42 KYRSTA – BOPLATS
Diken<br />
Boplat<strong>som</strong>rådet RAÄ 327 genomkorsades av ett stort antal<br />
diken, <strong>som</strong> löpte i nord-sydlig riktning (fig 56). De allra<br />
flesta antas vara dräneringsdiken från historisk tid och<br />
överrensstämde i många fall med diken och gränser i det<br />
historiska kartmaterialet från 1700- och 1800-talen.<br />
Endast ett av dikena har tolkats <strong>som</strong> förhistoriskt<br />
(A109228). Diket avvek till såväl form <strong>som</strong> fyllning från de<br />
övriga dikena. Till skillnad från de raka smala sentida dräneringsdikena<br />
var A109228 betydligt bredare och inte helt<br />
snörrätt. Det var ca 35,0 m långt. Diket undersöktes med<br />
grävmaskin. I fyllningen återfanns rikligt med djurben och<br />
skörbränd sten (se fyndlista). Under diket framkom en<br />
äldre brunn, A59354. Diket låg omedelbart SV om Hägnad<br />
14 samt omedelbart väster om, och parallellt med Hägnad<br />
1 <strong>som</strong> omslöt Hus 7, 30 och 32 från romersk järnålder.<br />
I den sistnämnda hägnaden fanns ett avbrott <strong>som</strong> har tolkats<br />
<strong>som</strong> ett grindhål till gårdstunet (fig 57). Mitt för detta<br />
avbrott fanns ett motsvarande avbrott i diket. Dikets förhållande<br />
till den nyss nämnda hägnaden och de där innanför<br />
liggande husen antyder att det var samtida med dessa.<br />
Dikets funktion skulle kunna vara att dränera det låglänta<br />
och fuktiga området invid den förmodade passagen genom<br />
hägnaden samt den intilliggande bebyggelsen.<br />
Lager<br />
Förhistoriska kulturlager<br />
Omedelbart norr om väg 699 påträffades ett ca 35 x 30 m<br />
stort kulturlager, A6133, <strong>som</strong> låg i östra kanten av undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
(fig 58). Lagret kunde inte avgränsas i öster<br />
inom undersökning<strong>som</strong>rådet, utan föreföll fortsätta utanför<br />
detta. I lagret grävdes 32 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor<br />
(G20613-20682). Lagret var upp till 0,15 m djupt och bestod<br />
av mörkgrå humös lera. I rutorna hittades två järnfragment<br />
och bränd lera (se fyndlista). Förutom fynden <strong>som</strong> framkom<br />
när rutorna grävdes tillvaratogs några fynd från lagrets yta.<br />
Bland dessa finns fragment av bränd lera samt en järnspik<br />
och ett obestämbart mindre järnfragment (se fyndlista).<br />
Lagret antas utgöra en del av kulturlagret A48945 på södra<br />
sidan av väg 699. Omedelbart norr om väg 699 låg en<br />
mindre, treskeppig byggnad, Hus 1, i lagret. I lagrets södra<br />
del fanns några härdar och förmodade smidesgropar <strong>som</strong><br />
kan antas ha ett samband med kulturlagret. Kolprover från<br />
Figur 57. Plan över dike A109228 och intilliggande hägnader och hus. Stolphål <strong>som</strong> ej ingår i hus och pinnhål är<br />
svartmarkerade. Skala 1:500. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 43
Figur 58. Plan över lager och lagerrester <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
tre anläggningar i kulturlagret har 14 C-analyserats. Samtliga<br />
har daterats till förromersk järnålder vilket sannolikt också<br />
är den tidsperiod under vilken lagret har avsatts.<br />
Omedlbart söder om väg 699 fanns ett ca 90 x 60 m<br />
stort kulturlager, A48945. Lagret <strong>som</strong> var ca 3 800 m 2 stort<br />
antas vara en del av kulturlagret A6133 på vägens norra<br />
sida. I lagret grävdes 62 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor<br />
(G20464-20859, G38658-38668 och G209977). I rutorna<br />
påträffades ett relativt magert fyndmaterial bestående av<br />
bränd lera och lite keramik (se fyndlista). Dessutom tillvaratogs<br />
några ytfynd från lagret. Bland dessa fanns bränd<br />
lera, brända djurben keramik, flinta, slagg, ett bryne samt<br />
en del av ett slipat bergartsfragment (se fyndlista). 6 järnföremål<br />
påträffades också i lagret (F1685, F1686, F1688,<br />
F1690, F1691 och F6530). Dessa var dock av sentida datum<br />
och antas ha blivit <strong>ned</strong>tryckta i lagret sekundärt. Lagret var<br />
upp till 0,20 m djupt.<br />
Flera anläggningar påträffades i lagret och de utgjordes<br />
till stor del av stolphål, härdar och gropar. Bland dessa finns<br />
några förmodade smidesgropar och ugnar <strong>som</strong> kan knytas<br />
till järnframställning eller järnbearbetning. Jordkemiska<br />
analyser av kulturlagret styrker detta antagande (bilaga 8).<br />
I lagret fanns även tre brunnar, A7953, A11808 och A42011.<br />
I lagret påträffades förhållandevis få hus. Omedelbart söder<br />
om väg 699 låg en mindre, treskeppig byggnad, Hus 17. Perifert<br />
i lagrets västra utkant fanns ytterligare 4 treskeppiga<br />
byggnader, Hus 2, 3, 4 och 37. Omedelbart utanför lagret<br />
fanns ett stort antal hus vilka gav intryck av att ha varit<br />
grupperade kring lagret, framför allt söder och öster härom.<br />
Prover från 9 anläggningar i kulturlagret har 14 C-analyserats.<br />
Dateringarna spänner från övergången bronsålder/förromersk<br />
järnålder till äldre romersk järnålder. Det<br />
är under denna tidsintervall <strong>som</strong> järnframställning har bedrivits<br />
på platsen och sannolikt har också kulturlagret avsatts<br />
under denna tid, i samband med bland annat denna<br />
aktivitet.<br />
Efter att kulturlagret A48945 banats bort påträffades<br />
flera stor mörkfärgning (A16756, A20108, A42037 och<br />
A42191) <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> <strong>ned</strong>tryckta lagerrester från<br />
det ovan nämnda kulturlagret A49485.<br />
Omedelbart väster och söder om det stora kulturlagret<br />
A48945 fanns ytterligare ett, A51088. Lagret var 100 m<br />
44 KYRSTA – BOPLATS
långt, dess bredd varierade mellan 10 och 40 m. Lagret<br />
täckte sammanlagt en ca 2 900 m 2 stor yta. De båda lagren<br />
sammanföll och skulle kunna tolkas <strong>som</strong> delar av ett och<br />
samma lager. I lagrets västra kant fanns en dubbel, svagt<br />
böjd rad av kraftiga stolphål. Konstruktionen A204986 har<br />
tolkats <strong>som</strong> en palissad. Ett prov från ett av palissadens<br />
stolphål, A112190, har 14 C-daterats till yngre förromersk/<br />
äldre romersk järnålder. Då palissaden föreföll avgränsa<br />
lagret mot väster kan denna del av lagret antas vara samtida<br />
med palissaden. Lagret fortsatte visserligen några meter<br />
väster om palissaden, men detta antas bero på platsens topografi<br />
<strong>som</strong> sluttade mot väster varigenom kulturlagret<br />
kan ha eroderat <strong>ned</strong> ett stycke. Lagret var upp till 0,10 m<br />
djupt. I lagret grävdes 10 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor,<br />
G51369-51445. I rutorna närmast den stora ugnen,<br />
A45388, innanför palissaden påträffades inga fynd. I de<br />
övriga rutorna påträffades keramik, bränd lera, knacksten,<br />
bronsknapp, järnfragment, slagg och djurben (se fyndlista).<br />
I en av rutorna, G51388, hittades dessutom brända<br />
människoben. Dessa antas härröra från en intilliggande<br />
brandgrav, A109724, belägen blott 1 m från den aktuella<br />
rutan. I lagret tillvaratogs även en knacksten, F1570. Dessutom<br />
tillvaratogs några ytfynd från lagret. Dessa bestod av<br />
bränd lera, keramik, slagg och brända djurben. Med hjälp<br />
av metalldetektor hittades även en sentida bronsknapp, en<br />
järntråd samt 4 obestämbara järnfragment i lagret (se<br />
fyndlista). A115258 tolkades vara en lagerrest. Den bestod<br />
av en 0,36 x 0,37 m djup mörkfärgning <strong>som</strong> framkom efter<br />
att lagret A51088 hade banats bort och tolkades <strong>som</strong> rester<br />
efter detta. Likaså tolkades A59381 och A110872 vara lagerrester<br />
från A51088.<br />
I öster föreföll lagret vara avgränsat av Hägnad 5<br />
(A201676) <strong>som</strong> inhägnade brunnen A114930. Utifrån den<br />
horisontella stratigrafi kan hägnaden och denna del av lagret<br />
antas vara samtida med brunnen, vilken även den 14 Cdaterats<br />
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder.<br />
Öster om den ovan nämnda palissaden fanns ett område<br />
med anläggningar av hantverks/verkstadskaraktär,<br />
bland annat en större ugn, A45388. De jordkemiska analyserna<br />
av kulturlagret har inte kunnat påvisa några spårämnen<br />
efter metallhantering/bearbetning så<strong>som</strong> i det intilliggande<br />
lagret A48945 (bilaga 8). Norr om den stora ugnen<br />
fanns 2 byggnader, Hus 22 och Hus 40. Perifert i SV delen<br />
av lagret återfanns lämningar efter 3 parallella långhus,<br />
Hus 7, 30 och 32, <strong>som</strong> överlagrade varandra. Byggnaderna<br />
och en intilliggande brunn har 14 C-daterats till förromersk<br />
och romersk järnålder.<br />
Lager A49025 framkom i anslutning till ett större antal<br />
långhus, Hus 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 36. Kulturlagret var beläget<br />
i den västra delen av den så kallade östra armen och<br />
mätte ca 75 x 30 m. Det ca 2 000 m 2 stora lagret var upp<br />
till 0,10 m djupt. En 1,0 x 1,0 m stor ruta grävdes i lagret<br />
(G201025). I rutan hittades bränd lera och brända djurben.<br />
Dessutom tillvaratogs några ytfynd från lagret. Dessa be-<br />
stod av keramik, bränd lera, brända djurben samt ett sentida<br />
hyveljärn/skavjärn (se fyndlista). Kulturlagret antas vara<br />
samtida med, och ha avsatts genom, boplatsaktiviteter i<br />
och i anslutning till de förhistoriska hus <strong>som</strong> funnits på<br />
platsen.<br />
Omkring 20 m öster om ”gravimpedimentet” RAÄ 328<br />
fanns ett ca 40 x 35 m stort kulturlager, A49343, i anslutning<br />
till en större brunn (A49309). Lagret var upp till<br />
0,20 m djupt. I lagrets östra del fanns en större skärvstenspackning<br />
(A44479). Insektsanalyser från brunnen samt<br />
dess förhållandevis perifera läge i förhållande till husen<br />
visar att den använts för att vattna boskap. Skärvstenspackningens<br />
funktion skulle kunna vara att förhindra att det<br />
blev alltför upptrampat och blött kring brunnen. I lagret<br />
grävdes 106 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor, G202194-<br />
G202299. I rutorna hittades keramik, bränd lera, knacksten<br />
i bergart, kvarts, djurben och järnfragment (se fyndlista).<br />
Dessutom tillvaratogs några ytfynd från lagret. Dessa<br />
bestod av bränd lera och brända djurben (se fyndlista). En<br />
större brunn, A49309, återfanns i lagrets NO del. Obränt<br />
trä från brunnens botten har 14 C-daterats till äldre romersk<br />
järnålder.<br />
A51158 var ett mindre kulturlager, ca 11,0 x 8,0 m,<br />
söder om palissaden (Hägnad 14). Lagret skulle kunna relateras<br />
till Hus 23.<br />
A106265 var också ett mindre kulturlager, 12,0 x 7,0 m,<br />
ca 70 m 2 stor. Lagret var beläget NV om RAÄ 328. En ruta<br />
grävdes i lagret, men inga fynd påträffades.<br />
Medeltida och efterreformatoriska<br />
kulturlager<br />
Några av de påträffade kulturlagren har utifrån fyndmaterialet<br />
tolkats <strong>som</strong> medeltida och sentida.<br />
A130655 var ett 6,0 x 4,0 m stort och 0,10 m djupt kulturlager<br />
och påträffades under väg 699 i samband med att<br />
denna revs upp under hösten 2004. I lagret hittades ett medeltida<br />
kamfragment (F6533) samt en hästsko (F6555) av<br />
tidigmedeltida typ. Lagret var beläget i den södra utkanten<br />
av den medeltida bytomten, bara några meter norr om ett<br />
hus från sen vikingatid/tidig medeltid (Hus 31).<br />
Strax söder om Kyrsta bytomt påträffades en mindre<br />
mörkfärgning, A22191, med fynd av kritpipsskaft (ej tillvarataget).<br />
Mörkfärgningen mätte blott 0,26 x 0,21 m och<br />
har tolkats <strong>som</strong> en sentida kulturlagerrest. A130681 utgjordes<br />
av ett mindre lager under väg 699 i närheten av lager<br />
A130655. Lagret mätte 2,0 x 1,60 m och var 0,22 m djupt.<br />
Lager A33419 påträffades i UO:s östligaste del. Det 12,0<br />
x 13,0 m stora lagret var beläget i en svacka intill en bäck<br />
omedelbart söder om den medeltida bytomten. Lagret<br />
schaktades bort skiktvis efter att ha dokumenterats i plan.<br />
I samband med detta förfarande tillvaratogs stora mängder<br />
obrända djurben, framför allt från nöt och häst (se fyndlista).<br />
I och i omedelbar anslutning till lagret fanns flera större<br />
ugnar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> sentida tegelugnar. Lagret<br />
antas vara efterreformatoriskt.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 45
År 2003 gjordes en schaktövervakning i samband med<br />
omläggning av en telekabel. Teleschaktet löpte parallellt<br />
med väg 699, på dess norra sida. I schaktet påträffades flera<br />
områden med kulturlager, <strong>som</strong> kan knytas till den nutida<br />
bebyggelsen <strong>som</strong> antas ha legat här sedan medeltiden.<br />
A204531 var ett förhållandevist ljust kulturlager <strong>som</strong><br />
visade sig vara ca 45 m långt. Lagret <strong>som</strong> var upp till 0,25<br />
m djupt innehöll små fragment av ben, och små fragment<br />
av bränd lera <strong>som</strong> kunde iakttagas i schaktväggarna.<br />
A204569 framkom i schaktet <strong>som</strong> ett 3,30 m långt, upp<br />
till 0,20 m djupt lager. Lager A204569 och lager A204570<br />
antas utgöra delar av lager A33419 på vägens södra sida.<br />
Lagret antas vara avsatt i historisk tid. De övriga lagren<br />
<strong>som</strong> framkom vid schaktövervakningen var A204570 –<br />
8,50 m långt, upp till 0,20 m djupt, A204571 – 5,50 m långt,<br />
upp till 0,20 m djupt, och A204568 – 24,50 m långt, upp till<br />
0,20 m djupt.<br />
I ett schakt <strong>som</strong> löpte vinkelrätt norrut från väg 699 påträffades<br />
A204572 – ett 21,50 m långt och upp till 0,20 m<br />
djupt lager. I lagret påträffades obrända djurben, en<br />
handsmidd järnspik samt tegel. I lagrets östra del fanns en<br />
härd (A204565) och ett större stolphål (A204566). Stolphålet<br />
uppvisar stora likheter med stolphålen i det intilliggande<br />
Hus 31, vilket har daterats till sen vikingatid/tidig<br />
medeltid och antas tillhöra en liknande byggnad.<br />
I ett 5,0 x 4,50 m stort schakt söder om väg 699 kunde<br />
ett upp till 0,20 m djupt kulturlager (A204567) iakttas i<br />
samtliga schaktväggar.<br />
Våtmarkslager<br />
Strax norr om väg 699 fanns en 33,0 x 8,0 m stor del av ett<br />
lager, A3268, <strong>som</strong> föreföll fortsätta utanför UO:s östra begränsning.<br />
I lagret grävdes 3 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor<br />
(G20683-G20687). Lagret <strong>som</strong> var 0,03–0,07 m djupt bestod<br />
av brungrå humös lera med enstaka stenar. Inga fynd<br />
gjordes i dessa rutor. I lagrets norra del påträffades en koncentration<br />
av bränd lera (F1553) invid en större sten. Inga<br />
anläggningar påträffades vare sig i eller under lagret, vilket<br />
schaktades bort efter rutgrävningen. Lagret har tolkats vara<br />
rester av ett våtmarkslager.<br />
A3194 var ett 70 m långt och 20–40 m brett vattenavsatt<br />
lager <strong>som</strong> täckte ett ca 1 800 m 2 stort område. Lagret<br />
var 0,10–0,15 m djupt. I lagret påträffades två stolphål<br />
(A271, A2538), två gropar (A201, A257) samt några diffusa<br />
mörkfärgningar. I lagret hittades även lite bränd lera<br />
(F1558). Lagret påträffades i ett tidigt skede och bedömmningen<br />
gjordes att lagret ej var av människa påfört. Lagret<br />
schaktades ner ca 0,05 m i taget för att man på så vis skulle<br />
upptäcka eventuella fynd eller anläggningar. Därefter<br />
kom undersökningens etablering att placeras på stora delar<br />
av den ytan <strong>som</strong> lagret täckte. Bedömningen av lagret gjordes<br />
utifrån att det var fuktighetsbevarande och låg i en svag<br />
svacka. I denna svacka placerades etableringen med bodar<br />
och dylikt. Vid ett kraftigt regn i juli månad kom detta område<br />
åter att ställas under vatten. Möjligen hör lagret hängt<br />
ihop med det norr härom belägna lagret A946 samt<br />
A49343 omedelbart söder om väg 699. Dessa tre lager ligger<br />
i en låglänt svacka <strong>som</strong> sträcker sig i NS riktning genom<br />
UO.<br />
Lagret A946 mätte omkring 50 x 25 m och var beläget<br />
omkring 100 m norr om väg 699. I samband med avbaningen<br />
av matjordslagret påträffades enstaka fragment av<br />
bränd lera och obrända djurben (se fyndlista). I lagret<br />
grävdes 6 stycken 1,0 x 1,0 m stora rutor (G1000-G1005).<br />
Inga fynd gjordes i dessa rutor. Lagret <strong>som</strong> bestod av brunsvart<br />
humös lera var 0,01–0,20 m djupt. Ett mindre antal<br />
anläggningar påträffades i lagret. Ytterligare anläggningar<br />
framkom först efter att lagret hade schaktats bort. Den sistnämnda<br />
gruppen av anläggningar antas ha varit <strong>ned</strong>grävda<br />
genom lagret men har haft en fyllning <strong>som</strong> varit likartad<br />
och delvis bestått av det ovan nämnda lagret. Lagret tolkas<br />
<strong>som</strong> ett vattenavsatt lager, dock med viss kulturpåverkan i<br />
den övre delen.<br />
Söder om väg 699 påträffades ett våtmarkslager,<br />
A44245, i en svacka något söder om boplat<strong>som</strong>rådet. Ett<br />
schakt grävdes i N-S riktning med grävmaskin för att fastställa<br />
lagrets karaktär. Lagret hade i ytan tolkats <strong>som</strong> ett<br />
vattenavsatt lager (Hellqvist muntligt). I genomskärning<br />
visade sig lagret vara ca 0,20 m tjockt. I ytan påträffades<br />
några djurbensfragment och två oidentifierade bearbetade<br />
bergartsfragment (se fyndlista).<br />
Konstruktioner<br />
Långhus<br />
Förutom enskilda anläggningar framkom ett antal konstruktioner.<br />
Konstruktionerna utgjordes av hus, grophus<br />
och hägnader. Hus och hägnader består av flera stolphål<br />
eller pinnhål. Grophusen är per definition en egen anläggningskategori.<br />
För övrigt redovisas hur många arkeologiska<br />
objekt och konstruktioner <strong>som</strong> framkom vid RAÄ 327 i<br />
tabeller (fig 17 och 59).<br />
Konstruktioner Antal<br />
Hus 41<br />
Grophus 8<br />
Hägnader 16<br />
Figur 59. Tabell över konstruktioner.<br />
Huskonstruktionerna utgjordes av 41 stolpbyggda hus<br />
samt 8 grophus. En del av bebyggelsen var grupperad i en<br />
halvcirkelformad båge kring ett centralt beläget hantverks-<br />
/verkstad<strong>som</strong>råde där järnframställning hade bedrivits<br />
under äldre järnålder. Hägnader, omfattande kulturlager<br />
samt boplatsanläggningar så<strong>som</strong> härdar, kokgropar och<br />
brunnar påträffades i anslutning till bebyggelsen. Boplatslämningarna<br />
har en vid datering – från övergången senneolitikum/bronsålder<br />
till historisk tid. Tyngdpunkten lig-<br />
46 KYRSTA – BOPLATS
Figur 60. Hus 4, översikt i plan vid dokumentationstillfället. Foto: Björn Hjulström, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 47
Figur 61. Översiktskarta över hus och grophus på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 62. Översikt över Hus 6 från NV. Foto: Fredrik Thölin, <strong>SAU</strong>.<br />
48 KYRSTA – BOPLATS
ger dock i förromersk och äldre romersk järnålder. Konstruktionerna<br />
presenteras kategorivis <strong>ned</strong>an.<br />
De olika konstruktionerna framkom i första hand när<br />
matjorden banades av med maskin, men många kunde inte<br />
identifieras förrän i samband med den efterföljande handrensningen.<br />
Ytterliggare anläggningar framkom när kulturlagren<br />
schaktades bort. Den slutgiltiga tolkningen av konstruktionerna<br />
gjordes både i fält och vid efterarbetet.<br />
Nedan presenteras huskonstruktionerna från Kyrsta i<br />
löpande nummerordning. De stolpburna huskonstruktionerna<br />
redovisas först och därefter grophusen. Dessa byggnaders<br />
lägen inom undersökning<strong>som</strong>rådet framgår av<br />
översiktsplan fig 61. Grophusens läge illustreras på fig 61.<br />
Samtliga husplaner i husbeskrivningarna presenteras i<br />
skala 1:200 och profilerna i 1:80. En översikt över husens<br />
14 C-dateringar illustreras på fig 205. Husbeskrivningarna<br />
är delvis utformade enligt i Hus & Gård (1995) gällande<br />
mått och terminologi. Alla mått anges i meter.<br />
Hela fyndmaterialet från UO omfattar 6 678 fyndposter<br />
(se fyndkapitel och fyndlista) innehållande bland annat keramik,<br />
bränd lera, slagg, brända och obrända ben, flinta,<br />
bergart, järn, brons.<br />
Fynden <strong>som</strong> påträffade i husens stolphål presenteras kategorivis.<br />
För vidare information se fynd- och anläggningslista.<br />
De trärester <strong>som</strong> framkom i stolparna och <strong>som</strong> har<br />
vedartsanalyserats har visat sig vara ek, tall, asp och al (bilaga<br />
9). Endast trä från fyra stolpar i hus har analyserats.<br />
Makrofossilanalys har gjorts på valda delar av fyllningen i<br />
samtliga takbärande stolphål. För detaljerat resultat se bilaga<br />
10.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 49
Huskatalog<br />
Hus 1<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,24 m ö h. N-S.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >9,20 m<br />
Bredd: >7,0 m<br />
VÄGG: Några enstaka stolphål/pinnhål <strong>som</strong> kan vara rester efter den östra långväggen.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar och ett inkomplett par i husets södra del.<br />
Bockbredd: 2,52–2,92 m<br />
Bockavstånd: 1,88–3,58 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,22–0,73 m<br />
Djup: 0,08–0,20 m<br />
FYND: Obrända ben och bränd lera (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22641<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Förromersk järnålder, 2110±40 BP, 350 BC-0 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 1, Nyckelby, RAÄ 22, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg<br />
m fl 1995:231).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i ett kulturlager, A6133, norr om väg 699. Huset var ej fullständigt<br />
då det var stört i söder av den där anlagda väg 699.<br />
Stolphålens <strong>ned</strong>grävningsform var oregelbunden och något plan i botten. Fyllningen bestod<br />
av mörkgrå till svartgrå humös lera. Några av stolphålen var stenskodda.<br />
50 KYRSTA – BOPLATS
Figur 63. Planer och profiler över Hus 1. Den övre planen visar alla anläggningar<br />
och störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong><br />
tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är<br />
skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i<br />
skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 51
Hus 2<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,16 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >11,20 m<br />
Bredd: > 6,0 m<br />
VÄGG: Inga tydliga rester efter väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 5 x 2 parställda mittstolpar och ett eventuellt inkomplett par.<br />
Bockbredd: 3,50–3,80 m<br />
Bockavstånd: 1,60–4,40 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,41–0,76 m<br />
Djup: 0,07–0,16 m<br />
FYND: Bränd lera och obrända ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21669<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2010±30 BP, 100 BC-70 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 2, Berget, RAÄ 613, Gamla Uppsala sn, Uppland, yngre förromersk-äldre<br />
romersk järnålder (Frölund 2005:35 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets mellersta del strax söder om väg<br />
699.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad med plan botten. Fyllningen bestod av<br />
svartgrå till brungrå humös lera. Några av stolphålen var stenskodda.<br />
Stolphål A11685 var delvis stört av ett stolphål tillhörande Hus 3.<br />
Huset har en tydlig rumsindelning <strong>som</strong> går att urskilja utifrån stolparnas placering. De tätare<br />
placerade bockparen i den östra delen tyder på att stalldelen var belägen där. Ett tydligt<br />
större bockspann i den centrala och västra delen tyder där på bostadsdelens placering.<br />
Ingen härd framkom i huset.<br />
52 KYRSTA – BOPLATS
Figur 64. Planer och profiler över Hus 2. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 53
Hus 3<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,14 m ö h. NO-SV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,0 m<br />
Bredd: > 4,0 m<br />
VÄGG: Inga tydliga rester efter väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,85–2,94 m<br />
Bockavstånd: 4,30–4,70 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,50–0,64 m<br />
Djup: 0,13–0,30 m<br />
FYND: Inga fynd påträffades.<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21670<br />
Makrofossilanalys<br />
14C: Yngre förromersk järnålder-äldre romersk järnålder, 1970±30 BP, 50BC-130 AD (Kal<br />
2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 16, Trekanten, RAÄ 602, Gamla Uppsala sn, Uppland, romersk järnålder,<br />
(Onsten-Molander & Wikborg 2006); Hus D, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda<br />
sn, Västmanland, romersk järnålder (Göthberg m fl 1995:235).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets mellersta del strax söder om väg<br />
699.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformade med plan botten, fyllningen bestod av<br />
svartgrå till brungrå humös lera. Några av stolphålen var stenskodda.<br />
Stolphål A200002 var delvis stört av ett stolphål tillhörande Hus 2, då detta hus delvis överlagrade<br />
Hus 3.<br />
54 KYRSTA – BOPLATS
Figur 65. Planer och profiler över Hus 3. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre<br />
visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas<br />
stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är<br />
gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200<br />
och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 55
Hus 4<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,0 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,20 m<br />
Bredd: > 4,0 m<br />
VÄGG: Inga rester efter väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 6 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,29–3,12 m<br />
Bockavstånd: 1,85–2,25 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,25–0,85 m<br />
Djup: 0,10–0,36 m<br />
FYND: Keramik, en pärla, bränd lera, brända och obrända ben, knacksten (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21671<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Förromersk järnålder, 2160±30 BP, 360-90 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus I, Norslunda, RAÄ 137, Norssunda sn, Uppland, förromersk järnålder<br />
(Göthberg m fl 1995:221).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om väg 699 Hela huset låg i kulturlager<br />
A48945.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad/oregelbunden med plan botten, fyllningen<br />
bestod av mörk brungrå humös lera. Stolphålen var stenskodda.<br />
Stolpsättningen av Hus 4 och Hus I, Norslunda, tycks vara samma. Däremot är Hus 4<br />
mycket kortare, då inga ytterliggare stolpar framkom i husets längdriktning.<br />
Huset låg invid A12704, en större eldpåverkad grop, vilken tolkades vara en ugn. Gropen är<br />
14 C-daterad till äldre förromersk-äldre romersk järnålder.<br />
En vit glaspärla med röda prickar och vittrad yta, F1511, påträffades i anslutning till A9773<br />
(se fyndkapitlet).<br />
56 KYRSTA – BOPLATS
Figur 66. Planer och profiler över Hus 4. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 57
Hus 5<br />
OBJEKT: Tvåskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär, raka långväggar, rak gavel i öster. Dubbla gavlar i väster; en inre rak och en antydd<br />
konvex, möjligen öppen, gavel längst i väster.<br />
Längd: 32,0 m<br />
Bredd: 7,50 m<br />
VÄGG: I huvudsak stenskodda stolphål efter delvis tätt satta takbärande stolpar. Vägglinje i söder<br />
med sammanlagt 31 stolphål plus 7 dubbla. Norra vägglinjen 19 stolphål plus 4 dubbla. En<br />
möjlig ingång i den västra delen av södra långväggen och minst en i den västra delen av<br />
norra långväggen. Antydd mellanvägg eller öppen gång vid västra gaveln.<br />
Stolpavstånd: 0,40–0,70 m<br />
TAK: Stolphål efter 2 mittstolpar i den västra delen, 7,40 m från varandra. 3 gavel- eller väggstolpar<br />
i S-N linje ca 0,50 m väster om den ena mittstolpen. Avståndet mellan de yttre stolparna<br />
2,30 m. I anslutning till husets mittaxel i öster, två gavelstolpar med varsitt mindre stolphål<br />
intill. Avstånd från varandra: 1,90 m.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Mittstolparnas diameter: 0,50–0,65 m<br />
Mittstolparnas djup: 0,08–0,18 m<br />
Väggstolparna diameter: 0,30 m<br />
Väggstolparna djup: 0,08–0,29 m<br />
FYND: Bergkristall, knacksten, bränd flinta (trolig proximaldel av bifacialt avslag), harts, bränd<br />
lera och enstaka obrända ben (se fyndlista)<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21673 och Ua-21672.<br />
Makrofossilanalys<br />
14C: Förromersk järnålder, 2015±30, 100 BC-70 AD (Kal 2σ) och 2040±30, 160 BC-50 AD<br />
(se beskrivning).<br />
Typologi: Huset dateras typologiskt till senneolitikum-äldsta bronsåldern (se diskussion)<br />
(Fagerlund & Hamilton 1995:113). Två hus från Hov i Halland diskuteras av Larsson i Hus<br />
& Gård (Göthberg m fl 1995) <strong>som</strong> typologiskt tillhörande gruppen ”Piledalstyp”. Förutom<br />
i Piledal, Skåne, är denna typ av hus hittad i Limensgård på Bornholm, i Fosie IV, Skåne,<br />
och i Pryssgården, Östergötland (Borna-Ahlkvist 1998).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del, delvis överlagrande<br />
kulturlager A51088. Konstruktionen bestod av två parallella stolphålslinjer i öst-västlig<br />
sträckning på ca 7,50 m avstånd från varandra, med en tvärgående stolphålslinje i västra<br />
delen. Innanför stolphålslinjerna registrerades ca 75 anläggningar, i huvudsak stolphål,<br />
varav de flesta ej hörde till Hus 5. Här fanns bland annat Hus 34 samt Hus 6, vars norra<br />
gavel sträcker sig in i området. Anläggningar <strong>som</strong> inledningsvis tolkades <strong>som</strong> mittstolpar i<br />
Hus 5 visade sig vara en kokgrop, en möjlig ugn och en anonym grop med fyndmaterial<br />
(bland annat keramik) möjligt att datera till äldre järnålder. Endast två möjliga mittstolpar<br />
kvarstod, båda belägna i konstruktionens västra del. Den östra delen av konstruktionen<br />
saknade spår av mittstolpar. Denna avsaknad av viktiga konstruktionsdetaljer är bekymmersam<br />
och innebär att tolkningen <strong>som</strong> hus kan ifrågasättas. Hus 5 antyder på typologiska<br />
grunder, utifrån väggstolparna och de två mittstolparna, en datering till sen stenåldertidig<br />
bronsålder. Resultaten av två 14 C-analyser från stolphål A15611, från vägglinjen i NV,<br />
och A13605, från den södra vägglinjens mitt, gav dateringarna yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder.<br />
58 KYRSTA – BOPLATS
Området med stolphål A15611 var inte överlagrat av synligt yngre kulturlager men befann<br />
sig i nära anslutning till Hus 34, 14 C-daterat till äldre romersk järnålder. Inte heller ytan<br />
med stolphål A13605 var synligt överlagrad av yngre kulturlager, men befann sig i närheten<br />
av Hus 6, 14 C-daterat till förromersk järnålder.<br />
Hela området i anslutning till konstruktion Hus 5 var berört av överlappande anläggningar.<br />
Den norra vägglinjen var uppenbart störd av flera yngre anläggningar. En av dessa var<br />
brunnen A11580, <strong>som</strong> 14 C-daterats till förromersk järnålder (Ua-22894). Tolkningen är att<br />
konstruktionen Hus 5 är äldre än den förromerska brunnen, i och med att brunnen stört<br />
vägglinjen. Detta trots att de två 14 C-dateringarna från stolphål motsäger det. Det fanns en<br />
kokgrop, A17078, i den östra delen <strong>som</strong> möjligen skulle kunna kopplas till Hus 5. Denna<br />
har dock 14 C-daterats till yngre förromersk järnålder (Ua-32280).<br />
Det daterande materialet kan komma från de järnåldersaktiviteter <strong>som</strong> föregått på platsen.<br />
Dessutom tolkas konstruktionen <strong>som</strong> ett hus, trots att endast två mittstolpar har länkats till<br />
anläggningen. Trots förbehåll är beskrivningen <strong>ned</strong>an baserad på en tolkning av konstruktionen<br />
<strong>som</strong> ett långhus från senneolitikum/tidig bronsålder.<br />
Störningar gör att antalet ingångar och placeringen av dessa inte kunde avgöras. Endast i<br />
konstruktionens västligaste del fanns en ingång på var långsida. I väster fanns en gavelvägg<br />
i nord-sydlig riktning bestående av sju stolphål. En dubbel, något vinklad fortsättning i NV<br />
med sammanlagt 12 stolphål bildade en oregelbunden, ca 3,30 x 4,65 m stor, gavelkonstruktion<br />
längst i väster. I anslutning till den inre gaveln fanns en ingångsliknande öppning<br />
med indragna dubbelstolphål i den södra vägglinjen. Vägglinjen fortsatte 2,30 m längre<br />
mot väster, varefter en möjlig fortsättning kan ha störts av en partiellt djupare avbaning<br />
(orsakat av förundersökningsschakt?). Samma störning kan antas ha förstört konstruktionens<br />
gavel i SV. Den västra gaveln uppvisar likheter med en konstruktion med öppna trattformiga<br />
verandor <strong>som</strong> förekommer i sydskandinaviska långhus. I anläggningens NV del<br />
finns ett ca 0,70 m brett mellanrum mellan den inre gaveln och den yttre ”verandan”. Mellanrummet<br />
kan tolkas <strong>som</strong> en öppen gång mellan två huskroppar eller <strong>som</strong> en rumsindelning.<br />
Kanske har den yttre verandadelen byggts till vid ett senare skede. Ytterligare en iakttagelse<br />
var två par stolpar i den östra delen av huset <strong>som</strong> kan härröra från två bockpar tillhörande<br />
Hus 5. Dessa bockpar talar möjligen för att huset kan vara ett hybridhus med både<br />
tvåskeppiga och treskeppiga delar. Detta är inte ovanligt och har påträffats på flera förhistoriska<br />
boplatser.<br />
I den inre konstruktionens NV hörn fanns en ca 4 m lång sträcka av den norra vägglinjen,<br />
<strong>som</strong> hade åtminstone 3 norr om liggande dubbla stolphål och en ca 2,0 lång, 0,20–0,40 m<br />
bred och 0,15 m djup ränna. I ett av stolphålen, A15520, återfanns en knacksten, F1388.<br />
Den norra vägglinjen var störd i väster av stolphål från Hus 34, en härd, A15632, en<br />
kokgrop, A15937, en brunn, A11580, en väg och ett förundersökningsschakt. Den södra<br />
vägglinjen stördes i väster av det tidigare nämnda förundersökningsschaktet, den norra<br />
gaveln av Hus 6;s stolphål, en grop, A54449, en härd, A13556 och en väg.<br />
21 av de sammanlagt 86 stolphålen var fyndförande. Den södra vägglinjens ostligaste 5 m<br />
hade en sydligt belägen rad av 6 dubbla stolphål. Väggarnas stolphål var i de flesta fall stenskodda<br />
och fyllningen var mycket ljus och innehöll i princip inget kol. Dessa stolphål skiljde<br />
sig mycket från de övriga anläggningarna i området, <strong>som</strong> tolkats höra till de yngre<br />
husen. I en av väggstolparna hittades en bergkristall.<br />
Ett mer nordligt stolphål plus två dubbla nära mittaxeln var de enda spåren av den östra<br />
gaveln. I ett av de dubbla stolphålen återfanns ett litet avslag av bränd flinta <strong>som</strong> har klassificerats<br />
<strong>som</strong> en del av ett bifacialt avslag med möjlig slipyta. Föremålsoffer i senneolitiska<br />
långhus är relativt vanliga, främst i husens hörnstolpar och takbärande stolpar. Två av de<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 59
tre fynd <strong>som</strong> återfanns i anslutning till gavel, hörn, förstärkning av vägglinje med dubbla<br />
stolpar, har samband med stenhantverk och kan stödja en senneolitisk datering. Bifaciala<br />
avslag av flinta är vanligt förekommande i senneolitiska kontexter och knackstenen, F1388,<br />
har arbetsytor <strong>som</strong> associeras med slagning i plattformsteknik.<br />
Figur 67. Rekonstruktion av ett tvåskeppigt långhus från Skåne placerat på resterna efter Hus 5. Teckning: Jonas Wikborg<br />
(ur Artursson 1999:55). Berarbetning: Markus Andersson.<br />
60 KYRSTA – BOPLATS
Figur 68. Planer och profiler över Hus 5. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 61
Hus 6<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29 m ö h. SSO-NNV.<br />
YTTRE FORM: Konvex<br />
Längd: >18,70 m<br />
Bredd: ca 8,00 m<br />
VÄGG: Väggstolparna välbevarade i västra delen. I den östra väggen återfanns endast spridda stolpar.<br />
Husets södra gavel var rundad, medan den norra var rak.<br />
TAK: Stolphål efter 10 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,85–3,57 m<br />
Bockavstånd: 1,0–2,25 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,26–0,71 m<br />
Djup: 0,04–0,25 m<br />
FYND: Bränd lera, lerklining, löpare samt brända och obrända ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21674<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartanalys<br />
14 C: Förromersk järnålder, 2115±30 BP, 350-40 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus I, Åshusby, förromersk järnålder (Dunér & Mutikainen 1998); Hus i<br />
Nibble, Ösmo sn, Södermanland, förromersk-äldre romersk järnålder (Reisborg 1994);<br />
Hus I, Norslunda, RAÄ 137, Norssunda sn, Uppland, förromersk järnålder (Göthberg m fl<br />
1995:221); Hus 3, Vaxmyra, RAÄ 325, Ärentuna sn, Uppland, förromersk järnålder (Eklund<br />
2005:32 f).<br />
BESKRIVNING: Huset låg på jämn mark i den södra delen av den centrala delen av undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Huset var beläget i kulturlager A51088 <strong>som</strong> var 0,04–0,10 m tjockt. Mittstolparna var i profil<br />
skålformade och oregelbundna. Några av stolphålen var stenskodda och några hade synliga<br />
stolpmärken. Fyllningen bestod av svartbrun-brunsvart humös lera.<br />
Vissa av spannen var mycket korta och stolpplaceringen på sina håll oregelbunden, vilket<br />
kan vara ett tecken på att huset byggts om. De många stolphålen i husets södra gavel tyder<br />
också på det. Ingen färgskillnad på fyllningen mellan stolphålen syntes. Den stora mängden<br />
bränd lera och kol <strong>som</strong> påträffades i stolphålen kan vara ett tecken på att huset brunnit.<br />
En härd, A14626, <strong>som</strong> var placerad i husets mittaxel har hört till huset. Härdens placering<br />
talar för att bostadsdelen funnits i husets södra parti. Några konkreta spår efter ingångar<br />
kunde inte iakttas, även om ett extra långt spann i husets mitt eventuellt skulle kunna tolkas<br />
<strong>som</strong> ett ingångsrum. Tolkningen av husets norra parti komplicerades av att det korsades<br />
av två hus och delvis överlagrades av två större anläggningar, A13556 och A13531. Även<br />
i öster påträffades större anläggningar.<br />
På typologiska grunder kan Hus 6 dateras till sen förromersk eller äldre romersk järnålder.<br />
Hus från dessa tidsperioder kännetecknas av en balanserad takkonstruktion, vilket innebär<br />
att mittskeppet utgör hälften av husets bredd. Detta överensstämmer väl med proportionerna<br />
hos Hus 6. Även de korta spannen, den rundade gavelkonstruktionen och husets<br />
längd talar för en sådan datering.<br />
62 KYRSTA – BOPLATS
Figur 69. Planer och profiler över Hus 6. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets<br />
närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 63
Hus 7<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,50 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,20 m<br />
Bredd: 8,0 m<br />
VÄGG: Den södra långväggen var välbevarad med raka gavlar.<br />
TAK: Stolphål efter 8 x 2 parställda mittstolpar och ett inkomplett par.<br />
Bockbredd: 2,30–3,0 m<br />
Bockavstånd: 1,50–3,40 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,18–0,88 m<br />
Djup: 0,04–0,32 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22935<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Romersk järnålder, 1830±45 BP, 70-330 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 4 och 7, Norslunda, RAÄ 136, Norrsunda sn, Uppland, romersk järnålderfolkvandringstid<br />
(Göthberg m fl 1995:219 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets södra del. Huset låg delvis i kulturlager<br />
A51088 <strong>som</strong> var ca 0,04–0,10 m tjockt.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad med något plan botten, fyllningen bestod<br />
av mörk brungrå/brunsvart humös lera.<br />
Ett recent dike skar tvärs över huset i nord-sydlig riktning. Detta dike medförde att stolphål<br />
A108841 inte hade någon motstående stolpe.<br />
64 KYRSTA – BOPLATS
Figur 70. Planer och profiler över Hus 7. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar<br />
inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas<br />
stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 65
Hus 8<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,70 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >18,65 m<br />
Bredd: 7,27 m<br />
VÄGG: Långväggarna var välbevarade. Inga rester efter gavlar.<br />
TAK: Stolphål efter 8 x 2 parställda mittstolpar och tre stolpar i västra delen av husets i dess mittlinje.<br />
Bockbredd: 2,65–3,15 m<br />
Bockavstånd: 1,60–3,27 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,16–0,90 m<br />
Djup: 0,03–0,38 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, harts, flinta och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22646<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre förromersk järnålder, 2265±45 BP, 410-200 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 17, Trekanten, Gamla Uppsala sn, förromersk järnålder (Onsten-Molander<br />
& Wikborg, 2006); Hus 1, Norslunda, RAÄ 137, Norrsunda sn, förromersk järnålder,<br />
och Hus 1, Nyckelby, RAÄ 22, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg m fl<br />
1995:221, 231); Hus 157, Pryssgården, RAÄ 166 och 167, Östra Eneby sn, Östergötland,<br />
äldre järnålder (Göthberg m fl 1995:183).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om väg 699. Huset låg i ett kulturlager, A49025,<br />
<strong>som</strong> var 0,04–0,10 m tjockt.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var framför allt skålformad, fyllningen bestod av svartgrå/gråsvart<br />
humös lera. I husets västra del var tre stolpar placerade i mittlinjen. Detta kan<br />
vara en rest efter en äldre byggnadstradition. Det finns exempel på hus där både den<br />
treskeppiga och den tvåskeppiga byggnadstraditionen finns representerade (Fagerlund &<br />
Hamilton 1995).<br />
66 KYRSTA – BOPLATS
Figur 71. Planer och profiler över Hus 8. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar<br />
inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas<br />
stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 67
Hus 9<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,79 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >13,0 m<br />
Bredd: >3,0 m.<br />
VÄGG: Stolpar i den södra långväggen i husets östra del.<br />
TAK: Stolphål efter 5 inkompletta mittstolpar.<br />
Bockbredd: 3,15–2,65 m<br />
Bockavstånd: 1,60–3,27 m.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,54 m<br />
Djup: 0,04–0,23 m<br />
FYND: Ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING:<br />
14 C: -<br />
Typologi: jfr Hus E1 och VII, Tibble, RAÄ 561, Litslena sn, Uppland, yngre bronsålder<br />
(Göthberg m fl 1995:213 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om väg 699. Huset stördes i norr av recenta<br />
diken <strong>som</strong> låg parallellt med vägen. Huset låg delvis i ett kulturlager, A49025, <strong>som</strong> var<br />
0,04–0,10 m tjockt.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var framför allt skålformad, en var U-formad, fyllningen<br />
bestod av svartgrå/gråsvart humös lera.<br />
Huset tolkas vara treskeppigt trots att den ena raden mittstolpar saknas. Mittstolparnas utformning<br />
och avstånd till varandra och till väggstolparna utgör kriterierna för den typologiska<br />
jämförande datering <strong>som</strong> gjorts.<br />
68 KYRSTA – BOPLATS
Figur 72. Planer och profiler över Hus 9. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 69
Hus 10<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,41 m ö h.<br />
OSO-NNV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >16,0 m<br />
Bredd: >4,0m<br />
VÄGG: Inga rester efter väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 7 x 2 parställda mittstolpar, varav ett var inkomplett.<br />
Bockbredd: 2,20–3,52 m<br />
Bockavstånd: 1,70–2,90 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,70 m<br />
Djup: 0,07–0,22 m<br />
FYND: –<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22899<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2065±45 BP, 200 BC-50 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus D, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, Västmanland, äldre<br />
förromersk järnålder (Aspeborg mf 1995:33 ff, 80).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i den SV delen av den östra armen av undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Husets norra del låg i kulturlager A49025. Huset avsmalnade i NO.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, fyllningen bestod av brungrå något<br />
flammig humös lera.<br />
70 KYRSTA – BOPLATS
Figur 73. Planer och profiler över Hus 10. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i<br />
huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är<br />
gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 71
Hus 11<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,55 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >19,0 m<br />
Bredd: >4,0 m<br />
VÄGG: Inga rester från väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 7 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,30–2,60 m<br />
Bockavstånd: 2,40–5,40 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,40–0,74 m<br />
Djup: 0,10–0,26 m<br />
FYND: Innehöll inga fynd.<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21675<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre bronsålder, 3400±35 BP, 1870-1530 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus XII, Brogård, Snöstorp sn, Halland, bronsålder (Göthberg m fl 1995:109).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om Hus 8. Husets låg i kulturlager A49025.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, fyllningen bestod av mörkgrå humös<br />
lera.<br />
.<br />
Det är ont om typologiskt jämförbara hus till Hus 11. Stolparnas uppställning och avståndet<br />
dem emellan visar snarare på en romersk järnålders-datering. Det typologiskt jämförbara<br />
huset från Brogård (se ovan) är baserat på bockparens avstånd. Några synliga väggrester<br />
framkom inte vid Hus 11. En förklaring till detta kan vara det kulturlager <strong>som</strong> huset<br />
låg i, vilket medförde att det var betydligt svårare att se eventuella mindre anläggningar.<br />
Redan husets mittstolpar var besvärliga att skönja i lagret.<br />
72 KYRSTA – BOPLATS
Figur 74. Planer och profiler över Hus 11. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset.<br />
Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong><br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 73
Hus 12<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,67 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >12,60 m<br />
Bredd: >5,20 m<br />
VÄGG: Inga rester från väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 6 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,30–2,60 m<br />
Bockavstånd: 3,30–4,30 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,28–0,78 m<br />
Djup: 0,07–0,29 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21676<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2005±30 BP, 90 BC-80 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus A, Stenåldersgatasn, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, Västmanland,<br />
romersk järnålder (red Göthberg m fl 1995:234); Hus III, Norslunda, RAÄ 136, Norssunda<br />
sn, Uppland, förromersk/romersk järnålder (Ulväng 1992:bil 9).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax SO om Hus 8. Huset låg i kulturlager A49025. Huset<br />
skars av ett dike i den östra delen i NO-SV riktning, vilket medförde att stolphål A52919<br />
var stört.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, något oregelbunden, fyllningen bestod<br />
av brungrå humös lera.<br />
Stolpparen stod något tätare i den östra delen. Det gick dock inte att avgöra om detta var<br />
stalldelen.<br />
74 KYRSTA – BOPLATS
Figur 75. Planer och profiler över Hus 12. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar<br />
alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i<br />
profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 75
Hus 13<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,70 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >5,0 m<br />
Bredd: >4,50 m<br />
VÄGG: Inga rester från väggar eller gavlar.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,90–3,45 m<br />
Bockavstånd: 1,50–1,87 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,26–0,80 m<br />
Djup: 0,13–0,26 m<br />
FYND: En bearbetad benbit, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21677<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Romersk järnålder, 1790±30BP, 130-340 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 14, Apalle, RAÄ 330, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg<br />
m fl 1995:230).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark parallellt med Hus 8 i SV. Stolphål A34627 låg delvis i kulturlager<br />
A49025.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, något oregelbunden, stolpmärket syntes<br />
i flera av stolparna. Fyllningen bestod av svartbrun humös lera.<br />
Troligtvis var det endast halva huset <strong>som</strong> påträffades vid undersökningstillfället. Det kan<br />
möjligen ha fortsatt i den östra delen där kulturlagret låg.<br />
76 KYRSTA – BOPLATS
Figur 76. Planer och profiler över Hus 13. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 77
Hus 14<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,70 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >22,0 m<br />
Bredd: 11,0 m<br />
VÄGG: Några stolpar bevarade från väggarna, både den södra och norra. På mitten av den södra<br />
långväggen påträffades ett par mindre stolpar <strong>som</strong> tolkats vara ingång.<br />
TAK: Stolphål efter 7 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,98–4,16 m<br />
Bockavstånd: 1,59–5,62 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,26–0,80 m<br />
Djup: 0,01–0,42 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, ben och underliggare till malsten (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21894<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre bronsålder, 2830±45 BP, 1130-840 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 1, Vrå, RAÄ 16, Knivsta sn, Uppland, bronsålder (Göthberg m fl<br />
1995:209).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om väg 699.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad med stenskoning. Fyllningen bestod av<br />
gråbrun/brungrå humös lera.<br />
I husets mittlinje påträffades en större grop, A32839, <strong>som</strong> 14 C-daterats till yngre romersk<br />
järnålder. Trots detta tolkas gropen tillhöra huset, förmodligen har den kontaminerats med<br />
yngre material i senare tid eller möjligen återanvänds. Även en mindre härd, A33051 i östra<br />
delen, och en mindre grop, A33774, framkom i mittlinjen. Alla anläggningarna tolkas vara<br />
samtida med huset.<br />
78 KYRSTA – BOPLATS
Figur 77. Planer och profiler över Hus 14. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset.<br />
Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 79
Hus 15<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,70 m ö h.<br />
N-S.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >11,0 m<br />
Bredd: >4,0 m<br />
VÄGG: Inga rester från väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar och två inkompletta mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,90–3,32 m<br />
Bockavstånd: 1,30–3,80 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,30–0,50 m<br />
Djup: 0,07–0,28 m<br />
FYND: Bränd lera (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21678<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2040±45 BP, 180 BC-60 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 1, Norslunda, RAÄ 137, Norrsunda sn, Uppland, förromersk järnålder<br />
(Göthberg m fl 1995:221).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i vinkel söder om väg 699. Allt tyder på att huset fortsätter<br />
in under befintlig väg.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av gråbrun humös<br />
lera.<br />
I husets mittlinje påträffades en härd, A31690, <strong>som</strong> tolkas tillhöra huset.<br />
Bockavstånden i huset talar för att bostadsdelen var belägen i den norra delen och stalldelen<br />
i söder.<br />
80 KYRSTA – BOPLATS
Figur 78. Planer och profiler över Hus 15. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 81
Hus 16<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,76 m ö h.<br />
N-S.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,0 m<br />
Bredd: >6,0 m<br />
VÄGG: Endast enstaka väggstolpar bevarade från väggarna på den östra sidan.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,75–2,82 m<br />
Bockavstånd: 3,60–5,10 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,37–0,82 m<br />
Djup: 0,02–0,28 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21893<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: romersk järnålder, 1845±70 BP, 20-350 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 23, Nyckelby, RAÄ 22, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg<br />
m fl 1995:233).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i vinkel söder om väg 699. Förmodligen fortsätter huset in<br />
under vägen.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av gråbrun/brungrå<br />
humös lera.<br />
82 KYRSTA – BOPLATS
Figur 79. Planer och profiler över Hus 16. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 83
Hus 17<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,76 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >12,0 m<br />
Bredd: >4,0 m<br />
VÄGG: Inga rester från väggar eller gavlar.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar och 2 inkompletta stolppar.<br />
Bockbredd: 2,14–2,73 m<br />
Bockavstånd: 1,39–3,63 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,36–0,68 m<br />
Djup: 0,06–0,14 m<br />
FYND: Flintafragment och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21679<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Förromersk järnålder, 2085±45 BP, 350 BC-30 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus, Gamla Uppsala, RAÄ 284, Gamla Uppsala sn, Uppland, förromersk järnålder-romersk<br />
järnålder och Hus 1, Norslunda, RAÄ 137, Norrsunda sn, Uppland, förromersk<br />
järnålder (Göthberg m fl 1995:207, 221).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark strax söder om väg 699 och låg i kulturlager A48945.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var oregelbunden med flat botten. Fyllningen bestod av<br />
brungrå/svartbrun humös lera.<br />
I husets mittlinje låg en stor sten <strong>som</strong> möjligen kan knytas till huset.<br />
84 KYRSTA – BOPLATS
Figur 80. Planer och profiler över Hus 17. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 85
Hus 18<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,76 m ö h.<br />
ONO-SSV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >14,0 m<br />
Bredd: >4,0 m<br />
VÄGG: Några stolpar från båda väggarna. 2 stolppar i vardera långväggen tolkades <strong>som</strong> ingångsstolpar.<br />
Dessa var placerade mitt emot varandra.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar och 2 inkompletta par.<br />
Bockbredd: 3,18–2,49 m<br />
Bockavstånd: 0,68–6,0 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,26–0,64 m<br />
Djup: 0,04–0,33 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21889<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre bronsålder, 3050±45 BP, 1420-1120 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus I, Fraude Radby, Fraugde sn, Odense, Danmark (Henriksen 1998).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark centralt på undersökning<strong>som</strong>rådets södra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad och de flesta var stenskodda. Fyllningen<br />
bestod av brun/svartbrun humös lera.<br />
86 KYRSTA – BOPLATS
Figur 81. Planer och profiler över Hus 18. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 87
Hus 19<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,17 m ö h.<br />
ONO-SSV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >16,0 m<br />
Bredd: >9,0 m<br />
VÄGG: Några enstaka stolpar från båda väggarna framkom, varav 4 i den SV delen. Troligt konvexa<br />
långväggar.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar och ett inkomplett par.<br />
Bockbredd: 3,16–3,49 m<br />
Bockavstånd: 2,0–4,70 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,30–0,86 m<br />
Djup: 0,06–0,38 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21680<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre romersk järnålder, 1760±45 BP, 130-400 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 14, Högsta, Apalle, RAÄ 330, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder<br />
(Göthberg m fl 1995:230).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark centralt på undersökning<strong>som</strong>rådets södra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad och något oregelbunden. Flera var dessutom<br />
stenskodda. Fyllningen bestod av svart humös lera.<br />
I husets mittlinje framkom en stor grop, A34479, <strong>som</strong> var fylld med skörbränd sten. Storleken<br />
och formen medförde att gropen tolkades <strong>som</strong> en ”värmegrop”. Anläggningen daterades<br />
till yngre romersk järnålder, 1705±45 BP, 230-430 AD (Kal 2σ) och tolkas tillhöra<br />
huset.<br />
Även en härd, A34511, var placerad i huset, dock ganska nära en av mittstolparna. Härden<br />
tolkas också tillhöra huset.<br />
88 KYRSTA – BOPLATS
Figur 82. Planer och profiler över Hus 19. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 89
Hus 20<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,90 m ö h.<br />
NNO-SSV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: 29,0 m<br />
Bredd: 7,60 m<br />
VÄGG: Några enstaka stolpar från båda väggarna framkom. Gavelstolparna i både den södra och<br />
den norra gaveln påträffades.<br />
TAK: Stolphål efter 6 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,40–2,70 m<br />
Bockavstånd: 1,70–6,90 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,22–0,76 m<br />
Djup: 0,05–0,25 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, slagg, fragment från en malsten och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22647<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2040±50 BP, 180 BC-70 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 6, Berget, RAÄ 613, Gamla Uppsala sn, yngre förromersk-äldre romersk<br />
järnålder (Frölund 2005:38 ff).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets östra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad och de flesta var stenskodda. Fyllningen<br />
bestod av brungrå humös lera.<br />
Bockparens placering och avstånd indikerar att huset har varit indelat i olika rum. I den<br />
norra delen var stolpparen placerade i två grupper om fyra stolpar. Svårigheten var att bedöma<br />
var bostadsdelen respektive stalldelen har varit placerad då ingen härd eller liknade<br />
inredningsdetalj gick att finna.<br />
Till formen påminner huset om Hus 26 i undersökning<strong>som</strong>rådets västra del. Dateringen av<br />
husen överensstämmer dessutom med varandra.<br />
90 KYRSTA – BOPLATS
Figur 83. Planer och profiler över Hus 20. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 91
Hus 21<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 30,18 m ö h.<br />
NNO-SSV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >5,0 m<br />
Bredd: 5,0 m<br />
VÄGG: 2 stolpar från den västra väggen påträffades.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 1,99–2,16 m<br />
Bockavstånd: 2,0 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,75 m<br />
Djup: 0,08–0,20 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21892<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2025±50 BP, 170 BC-80 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 5, Svågertorps Industriområde, delområde F, Bunkeflo sn, Skåne, äldre<br />
romersk järnålder (Brusling & Streijffert 2004:19 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets östra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av gråbrun humös<br />
lera. Huset fortsatte med största sannolikhet under väg 699.<br />
Hus 21 tycks vara samtida med Hus 20, och skulle ha kunnat fungerat <strong>som</strong> ett komplement<br />
till detta långhus. Det <strong>som</strong> talar för att de var samtida är 14 C-dateringen och dess likartade<br />
placering.<br />
92 KYRSTA – BOPLATS
Figur 84. Planer och profiler över Hus 21. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 93
Hus 22<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 30,18 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,0 m<br />
Bredd: >3,80 m<br />
VÄGG: Inga stolpar från väggar.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,17–3,08 m<br />
Bockavstånd: 1,50–5,60 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,18–0,66 m<br />
Djup: 0,06–0,32 m<br />
FYND: Bränd lera (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22938<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Folkvandringstid/vendeltid, 1540±75 BP, 380 AD-660 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr bockbredden med Hus 6, Danmarksby, lokal 1, RAÄ 153, romersk järnålderfolkvandringstid<br />
(Göthberg 2002:30).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets östra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad/oregelbunden. Fyllningen bestod av<br />
svartbrun humös lera.<br />
Husets rumsindelning går att urskilja utifrån stolparnas placering. De tätare placerade<br />
bockparen i den östra delen tyder på att stalldelen var belägen där. Ett tydligt större bockspann<br />
i den västra delen tyder på att bostadsdelen var placerad där. Ingen härd framkom i<br />
huset.<br />
94 KYRSTA – BOPLATS
Figur 85. Planer och profiler över Hus 22. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar<br />
alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i<br />
profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 95
Hus 23<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,01 m ö h.<br />
SSO-NNV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >4,0 m<br />
Bredd: >3,40 m<br />
VÄGG: 2 utdragna gavel-/hörnstolpar.<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 1,40–1,50 m<br />
Bockavstånd: 1,75 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,17–0,48 m<br />
Djup: 0,12–0,32 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21897<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Vendeltid ,1440±40 BP, 540-670 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus V, RAÄ 485, Skäggesta, Litslena sn, Uppland, vendeltid (Göthberg m fl<br />
1995:211).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets södra centrala del, strax söder<br />
om Hus 7.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad/oregelbunden. Fyllningen bestod av<br />
brungrå humös lera. Två av stolparna var stenskodda.<br />
96 KYRSTA – BOPLATS
Figur 86. Planer och profiler över Hus 23. Den övre planen<br />
visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde,<br />
den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset.<br />
Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är<br />
skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala<br />
1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 97
Hus 24<br />
OBJEKT: Hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,0 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >2,80 m<br />
Bredd: >3,80 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,54–3,27 m<br />
Bockavstånd: 1,80 m.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,34–0,53 m<br />
Djup: 0,20–0,23 m<br />
FYND: –<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING:<br />
14 C: -<br />
Typologi: jfr Hus I, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, förromersk järnålderromersk<br />
järnålder (Göthberg m fl 1995:239).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets södra centrala del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var oregelbunden. Fyllningen bestod av svart humös<br />
lera.<br />
98 KYRSTA – BOPLATS
Figur 87. Planer och profiler över Hus 24. Den övre<br />
planen visar alla anläggningar och störningar inom<br />
husets närområde, den undre visar alla anläggningar<br />
<strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade<br />
och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 99
Hus 25<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,57 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >8,0 m<br />
Bredd: 6,50 m<br />
VÄGG: 2 eventuella väggstolpar, en i vardera vägg.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,40–3,40 m<br />
Bockavstånd: 1,40–3,60 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,60 m<br />
Djup: 0,05–0,25 m<br />
FYND: Keramik och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21896<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Yngre förromersk järnålder, 2060±40 BP, 180 BC-30 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 125 Sannagård, RAÄ 97, Vinberg sn, Halland, äldre järnålder (Göthberg<br />
1995:117).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets västra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av grå humös lera.<br />
Huset har inte någon tydlig rumsindelning men i dess mittlinje fanns en härd, A120700.<br />
Detta kan tyda på att bostadsdelen var placerad här.<br />
100 KYRSTA – BOPLATS
Figur 88. Planer och profiler över Hus 25. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 101
Hus 26<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,80 m ö h.<br />
SSV-NNO.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >17,0 m<br />
Bredd: 7,0 m<br />
VÄGG: Några enstaka stolpar från väggarna.<br />
TAK: Stolphål efter 5 x 2 parställda mittstolpar och ett inkomplett par.<br />
Bockbredd: 1,90–2,60 m<br />
Bockavstånd: 1,80–6,0 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,25–0,75 m<br />
Djup: 0,05–0,25 m<br />
FYND: Fragment från en glaspärla, harts, keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21895<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Äldre romersk järnålder, 1920±45 BP, 20 BC-220 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus I, Nyckelby, RAÄ 22, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg<br />
m fl 1995:231).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets västligaste del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, något oregelbunden. Fyllningen bestod<br />
av svartgrå humös lera.<br />
Bockparens placering och avstånd indikerar att huset har varit indelad i olika rum. Ett av<br />
stolpparen var placerat i en grupp om 4 stolpar och ett långt spann i husets centrala del.<br />
Dock var det svårt att med säkerhet bedöma var bostadsdelen respektive stalldelen var placerad,<br />
då ingen härd eller liknande inredningsdetalj gick att finna. Möjligen kan de något<br />
tätare placerade stolparna i den nordliga delen tyda på stalldel.<br />
Huset påminner om Hus 20 i undersökning<strong>som</strong>rådets östliga del såväl i form <strong>som</strong> i datering.<br />
102 KYRSTA – BOPLATS
Figur 89. Planer och profiler över Hus 26. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset.<br />
Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 103
Hus 27<br />
OBJEKT: Treskeppigthus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,47 m ö h.<br />
NNV-SSO.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >9,0 m<br />
Bredd: 6,0 m<br />
VÄGG: Några enstaka stolpar från den södra väggen.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 3,30–3,90 m<br />
Bockavstånd: 1,30–2,50 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,58 m<br />
Djup: 0,09–0,32 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22651<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Yngre förromersk/äldre romersk järnålder, 2040±45 BP, 180 BC-60 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus E, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, Västmanland, förromersk-romersk<br />
järnålder (Göthberg m fl 1995:236).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets västligaste del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, något oregelbunden. Fyllningen bestod<br />
av svartgrå humös lera med mycket bränd lera. Stolphålen utmärkte sig i ytan på grund av<br />
att flertalet av dem var röda av bränd lera. Likheten stolparna emellan var slående. Detta<br />
kan tyda på att huset förstördes av en brand.<br />
Husets oregelbundenhet talar för att det var en mindre byggnad.<br />
104 KYRSTA – BOPLATS
Figur 90. Planer och profiler över Hus 27. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 105
Hus 28<br />
OBJEKT: Enskeppig konstruktion <strong>som</strong> framkom i lera. 28,0 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär, öppen mot norr.<br />
Längd: >5,5 m<br />
Bredd: 5,5 m<br />
VÄGG/TAK: Stolphål efter 9 stolpar.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,20–0,58 m<br />
Djup: 0,09–0,32 m<br />
FYND: –<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22939<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Romersk järnålder, 1894±45 BP, 20 AD- 240 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr struktur 12, vindskydd/verkstadshus, Ramlösagården, RAÄ 183, Helsingborg,<br />
Skåne (Aspeborg & Mårtensson 2001:23)<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets västligaste del.<br />
Huset har tolkats <strong>som</strong> en mindre byggnad, vindskydd/verkstadshus, tillhörande ugnen<br />
A116809. Byggnaden är daterad utifrån ugnens 14 C-datering.<br />
Liknande byggnader har dock framkommit på fler olika arkeologiska undersökningar<br />
under olika tidsperioder (Björnhem & Sävfestad 1993, Larsson 1993, Welinder 1998, Lagergren-Olsson<br />
& Linderoth 2000, Onsten-Molander & Linde 2002).<br />
106 KYRSTA – BOPLATS
Figur 91. Planer och profiler över Hus 28. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar<br />
inom vindskyddets/verkstadshuetss närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i<br />
konstruktionen. Planritning i skala 1:200. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 107
Hus 29<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,62 m ö h.<br />
V-O.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >10,0 m<br />
Bredd: 3,50 m<br />
VÄGG: En stolpe från norra väggen.<br />
TAK: Stolphål efter 3 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 1,75–2,30 m<br />
Bockavstånd: 4,16–4,30 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,16–0,30 m<br />
Djup: 0,06–0,20 m<br />
FYND: –<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21681<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Yngre förromersk järnålder, 2060±45 BP, 200 BC-60 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 1, 3 och 4, Svågertorps Industriområde, delområde I, Bunkeflo sn, Skåne,<br />
yngre romersk järnålder (Brusling & Streijffert 2004:50 ff).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets södra centrala del. Huset ligger<br />
i kulturlager A51088 strax söder om Hus 6.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad, något oregelbunden. Fyllningen bestod<br />
av mörkgrå lera.<br />
108 KYRSTA – BOPLATS
Figur 92. Planer och profiler över Hus 29. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 109
Hus 30<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,39 ö h.<br />
V-O.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >12,0 m<br />
Bredd: >5,0<br />
VÄGG: Två stolpar i norra väggen.<br />
TAK: Stolphål efter 4 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,65–3,70 m<br />
Bockavstånd: 2,65–6,35m.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,27–0,68 m<br />
Djup: 0,08–0,18 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22936.<br />
Makrofossilanalys.<br />
Vedartsanalys.<br />
14 C: Romersk järnålder, 1850±45 BP, 60 AD-320 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus A och D, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, Västmanland,<br />
romersk järnålder (Göthberg m fl 1995:234 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del. Huset låg delvis i<br />
kulturlager A51088.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av mörkbrun lera.<br />
110 KYRSTA – BOPLATS
Figur 93. Planer och profiler över Hus 30. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i<br />
huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är<br />
gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 111
Hus 31<br />
OBJEKT: Enskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,70 m ö h. NV-SO.<br />
YTTRE FORM: Längd; ca 22,0 m<br />
Bredd; ca 8,0 m<br />
VÄGG/ TAK: 25 stolpar från väggarna .<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,35–1,47 m<br />
Djup: 0,06–0,74 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, bronsspänne (F6556), järn, järnslagg och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21682<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartanalys<br />
14 C: Vikingatid/medeltid, 965±40 BP, 990-1190 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus Hässelby 5:1, Börje sn, Uppland, vendeltid-vikingatid (Göthberg m fl<br />
1995:102). Sanda, Fresta sn, Uppland, 900–1000 e Kr (Göthberg m fl 1995:197). Hus 1,<br />
Norra Gärdet, Gamla Uppsala sn, Uppland, 800-900 e Kr (Ljunqvist 2000:2 ff).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets östligaste del, strax söder om<br />
väg 699.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad med plan botten. Fyllningen bestod av<br />
flera olika lager men framföra llt var den humös lera, grå/brungrå något flammig till färgen.<br />
Huset var uppdelat i två delar. En större bostadsdel i väster och ett mindre rum i öster <strong>som</strong><br />
kan ha fungerat <strong>som</strong> förråd. Inga övriga byggnadskonstruktioner förutom stolphålen återfanns.<br />
112 KYRSTA – BOPLATS
Figur 94. Planer och profiler över Hus 31. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde,<br />
den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade,<br />
stenar är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 113
Hus 32<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,39 ö h.<br />
V-O.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär.<br />
Längd: >23,7 m<br />
Bredd: >5,0<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 10 x 2 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,65–3,70 m<br />
Bockavstånd: 2,65–6,35m.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,27–0,68 m<br />
Djup: 0,08–0,18 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-21683.<br />
Makrofossilanalys.<br />
Vedartsanalys.<br />
14 C: Yngre romersk järnålder, 1765±45 BP, 130-390 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus A, Stenåldersgatan, Lunda, Badelunda sn, Västmanland (Göthberg m fl<br />
1995:234); Hus 7, Berget, RAÄ 613, Gamla Uppsala sn, yngre förromersk-äldre romersk<br />
järnålder (Frölund 2005:42).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del. Huset låg i kulturlager<br />
A51088.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad och U-formad. Fyllningen bestod av<br />
brungrå/svart lera.<br />
I husets mittlinje i den centra delen var en härd belägen, A51088. Härden tolkas tillhöra<br />
huset, vilket talar för att denna del utgjordes av bostadsdelen.<br />
114 KYRSTA – BOPLATS
Figur 95. Planer och profiler över Hus 32. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets<br />
närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken<br />
i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning<br />
i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 115
Hus 33<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,06 m ö h. NV-SO.<br />
YTTRE FORM: Längd: ca 18,0 m<br />
Bredd: ca 8,0 m<br />
VÄGG: Enstaka väggstolpar i vardera vägg. I den södra väggen 2 stolpar från ingången.<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 4 parställda mittstolpar och tre inkompletta.<br />
Bockbredd: 2,87–3,46 m<br />
Bockavstånd: 2,20–6,10 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,30–0,64 m<br />
Djup: 0,04–0,44 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22277<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre/yngre bronsålder, 2915±55 BP, 1300-920 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 9 och 30,Trekanten, RAÄ 602, Gamla Uppsala sn, Uppland, yngre bronsålder-äldre<br />
förromersk järnålder (Onsten-Molander & Wikborg 2006).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad, något oregelbunden. Fyllningen bestod<br />
av svart humös lera.<br />
I den södra delen av huset fanns resterna efter en ingång vilken bestod av tätt ställda stolpar<br />
(jmf med Hus 36).<br />
116 KYRSTA – BOPLATS
Figur 96. Planer och profiler över Hus 33. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i<br />
huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är<br />
gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 117
Hus 34<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,04 m ö h. V-O.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >11,0 m<br />
Bredd: >3,50 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 5 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 1,87–2,48 m<br />
Bockavstånd: 1,60–4,28 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,40–0,90 m<br />
Djup: 0,09–0,32 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22642<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre romersk järnålder, 1925±35 BP, 0-140 AD, 150-180 AD, 190-220 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 14, Högsta, Apalle, RAÄ 330, Övergran sn, Uppland, romersk järnålder<br />
(Göthberg m fl 1995:230).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del, delvis i kulturlager<br />
A51088.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av gråbrun/brunsvart<br />
humös lera.<br />
118 KYRSTA – BOPLATS
Figur 97. Planer och profiler över Hus 34. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil.<br />
Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 119
Hus 35<br />
OBJEKT: Fyrstolpshus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,63 m ö h.<br />
NNV-SSO.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: 3,20 m<br />
Bredd: 4,0 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: –<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,52–0,98 m<br />
Djup: 0,14–0,18 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER: Vedartsanalys<br />
DATERING:<br />
14 C: -<br />
Typologi: jfr Hus D4a och D4b, Bålsta, RAÄ 82, Yttergran sn, Uppland, romersk järnåldervendeltid<br />
(Göthberg m fl 1995:228 f).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets östra del.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av brungrå humös<br />
lera.<br />
120 KYRSTA – BOPLATS
Figur 98. Planer och profiler över Hus 35. Den övre planen visar<br />
alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den<br />
undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst<br />
visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala<br />
1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 121
Hus 36<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,60 m ö h. N-S.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: ca 16,0 m<br />
Bredd: ca 8,0 m<br />
VÄGG: En stolpe i norra väggen och flera stolpar i den södra väggen. 2 ingångsstolpar på mitten av<br />
den södra väggen.<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 4 parställda mittstolpar och 2 inkompletta.<br />
Bockbredd: 3,0–4,10 m<br />
Bockavstånd: 1,50–5,60 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,30–0,90 m<br />
Djup: 0,06–0,45 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, hälleflinta, järnslagg, och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22927<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre förromersk järnålder, 2245±45 BP, 400 BC-200 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Trekanten Hus 9 och 30, Trekanten RAÄ 602, Gamla Uppsala sn, Uppland,<br />
yngre bronsålder-äldre förromersk järnålder (Onsten-Molander & Wikborg 2006).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del, delvis i kulturlager<br />
A49025. Ytan var störd av flera recenta dräneringsdiken.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad, något oregelbunden med stenskoning.<br />
Fyllningen bestod av brungrå/gråbrun humös lera.<br />
I den södra delen av huset fanns resterna efter en ingång, <strong>som</strong> bestod av tätt ställda stolpar<br />
(jmf med Hus 33).<br />
122 KYRSTA – BOPLATS
Figur 99. Planer och profiler över Hus 36. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset.<br />
Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och<br />
härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 123
Hus 37<br />
OBJEKT: Fyrstolpshus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,12 m ö h.<br />
O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: 4,0 m<br />
Bredd; 3,20 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: –<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,36–0,72 m<br />
Djup: 0,12–0,16 m<br />
FYND: Ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING: Typologi: jfr Hus I, Stenåldersgatan, Lunda, RAÄ 851, Badelunda sn, Västmanland, förromersk<br />
järnålder-romersk järnålder (Göthberg m fl 1995:239).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del, delvis i kulturlager<br />
A48945.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av svartgrå/gråsvart<br />
humös lera.<br />
Ett stolphål var stenskott.<br />
124 KYRSTA – BOPLATS
Figur 100. Planer och profiler över Hus 37. Den övre planen<br />
visar alla anläggningar och störningar inom husets<br />
närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas<br />
ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i<br />
profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 125
Hus 38<br />
OBJEKT: Huskonstruktion, förmodligen treskeppig, <strong>som</strong> framkom i lera. 29,78 m ö h. NV-SO.<br />
YTTRE FORM: Längd: >15,0 m<br />
Bredd: >3,0 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 9 inkompletta mittstolpar<br />
Bockbredd: – m<br />
Bockavstånd: 1,19–2,10 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,12–1,0 m<br />
Djup: 0,06–0,18 m<br />
FYND: Bränd lera (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING: –<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark intill väg 699. Ytan var mycket störd av recenta dräneringsdiken<br />
och diket tillhörande väg 699.<br />
Stolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av mörkgrå humös lera.<br />
Stolparna har tolkats tillhöra en konstruktion, men typologisk var det inte möjligt att datera<br />
huset då endast den ena takbärande stolpraden påträffats.<br />
126 KYRSTA – BOPLATS
Figur 101. Planer och profiler över Hus 38. Den övre planen visar alla anläggningar<br />
och störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas<br />
ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar<br />
är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och<br />
profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 127
Hus 39<br />
OBJEKT: Enskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 29,75 m ö h. SSV-NNO.<br />
YTTRE FORM: Längd: >15,0 m<br />
Bredd: > 8,0 m<br />
VÄGG/ TAK: Väggstolpar i vardera vägg.<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,84–1,40 m<br />
Djup: 0,12–0,68 m<br />
FYND: Bränd lera (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING: Typologi: jfr Hus 31, Kyrsta, Ärentuna sn, Uppland, vikingatid/medeltid; Hus Hässelby 5:1,<br />
Börje sn, Uppland, vendeltid-vikingatid (Göthberg m fl 1995:102); Sanda, Fresta sn, Uppland,<br />
900–1000 e Kr (Göthberg m fl 1995:197).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets östligaste del och sträckte sig<br />
in under väg 699. Förlängningen av huset framkom vid de kompletterande utgrävningarna<br />
2003 och 2004.<br />
Stolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var U-formad med plan botten. Fyllningen bestod framför<br />
allt av svartbrun humös lera.<br />
128 KYRSTA – BOPLATS
Figur 102. Planer och profiler över Hus 39. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar<br />
inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas<br />
stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är<br />
rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 129
Hus 40<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,90 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >12,0 m<br />
Bredd: >3,5 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 5 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 2,22–2,88 m<br />
Bockavstånd: 1,80–5,80 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,17–0,52 m<br />
Djup: 0,08–0,15 m<br />
FYND: Keramik och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-32282<br />
14 C: yngre förromersk/äldre romersk järnålder 2040±45 BP, 180 BC – AD 60 (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 8, Trekanten, RAÄ 602, Gamla Uppsala sn, Uppland, yngre bronsålderäldre<br />
förromersk järnålder (Onsten-Molander & Wikborg 2006).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del, delvis i kulturlager<br />
A51088.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var skålformad. Fyllningen bestod av grå/mörkgrå<br />
humös lera.<br />
130 KYRSTA – BOPLATS
Figur 103. Planer och profiler över Hus 40. Den övre planen visar alla<br />
anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla<br />
anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken<br />
i profil är skrafferade, stenar är gråfärgade och härdarna är rutskrafferade.<br />
Planritning i skala 1:200 och profilritning i skala 1:80. Digital bearbetning: Anna<br />
Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 131
Hus 41<br />
OBJEKT: Treskeppigt hus <strong>som</strong> framkom i lera. 28,90 m ö h. NO-SV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär<br />
Längd: >12,0 m<br />
Bredd: >3,0 m<br />
VÄGG: –<br />
TAK: Stolphål efter 2 x 4 parställda mittstolpar.<br />
Bockbredd: 1,40–2,20 m<br />
Bockavstånd: 2,90–4,40 m<br />
STOLPHÅLSMÅTT: Diameter: 0,36–0,60 m<br />
Djup: 0,10–0,20 m<br />
FYND: Ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-32281<br />
14 C: romersk järnålder, 1790 ± 35 BP, 1790+-35 BP, 130-340 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr Hus 1 Görla, Frötuna sn, Uppland, romersk järnålder (Göthberg 2000:60);<br />
Hus 7, Trekanten, RAÄ 602, Gamla Uppsala sn, Uppland, yngre romersk järnålder (Onsten-<br />
Molander & Wikborg 2006).<br />
BESKRIVNING: Huset var beläget på jämn mark i undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del. Huset låg i kulturlager<br />
A49025. Huset grävdes när ytan täcktes av två decimeter snö. Detta försvårade möjligheten<br />
till provtagning och dokumentation i fält. Några av stolparna ritades inte i profil.<br />
Mittstolparnas <strong>ned</strong>grävningsform var framför allt skålformad. Fyllningen bestod av brungrå<br />
humös lera.<br />
132 KYRSTA – BOPLATS
Figur 104. Planer och profiler över Hus 41. Den övre planen visar alla anläggningar och<br />
störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar <strong>som</strong> tolkas ingå i<br />
huset. Underst visas stolphålen i profil. Stolpmärken i profil är skrafferade, stenar är<br />
gråfärgade och härdarna är rutskrafferade. Planritning i skala 1:200 och profilritning i<br />
skala 1:80. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 133
Grophus<br />
Grophus förekommer på förhistoriska boplatser över stora<br />
delar av Sverige och är kända från både bronsålder, järnålder<br />
och medeltid. De senaste årens stora boplatsundersökningar<br />
har medfört ökad forskning kring grophus<br />
(Björhem & Säfvestad 1993, Tesch 1993, Aulin Häggström<br />
2004, Bergström 2004, Ericson 2005). Grophus har enligt<br />
studierna visat på stor variation vad gäller konstruktion,<br />
funktion och ålder.<br />
På UO påträffades 8 konstruktioner <strong>som</strong> har tolkats<br />
vara grophus. Grophusen vid RAÄ 327 var placerade i två<br />
grupper på undersökning<strong>som</strong>rådet, en i den centrala delen<br />
och en i den östra. Båda grupperingarna låg i anslutning till<br />
huslämningar från äldre järnålder. I undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
norra del låg ett grophus med avvikande datering avsides<br />
från den förhistoriska bebyggelsen.<br />
Formerna på grophusen vid Kyrsta varierade mellan<br />
rektangulära, ovala och runda. Denna stora variation är<br />
inte ovanlig på förhistoriska boplatser utan hör snarare till<br />
vanligheten (Björhem & Säfvestad 1993:144, 336). Generellt<br />
kan bronsålderns och den äldre järnålderns grophus<br />
sägas vara mindre standardiserade än den yngre järnålderns.<br />
De sistnämnda är också oftast betydligt fyndrikare<br />
än de äldre, och mer distinkta till formen.<br />
Någon tydlig etablerad definition över vad <strong>som</strong> betecknar<br />
ett grophus finns inte. Detta försvårar tolkningen av<br />
husen. Utseendet mellan grophusen i allmänhet varierar<br />
mycket och många gånger hänvisar fyllningen snarare till<br />
en igenfyllnadsfas än en användningsfas (Bergström 2004).<br />
Vad gäller fynd <strong>som</strong> påträffas i grophusen går det inte med<br />
säkerhet att avgöra om de hör till grophusen eller är sekundärt<br />
placerade där. Detta fenomen är inte unikt för Kyrsta<br />
utan är vanligt förekommande (Ericson 2005:310). Fynden<br />
ger snarare en indikation om de verksamheter <strong>som</strong> kan ha<br />
förekommit i grophuset och framför allt i dess närområde.<br />
De kriterier <strong>som</strong> har bestämt tolkningen av grophusen<br />
på RAÄ 327 är framför allt storlek, form i plan och profil,<br />
eventuella stolphål och placering på undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Dessa kriterier för bestämning är de vanligaste förekommande<br />
vid studier av grophusens konstruktion och<br />
användning (Ericson 2005:312, Björhem & Säfvestad<br />
1993:324).<br />
Tyra Ericson (2005) har delat in de grophus hon studerat<br />
i tre olika typer – slaviska, arbetsgropar och traditionella.<br />
Den grupp <strong>som</strong> sammanfaller med de grophus <strong>som</strong> påträffats<br />
vid Kyrsta är grophusen av arbetsgropstyp. Det karaktäristiska<br />
med dessa grophus är att de kan kopplas till<br />
aktiviteter <strong>som</strong> har haft behov av stenar eller stenpackade<br />
Figur Figur 105. Plan över grophus <strong>som</strong> framkom på på RAÄ 327.<br />
Skala Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
134 KYRSTA – BOPLATS
golv (Ericson 2005:317). I alla av grophusen på RAÄ 327<br />
förutom ett (fig 107) framkom större eller mindre mängder<br />
skörbränd sten <strong>som</strong> tolkats höra till grophuset. Detta<br />
föranleder oss att tolka deras funktion <strong>som</strong> förknippad<br />
med hantverk <strong>som</strong> var värmekrävande i olika utsträckning.<br />
Flera av de förmodade grophusen på undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
låg i direkt anslutning till långhusen. Detta<br />
har föranlett spekulationer om de möjligen har skapats<br />
genom lertäkt i samband med lerklining av husen. Kanske<br />
kan det vara frågan om en kombination, där lertäktsgroparna<br />
har grävts rektangulära och flatbottnade för att<br />
kunna användas <strong>som</strong> jordkällare/grophus. Kanske har vi<br />
här de jordkällare vilka omtalas av romaren Tacitus: ”de<br />
bruka också gräva ut hålor under jorden, och ovanpå dessa<br />
hopa de en mängd gödsel, för att hålorna skola tjäna <strong>som</strong><br />
tillflykt mot vinterkylan och <strong>som</strong> förvaringsrum för skördade<br />
produkter. Sådana ställen mildrar nämligen köldens<br />
skärpa…” (Germania 16:3).<br />
Inom undersökning<strong>som</strong>rådet påträffades 8 anläggningar<br />
<strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> grophus (fig 107). I ett av dem<br />
(Grophus 1) gjordes fynd av sentida karaktär. Denna anläggning<br />
låg i NV delen av undersökning<strong>som</strong>rådet. På<br />
1700-talets skifteskarta återfinns en mindre rektangulär<br />
hägnad på samma plats. I fyllningen fanns avfall så<strong>som</strong><br />
djurben och glaserad keramik men också fynd så<strong>som</strong> bevarad<br />
risflätning samt större tunna takspånsliknande träbitar,<br />
<strong>som</strong> kan härröra från själva konstruktionen. I fyllningen<br />
hittades även ett viktlod (F1638). Formen i plan var något<br />
oval/oregelbunden och avsmalnande i den ena delen. Trots<br />
denna atypiska form i plan har anläggningen tolkats vara<br />
ett grophus.<br />
Av de övriga 7 anläggningarna har 6 14 C-daterats till århundradena<br />
kring Kristi födelse, det vill säga yngre förromersk<br />
och äldre romersk järnålder. Sex av dem (Grophus<br />
2, 4, 5, 6, 7 och 8) var av relativt likartad storlek och djup,<br />
medan det femte (Grophus 3) var något större och dessutom<br />
dubbelt så djupt. Fynden från dessa består till största<br />
delen av avfall så<strong>som</strong> bränd lera, keramik, djurben och<br />
Figur 106. Grophus 4, A26529, sydvästra-nordöstra-profilen.<br />
Foto: Per Falkenström, <strong>SAU</strong>.<br />
järnslagg. Detta var inte helt oväntat då fyllningen i grophusen<br />
till största delen kan antas representera sekundärt avsatt<br />
avfall. Bland fyndmaterialet från grophusens fyllningar<br />
finns också två brynen och en knacksten. Några tydliga<br />
golvlager kunde inte iakttas i de förhistoriska grophusen.<br />
I sex av grophusen framkom olika konstruktionsdetaljer,<br />
<strong>som</strong> härdar, stolphål, pinnhål m m. I Grophus 2 och 8 fanns<br />
det inga synliga konstruktionsdetaljer. I de flesta av grophusen<br />
påträffades bränd lera <strong>som</strong> har tolkas vara lerklining,<br />
bl a från väggar (se beskrivningarna av respektive grophus).<br />
Grophus 2 och 3 var belägna i NV delen av det stora<br />
kulturlagret A48945. Avståndet mellan de båda grophusen<br />
uppgick till knappt 7,0 m. Jordkemiska analyser har påvisat<br />
spårämnen <strong>som</strong> indikerar metallhantverk i denna del av<br />
lagret (bilaga 8). Alldeles invid Grophus 2 låg en brunn,<br />
A11808, <strong>som</strong> har daterats till förromersk järnålder. Invid<br />
Grophus 3 fanns flera större gropar (A12704, A11964,<br />
A28646). Den ena av dessa gropar, A12704, har tolkats <strong>som</strong><br />
någon form av ugn. En möjlig tolkning är att de båda grophusen<br />
2 och 3 har en koppling till de metallhantverksaktiviteter<br />
<strong>som</strong> verkar ha bedrivits i denna del av undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Grophus 8 låg strax väster om de ovan<br />
nämnda groparna och kan möjligen också kopplas till områdets<br />
aktiviteter.<br />
Grophusen 4, 5 och 6 var alla belägna i undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
östra del och har en tydligare koppling till<br />
den övriga bebyggelsen än Grophus 2 och 3. De tre grophusens<br />
inbördes avstånd varierade mellan 2,5 och 10<br />
meter. Flera samtida långhus (Hus 8, 20 och 21) fanns i<br />
grophusens omedelbara närhet. Tillsammans kan dessa<br />
grophus och långhus representera ett antal faser av ett<br />
gårdsläge från förromersk och äldre romersk järnålder.<br />
Grophusens funktion är oviss.<br />
Grophus 7 var beläget på centrala delen av undersökning<strong>som</strong>rådet,<br />
strax väster om Hus 6 och Hus 34. Både<br />
grophuset och Hus 7 dateras till romersk järnålder och kan<br />
möjligen ha hört till samma gårdskomplex.<br />
Grop- Stor- Djup 14 C-datering Övrigt<br />
hus lek (Kal 2σ)<br />
1 5,6 x 2,8 0,5 – Skörbränd sten i<br />
botten<br />
2 3,6 x 1,8 0,48 50 BC-220 AD Spridda skörbrända<br />
stenar<br />
3 6,3 x 3,9 0,92 200 BC-30 AD Skörbränd sten,<br />
härdar<br />
4 4,0 x 3,0 0,34 30-240 AD Mycket skörbränd<br />
sten i botten<br />
5 4,2 x ? 0,20 60 BC-140 AD Skörbränd sten<br />
6 4,1 x 1,7 0,38 400 BC-110 BC Skörbränd sten<br />
7 4,0 x 3,35 0,30 120-340AD Skörbränd sten<br />
8 3,6 x 2,2 0,32 – –<br />
Figur 107. Tabell över de undersökta grophusen vid RAÄ 327.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 135
Grophus 1, A341<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 28 m ö h. VSV-ONO.<br />
YTTRE FORM: Oval, något oregelbunden.<br />
Längd: 5,60 m<br />
Bredd: 2,80 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, bryne i skiffer, viktlod i järn med kopparlegering, diverse järnföremål<br />
och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING: Fynd: Grophuset kan dateras utifrån viktlodet den glaserade keramiken och teglet till medeltid<br />
eller senare.<br />
Typologi: jfr A4434, grophus, 975±30, Blackeberg, RAÄ 128, Vinbegs sn, Halland (Aulin<br />
Häggström 2004:14).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på NV delen av undersökning<strong>som</strong>rådet, norr om väg 699.<br />
Den framträdde vid framrensning <strong>som</strong> en rektangulär mörkfärgning med avrundade hörn.<br />
Anläggningen grävdes i 0,10 m-stick, de första 0,05–0,07 m innehöll stora mängder bränd<br />
lera <strong>som</strong> delvis var beige till ljusbrun och omagrad. Några bitar var helt släta på ena sidan<br />
medan andra hade möjliga pinnavtryck. Anläggningen var 0,50 m djup och planbottnad.<br />
Fyllnadsmaterialet bestod framför allt av mörkbrun, humös lera med inslag av kol. Längs<br />
anläggningens <strong>ned</strong>grävningskanter fanns träslanor från ca 0,15 m djup vilka böjde sig in<br />
mot centrum. Dessa träslanor tycks ha bildat någon form av golvlager. Träslanorna var<br />
ställvis tydligt lagda över varandra i en enkel flätverkskonstruktion.<br />
Nedgrävningens kanter var i det närmaste vertikala med undantag av en ca 0,85 m bred och<br />
0,30 m hög platå i den östra kortsidan. Platån sluttade ca 1,0 m in mot husets centrum. Platån<br />
var högst vid den östra kanten och utplanad mot väster och har tolkats <strong>som</strong> ingång<br />
och/eller trappsteg.<br />
Fler pinnhål framkom och snittades: A2392, A 2361, A2356 nära kanten i NV, A 1048,<br />
A2009 nära kanten i SO, A 2404, A 2398 nära kanten i NO. 7 pinnhål återfanns strax söder<br />
om lerplatån, A1063, A 3140, A 3147, A 3154, A 3160, A 3166, A1055. Dessa var belägna i<br />
rad, följande platåns sträckning in mot anläggningens centrum. Ett pinnhål återfanns i den<br />
undersökta ytans västra del, A2410. Pinnhålen var i snitt ca 0,08–0,16 m i diameter och<br />
0,03–0,10 m djupa.<br />
I den västra delen av anläggningen framkom sammanlagt ett 20-tal 0,01–0,02 m stora och<br />
ett 40-tal < 0,01 m stora skörbrända och eldpåverkade stenar. Anläggningen tolkas <strong>som</strong> ett<br />
grophus utifrån dess form i plan, form i profil, djup och fyndinnehåll.<br />
136 KYRSTA – BOPLATS
Figur 108. Grophus 1, A341, i plan och profil. Lager 1: mörk brungrå humös lera. Lager 2: ljusgrå humös<br />
lera. Lager 3: mörk gråbrun humös lera. Lager 4: mörk grå humös lera. Lager 5: grå humös lera. Lager 6:<br />
gulbrun humös lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 137
Grophus 2, A11704<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 29 m ö h. NO-SV.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär, något oval med rundade hörn.<br />
Längd: 3,60 m<br />
Bredd: 1,80 m<br />
FYND: Keramik, asbestskeramik, smält och bränd lera, järnföremål, järnslagg, en knacksten,<br />
kvarts, obrända människoben och djurben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22941<br />
Makrofossilanalys<br />
14C: Yngre förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, 1945±4550 BP, 50 BC-220 AD<br />
(Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0 BC-18 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala<br />
sn, Uppland (Hennius & Ölund 2004:22).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen i undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del och framstod efter avbaning<br />
<strong>som</strong> en stor rektangulär mörkfärgning med rundade hörn. I ytan syntes spridda stenar,<br />
varav några var eldpåverkade, samt bränd lera och lite ben. Vid rensningen påträffades<br />
brända och obrända ben, keramik samt bränd och smält lera. Bland de obrända benen<br />
fanns en del av en tand från människa. Omedelbart väster om anläggningen låg en brunn,<br />
A11808. Till en början var det svårt att avgränsa de båda anläggningarna från varandra i<br />
ytan.<br />
Grophuset hade flat botten och var 0,30–0,35 m djup och grävdes i 0,10 m-stick. Fyllningen<br />
bestod av mörkgrå humös lera. Stenar fanns i hela anläggningen, mestadels glest utspridda.<br />
Anläggningens form, storlek och plana botten har föranlett en tolkning <strong>som</strong> grophus. Det<br />
framkom inga spår efter några primära aktiviteter i anläggningens botten. Inga spår efter<br />
byggnadens konstruktionsdetaljer påträffades.<br />
138 KYRSTA – BOPLATS
Figur 109. Grophus 2, A11704, i plan och profil. Lager 1: mörkgrå humös lera med<br />
mycket bränd lera. Lager 2: mörkgrå humös lera. Lager 3: grågrön lera. Skala 1:50.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 139
Grophus 3, A12860<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 29 m ö h. O-V.<br />
YTTRE FORM: Oregelbunden, något rektangulär med rundade hörn<br />
Längd: 6,30 m<br />
Bredd: 3,90 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, järnslagg, harts, hasselnötsskal och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22898<br />
Makrofossilanalys<br />
Vedartsanalys<br />
14 C: Förromersk/äldre romersk järnålder, 2070±45 BP, 200BC-30 AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr grophus, bronsålder, Ramlösagården, RAÄ 183, Helsingborg, Skåne (Aspeborg<br />
2000).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på undersökning<strong>som</strong>rådets centrala del och framkom vid avbaning<br />
<strong>som</strong> en stor oformlig mörkfärgning. I profil visade sig en oregelbunden <strong>ned</strong>grävning<br />
med flera olika anläggningar. Den djupaste delen av anläggningen var 0,92 m. Centralt i anläggningen<br />
framkom två härdar och i botten framkom flera stolphål lik<strong>som</strong> i anläggningen<br />
ytterkant. Härdarna A48686 och A48666 förefaller vara nergrävda sekundärt i ytan av<br />
grophusets fyllning. Stenarna i härden A48686 var kraftigt skörbrända, vilket kan tyda på<br />
att de utsatts för betydligt högre värme än stenarna i A48666. Detta tecken på hög temperatur<br />
kan möjligen kopplas samman med förekomsten av slagg i fyllningen.<br />
Fyllningen bestod av 12 lager (fig 110). Den huvudsakliga fyllningen, lager 2, bestod av gråsvart<br />
humös lera. Två stolphål och ett pinnhål framkom i ytterkanten av anläggningen,<br />
A55578, A55585 och A55591. Dessa stolphål och pinnhål tillsammans med anläggningens<br />
storlek och form ger en antydan om att anläggningen använts <strong>som</strong> grophus.<br />
Anläggningen skulle ursprungligen kunna vara en täktgrop med tanke på den ojämna botten.<br />
Möjligheten finns att täktgropen till en början har stått öppen och några tunna lager<br />
har avsatts i dess botten. Anläggningen kan sedan sekundärt ha används <strong>som</strong> grophus, vilket<br />
sedermera har fyllts igen av lager 2. Slutligen har två härdar grävts ner i dess övre del,<br />
först A48666 och sedan A48686. Dessutom finn en sekundärt grävd grop i dess östligaste<br />
del, lager 8.<br />
Möjligen kan huset ha brukats <strong>som</strong> hantverkshus. Antagligen med metallhantering, då bl a<br />
järnslagg påträffades i de centrala delarna av anläggningen.<br />
140 KYRSTA – BOPLATS
Figur 110. Grophus 3, A12860, i plan och profil. Lager 1: gråsvart humös siltig lera. Lager 2: gråsvart humös lera.<br />
Lager 3: A48666, härd, svart humös lera med skärvsten och kol. Lager 4: svartbrun något flammig humös siltig<br />
lera. Lager 5: ljusgrön/brun humös lera. Lager 6: ljus gulrosa humös siltig lera. Lager 7: ljusgul något svartbrun<br />
humös lera. Lager 8: brunsvart homogen humös lera. Lager 9: svartbrun humös lera. Lager 10: ljusgulrosa humös<br />
lera. Lager 11: gråsvart humös siltig lera. Lager 12: A48686, härd, brunsvart grusig humös lera med skörbränd<br />
sten och kol. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 141
Grophus 4, A26529<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 28 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär med rundade hörn.<br />
Längd: 4,0 m<br />
Bredd: 3,0 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, järnslagg, bryne, benskrapa, bennål och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22644<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Romersk järnålder, 1885±35 BP, 70-140 AD, 50-240 (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0 BC-18 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala<br />
sn, Uppland (Hennius & Ölund 2004:22).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på östra delen av undersökning<strong>som</strong>rådet, söder om väg 699.<br />
I profil hade anläggningen en plan botten med något sluttande sidor. Djupet på <strong>ned</strong>grävningen<br />
var 0,34 m och fyllningen bestod av mörk brungrå humös gruslig lera (fig 111).<br />
I anläggningens SV hörn fanns en 1,85 x 1,85 m stor utvidgning, A26954, <strong>som</strong> antogs vara<br />
<strong>ned</strong>gången till grophuset. Gropen var 0,40 m djup, men dess fyllning avvek till såväl form<br />
<strong>som</strong> konsistens från den i grophuset. Då ett profilsnitt lades genom de båda anläggningarna<br />
syntes det tydligt att det rörde sig om två separata <strong>ned</strong>grävningar, <strong>som</strong> inte skar varandra<br />
och inte hade gemensamma <strong>ned</strong>grävningskanter. I grophusets NV hörn påträffades ett<br />
stolphål, A101212, <strong>som</strong> kan ha hört till huset. Stora mängder skärvsten täckte botten.<br />
Anläggningen tolkades <strong>som</strong> ett grophus utifrån form, storlek, djup och fyndinnehåll. Gropen<br />
har antagligen använts sekundärt <strong>som</strong> avfallsgrop.<br />
142 KYRSTA – BOPLATS
Figur 111. Grophus 4, A26529, i plan och profil. Lager 1: mörk brungrå humös lera. Lager<br />
2: brungrå humös lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 143
Grophus 5, A30458<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 30 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Eventuell oval med rundade hörn.<br />
Längd: 4,20 m<br />
Bredd: - m<br />
FYND: Keramik, bränd lera, järnfragment, slagg och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22928<br />
Vedartsanalys<br />
14C: Yngre förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, 1960±45 BP, 60 BC-140 AD (Kal<br />
2σ).<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0 BC-18 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala<br />
sn, Uppland (Hennius & Ölund 2004:22).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på NO delen av undersökning<strong>som</strong>rådet, strax söder om väg 699.<br />
Anläggningens form, längd och bredd är svår att fastställa då den till största del låg under<br />
vägen. I profil syntes en planbottnad <strong>ned</strong>grävning med något sluttande kanter. Djupet var<br />
0,52 m och fyllningen bestod av två lager (fig 112).<br />
Ansamling av skörbränd sten i anslutning till en större sten i SO delen tillsammans med sot<br />
och kol tyder på rester från en härd. I lagret påträffades i övrigt enstaka skörbrända stenar.<br />
Anläggningen tolkades vara ett grophus utifrån formen, djupet, storleken, härden och fyndinnehållet.<br />
Den brända leran kan härröra från husets lerklinade väggar och järnslaggen<br />
och järnfragmenten talar för eventuell koppling till järnhantering.<br />
Figur 112. Grophus 5, A30458, i plan och profil. Lager 1: ljusgrå humös lera med<br />
inslag av bränd lera, enstaka skörbränd sten, kol. Lager 2: svart/grön/grå sotig<br />
humös lera. Skala: 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
144 KYRSTA – BOPLATS
Grophus 6, A30639<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 30,0 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Eventuell oval med rundade hörn.<br />
Längd: 4,10 m<br />
Bredd: 1,70 m<br />
FYND: Keramik, gjutformsfragment, bränd lera, flinta, slagg, järnten och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-22929<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Äldre förromersk järnålder, 2210±50 BP, 400 BC-110 BC (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0–180 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala sn,<br />
Uppland (Hennius & Ölund 2004:22).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen i den NO delen av undersökning<strong>som</strong>rådet strax söder om väg<br />
699. Anläggningen fortsatte in under vägen och endast den framtagna delen av anläggningen<br />
kom att undersökas.<br />
I den södra delen av anläggningen framkom ett stolphål, A306396, och en härd, A30671.<br />
I profil syntes en planbottnad <strong>ned</strong>grävning ca 0,38 m djup. Fyllningen var homogen och<br />
bestod av humös svartbrun lera. Utifrån <strong>ned</strong>grävningskanterna, den plana botten, stolphålet<br />
och härden tolkades anläggningen <strong>som</strong> ett grophus med hantverksfunktion, då dessutom<br />
gjutformsfragment och slagg påträffades i fyllningen.<br />
Figur 113. Grophus 6, A30639, i plan och profil. Lager 1: brunsvart<br />
humös lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 145
Grophus 7, A38038<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 28,0 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Oval, något oregelbunden.<br />
Längd: 4,0 m<br />
Bredd: 3,35 m<br />
FYND: Keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER:<br />
DATERING:<br />
14 C: Ua-24710<br />
Makrofossilanalys<br />
14 C: Romersk järnålder, 1795±35 BP, 120-340AD (Kal 2σ).<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0 BC-180 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala<br />
sn, Uppland (Hennius & Ölund 2004:22).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på centrala delen av undersökning<strong>som</strong>rådet, strax väster om Hus<br />
6. I profilen syntes en planbottnad <strong>ned</strong>grävning (fig 114). I anläggningens västligaste del<br />
fanns ett mindre stolphål i botten. Fyllningen bestod av homogen svartbrun humös lera.<br />
Fyndförekomsten var störst i den översta delen av anläggningen. Anläggningen var 0,33 m<br />
djup. Anläggningen tolkades <strong>som</strong> ett grophus utifrån form, storlek och djup.<br />
En utvidgning på den norra långsidan kan ha varit en ingång. Den östra delen av anläggningen<br />
stördes av ett sentida dike.<br />
Figur 114. Grophus 7, A38038, i plan och profil. Lager 1: brunsvart humös lera. Lager 2: mörk<br />
brunsvart humös lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
146 KYRSTA – BOPLATS
Grophus 8, A39933<br />
OBJEKT: Grophus <strong>som</strong> framkom i lera, 29,0 m ö h.<br />
YTTRE FORM: Rektangulär något oval med rundade hörn<br />
Längd: 3,60 m<br />
Bredd: 2,20 m<br />
FYND: Bränd lera och ben (se fyndlista).<br />
ANALYSER: –<br />
DATERING:<br />
14 C: -<br />
Typologi: jfr A723, grophus, äldre romersk järnålder, 0 BC-180 AD, Eke, RAÄ 307, Vaksala<br />
sn, Uppland (Hennius & Ölund 2004:22); A10048, grophus, romersk järnålder, lokal 5,<br />
Barksta, RAÄ 256, Kolsva sn, Västmanland (Eriksson m fl 2005).<br />
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på centrala delen av undersökning<strong>som</strong>rådet under dumpervägen<br />
strax söder om väg 699. I profilen syntes en planbottnad <strong>ned</strong>grävning (fig 115). Fyllningen<br />
bestod av brunsvart humös lera. Anläggningen var 0,32 m djup. Anläggningen tolkades<br />
<strong>som</strong> ett grophus utifrån form, storlek och djup.<br />
Inga spår efter byggnadens konstruktionsdetaljer påträffades.<br />
Figur 115. Grophus 8, A39933, i plan och profil. Lager 1: brunsvart<br />
humös lera. Skala 1:50. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 147
Hägnader<br />
Flera hägnadskonstruktioner har identifierats inom UO<br />
(fig 116). En del består av dubbla pinnhålsrader och antas<br />
vara spår efter sentida gärdesgårdar. Det fanns också enkla<br />
pinnhålsrader samt enkla och dubbla stolphålsrader <strong>som</strong> i<br />
flera fall antas vara förhistoriska. Tolkningarna av hägnaderna<br />
bygger till stor del på hägnadernas förhållande till<br />
förhistoriska konstruktioner, så<strong>som</strong> hus och brunnar.<br />
Flera hägnader var parallella med sentida diken. Detta<br />
kan tala för att också hägnaderna var sentida. Det finns å<br />
andra sidan omständigheter <strong>som</strong> talar för att vissa strukturer<br />
på platsen kan ha en mycket lång kontinuitet. Flera av<br />
hägnaderna låg samlade kring ett gårdskomplex, Gårdsläge<br />
4, i UO:s västra del (fig 119).<br />
Hägnad 1<br />
Hägnad 1 utgjordes av en 20,0 m lång enkel stolphålsrad bestående<br />
av 8 stolphål med jämna mellanrum, söder om ett<br />
gårdskomplex med flera överlagrande hus. Direkt norr om<br />
dessa stolphål fanns ett gropsystem med en intilliggande<br />
brunn, A60177. Omkring 10,0 m norr om hägnaden låg ett<br />
hus från äldre järnålder parallellt med denna. I väster övergick<br />
hägnaden i en enkel pinnhålsrad <strong>som</strong> böjde av 90 gra-<br />
der mot norr. Pinnhålen låg på en snörrät linje med ett inbördes<br />
avstånd av omkring 0,15–0,20 m. I den drygt 16 m<br />
långa pinnhålsraden fanns en 2,30 m bred lucka <strong>som</strong> antas<br />
vara ett grindhål. Ett extra pinnhål på hägnadens insida<br />
invid denna lucka skulle möjligen ha varit en extra stötta på<br />
den sida av hålet där den förmodade grinden varit fäst.<br />
De hus (Hus 7, 30 och 32) <strong>som</strong> återfanns på gårdstunet<br />
innanför hägnaden har daterats till romersk järnålder.<br />
Hägnad 2<br />
Hägnaden bestod av en drygt 9,0 m lång pinnhålsrad i UO:s<br />
östra del. Hägnaden sträckte sig mellan Grophus 4 i norr<br />
och en större grop i söder. Hägnaden kan ha varit samtida<br />
med grophuset och med Hus 20 <strong>som</strong> låg några meter öster<br />
om hägnaden. Hägnaden var även parallell med flera sentida<br />
diken och skulle kunna vara av sent datum.<br />
Hägnaderna 3 och 8<br />
Hägnaderna 3 och 8 var delvis dubbla, drygt 15,0 m respektive<br />
17,0 m långa, rader av pinnhål. Avståndet mellan<br />
raderna inom respektive hägnad uppgick till omkring<br />
0,05–0,10 m. Hägnaderna liknade Hägnad 10, vilken har<br />
bedömts <strong>som</strong> en sentida gärdesgård. Hägnad 3 låg strax<br />
Figur 116. Översikt över alla hägnader på RAÄ 327.<br />
Skala 1:3000. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
148 KYRSTA – BOPLATS
väster om Hus 20 och skar delvis igenom byggnaden. Hägnaderna<br />
3 och 8 låg parallellt med varandra på ca 23,0 m<br />
avstånd på UO:s östra del. Mellan hägnaderna sträckte sig<br />
Hägnad 2.<br />
Hägnad 4<br />
Hägnaden låg i UO:s norra del och utgjordes av en 10,0 m<br />
lång rad av pinnhål. Hägnaden var parallell med flera intilliggande<br />
sentida diken.<br />
Hägnad 5<br />
I västra delen av UO fanns ett omkring 35,0 m långt halvcirkelformat<br />
stråk av pinnhål och stolphål på västra sidan<br />
av en brunn, A114930. Ett sädeskorn från brunnsfyllningen<br />
har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder (Ua-22650). Hägnaden, <strong>som</strong> förefaller att ha<br />
byggts om i flera olika faser, gav intryck av att vara byggd<br />
kring brunnen och antas därför ha varit samtida med<br />
denna. På andra sidan hägnaden fanns ett större sammanhängande<br />
kulturlager (A51088) <strong>som</strong> gav intryck av att avgränsas<br />
av hägnaden. Detta innebar att också lagret bör ha<br />
varit samtida med både brunn och hägnad.<br />
Hägnader 6 och 7<br />
Hägnad 6 bestod av två stycken 3,0 m respektive 4,50 m<br />
långa, nästan parallella, tätt liggande pinnhålsrader. De var<br />
belägna mellan Hägnad 12 och tre överlagrande hus (Hus<br />
7, 30 och 32). Hägnad 6 ligger omkring 3,0 m öster om<br />
Hägnad 1 och var närmast parallell med denna. Med tanke<br />
på att husen överlagrade varandra och således har byggts<br />
om i olika faser förefaller det rimligt att också hägnaden<br />
har byggts om vid några tillfällen. Hägnad 6 tolkas <strong>som</strong> två<br />
olika faser av en hägnad <strong>som</strong> omslutit ett gårdstun. Den intilliggande<br />
Hägnad 1 antas vara ytterligare en fas av samma<br />
hägnad. Knappt 2,0 m öster om Hägnad 6 fanns en 3,0 m<br />
lång parallell pinnhålsrad (Hägnad 7). Kanske representerar<br />
denna ännu en ombyggnadsfas av samma hägnad. En<br />
alternativ tolkning är att de båda hägnaderna 6 och 7 omgärdade<br />
någon form av passage, så<strong>som</strong> en fägata eller liknande.<br />
Hägnader 9, 10 och 11<br />
Hägnad 9 utgjordes av en ca 32,0 x 2,0 m lång rad med ett<br />
stort antal pinnhål. En liknande pinnhålskoncentration,<br />
Hägnad 10, vilken mätte 15,0 x 1,50 m, låg i UO:s centrala<br />
Figur 117. Kartutsnitt över<br />
Hägnad 9 och 10. Stolphål<br />
och pinnhål är svartmarkerade.<br />
Konstruktioner<br />
är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är gråa eller<br />
svarta. Skala 1:400. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 149
del. Ytterligare en liknande pinnhålskoncentration, Hägnad<br />
11, återfanns i UO:s västra del. Denna mätte ca 13,0 x<br />
2,0 m. Inom pinnhålskoncentrationerna fanns antydan till<br />
geometriska formationer, vilka tycks sträva på tvären mot<br />
koncentrationernas längdsträckning (fig 116 och fig 117).<br />
Det är ovisst vad pinnhålen representerar. Det kan möjligen<br />
vara spår efter torkställningar eller humlestörar.<br />
Hägnad 12<br />
Hägnaden bestod av en drygt 7,0 m lång dubbel rad av<br />
pinnhål omedelbart söder om pinnhålskoncentrationen<br />
Hägnad 11. Hägnaden var parallell med de sentida diken<br />
<strong>som</strong> fanns i närheten. Förmodligen rör det sig om spår<br />
efter en sentida gärdesgård.<br />
Hägnad 13, 15 och 16<br />
På UO fanns ett flertal kortare och något längre hägnadsrester<br />
<strong>som</strong> ej gick att direkt relatera till övriga konstruktioner.<br />
Hägnad 13 bestod av en drygt 6,0 m lång pinnrad belägen<br />
i UO:s västra del. Hägnad 15 bestod av en drygt 9,0<br />
m lång dubbel rad av pinnhål vilken var belägen på UO:s<br />
västra del. Hägnad 16 bestod av en drygt 20,0 m lång enkel<br />
rad med stolpar. Hägnaden var belägen på UO:s norra del.<br />
Hägnad 14<br />
Strax norr om det ovan nämnda gårdskomplexet fanns en<br />
dubbel stolphålsrad (fig 118). Konstruktionen var omkring<br />
17,0 m lång och svagt böjd. Avståndet mellan de båda<br />
stolphålsraderna uppgick till omkring en halvmeter. Avståndet<br />
mellan stolphålen i respektive rad uppgick till<br />
1,0–1,30 m. Konstruktionen låg öster om en större ugn<br />
med ett omkringliggande kulturlager. Hägnaden låg perifert<br />
i kulturlagret och kan ursprungligen antas ha avgränsat<br />
detta. Väster om hägnaden fanns ett låglänt, anläggningstomt<br />
område <strong>som</strong> stod i bjärt kontrast till anläggningstätheten<br />
på dess östra sida. 2,0 m väster om och<br />
parallellt med hägnaden löpte ett närmare 40 m långt dike<br />
(A109228) <strong>som</strong> utifrån fyllning och relation till övriga anläggningar<br />
antas vara förhistoriskt. En hägnad av liknande<br />
konstruktion med dubbla stolprader har undersökts vid<br />
Stenhagen i Läby sn, strax utanför Uppsala (Scheutz m fl<br />
2004).<br />
Hägnad 17<br />
Hägnad 17 var placerad innanför Hägnad 14, mot öster.<br />
Den bestod av en ca 18,0 m lång något böjd enkel stolprad.<br />
Stolparna var något oregelbundet ställda.<br />
Hägnad 18<br />
Strax NO om Hägnad 14 och 17 låg Hägnad 18 <strong>som</strong> bestod<br />
av en ca 18,0 m lång stolphålsrad med ett avbrott i mitten.<br />
Den ena delen av hägnaden sträcker sig från söder norrut<br />
till Hus 40 och den andra från norr till söder till samma<br />
hus (fig 120).<br />
Figur 118. Hägnad 14 sedd från nordost. Stolphålen är markerade med vita papptallrikar. Strax bortom hägnaden syns ugnen<br />
A45388 (korsprofil). Foto: Fredrik Thölin, <strong>SAU</strong>.<br />
150 KYRSTA – BOPLATS
Figur 119. Gårdsläge 4, detalj. Notera grindhålet. Stolphål och pinnhål är svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade.<br />
Övriga anläggningar är gråa eller svarta. Skala 1:300. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 151
Figur 120. Hägnad 14, 17 och 18. Stolphål och pinnhål är svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är gråa eller svarta. Skala 1:500. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Fynd<br />
Fynden från boplatsen RAÄ 327 presenteras materialvis<br />
<strong>ned</strong>an. För detaljer om varje enskilt fynd hänvisas till fyndlistor/tabeller<br />
(bilaga 2).<br />
Keramik<br />
Inledning<br />
Ett urval av keramikmaterialet från boplatsen redovisas<br />
<strong>ned</strong>an. De skärvor och kärl <strong>som</strong> redovisas närmare har<br />
valts ut för att de har gått att rekonstruera och/eller tydligt<br />
exemplifierar boplatsens keramik vad avser olika formelement,<br />
ytbehandling, dekor etc. Avslutningsvis förs en kort<br />
diskussion kring 14 C-dateringar från anläggningar <strong>som</strong> keramik<br />
har hittats i.<br />
Målsättning och metod<br />
Keramiken från undersökningen har grundregistrerats i<br />
Intrasis utifrån tjocklek, vikt, antal, magringsmaterial,<br />
dekor, ytbehandling, kärldel och fragmenteringsgrad. Jämförelsematerialet<br />
baseras delvis på geografiskt närliggande<br />
lokaler, men det större och mer bearbetade materialet från<br />
Sydskandinavien har också använts (Lindhal 2002). Det<br />
primära syftet har varit att rekonstruera enskilda kärl och<br />
definiera olika formelement, gods, magring, ytbehandlingar<br />
och dekor samt att försöka datera dem.<br />
Undersökningsresultat<br />
Från boplatsundersökningen finns 346 fyndposter med keramik.<br />
Keramikmaterialets totala vikt, förutom F6681,<br />
uppgår till 13 345,3 g, fördelat på 1 657 fragment. F6681<br />
består av ett komplett kärl från A1353. Kärlet togs upp <strong>som</strong><br />
ett preparat och har rekonstruerats av Eva Christensson,<br />
ATm (bilaga 12).<br />
Materialet <strong>som</strong> påträffades på boplatsen varierade i<br />
fragmenteringsgrad. En del var hårt fragmenterat och<br />
sprött medan annat var i betydligt bättre kondition. Skillnaderna<br />
beror delvis på fyndkontexter och den omgivande<br />
markens beskaffenhet men också på hur välbränd keramiken<br />
var. I några fall har det varit möjligt att sammanfoga<br />
fragment till större stycken eller delar av kärl. Det har också<br />
varit möjligt att rekonstruera några kärl.<br />
Keramik framkom i en stor del av anläggningarna på<br />
UO samt i kulturlagren. Framför allt påträffades keramiken<br />
i brunnar, gropar, ugnar och härdar. En mindre mängd<br />
återfanns också i stolphål av vilka en del ingick i huskonstruktioner.<br />
Keramik från brons- och järnålder dominerar i materialet<br />
men det finns också enstaka fragment från vikingatid/medeltid<br />
och historisk tid. Enstaka skärvor skulle också<br />
kunna vara senneolitiska.<br />
I Kyrstamaterialet återfinns även fragment av lerblock,<br />
eldpall, degel/gjutform, blästerskydd.<br />
152 KYRSTA – BOPLATS
Figur 121. F1082-1084, R15. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Figur 122. F53-54, R4. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Figur 123. F166-169, R3. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 153
Kärltyper<br />
Ingen närmare beräkning av antalet kärl <strong>som</strong> de påträffade<br />
fragmenten representerar har gjorts. De flesta keramikskärvor<br />
är mycket fragmentariska och svåra att identifiera,<br />
dessutom finns en mycket lång kontinuitet på boplatsen.<br />
Istället har försök gjorts att rekonstruera några av de bättre<br />
bevarade kärlen och fragmenten därav. De kärl <strong>som</strong> har<br />
rekonstrueras representerar flera olika typer av kärl. Det<br />
finns tunnformade krukor med i princip raka kärlväggar<br />
samt krukor med S-formad profil (så kallade situlaformade).<br />
I materialet finns kärl av varierande storlekar. Kärlstorlekarna<br />
har i rekonstruerats utifrån de mynnings- och<br />
bottenbitar <strong>som</strong> påträffats. Mynnings- och bottenfragment<br />
från kärl av avsevärd storlek har påträffats (t ex F1117,<br />
F1326, F6562, F645). De större kärlen antas vara förrådskärl.<br />
Det finns också några exempel på koppar/bägare,<br />
skålar och fat vars funktion kan ha varit mera av hushållskaraktär.<br />
Det finns också exempel på silkärlskeramik, till<br />
exempel F560 <strong>som</strong> återfanns i Grophus 4.<br />
De totalt 19 keramikfragment (F1082–1084) <strong>som</strong> framkom<br />
i härd A58897 representerar ett lite speciellt kärl. Godsets<br />
karaktär, bränning, magring och dekor talar för att alla<br />
fragment kommer från samma kärl. Kärlet har rekonstruerats<br />
<strong>som</strong> ett mindre, situlaformat kärl (se fig 121, R15). Två<br />
mynningsbitar har rundad och utåtböjd mynning, med<br />
snett samt rakt ställda streckdekorer i två rader samt dessutom<br />
pinnintryck. Två fragment är från kärlets fot, vars yta<br />
är strierad/avstruken med streckdekor. Övriga keramik-<br />
Figur 124. F588, R14. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr Jacobsson. Skala 1:2.<br />
154 KYRSTA – BOPLATS
Figur 125. F645, R13. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
skärvor är alla strierade med streckdekor i olika grad och<br />
vinklar. Kärlets dekor påminner delvis om senneolitisk keramik<br />
medan mynningens utformning är av yngre karaktär<br />
(Stilborg muntligt). Härden <strong>som</strong> keramiken hittades i<br />
påträffades under Hus 8 efter att kulturlagret (A49025)<br />
hade schaktats bort. Huset har 14 C-daterats till äldre förromersk<br />
järnålder (Ua-22646). Den underliggande härden<br />
och kärlet är således stratigrafiskt äldre än huset.<br />
Bland de mindre kärl <strong>som</strong> har kunnat rekonstrueras<br />
finns ett situlaformat kärl (F53-54) från smidesgropen<br />
A5516. I anläggningen påträffades sammanlagt 20 keramikfragment.<br />
Bland dessa återfinns två rundade utåtböjda<br />
plana, något förtjockade mynningsbitar samt ett bottenfragment<br />
från ett och samma kärl. Detta har rekonstruerats<br />
med en S-formad profil med en mynningsdiameter på närmare<br />
11 cm (fig 122, R4). Kärlformen och godsets karaktär<br />
tyder på en datering till äldre järnålder. Den aktuella gropen<br />
har inte 14 C-daterats men en intilliggande grop<br />
(A5403) <strong>som</strong> också tolkas <strong>som</strong> en smidesgrop har daterats<br />
till förromersk järnålder (Ua-22893).<br />
I avfallsgropen A11328 framkom ett kraftigt fragmenterat,<br />
men förmodligen i princip komplett, kärl (F166-<br />
169). Krukan antas vara ett stort förrådskärl. Den ursprungliga<br />
mynningsdiametern har uppskattats till 22 cm,<br />
bottendiametern till 16 cm. Dess ursprungliga höjd har tolkats<br />
vara omkring 25 cm. De få urskiljbara bitarna från<br />
kärlets mynning visar att kärlet har varit situlaformat med<br />
en kraftigt markerad skuldra. Mynningsläppen är plan. (fig<br />
123, R3). Storleken, formen och godset daterar krukan till<br />
förromersk järnålder (Becker 1961:204 ff). Eventuellt har<br />
kärlet varit bemålat, då det går att urskilja ett mörkare parti<br />
vid övergången mellan skuldra och buk (se ovan).<br />
I en större anläggning (A26873), vilken har tolkats <strong>som</strong><br />
en kokgrop, påträffades fragment efter ytterligare ett större<br />
förrådskärl (F588-594). Kärlet har rekonstruerats <strong>som</strong> ett<br />
tunnformat kärl med en mynningsdiameter kring 30 cm<br />
(fig 124, R14). Kärlets bottendiameter har varit omkring 20<br />
cm. Kokgrop A26873 var belägen i UO:s östra del i anslutning<br />
till det område där husen har dateringar från bronsålder<br />
och äldre järnålder.<br />
Bottnen från ett annat förmodat större förrådskärl<br />
(F645) hittades i en lertäktsgrop (A28646). Bottendiametern<br />
har uppgått till omkring 18 cm och det kraftiga<br />
godsets botten är omkring 17 mm tjock (fig 125. R13). Betydligt<br />
mindre och smäckrare i godset är de två keramikbottnarna<br />
F5 och F147 (fig 136, R11 och fig 137, R9). Den<br />
sistnämnda har en tydligt markerad fot.<br />
Strax öster om impedimentet RAÄ 328 påträffades<br />
några härdar och en ugn. En av dessa var A103621 <strong>som</strong> innehöll<br />
en del keramik (se <strong>ned</strong>an). Någon meter norr om<br />
härden framkom en ugn (A118771) <strong>som</strong> har 14 C-daterats<br />
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22940).<br />
Ugnen har tolkats kunna vara samtida med gravritualerna<br />
på det intilliggande gravimpedimentet och möjligen nyttjats<br />
i samband med rituella måltider.<br />
I härden A103621 hittades 17 keramikfragment <strong>som</strong><br />
tolkats tillhöra två kärl. Det ena av dem (F1117) är ett<br />
medelstort S-format kärl med glättad yta (fig 126, R6).<br />
Kärlets mynningsdiameter mätte ca 20 cm och godsets<br />
tjocklek ca 10 mm. Det andra (F1116) har en strierad/avstruken<br />
yta <strong>som</strong> ej gick att rekonstruera. Formen och godset<br />
talar dock för en datering <strong>som</strong> hamnar i förromersk<br />
järnålder (Becker 1961) och keramiken kan således vara<br />
samtida med övrig verksamhet på det närliggande området.<br />
Det äldsta keramikfyndet framkom i en förvaringsgrop<br />
(A1353) och utgjordes av ett större tunnformat förvaringskärl<br />
(F6681) med plan botten (fig 127). Understa delen<br />
är odekorerad och den övre delen av kärlet är dekorerad<br />
med intryck av en femtandad kam. Krukan är ca 32 cm hög<br />
Figur 126. F1117, R6. Teckning: Jonas Wikborg,<br />
<strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>.<br />
Skala 1:2.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 155
och dess bottendiameter är ca 22 cm. Godset är rikligt och<br />
grovt magrad med krossad fältspat. Mynningspartiet innehåller<br />
finkornigare magring. Krukan har typologiskt daterats<br />
till senneolitikum-äldre bronsålder, period I, ca<br />
2200–1500 f Kr (Stilborg 2002:78 ff, Eriksson 2002:144 ff).<br />
Denna datering har kunnat bekräftas av 14 C-datering <strong>som</strong><br />
har gjort på innehåll från kärlet (Ua-24519). Kärlets innehåll<br />
har analyserat och det visade sig bestå av rester från<br />
mejeriprodukter (bilaga 7). Innehållet i kärlet kyls utomordentligt<br />
bra genom den porösa leran i godset. Detta styrker<br />
den tolkning <strong>som</strong> gjorts att anläggningen fungerat <strong>som</strong><br />
förvaringsgrop med kylande funktion. Kärlet har konserverats<br />
av konservator Eva Christensson, RAÄ (bilaga 12).<br />
Ett liknande kärl (F502) har påträffats i en brunn på en<br />
västmanländsk boplats från övergången senneolitikum/<br />
äldre bronsålder. Det kärlet hittades tillsammans med ytterligare<br />
ett dekorerat kärl i ett lager i övre delen av en<br />
Figur 127. Kärl, F6681. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
brunn. De två kärlen antas ha deponerats intakta i brunnen<br />
och har tolkats <strong>som</strong> ett offer (Karlenby m fl 2005:23ff).<br />
I ett stolphål, A21974, tillhörande Hus 31 påträffades en<br />
skärva från ett medelstort S-format kärl med glättad yta.<br />
Kärlets mynningsdiameter har mätt ca 20 cm och godsets<br />
tjocklek ca 8 mm. Godset är välbränt, rött till färgen och<br />
mynningsläppen är något förtjockad samt facetterad (Fig<br />
128, R7). Keramiken kan utifrån godsets karaktär dateras<br />
till vikingatidens slutskede eller medeltidens början (Brorsson<br />
muntligt). I samma anläggning hittades en bronshyska<br />
från vikingatidens senare del. Det aktuella huset har 14 Cdaterats<br />
till AD 990-1190 (Ua-21682).<br />
I en kokgrop (A17078) påträffades en liten skål med<br />
plan mynning. Skålen mäter ca 15 cm i diameter och har en<br />
rundad botten. Godset är förhållandevis tjockt, 10 mm,<br />
med glättad yta (fig 129, R10).<br />
156 KYRSTA – BOPLATS
Figur 129. F395, R10. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Figur 130. Dekorerad skärva, F1504, från ett<br />
fat. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 128. F6562, R7. Teckning: Jonas<br />
Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr<br />
Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Skålar och fat<br />
En dekorerad skärva (F1504) (fig 130) <strong>som</strong> påträffades i ett<br />
stolphål (A9704) i Hus 4 (fig 131, R8) ser ut att härröra<br />
från ett fat (jfr kärl E, Abbetorp, Stilborg muntligt). Mynningens<br />
diameter kan ha uppgått till ca 26 cm och godset<br />
är ca 9 mm tjockt. Insidan är svartfärgad av förmodade<br />
matrester. F644 i A28646 har en mynningsform och -vinkel<br />
<strong>som</strong> antyder att också denna skärva kan härröra från en<br />
skål eller ett fat.<br />
Formelement<br />
Bland keramiken återfinns bitar från mynningar, skuldror,<br />
bukar och bottnar. Merparten av skärvorna och fragmenten<br />
från UO tycks vara bukbitar. I vissa fall är det svårt att<br />
avgöra från vilken del av kärlet bitarna kommer. Förutom<br />
mynningsbitar framkom andra skärvor där det tydligt går<br />
att urskilja från vilken del av kärlet skärvan kommer. 2 av<br />
dessa fragment kommer från halspartiet, 14 fragment av<br />
dem från skulderpartiet, 116 fragment är bukbitar och 65<br />
fragment är bottnar och bottendelar.<br />
Mynningar<br />
Mynningsläppens utformning varierar under olika tidsperioder.<br />
Under bronsåldern övergår hals och buk utan någon<br />
förändring till mynningsläppen. Däremot ser det annorlunda<br />
ut under senneolitikum och under förromersk järnålder.<br />
Under dessa perioder sker oftast en förtunning eller förtjockning<br />
eller annan profilering av mynningen och mynningsläppen<br />
(Ullén 2003:93 och däri anförd litteratur).<br />
Mynningsriktningarna på kärlen från undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
är raka, inåt- eller utåtböjda. Majoriteten är<br />
utåtböjda (34 fragment), följt av de raka, (27 stycken), endast<br />
10 skärvor är inåtböjda och resten är oidentifierade.<br />
Av de totalt 103 registrerade mynningar har 7 dekor, 3 av<br />
dem uppe på själva mynningskanten (F422, F424 och<br />
F1589) och 2 på halsen (F1082 och F6681).<br />
I Kyrstamaterialet förekommer förtjockade, plana, rundade<br />
och spetsiga mynningsläppar.<br />
Mynningsbitar med förtjockad mynningsläpp påträffades<br />
bland annat i förvaringsgropen A40687 (F850). Sammanlagt<br />
hittades 85 keramikfragment (F847, F849-851) i<br />
Figur 131. F1504, R8. Teckning: Jonas<br />
Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr<br />
Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 157
Figur 132. F13, R1. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
anläggningen. Godsets form och karaktär tyder på en datering<br />
till äldre romersk järnålder. Gropen låg direkt NV<br />
om Grophus 7 <strong>som</strong> har 14 C-daterats till äldre romersk järnålder<br />
(Ua-24710).<br />
I en arbetsgrop (A2548) <strong>som</strong> har 14 C-daterats till yngre<br />
bronsålder/äldre förromersk järnålder (Ua-22637), framkom<br />
3 keramikfragment (F13). Samtliga är mynningsbitar<br />
från ett och samma kärl med plan, något inåtböjd mynningskant<br />
(fig 132, R1). Godset är för övrigt fältspatsmagrat<br />
med glättad yta och dess karaktär, bränning och<br />
magring tillsammans med mynningens form kan antyda<br />
en senneolitisk datering (Stilborg muntligt).<br />
I en arbetsgrop (A5887) framkom en mynningsbit<br />
(F64) från ett mindre kärl med en mynningsdiameter på ca<br />
8 cm. Godset tjocklek är ca 7 mm (fig 133, R2).<br />
I ett gropsystem (A120945) påträffades bland annat 2<br />
mynningfragment (F1326) tillhörande ett större förrådskärl.<br />
Mynningsdiametern bör ha varit ca 27 cm (fig 135, R5).<br />
Dock bör det påpekas att storleken är något oviss då mynningsbiten<br />
har en atypisk krumning. Kärlet kan ha varit<br />
något större än rekonstruktionen . Godsets tjocklek är 9 mm.<br />
Figur 133. F64, R2. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Ett mynningsfragment (F377) med facetterad mynningskant<br />
påträffades i en grop (A15820) invid Hus 5. Formen<br />
på mynningen kan dateras till förromersk järnålder<br />
(Jfr Nilsson & Onsten-Molander 2004:88). Dateringen<br />
sammanfaller med det intilliggande Hus 6, beläget strax SV<br />
om gropen, vilket har daterats till förromersk järnålder<br />
(Ua-21674).<br />
I avfallsgropen A18960 påträffades 34 keramikfragment.<br />
Två av dem, F453 och F455, är mynningsbitar <strong>som</strong><br />
tycks komma från samma kärl. Mynningen är rundad och<br />
Figur 134. Facetterad mynningskant från F377.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 135. F1326,<br />
R5. Teckning: Jonas<br />
Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning:<br />
Piotr Jacobsson,<br />
<strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
158 KYRSTA – BOPLATS
utåtböjd och godsets yta är glättat. Dessa mynningsbitars<br />
karaktär talar för en datering till äldre järnålder. I anläggningen<br />
fanns även bottenbitar, F451 och F454. Det går<br />
dock inte att avgöra om de hör till samma kärl <strong>som</strong> mynningsbitarna.<br />
Också denna grop låg i närheten av det ovan<br />
nämnda Hus 6.<br />
Fot och botten<br />
I en avfallsgrop (A10877) påträffades en botten från ett<br />
mindre kärl med tydligt markerad fot (F147) (fig 137, R9).<br />
Bottendiametern har uppgått till omkring 8 cm och godsets<br />
tjocklek är ca 7 mm. Kärlet antas vara från yngre förromersk<br />
eller romersk järnålder.<br />
I en arbetsgrop (A2191) framkom en botten från ett<br />
mindre kärl (F5) (fig 136, R11). Kärlets bottendiameter har<br />
uppgått till omkring 14 cm och godsets tjocklek är ca 7<br />
mm.<br />
I en lertäktsgrop (A28646) hittades fragment av en botten<br />
från ett förmodat större förrådskärl (F645). Bottendia-<br />
Figur 136. F5, R11. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital<br />
bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
Figur 137. F147, R9. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
Digital bearbetning: Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
metern har uppgått till omkring 18 cm och kärlets botten<br />
är omkring 17 mm tjock.<br />
I en härd (A58897) hittades 3 bottenfragment (F1082-<br />
1084), från ett förmodat stort förrådskärl. Bottendiametern<br />
var ca 20 cm och godsets tjocklek är ca 10 mm (fig 139,<br />
R12).<br />
Ytbehandling<br />
Ytbehandlingen var av varierande slag. Ett stort antal fragment,<br />
370 stycken, är så vittrade att den ursprungliga ytbehandlingen<br />
inte har kunnat bedömas. Den vanligaste ytbehandlingen<br />
i materialet är glättning. Inte mindre än 950<br />
fragment är glättade. Därpå följer 93 rabbade samt 83<br />
strierade/avstrukna fragment. I två fall finns vad <strong>som</strong><br />
skulle kunna vara bemålning på kärlets utsida. I materialet<br />
finns också 72 glaserade, sentida fragment.<br />
Ett exempel på strierad/avstruken utsida är F186. Skärvan<br />
hittades i Grophus 2 (A11704) <strong>som</strong> 14 C-daterats till<br />
yngre förromersk-äldre romersk järnålder.<br />
Figur 138. Keramik, F588. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 139. F1082-1084, R12. Teckning:<br />
Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>. Digital bearbetning:<br />
Piotr Jacobsson, <strong>SAU</strong>. Skala 1:2.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 159
Figur 140. F592, exempel på rabbad keramik.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 141. Keramik F168 med spår av<br />
bemålning på utsidan. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
160 KYRSTA – BOPLATS
Figur 142. Keramik F549 med spår av bemålning på utsidan.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Några av skärvorna var finrabbade, en ytbehandling<br />
<strong>som</strong> kan dateras till yngre bronsålder. Flera av dem påträffades<br />
i kokgropen A26873 <strong>som</strong> innehöll 86 keramikskärvor<br />
(F588-594) vilka har tolkats <strong>som</strong> tillhörande ett och<br />
samma kärl (fig 138). Kärlets finrabbade yta daterar det till<br />
bronsålder (Lindhal 2002). Dateringen sammanfaller med<br />
14C-dateringen av ett intilliggande bronsåldershus, Hus 33<br />
(Ua-22277).<br />
I keramikmaterialet finns också exempel på kärl <strong>som</strong><br />
ser ut att vara bemålade. På F168 från avfallsgropen<br />
A11328 syns ett svart fält <strong>som</strong> löper längs den övre delen av<br />
kärlets buk (fig 141). Resten av kärlet är finrabbat. Keramiken<br />
F549 från härden A26422 uppvisar ett mörkt, näst intill<br />
svart fält över kärlets buk (fig 142). Resterande del av<br />
kärlet är finrabbat i vertikal riktning. Ingen närmare analys<br />
har gjorts av den eventuella färgen på de aktuella skärvorna.<br />
De båda kärlen antas utifrån kärlform och ytbehandling<br />
vara från yngre bronsålder.<br />
Exempel på bemålad keramik förkommer i regionen.<br />
Bland annat har det påträffats vid Annelund, Apalle och<br />
Trekanten (Ullén 2003:88, Fagerlund & Hamilton<br />
1995:103, Onsten-Molander & Wikborg 2006). I de två<br />
sistnämnda fallen har kärlen bemålats/bestrykts med kalk.<br />
Den bemålade keramiken vid Trekanten har daterats till<br />
yngre bronsålder medan materialen från Apalle och Annelund<br />
daterats till senneolitikum-äldre bronsålder.<br />
Figur 143. Kamstämpelornamentik på F6681. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Dekor<br />
Dekor på skärvorna är sällan förekommande. Dekorelement<br />
i form av pinnintryck, streck, stämplar och vinkelband<br />
har återfunnits på 40 keramikfragment.<br />
Ett av kärlen, F6681, hade kamstämpelornamentik på<br />
större delen av buken. Matskorpa från kärlets insida har<br />
14 C-daterats till äldre bronsålder (fig 143).<br />
Figur 144. Keramik, F404. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 161
Figur 145. Keramik, F719. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
I arbetsgropen A17322 framkom ett keramikfragment,<br />
F404 (fig 144), vars insida och utsida var dekorerad med<br />
grovt dragna horisontella linjer. Likartad dekor återfann<br />
även på skärvorna F701 och F719 <strong>som</strong> påträffades i de båda<br />
grophusen 5 och 6. De båda grophusen har 14 C-daterats till<br />
yngre förromersk/äldre romersk järnålder respektive äldre<br />
förromersk järnålder (Ua-22928 och Ua-22929). Den ovan<br />
nämnda F719 (fig 145) har dessutom vinkelband av s<strong>ned</strong>ställda<br />
grupper av linjer (jfr Bergenstråle & Stilborg<br />
2002:582). Dekoren kan dateras till yngre romersk järnålder.<br />
Gods och magringstyper<br />
Den övervägande andelen fragment har bränts i en oxiderad<br />
miljö. Endast i undantagsfall förefaller keramiken att<br />
ha bränts i en reducerad miljö. Några skärvor uppvisar<br />
tecken på att vara sekundärt brända. Magringsmaterialet<br />
<strong>som</strong> har används är krossad granit sammansatt i varierande<br />
grad av fältspat, kvarts och glimmer. Magringskornstorleken<br />
ligger mestadels inom intervallen 1–3 mm, men exempel<br />
finns på magringskornstorlek på upp till 8 mm<br />
(F169). Det aktuella kärlet kan utifrån sin form antas vara<br />
från yngre bronsålder/äldre järnålder. Stora och glest förekommande<br />
magringskorn är annars typiskt för senneolitisk<br />
keramik. Den ringa magringsandelen, de stora magringskornen<br />
i kombination med det genomoxiderade godset<br />
på ett annat fragment, F15, antyder en datering till<br />
senneolitikum (Stilborg muntligt). Skärvan hittades i gropen<br />
A2548. Ett sädeskorn från fyllningen har 14 C-daterats<br />
till yngre bronsålder/förromersk järnålder. Anläggningen<br />
är belägen ett stycke norr om det egentliga boplat<strong>som</strong>rådet.<br />
Skärvan skulle ändå kunna vara äldre och ha hamnat sekundärt<br />
i gropens fyllning. Fyndplatsen är avsides belägen<br />
i förhållande till de undersökta boplatslämningarna men<br />
ligger inte långt från den plats där ett kärl (F6681 i A1353)<br />
från äldsta bronsålder påträffades.<br />
Magringsandelen i keramikmaterialet vid Kyrsta varierade.<br />
Exempel finns på skärvor <strong>som</strong> innehåller från 10 %<br />
Figur 146. Slipad brottyta på keramik F15 med en magringsandel<br />
<strong>som</strong> understiger 10 %. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 147. Exempel på slipad brottyta. Keramik F337 med<br />
magringsandel kring 10-15%. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
upp till 25 % magringsandelar (fig 146 och 147). En stor<br />
andel av keramiken var svärtad vilket i första hand antas<br />
bero på genomsotning av godset från bl a matlagning.<br />
I materialet finns också exempel på asbetsmagring<br />
(F198 och 201). Det rör sig om totalt 7 skärvor med en<br />
sammanlagd vikt av 14,4 g. De nyss nämnda fragmenten<br />
hittades i fyllningen i Grophus 2 <strong>som</strong> var beläget i det centrala<br />
hantverk<strong>som</strong>rådet på RAÄ 327. Asbetsmagrat gods<br />
har hög värmetålighet och antas ha använts i samband med<br />
gjutning (Stilborg 2002b:20, och där anförd litteratur). Asbestkeramik<br />
förekommer framför allt i de norra delarna av<br />
Sverige. Från Mellansverige finns endast enstaka exempel<br />
(Egebäck 2005:62). Asbestmagrad keramik daterats till<br />
brons- och järnålder. Grophus 2 har 14 C-daterats till yngre<br />
förromersk järnålder/äldre romersk järnålder (Ua-22941).<br />
Figur 148. Asbestmagrad keramik, F201. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
162 KYRSTA – BOPLATS
Lerblock och eldpallar<br />
Lerblock har förmodligen används <strong>som</strong> värmebehållare<br />
och kan dateras från förromersk och romersk järnålder<br />
(Lindahl m fl 2002: 141). Fragment av lerblock hittades i<br />
fyra olika anläggningar på boplatsen. Inget av dem uppvisar<br />
någon dekor. Ett av fragmenten (F39) påträffades i<br />
A5162, en grop <strong>som</strong> även innehöll keramik. Gropen är 14 C-<br />
Figur 149. F748, fragment av<br />
ett lerblock <strong>som</strong> hittades i<br />
kokgropen A32405. Foto:<br />
Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 150. Lerblocksfragment F1438. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
daterad till förromersk järnålder (Ua-22638). Fragmentet<br />
väger 18,1 g och tycks utgöra hörnet av ett lerblock. Leran<br />
är något magrad och ytan mycket vittrad.<br />
Flera fragment av ett lerblock (F748) hittades i kokgropen<br />
A32405 <strong>som</strong> låg invid Hus 14, 15 och 16 (fig 149). Fyndet<br />
består av 45 fragment och väger totalt 187,7 g. Lerblocket<br />
är mycket fragmentariskt och har endast delvis gått<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 163
att sammanfoga. Anläggningen i vilken det påträffades har<br />
inte daterats men de intilliggande husen är 14 C-daterade<br />
till yngre bronsålder och äldre järnålder.<br />
I avfallsgropen A40067 hittades 11 fragment av ytterligare<br />
ett lerblock (F1438) (fig 150). Den sammanlagda vikten<br />
uppgår till 206,2 g. Anläggningen var belägen strax<br />
söder om Grophus 8 vilket är typologiskt daterat till romersk<br />
järnålder.<br />
I gropen A26756 hittades 3 större fragment bränd lera<br />
(F584) med stor andel magring av krossad bergart, varigenom<br />
de skiljde sig från de tre ovan nämnda lerblocken.<br />
Fragmenten, vars sammanlagda vikt uppgick till 347,3 g,<br />
gick att sammanfoga till ett hörn (fig 151), och har tolkats<br />
<strong>som</strong> rester tillhörande en eldpall, d v s en lerklinad rektangulär<br />
stenpackning <strong>som</strong> nyttjats <strong>som</strong> eldstad. Den aktuella<br />
gropen ligger i östra gaveländen av Hus 19, <strong>som</strong> är 14 Cdaterat<br />
till yngre romersk järnålder (Ua-21680). Det aktuella<br />
huset är stört i den östra gaveländen, kanske har det<br />
där funnits en eldpall från vilken de aktuella fragmenten<br />
härrör? Samtida exempel på eldpallar finns från bland<br />
annat Jylland (Hatt 1957:157) (fig 152 och 153).<br />
Ytterliggare ett fynd kan vara rester från en eldpall. Fyndet,<br />
F1124, utgörs av ett mindre fragment <strong>som</strong> väger endast<br />
13,6 g. Det påträffades i en kokgrop, A103707, <strong>som</strong> är belägen<br />
strax öster om RAÄ 327 intill ugnen A118771, 14 C-daterad<br />
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-<br />
22940).<br />
Blästermunstycke<br />
I gropsystemet A11964 påträffades ett blästermunstycke<br />
(F265) (fig 155). Gropsystemet ingår i den närliggande<br />
aktivitetsytan i anslutning till en större ugn, A12704, <strong>som</strong><br />
har 14 C-daterats till äldre förromersk-äldre romersk järnålder<br />
(Ua-22640 och Ua-22896). Det förefaller sannolikt<br />
att munstycket använts till den intilliggande ugnen. Munstycket<br />
är mycket hårt sintrat, på gränsen till förglasat, vilket<br />
tyder på mycket hög upphettning. Blästermunstycket<br />
användes till att skydda blåsbälgen och skulle därför kunna<br />
motstå temperaturer på över 1 000° C (Lindahl m fl<br />
2002:150).<br />
Ett fragment (F631) från kokgropen A28720 har också<br />
tolkats <strong>som</strong> ett blästermunstycke. Även detta är hårt<br />
sintrat. Den aktuella kokgropen låg 4,0 m SO om A28583<br />
vilken tolkats <strong>som</strong> en ugn och 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22925). Kanske härrör<br />
det förmodade blästermunstycket från denna intilliggande<br />
ugn?<br />
Keramik i anläggningar och konstruktioner<br />
Nedan redovisas den keramik <strong>som</strong> framkom i de anläggningar<br />
eller konstruktioner, utöver långhus, vilka har 14 Cdaterats.<br />
Figur 151. Fragment av bränd lera, F584, eventuellt rester<br />
efter en eldpall. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
164 KYRSTA – BOPLATS
Figur 152. Vid undersökningarna av huslämningar från äldre järnålder vid Nørre Fjand på Jylland har flera eldpallar<br />
påträffats. Bilden visar den släta lerklinade yta på vilken elden varit belägen (Ur: Hatt 1957:157).<br />
Figur 153. Under eldpallarnas släta ovansida fanns en stenpackning (Ur: Hatt 1957:158).<br />
Figur 154. Fragment av<br />
bränd lera, F1124,<br />
eventuellt spår efter en<br />
eldpall. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 155.<br />
Fragment från<br />
ett blästermunstycke,<br />
F265<br />
hittades i gropsystemet<br />
A11964.<br />
Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 165
Anl nr Anl typ Material Art Lab nr Datering Fynd nr<br />
116809 Ugn Kol Ek Ua-22939 Romersk järnålder 1957<br />
11580 Brunn Kol Tall Ua-22894 Förromersk järnålder 1367<br />
118771 Ugn Kol Björk Ua-22940 Yngre förrom./äldre rom järnålder 1297<br />
114930 Brunn Sädeskorn Ua-22650 Yngre förrom./äldre rom järnålder 1242<br />
34479 Värmegrop<br />
Hus 19 Sädeskorn Ua-22930 Yngre romersk järnålder 798<br />
30639 Grophus 6 Kol Gran Ua-22929 Äldre förromersk järnålder 719<br />
30458 Grophus 5 Kol Al Ua-22928 Yngre förrom./äldre rom järnålder 701<br />
29406 Hus 36 Kol Björk Ua-22927 Äldre förromersk järnålder 681<br />
28583 Ugn Kol Asp Ua-22926 Yngre förrom./äldre rom järnålder 615<br />
28543 Ugn Kol Salix Ua-22925 Yngre förrom./äldre rom järnålder 601<br />
26529 Grophus 4 Sädeskorn Ua-22644 Romersk järnålder 560<br />
12860 Grophus 3 Kol Tall Ua-22898 Förromersk/äldre rom järnålder 333<br />
12704 Ugn Kol Tall Ua-22896 Äldre förromersk järnålder 287<br />
12704 Ugn Sädeskorn Ua-22640 Förromersk/äldre rom järnålder 287<br />
11808 Brunn Människoben Ua-21761 Äldre romersk järnålder 231<br />
11808 Brunn Kol Ua-22895 Äldre förromersk järnålder 231<br />
11704 Grophus 2 Sädeskorn Ua-22941 209<br />
11580 Brunn Kol Tall Ua-22894 Förromersk järnålder 1367<br />
7953 Brunn Sädeskorn Ua-22639 Yngre förrom./äldre rom järnålder 96<br />
5162 Grop Sädeskorn Ua-22638 Förromersk järnålder 38<br />
2548 Grop Sädeskorn Ua-22637 Yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder 15<br />
1353 Grop Matskorpa Ua-24519 Äldre bronsålder 6681<br />
Figur 156. Tabell över 14 C-daterade anläggningar eller konstruktioner, utöver långhus, vilka innehöll keramik.<br />
Brunnar<br />
9 skärvor (F81, F84, F88-89, F91-92 och F96) påträffades i<br />
brunnen A7953. Alla är anonyma förutom en, F92, <strong>som</strong> har<br />
streckdekor. Brunnen har daterats till yngre förromersk/<br />
äldre romersk järnålder (Ua-22639).<br />
I brunnen A11580 tillvaratogs 7 keramikskärvor varav<br />
en är en mynningsbit och resten är oidentifierbara skärvor<br />
(F1355-1356, F1359, F1363 och F1367). F1355 tycks vara<br />
sekundärbränd och kan härröra från en skål. F1359 är<br />
magrad med glimmer och har genomgått reducerad bränning.<br />
Brunnen har daterats till förromersk järnålder (Ua-<br />
22894).<br />
I brunn A11808 framkom 15 keramikfragment (F219,<br />
F224, F227 och F230-231). F230 är en plan mynningsbit i<br />
fältspatsmagrat gods, ytan går ej att identifiera. F227 är en<br />
strierad/avstruken skärva och F219 och F231 är skärvor<br />
med glättat gods. Övriga skärvor är så fragmenterade, delvis<br />
spjälkade, att de ej med säkerhet går att identifiera.<br />
I brunnen har två prover daterats. Det ena dateras till äldre<br />
romersk järnålder (Ua-21761) och det andra provet till<br />
äldre förromersk järnålder (Ua-22895).<br />
6 skärvor framkom i brunnen A114930, varav en är en<br />
bottenkant, F1242 och de övriga 5 fragmenten, F1243, har<br />
glättat gods men för övrigt går det inte att bestämma närmare<br />
om dess identitet. Brunnen har daterats till yngre förromersk<br />
järnålder (Ua-22650).<br />
Gropar<br />
3 spjälkade och anonyma skärvor framkom i gropen<br />
A5162, F38 och F6561. Gropen har tolkats <strong>som</strong> en avfallsgrop<br />
och daterats till förromersk järnålder (Ua-22638).<br />
I gropen A2548 <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> en arbetsgrop,<br />
framkom 100 keramikfragment. 3 av fragmenten, F13, är<br />
mynningsbitar från ett och samma kärl med plan, något inåtböjd<br />
mynningskant (fig 132, R1). Godset är fältspatsmagrat<br />
med glättade ytor. Godsets karaktär, bränning och<br />
magring i kombination med mynningens form tyder på en<br />
senneolitisk datering (Stilborg muntligt) De övriga skärvorna,<br />
F14-15, synes ha ringa magringsandel, stora magringskorn<br />
och är genomoxiderade, vilket också kan tyda på<br />
en datering till senneolitikum. Men skärvorna, <strong>som</strong> förmodligen<br />
är från ett tunnformat kärl, kan också vara samtida<br />
med gropen <strong>som</strong> har daterats till yngre bronsålder/<br />
äldre förromersk järnålder (Ua-22637).<br />
A34479 har tolkats <strong>som</strong> en värmegrop och innehöll två<br />
keramikskärvor, F798-799. En av dem, F799, är en mynningsbit<br />
med rak och plan mynningskant. Gropen har daterats<br />
till yngre romersk järnålder (Ua-22930).<br />
I A1353, <strong>som</strong> tolkades <strong>som</strong> en förvaringsgrop, återfanns<br />
ett i princip komplett, dock ej intakt, kärl, F6681. Krukan<br />
framkom ca 0,60 m ner i anläggningen. Storleken är ca 0,32<br />
m hög och ca 0,22 m i bottendiameter. Kärlet har plan botten,<br />
riklig grov magring av krossad fältspat, mynningspar-<br />
166 KYRSTA – BOPLATS
tiet har finare magring. Understa delen, ca 0,10–0,15 m,<br />
odekorerad, för övrigt dekorerad med femtandad kam från<br />
mynningsläppen/kanten och <strong>ned</strong>åt. Kärltypen har 14C-daterats<br />
till senneolitikum-äldre bronsålder, period I, ca<br />
2200–1500 f Kr. Denna datering har har gjort på innehåll<br />
från kärlet (Ua-24519). Innehållet har analyserat och visade<br />
sig bestå av rester från mejeriprodukter (bilaga 7). Detta<br />
stödjer tolkningen att anläggningen fungerat <strong>som</strong> förvaringsgrop<br />
med kylande funktion. Dessutom kyls innehållet<br />
i kärlet utomordentligt bra genom den porösa leran i godset.<br />
Kärlet har konserverats av konservator Eva Christensson,<br />
RAÄ (bilaga 12).<br />
Grophus<br />
I Grophus 2 hittades asbestmagrad keramik (F198 och<br />
201). Det rör sig om totalt 7 skärvor med en sammanlagd<br />
vikt på 14,4 g. Asbestkeramik förekommer framför allt i de<br />
norra delarna av Sverige och har förknippats med<br />
bronsgjutning, där dess höga värmetålighet har kommit till<br />
nytta. Under järnåldern finns asbestkärl <strong>som</strong> tolkats vara<br />
små järnreduceringsugnar (Stilborg 2002b:20, och där anförd<br />
litteratur). Asbestkeramik daterad till brons- och järnålder<br />
har påträffats på fem olika platser runt Mälaren<br />
(Egebäck 2005:62). Grophus 2 har 14 C-daterats till yngre<br />
förromersk järnålder/äldre romersk järnålder (Ua-22941)<br />
och ligger i den del av UO <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> hantverk<strong>som</strong>råde.<br />
I Grophus 3, daterat till förromersk/äldre romersk järnålder<br />
(Ua-22898), återfanns totalt 110 fragment (F317-<br />
318, F320-321, F327-328, F333, 338 och F341) varav 6 var<br />
delar av mynning, en skuldra, 4 bottendelar. För övrigt går<br />
det inte att med säkerhet identifiera skärvorna. F320 är en<br />
mynningsbit med rundad mynningsläpp. Form och utseende<br />
på skärvan överensstämmer väl med grophusets datering<br />
(Lindahl m fl 2002).<br />
25 keramikfragment framkom i Grophus 4, F554-560,<br />
F563 och F572-574. F560 var en mynningsbit med rundad<br />
kant från ett silkärl, <strong>som</strong> normalt dateras till yngre bronsålder-förromersk<br />
järnålder. Grophus 4 har 14 C-daterats<br />
utifrån ett makrofossil till romersk järnålder (Ua-22644).<br />
Silkärlens funktion har omtolkats under de senaste åren<br />
och numera anses det vara en behållare för glödande träkol<br />
(Lindahl m fl 2002:141). F555 var en bottendel. Övriga<br />
skärvor gick ej att identifiera.<br />
5 keramikfragment framkom i Grophus 5, F701-702.<br />
F701 bestod av en skärva vars yta var strierad/avstruken<br />
med eventuell streckdekor både på utsidan och på insidan.<br />
Denna typ av dekor kan dateras till yngre järnålder<br />
(Rostoványi v. muntligt). För övrigt var fragmenten spjälkade<br />
och gick ej att identifiera. Grophuset har daterats till<br />
yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22928).<br />
2 keramikfragment framkom i Grophus 6, F719-720.<br />
En av skärvorna, F719, har strierad/avstruken eventuell<br />
streckad dekor både på utsidan och på insidan, och skulle<br />
kunna dateras till yngre järnålder (se ovan). Ytan på det<br />
andra fragmentet, F720, är kraftigt vittrad. Grophuset har<br />
daterats till äldre förromersk järnålder (Ua-22929).<br />
Ugnar<br />
I ugen A12704 framkom 5 keramikfragment, F287, vars<br />
gods är glättat. Ugnen har två dateringar till förromersk<br />
/äldre romersk järnålder (Ua-22640 och Ua-22896).<br />
I ugnen A28543 påträffades 9 fragment, F601 och F608-<br />
609. En av skärvorna, F609, är en plan inåtböjd mynningsbit<br />
med glättad yta. De övriga fragmenten, F601 och F608,<br />
har också glättad yta men är för övrigt spjälkade och mycket<br />
fragmentariska. Ugnen är daterad till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22925).<br />
I ugn A28583 framkom 4 keramikfragment, F614-615<br />
och F622. Godsets yta är i samtliga fall glättat. F622 är en<br />
bottenbit. Ugnen har daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder (Ua-22926).<br />
I ugnen A116809 framkom 21 fragment, F1957, <strong>som</strong><br />
var mycket fragmentariska och spjälkade. Eventuellt kan<br />
det vara frågan om delar av botten av ett kärl. Ugnen har<br />
daterats till romersk järnålder (Ua-22929).<br />
I ugnen A118771 framkom 48 keramikfragment, F196-<br />
1305. 4 var mynningsbitar, en var bottendel och resten oidentifierade.<br />
Alla mynningsbitarna har rundad kant och<br />
två är inåtböjda, F1303, en utåtböjd, F1297, en rak, F1298,<br />
och två, F1302, går ej att bestämma. Alla fragmentens yta är<br />
glättade förutom F1302 och F1305 vars yta ej går att identifiera.<br />
Godsets karaktär utifrån F1297 tycks stämma överens<br />
med anläggningens datering. Ugnen har daterats till<br />
yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22940).<br />
Hus och stolphål<br />
13 av husen innehöll keramik, Hus 4, 6, 7, 8, 14, 18, 19, 20,<br />
25, 26, 31, 36 och 40. De flesta av keramikfragmenten var<br />
mycket små och gick inte att identifiera (fig 157). Några av<br />
dem kan dock vara värda att nämna.<br />
Ett litet keramikfragment, F153, hittades i ett av stolphålen,<br />
A11160, i Hus 18 <strong>som</strong> daterats till äldre bronsålder<br />
(Ua-21889).Godset tycks vara glättat med reducerad bränning,<br />
för övrigt oidentifierbart.<br />
Ett av de daterade stolphålen, A29406, i Hus 36 innehöll<br />
keramik. Fragmentet, F681, är tyvärr både spjälkat och<br />
mycket fragmentariskt. Huset har daterats till äldre förromersk<br />
järnålder (Ua-22927).<br />
Hus 4, <strong>som</strong> daterades till förromersk järnålder (Ua-<br />
21671), innehöll F1504 (fig 131, R8) vilket påträffades i<br />
stolphålet A9704. Skärvan är dekorerad och påminner till<br />
formen om ett fat (se ovan).<br />
F6562 påträffades i stolphålet A21974 i Hus 31 <strong>som</strong> daterats<br />
till vikingatid/medeltid (Ua-21682) (se ovan).<br />
Sammanfattning<br />
Gods, dekor och kärlformer från senneolitikum-yngre<br />
järnålder har kunnat identifieras på den undersökta delen<br />
av boplatsen RAÄ 327. Dateringsmässigt ligger tyngdpunk-<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 167
Anl nr Tillhör Fynd Vikt Antal Del av Godstyp Yta Tjock mm /<br />
nr g fragm kärl spjälkad<br />
9704 Hus 4 1503 15,1 1 Förhistorisk Glättad Spjälkat<br />
9704 Hus 4 1504 14,6 1 Mynning; rak & plan, dekor Förhistorisk Strierad/Avstruken 9<br />
9704 Hus 4 1505 14 5 Förhistorisk Strierad/Avstruken Spjälkat<br />
55220 Hus 7 1208 1,3 1 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
36227 Hus 8 814 14,7 1 Förhistorisk Odefinierad 10<br />
32870 Hus 14 763 2,4 2 Förhistorisk Odefinierad 5<br />
33608 Hus 14 783 2 1 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
11160 Hus 18 153 11,3 1 Förhistorisk Glättad 9<br />
34479 Hus 19 798 2 1 Förhistorisk Glättad Spjälkat<br />
34479 Hus 19 799 3 1 Mynning; rak & plan Förhistorisk Glättad 5<br />
42132 Hus 19 877 4,5 1 Mynning; rak & rundad Förhistorisk Glättad 8<br />
38962 Hus 20 830 20,7 4 Förhistorisk Glättad 8<br />
121380 Hus 25 1338 0,3 1 Efterreformatorisk Glaserad Spjälkat<br />
116329 Hus 26 1262 6,2 1 Förhistorisk Glättad 6<br />
116397 Hus 26 1266 0,9 1 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
53319 Hus 31 1066 228 15 Förhistorisk Glättad 13<br />
Både och<br />
53390 Hus 31 1069 69,7 4 Förhistorisk Glättad 14<br />
21974 Hus 31 501 16,1 10 Förhistorisk Odefinierad 7<br />
Både och<br />
21974 Hus 31 502 2,9 2 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
21974 Hus 31 503 2,5 1 Skuldra Förhistorisk Glättad 8<br />
21974 Hus 31 6562 50 1 Mynning; rak & förtjockad<br />
Skuldra Förhistorisk Glättad 8<br />
29406 Hus 36 681 1 1 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
29294 Hus 36 675 1,5 1 Förhistorisk Glättad Spjälkat<br />
43536 Hus 40 1585 1,4 2 Förhistorisk Odefinierad Spjälkat<br />
Figur 157. Keramik <strong>som</strong> påträffades i anläggningar tillhörande hus vid RAÄ 327.<br />
ten på materialet i äldre järnålder. Några skärvor och kärl<br />
kan hänföras till bronsåldern. Enstaka fynd skulle eventuellt<br />
kunna vara neolitiska. En skärva har daterats till vikingatidens<br />
senare del.<br />
Keramikmaterialet var generellt mycket fragmentariskt.<br />
Dock har några kärl kunnat rekonstrueras. Bland kärlen<br />
återfinns såväl tunnformade <strong>som</strong> situlaformade samt några<br />
skålar och fat.<br />
I särklass står ett relativt komplett kärl, F6881, <strong>som</strong> påträffades<br />
i en anläggning i UO:s nordligaste del. Det aktuella<br />
kärlet kan typologiskt dateras till senneolitikum/äldre<br />
bronsålder. Matskorpa från kärlets insida har 14 C-daterats<br />
till 1740-1510 BC (Ua-24519) vilket visar att kärlet använts<br />
under bronsålderns period I.<br />
Några av skärvorna på UO var finrabbade, en ytbehandling<br />
<strong>som</strong> vanligtvis dateras till yngre bronsålder. Exempel<br />
finns också på striering och bemålning.<br />
Dekor var endast sparsamt förekommande. På det ovan<br />
nämnda kärlet F6881 fanns kamstämpelornamentik.<br />
Sentida fynd<br />
Rödgods<br />
En mindre andel har klassificerats <strong>som</strong> rödgods, flera skärvor<br />
är också glaserade. Totalt har 28 skärvor registrerats<br />
<strong>som</strong> efterreformatorisk keramik. Denna keramik har hittats<br />
i form av lösfynd eller i anläggningar av sentida datering.<br />
I detta sentida material, <strong>som</strong> inte kommer att beröras<br />
närmare, märks bland annat två ben, F6536 och F6664, till<br />
trefotsgrytor.<br />
Kritpipor<br />
9 fragment av kritpipor påträffades <strong>som</strong> lösfynd och i<br />
några anläggningar..<br />
Bränd lera<br />
Totalt tillvaratogs 70 981,2 g bränd lera inom boplat<strong>som</strong>rådet,<br />
bestående av 16 050 fragment (se fyndlista).<br />
Bränd lera framkom över hela UO men de riktigt stora<br />
mängderna påträffades i anläggningar vilka har tolkats<br />
<strong>som</strong> ugnar samt i anslutning till dessa. I vissa av ugnarna<br />
kan den brända leran antas härröra från överbyggnader.<br />
168 KYRSTA – BOPLATS
I flera fall för det sig om brända bottnar och gropväggar i<br />
sentida tegelugnar.<br />
3 448,9 g bränd lera (F727-F729) hittades i A31468, vilken<br />
har tolkats <strong>som</strong> en förvaringsgrop. Delar av den brända<br />
leran har tolkats vara lerklining och kommer troligtvis<br />
från gropens övre konstruktion.<br />
Drygt 200 kg bränd lera fanns i ugnen A45388, vilken<br />
låg innanför en intilliggande palissad (Hägnad 14). Av<br />
detta material tillvaratogs 14 937 g bränd lera (F999-F1009,<br />
F1013-F1023), företrädesvis större välbevarade bitar samt<br />
sådana med iakttagbara avtryck.<br />
A28583, <strong>som</strong> också har tolkats <strong>som</strong> en ugn, påträffades<br />
i östra armen och innehöll 2 513,4 g bränd lera (F612-613,<br />
F616-621, F623-624). Dessutom tillvaratogs 1 461,2 g<br />
bränd, delvis sintrad och förslaggad lera (F288, F290-295)<br />
från en annan ugn (A12704). Omedelbart öster om impediment<br />
RAÄ 328 framkom 2 020,5 g bränd lera (F1285-<br />
1291, F1294-1295) i ytterliggare en ugn (A118771).<br />
I en stor skärvstenspackning (A44479) grävdes rutor i<br />
vilka en stor mängd bränd lera påträffades, 3 962 g tillvaratogs<br />
(se fyndlista). I ett gropsystem (A11964) <strong>som</strong> var täckt<br />
med skärvsten tillvaratogs 2 427,7 g bränd lera (se fyndlista).<br />
Troligtvis kommer den ursprungligen från den intilliggande<br />
ugnen A12704. Ytligt i brunnen A11808 fanns 3<br />
424,9 g bränd lera (se fyndlista).<br />
Grophus 1, beläget på UO:s norra del, innehöll en del<br />
bränd lera. 2 057,1 g tillvaratogs och har tolkats vara rester<br />
efter husets väggar (se fyndlista). Fynd av glaserad keramik<br />
Figur 158. F1550, en tegelsten<br />
med fingeravtryck. Foto:<br />
Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
daterar anläggningen till efterreformatorisk tid. Dess användning<strong>som</strong>råde<br />
är ovisst. Grophus 2, <strong>som</strong> var beläget<br />
invid brunnen A11808, innehöll större mängder bränd<br />
lera. Totalt tillvaratogs 1 292,7 g bränd lera <strong>som</strong> tolkas<br />
komma från grophusets lerklinade väggar (se fyndlista).<br />
Detta gäller även Grophus 4, <strong>som</strong> innehöll 1 402,6 g bränd<br />
lera (se fyndlista).<br />
Sentida ugnar<br />
På UO påträffades en del anläggningar <strong>som</strong> tycks vara sentida,<br />
bland annat några ugnar. En av dem var ugn A21240<br />
<strong>som</strong> innehöll 7 287 g bränd lera (F488-497), varav flera<br />
stora bitar med pinnavtryck. Ytterliggare en ugn <strong>som</strong> tolkats<br />
vara en sentida tegelugn, A60229, innehöll rikligt med<br />
bränd lera, varav en mindre del, 4 914,8 g (F1089-F1095),<br />
tillvaratogs. Även A60274 har tolkats vara en förmodad<br />
sentida tegelugn. Ugnen, <strong>som</strong> delvis skars av A60229, innehöll<br />
1 612,8 g bränd lera (F1096). Slutligen tolkades även<br />
A21272 vara en sentida ugn, den låg intill A60229.<br />
1 127,5 g (F498-F500) bränd lera tillvaratogs från ugnen.<br />
Tegel<br />
6 fyndposter, varav 14 fragment, har registrerats <strong>som</strong> tegel.<br />
En är en tegelsten (F1550) med fingeravtryck. Då stenen är<br />
något fragmentarisk är dess ursprungliga längd oviss. Dock<br />
är både bredd och höjd mätbara. Höjden är 9 cm och bredden<br />
14 cm. Fyndet gjordes i ett sentida dike i UO:s nordligaste<br />
del, drygt 50 m NO om Grophus 1.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 169
Ben<br />
Vid RAÄ 327 framkom ett stort benmaterial. Benen har<br />
analyserats av i första hand Emma Sjöling med bidrag av<br />
Ylva Bäckström. Resultatet presenteras i bilaga 7.<br />
Sammanlagt framkom ca 39,2 kg ben fördelat på 19 700<br />
fragment, vid RAÄ 327. Materialet domineras av de vanliga<br />
husdjursarterna. Nöt var vanligast följt av får och/eller<br />
get, tamsvin och häst. Efter dessa arter följer smågnagare,<br />
fisk, fågel, hund, skogshare, gråsäl och get samt enstaka<br />
fragment från groda, björn och bäver. Även ett 20-tal fragment<br />
från människa identifierades, vilka alla utom ett var<br />
obränt. En brandgrav, A109724, och en grävenhet intill<br />
brandgraven, G51388, <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327 har inte<br />
inkluderats i analysen utan ingår istället i Kyrsta gravrapport<br />
(<strong>SAU</strong> rapport 2005:9 O).<br />
Lösfynden har inkluderats i de övergripande materialsammanställningarna<br />
men inte i de specifika tabellerna.<br />
Benfragment påträffades i 503 anläggningar och 38 av<br />
dessa anläggningar innehöll mer än 100 fragment/anläggning,<br />
och 73 anläggningar innehöll mer än 100 g ben/anläggning.<br />
Ca 10 % av den totala benmängden är bränd och ca 3 %<br />
är svedd och fanns framför allt i härdar, kokgropar och<br />
stolphål. Ser man till antalet fragment och vikt innehåller<br />
gropar mest ben, följt av grophus, brunnar och stolphål.<br />
Resultatet visar att ca 46 % av benfragmenten från matoch<br />
slaktavfallet kommer från köttrikt material.<br />
Benartefakter<br />
På boplat<strong>som</strong>rådet påträffades 18 artefakter eller fragment<br />
härav av ben/horn.<br />
Figur 160. Kam, F1437. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Kammar<br />
Kammar eller delar därav påträffades på tre olika platser<br />
inom UO. I en grop (A43978) i boplat<strong>som</strong>rådets södra utkant<br />
hittades en nästan komplett kam (F1437) från romersk<br />
järnålder (fig 160). I en annan grop (A3357) belägen<br />
norr om det egentliga boplat<strong>som</strong>rådet hittades ett obränt<br />
kamfragment (F6519) från yngre romersk järnålder (fig<br />
159a). I ett kulturlager (A130655) i den södra utkanten av<br />
bytomten hittades ett kamfragment (F6533) från en sammansatt<br />
kam från sen vikingatid eller tidig medeltid (fig<br />
159b). För detaljer kring kammarna se (bilaga 4).<br />
Figur 159a. Kamfragment, F6519. Foto: Markus Andersson,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
Figur 159b. F6533. Kamfragment, Foto: Markus Andersson,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
170 KYRSTA – BOPLATS
Nålar<br />
3 nålar av ben samt fragment efter en eventuell fjärde hittades<br />
på UO.<br />
I en grop (A10877) i grän<strong>som</strong>rådet mellan det centralt<br />
belägna hantverk<strong>som</strong>rådet och den söder därom liggande<br />
bebyggelsen hittades en 87 mm lång bennål utan öga, F146<br />
(fig 161). I anläggningens fyllning fanns rikligt med djurben.<br />
Utifrån fyndsammansättningen tolkas gropen <strong>som</strong> en<br />
avfallsgrop.<br />
I Grophus 4 hittades 3 fragment av en bennål (F6518).<br />
Fragmenten mäter 56+17+26 mm. I den smalare änden<br />
har föremålet ett runt tvärsnitt <strong>som</strong> längre upp övergår i ett<br />
mera rektangulärt tvärsnitt med rundade kanter. Grophuset<br />
har 14 C-daterats till romersk järnålder (Ua-22644).<br />
I fyllningen fanns även rikligt med djurben, keramik samt<br />
bränd lera. Fyndsammansättningen antyder att grophuset<br />
har återfyllts med hushållsavfall.<br />
I en ugn (A28543) i östra delen av boplat<strong>som</strong>rådet hittades<br />
en 98 mm lång bennål (F603). I anläggningen, <strong>som</strong><br />
14 C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk järnålder,<br />
fanns rikligt med djurben samt keramik och bränd lera<br />
(Ua-22925).<br />
I en grop (A17612) i grän<strong>som</strong>rådet mellan det centralt<br />
belägna hantverk<strong>som</strong>rådet och den söder därom liggande<br />
Figur 161. Bennålar, F146, F603 och F6518. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
bebyggelsen påträffades ett bearbetat benfragment (F2722)<br />
<strong>som</strong> skulle kunna vara rest efter ytterligare en bennål. I anläggningens<br />
fyllning fanns rikligt med djurben och bränd<br />
lera. Fyndmaterialet i gropen tyder på avfallsmaterial men<br />
utifrån anläggningens storlek och form tolkas gropen <strong>som</strong><br />
en arbetsgrop.<br />
Sländtrissa<br />
I en ugn (A45388) belägen innanför en hägnad i boplat<strong>som</strong>rådets<br />
västra del hittades en bearbetad ledkula från ett<br />
lårben av nöt (F3345) <strong>som</strong> antas ha använts <strong>som</strong> sländtrissa.<br />
Sländtrissan har halvsfärisk form och en diameter av<br />
36,5 mm och är 18 mm hög. Ledkulan är genomborrad av<br />
ett hål av 6,5 mm diameter (fig 162). Ugnen har 14 C-daterats<br />
till romersk järnålder. Föremålet antas inte ha något<br />
samband med de aktiviteter <strong>som</strong> bedrivits i och i anslutning<br />
till ugnen. Förmodligen har den hamnat i anläggningen<br />
sekundärt då denna återfyllts med avfall.<br />
Pilspets<br />
I en smidesgrop (A5162) perifert i den norra delen av det<br />
centralt belägna hantverk<strong>som</strong>rådet hittades en pilspets av<br />
ben (F3610). Pilspetsen är 87 mm lång, ca 9 mm bred och<br />
har ett triangulärt tvärsnitt (fig 163). Benpilspetsar med<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 171
Figur 162. Sländtrissa, F3345, av ben från ugnen A45388.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
rombiska och triangulära tvärsnitt är vanligt förekommande<br />
i krigsbytesoffer från yngre romersk järnålder och antas<br />
var utformade för att tränga igenom ringarna i de ringbrynjor<br />
<strong>som</strong> under järnåldern bars <strong>som</strong> kroppsskydd/rustningar.<br />
Ett förkolnat sädeskorn i gropen har 14 C-daterats<br />
till förromersk järnålder (Ua-22638).<br />
Skrapa<br />
I Grophus 4 hittades en 11,8 cm lång benskrapa (F3612)<br />
tillverkad av ett revben av nöt. I fyllningen fanns även rikligt<br />
med djurben, keramik samt bränd lera. Fyndsammansättningen<br />
antyder att grophuset har återfyllts med hushållsavfall.<br />
Övriga<br />
Bland de resterande bearbetade ben-/hornföremålen återfinns<br />
ytterligare benartefakter <strong>som</strong> till utseende inte går att<br />
identifiera. I grop A33774 i Hus 14 hittades ett bearbetat<br />
Figur 163. Pilspets av ben, F3610. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 164. Bearbetat mellanfotsben av häst eller nöt,<br />
F4707. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
benfragment av ett mellanfotsben från häst eller nöt<br />
(F4707). I härden A48686 hittades en 44 mm lång bearbetad<br />
svintand (F5383).<br />
I ett av de takbärande stolphålen (A9738) i Hus 4 hittades<br />
ett svinben med borrat hål (F6068). Benbiten har brutits<br />
av vid hålet, <strong>som</strong> är bevarat endast till hälften. Hålet har<br />
gått rakt igenom benets ovansida och undersida. Kanske är<br />
det ett fragment av ett ljudbringande föremål bestående av<br />
ett genomborrat ben uppträtt på ett snöre <strong>som</strong> en snurrur/vinare,<br />
vilket bland annat är vanligt förekommande<br />
under medeltid och även har påträffats vid Eketorp, Öland<br />
(Borg 1998:315). Hus 4 har 14 C-daterats till förromersk<br />
järnålder.<br />
I en anonym grop, A49454, hittades ett föremål, F1053,<br />
<strong>som</strong> skulle kunna vara någon form av spatel (fig 167).<br />
Figur 165. Bearbetad svintand, F5383. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 166. Genomborrat svinben, F6068. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
172 KYRSTA – BOPLATS
Figur 167. Spatelliknande föremål, F1053. Foto: Markus Andersson.<br />
Föremålet är tillverkat i ben. Det är skedformat och är 106<br />
mm långt, handtaget är 8 mm brett och själva ”skedbladet”<br />
är 18 mm brett. Tjockleken är endast 2 mm. Skedbladet är<br />
rombformat och är svagt böjt. Ena sidan visar den naturliga<br />
benstrukturen, vilket talar för att den sidan är obearbetad.<br />
Skaftänden har små urtag på sidorna. Kanske är dessa<br />
avsedda för en snodd <strong>som</strong> föremålet har varit upphängt i.<br />
Gropen <strong>som</strong> föremålet påträffades i har 14 C-daterats till<br />
yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder (Ua-22648).<br />
Övriga bearbetade benfragment <strong>som</strong> påträffades på<br />
UO var: F2234 från A34668, ett stolphål i Hus 13 <strong>som</strong> har<br />
daterats till romersk järnålder. F4409 är en rund benbit<br />
med ett borrat hål <strong>som</strong> hittades i A28720 <strong>som</strong> tolkats vara<br />
en kokgrop. Anläggningen var belägen i östra delen av boplat<strong>som</strong>rådet.<br />
F2731 är ett oidentifierat föremål av horn<br />
och hittades i A34479. Anläggningen var ett stolphål i Hus<br />
19 vilket är daterat till yngre romersk järnålder. F6542 är en<br />
rektangulär, platt benbit, 25 x 10 mm stor, 4 mm tjock.<br />
I den ena kortänden syns delar av två mindre borrade hål i<br />
brottytan. Föremålet är ett lösfynd och påträffades i UO:s<br />
östra del.<br />
Stenmaterial<br />
Stenmaterialet från RAÄ 327 omfattar 91 fyndposter.<br />
Huvuddelen utgörs av fragment och artefakter av bergart.<br />
Dessa uppgick till inte mindre än 77 fragment med en sammanlagd<br />
vikt på ca 87 kg. Därutöver finns sex kvartsfragment,<br />
13 flintfragment, en bit bergkristall samt en kvartsitspets.<br />
Bergsartsartefakter<br />
Totalt tillvaratogs 60 bergartsartefakter. Av dem var 7 slipstensfragment,<br />
29 var knackstenar varav en var i två fragment,<br />
4 underliggare till slipstenar, 10 malstenar, 7 fragment<br />
av bryne, varav ett av skiffer och ett av sandsten, 2<br />
mal-/krosstenar, en löpare till malsten, en glättsten. En stor<br />
andel av bergartsartefakterna påträffades i stolphål (13<br />
stycken). 10 av dessa stolphål ingår i hus. De övriga hittades<br />
i andra anläggningar och konstruktioner (se tabell).<br />
I fem fall rör det sig om lösfynd.<br />
Två av underliggarna (F764 och F784) påträffades i var<br />
sitt takbärande stolphål (A32870 och A33737) i Hus 14.<br />
Två av brynena (F571 och F1527) hittades i grophus<br />
(Grophus 4 och 1).<br />
Två av malstenarna påträffades i stolphål från hus. F832<br />
hittades i stolphål A39013 i Hus 20. F1454 hittades i stolphål<br />
A13982 i Hus 6.<br />
Kvartsitspets<br />
I samband med handrensningen av området kring Hus 36<br />
framkom ett fragment från en spets i kvartsit, F1635 (fig<br />
168), invid stolphål A29349. Den bifaciala spetsen är flathuggen<br />
och kan dateras till senneolitikum-äldre bronsålder<br />
(Guinard muntligt).<br />
Kvarts<br />
6 kvartsfragment framkom i olika anläggningar (fig 170).<br />
Ett fragment (F188) har tolkats <strong>som</strong> avfall och påträffades<br />
i Grophus 2. Två bearbetade fragment (F862 och F868) låg<br />
i en lertäktsgrop (A41828). En kärna (F996) påträffades i<br />
en kokgrop (A15937). Ett oidentifierat fragment (F1405)<br />
kom i en skärvstenspackning (A44522) och ytterliggare en<br />
kärna (F1632) påträffades <strong>som</strong> lösfynd. Det är svårt att<br />
utifrån kvartsfragmenten datera de anläggningar <strong>som</strong> de<br />
påträffades i, då de förmodligen är sekundärdeponerade.<br />
I A41828 påträffades också keramik tillsammans med<br />
kvartsfragmenten F862 och F868. Lertäktsgropen låg<br />
omkring 5 m norr om Hus 5. Keramiken <strong>som</strong> framkom består<br />
av mindre fragment och är anonyma till utseende och<br />
form och kan inte heller hjälpa till att bedöma åldern.<br />
Figur 168. Flathuggen kvartsitspets, F1635. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 173
Anl typ Anl nr Datering Fnr Sakord Vikt Antal Status Övrigt<br />
Brunn 114930 Y förromersk/<br />
Ä romersk jä 1241 Knacksten 1350,4 1 Intakt 105 mm i diameter<br />
Brunn 11808 Ä förromersk järnålder 213 Knacksten 778,6 1 Defekt<br />
Brunn 43821 890 Knacksten 1354 1 Defekt Oregelbunden form<br />
Brunn 49309 Romersk järnålder 1048 Malsten löpare 2550,4 1 Intakt Oregelbunden form<br />
Brunn 7953 Y förromersk/<br />
Ä romersk jä 79 Knacksten 220,1 1 Defekt<br />
Grop 17612 434 Malsten 564,6 1 Komplett<br />
Grop 10135 142 Slipsten 117,2 1 Fragment<br />
Grop 106979 1136 Knacksten 238,3 1 Fragment<br />
Grop 107315 1142 Knacksten 859,5 1 Intakt Rund; något platt<br />
Grop 13531 356 Knacksten 147,8 1 Defekt<br />
Grop 31468 726 Mal/krossten 907,9 1 Intakt Oval<br />
Grop 41828 869 Slipsten 120,3 1 Fragment Sten med slipyta<br />
Grop 34479 Y romersk jä 795 Knacksten 973,2 1 Defekt Hus 19<br />
Grophus 1 341 1527 Bryne, Skiffer 3,4 1 Fragment Grophus 1<br />
Grophus 2 11704 Y förromersk/<br />
Ä romersk jä 193 Knacksten 759 1 Defekt Grophus 2<br />
Grophus 4 26529 Romersk jä 571 Bryne 80,8 1 Fragment Grophus 4<br />
Härd 10016 129 Slipsten 188,9 2 Fragment<br />
Härd 130989 6541 Malsten 252,3 1 Fragment<br />
Härd 41993 873 Bryne 5,7 1 Fragment<br />
Härd 48666 1039 Knacksten 806 1 Intakt 83 mm i diameter<br />
Kokgrop 26873 587 Knacksten 896,1 1 Intakt 85 mm i diameter<br />
Kokgrop 107076 1139 Knacksten 1141,6 1 Intakt 95 mm i diameter<br />
Kokgrop 20149 487 Malsten 898,7 1 Defekt<br />
Kokgrop 2261 7 Slipsten 244,2 1 Defekt<br />
Kulturlager 48945 1568 50,5 1 Fragment<br />
Kulturlager 51088 1570 Knacksten 906,7 1 Defekt<br />
Lager<br />
Skärvstens-<br />
44245 894 Fragment med slipad yta 94 2 Fragment<br />
packningSkärvstens-<br />
44479 933 Knacksten 436,9 1 Fragment<br />
packning 44522 970 Fragment med slipad yta 42,7 1 Fragment<br />
Stolphål 50267 1425 Bergkristall 42,2 1 Fragment Hus 5<br />
Stolphål 29219 673 Hälleflinta 2284,5 1 Fragment Hus 36<br />
Stolphål 47917 1421 Glättsten 22,7 1 Intakt<br />
Stolphål 50087 1056 Knacksten 867,3 2 Fragment<br />
Stolphål 54533 1071 Knacksten 1092,5 1 Intakt<br />
Stolphål 32870 764 Under-liggare 6250 1 Fragment Hus 14<br />
Stolphål 33737 784 Under-liggare 1713,1 1 Fragment Hus 14<br />
Stolphål 42962 883 Tillhugget fragment 3250 1 Hus 14<br />
Stolphål 39013 Y förromersk/<br />
Ä romersk jä 832 Malsten 4500 1 Fragment Hus 20<br />
Stolphål 9669 1500 Knacksten 866,1 1 Intakt Hus 4 Puckformad.<br />
Stolphål 9787 1515 Knacksten 1507,3 1 Intakt Hus 4<br />
106 mm i diameter<br />
Stolphål 15520 1388 Knacksten 1422,4 1 Defekt Hus 5<br />
Stolphål 13982 1454 Malsten 900,6 1 Fragment Hus 5<br />
Ugn 28543 Y förromersk/<br />
Ä romersk jä 602 Knacksten 1026,7 1 Intakt Vittrad yta.<br />
Ugn 45388 Y romersk järnålder 1011 Knacksten 671,7 1 Intakt 81 mm i diameter<br />
Figur 169. Tabell över bergartsartefakter <strong>som</strong> framkom i anläggningar på RAÄ 327.<br />
174 KYRSTA – BOPLATS
Fnr Material Sakord Stick Vikt Antal Status Påträffat i<br />
188 Kvarts Avfall st 1 0,7 1 Fragment A11704, Grophus 2<br />
862 Kvarts Bearbetat st 2 8,3 1 Fragment Grop A41828<br />
868 Kvarts Bearbetat 0–0,2 m 10,2 1 Fragment Grop A41828<br />
996 Kvarts Kärna 0–0,05 m 9,5 1 Intakt Skärvstenspackning A44522<br />
1405 Kvarts 8,4 1 Fragment Kokgrop A15937,<br />
1632 Kvarts Kärna 51,7 1 Intakt Lösfynd<br />
Figur 170. Tabell över kvartsmaterialet på RAÄ 327.<br />
Ett stort kulturlager omgärdade och täckte en stor<br />
brunn (A49309) i UO:s västra del strax söder om väg 699.<br />
Brunnen omgärdades och täcktes delvis av en skärvstenspackning<br />
<strong>som</strong> låg i toppen av kulturlagret. Den NO delen<br />
av denna skärvstenspackning (A44522) undersöktes med 1<br />
m-rutor och i en av dessa (G202289) påträffades en kärna<br />
av kvarts (F996).<br />
Flinta<br />
Totalt påträffades 13 flintfragment inom boplat<strong>som</strong>rådet<br />
RAÄ 327 (fig 171). 7 av dessa utgörs av lösfynd. Det ena<br />
hittades i kulturlagret A48945, blott några meter norr om<br />
Hus 5 beläget i södra delen av UO:s centrala del. Huset<br />
antas vara från senneolitikum/tidig bronsålder.<br />
Lösfynden F1614 och F1626 hittades i det kilformade<br />
området väster om den egentliga E4:an, i anslutning till<br />
impedimentet RAÄ 328. Kanske kan de knytas till de<br />
rituella aktiviteter <strong>som</strong> pågått där under förromersk järnålder?<br />
Uppe på impedimentet RAÄ328 har dessutom påträffats<br />
ett fragment med slipad yta, förmodligen en del av en<br />
tunnackig flintyxa, samt en halv skafthålsyxa (Engström &<br />
Wikborg 2006). Dessa båda kan ha återanvänts och depo-<br />
nerats på platsen under den förromerska järnåldern. Impedimentets<br />
höjd över havet skulle dock tillåta aktiviteter<br />
redan under sennneolitikum, varför de båda yxfragmenten<br />
skulle kunna indikera ett äldre utnyttjande av impedimentet<br />
<strong>som</strong> då varit en liten holme.<br />
De övriga lösfynden hittades i det kilformade området<br />
öster om den egentliga E4:an, där flera bronsåldershus har<br />
identifierats.<br />
6 flintfragment hittades i anläggningar. Ett fynd gjordes<br />
i en grop (A102033), ett annat i ytan av en mörkfärgning<br />
(A100492). De övriga hittades i Grophus 6 samt i stolphål<br />
ingående i Hus 5, 11 och 17. Hus 5 antas vara från senneolitikum/tidig<br />
bronsålder, Hus 11 har 14 C-daterats till<br />
äldre bronsålder. Grophus 6 och Hus 17 har båda 14 Cdaterats<br />
till förromersk järnålder. De ligger dock i det område<br />
där UO:s äldsta bebyggelse har hittats. Flintan i dessa<br />
båda byggnader skulle kunna härröra från äldre kulturlager<br />
och ha hamnat sekundärt i de anläggningar <strong>som</strong> de<br />
påträffades i.<br />
Fynden av flinta uppvisar således en koncentration till<br />
de områden där bebyggelse från senneolitikum och bronsålder<br />
har kunnat konstateras.<br />
Fnr Material Sakord Vikt Antal Bränd/ Påträffat i<br />
patinerad<br />
713 Flinta Stycke med till-huggning 4,9 1 Bränd A30639, Grophus 6<br />
815 Flinta 0,3 1 A36247, stolphål i Hus 8<br />
1100 Flinta 0,2 1 A100492, någon meter söder om Hus 11<br />
1104 Flinta 3,5 1 A102033, grop med djurben i UO:s östra del<br />
1313 Flinta 0,1 1 Patinerad A10405, stolphål i Hus 17<br />
1433 Flinta 0,1 1 Bränd A51777, stolphål i Hus 5<br />
1561 Flinta 3,2 1 Bränd A48945, lösfynd i kulturlager endast några<br />
meter norr Hus 5<br />
1597 Flinta Eldslag-ningssten 14,3 1 Lösfynd i UO:s östra del<br />
1614 Flinta 0,4 1 Lösfynd omedelbart söder om RAÄ 328<br />
1620 Flinta 0,3 1 Lösfynd från dumphög<br />
1622 Flinta 5,3 1 Patinerad Lösfynd från UO:s östra del<br />
1625 Flinta 4,4 1 Lösfynd från UO:s östra del<br />
1626 Flinta 10,8 1 Patinerad Lösfynd i V armen, öster om RAÄ 328<br />
Figur 171. Tabell över flintmaterialet påträffat på RAÄ 327.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 175
Figur 172. Bergkristall, F1425, funnen i Hus 5.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Bergkristall<br />
I stolphål A50267, tillhörande Hus 5, påträffades bergkristall<br />
(F1425) (fig 172). Fyndet har tolkats <strong>som</strong> ett byggnadsoffer<br />
(se Hus 5, s )<br />
Glas<br />
På boplatsytan påträffades 2 glaspärlor. Båda hittades i<br />
stolphål <strong>som</strong> ingick i förmodade huskonstruktioner. Den<br />
ena pärlan, F1229, var en liten (1,1 g) röd glaspärla <strong>som</strong><br />
mätte 10 mm i diameter (fig 174). Pärlan är av en typ <strong>som</strong><br />
förekommer under såväl äldre <strong>som</strong> yngre järnålder. Den<br />
hittades i stolphålet A113238, <strong>som</strong> ingick i Hus 26. Denna<br />
Figur 174. Glaspärla, F1229. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 175. Glaspärla, F1511. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
byggnad låg omedelbart väster om gravimpedimentet<br />
RAÄ328. Huset har 14 C-daterats till äldre romersk järnålder.<br />
Den andra pärlan, F1511, var en vit glaspärla (0,7 g)<br />
med röda prickar (fig 175). Även denna mätte 10 mm i diameter.<br />
Den hittades i stolphålet A9773, <strong>som</strong> ingick i Hus 4.<br />
Huset har 14 C-daterats till förromersk järnålder.<br />
Övrigt glas<br />
Dessutom påträffades sentida buteljglas, bland annat två<br />
kompletta flaskor vilka ställts upp och <strong>ned</strong> i två intilliggande<br />
stolphål i utkanten av den medeltid bytomten (fig 173).<br />
Har de båda flaskorna fyllt någon praktisk funktion?<br />
Figur 173. Glasflaskor i två intilliggande sentida stolphål i utkanten av bytomten. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
176 KYRSTA – BOPLATS
Kanske är de ett uttryck för skämtlynne eller sentida libationsoffer?<br />
Metall<br />
Vid undersökningen registrerades 96 fyndposter <strong>som</strong> järn,<br />
43 <strong>som</strong> järnslagg, 25 <strong>som</strong> metall, 3 <strong>som</strong> kopparmynt, 7 <strong>som</strong><br />
kopparlegering och 7 <strong>som</strong> brons. Det järn <strong>som</strong> påträffades<br />
utgjordes till stor del av obestämbara tenar och mindre<br />
fragment samt sentida föremål så<strong>som</strong> hästskosöm.<br />
Ett antal metallföremål tillvaratogs vid den metalldetektorkartering<br />
<strong>som</strong> genomfördes i UO:s matjordslager.<br />
Några förhistoriska metallföremål påträffades inte vid metalldetektorkarteringen.<br />
De flesta var av uppenbart sent<br />
datum men några har bedömts <strong>som</strong> medeltida.<br />
Ett metalldetektorfynd <strong>som</strong> helt säkert kan dateras till<br />
medeltid är en bältessölja av brons, F1733 (fig 176). Den<br />
hittades i matjorden omedelbart norr om väg 699. Den<br />
uppvisar stora likheter med en sölja <strong>som</strong> hittades vid undersökningarna<br />
av en medeltida gård vid Sommaränge år<br />
2003 (Schmidt Wikborg 2006). Sommarängesöljan har daterats<br />
till 1300-talet.<br />
Figur 176. F1733, medeltida bältessölja av brons. Foto:<br />
Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Ett annat förmodat medeltida föremål är en skänkel<br />
från en sporre, F1737 (fig 179). Denna uppvisar stora likheter<br />
med en av sporrarna <strong>som</strong> hittades vid en medeltida<br />
gård vid Sommaränge skog (jfr Schmidt Wikborg<br />
2006:F361)<br />
Ett stenkast öster om söljan hittades ett litet beslag ,<br />
F6672, också detta beläget på vägens norra sida. Detta är ett<br />
litet korsformigt, rundat bronsföremål med spår efter en<br />
nit på vad <strong>som</strong> tolkas vara föremålets baksida. Föremålet<br />
påminner om bältesbeslag, s k ströningar vilka bl a hittats<br />
vid det närbelägna Sommaränge skog i Viksta sn (Schmidt<br />
Wikborg 2006). F 6672 förefaller dock vara lite tjockare än<br />
de från Sommaränge.<br />
F6668 är ett något större metallbleck av kopparlegering.<br />
Det är fragmentariskt, men uppvisar ett tydligt nithål.<br />
Även detta har tolkats <strong>som</strong> ett medeltida bältesbeslag.<br />
Ytterligare ett föremål med koppling till bälten är ett<br />
droppformat remändesbeslag, F6675 (fig 180). Beslaget<br />
mäter 30 x 13 mm och består av en framsida med en vulst<br />
samt ett halvcirkelformat tvärsnitt. På beslagets framsida<br />
finns ett asymmetriskt placerat nithål. På baksidan finns en<br />
Figur 177. Ett litet beslag, F6672. Foto: Markus Andersson,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
Figur 178. Bältesbeslag, F6668. Foto: Markus Andersson,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
Figur 179. F1737, fragment av en sporre.<br />
Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 177
Figur 180. F6675, remändesbeslag. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 181. F6677, bronsbeslag till kniv. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
sekundärt monterad platta. Dateringen är oviss. Det är<br />
sannolikt inte förhistoriskt utan troligen senare, kanske<br />
medeltida.<br />
Ett bronsbeslag, F6677, har tolkats <strong>som</strong> ett beslag till en<br />
kniv. I beslaget sitter rester kvar efter det förmodade knivbladet<br />
av järn. Kniven är inte förhistorisk utan antas vara<br />
från medeltid eller historisk tid.<br />
Vidare hittades en rund blykula, F1725, förmodligen en<br />
muskötkula och 2 fragment av en trefotsgryta av järn,<br />
F1715 och F1727. 5 fynd är knappar från kläder (F1679,<br />
F1687, F1739, F1740 och F1744) från efterreformatorisk<br />
tid. Bland fynden från historisk tid återfinns även remsöljor<br />
(F1733, F1735, F1748, F6567), ett klackjärn (F1722),<br />
en mindre kniv (F1743), en borr (F1686), verktyg (F1704).<br />
Bland fynden återfinns även 8 stycken mynt från 1600-,<br />
1700- och 1800-talen (F1750-1757). I övrigt bestod metalldetektorfynden<br />
av små oidentifierbara klumpar och smältor.<br />
Med hjälp av metalldetektor hittades även en sentida<br />
knapp (F1699) samt 4 obestämbara järnfragment i kulturlager<br />
A51088 (F1702, F1705, F1706 och F1708). Ytligt i kulturlager<br />
A49945 hittades en sentida borr.<br />
De ovan nämnda kulturlagren har bedömts <strong>som</strong> förhistoriska.<br />
De uppenbart sentida föremål <strong>som</strong> hittades i kulturlagren<br />
antas ha tryckts <strong>ned</strong> i dessa sekundärt.<br />
Endast ett mindre antal metallföremål hittades i de anläggningar<br />
<strong>som</strong> undersöktes.<br />
I kulturlager A130655 hittades en hästsko (F6555) av så<br />
kallad flikskomodell (fig 182) vilken kan dateras till tidig<br />
medeltid (Borg 1998). I lagret <strong>som</strong> ligger i direkt anslutning<br />
till den medeltida bytomten hittades ytterligare en<br />
hästsko (F6554), <strong>som</strong> skulle kunna vara från ett senare<br />
skede av medeltiden, samt ett fragmentariskt lieblad<br />
(F6545).<br />
I ett stolphål (A21974) ingående i en huskonstruktion<br />
från sen vikingatid/tidig medeltid (Hus 31) hittades en<br />
bronshyska (F6556) (fig 183).<br />
Ett hyvel- eller skavjärn, F6524, ett verktyg <strong>som</strong> kan liknas<br />
vid en kniv med en tånge i vardera änden, påträffades i<br />
övre delen av fyllningen i Grophus 2. Verktyget är belagt<br />
sedan vikingatid och framåt Anläggningen har daterats till<br />
äldre järnålder. Det är dock ovisst om föremålet är samtida<br />
eller om det är yngre än grophuset.<br />
Ett viktlod, F1638 (fig 184), påträffades i fyllningen i<br />
Grophus 1. Föremålet uppvisar likheter med bl a viktlod<br />
från Eketorp på Öland (Kyhlberg 1998:169) och ett viktlod<br />
från det närbelägna Sommaränge skog (Schmidt Wikborg<br />
2006). Viktlodet kan hänföras till Kyhlbergs (1998:172)<br />
viktlodstyp 4 – kulformigt viktlod av järn med skal av kopparlegering<br />
och med två parallellt avskurna segment på<br />
lika avstånd från centrum. Enligt Kyhlberg betecknas<br />
Figur 182. F6555, hästsko av flikskomodell från 1100- eller 1200-talet. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
178 KYRSTA – BOPLATS
denna typ av viktlod <strong>som</strong> en ledartefakt för vikingatid och<br />
tidig medeltid i Skandinavien (Kyhlberg 1998:177).<br />
I den stora ugnen A12704 hittades ett mejselformat<br />
järnföremål, F6525 (fig 185). Föremålet är 60 mm långt<br />
Figur 183. Bronshyska, F6556. Foto: Markus Andersson,<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
Figur 184. Viktlod, F1638. Foto: Markus Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 185. Mejselformat järnföremål, F6525. Foto: Markus<br />
Andersson, <strong>SAU</strong>.<br />
med ett rektangulärt tvärsnitt och smalnar av i en platt,<br />
bred spets i den ena änden. I den andra änden finns en<br />
vulstförsedd bronsknopp. Föremålet återfanns i anslutning<br />
till upprättstående förkolnade träbitar längs anläggningens<br />
<strong>ned</strong>grävningskanter.<br />
Antalet identifierbara metallfynd från anläggningar var<br />
mycket litet. De flesta fynden var av uppenbart sent datum<br />
eller bestod av relativt små, hårt fragmenterade tenar.<br />
Slagg<br />
Närmare 3 kg slagg tillvaratogs vid undersökningen. Slagg<br />
påträffades framför allt i anläggningar i UO:s norra, centrala<br />
del, framför allt i närheten av ugnen A12704 samt det<br />
omkringliggande kulturlagret A48945 (fig 187). Ett mindre<br />
slaggfragment hittades i A12704, men framför allt var det i<br />
ett stolphål i det intilliggande Hus 4 samt i det intilliggande<br />
Grophus 3 <strong>som</strong> större mängder slagg påträffades. Även<br />
i Grophus 2, beläget strax OSO om A12704 återfanns förhållandevis<br />
mycket slagg. En annan, om än betydligt<br />
mindre, koncentration återfanns i UO:s östra del (fig 186).<br />
Slagg påträffades där i Grophus 4, 5 och 6 samt i stolphål i<br />
Hus 20 och 36. Ett enstaka fragment återfanns i ett stolphål<br />
i det vikingatida Hus 31. Ett urval av slaggmaterialet har<br />
analyserats vid UV-Gal (bilaga 6).<br />
Även om slaggförekomsten var koncentrerad till relativt<br />
få anläggningar kan ingen av dessa knytas direkt till<br />
metallhantering, utan slaggerna förefaller ligga i sekundär<br />
kontext. Hos de analyserade slaggerna återfanns inga karaktäristiska<br />
drag <strong>som</strong> entydigt kan knyta dem till ett specifikt<br />
processled. Slaggerna är relativt små och har inte<br />
några begränsningsytor <strong>som</strong> kan säga något mer än att de<br />
har haft en något skålformad bottenform. Några är tunna<br />
och liknar smidesskållor till formen, men överrensstämmer<br />
i övrigt mer med slagg från reduktionsprocessen.<br />
Kyrstaslaggen uppvisar ingen likhet med de stearinformade<br />
slagger <strong>som</strong> är vanliga i flera andra regioner under järnåldern.<br />
Däremot finns liknande slagger från den betydligt<br />
äldre järnframställningen i Lyckebo, Gamla Uppsala sn,<br />
(Hjärthner-Holdar 1993). Järnhanteringen där ägde sannolikt<br />
rum under yngre bronsålder. Dessa slagger liknar<br />
slaggerna från Kyrsta såväl morfologiskt <strong>som</strong> kemiskt.<br />
Mycket tyder på att samma malmtyp har använts för järnframställningen<br />
på dessa båda platser, trots den troligen<br />
stora tidsdifferensen. Sannolikt har det funnits likheter<br />
även i processens genomförande.<br />
Det arkeometallurgiska materialet <strong>som</strong> undersökts från<br />
Kyrsta förefaller endast innehålla rester från järnframställning<br />
i blästugn, eller en inledande bearbetningsfas av en<br />
slaggförande järnsmälta. Det finns inga klara tecken på att<br />
ytterligare bearbetning och föremålssmide ägt rum. Inte<br />
heller de metallprov <strong>som</strong> undersökts visar tecken på fortsatt<br />
bearbetning (bilaga 6).<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 179
Analyser<br />
Osteologisk analys<br />
Sammanlagt har ca 39,7 kg ben eller nästan 19 000 fragment<br />
analyserats från RAÄ 327 av Emma Sjöling och Ylva<br />
Bäckström (bilaga 3). Materialet bestod av brända och<br />
obrända djurben. Materialet tyder på en övervikt av matavfall.<br />
Dessutom påträffades även brända och obrända<br />
människoben på olika ställen på UO. Emma Sjöling har<br />
dessutom gjort en special studie på de kammar <strong>som</strong> framkom<br />
vid Kyrsta (bilaga 4).<br />
Insektsanalys<br />
Insektsanalys gjordes från sju brunnar av Magnus<br />
Hellqvist, Högskolan i Falun. Det hittades mycket sparsamt<br />
eller inga lämningar av insekter i brunnarna. Detta kan<br />
bland annat bero på en kort användningstid (bilaga 5). En<br />
brunn <strong>som</strong> utmärker sig var A49309 <strong>som</strong> tydligt använts i<br />
syfte att få fram vatten under två olika faser. Insektsanalysen<br />
indikerar att boskap har vistats kring brunnen, <strong>som</strong> antagligen<br />
har använts för att vattna boskapen.<br />
Figur 186. Spridningskarta över slagg på RAÄ 327.<br />
Digitalbearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Metallurgisk analys<br />
Metallurgiska analyser utfördes av Lena Grandin, Annika<br />
Willim och Eva Hjärthner-Holdar, UV-GAL. Analyserna<br />
gjordes från 21 prover från slagg och smält lera. Materialet<br />
föreföll endast innehålla rester från järnframställning i<br />
blästerugn eller från en inledande bearbetningsfas (bilaga<br />
6).<br />
Geokemisk analys<br />
Tre olika geokemiska analyser har genomförts av Björn<br />
Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms<br />
universitet – lipidanalys, fosfatanalys och elementanalys.<br />
Syftet var bl a att identifiera aktiviteter och aktivitet<strong>som</strong>råden<br />
(bilaga 8). Ett stort antal prover togs från kulturlager<br />
och anläggningar på RAÄ 327.<br />
En separat lipidanalys (GC-MS-analys) genomfördes<br />
från innehållet i ett kärl från A1353 (bilaga 7). Lipiderna i<br />
en keramikskärva visade sig vara ovanligt bra bevarade.<br />
Sammansättningen av fria fettsyror och triacylglyceroler<br />
ger starka belägg för att fetterna härrör från mejeriprodukter.<br />
Man kan även med stor sannolikhet sluta sig till att mejeriprodukterna<br />
i krukan inte har värmts upp medan de<br />
180 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Fnr Antal Vikt (g) Anl typ<br />
8153 98 4 46,7 Härd<br />
8258 105 1 3,9 Härd<br />
8432 107 1 1,4 Härd<br />
8472 109 2 3,8 Härd<br />
9176 121 2 3,4 Stolphål<br />
11704 189, 205 4 344,7 Grophus 2<br />
11964 255, 262, 268, 272 5 401 Gropsystem<br />
12628 285 1 2,6 Grop<br />
12704 289 1 16,7 Ugn<br />
12860 311, 323, 325 12 766,6 Grophus 3<br />
15391 369 2 1 Stolphål<br />
24565 537 1 13,5 Stolphål, Hus 20<br />
26269 546 1 4,4 Härd<br />
26470 551 4 15 Stolphål, Hus 20<br />
26529 565 1 55,8 Grophus 4<br />
28646 652, 656, 664, 666 5 272,1 Grop<br />
29123 669 1 8,8 Stolphål, Hus 36<br />
29583 685 1 1,2 Stolphål<br />
29715 690 1 7,3 Stolphål<br />
30458 707, 709 3 50,5 Grophus 5<br />
30639 716 3 98,1 Grophus 6<br />
41887 1034 1 433,4 Stolphål, Hus 4<br />
48666 1042 2 79,5 Härd<br />
48754 1068 1 74 Stolphål<br />
48945 1280, 1519, 1560, 1773 8 33,8 Kulturlager<br />
51088 1606, 1798 2 32,2 Kulturlager<br />
53347 1624 1 6,6 Stolphål, Hus 31<br />
117141 1634 1 7,3 Stolphål<br />
Summa 72 2785,3<br />
Figur 187. Tabell över fynd av slagg på RAÄ327.<br />
var i krukan. Krukan har alltså placerats i anläggningen innehållandes<br />
mejeriprodukter (mjölk, smör eller dylikt)<br />
”kryddat” med någon sorts vegetabilier.<br />
Vedartsanalys<br />
Vedartsanalyserna vid RAÄ327 genomfördes av Erik<br />
Danielsson, VEDLAB, samt Ulf Strucke, UV-Mitt, Stockholm<br />
(bilaga 9a, 9b och 9c). Sammantaget undersöktes<br />
28 kol- och vedprover för att kontrollera träets egenålder<br />
och dess art. Tall och björk dominerade materialet följt av<br />
al, ek, asp, salix och gran. Fyra av proverna var från stolphål<br />
ur hus, tre var från grophus, fem var från brunnar, sex<br />
av proven var från ugnar, två var från härdar, en från en<br />
smidesgrop och en från en tegelugn.<br />
Makrofossilanalys<br />
Makrofossilanalys utfördes av Anneli Ekblom, GEARK,<br />
Uppsala, på en stor mängd jordprover från RAÄ 327.<br />
Proverna bestod av fyllning ifrån härdar, gropar och stolphål<br />
från hus. Provmängden var ca 2,0 liter <strong>som</strong> togs från<br />
varje anläggning i fält. Därefter preparerades en delmängd,<br />
ca 1,0 liter, och analyserades. I de fall förekomsten av förkolnat<br />
material var måttlig till hög preparerades hela provmängden.<br />
72 prover preparerades och totalt processades ca<br />
70 liter jord. Syftet med analysen var att med de botaniska<br />
makrofossilerna belysa funktion och rumslig organisation<br />
på UO och i husen. Tyvärr medförde de små mängderna av<br />
sädeskorn i husens stolphål att en diskussion av funktionsindelningen<br />
i husen utifrån makrofossilmaterialet inte gick<br />
att genomföra. Ytterliggare en målsättning var att tydliggöra<br />
platsens närmiljö och resursutnyttjande (bilaga 10).<br />
Pollenanalys<br />
Inom ramen för för E4-projektet genonfördes vegetationshistoriska<br />
undersökningar i form av pollenanalyser från<br />
olika lokaler. Prover analyserades från bl a Lilla Hjortronmyren<br />
(ca 35 m ö h) <strong>som</strong> var belägen strax NNO om Kyrsta<br />
(bilaga 11). Denna analys har utförts av Sven Karlsson,<br />
Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, Stockholms<br />
universitet.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 181
14 C-analyser<br />
Sammanlagt föreligger 68 14 C-dateringar från RAÄ 327.<br />
Analyserna har utförts vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala<br />
universitet. 27 av proverna kom från förkolnat trä, ett<br />
från en mindre träpinne, 32 från förkolnade fröer, fyra från<br />
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]<br />
Hus 11 3400±35BP<br />
Grop A1353 3330±40BP<br />
Hus 18 3050±45BP<br />
Hus 33 2915±55BP<br />
Hus 14 2830±45BP<br />
Grop A2548 2415±55BP<br />
Grop A49454 2375±40BP<br />
Brunn 11808 2270±45BP<br />
Hus 8 2265±45BP<br />
Hus 36 2245±45BP<br />
Ugn 12704 2215±45BP<br />
Brunn A11580 2210±60BP<br />
Grophus 6 2210±50BP<br />
Grav A109724 2185±45BP<br />
Smidesgrop A5431 2185±45BP<br />
Grop A5162 2170±40BP<br />
Hus 4 2160±30BP<br />
Hus 6 2115±30BP<br />
Hus 1 2110±40BP<br />
Ugn A12704 2085±60BP<br />
Hus 17 2085±45BP<br />
Kokgrop A17078 2085±35BP<br />
Härd A12818 2080±50BP<br />
Grophus 3 2070±45BP<br />
Hus 10 2065±45BP<br />
Hus 29 2060±45BP<br />
Hus 25 2060±40BP<br />
Brunn A7953 2055±40BP<br />
Ugn A28583 2050±45BP<br />
Brunn A114930 2045±40BP<br />
Hus 20 2040±50BP<br />
Hus 40 2040±45BP<br />
Hus 27 2040±45BP<br />
Hus 15 2040±45BP<br />
obrända ben, två från bränt ben, ett från harts och ett från<br />
oidentifierat organiskt material. I de fall dateringarna har<br />
utförts på träkol eller makrofossilt material föregicks dateringarna<br />
av vedartsanalyser och makrofossilanalyser.<br />
2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD<br />
Figur 188a. Radiometriska dateringar av anläggningar från RAÄ 327 utförda av Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala universitet. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v3.5.<br />
182 KYRSTA – BOPLATS
Anläggningarna <strong>som</strong> daterades var stolphål från 35 hus,<br />
ett stolphål från en hägnad, sex grophus, sju brunnar, sju<br />
gropar, åtta ugnar, en grav, en kokgrop och en härd. Dateringarna<br />
stäcker sig från äldre bronsålder till medeltid med<br />
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]<br />
Hus 05 2040±30BP<br />
Hus 21 2025±50BP<br />
Hus 05 2015±30BP<br />
Hus 02 2010±30BP<br />
Hus 12 2005±30BP<br />
Ugn A118771 1995±45BP<br />
Brunn A60177 1980±40BP<br />
Hägnad 14 1975±45BP<br />
Hus 03 1970±30BP<br />
Grophus 5 1960±45BP<br />
Grophus 2 1945±45BP<br />
Brunn A42011 1940±45BP<br />
Ugn A28543 1940±45BP<br />
Hus 34 1925±35BP<br />
Hus 26 1920±45BP<br />
Skalltak, lösfynd 1920±45BP<br />
Ugn A116809 1895±45BP<br />
Brunn A49309 1890±45BP<br />
Grophus 4 1885±35BP<br />
Hus 30 1850±45BP<br />
Hus 16 1845±70BP<br />
Hus 07 1830±45BP<br />
Grophus 7 1795±35BP<br />
Hus 41 1790±35BP<br />
Hus 13 1790±30BP<br />
Ugn A45388 1775±45BP<br />
Hus 14 1770±35BP<br />
Hus 32 1765±40BP<br />
Hus 19 1760±45BP<br />
Värmegrop, A34479 1705±45BP<br />
Hus 22 1540±75BP<br />
Hus 23 1440±40BP<br />
Ugn A59966 1330±45BP<br />
Hus 31 965±40BP<br />
en tydlig koncentration till yngre förromersk och äldre romersk<br />
järnålder, då området förefaller att ha varit intensivt<br />
utnyttjat (fig 188, 189 och 190).<br />
2000CalBC 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD<br />
Figur 188b. Radiometriska dateringar av anläggningar från RAÄ 327 utförda av Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala universitet. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v3.5.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 183
Stolphål Anl typ Hus Prov nr Material Datering BP Kalibrerat, 1 σ Kalibrerat, 2 Û Arkeologisk period<br />
A013671 Stolphål 01 Ua-22641 Skalkorn 2110±40 200-190 BC, 180-50 BC 350-310 BC, 210-40 BC, 30 BC-0 Förromersk järnålder<br />
A007388 Stolphål 02 Ua-21669 Sädeskorn 2010±30 45 BC-50 AD 100 BC-70 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A009314 Stolphål 03 Ua-21670 Sädeskorn 1970±30 AD-75 AD 50 BC-130 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A009721 Stolphål 04 Ua-21671 Sädeskorn 2160±30 360-120 BC 360-90 BC Förromersk järnålder<br />
A013605 Stolphål 05 Ua-21672 Sädeskorn 2040±30 100 BC-20 AD 160 BC-50 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A015611 Stolphål 05 Ua-21673 Sädeskorn 2015±30 45 BC-25 AD 100 BC-70 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A015279 Stolphål 06 Ua-21674 Sädeskorn 2115±30 200-90 BC 350-40 BC Förromersk järnålder<br />
A108914 Stolphål 07 Ua-22935 Sädeskorn 1830±45 130 AD-240 AD 70 AD-330 AD Romersk järnålder<br />
A036063 Stolphål 08 Ua-22646 Sädeskorn 2265±45 400-350 BC, 300-230 BC, 220-210 BC 410-200 BC Äldre förromersk järnålder<br />
A027862 Stolphål 10 Ua-22899 Träkol 2065±45 160-130 BC, 120 20 BC, 10 BC-AD 200BC-30 AD, 40 AD-50 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A036374 Stolphål 11 Ua-21675 Sädeskorn 3400±35 1750-1630 BC 1870-1530 BC Äldre bronsålder<br />
A031263 Stolphål 12 Ua-21676 Sädeskorn 2005±30 45 BC-50 AD 90 BC-80 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A057645 Stolphål 13 Ua-21677 Sädeskorn 1790±30 130-330 AD 130-340 AD Romersk järnålder<br />
A032839 Stolphål 14 Ua-22645 Sädeskorn 1770±35 220-340 AD 130-390 AD Yngre romersk järnålder<br />
A032905 Stolphål 14 Ua-21894 Träkol 2830±45 1050-910 BC 1130-840 BC Yngre bronsålder<br />
A032113 Stolphål 15 Ua-21678 Sädeskorn 2040±45 110 BC-30 AD 180 BC-60 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A032386 Stolphål 16 Ua-21893 Träkol 1845±70 80-250 AD 20-350 AD Romersk järnålder<br />
A016129 Stolphål 17 Ua-21679 Sädeskorn 2085±45 170-40 BC 350 BC-30 AD Förromersk järnålder<br />
A011463 Stolphål 18 Ua-21889 Träkol 3050±45 1390-1220 BC 1420-1120 BC Äldre bronsålder<br />
A034479 Stolphål 19 Ua-22930 Sädeskorn 1705±45 250-400 AD 230-430 AD Yngre romersk järnålder<br />
A034568 Stolphål 19 Ua-21680 Sädeskorn 1760±45 220-350 AD 130-400 AD Yngre romersk järnålder<br />
A039013 Stolphål 20 Ua-22647 Sädeskorn 2040±50 110 BC-30 AD 180 BC-70 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A030532 Stolphål 21 Ua-21892 Träkol 2025±50 100 BC-60 AD 170 BC-80 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A115322 Stolphål 22 Ua-22938 Träkol 1540±75 430 AD-600 AD 380 AD-660 AD Folkvandringstid/vendeltid<br />
A121709 Stolphål 23 Ua-21897 Träkol 1440±40 595-660 AD 540-670 AD Vendeltid<br />
A120755 Stolphål 25 Ua-21896 Träkol 2060±40 160-120 BC 180 BC-30 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A117312 Stolphål 26 Ua-21895 Träkol 1920±45 20-140 AD 20 BC-220 AD Äldre romersk järnålder<br />
A119833 Stolphål 27 Ua-22651 Skalkorn 2040±45 110 BC-30 AD 180 BC-60 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A017743 Stolphål 29 Ua-21681 Sädeskorn 2060±45 160BC-10 AD 200 BC-60 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A111477 Stolphål 30 Ua-22936 Träkol 1850±45 90 AD-240 AD 60 AD-320 AD Romersk järnålder<br />
A057918 Stolphål 31 Ua-21682 Sädeskorn 965±40 1020-1160 AD 990-1190 AD Vikingatid/medeltid<br />
A110519 Stolphål 32 Ua-21683 Sädeskorn 1765±40 220-350 AD 130-390 AD Yngre romersk järnålder<br />
A022277 Stolphål 33 Ua-22277 Sädeskorn 2915±55 1220-1000 BC 1300-920 BC Äldre/yngre bronsålder<br />
A015363 Stolphål 34 Ua-22642 Sädeskorn 1925±35 25-40 AD, 50-130 AD, 50-130 AD 0-140 AD, 150-180 AD, 190-220 AD Äldre romersk järnålder<br />
A029406 Stolphål 36 Ua-22927 Träkol 2245±45 390 BC-200 BC 400 BC-200 BC Äldre förromersk järnålder<br />
A45085 Stolphål 40 Ua-32282 Bränt ben 2040±45 110 BC-20 AD 180 BC – AD 60 Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A27004 Stolphål 41 Ua-32281 Obränt ben 1790±35 130-260 AD, 290-320 AD 130-340 AD Romersk järnålder<br />
184 KYRSTA – BOPLATS<br />
Figur 189. Tabell över 14C-dateringar från stolphål i hus vid RAÄ 327.
Anl nr Anl typ Konstruk- Prov nr Material Datering Kali, 1 Û Kal, 2 Û Arkeologisk<br />
tion BP period<br />
A001353 Grop Ua-24519 Organiskt material 3330±40 1690 BC-1520 BC 1740 BC-1710 BC,<br />
1690 BC-1510 BC Äldre bronsålder<br />
A002548 Grop Ua-22637 Sädeskorn 2415±55 760-700, 550-400 BC 770-390 BC Yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder<br />
A005162 Grop Ua-22638 Sädeskorn 2170±40 360-290, 260-160 BC 380-90 BC Förromersk järnålder<br />
A005431 Grop, smide Ua-22893 Träkol 2185±45 390-110 BC 360-280 BC,<br />
260-170 BC Förromersk järnålder<br />
A007953 Brunn Ua-22639 Sädeskorn 2055±40 150-130 BC, 120 BC-10 AD 180 BC-30 AD,<br />
40-50 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A011580 Brunn Ua-22894 Träkol 2210±60 380-200BC 400-110 BC Förromersk järnålder<br />
A011704 Grophus Grophus 2 Ua-22941 Sädeskorn 1945±45 AD-130 AD 50 BC-220 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A011808 Brunn Ua-22895 Träkol 2270±45 400-350 BC, 300-230 BC, 220-210 BC 410-340 BC,<br />
330-200 BC Äldre förromersk järnålder<br />
A011808 Brunn Ua-21761 Obränt ben 1920±45 20-140 AD 20 BC-220 AD Äldre romersk järnålder<br />
A012704 Ugn Ua-22896 Träkol 2215±45 370-340 BC, 330-200 BC 390-170 BC Äldre förromersk järnålder<br />
A012704 Ugn Ua-22640 Sädeskorn 2085±60 200-190 BC, 180-40 BC, 30-20 BC, 10 BC-0 360-290 BC,<br />
240 BC-60 AD Förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A012818 Härd Ua-22897 Träkol 2080±50 170-40 BC 350-320 BC,<br />
210 BC-30 AD Förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A012860 Grophus Grophus 3 Ua-22898 Träkol 2070±45 170-130 BC, 120-40 BC, 10 BC-AD 200BC-30 AD Förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A17078 Kokgrop Ua-32280 Obränt ben 2085+-35 170 BC-50 BC 200 BC-AD Yngre förromersk järnålder<br />
A026529 Grophus Grophus 4 Ua-22644 Sädeskorn 1885±35 70-140 AD, 150-180 AD, 190-220 AD 30-40 AD, 50-240 AD Romersk järnålder<br />
A028543 Ugn Ua-22925 Träkol 1940±45 20-130 AD 50BC-140 AD Yngre förromersk/äldre romesrk järnålder<br />
A028583 Ugn Ua-22926 Träkol 2050±45 150BC-130 BC, 120 BC-20 AD 180 BC-60 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A030458 Grophus Grophus 5 Ua-22928 Träkol 1960±45 40 BC-120 AD 60 BC-140 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A030639 Grophus Grophus 6 Ua-22929 Träkol 2210±50 370-200 B_C 400 BC-110 BC äldre förromersk järnålder<br />
A038083 Grophus Grophus 7 Ua-24710 Obrända ben 1795±35 130-260 AD, 300-320 AD 120-340 AD Romersk järnålder<br />
A042011 Brunn Ua-22931 Träkol 1940±45 20 AD-130 AD 50 BC-220 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A045388 Ugn Ua-22932 Träkol 1775±45 130 AD-340 AD 130 AD-390 AD Yngre romersk järnålder<br />
A049309 Brunn Ua-22933 Trä 1890±45 60 AD-220 AD 20 AD-240 AD Romersk järnålder<br />
A049454 Grop Ua-22648 Sädeskorn 2375±40 520-390 BC 760-680 BC,<br />
660-640 BC,<br />
550-380 BC Yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder<br />
A059966 Ugn, tegel Ua-22934 Träkol 1330±45 650 AD-770 AD 620 AD-780 AD Vendeltid<br />
A060177 Brunn Ua-22649 Harts 1980±40 40-10 BC, 0-70 AD 60 BC-130 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A109724 Grav Ua-21762 Brända ben 2185±45 390-110 BC 360-280 BC,<br />
260-170 BC Förromersk järnålder<br />
A112190 Stolphål Hägnad 14 Ua-22937 Träkol 1975±45 40 BC-80 AD 90 BC-130 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A114930 Brunn Ua-22650 Sädeskorn 2045±40 110 BC-20 AD 170 BC-30 AD,<br />
40-60 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
A116809 Ugn Ua-22939 Träkol 1895±45 30 AD-220 AD 20 AD - 240 AD Romersk järnålder<br />
A118771 Ugn Hus 28 Ua-22940 Träkol 1995±45 50 BC-70 AD 110 BC-130 AD Yngre förromersk/äldre romersk järnålder<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 185<br />
Figur 190. Tabell över 14 C-dateringar av grophus, hägnader och övriga anläggningar från RAÄ 327.
Undersökningsresultat RAÄ 330<br />
RAÄ 330 har indelats i två områden, område A och område<br />
B. Mellan de båda delområdena fanns ett drygt 40 m<br />
långt anläggningstomt område (fig 191).<br />
Område A låg längst västerut och omfattade själva impedimentet<br />
och en bit i åkern österut strax <strong>ned</strong>anför impedimentsplatån.<br />
Här var det mycket anläggningstätt med<br />
framför allt stolphål, härdar, <strong>ned</strong>grävningar och delar av<br />
kulturlager. Impedimentet var dock genomskuret av väg<br />
699. En fortsättning av impedimentshöjden finns kvar på<br />
den norra sidan av vägen. Detta innebär att en ca 25–30 m<br />
lång och 8–10 m bred del av impedimentet har schaktats<br />
bort vid tidigare vägbygge. Detta område skulle kunna ha<br />
rymt ett långhus. På den <strong>ned</strong>re delen i åkern var det inte<br />
lika anläggningstätt.<br />
Det andra området, område B, låg drygt 40 m längre<br />
österut mot Kyrsta till. Här banades ett 70 m långt och<br />
10 m brett område. Anläggningar påträffades inom de östligaste<br />
50 m. Centralt i område B, på en yta <strong>som</strong> är ca 15 m<br />
lång och 9–10 m bred låg en koncentration av 9 större anläggningar<br />
av likartad karaktär.<br />
Anläggningarna presenteras kategorivis och områdesvis<br />
<strong>ned</strong>an.<br />
Anläggningar<br />
Totalt inmättes 174 anläggningar, merparten var belägna i<br />
område A. Av dessa undersöktes 102 stycken, varav 8 anläggningar<br />
utgick. Anläggningarna fördelade sig på följande:<br />
43 stolphål, 3 pinnhål, 10 gropar, 13 härdar, en ugn, 9<br />
kulturlager, 14 <strong>ned</strong>grävningar, en ränna samt 2 stenansamlingar.<br />
Figur 191. Översiktsplan över undersökning<strong>som</strong>rådet vid RAÄ 330. Stenar är grå. Skala 1:1 000. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
186 KYRSTA – BOPLATS
Figur 192. Översiktsbild över RAÄ 330, från väster. Foto: Helena Victor, <strong>SAU</strong>.<br />
Område A Område B<br />
Stolphål 42 1<br />
Pinnhål 3 0<br />
Grop 2 8<br />
Härd 11 2<br />
Ugn 0 1<br />
Kulturlager 9 0<br />
Nedgrävning 11 3<br />
Ränna 0 1<br />
Stensamling 1 1<br />
Figur 193. Fördelningen av anläggningskategorier mellan de<br />
båda delområdena.<br />
Stolphål och pinnhål<br />
Stolphålen var den vanligast förekommande anläggningskategorin.<br />
43 stolphål registrerades sammanlagt. Alla<br />
utom ett låg i område A (fig 194). De allra flesta stolphålen<br />
var runda till formen, ett fåtal var ovala. 10 stolphål hade<br />
flat botten, 5 hade spetsig botten, de övriga rundad. Storleken<br />
i plan varierade mellan 0,10 och 0,90 m och djupet mellan<br />
0,05 och 0,40 m. Fyllningen i stolphålen bestod mest av<br />
lera och till färgen var de mörkt bruna eller grå. 13 stolphål<br />
innehöll fynd, 10 av dessa innehöll bränd lera. I 7 stycken<br />
låg det brända eller obrända ben och i ett stolphål hittades<br />
en keramikbit. Endast 3 stolphål har varit stenskodda.<br />
Några av de ogrävda anläggningar på impedimentet<br />
skulle utifrån form, storlek och utseende i plan kunna vara<br />
ytterligare stolphål. De är ogrävda men okulärt besiktigade.<br />
Stolphålen bildade inga synliga uppenbara konstruktioner<br />
men en del av dem kan ha ingått i någon struktur<br />
<strong>som</strong> mycket väl kan vara förstörd av väg 699. Det kan heller<br />
inte uteslutas att stolphålen <strong>som</strong> låg på södra delen av<br />
impedimentet kan ha ingått i någon konstruktion <strong>som</strong><br />
fortsatt söderut utanför undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
3 anläggningar <strong>som</strong> tolkades <strong>som</strong> pinnhål framkom på<br />
område A.<br />
Gropar<br />
Total påträffades 10 gropar på UO (fig 195). En av dem låg<br />
i område A. Av groparna på område B undersöktes 7, varav<br />
2 (A688 och A1897) snittades med grävmaskin och 2<br />
(A674 och A1830) endast dokumenterades i plan.<br />
Groparna varierade i storlek från knappt 1 m till drygt<br />
2 m i plan och djupet varierade mellan 0,18 m och 0,80 m.<br />
Fynden i groparna utgjordes av brända och obrända ben,<br />
bränd lera, (smält lera <strong>som</strong> ser nästan förslaggad ut) samt<br />
ett fåtal keramikbitar.<br />
5 av groparna (A1279, A1333, A1343, A1324, och<br />
A1311) hade alla likartad fyllning <strong>som</strong> framför allt bestod<br />
av mörk gråbrun lerjord. De låg inom ett begränsat område<br />
i den västra delen av område B.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 187
Figur 194. Stolphål & pinnhål på RAÄ 330. Anläggningarna är svarta och stenar grå. Skala 1:1 000.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
A1279 och A1343 var inbördes lika. De låg bredvid varandra<br />
och båda var ganska grunda och med likadan fyllning.<br />
Fyndinnehållet var också likartat.<br />
A1333 låg ett par meter öster om de andra groparna.<br />
Den är dokumenterad i plan <strong>som</strong> betydligt mindre än den<br />
senare framstod, efter ytterligare rensning och undersökning.<br />
A1324 och A1311 var inbördes lika varandra vad gäller<br />
form i profil, djup, fyllning, utseende. De låg bredvid varandra<br />
och dateringarna är också någorlunda samtida. Båda<br />
innehöll bitar av smält lera <strong>som</strong> ser förslaggad ut. Stratigrafin<br />
är också lika, med ett mörkt lager <strong>som</strong> innehöll mycket<br />
bränd lera, i små stänk. Dessa gropar verkar ha haft något<br />
att göra med eld. A1324 och A1311 har båda en lite diffus<br />
gräns eller färgskiftning i profilens östra del. En tolkning är<br />
att det är två anläggningar grävda i varandra.<br />
Intill A1311 låg A1296 <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> en ugn. Dessa<br />
tre (A1324, A1311 och A1296) anläggningar låg på rad och<br />
verkar alla ha haft någon form av eldanknytning. De innehöll<br />
alla en del bränd lera men också smält lera <strong>som</strong> tyder<br />
på högre temperaturer. Den smälta leran i de övriga groparna<br />
har inte utsatts för lika höga temperaturer. Den hårt<br />
brända leran i A1311 och A11324 antas härröra från ugnen<br />
A1296.<br />
Område B förefaller vara ett centralt aktivitet<strong>som</strong>råde<br />
där gropar av varierad storlek förekom. Frånvaron av hus<br />
eller andra boplatskonstruktioner gör det troligt att man<br />
här sysslat med saker <strong>som</strong> krävde att man begav sig en bit<br />
ifrån själva boplatsen.<br />
De eldanknutna groparna med dess höga temperaturer<br />
kan vara exempel på spår efter sådana aktiviteter.<br />
Gropar är en anläggningskategori <strong>som</strong> ofta förekommer<br />
på boplatser och <strong>som</strong> är svårtolkad och lite diffus.<br />
Groparna varierar ofta kraftigt i utseende och karaktär och<br />
är svåra att klassificera och funktionsbestämma. Det är inte<br />
en homogen anläggningskategori. Många blir heller aldrig<br />
närmare undersökta. Undersökningen av Pryssgården är<br />
en av de första där gropar behandlats <strong>som</strong> en särskild anläggningskategori<br />
(Borna Ahlkvist m fl 1998:72 ff). Där har<br />
man gjort en sammanställning och klassificering av det<br />
stora gropmaterialet och delat in det i 12 huvudkategorier.<br />
Gropar eller <strong>ned</strong>grävningar <strong>som</strong> innehåller väldigt lite fynd<br />
eller är helt fyndtomma är en av de vanligast förekommande<br />
anläggningstyperna på boplatser. Även om denna anläggningstyp<br />
är svårtolkad bör den representera olika<br />
handlingar och aktiviteter på en boplats (Johansson 1999).<br />
Materialet från Västra impedimentet är för magert för<br />
att man ska kunna göra någon grundligare kategoriindelning.<br />
Det är svårt att funktionsbestämma varje enskild<br />
grop från undersökning<strong>som</strong>rådet, men att gropar använts<br />
för olika ändamål är uppenbart.<br />
Ett par av groparna kan ha använts <strong>som</strong> avfallsgropar.<br />
Fyndmaterialet i dem är inte så stort men består av avfallsmaterial,<br />
mest ben och bränd lera. Det är möjligt att groparna<br />
primärt är resultat av lertäkt och att de sekundärt<br />
har använts <strong>som</strong> avfallsgropar. Lera har bland annat behövts<br />
till lerklining av husväggar och ugnar samt till keramiktillverkning.<br />
Ett par gropar har ett tydligt samband<br />
med ugnen A1296 då de har ett likartat innehåll och dessutom<br />
en nära rumslig relation.<br />
188 KYRSTA – BOPLATS
Figur 195. Gropar på RAÄ 330. Anläggningarna är svarta och stenar grå. Skala 1:1 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Härdar och ugn<br />
13 anläggningar tolkades <strong>som</strong> härdar. 11 av dem låg i område<br />
A, de resterande 2 i område B (fig 196). Härdarnas<br />
storlek varierar mellan 0,70 m och 1,60 m i plan. De flesta<br />
var rundade i formen och lite oregelbundet rundade eller<br />
flatbottnade i profil. Djupet på härdarna varierar mellan<br />
0,08 och 0,26 m. 6 av härdarna innehöll, förutom sot och<br />
kol, även skärvsten. Fynden i härdarna bestod främst av<br />
bränd lera men också brända och obrända ben. I 3 av härdarna<br />
hittades keramik och i en en liten bit järn.<br />
I område A påträffades inte mindre än 11 härdar. 10 av<br />
dessa (A2071, A403, A546, A563, A570, A836, A871, A266,<br />
A217, A511) låg alla relativt koncentrerat på impedimentet<br />
inom en yta <strong>som</strong> var ca 20,0 m lång och 10,0 m bred. 2 av<br />
dem var belägna lite söder om själva impedimentsplatån.<br />
3 av härdarna, A403, A563 och A570, var grunda och 2<br />
av dem innehöll lite skärvig sten.<br />
4 andra härdar, A217 , A 266, A546 och A511, var mycket<br />
lika till karaktären. Dessa härdar var mellan 0,80 och<br />
drygt 1,0 m stora i plan och minst ca 0,20 m djupa. De<br />
innehöll sot och kol och A511 även bränd lera. A511 har<br />
tolkats <strong>som</strong> en härd men skulle kunna vara en kokgrop då<br />
den inte har lika tydligt innehåll av sot och kol. Alla fyra innehåller<br />
ca 20–25 liter skärvsten och fynd av bränd lera.<br />
A217 och A266 ligger i den södra delen av området mot<br />
schaktets södra del och inte mitt i den övriga koncentrationen.<br />
Bredvid härden A546 låg en stor flat sten, <strong>som</strong> eventuellt<br />
kan vara en avställningssten eller uppvärmningssten.<br />
Stenen är rektangulär till formen och ca 1,0 x 0,80 m stor.<br />
Ovansidan var relativt slät och stenen var lite eldskadad på<br />
den sida <strong>som</strong> vette mot härden (fig 197). Härden skulle<br />
kunna ha haft en funktion för matlagning med stenen<br />
bredvid <strong>som</strong> en avställningsyta. Den kan även ha fungerat<br />
<strong>som</strong> kokgrop, eller till uppvärmning av koksten då rester<br />
efter skörbränd sten påträffades i anläggningen.<br />
A871 var stor, 1,30 x 1,10 m i plan, men utgjordes endast<br />
av en sotig grund rest efter en härd. Anläggningen blev<br />
snabbt undersökt med hacka och undersöktes framför allt<br />
i syfte att fastställa om den tillhörde A546 eller inte. Detta<br />
kunde dock avfärdas. En stor bit, 4,50 x 3,0 cm, bränd lera<br />
med ett stort avtryck i hittades. Avtrycket är ungefär så<br />
stort <strong>som</strong> av ett människofinger. Eventuellt kan det härröra<br />
sig om utrensade massor från A546.<br />
A2071 utgjordes av en grund, sotig mörkfärgad lera och<br />
betraktas <strong>som</strong> en rest av en härd.<br />
A836 var en härd, eventuellt med ett stolphål precis i<br />
anslutning. Den innehöll rikligt med bränd lera och ca 4<br />
liter skärvsten.<br />
Nedanför impedimentet låg härden A1243 i åkermark.<br />
Härden <strong>som</strong> var förhållandevis stor mätte 1,80 m x 1,0<br />
meter i plan och hade en rektangulär form. I botten fanns<br />
en kraftig kollins med relativt stora kolbitar (fig 198). Härden<br />
innehöll mer fynd än de övriga härdarna. Fynden bestod<br />
av några brända benbitar och bränd lera, samt en del<br />
obrända ben.<br />
Åtta av härdarna låg uppe på impedimentsplatån och<br />
skulle kunna betecknas <strong>som</strong> ingående i ett härdområde.<br />
Detta är också det anläggningstätaste partiet av undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Här har uppenbarligen försiggått aktiviteter<br />
med anknytning till eld. Avsaknaden av tydliga huskonstruktioner<br />
stärker teorin att man inom detta område sysslat<br />
med eldanknutna aktiviteter. Det stora antalet härdar<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 189
Figur 196. Härdar och ugn på RAÄ 330. Härdarna är skrafferade, ugnen svart och stenar grå. Skala 1:1 000.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 197. Härd A546 i profil. Lager 1: Mörkgrå lera med<br />
skörbränd sten. Lager 2: Något ljusare mörkgrå lera med<br />
skörbränd sten. Stenar är grå. Skala 1:20. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
inom en begränsad yta har naturligtvis inneburit en ökad<br />
brandrisk och de kan antas ha varit placerade på betryggande<br />
avstånd från bebyggelsen. Kulturlagret och anläggningstätheten<br />
i området tyder på ett aktivt och intensivt utnyttjande<br />
av platsen.<br />
I område B påträffades två härdar (A751 och A765). De<br />
låg båda i östligaste delen av området och kunde inte avgränsas<br />
mot norr utan fortsatte in i schaktväggen mot<br />
vägen. Exakt form och storlek går därför inte att ange. De<br />
båda anläggningarna, <strong>som</strong> framkom redan vid förundersökningen,<br />
undersöktes ej. Utifrån fyllning och utseende i<br />
plan har de dock bedömts <strong>som</strong> härdar.<br />
A1296 låg på område B och har tolkats <strong>som</strong> en ugn.<br />
Den framträdde i plan <strong>som</strong> en 1,40–1,50 x 1,0 m stor oval<br />
mörkfärgning. Runt större delen av <strong>ned</strong>grävningskanten<br />
låg två parallella sotlinser, ett par centimeter breda, åtskiljda<br />
av ett 0,02–0,10 m brett lager rödbränd lera. Anläggningen<br />
antogs först vara en grop eller större <strong>ned</strong>grävning.<br />
På grund av tjäle och snö framkom inte ugnskaraktären<br />
förrän ytan rensades en andra gång. Vid undersökningen<br />
visade sig anläggningen vara ca 0,40 m djup.<br />
Överst fanns ett lager av humös mörk sotig lera, lager 1.<br />
Detta lager var endast några centimeter tjockt i västra delen<br />
och 0,30 m tjockt i den östra. Därunder vidtog ett ca 0,05<br />
m tjockt kraftigt sotlager, lager 2, vilket fortsatte upp längs<br />
<strong>ned</strong>grävningskanterna kring större delen av anläggningen,<br />
med undantag av den östra delen där sotlagret hängde ihop<br />
med ett lika tjockt sotlager i anläggningens botten, lager 3.<br />
Även detta sotlager fortsatte upp längs grävningskanterna<br />
på samma sätt <strong>som</strong> det övre. Mellan de båda sotlagren<br />
fanns ett 0,05–0,10 m tjockt lager röd, bränd lera, lager 4,<br />
med inslag av sot, kol och slagg.<br />
Fynden i anläggningen bestod av en hel del bränd och<br />
smält lera samt några brända ben, troligen av får/get. Ett<br />
obränt ben av häst hittades också. En stor del av leran är<br />
Figur 198. Härd A1243 i profil.<br />
Lager 1: Mörk brun humös lera.<br />
Lagret under bestod av en kraftig<br />
kollins, svartmarkerad. Stenar är grå.<br />
Skala 1:20. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
190 KYRSTA – BOPLATS
definierad <strong>som</strong> smält lera. Den ser ut <strong>som</strong> slagg/förslaggad<br />
lera. Både den brända och den smälta leran har delvis synliga<br />
avtryck, vilket kan tyda på någon flätning i konstruktionen.<br />
Den brända leran består av ett 50-tal bitar <strong>som</strong> är<br />
ljusa till färgen och har karaktären av ”vanlig” bränd lera.<br />
Några av bitarna har avtryck <strong>som</strong> är tunna <strong>som</strong> av strån<br />
eller dylikt. Denna lera är bränd i en ganska låg temperatur.<br />
Den andra fyndposten, med 61 bitar smält lera, måste vara<br />
bränd i en hög temperatur. Några av bitarna är nästa<br />
glasartade i strukturen. Lera smälter till en glasmassa vid<br />
mellan 1 200 och 2 000°, beroende på bland annat vilken<br />
mineralsammansättning den har (Lindahl 2002:30). Även<br />
på en del av dessa smälta bitar kan man skönja avtryck av<br />
strån eller smala pinnar. Det kan vara frågan om flera användningstillfällen<br />
av ugnen, efter<strong>som</strong> den verkar ha hållit<br />
olika temperatur vid olika tillfällen. Om det är medvetet<br />
eller omedvetet är svårt att säga. Man kan ha misslyckats<br />
med bränningen och fått en alldeles för hög temperatur i<br />
Figur 200. Kristina Martinelle mäter in anläggningar med totalstation på område A.<br />
Figur 199. Ugn A1296 i profil från SO. Skala 1:20. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
ugnen. Också de två sotlagren tyder på att anläggningen<br />
använts vid mer än ett tillfälle.<br />
Eventuellt kan det också ha varit någon form av överbyggnad<br />
på ugnen <strong>som</strong> bidragit till den höga temperaturen,<br />
eller en tätning av organiskt material.<br />
Nedgrävningar och ränna<br />
13 anläggningar registrerades <strong>som</strong> <strong>ned</strong>grävningar. 4 av<br />
dessa är inte dokumenterade och en skulle kunna vara ett<br />
stolphål. En anläggning <strong>som</strong> framkom på område B tolkades<br />
<strong>som</strong> ränna (fig 201).<br />
Kulturlager<br />
I område A fanns ett kulturlager, A200146, på impedimentetsplatån<br />
(fig 202). På sina ställen var lagret upp till<br />
0,10–0,15 m tjockt. Det bestod av mörkt brungrå siltig<br />
jord. Söder om impedimentsplatån vidtar mer gulbrun<br />
moränfyllning. I kulturlagret grävdes en kvadratmeterruta<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 191
Figur 201. Nedgrävningar och ränna på RAÄ 330. Anläggningar är svarta och stenar grå. Skala 1:1 000.<br />
Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
för att se om det gick att urskilja någon stratigrafi samt för<br />
att bedöma eventuell fyndförekomst.<br />
Det var inte möjligt att urskilja olika lager och det var<br />
också svårt att avgränsa anläggningarna i kulturlagret.<br />
I rutan <strong>som</strong> grävdes hittades endast fyra små keramikfragment.<br />
Lösfynd påträffades spritt i kulturlagret i samband<br />
med avbaningen och rensningen på impedimentet men de<br />
flesta fynden låg i anläggningar.<br />
Kulturlagret mätte omkring 7,0 x 25,0 m. Öster om kulturlagret<br />
låg 8 mörkfärgningar <strong>som</strong> bedömts vara kultur-<br />
lagerrester i naturliga fördjupningar. Ytterligare anläggningsliknande<br />
mörkfärgningar <strong>som</strong> inte undersöktes<br />
skulle kunna vara liknande kulturlagerrester.<br />
Sammanfattningsvis kan man anta att ett kulturlager<br />
täckt större delen av själva impedimentsplatån. Det föreföll<br />
finnas ett rumsligt samband mellan anläggningar och<br />
lager, varför lagret antas vara avsatt i samband med de aktiviteter<br />
<strong>som</strong> lämnat spår efter sig i form av anläggningar<br />
på platån. Österut i sluttningen avtog såväl anläggningsfrekvensen<br />
<strong>som</strong> lagrets utbredning.<br />
Figur 202. Kulturlager på RAÄ 330. Kulturlagret är gråskrafferat. Skala 1:1 000. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
192 KYRSTA – BOPLATS
Konstruktioner<br />
Impedimentet var anläggningstätt. Bland annat påträffades<br />
ett drygt 40-tal stolphål, men inga tydliga konstruktioner<br />
har kunnat identifieras.<br />
Fynd<br />
Sammanlagt har 121 fyndposter registrerats. Fyndmaterialet<br />
utgörs av bränd och smält lera, brända och obrända<br />
ben, keramik, en del av en järnnit, en liten bit harts samt en<br />
liten knacksten.<br />
Keramik<br />
Keramikmaterialet är mycket magert. Det består av 15<br />
fyndposter innehållande sammanlagt 29 bitar med en gemensam<br />
vikt på 96,4 g. Keramik hittades framför allt i härdarna<br />
och <strong>ned</strong>grävningarna belägna på impedimentet. Två<br />
poster är lösfynd, övriga är hittade i anläggningar. 8 bitar är<br />
insamlade i ett mindre område nära A1091 i östra delen av<br />
område A. Alla bitar har samma karaktär med en ljus, oxidationsbränd<br />
utsida och svart insida, ett par fragment har<br />
eventuellt matskorpa. De kan alla tillhöra ett och samma<br />
kärl.<br />
I keramikmaterialet finns inga daterande eller funktionsbestämmande<br />
element. Keramiken är helt odekorerad<br />
och mycket fragmentarisk. Förmodligen rör det sig om<br />
någon form av hushållsavfall då merparten av fragmenten<br />
hittats i härdområdet. Godset påminner om keramiken<br />
från äldre järnålder på den intilliggande lokalen RAÄ 227.<br />
Bränd lera<br />
Den brända leran utgör 56 fyndposter. Ett 20-tal poster består<br />
av lösfynd varav några är rensfynd gjorda i ytan av<br />
ogrävda anläggningar.<br />
Den brända leran från område B var genomgående hårt<br />
bränd. I anläggningarna A1296, A1311 och A1324 påträffades<br />
smält lera. Rikligast med bränd och smält lera var det i<br />
ugnen A1296. Den smälta leran ser ut <strong>som</strong> slagg men innehåller<br />
inga spår efter metall. Den uppvisar avtryck <strong>som</strong> kan<br />
tolkas <strong>som</strong> avtryck efter flätning eller dylikt. De tre anläggningarna<br />
ligger på rad, med inbördes avstånd på mindre än<br />
1 m från varandra, i område B. Den smälta leran <strong>som</strong> påträffades<br />
i groparna A1311 och A1324 antas härröra från<br />
den närbelägna ugnen A1296.<br />
I område A hade den brända leran inte alls utsatts för<br />
samma höga temperatur. Leran påträffades i härdarna<br />
A563, A836 och A871. I A563 fanns bl a 4 större fragment,<br />
ca 4,0–5,0 cm långa och ca 2,0–3,0 cm tjocka. Ett par har<br />
väldigt raka sidor och en har tydligt pinnavtryck. Ytterligare<br />
en stor bit med tydligt pinnavtryck hittades i härden<br />
A871. Anläggningen ligger strax SV om A563. Själva avtrycket<br />
är ungefär så stort <strong>som</strong> en vuxens lillfinger, ca 1,0<br />
cm i bredd. Även A836 innehåller rikligt med bränd lera,<br />
några lite större bitar, dock inga med synliga avtryck.<br />
Benmaterial<br />
Totalt har 42 poster med ben registrerats från undersökningen.<br />
Hälften utgörs av brända ben och hälften av obrända.<br />
Materialet är starkt fragmenterat. Benen i 10 av posterna<br />
är oidentifierbara. I övrigt består benmaterialet mest av<br />
nöt/stor gräsätare, lite får/get, mellanstort däggdjur. Ett<br />
ben av tamsvin, ett fragment av häst och ett av katt samt en<br />
liten gnagare är representerade i materialet. Lite ben av<br />
däggdjur, troligen de vanliga husdjuren, i varierande storlek<br />
finns också med, samt ett fågelben.<br />
Kattbenet är ett lösfynd från åkermarken i område A<br />
och går inte att relatera direkt till någon anläggning. Efter<strong>som</strong><br />
katten ännu inte var vanlig här vid denna tid rör det<br />
sig antagligen om en sentida katt.<br />
Benen är fördelade sig ganska jämnt över område A,<br />
området i åkern <strong>ned</strong>anför område A och område B.<br />
Möjligen är materialet från område A mer fragmenterat<br />
än det övriga materialet. En anläggning i område A,<br />
A422, innehöll lite fler ben än de övriga, 23 fragment.<br />
I åkern <strong>ned</strong>anför område A hittades lite rikligare med<br />
ben i anläggningarna A1243, A1156, A1258 och A1173.<br />
Några fragment av brända ben hittades i A1156, annars är<br />
det obrända ben.<br />
I område B innehöll A1296, A1324 och A1333 mer ben<br />
än de övriga. I A1296 var det mest brända ben, i de andra<br />
två obrända.<br />
Övriga fynd<br />
En bit harts (F20) och en liten bit av en järnnit (F111) hittades.<br />
Hartsbiten är ett rensfynd från västra delen av UO,<br />
söder om kulturlagret på impedimentet. Järnniten hittades<br />
i A563, en härdbotten på impedimentet.<br />
Analyser<br />
Vedartsanalyser<br />
14 C-dateringarna av träkol föregicks av en vedartsanalys<br />
<strong>som</strong> utfördes av Erik Danielsson/VEDLAB (bilaga 9a, vedlabrapport<br />
0415). Sammanlagt analyserades 8 prover. De<br />
identifierade träslagen utgörs av björk, tall, ek, al, asp samt<br />
salix.<br />
14 C-analyser<br />
Inga daterande konstruktioner eller fynd påträffades. Dateringarna<br />
av de undersökta lämningarna får helt och hållet<br />
baseras på 14 C-analyser. Totalt har 9 prover daterats. 8 dateringar<br />
har gjorts på träkol från olika anläggningstyper<br />
från båda delområdena. En analys gjordes på bränt ben.<br />
Dateringarna spänner från ca 350 f Kr-400 e Kr med en<br />
tydlig tyngdpunkt i yngre förromersk och äldre romersk<br />
järnålder (fig 203).<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 193
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]<br />
A403 1800±45BP<br />
A546 2130±45BP<br />
A570 2145±45BP<br />
A836 2050±45BP<br />
A1156 2150±45BP<br />
A1243 1935±45BP<br />
A1296 2035±50BP<br />
A1311 1945±45BP<br />
A1324 1975±45BP<br />
500CalBC CalBC/CalAD<br />
Calibrated date<br />
500CalAD<br />
Figur 203. Radiometriska dateringar av anläggningar från RAÄ 330 utförda av<br />
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v3.5.<br />
194 KYRSTA – BOPLATS
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN<br />
VID KYRSTA<br />
Hustypologi<br />
Inom UO framkom lämningar efter ett stort antal förhistoriska<br />
hus. 8 hus antas vara så kallade grophus. En byggnad<br />
(Hus 28) tolkas <strong>som</strong> en rektangulär konstruktion med tre<br />
väggar. I byggnadens öppna sida, <strong>som</strong> vette mot norr, låg<br />
en ugn. Tre byggnader var så kallade fyrstolpshus (Hus 24,<br />
35 och 37) vilka antas ha varit någon form av mindre ekonomibyggnader.<br />
En trolig tolkning är att det rör sig om<br />
stolpburna förråd eller stolpbodar. En annan tolkning är<br />
att de har varit enkla skydd för hö eller halm (jfr Björhem<br />
& Säfvestad 1993:292). De övriga husen var så kallade långhus.<br />
Ett av dem (Hus 5) har tolkats <strong>som</strong> en byggnad av<br />
tvåskeppig typ, med endast en rad av takbärande stolpar.<br />
Huset uppvisar stora likheter med sydskandinaviska hus<br />
från senneolitikum och äldsta bronsålder. Hus 31 och 39<br />
har tolkats <strong>som</strong> enskeppiga byggnader från vikingatid.<br />
De resterande 34 byggnaderna har varit av treskeppig<br />
konstruktion med två rader av takbärande stolpar. Det<br />
fanns en viss storleksvariation vad gäller de treskeppiga<br />
husen, vilka var upp till 29 m långa. Inte alla hus gick att<br />
återfinna i sin helhet då UO, framför allt i norra delen, var<br />
stört av senare tiders aktiviteter. De treskeppiga husen har<br />
14 C-daterats till bronsålder och järnålder med tyngdpunkten<br />
i äldre järnålder. Det fanns en viss variation vad gäller<br />
det inbördes avståndet mellan de takbärande stolparna (fig<br />
205) vilket varierade från 1,50 till 4,16 meter. De treskeppiga<br />
husen delas sedan tidigare in i två huvudtyper, balanserade<br />
och underbalanserade (Hvass 1982, Herschend<br />
1989). I de balanserade husen utgör mittskeppet, det vill<br />
säga bockbredden, omkring halva husets totala bredd. I de<br />
underbalanserade husen är mittskeppet betydligt smalare.<br />
Oftast har de äldre husen (bronsålder-förromersk järnålder)<br />
bredare mittskepp än de yngre. Tendensen är dock<br />
inte generell (Göthberg 1995:66ff, 2000:24ff). Endast i<br />
undantagsfall hade Kyrstahusen bevarade vägglinjer.<br />
I många fall är det därför svårt att helt säkert avgöra vilken<br />
konstruktionsgrupp de tillhör.<br />
Tvåskeppigt långhus<br />
Den typologiskt sett äldsta byggnaden var ett ca 32,0 m<br />
långt och omkring 7,50 meter brett hus (Hus 5) i södra<br />
delen av UO. Huset hade tydliga vägglinjer av stenskodda<br />
stolphål. I vägglinjerna fanns några dubbla samt några indragna<br />
stolphål. Huset låg i O-V riktning. Byggnadens<br />
västra gavel hade utdragna väggar <strong>som</strong> bildade en så kallad<br />
”megarongavel”. Huset antas ha haft en rad med takbärande<br />
stolpar i mittskeppet. Av husets förmodade takbärare<br />
återfanns endast 2 stycken. Eventuellt kan konstruktionen<br />
ha varit kompletterad med ytterligare takbärare i form av<br />
bockpar. Området var stört av flera senare byggnader och<br />
anläggningar, bland annat en brunn och ett kulturlager<br />
från äldre järnålder samt en väg från historisk tid. Paralleller<br />
till huset återfinns framför allt i Sydskandinavien där de<br />
dateras till övergången senneolitikum och äldsta bronsålder.<br />
Fyllningarna i stolphålen var genomgående svaga i<br />
färgen. Endast några mindre kolbitar återfanns i dem. Två<br />
14 C-dateringar av kol från konstruktionens stolphål har<br />
givit dateringar till yngre förromersk/äldre romersk järnålder.<br />
Det material <strong>som</strong> har daterats kan antas härröra från<br />
aktiviteterna från de förromerska byggnader <strong>som</strong> delvis<br />
har legat på samma plats <strong>som</strong> Hus 5. En brunn (A11580)<br />
<strong>som</strong> skar den norra vägglinjen har 14 C-daterats till förromersk<br />
järnålder. Detta visar att huset måste vara äldre än<br />
så. I några av stolphålen hittades bergkristall samt flintavslag<br />
och en knacksten, vilket styrker en äldre datering.<br />
Treskeppiga långhus från bronsålder<br />
Totalt har 4 av de undersökta husen daterats till bronsålder.<br />
Hus 11, <strong>som</strong> låg i UO:s östra del strax söder om väg 699,<br />
har daterats till äldre bronsålder. Två byggnader, Hus 14<br />
och 18, belägna öster respektive NO om Hus 5 har daterats<br />
till den mellersta bronsåldern. Strax intill dessa fanns ytterligare<br />
ett hus, Hus 33, med likartad datering.<br />
Treskeppiga långhus från järnålder<br />
Totalt har 36 konstruktioner tolkats <strong>som</strong> järnåldershus. Ett<br />
stort antal långhus över stora delar av UO har 14 C-daterats<br />
till äldre järnålder (fig 205). Tre stolpbyggda byggnader har<br />
fått en något yngre 14 C-datering. Det rör sig dels om ett<br />
förmodligen inkomplett hus, Hus 23, <strong>som</strong> 14 C-daterats till<br />
vendeltid samt en mindre byggnad, Hus 22, vilken har 14 Cdaterats<br />
till folkvandringstid/vendeltid. Sistnämnda hus<br />
bestod av fyra bockpar. Det ena paret bestod av ett kraftigt<br />
stolphål i söder och av två betydligt mindre och grundare<br />
stolphål i norr. Denna konstruktionsdetalj kan antyda en<br />
virkesbrist i närområdet. Hus 31 i UO:s östra utkant har<br />
14 C-daterats till vikingatid. Det intilliggande Hus 39 antas<br />
vara samtida med detta. Storleken på husen är inte anmärkningsvärt<br />
stor. Endast två av dem har en längd <strong>som</strong><br />
överstiger 20 m. Det är det nyss nämnda vikingatida huset<br />
samt ett förromersk hus, Hus 20, i Gårdsläge 3. Sistnämnda<br />
hus har mätt hela 29 m och var därigenom avsevärt<br />
större än de övriga husen från äldre järnålder, vilka samtliga<br />
var kortare än 20 m. Detta kan avspegla olikartade hus-<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 195
Figur 204. Samtliga undersökta hus från RAÄ 327. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
196 KYRSTA – BOPLATS
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 197
Hus nr Minsta Största Bock- Längd Bredd 14 C- För- Bo- Stall- Härd<br />
bock- bock- avstånd datering råds- stads- del<br />
bredd bredd (BP)/krono- del del<br />
logisk<br />
datering<br />
1 2,52 2,92 1,88-3,58 >09,20 7,0 2110±40 – – – –<br />
2 3,5 3,8 1,60-4,40 >11,20 >6,0 2010±30 X X X –<br />
3 2,85 2,94 4,30-4,70 >10,0 >4,0 1970 ±30 – – – –<br />
4 2,29 3,12 1,85-2,25 >10,20 >4,0 2160±30 – X X –<br />
5 – – 32,0 7,5 senneolitikum/äldre bronsålder – – – ?<br />
6 2,85 3,57 1,0-2,25 >18,7 8,0 2115±30 – X X X<br />
7 2,3 3,0 1,5-3,4 >10,2 >4,0 1830±45 X – – –<br />
8 2,65 3,15 1,6-3,27 >18,65 7,27 2265±45 – X X –<br />
9 – 1,6-3,27 >13,0 3,0 yngre bronsålder-äldre järnålder – – – –<br />
10 2,2 3,52 1,7-2,9 >16,0 >4,0 2065±45 – – – –<br />
11 2,3 2,6 2,4-5,4 >19,0 >4,0 3400±35 – – – –<br />
12 2,3 2,6 3,3-4,3 >12,6 >5,2 2005±30 – X X –<br />
13 2,9 3,45 1,5-1,87 >12,6 >5,2 1790±30 – – – –<br />
14 2,97 4,16 1,59-5,62 >22,0 >11,0 2830±35 – X – X<br />
15 2,9 3,32 1,3-3,8 >11,0 >4,0 2040±45 – X X X<br />
16 2,75 2,85 3,60-5,10 >11,0 >6,0 1845±70 – – – –<br />
17 2,14 2,73 1,39-3,63 >12,0 >4,0 2085±45 – – – –<br />
18 2,49 3,18 1,39-3,63 >12,0 >4,0 3050±45 – – – –<br />
19 3,16 3,49 2,0-4,7 >16,0 >9,0 1760±45 – X X X<br />
20 2,40 2,7 1,7-6,9 29,0 7,6 2040±50 – X – –<br />
21 1,99 2,16 2,0 >05,0 5,0 2025±50 – – – –<br />
22 2,17 3,08 1,5-5,6 >10,0 >3,8 1540±75 – X – –<br />
23 1,4 1,5 1,75 >04,0 >3,4 1440±40 – – – ?<br />
24 2,54 3,27 1,8 >04,0 >3,4 förromersk-romersk järnålder – – – –<br />
25 2,4 3,4 1,4-3,6 >08,0 6,5 2060±40 – X – X<br />
26 1,9 2,6 1,86 >17,0 7,0 1920±45 – X X –<br />
27 3,3 3,9 1,3-2,5 >08,0 6,0 2040±45 – – – –<br />
28 – – – >08,0 6,0 1895±45 – – – –<br />
29 1,75 2,3 4,16-4,3 >10,0 3,5 2060±45 – – – –<br />
30 2,65 3,7 2,65-6,35 >12,0 >5,0 1850±45 – – – –<br />
31 – – – 22,0 8,0 0965±40 – X – –<br />
32 2,65 3,7 2,65-6,35 >12,0 >5,0 1765±45 X X X X<br />
33 2,87 3,46 2,2-6,1 18,0 8,0 2915±55 – – – –<br />
34 1,87 2,48 1,6-4,28 >11,0 >3,5 1925±35 – – – –<br />
35 2,5 2,5 3,0 03,16 >4,0 romersk järnålder-vendeltid – – – –<br />
36 3,0 4,1 1,5-5,6 16,0 8,0 2245±45 – – – X<br />
37 1,8 2,0 3,5 >04,0 >2,0 förromersk-romersk järnålder – – – –<br />
38 – – 1,19-2,1 >15,0 – – – – – –<br />
39 – – – >15,0 >8,0 vikingatid/medeltid – – – –<br />
40 2,22 2,88 1,8-5,8 >12,0 >3,0 2040±45 – X – –<br />
41 1,4 2,2 2,9-4,4 >12,0 >3,0 1790±35 – – – –<br />
Figur 205. Tabell över husens storlekar, dateringar och funktionsindelningar på RAÄ 327.<br />
198 KYRSTA – BOPLATS
hållsstorlekar men kan också signalera någon form av social<br />
stratifiering.<br />
4 treskeppiga långhus har inte kunnat 14 hållsstorlekar men kan också signalera någon form av social<br />
stratifiering.<br />
4 treskeppiga långhus har inte kunnat C-dateras.<br />
Typologiskt förefaller de sammanfalla med de övriga husen<br />
från bronsålder och äldre järnålder.<br />
14C-dateras. Typologiskt förefaller de sammanfalla med de övriga husen<br />
från bronsålder och äldre järnålder.<br />
Funktionsindelning i hus<br />
De ledtrådar till husens funktionsindelning <strong>som</strong> stod till<br />
buds var husens storlekar, de takbärande stolparnas inbördes<br />
avstånd samt eldstädernas placering. Dessutom har<br />
makrofossilanalyser gjorts av fyllningarna från de takbärande<br />
stolparna. Tyvärr var förekomsten av sädeskorn och<br />
ogräsfröer mycket sparsam. Förhållandet förefaller vara<br />
detsamma på flertalet undersökta boplatser i regionen.<br />
Bostadsdelar<br />
Bostadsdelar antas vara de delar av byggnaderna där avståndet<br />
mellan bockparen är <strong>som</strong> störst, då det kan antas<br />
14<br />
C-datering<br />
Figur 206. 14 Figur 206. C-dateringar av hus och grophus på RAÄ 327. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
14C-dateringar av hus och grophus på RAÄ 327. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
att man ville undvika alltför många och tätt stående stolpar<br />
i detta utrymme. I 14 av husen har förmodade bostadsdelar<br />
kunnat urskiljas. Förmodat samtida eldstäder i husen påträffades<br />
i 7, eventuellt 8, byggnader. Det var således endast<br />
i en mindre andel av byggnaderna <strong>som</strong> spår efter eldstäder<br />
påträffades. De härdar <strong>som</strong> antas tillhöra husen låg i mittskeppet.<br />
I några fall fanns härdar i husens sidoskepp i mera<br />
perifera lägen. Det är mera osäkert huruvida dessa skall relateras<br />
till husen eller om de är äldre eller yngre än de aktuella<br />
byggnaderna. Bebyggelsekontinuiteten är lång. Det<br />
har heller inte varit möjligt att datera alla undersökta härdar.<br />
Frånvaron av härdar behöver dock inte betyda att ett<br />
hus har saknat eldstad. Härdarna kan ha varit så pass grunda<br />
att de helt plöjts bort. De kan också ha varit placerade<br />
på en uppbyggd pall eller liknande. Större fragment efter<br />
en eldpall återfanns i en grop i den ena gaveländen på hus<br />
19 <strong>som</strong> daterats till romersk järnålder.<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 199
Stalldelar<br />
I 8 byggnader (fig 204) fanns något tätare avstånd mellan<br />
bockparen i en del av byggnaden. Detta har tolkats <strong>som</strong> att<br />
man här haft båsplatser för boskap. Samtliga åtta har daterats<br />
till äldre järnålder.<br />
Förrådsdelar<br />
I några byggnader antydde bockparens inbördes avstånd<br />
en rumsindelning i tre delar. En glesare stolpning, ibland<br />
med en härd i mittskeppet, har tolkats <strong>som</strong> bostadsdel, en<br />
tätare stolpning i husets <strong>som</strong> stalldel. Det tredje ”rummet”<br />
har då tolkats <strong>som</strong> förrådsdel och var oftast placerat i husets<br />
ena gavelände.<br />
Gårdsstrukturer<br />
I våra resonemang kring den förhistoriska bebyggelsen vid<br />
Kyrsta har vi använt oss av begreppet gård. Det är ett begrepp<br />
<strong>som</strong> kan uppfattas på olika sätt. Så har till exempel<br />
Jan-Henrik Fallgren i sin studie av den öländska bebyggelsen<br />
under järnålder och medeltid definierat gården <strong>som</strong> en<br />
permanent självständig ekonomisk enhet, där människorna<br />
i huvudsak har livnärt sig på boskapsskötsel. Därför<br />
måste det finnas lämningar efter både mänskliga boningar<br />
och fähus. Till bebyggelsen hörde även olika hägnade<br />
markslag (2006:28).<br />
När vi använder oss av begreppet gård i våra resonemang<br />
menar vi ett bebott långhus, ibland med kompletterande<br />
mindre ekonomibyggnader. Under vissa perioder<br />
kan flera långhus på platsen ha varit bebodda samtidigt.<br />
Huruvida dessa har haft gemensam eller enskild mark/ekonomi/hushåll<br />
kan inte avgöras. En viktig skillnad jämfört<br />
med den öländska bebyggelsen är att vi saknar de fossila<br />
hägnadssystemen i form av stensträngar <strong>som</strong> återfinns där.<br />
Ett rimligt antagande är dock att de samtida husen vid<br />
Kyrsta haft separata hushåll.<br />
Om vi antar att det ursprungligen funnits ett bebott<br />
hus <strong>som</strong> senare har kompletterats med ett andra kan det<br />
antas att det andra huset har byggts på mark <strong>som</strong> disponerats<br />
av det första huset. Troligtvis kan någon form av släktskap<br />
förmodas mellan de boende i de intilliggande samtida<br />
husen.<br />
Ett stort antal byggnader påträffades inom UO. Dateringarna<br />
spänner dock från senneolitikum/äldre bronsålder<br />
till yngre järnålder. En viktig uppgift har därför varit att<br />
försöka datera de olika byggnaderna, för att kunna bedöma<br />
vilka <strong>som</strong> varit samtida. Husen har daterats med hjälp av<br />
14 C-analyser av trä, träkol och makrofossilt material från<br />
takbärande stolphål samt på typologiska grunder. Boplatslämningarna<br />
kunde inte avgränsas inom UO, utan föreföll<br />
att fortsätta utanför detta. Bilden av den förhistoriska<br />
bebyggelsen är således ej helt komplett. Vissa gårdsstruktu-<br />
rer har dock fångats upp inom UO. Under äldre bronsålder<br />
och äldre järnålder bestod gårdarna av ett långhus. Under<br />
förromersk och tidig romersk järnålder har bebyggelsen<br />
kompletterats med grophus. Spår efter hägnader kring<br />
Gårdsläge 4 visar att området närmast husen i vissa fall<br />
varit inhägnade. Det finns också exempel på spår efter en<br />
hägnad kring en av brunnarna (A114930).<br />
Gårdarnas lägen förefaller att ha cementerats under<br />
yngre romersk järnålder. Från SV delen av UO finns ett exempel<br />
på tre hus (Hus 7, 30 och 32) från yngre romersk järnålder<br />
<strong>som</strong> överlagrade varandra. Ett närliggande exempel<br />
är också boplatslämningarna vid Trekanten och Björkgården<br />
vid Fullerö i Gamla Uppsala socken, där bebyggelsen<br />
från yngre romersk järnålder låg väl samlad och periodens<br />
byggnader överlagrade varandra (Onsten-Molander &<br />
Wikborg 2006). Också där kunde man spåra en bebyggelsekontinuitet<br />
tillbaka till äldre bronsålder.<br />
Gårdslägen<br />
Totalt har 41 långhus och 8 grophus kunnat identifieras.<br />
Visserligen kan det låta mycket med 41 hus, men man får<br />
betänka att de representerar en period på ungefär 3 000 år.<br />
Det skulle kunna vara så att det aldrig har funnits mer än<br />
en enda byggnad åt gången på hela UO. Vi kan heller inte<br />
bevisa att det verkligen har funnits en kontinuerlig bebyggelse<br />
på platsen under alla dessa år, därtill är 14 C-analysen<br />
ett alltför trubbigt instrument. En annan källkritisk aspekt<br />
är naturligtvis att vi inte vet hur mycket ytterligare bebyggelselämningar<br />
<strong>som</strong> ligger direkt utanför undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Husens dateringar i kombination med deras<br />
lägen och förhållanden till övriga konstruktioner och anläggningar<br />
så<strong>som</strong> hägnader, brunnar, härdar, kokgropar m<br />
m kan tyda på att de har utgjort ett antal gårdslägen varav<br />
några kan ha varit samtida. Av topografiska skäl kan de<br />
äldsta boplatslämningarna antas ha legat inom UO:s högre<br />
belägna delar. Detta antagande styrks av de erhållna dateringarna.<br />
Nedan presenteras tolkningar av bebyggelsestrukturen<br />
och sex föreslagna gårdslägen inom UO.<br />
Gårdslägena kan grupperas i en östlig (Gårdsläge 1, 3<br />
och 6) och en västlig (Gårdsläge 2, 4 och 5) grupp. De båda<br />
huvudgrupperna ligger på ömse sidor om ett större kulturlager<br />
i UO:s centrala del (fig 207).<br />
Under historisk tid var Kyrstas inägomark delad i två<br />
gärden av en så kallad tvåsädesgräns. Denna hägnadsgräns<br />
<strong>som</strong> fanns mellan de båda gärdena ser ut att avgränsa den<br />
äldre järnålderns bebyggelse i två huvudgrupperingar<br />
(Gårdslägena 1, 3 och 6 respektive 2, 4 och 5) (fig 217).<br />
Bronsåldershus har påträffats endast öster om denna sentida<br />
gräns. Denna bebyggelse torde kunna ses <strong>som</strong> den ursprungliga<br />
gårdsenheten vid Kyrsta. Under förromersk<br />
järnålder fanns det fortfarande bebyggelse här samtidigt<br />
<strong>som</strong> ytterligare bebyggelse, en andra gård, etablerades väster<br />
om gränsen. Den äldre järnålderns hus invid den sentida<br />
hägnadsgränsen ligger parallellt eller vinkelrätt i förhål-<br />
200 KYRSTA – BOPLATS
lande till denna. Deras placering i förhållande till gränsen<br />
är dessutom sådan att de hypotetiskt skulle kunna ha existerat<br />
samtidigt. Dessa förhållanden skulle kunna antyda<br />
att tvåsädesgränsen från historisk tid till viss del går tillbaka<br />
på en gräns mellan två förhistoriska gårdar.<br />
Gårdslägena 2 och 4 väster om kulturlagret förefaller<br />
avlösa varandra tidsmässigt och skulle således kunna vara<br />
ett enda gårdsläge. Det väster härom belägna Gårdsläget 5<br />
är samtida med Gårdsläge 2 och skulle kunna representera<br />
en tillfällig expansion från Gårdsläge 2. Det är också möjligt<br />
att det utgör de perifera delarna av ett större bebyggelseläge<br />
omedelbart söder om UO. I den östra huvudgruppen<br />
fanns ett omfattande bebyggelseläge (Gårdsläge 1)<br />
med hus från senneolitikum/äldre bronsålder till romersk<br />
järnålder. Omedelbart öster om detta fanns ett mindre<br />
gårdsläge (Gårdsläge 3) från romersk järnålder. Detta skulle<br />
dock kunna tillhöra Gårdsläge 1. I den östra huvudgruppen<br />
fanns också ett yngre gårdsläge (Gårdsläge 6) från vi-<br />
kingatid/medeltid. Under arbetets gång användes olika arbetsnamn<br />
på gårdslägena. Vi har valt att låta dessa namn<br />
komplettera gårdslägenas numrering i rubrikerna <strong>ned</strong>an.<br />
Benämningarna beskriver gårdslägena på ett personligare<br />
sätt än numreringen vilket underlättat diskussionerna<br />
under rapportarbetet.<br />
Gårdsläge 1, ”Gammelgården”<br />
Husen 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 29, 33, 34,<br />
36, 38, 41 samt Grophus 7<br />
I västra delen av östra ”armen” samt angränsande delar av<br />
det centrala UO fanns en grupp hus (Hus 5, 6, 8, 9, 10, 11,<br />
12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 29, 33, 34, 36, 38, och 41) på och<br />
strax ovanför 30-meterskurvan (fig 208). Husen har 14 Cdateringar<br />
från äldsta bronsålder till romersk järnålder.<br />
Eventuellt skulle detta kunna vara ett gårdsläge med en<br />
lång oavbruten kontinuitet.<br />
Figur 207. Översiktsplan över RAÄ 327 med de olika föreslagna gårdslägena markerade. Digital bearbetning: Anna Onsten-<br />
Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 201
Figur 208. Plan över Gårdsläge 1. Stolphål och pinnhål är svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är grå eller svarta. Skala 1:1 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Hus 5 kan på typologiska grunder dateras till senneolitikum/äldre<br />
bronsålder. Denna byggnad förefaller vara den<br />
äldsta identifierade på undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Hus 11 har 14 C-daterats till den äldre bronsålderns<br />
förra hälft och Hus 18 till dess senare del. Hus 33 och 14<br />
har daterats till övergången mellan äldre och yngre bronsålder.<br />
Det saknas visserligen 14 C-daterade hus från yngre<br />
bronsåldern och övergången mot äldre järnålder (ca 900-<br />
400 f Kr), men Hus 9 har på typologiska grunder daterats<br />
till yngre bronsålder. Husets perifera placering i UO:s<br />
norra kant öppnar för möjligheten att det skulle kunna<br />
ligga fler bronsåldershus omedelbart norr om UO.<br />
Hus 6, 8 och 36 har 14 C-daterats till förromersk järnålder,<br />
Hus 10, 12, 15, 29 till yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder, Hus 7, 13, 16, 19, 34 och 41 till romersk<br />
järnålder. Hus 38 är odaterat.<br />
Brunnen A11580 har 14 C-daterats till förromersk järnålder.<br />
Söder om Hus 6 och Hus 29 avtar anläggningsfrekvensen<br />
markant och endast enstaka ensamliggande gropar<br />
och stolphål fanns där. Perifert i områdets östligaste del<br />
hittades en större rektangulär, grund ugn (A59966) <strong>som</strong><br />
har 14 C-daterats till vendeltid.<br />
Sammanfattningsvis framgår att Gårdsläge 1 kan ha<br />
varit det centrala och största gårdsläget vid RAÄ 327, med<br />
en lång kontinuitet och komplex bebyggelse <strong>som</strong> sträcker<br />
sig från senneolitikum/äldre bronsålder till romersk järnålder.<br />
En till vendeltid 14 C-daterad ugn antas representera<br />
utkantsaktiviteter till en närbelägen vendeltida bosättning i<br />
UO:s omedelbara närhet..<br />
Gårdsläge 2, Järnframställargården<br />
”Bruket”<br />
Hus 1, 2, 3, 4, 17, 37 samt Grophus 2, 3 och 8<br />
I UO:s centrala del, på ömse sidor av väg 699, fanns ett<br />
större kulturlager, A48945. I lagret fanns härdar, gropar,<br />
smidesgropar och en större ugn. Kemiska analyser av lagret<br />
har påvisat hantering/bearbetning av metall i området (bilaga<br />
8). I flera anläggningar hittades även slagg efter järnframställning.<br />
I områdets utkanter fanns 6 treskeppiga<br />
långhus, Hus 1, 2, 3, 4, 17 och 37, två grophus, Grophus 2<br />
och 3 samt även två brunnar, A7953 och A11808 (fig 209).<br />
Hus 2 och 4 tolkas <strong>som</strong> ”riktiga” långhus med bostad och<br />
stalldel. Hus 1, 3, 17 och 37 antas vara mindre ekonomibyggnader,<br />
kanske kan de relateras till järnframställningen.<br />
En av de treskeppiga byggnaderna (Hus 37) är odaterad,<br />
de övriga fem har 14 C-daterats till förromersk och<br />
äldre romersk järnålder. Också de båda grophusen har 14 Cdaterats<br />
till förromersk och äldre romersk järnålder.<br />
En grop (A 49454) har 14 C-daterats till yngre bronsålder-förromersk<br />
järnålder. En smideshärd (A5431), en<br />
härd (A12818), en ugn (A12704) samt en grop (A5162) har<br />
alla 14 C-daterats till förromersk järnålder.<br />
Sammanfattningsvis kan konstateras att området förefaller<br />
att ha varit intensivt utnyttjat under förromersk järnålder<br />
och tidig romersk järnålder då en gård legat på plat-<br />
202 KYRSTA – BOPLATS
sen. På gården har ett specialiserat hantverk i form av järnframställning<br />
bedrivits.<br />
Gårdsläge 3 , Järnframställargården II<br />
Hus 20, 21, 35 samt Grophus 4, 5 och 6<br />
I östra delen av UO fanns några relativt samtida byggnader<br />
vilka skulle kunna ha ingått i ett eget gårdskomplex. Två<br />
Figur 210. Plan över Gårdsläge 3. Stolphål och pinnhål är<br />
svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är grå eller svarta. Skala 1:1 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Figur 209. Plan över Gårdsläge 2. Stolphål och<br />
pinnhål är svartmarkerade. Konstruktioner är<br />
gråskrafferade. Övriga anläggningar är grå eller<br />
svarta. Skala 1:1 000. Digital bearbetning:<br />
Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
långhus, Hus 20 och det omedelbart norr därom liggande<br />
Hus 21, har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder och skulle hypotetiskt kunna vara samtida<br />
(fig 210). Deras likartade riktning och inbördes förhållande<br />
motsäger inte denna tolkning. Omkring 5 meter väster<br />
om Hus 20 låg ett grophus (Grophus 4) <strong>som</strong> daterats till<br />
äldre romersk järnålder. Även detta antas ha ingått i gårdskomplexet.<br />
Bara några meter öster om Hus 21 låg ytterligare<br />
två grophus (Grophus 5 och 6). Omkring 15 m väster<br />
om Hus 20 fanns en mindre fyrstolpsbyggnad, Hus 35, vilken<br />
är odaterad och <strong>som</strong> också skulle kunna ha ingått i<br />
gårdskomplexet. Omedelbart öster om Hus 20 fanns ett<br />
blockigt, anläggningstomt område <strong>som</strong> avgränsade boplatslämningarna<br />
mot öster. Gårdstunet till Hus 20 kan<br />
antas ha legat på byggnadens västra sida. Detta förmodade<br />
gårdstun skulle kunna antas ha sträckt sig bort till fystolpsbyggnaden<br />
Hus 35.<br />
Sammanfattningsvis kan det antas att här låg en gård<br />
med flera byggnader under förromersk/äldre romersk<br />
järnålder. Eventuellt kan det också här ha bedrivits järnhantering<br />
då järnslagg påträffades i anläggningarna i området.<br />
Gårdsläge 4. ”Krukmakargården”<br />
Hus 7, 22, 23, 24, 30, 32 och 40<br />
I SV delen av UO påträffades spår efter minst tre överlagrande<br />
långhus, Hus 7, 30 och 32, vilka legat i Ö-V riktning<br />
(fig 211). Till den ena fasen (Hus 7) fanns en mycket välbevarad<br />
vägglinje utmed den södra långsidan. De tre nyss<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 203
nämnda huskonstruktionerna har alla 14 C-daterats till romersk<br />
järnålder.<br />
Det forna gårdstunet avgränsades mot söder och väster<br />
av en hägnad (Hägnad 1). Mot söder utgjordes denna av en<br />
gles stolphålsrad <strong>som</strong> övergick i en tät pinnhålsrad på västra<br />
sidan. I pinnhålsraden fanns en 2,35 m bred glugg, sannolikt<br />
ett forntida ”grindhål”. Strax utanför pinnhålsraden<br />
fanns ett parallellt dike <strong>som</strong> genom sin fyllning, oregelbundna<br />
form och djup tydligt avvek från de sentida dräneringsdikena.<br />
Mittför det förmodade ”grindhålet” fanns<br />
ett avbrott i diket. Diket, <strong>som</strong> ligger i en fuktig sänka, kan<br />
vara ett dräneringsdike och tolkas <strong>som</strong> samtida med hägnaden.<br />
Det förmodade grindhålets placering kan antyda att<br />
en passerande eller anslutande väg funnits väster om bebyggelseläget.<br />
Denna förmodade väg antas ha passerat det<br />
intilliggande impedimentet RAÄ 328.<br />
Mellan byggnaderna och hägnaden i söder låg brunnen<br />
A60177, <strong>som</strong> har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder. Dessutom låg brunnen A59354, <strong>som</strong> har<br />
en likartad datering, direkt väster om Hus 32.<br />
Omkring 10 m NO om de ovan nämnda husen låg ytterligare<br />
en brunn, A114930, <strong>som</strong> antagligen kan knytas till<br />
gårdsläget. Brunnen har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder. Ett antal pinnhål och<br />
mindre stolphål kring brunnen antas vara rester efter en<br />
hägnad (Hägnad 1) kring denna. Kulturlagrets utbredning<br />
i området styrker denna teori då detta endast återfanns<br />
Figur 211. Plan över Gårdsläge 4. Stolphål och pinnhål är<br />
svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är grå eller svarta. Skala 1:1 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
utanför den förmodade hägnaden. En öppning i hägnaden<br />
vetter mot husen 7, 30 och 32.<br />
Ugnen A45388 och Hus 32 har samtida 14 C-dateringar<br />
till yngre romersk järnålder.<br />
Palissaden A112190 har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre<br />
romersk järnålder.<br />
Strax NV om gårdskomplexet fanns en större brunn,<br />
A49309. Makrofossilanalyser av insektslämningar i boplat<strong>som</strong>rådets<br />
brunnar har visat att brunnen skiljde sig avsevärt<br />
från de övriga brunnarna. Det visar att den använts<br />
för att vattna boskap. Jämfört med de andra brunnarna låg<br />
den också lite avsides från bebyggelsen. Detta avvikande<br />
läge ter sig förståeligt utifrån analysen. Naturligtvis har<br />
man inte velat ha boskapen inne på de centrala boplatsytorna<br />
och de där belägna brunnarna mer än nödvändigt.<br />
Den yngre fasen av brunnen A49309 har 14 C-daterats till<br />
romersk järnålder.<br />
Två mindre byggnader, Hus 22 och 23, i områdets södra<br />
respektive norra periferi har 14 C-daterats till folkvandringstid-vendeltid.<br />
Förmodligen är de någon form av<br />
mindre ekonomibyggnader belägna avsides från det samtida<br />
egentliga boplatsläget <strong>som</strong> kan ha varit beläget strax<br />
utanför UO. Strax bredvid Hus 23, <strong>som</strong> var beläget strax<br />
söder om det inhägnade gårdstunet, låg ytterligare en<br />
mindre byggnad, Hus 24, <strong>som</strong> inte har kunnat dateras.<br />
I gårdslägets nordligaste del låg ett långhus (Hus 40) från<br />
yngre förromersk/äldre romersk järnålder. Det sistnämna<br />
husets datering är äldre än de övriga och utgör, såväl<br />
rumsligt <strong>som</strong> tidsmässigt, en länk till det så kallade Gårdsläget<br />
2 beläget omedelbart NNO om Gårdsläge 4. Det är<br />
fullt möjligt att de båda områdena utgör ett och samma<br />
gårdsläge med en kontinuitet från äldre förromersk till<br />
yngre romersk järnålder, där de äldre delarna är belägna i<br />
NNO och de yngre i SSV.<br />
Gårdsläge 4 visar sammanfattningsvis på en komplett<br />
gård med bostadshus, mindre byggnader, hägnader, brunnar<br />
och övriga ändamålsenliga anläggningar från yngre<br />
förromersk till yngre romersk järnålder.<br />
Gårdsläge 5, ”Utbölet”<br />
Hus 25, 26, 27 och 28<br />
I UO:s västligaste del låg fyra byggnader (Hus 25, 26, 27,<br />
28) kring ett mindre impediment, RAÄ 328 (fig 212).<br />
Kring impedimentet fanns även ett antal gropar, härdar<br />
och ugnar. Området avskiljdes från boplatslämningarna<br />
längre österut av ett låglänt, i princip anläggningstomt område.<br />
Tre av byggnaderna är treskeppiga långhus, den fjärde<br />
(Hus 28) är en mindre, rektangulär konstruktion med<br />
tre väggar och en öppen sida. Mitt för konstruktionens<br />
öppna sida låg en ugn, A116809, <strong>som</strong> har daterats till romersk<br />
järnålder. Den rektangulära konstruktionen antas ha<br />
använts vid någon form av hantverksaktivitet. Det intilliggande<br />
Hus 26 har en samtida datering. På ömse sidor av<br />
Hus 26 fanns två större gropar/gropsystem (A116161 och<br />
A117574) vilka antas ha använts vid lertäkt i samband med<br />
204 KYRSTA – BOPLATS
Figur 212. Plan över Gårdsläge 5. Stolphål och pinnhål är<br />
svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är grå eller svarta. Skala 1:1 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
klining av väggarna till det nyss nämnda huset. De andra<br />
två byggnaderna (Hus 25 och 27) förefaller vara något<br />
äldre och har 14 C-daterats till yngre förromersk<br />
järnålder/äldre romersk järnålder. En ugn (A118771) strax<br />
norr om Hus 25 har daterats till yngre förromersk järnålder/äldre<br />
romersk järnålder. Andelen slaktavfall var betydligt<br />
högre än i de övriga delområdena vilket ytterligare<br />
accentuerar områdets extensiva karaktär.<br />
Sammanfattningsvis förefaller således 14 C-dateringarna<br />
i området att vara koncentrerade till yngre förromersk<br />
och äldre romersk järnålder. Boplatsen kan antas ha fortsatt<br />
utanför UO:s södra begränsning. Uppe på impedimentet,<br />
RAÄ 328, påträffades ett skärvstenslager med brända<br />
människoben, <strong>som</strong> har daterats till äldre förromersk järnålder.<br />
Gårdsläge 6, ”Vikingshill”<br />
Hus 31 och 39<br />
Längst ut i östra delen av östra armen påträffades ett långhus,<br />
Hus 31, <strong>som</strong> har 14 C-daterats till sen vikingatid/tidig<br />
medeltid. Huset har legat i O-V riktning. Stolphålen var<br />
mycket stora och djupa. I ett av dem, A21974, hittades en<br />
bronshyska (F6556) <strong>som</strong> kan dateras till sen vikingatid (se<br />
fyndkapitel).<br />
Strax öster om huset fanns några stolphål av samma<br />
storlek och djup <strong>som</strong> de <strong>som</strong> ingick i Hus 31. Troligtvis har<br />
Figur 213. Plan över Gårdsläge 6. Stolphål och pinnhål är<br />
svartmarkerade. Konstruktioner är gråskrafferade. Övriga<br />
anläggningar är grå eller svarta. Skala 1:1 000. Digital<br />
bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
dessa ingått i en liknande huskonstruktion, Hus 39, <strong>som</strong><br />
antas ha legat vinkelrätt mot detta i N-S riktning (fig 213).<br />
Huset antogs fortsätta in under den närbelägna väg 699.<br />
Antagandet kom att verifieras av ytterligare stolphål på vägens<br />
norra sida. De påträffades i samband med en senare<br />
schaktövervakning år 2004 i samband med omläggning av<br />
telekabel samt upprivning av den befintliga väg 699.<br />
De båda byggnaderna ligger omedelbart söder om den<br />
från historisk tid kända bytomten. Bara några meter norr<br />
om Hus 31 hittades ett kulturlager, A130655, i samband<br />
med upprivningen av väg 699. I lagret påträffades bland<br />
annat en tidigmedeltida hästsko av flikskomodell samt<br />
fragment av en medeltida ben/hornkam (bilaga 4). Strax<br />
väster om Hus 31 fanns ytterligare ett kulturlager, A33419,<br />
med stora mängder djurben vilka utifrån storlek och bevarandegrad<br />
antas vara från historisk tid. I anslutning till<br />
detta lager fanns några större gropar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong><br />
tegelugnar från historisk tid.<br />
Området låg avskilt från boplatslämningarna längre<br />
västerut. Mellan de båda områdena fanns en bäck samt ett<br />
stenigt, blockigt område utan förhistoriska anläggningar.<br />
Sammanfattningsvis visar lämningarna på Gårdsläge 6<br />
på ett bebyggelseläge från vikingatid/tidig medeltid.<br />
Bebyggelseutvecklingen vid<br />
Kyrsta<br />
Efter<strong>som</strong> husens användningstid/livslängd är oviss är det<br />
oklart hur många av dem <strong>som</strong> varit samtida. Om man<br />
utifrån dateringarna i kombination med husens grupperingar<br />
inom UO skall spekulera i frågan är det hypotetiskt<br />
möjligt att det har funnits samtida hus inom bebyggelselägena<br />
1, 2, 3 och 5 under yngre förromersk/äldre romersk<br />
järnålder.<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 205
Figur 214. Fasindelning av hus och grophus vid RAÄ 327. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, <strong>SAU</strong>.<br />
Utifrån husens inbördes placeringar, hustypologi och<br />
14 C-dateringar har följande tolkning gjorts av bebyggel-<br />
seutvecklingen inom UO (fig 214).<br />
Fas 1 – senneolitikum och bronsålder<br />
Hus 5, <strong>som</strong> typologiskt förefaller vara från senneolitikum/<br />
äldre bronsålder, utgör de äldsta byggnadslämningarna<br />
<strong>som</strong> påträffades inom UO. Utifrån våra kunskaper om<br />
landhöjningsprocessen kan vi anta att boplatsen legat<br />
strandnära (fig 215). Föregångare till boplatsen får antagligen<br />
sökas i ett högre beläget område, förslagsvis i skog<strong>som</strong>rådet<br />
strax norr om UO. Där finns flera registrerade skärvstensförekomster,<br />
vilka ofta har kunnat dateras till yngre<br />
bronsålder. Också i området mellan skogsbrynet och de påträffade<br />
bronsåldershusen kan det finnas ytterligare bebyggelselämningar.<br />
Området utgörs idag av ställvis blockig<br />
tomtmark med bebyggelse och en underjordisk skjutbana.<br />
Andra spår efter en tidig bosättning på platsen är ett kamstämpelornerat<br />
keramikkärl från UO:s nordligaste del.<br />
Kärlet påträffades i botten av en djupare grop <strong>som</strong> tolkats<br />
<strong>som</strong> förvaringsgrop, A1353. Kärlet var kamstämpelornerat.<br />
Matskorpa från kärlets insida har daterats till äldsta bronsålder.<br />
Ett antal lösfunna stenartefakter från neolitikum och<br />
bronsålder har tidigare gjorts i området runt Kyrsta. En<br />
pollenanalys från en närbelägen mosse visar på att området<br />
varit betat under senneolitikum och att odling förekommit<br />
från och med bronsåldern.<br />
Fyra byggnader har 14 C-daterats till bronsålder. Alla<br />
har legat i O-V riktning. Två byggnader har daterats till<br />
äldre bronsålder (Hus 11 och 18). Även dessa två kan antas<br />
ha varit relativt strandnära. Ytterligare ett hus (Hus 3) har<br />
daterats till övergången äldre/yngre bronsålder. Endast ett<br />
av de undersökta husen (Hus 14) har daterats till yngre<br />
bronsålder. Detta är en bild <strong>som</strong> väsentligt skiljer sig från<br />
det närbelägna UO vid Trekanten, Fullerö, Gamla Uppsala<br />
sn, där åtskilliga mindre byggnader från yngre bronsålder<br />
påträffades (Onsten-Molander & Wikborg 2006). Kanske<br />
har bebyggelsen under denna period huvudsakligen legat<br />
omedelbart norr om UO vid Kyrsta.<br />
Fas 2, 3 och 4 – äldre järnålder<br />
Inte mindre än 30 av de undersökta långhusen har 14 C-daterats<br />
till äldre järnålder. 8 hus har 14 C-daterats till förromersk<br />
järnålder (fas 2). 13 har daterats till övergången<br />
förromersk/romersk järnålder (fas 3). 9 har daterats till romersk<br />
järnålder (fas 4). Antalet undersökta hus från förromersk<br />
järnålder är mycket stort i regionen. Detta förhållande<br />
skulle kunna bero på en expansiv period med en<br />
206 KYRSTA – BOPLATS
Figur 215. Strandlinjekarta med undersökning<strong>som</strong>rådet utmärkt. 3600 BP = 2020 BC – 1890 BC, cal 2Û (senneolitikum); 3400<br />
BP = 1740 BC – 1640 BC, cal 2Û (äldre bronsålder). Kartan baserad på utsnitt ur Terrängkartan, Lantmäteriet (medgivande<br />
M2006/1059) samt efter kustlinjekarta av Leif Andersson, SGU. Digital bearbetning: Kristina Martinelle, <strong>SAU</strong>.<br />
kraftig befolkningsökning, men kan också indikera ett rörligt<br />
bebyggelsemönster och byggnader med kort livslängd.<br />
Under förromersk och tidig romersk järnålder låg flera<br />
hus i N-S riktining (Hus 26, 1, 15, 16, 10, 20, 21) till skillnad<br />
från de tidigare bronsåldershusen, <strong>som</strong> alla låg i O-V<br />
riktning. Samtidigt med de N-S husen fanns det även O-V<br />
hus.<br />
Det förromerska Hus 6 har en bitvis mycket tät stolpning.<br />
Eventuellt är detta ett tecken på omstolpning, det vill<br />
säga att de takbärande stolparna blivit utbytta. Detta kan<br />
tolkas <strong>som</strong> att man valt att förlänga husets användningstid<br />
till skillnad mot tidigare då husen förefaller ha haft en kor-<br />
tare livslängd och istället ersatts av ett nytt hus <strong>som</strong> uppförts<br />
en bit ifrån det gamla.<br />
Under romersk järnålder (fas 4) har bebyggelsens läge i<br />
ett fall cementerats. Inte mindre än tre olika överlagrande<br />
byggnader (Hus 7, 30 och 32) antas ha avlöst varandra.<br />
Under yngre förromersk och äldre romersk järnålder<br />
byggdes även ett antal hus kring impedimentet RAÄ 328 i<br />
UO:s västra del. En aktivitetsyta (RAÄ 330) strax väster om<br />
RAÄ 327 med gropar, härdar och ugnar från äldre järnålder<br />
skulle kunna representera ytterligare ett dåtida bebyggelseläge.<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 207
Figur 216. Schematisk bild över bebyggelseutvecklingen vid RAÄ 327. Teckning: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
gräns mellan västra<br />
och östra gärdet<br />
Figur 217. Utsnitt ur 1760-talets skifteskarta över Kyrsta by med tvåsädesgränsen markerad i gult och de påträffade<br />
förhistoriska husen på undersökning<strong>som</strong>rådet RAÄ 327 markerade med rött. Kartrektifiering: Karin Hallgren, SLU. Digital<br />
bearbetning: Kristina Martinelle, <strong>SAU</strong>.<br />
208 KYRSTA – BOPLATS
Under den romerska järnåldern fanns det även samtida<br />
bebyggelse vid Vaxmyra, strax söder om Kyrsta (Eklund<br />
2005). Bebyggelsen där har legat i och strax <strong>ned</strong>anför en<br />
norrslutning av en markant höjdsträckning. Delar av bebyggelsen<br />
har legat relativt låglänt och platsen kan antas ha varit<br />
mycket fuktig under delar av året. Detta bebyggelseläge kan<br />
te sig något ovanligt, men kan ses <strong>som</strong> ytterligare en indikation<br />
på att området har varit förhållandevis tätt bebyggt.<br />
Under förromersk och äldre romersk järnålder har det<br />
bedrivits järnframställning vid Kyrsta. Från denna tid finns<br />
ett stort antal hus spridda över stora delar av UO. Detta tolkas<br />
<strong>som</strong> att det funnits flera samtida hus. Järnhanteringen<br />
kan ha varit ett komplement till jordbruksekonomin, <strong>som</strong><br />
kanske inte helt och hållet kunde livnära en växande befolkning.<br />
Den specialiserade järnhanteringen är något <strong>som</strong><br />
skiljer boplatsen från de flesta andra i regionen. Uppenbarligen<br />
har vissa skillnader förelegat mellan de dåtida gårdarnas<br />
ekonomi och näringsfång och därigenom förmodligen<br />
även mellan deras status.<br />
Efter den yngre romerska järnåldern verkar aktiviteterna<br />
i stort sett ha upphört inom UO. Kanske är förhållandena<br />
här desamma <strong>som</strong> under den yngre bronsåldern, det vill<br />
säga att bebyggelsen antas ha legat strax utanför UO.<br />
Fas 5 – yngre järnålder<br />
I undersökningområdets östligaste del återfanns spåren<br />
efter ett vikingatida hus, Hus 31. Några större intilliggande<br />
stolphål antas vara spår efter ytterligare ett samtida hus.<br />
I undersökningområdets västra del fanns spår efter två<br />
mindre byggnader <strong>som</strong> har 14 C-daterats till folkvandringstid<br />
och vendeltid (Hus 22 och 23). De båda byggnaderna<br />
ligger anmärkningsvärt solitärt i förhållande till andra<br />
samtidiga anläggningar och konstruktioner. Utifrån sina<br />
ringa storlekar antas dessa båda byggnader vara någon<br />
form av ekonomibyggnader, <strong>som</strong> legat avsides från den förmodade<br />
bostaden. Kanske har vi här de fysiska spåren efter<br />
förhistoriska ängslador.<br />
Sammanfattning<br />
Sammanfattningsvis kan det konstateras att bebyggelsen<br />
under senneolitikum och bronsålder förefaller ha legat<br />
koncentrerad till UO:s högre belägna delar kring 30-meterskurvan.<br />
Boplatsen var då strandnära. Under äldre järnålder<br />
byggdes hus över större delar av UO, också på de lägre<br />
belägna delarna i väster. Stora markytor hade då frigjorts<br />
tack vare landhöjningsprocessen. Efter en intensiv bosättningsfas<br />
under förromersk och romersk järnålder, då flera<br />
samtida gårdar kan ha funnits på platsen, upphör bebyggelsespåren<br />
inom UO. I anslutning till UO:s östligaste del,<br />
klart avskiljt från den övriga bebyggelsen, påträffades två<br />
huskonstruktioner från sen vikingatid eller tidig medeltid.<br />
Två mindre byggnader samt en ugn från vendeltid återfanns<br />
utspridda bland de äldre boplatslämningarna.<br />
Det förhistoriska landskapet vid<br />
Kyrsta<br />
Genom en analys av torven i Hjortronmyren, belägen strax<br />
norr om Kyrsta, kan vi få reda på en del om vegetationen i<br />
området under olika tidsperioder (bilaga 11). Ur de närmare<br />
2 m långa borrkärnor <strong>som</strong> tagits ur mossen kan vi<br />
följa den lokala vegetationshistorien omkring 6 000 år<br />
bakåt, till tiden då skog<strong>som</strong>rådet norr om Kyrsta genom<br />
landhöjningsprocessen steg upp ur havet. De pollen <strong>som</strong><br />
avsatts under de första 2 000 åren visar på en öppen skärgårdsmiljö<br />
med en utpräglad havsstrandsvegetation samt<br />
tall och en del lövträdsarter. Vid denna tid sträckte sig<br />
Östersjön in i en djup havsvik bort mot nuvarande Örebrotrakten.<br />
Uppland bestod av större och mindre öar och<br />
skär. Dagens åkermark vid Kyrsta har legat under vatten<br />
fram till slutet av stenåldern. Genom landhöjningsprocessen<br />
växte området samman med fastlandet och stenålderns<br />
kustnära bebyggelse var snart ett minne blott. I slutet av<br />
stenåldern eller början av bronsåldern finns indikationer i<br />
pollenavsättningen på röjningsfaser med småskaligt bete<br />
och kornodling. Från och med slutskedet av bronsåldern<br />
verkar odlingen ha varit mer omfattande och kontinuerlig.<br />
Under den äldre järnåldern har pollen från bland annat<br />
hampa och vete hamnat i mossen. I dess medeltida lager<br />
finns även havre och råg. I de översta delarna fanns pollen<br />
<strong>som</strong> antas representera det senaste århundradet. En igenväxning<br />
med framför allt tall och gran kan skönjas i detta<br />
skikt samtidigt <strong>som</strong> pollen av en minskar och försvinner.<br />
Genom analyser av träkol från olika gropar erhålls information<br />
om vilka trädslag <strong>som</strong> användes på boplatsen (bilaga<br />
9a, 9b och 9c). Bland de analyserade proverna dominerade<br />
tall, i övrigt fanns gran, björk, ek, al asp, lönn och salix.<br />
Boplatsekonomi<br />
Det osteologiska materialet <strong>som</strong> tillvaratogs består av ca 40<br />
kg ben. Materialet domineras av de vanliga husdjursarterna<br />
så<strong>som</strong> nöt, får och/eller get, häst samt tamsvin. Dessutom<br />
fanns mindre mängder från smågnagare, fisk, fågel,<br />
hund, skogshare, gråsäl och get samt enstaka fragment från<br />
groda, björn och bäver. Utifrån benmaterialet kan man<br />
anta att kött från tamdjur stått för den större delen av den<br />
animaliska födan, kompletterat med jakt på vilt. Ett fynd av<br />
en björnfalang (den yttersta fingerleden) på boplatsen antyder<br />
förekomsten av en björnfäll. Kanske har man bedrivit<br />
jakt på byten inte bara för köttets skull utan även för<br />
pälsverk. Fiskben var relativt ovanliga och utgjorde en klart<br />
mindre andel än på till exempel de närbelägna boplatslämningarna<br />
vid Trekanten i Gamla Uppsala socken (Onsten-<br />
Molander & Wikborg 2006). Det skulle inte vara särskilt<br />
förvånande om näringsfånget varierat mellan de dåtida boplatserna.<br />
Mot detta kan man dock invända med källkritiska<br />
aspekter så<strong>som</strong> bevarandegrad för benmaterial och representativt<br />
urval av boplatsen inom respektive UO. Det<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 209
totala benmaterialet är inte särskilt stort om man betänker<br />
den långa tid <strong>som</strong> platsen varit bebodd. Med stor sannolikhet<br />
representerar de tillvaratagna benen bara en ytterst<br />
liten andel av de djur vars kött har förtärts. Såväl tama <strong>som</strong><br />
vilda djur kan ha styckats och slaktats utanför det undersökta<br />
UO och merparten av benen kanske har deponerats<br />
där. Ben kan också ha använts <strong>som</strong> bränsle och bokstavligen<br />
gått upp i rök.<br />
Förkolnade sädeskorn påträffades i härdar, gropar och<br />
stolphål på boplatsen. Analyser av dessa visar att man använt<br />
sig av korn, skalkorn, vete, bröd/kubbvete och råg (bilaga<br />
10). Detta överrensstämmer tämligen väl med den<br />
ovan nämnda pollenanalysen (bilaga 11). Härigenom kan<br />
man sluta sig till att de förhistoriska Kyrstaborna odlade<br />
sin egen spannmål på platsen. Andelen vete är anmärkningsvärt<br />
hög jämfört med på andra samtida boplatser.<br />
Frön från ogräsväxter i de förhistoriska anläggningarna<br />
tyder på en kväverik miljö, vilket antas indikera bruket av<br />
gödslade åkrar. I två av de förromerska husen, Hus 2 och<br />
17, hittades hasselnötsskal.<br />
Hantverksorganisation<br />
I UO:s centrala del fanns ett kulturlagerområde med härdar,<br />
gropar, ugnar och grophus. Detta område antas ha<br />
varit ett aktivitet<strong>som</strong>råde där man bland annat har framställt<br />
järn under förromersk och äldre romersk järnålder.<br />
Den samtida egentliga bebyggelsen bestående av långhus<br />
<strong>som</strong> låg öster, väster och söder om detta område. En kemisk<br />
analys av kulturlagret (bilaga 8) styrker antagandet<br />
att metallhantering förekommit på platsen.<br />
Ugnar och järnframställning<br />
Några anläggningar omedelbart norr om väg 699 påminde<br />
i plan och profil om smidesgropar. Den arkeometallurgiska<br />
analysen har dock inte med säkerhet kunnat påvisa förekomsten<br />
av smidesslagg.<br />
Analyser av den slagg <strong>som</strong> påträffades visar att reduktionsprocesser<br />
förekommit på platsen. Dock har ingen<br />
slagg påträffats i vad <strong>som</strong> antas vara ursprungliga kontexter.<br />
Istället rör det sig om gropar med sekundärt deponerad<br />
slagg. De påträffade slaggerna är relativt små och utgör inte<br />
några ledtrådar till hur de förmodade ugnarna har varit<br />
konstruerade. I något fall kunde en svagt skålformad bottenform<br />
anas i avtrycken på slaggen.<br />
Slaggförekomsternas relativt koncentrerade läge och<br />
avskildhet från de samtida boplatslämningarna samt de<br />
jordkemiska analyserna visar att järn har framställts på<br />
platsen under äldre järnålder. Dock har inga spår efter de<br />
förmodade ugnarna kunnat identifieras. Detta skulle<br />
kunna bero på att ugnarna ej har varit <strong>ned</strong>grävda eller<br />
endast grunt <strong>ned</strong>grävda (Grandin muntligt). Området<br />
har varit utsatt för en månghundraårig plöjning och de<br />
översta decimetrarna av de bevarade anläggningarna<br />
har plöjts bort. Grundare <strong>ned</strong>grävningar och konstruktio-<br />
ner belägna ovan mark har således plöjts bort helt och<br />
hållet.<br />
En större ugn, A12704, i anslutning till slaggförekomsten<br />
antogs till en början ha använts vid järnframställningen.<br />
Den stora ugnen innehöll dock ingen slagg. Det fanns<br />
heller inga andra fynd i den <strong>som</strong> kunde antyda dess funktion.<br />
Kanske har den använts till något annat led i järnframställningsprocessen.<br />
Den brända lera <strong>som</strong> hittades inrasad<br />
i anläggningen har visat sig vara av en sort <strong>som</strong> smälter<br />
vid temperaturer kring 1 100 o , en temperatur <strong>som</strong> inte<br />
är tillräcklig för att utvinna järn. Anläggningen kan därför<br />
inte tolkas <strong>som</strong> en järnframställningsugn.<br />
Analysen av slaggen har visat att man har framställt<br />
järn från sjö- eller myrmalm. Det uppländska materialet är<br />
relativt begränsat. Den kanske bästa parallellen återfinns<br />
vid Lyckebo i Gamla Uppsala där mycket snarlik slagg från<br />
yngre bronsålder har hittats (bilaga 6).<br />
Slagg påträffades i flera av grophusen (Grophus 2, 3 och<br />
6). I sistnämnda hittades dessutom ett förmodat fragment<br />
av en degel eller ett gjutformsfragment (bilaga 6). Fyllningen<br />
i grophusen kan antas vara sekundär, det vill säga den<br />
har hamnat där efter att grophusens ursprungliga funktion<br />
har upphört. Indirekt kan det dock antas att fyllningen har<br />
rasat <strong>ned</strong> från grophusens omedelbara närhet och skulle i<br />
så fall kunna peka på någon form av relation mellan järnframställning<br />
och grophus. De senare har ju sedan länge<br />
oftast förknippats med olika typer av hantverksaktiviteter.<br />
Flera fragment av männniskoben hittades på boplatsen. De<br />
var koncentrerade till hantverk<strong>som</strong>rådet i boplatsens norra<br />
del strax söder om väg 699. De identifierade människobenen<br />
i detta område består av en tand samt fragment av<br />
halskota, underkäke, pannben, tinningsben och skalltak.<br />
Det fanns således ett tydligt rumsligt samband mellan järnframställningen<br />
och förekomsten av människoben. Ett av<br />
skalltaksfragmenten har 14 C-daterats till äldre romersk<br />
järnålder och är således samtida med delar av den påträffades<br />
bebyggelsen och järnframställningen.<br />
Grophus 2 och 3 låg i kulturlagret vid Gårdsläge 2.<br />
Grophus 6 låg däremot avsides från det egentliga hantverk<strong>som</strong>rådet.<br />
Det aktuella grophuset antas ingå i ett gårdskomplex<br />
(Gårdsläge 3) vars byggnader har 14 C-daterats till<br />
förromersk järnålder och är således samtida med det stora<br />
hantverk<strong>som</strong>rådet och den där belägna bebyggelsen. Det<br />
kan alltså ha funnits två samtida gårdar på platsen på vilka<br />
det har bedrivits järnframställning.<br />
Av de anläggningar <strong>som</strong> den analyserade slaggen kommer<br />
ifrån har 6 stycken 14 C-daterats. Dateringarna ligger<br />
väl samlade i förromersk och äldre romersk järnålder.<br />
Dessutom hittades slagg i ett stolphål ingående i ett<br />
vikingatida hus i anslutning till bytomten i UO:s östligaste<br />
del. Om det bedrivits järnframställning på platsen även<br />
under vikingatid är dock ovisst. Det enstaka slaggfragmentet<br />
kan vara betydligt äldre än huset.<br />
I Grophus 4 har hittats en bennål. Endast en sländtrissa<br />
framkom på hela undersökningen och den påträffades i<br />
210 KYRSTA – BOPLATS
en ugn. Nålen i Grophus 4 skulle kunna indikera att det har<br />
använts vid textilhantverk. Fyllningen i ett grophus kan<br />
dock till stor del antas representera sekundärt avsatt avfall.<br />
I grophusfyllningarna återfanns även 2 brynen samt en<br />
knacksten tillsammans med det vanligare förekommande<br />
benmaterialet och den brända leran.<br />
Ben-/hornartefakter så<strong>som</strong> kammar, en pilspets samt<br />
en spatel, har hittats på boplatsen. Om de tillverkats lokalt<br />
på platsen är dock ovisst. Inga tydliga tecken på avfall efter<br />
ben-/hornhantverk har identifierats.<br />
Sammanfattningsvis kan sägas att olika typer av hantverk<br />
har bedrivits inom UO. En stor del av de anläggningar<br />
<strong>som</strong> kan knytas till detta ligger koncentrerade i UO:s<br />
centrala del <strong>som</strong> dessutom var relativt tom på byggnader.<br />
Bebyggelsekontinuitet och<br />
bybildning<br />
Det är relativt ovanligt att den äldre järnålderns boplatslämningar<br />
har kontinuitet in i yngre järnålder. Fenomenet<br />
är känt sedan länge och har bland annat uppmärksammats<br />
av Hans Göthberg (2000) i samband med hans<br />
genomgång av förhistoriska hus i Uppland, Södermanland<br />
och Västmanland. Hans studie har bland annat visat att<br />
den äldre järnålderns boplatser endast i undantagsfall har<br />
haft en kontinuitet in i vendel- och vikingatid (Göthberg<br />
2000:120). Utifrån registrerade gravfält från yngre järnålder<br />
samt närhet till senare tiders bytomter i anslutning<br />
till boplatslämningarna från äldre järnålder kan en bebyggelsekontinuitet<br />
dock antas även om platsen för bebyggelsen<br />
förefaller ha flyttats.<br />
Undersökningarna vid Kyrsta har påvisat en bebyggelse<br />
under bronsåldern och den äldre järnåldern inom de centrala<br />
och västliga delarna av UO. Detta bebyggelseläge förefaller<br />
därefter ha övergivits. Lik<strong>som</strong> vid det närbelägna Trekanten<br />
vid Fullerö (Onsten-Molander och Wikborg 2006)<br />
finns dock några förmodade mindre ekonomibyggnader<br />
från vendeltid bland de äldre boplatslämningarna. Vart den<br />
egentliga bebyggelsen flyttats är ovisst. Den har åtminstone<br />
inte legat inom UO. Den pollenanalys <strong>som</strong> har gjorts i den<br />
närbelägna Hjortronmyren visar på en obruten odlingskontinuitet<br />
från bronsåldern och framåt (Karlsson 2002).<br />
Det finns således goda argument <strong>som</strong> talar för att området<br />
inte skulle ha varit obebott under den yngre järnåldern.<br />
Bebyggelsen har alltså inte upphört men kan antas ha flyttats<br />
utanför det aktuella UO.<br />
I den södra utkanten av den medeltida bytomten i UO:s<br />
östligaste del påträffades ett långhus från sen vikingatid<br />
eller tidig medeltid (Hus 31) samt delar av ytterligare ett<br />
hus (Hus 39) <strong>som</strong> kan antas ha samma datering. Dessa<br />
båda byggnader ligger klart åtskilda från den övriga förhistoriska<br />
bebyggelsen. Detta visar att det fanns bebyggelse<br />
där under slutet av den yngre järnåldern. Kanske var det<br />
redan i slutet av den romerska järnåldern <strong>som</strong> bebyggelsen<br />
eller delar av den flyttades dit? De två vikingatida/medeltida<br />
långhusen ligger vinkelrätt i förhållande till den tomtindelning<br />
<strong>som</strong> markerats på 1700-talets skifteskarta (fig<br />
217).<br />
På Öland och Gotland finns mycket goda förutsättningar<br />
för att studera järnålderns bebyggelse efter<strong>som</strong> såväl<br />
husväggar <strong>som</strong> hägnader av sten finns bevarade. I sina studier<br />
av den öländska järnåldersbebyggelsen har Fallgren<br />
(2006:77ff) funnit att gårdarna i de enskilda byarna har<br />
legat utspridda på längre eller kortare avstånd från varandra.<br />
Det inbördes avståndet varierar mellan 50 och 200 m.<br />
De öländska gårdarna har legat centralt i den samlade<br />
inägomarken. Gårdarna inom en by har vanligen varit<br />
sammanbundna med varandra och med utmarkerna via<br />
ett antal fägator. I de öländska järnåldersbyarna finns alltid<br />
en gård <strong>som</strong> är större, med fler och längre hus, än de övriga<br />
i samma by. Gravarna och gravfälten ligger oftast på<br />
gränsen mellan inägor och utmark. På Öland finns ett påtagligt<br />
samband mellan den historiska bebyggelsens gårdsantal<br />
och inägomarkens storlek och motsvarande förhållanden<br />
under järnåldern.<br />
I Mälarlandskapen var byarna tämligen små under historisk<br />
tid med i genomsnitt 2-4 gårdar. Kyrsta bestod då av<br />
tre gårdar. Deras inägomark var delad i två gärden av en så<br />
kallad tvåsädersgräns (fig 217). Bronsåldershus har påträffats<br />
endast öster om denna sentida gräns. Denna bebyggelse<br />
torde kunna ses <strong>som</strong> den ursprungliga gårdsenheten vid<br />
Kyrsta. Under förromersk järnålder fanns det fortfarande<br />
bebyggelse här, bl a det största undersökta förromerska<br />
huset, samtidigt <strong>som</strong> ytterligare bebyggelse, en andra gård,<br />
etablerades väster om gränsen. Den äldre järnålderns hus<br />
invid den sentida hägnadsgränsen ligger parallellt eller vinkelrätt<br />
i förhållande till denna. Deras placering i förhållande<br />
till gränsen är dessutom sådan att de hypotetiskt skulle<br />
kunna ha existerat samtidigt. Dessa förhållanden skulle<br />
kunna antyda att tvåsädesgränsen från historisk tid till viss<br />
del går tillbaka på en äldre, fysisk gräns mellan två förhistoriska<br />
gårdar (Gårdslägena 1, 3 och 6 respektive 2, 4 och 5).<br />
När blev Kyrsta en by?<br />
Kyrstatrakten har varit bebodd sedan slutet av stenåldern.<br />
Exakt hur många gårdar <strong>som</strong> funnits i området under<br />
forntiden vet vi inte, förmodligen har antalet inte heller<br />
varit konstant, utan varierat över tid. Men inom det område<br />
<strong>som</strong> nu har undersökts finns tecken på att det åtminstone<br />
under den äldre järnåldern fanns flera samtida gårdar<br />
<strong>som</strong> antas ha brukat den nuvarande byns marker. Den<br />
äldre järnålderns gårdar låg dock inte lika tätt samlade <strong>som</strong><br />
gårdarna senare kom att göra på den från 1700-talet belagda<br />
bytomten. Strax väster om RAÄ 327 undersöktes vad<br />
<strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> utkanten av ytterligare ett bebyggelseläge<br />
från äldre järnålder (RAÄ 330). Avståndet mellan dessa<br />
förmodade gårdslägen är inte längre än avståndet mellan<br />
gårdarna i de öländska järnåldersbyarna. Två andra samti-<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 211
da bebyggelselägen undersöktes vid Vaxmyra, 500–1 000 m<br />
söderut (Eklund 2005). Kanske har dessa utgjort en egen by?<br />
Bybegreppet och kriterierna för vad <strong>som</strong> kan kallas en<br />
by har livligt debatterats under en lång tid (Aspeborg 1998,<br />
Fallgren 1993, 2006, Frölund 1998,och där anförd litteratur).<br />
Om man med by åsyftar en geografiskt samlad bebyggelse<br />
bestående av flera gårdar skulle Kyrsta kunna betecknas<br />
<strong>som</strong> en sådan åtminstone sedan 1700-talet då byns gårdar<br />
låg på den så kallade bytomten. Tomten med sina<br />
gårdar finns inritad omedelbart norr om den odlade marken<br />
på 1767 års storskifteskarta. Hur långt tillbaka detta<br />
förhållande sträcker sig vet vi inte. Medeltida kulturlager<br />
<strong>som</strong> påträffades i direkt anslutning till bytomtens södra del<br />
antyder att det fanns bebyggelse på bytomten redan då.<br />
Om det rör sig om en eller flera gårdar vet vi inte. Spår efter<br />
två byggnader från slutet av vikingatiden, eller möjligen<br />
medeltidens början visar att det då funnits bebyggelse i lermarken<br />
omedelbart söder om bytomtsläget. Det ovan<br />
nämnda bybegreppet omfattande en väl samlad och reglerad<br />
bebyggelse representerar en syn där byggnaderna står i<br />
centrum. Om en by istället ses <strong>som</strong> två eller flera gårdar<br />
med ett gemensamt namn, vars ägor och hägnader gränsar<br />
till varandra (Fallgren 2006:95) kan en sådan antas ha existerat<br />
vid Kyrsta redan under förromersk järnålder.<br />
Figur 218. Den nybyggda E4:an vid Kyrsta. Vägg 699 korsar motorvägen med en bro, i bakgrunden skymtar bebyggelsen vid<br />
Kyrsta by. Foto: Jonas Wikborg, <strong>SAU</strong>.<br />
212 KYRSTA – BOPLATS
MÅLUPPFYLLELSE<br />
Undersökningens mål och frågeställningar enligt undersökningsplanen<br />
och länsstyrelsens beslut framgår av kapitlet<br />
”Målsättning” inledningsvis i föreliggande rapport.<br />
Vid Kyrsta ansågs ett unikt tillfälle föreligga att undersöka<br />
både gravar och boplatslämningar från vad <strong>som</strong><br />
utifrån förundersökningen föreföll vara framför allt äldre<br />
järnålder. Bara något hundratal meter söder om Kyrsta<br />
fanns ytterligare boplatslämningar från äldre järnålder vid<br />
lokalen Vaxmyra. De båda lokalerna skulle kunna erbjuda<br />
stora möjligheter till en lokal bosättningsstudie i ett långtidsperspektiv,<br />
med möjligheter att studera gårdsstruktur,<br />
hushållsstorlek och ge ny information kring frågor rörande<br />
gårds-, by- eller bygdegravfält.<br />
Det fanns antydningar i förundersökningsresultatet om<br />
att smide bedrivits på platsen. Grundläggande problemställningar<br />
var att datera denna verksamhet. Vidare kunde<br />
det finnas goda möjligheter att med hjälp av fyndsimuleringar<br />
studera tillverkningsytor och deponeringsytor av<br />
hantverksavfall. Eventuell slagg efter järnhantering planerades<br />
att analyseras av Eva Hjärtner-Holdar (UV-GAL) i<br />
syfte att fastställa vilken eller vilka typer av järnhantering<br />
<strong>som</strong> pågått på platsen. Vidare ansågs det angeläget att undersöka<br />
huruvida man använt sig av bergmalm eller limonitmalm<br />
(myr- och sjömalm). En annan intressant frågeställning<br />
var malmens proveniens.<br />
RAÄ 327<br />
Bebyggelseutveckling vid Kyrsta från<br />
bronsålder till medeltid<br />
Under bronsålder och äldre järnålder förefaller bebyggelsen<br />
ha varit belägen väster om den historiska bytomten.<br />
Spår efter en vikingatida bebyggelse återfanns i bytomtens<br />
södra utkant. Denna bebyggelse var tydligt åtskild från den<br />
äldre järnålderns bebyggelse.<br />
Bebyggelsens kronologi, placering och<br />
fördelning av gårdar och<br />
aktivitet<strong>som</strong>råden<br />
Det antogs att bosättningskontinuiteten på platsen skulle<br />
kunna följas långt tillbaka, eventuellt ända till senneolitikum.<br />
Denna förväntade kontinuitet kunde bekräftas<br />
genom flera dateringar till äldsta bronsålder. Eventuellt<br />
skulle en av huskonstruktionerna (Hus 5) på typologiska<br />
grunder dateras till senneolitikum.<br />
Olika gårdar och aktivitetsytor kunde urskiljas på platsen<br />
och en bild av bebyggelsens utveckling i ett långtidsperspektiv<br />
har kunnat tecknas. Antalet identifierade huskonstruktioner<br />
var mycket stort. Husen har dateringar från<br />
äldsta bronsålder till vikingatid, med en tydlig tyngdpunkt<br />
till förromersk och romersk järnålder.<br />
Boplatsen hade vid förundersökningen visat sig vara relativt<br />
fyndrik. Genom bevarade kulturlager skulle fyndspridningstolkningar<br />
baseras på fyndsimuleringar via rutgrävning.<br />
Denna metod brukar på ”normala” överplöjda<br />
boplatser ge ett relativt magert resultat. Tyvärr blev resultatet<br />
magert även här. Istället var det de geokemiska analyserna<br />
av kulturlagren <strong>som</strong> gav något resultat.<br />
Sociala skillnader mellan olika gårdar<br />
Storleken på husen var inte anmärkningsvärt stor. Endast<br />
två av järnåldershusen hade en längd <strong>som</strong> översteg 20 m.<br />
Det var ett vikingatida hus samt ett förromerskt. Sistnämnda<br />
hus har mätt hela 29 m och var därigenom avsevärt<br />
större än de övriga husen från äldre järnålder, vilka samtliga<br />
var kortare än 20 m. Detta kan avspegla olikartade hushållsstorlekar<br />
men kan också signalera någon form av social<br />
stratifiering.<br />
De enskilda gårdarnas rumsliga och<br />
ekonomiska struktur<br />
Vad gäller den rumsliga organisationen har ett antal huskoncentrationer<br />
tolkats <strong>som</strong> olika gårdar eller bebyggelselägen,<br />
varav några förefaller ha existerat samtidigt. Ett<br />
gårdsläge uppvisar en mycket lång kontinuitet och antas<br />
vara någon form av ursprunglig bosättning utifrån vilken<br />
flera andra, mer eller mindre långvariga, bosättningar har<br />
avknoppats. I vissa fall kunde tydliga spår efter förhistoriska<br />
hägnader påvisas i anslutning till husen samt kring en av<br />
brunnarna. Brunnarna låg i anslutning till husen. Ett undantag<br />
var dock en brunn <strong>som</strong> var belägen avsides från bebyggelsen.<br />
Insektsanalyser från fyllningen i denna brunn<br />
visar att den har använts för att vattna boskap. Det var<br />
också mycket tydligt att en central yta inom undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
hade nyttjats för järnframställning. Denna<br />
yta var tydligt avskiljd från den omkringliggande bebyggelsen.<br />
Boplatslämningarna i framför allt de tillkommande<br />
ytorna öster om den planerade E4:an uppvisade en lång<br />
kontinuitet inom ett och samma område. Anläggningar<br />
med olika funktioner och olika dateringar låg intill varandra<br />
varför det är ovisst till vilka bebyggelsefaser det osteolo-<br />
MÅLUPPFYLLELSE 213
giska materialet skall knytas, då benmaterialets datering i<br />
de flesta fall är oklar. Därför har det inte varit möjligt att<br />
studera de enskilda gårdarnas och bebyggelsefasernas ekonomi<br />
och eventuella sociala skillnader dem emellan. Kyrstamaterialet<br />
har generellt sett en viss övervikt av matavfall.<br />
Ett försök till rumslig indelning gjordes trots platsens<br />
komplexitet. Indelningen består av sex områden specificerade<br />
utifrån dateringar och aktiviteter och bygger på de arkeologiska<br />
tolkningarna av platsen. Områdena består av<br />
några föreslagna hypotetiska gårdslägen varav några har en<br />
relativt väl angränsad användningsperiod samt ett hantverk<strong>som</strong>råde<br />
i UO:s centrala del. Dessutom har en indelning<br />
i olika anläggningstyper (delvis kopplat till de olika<br />
områdena) gjorts med syfte att undersöka om anläggningens<br />
funktion kan förklaras utifrån benmaterialets sammansättning.<br />
Om man tittar på avfallsfördelningen för<br />
dessa olika områden har gårdslägena i öster samt hantverk<strong>som</strong>rådet<br />
i UO:s centrala del en övervikt av köttrikt material<br />
medan det extensivt nyttjade området i väster har en<br />
högre andel slaktavfall. På så viss liknar det västra området<br />
det norra området vid Vaxmyra.<br />
Rumsindelning av enskilda hus<br />
Det ansågs angeläget om hus från sen folkvandringstid och<br />
vendeltid påträffades, då särskilt de senare undersökts på<br />
enbart ett fåtal platser i Mälarområdet. Två mindre konstruktioner<br />
från denna tid påträffades. De har tolkats <strong>som</strong><br />
någon form av ekonomibyggnader, eventuellt ängslador.<br />
Tyngdpunkten på hustolkningar skulle läggas på att försöka<br />
förstå ekonomiska och sociala rumsindelningen av enskilda<br />
hus. Tolkningarna planerades att baseras på husens<br />
konstruktion, fyndspridning samt naturvetenskapliga analyser<br />
i form makrofossilanalyser. De små mängderna av sädeskorn<br />
och fynd i husens stolphål innebar att tolkningarna<br />
av funktionsindelningen i husen huvudsakligen har baserats<br />
på stolphålens placeringar och inbördes avstånd.<br />
Den generellt goda representationen av vete i Kyrsta är anmärkningsvärd<br />
i jämförelse med andra boplatser i regionen.<br />
Hantverkets typ och organisering<br />
Hantverket <strong>som</strong> under förundersökningen kunde påvisas<br />
genom fynd och en magnetometerkartering, kunde betecknas<br />
<strong>som</strong> något utmärkande för boplatsen.<br />
Några anläggningar uppvisade en form i plan och profil<br />
<strong>som</strong> skulle kunna tolkas <strong>som</strong> smidesgropar. Något<br />
smide har dock inte säkert kunnat påvisas på platsen. Den<br />
slagg <strong>som</strong> har analyserats visar istället på att man kan ha<br />
framställt järn ur myr-/sjömalm. Denna hantering förefaller<br />
huvudsakligen har pågått under förromersk järnålder<br />
och har huvudsakligen varit koncentrerad till en central yta<br />
inom undersökning<strong>som</strong>rådet <strong>som</strong> saknade huslämningar.<br />
I detta område utgjordes anläggningarna huvudsakligen av<br />
härdar och gropar. En mindre koncentration av slagg återfanns<br />
i UO:s östra del. På Kyrsta påträffades även flera lågtemperaturugnar.<br />
Bebyggelsen i förhållande till gravfältet<br />
RAÄ 329 och boplatslämningarna vid<br />
Vaxmyra<br />
Gravar undersöktes på två platser i boplatsens närhet. Dels<br />
ett gravfält (RAÄ 329) vilket hade upptäckts vid förundersökningen,<br />
dels ett impediment (RAÄ 328) strax väster om<br />
den planerade E4:an. Sistnämnda upptäcktes i samband<br />
med de pågående slutundersökningarna 2002.<br />
Beträffande det kronologiska förhållandet mellan gravfältet<br />
RAÄ 329 och boplatsen RAÄ 327 kan visserligen konstateras<br />
att en för gravfältet något oväntad dateringsbild<br />
framträdde efter analys av fynd och 14 C-prover, men att<br />
denna bild ändå väl överrensstämmer med stora delar av<br />
bebyggelsen. Bebyggelselämningarnas datering har en<br />
tyngdpunkt i äldre järnålder, men såväl äldre <strong>som</strong> yngre<br />
spår påträffades. Det förefaller uppenbart att gravfältet och<br />
boplatsen RAÄ 327 hör ihop, men det bör ändå nämnas att<br />
ytterligare boplatslämningar från yngre bronsålder- romersk<br />
järnålder undersöktes vid Vaxmyra några hundra<br />
meter söderut. Bebyggelsen vid Vaxmyra fördelade sig på<br />
två olika lägen på ömse sidor av en mindre bäck. Söder om<br />
bäcken (RAÄ 325) hittades spår efter 6 hus och norr härom<br />
(RAÄ 326) påträffades spår efter ytterligare 8 hus. I anslutning<br />
till det södra bebyggelseläget undersöktes en förromersk<br />
grav. I anslutning till det boplatslämningarna norr<br />
om bäcken har inga spår efter samtida gravar påträffats.<br />
Det närmaste kända gravfältet är RAÄ 329 vars dateringar<br />
dock huvudsakligen är yngre.<br />
Gravfältet RAÄ 329 förväntades härröra från romersk<br />
järnålder-vendeltid med tyngdpunkten i romersk järnålder,<br />
men visade sig ha använts ett gott stycke in i tidig medeltid.<br />
Gravarnas tidsmässiga tyngdpunkt låg istället i<br />
yngre järnålder. Då undersökningsplanen upprättades förväntades<br />
fynd av högstatusgravar i form av kammargravar<br />
och båtgravar. En tanke var då att undersöka huruvida det<br />
fanns skillnader vad gällde hälsostatus och släktskap mellan<br />
de gravlagda i dessa högstatusgravar och de övriga på<br />
gravfältet. Boplatsen daterades sig huvudsakligen till äldre<br />
järnålder men såväl äldre <strong>som</strong> yngre boplatslämningar<br />
återfanns. De medeltida gravarna antas ha sin kronologiska<br />
motsvarighet i den medeltida bytomten, <strong>som</strong> är belägen<br />
på platsen för nuvarande Kyrsta by.<br />
Vidare kan här nämnas att gravar från förromersk järnålder<br />
återfanns på gravimpedimentet RAÄ 328, vilket redovisas<br />
ovan i föreliggande rapport. Gravar från neolitikum<br />
och bronsålder är ännu inte med säkerhet lokaliserade<br />
i närområdet men indikationer på rituell aktivitet skulle<br />
kunna ses i de skärvstenshögar <strong>som</strong> ligger ett stycke norr<br />
om boplatsen RAÄ 327. Strax öster och norr om nuvarande<br />
Kyrsta by ligger dessutom flera inventerade men ej un-<br />
214 KYRSTA – BOPLATS
dersökta gravar och mindre gravfält <strong>som</strong> mycket väl skulle<br />
kunna hysa begravningar från bronsålder. Den osteologiska<br />
analysen omfattar även ett mindre material av människoben<br />
<strong>som</strong> överraskande påträffades på boplatsen.<br />
På Kyrsta påträffades flera lågtemperaturugnar samt<br />
slagg från järnframställning. Av sådant fanns inga spår på<br />
Vaxmyra. I förhållande till Vaxmyra förefaller Kyrsta således<br />
att vara betydligt mera komplext och mera intensivt utnyttjat.<br />
Sannolikt har Kyrstaboplatsen haft en betydligt<br />
mer utvecklad social stratigrafi. Det skulle kunna vara så<br />
att Vaxmyraboplatsens invånare har stått i någon form av<br />
beroendeställning till de boende vid Kyrsta eller någon<br />
annan intilliggande boplats av liknande dignitet. Släktskapsrelationer<br />
mellan de två populationerna förefaller<br />
också troliga.<br />
Det osteologiska materialet från Kyrsta var betydligt<br />
större än det från det närliggande Vaxmyra. Också artrikedomen<br />
var betydligt större i Kyrstamaterialet. Vaxmyramaterialet<br />
omfattar huvudsakligen nöt men också får/get och<br />
häst samt i viss mån gris. Också i Kyrstamaterialet finns<br />
dessa representerade, men här finns också ben från fisk och<br />
vilt, bland annat en falang, det vill säga den yttersta fingerleden,<br />
från en björn. Kyrstaboplatsen förefaller således vara<br />
betydligt mer komplex än Vaxmyra. Kanske har Vaxmyra<br />
haft en mer specialiserad ekonomi baserad huvudsakligen<br />
på djurhållning. På Vaxmyra finns indikationer på att nötboskapen<br />
har slaktats i hög ålder, vilket skulle kunna tyda<br />
på att de huvudsakligen har hållits <strong>som</strong> mjölkkor. Analyser<br />
av matskorpa på insidan av ett kärl från Kyrsta har påvisat<br />
förädling av mjölkprodukter i området redan under äldsta<br />
bronsålder.<br />
Sociala förhållanden och strukturer ur ett<br />
lokalt perspektiv<br />
Spår efter järnhantering på boplatser har ofta påträffats i<br />
elitmiljöer <strong>som</strong> vid Gamla Uppsala, Valsgärde, Helgö,<br />
Husby i Glanshammar etc. Det fanns förhoppningar om<br />
att förväntade högstatusgravar i form av en eller flera kammargravar<br />
på det intilliggande gravfältet RAÄ 329 skulle<br />
kunna befästa platsens sociala status. Här fanns det ovanligt<br />
goda förutsättningar för en jämförelsestudie då en troligtvis<br />
samtida bebyggelse och ett gravfält låg intill varandra.<br />
Gravarna på gravfältet visade sig dock inte utgöra några<br />
högstatusgravar. Det var dessutom endast ett fåtal av dem<br />
<strong>som</strong> kunde dateras till äldre järnålder. Gravfältet visade sig<br />
huvudsakligen vara från yngre järnålder, medan bebyggelsen<br />
kunde dateras till bronsålder och äldre järnålder. Trots<br />
beläggen för järnframställning fanns det ingen utpräglad<br />
rikedom på järnföremål vare sig på boplatsen eller i gravarna.<br />
RAÄ 330<br />
Målsättningen med undersökningen av RAÄ 330 var att<br />
fastställa lämningarnas karaktär och ålder, deras inbördes<br />
förhållanden samt att relatera dem till intilliggande fornlämningar.<br />
Området har tolkats <strong>som</strong> ett perifert aktivitet<strong>som</strong>råde<br />
i anslutning till en förmodad intilliggande bosättning.<br />
Denna antas ha legat omedelbart norr om väg<br />
699, i anslutning till de nu undersökta lämningarna. Aktiviteterna<br />
i området har daterats till förromersk och romersk<br />
järnålder.<br />
Figur 219. Projektledare Jonas Wikborg i sällskap med biträdande projektledarna Tony Engström och Anna Onsten-Molander<br />
stående på den nybyggda bron över E4:an vid Kyrsta. Foto: Maja Hagerman.<br />
MÅLUPPFYLLELSE 215
VETENSKAPLIG POTENTIAL OCH<br />
VIDARE BEARBETNING<br />
I det vetenskapliga projektprogram <strong>som</strong> upprättades för<br />
det övergripande E4:projektet (Arkeologi i Tiundaland,<br />
projektprogram 2002) fanns flera olika teman <strong>som</strong> var<br />
tänkta att belysas utifrån resultaten från de olika lokalerna.<br />
De särskilda studierna planeras att samlas i fyra tematiska<br />
volymer kring stenålder, gravar, boplatser samt regionala<br />
studier. Undersökningarna vid Kyrsta ger goda möjligheter<br />
för fördjupade studier inom flera av dessa teman.<br />
Undersökningens stora potential ligger delvis i de omfattande<br />
undersökningsytorna och den påvisade långa bebyggelsekontinuiteten.<br />
Antalet huskonstruktioner var rikligt.<br />
Delvis avsides från själva bebyggelsen fanns ytor där<br />
bland annat järnframställning bedrivits. I några fall återfanns<br />
relativt välbevarade hägnader i anslutning till husen.<br />
I närheten av bebyggelsen återfanns gravar <strong>som</strong> var samtida<br />
med delar av den påträffade bebyggelsen. Platsen erbjuder<br />
stora möjligheter till en lokal bosättningsstudie i ett<br />
långtidsperspektiv med möjligheter att studera gårdsstruktur,<br />
hushållsstorlek och ge ny information kring frågor<br />
rörande gårds-, by- eller bygdegravfält. Detta kommer att<br />
beröras i en artikel om bebyggelseorganisation i den tematiska<br />
volymen om regionala studier. Kyrstamaterialet kommer<br />
också att ingå i två artiklar om gårdsstrukturer och<br />
hägnader i den tematiska volymen om hus och boplatser.<br />
En artikel i den tematiska volymen om gravar kommer att<br />
behandla gravfältens kontinuitet och koppling till bebyggelsen.<br />
Framtida forskningsundersökningar skulle kunna<br />
komplettera den bild <strong>som</strong> erhållits efter de nu genomförda<br />
ytmässigt stora undersökningarna, vilka framför allt har<br />
berört boplatslämningar från äldre järnålder. Endast några<br />
hundra meter söderut undersöktes omfattande förhistoris-<br />
ka boplatslämningar vid Vaxmyra, <strong>som</strong> utgör ett intressant<br />
komplement till Kyrstaboplatsen.<br />
De enskilda husen kan studeras <strong>som</strong> en fortsättning på<br />
den grundforskning <strong>som</strong> utfördes under 1990-talet (Göthberg<br />
2000). Särskilt intressanta är de huskonstruktioner<br />
från bronsålder <strong>som</strong> påträffades, då antalet kända hus från<br />
denna period är betydligt mindre i regionen än den äldre<br />
järnålderns. Bronsålderns hus kommer att sammanställas,<br />
presenteras och diskuteras i en artikel i den tematiska volymen<br />
om hus och boplatser. Husen från äldre järnålder<br />
kommer att tas upp i en annan artikel i samma volym.<br />
Boplatsekonomin har delvis varit baserad på jordbruk<br />
och boskapsskötsel. Ett ovanligt inslag i bilden var de spår<br />
efter järnframställning från förromersk och tidig romersk<br />
järnålder <strong>som</strong> påträffades. Järnet har framställts ur myroch/eller<br />
sjömalm. Detta till skillnad från det närbelägna<br />
Fullerö där man har utvunnit järn ur bergmalm. Den analyserade<br />
slaggen uppvisar stora likheter med en annan närbelägen<br />
lokal vid Lyckebo, med dateringar till yngre bronsålder.<br />
Varken vid Lyckebo eller Kyrsta har man hittat några<br />
typiska järnframställningsugnar. Detta väcker nya frågor<br />
kring regionens tidiga järnhantering. Har de tidiga ugnarna<br />
varit konstruerade på ett annat sätt än de samtida <strong>ned</strong>grävda<br />
ugnar man känner från andra områden i Mellansverige?<br />
I en anläggning påträffades ett relativt välbevarat kärl<br />
vars matskorpa har 14 C-daterats till tidig bronsålder. Analyser<br />
av kärlet och dess innehåll har påvisat att det har<br />
innehållit en mejeriprodukt av mjölk från idisslare. En artikel<br />
om denna analys kommer att publiceras i en vetenskaplig<br />
tidskrift.<br />
216 KYRSTA – BOPLATS
SAMMANFATTNING<br />
Under maj till november 2002 undersöktes ett stort boplat<strong>som</strong>råde,<br />
RAÄ 327, vid Kyrsta.<br />
Under oktober och november samma år gjordes en<br />
kompletterande förundersökning och slutundersökning av<br />
ett impediment och intilliggande åkermark, RAÄ 330, på<br />
fastigheten Valhammar. Boplatslämningarna <strong>som</strong> var belägna<br />
på höjder mellan 27 och 32 m ö h har huvudsakligen<br />
daterats till äldre järnålder, men på RAÄ 327 fanns inslag<br />
av såväl äldre <strong>som</strong> yngre lämningar. Undersökning<strong>som</strong>rådena<br />
är belägna i Ärentuna socken, ca 15 km norr om Uppsala<br />
i Ärentuna socken i Uppland.<br />
Anledningen till undersökningarna var en omdragning<br />
av E4:an mellan Uppsala och Mehedeby samt en omläggning<br />
av väg 699 <strong>som</strong> kommer att korsa den nya E4:an vid Kyrsta.<br />
<strong>SAU</strong> fick i uppdrag av länsstyrelsen att utföra undersökningen<br />
<strong>som</strong> bekostades av Vägverket, Region Mälardalen.<br />
Kyrsta finns omnämnt i skriftliga källor reda på 1200talet.<br />
Runt undersökning<strong>som</strong>rådet finns sedan tidigare ett<br />
stort antal registrerade fornlämningar. Under 2002 kom<br />
även två intilliggande gravfält att undersökas; RAÄ328 från<br />
förromersk järnålder samt RAÄ329 från romersk järnålder-medeltid.<br />
Samma år undersökte <strong>SAU</strong> dessutom två boplatslokaler,<br />
RAÄ 325 och RAÄ 326, vid Vaxmyra strax<br />
söder om Kyrsta. Även där har den undersökta bebyggelsen<br />
huvudsakligen daterats till äldre järnålder. I föreliggande<br />
rapport presenteras resultaten från boplatslämningarna<br />
RAÄ 327 och RAÄ 330.<br />
RAÄ 327<br />
UO låg i åkermark <strong>som</strong> enligt äldre kartmaterial delvis har<br />
nyttjats <strong>som</strong> ängsmark. På boplatsytan påträffades ett stort<br />
antal anläggningar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> stolphål, pinnhål,<br />
härdar, ugnar, kokgropar, brunnar, grophus och olika lager.<br />
Många av anläggningarna var fyndrika. Fyndmaterialet bestod<br />
av keramik, bränd lera, lerklining, ugnsfragment, mal-,<br />
knack- och krosstenar, skärvsten, slagg samt brända och<br />
obrända ben från framför allt får, get, ko, gris och häst.<br />
Olika föremål, så <strong>som</strong> kammar och nålar, av horn och ben<br />
påträffades. Dessutom återfanns glaspärlor och olika järnföremål.<br />
Delar av den äldre järnålderns bebyggelse var lokaliserad<br />
kring ett kulturlager med gropar och härdar.<br />
I detta område hade bland annat bedrivits järnframställning<br />
under förromersk och äldre romersk järnålder. Flera<br />
medeltida föremål påträffades, framför allt i anslutning till<br />
bytomten, men också i ett område väster om denna.<br />
Sammanlagt har 41 stolphuskonstruktioner av skilda<br />
slag identifierats på UO. Husen har daterats från senneoli-<br />
tikum/tidig bronsålder till vikingatid eller tidig medeltid.<br />
På UO påträffades även 8 konstruktioner <strong>som</strong> har tolkats<br />
<strong>som</strong> grophus. De var placerade i två grupper på undersökning<strong>som</strong>rådet,<br />
en i den centrala delen och en i den östra.<br />
Båda grupperingarna låg i anslutning till förhistoriska<br />
huslämningar förutom ett <strong>som</strong> låg avsides i den norra<br />
delen. Flera förhistoriska hägnadskonstruktioner identifierades<br />
i anslutning till hus och brunnar på platsen. 6 gårdslägen<br />
har kunnat identifieras. Under senneolitikum och<br />
bronsålder var bebyggelsen koncentrerad till de högre belägna<br />
delarna, d v s kring 30-meterskurvan, och var då<br />
strandnära. I UO:s norra del påträffades ett större, kamstämpelornerat<br />
keramikkärl i en grop. Matskorpa från kärlets<br />
insida har 14 C-daterats till tidig bronsålder. En analys<br />
har visat att kärlet har innehållit någon slags mejeriprodukt.<br />
Under äldre järnålder uppfördes hus över hela ytan,<br />
även de lägre belägna delarna i väster. Förromersk och romersk<br />
järnålder var en intensiv bosättningsfas men därefter<br />
upphör i princip bebyggelselämningarna. I anslutning<br />
till UO:s östligaste del, klart avskilt från den övriga bebyggelsen,<br />
påträffades 2 huskonstruktioner från sen vikingatid<br />
eller tidig medeltid. Två mindre byggnader samt en ugn<br />
från vendeltid återfanns utspridda bland de äldre lämningarna.<br />
Exakt hur många samtida gårdar <strong>som</strong> funnits vid Kyrsta<br />
under förhistorisk tid är svårt att avgöra, men inom det<br />
undersökta området finns tecken på att det redan under<br />
den äldre järnåldern fanns flera samtida gårdar, <strong>som</strong> antas<br />
ha brukat den nuvarande byns marker. Dessa gårdar låg<br />
dock inte lika tätt samlade <strong>som</strong> gårdarna kom att göra på<br />
bytomten under senare tid.<br />
RAÄ 330<br />
Undersökning<strong>som</strong>rådet kunde utifrån anläggningsförekomsten<br />
delas in i två områden, A och B. Anläggningarnas<br />
karaktär skiljer sig åt i de båda områdena. På område A,<br />
<strong>som</strong> är beläget uppe på impedimentet och sträcker sig ett<br />
antal meter åt öster i åkermarken, framkom framför allt<br />
stolphål, härdar och <strong>ned</strong>grävningar. Här fanns även ett kulturlager.<br />
Detta område var anläggningstätt.<br />
Härdarna och stolphålen antyder någon form av boplatsaktiviteter<br />
men inga huskonstruktioner kunde identifieras.<br />
De små mängder keramik <strong>som</strong> hittades framkom framför<br />
allt uppe på impediment<strong>som</strong>rådet. Keramiken ser ut att<br />
utgöra rester efter vanliga hushållskärl <strong>som</strong> använts till mat<br />
och förvaring. Om man sysslat med dagliga hushållsbestyr<br />
SAMMANFATTNING 217
här borde själva bostadshusen inte ligga alltför långt från<br />
detta område. Att det här skulle röra sig om ett ytterområde<br />
tillhörande boplatsen RAÄ 327 kan inte helt uteslutas,<br />
då dateringarna från de båda områdena är samtida. Med<br />
tanke på det geografiska avståndet och de topografiska förhållandena<br />
är det dock troligare är det rör sig om en samtida<br />
bosättning <strong>som</strong> legat strax väster om RAÄ 327. Denna<br />
boplats kan antas ha legat omedelbart norr om det nu undersökta<br />
området RAÄ 330.<br />
Område B, beläget i åkermarken öster om område A,<br />
har karaktär av ett yttre hantverks-/aktivitet<strong>som</strong>råde knutet<br />
till en bosättning. Anläggningarna hade här en lite<br />
annan karaktär. De bestod mest av gropar och <strong>ned</strong>grävningar.<br />
En lite speciell anläggning i detta område var en<br />
ugn. Här fanns också några härdar, dock inga stolphål.<br />
Anläggningarna i de båda områdena skiljer sig markant<br />
åt, lik<strong>som</strong> fyndmaterialet. I åkerområdet hittades rikligt<br />
med smält lera i ugnen och de närliggande anläggningarna,<br />
medan det i område A bland härdarna framkom lite keramik<br />
och bränd lera av kliningskaraktär.<br />
Område B skulle kunna utgöra ett hantverks-/aktivitet<strong>som</strong>råde<br />
knutet till bebyggelsen vid område A. Område<br />
B skulle också kunna vara knutet till det närbelägna RAÄ<br />
327. Där finns dock redan omfattande spår av liknande aktiviteter<br />
på närmare håll. Mellan område B och RAÄ 327<br />
finns också en naturlig svacka med en mindre bäckfåra,<br />
<strong>som</strong> skulle kunna utgöra en naturlig gräns mellan två olika<br />
bosättningar. De nu undersökta lämningarna kan tolkas<br />
<strong>som</strong> utkanten av en bosättning från äldre järnålder av liknande<br />
karaktär <strong>som</strong> den på det närbelägna RAÄ 327. Detta<br />
skulle i så fall tyda på en mycket förtätad bebyggelse i området<br />
under äldre järnålder.<br />
218 KYRSTA – BOPLATS
SUMMARY<br />
During the period of May to November, 2002, a large<br />
settlement area at Kyrsta, RAÄ 327, was investigated. In<br />
October and November the same year, an additional investigation<br />
was made of an impediment and a nearby arable<br />
field, RAÄ 330, on the property of Valhammar. The settlement<br />
remains, located on elevated areas between 27 and 32<br />
meters above sea level have mainly been dated to the Early<br />
Iron Age, but RAÄ 327 also contai<strong>ned</strong> remains dated to<br />
earlier and later periods. The investigation areas are located<br />
in Ärentuna parish, c. 15 km north of Uppsala in Ärentuna<br />
parish, Uppsala.<br />
The reason for the excavation was the construction of<br />
the motorway (E4) between Uppsala and Mehedeby as well<br />
as a traffic diversion of road 699, which will cross the new<br />
E4 at Kyrsta. <strong>SAU</strong> was given the mission to investigate by<br />
the County administration, and the venture was funded by<br />
Vägverket, Region Mälardalen .<br />
Kyrsta is mentio<strong>ned</strong> in written sources as early as the<br />
13 th century. The area around the present investigation<br />
area contains a large number of previously registered ancient<br />
remains. In 2002, two additional grave fields located<br />
close by were investigated: RAÄ 328 from the pre-Roman<br />
Iron Age and RAÄ 329 from the Roman Iron Age–Middle<br />
Ages. In the same year, <strong>SAU</strong> also investigated two settlement<br />
sites, RAÄ 325 and RAÄ 326 at Vaxmyra, south of<br />
Kyrsta. The investigated settlement remains here have also<br />
mainly been dated to the Early Iron Age. The current report<br />
presents the results from the settlement RAÄ 327 and<br />
RAÄ330.<br />
RAÄ 327<br />
The investigation area was located on arable fields that according<br />
to older maps have been partly used as meadow.<br />
The settlement area contai<strong>ned</strong> a number of structures that<br />
have been interpreted as postholes, pinholes, hearths,<br />
ovens, cooking pits, wells, pithouses and different layers.<br />
Many constructions contai<strong>ned</strong> a large amount of finds,<br />
consisting of pottery, burnt clay, clay daubing, oven fragments,<br />
quern stones, hammerstones, firecracked stones,<br />
slag as well as burnt and unbur<strong>ned</strong> bones mainly from<br />
sheep, goat, cow, pig and horse. Different objects such as<br />
combs and pins made from antlers and bone were found.<br />
In addition, finds were made of glass beads and different<br />
iron objects. Parts of the Early Iron Age settlement were located<br />
around a culture layer containing pits and hearths.<br />
Activities such as iron smelting had taken place in this area<br />
during the pre-Roman and Early Roman Iron Age. Several<br />
medieval objects were found, mainly near the village plot,<br />
but also in an area to the west of the plot.<br />
A total of 41 different types of posthole constructions<br />
have been identified in the investigation area. The houses<br />
have been dated to the Late Neolithic/Early Bronze Age to<br />
the Viking Period/Early Middle Ages. 8 constructions interpreted<br />
as pithouses have also been found in the investigation<br />
area. They were situated in two groups on the area, one<br />
on the central part and one on the eastern part. Both groups<br />
were located close to the prehistoric house remains, except<br />
one, which was located to the side in the north part. Several<br />
prehistoric fencing constructions were identified near<br />
houses and wells. 6 different farmsteads have been identified.<br />
During the late Neolithic and the Bronze Age, the settlement<br />
was located to the more elevated areas, i.e. around<br />
the 30m line, at which point they were close to the beach.<br />
In the northern part of the investigation area, a larger<br />
pottery vessel with combware ornament was found in a pit.<br />
Food crusts from the inside of the vessel have been dated<br />
by 14 C-analysis to the Early Bronze Age. Analyses indicate<br />
that the vessel has contai<strong>ned</strong> <strong>som</strong>e type of milk product.<br />
During the Early Iron Age, houses were raised on the entire<br />
area, including the lower grounds to the west. The pre-<br />
Roman and Roman Iron Age was a phase of intensive settlement<br />
but after this, the settlement remains generally<br />
cease. In connection to the easternmost part of the investigation<br />
area, clearly delimited from the other settled areas,<br />
2 house constructions were found dated to the Late Viking<br />
Period or Early Middle Ages. Two smaller buildings as well<br />
as a Vendel Period oven were found distributed among the<br />
older remains.<br />
It is difficult to estimate the exact number of farms that<br />
have existed at Kyrsta in prehistoric times, but the investigation<br />
area indicated that several contemporary farms<br />
existed here as early as during the Early Iron Age, that cultivated<br />
the lands of the present village. However, these<br />
farms were not situated as closely together as the later<br />
farms in the village plot.<br />
RAÄ 330<br />
Based on the presence of construction, the area could be<br />
divided into two sections, A and B. The character of the<br />
constructions differs in the sections. In section A, located<br />
on the impediment and stretching <strong>som</strong>e metres towards<br />
the east on the arable lands, mainly postholes, hearts and<br />
pits were found, together with a culture layer. The construction<br />
density was high in this section.<br />
SUMMARY 219
The hearths and the postholes indicate <strong>som</strong>e type of<br />
settlement activity, but no house constructions could be<br />
identified.<br />
The small amount of pottery was mainly found up on<br />
the impediment area. The pottery seems to be remains of<br />
everyday domestic vessels used for food and storage. If this<br />
has been a place for everyday domestic activities, the<br />
dwelling houses would not be located far away from the<br />
activity area. It cannot be excluded that this could be an<br />
outlying area belonging to the settlement RAÄ 327, since<br />
the dates resulting from both sites are contemporaneous.<br />
However, considering the geographical distance and the<br />
topographical circumstances, it seems more likely that this<br />
is a contemporary settlement located west of RAÄ 327.<br />
This site was probably situated directly north of RAÄ 330.<br />
Section B, located on the arable lands east of section B<br />
has the character of an outlying artisan/activity area tied to<br />
a settlement. The constructions differed from those in section<br />
A, consisting mostly of pits and deposits. The find of<br />
an oven was a <strong>som</strong>ewhat special construction in this sec-<br />
tion. In addition, <strong>som</strong>e hearths were found, but no postholes<br />
were recovered.<br />
The constructions in both sections are markedly different<br />
from each other, as is the find material. In the arable<br />
land area, a large amount of melted clay was found in the<br />
oven and the construction nearby, while the hearths I section<br />
A contai<strong>ned</strong> a small amount of pottery and burnt clay<br />
of a daub-character.<br />
Section B could be a artisan/activity area connected to<br />
the settlement in section A. Section B could also be tied to<br />
the neighbouring RAÄ 327. However, that area already<br />
contains considerable traces of similar activities more close<br />
by. Between section B and RAÄ 327 is also a natural depression<br />
containing a smaller brook, which could form a natural<br />
delimitation between two different settlements. The remains<br />
currently investigated can be interpreted as the outskirts<br />
of a settlement from the Early Iron Age of a similar<br />
character to that found on the neighbouring RAÄ 327. This<br />
would in that case indicate a high density of settlements in<br />
the area during the Early Iron Age.<br />
220 KYRSTA – BOPLATS
REFERENSER<br />
Andersson, K., Biwall, A., Frölund, P., Holm, J., Rosborg,<br />
B., Waks, G., Wrang, L. 1994. Arkeologi på väg – undersökningar<br />
för E18. Tibble – bebyggelse och gravar i norra<br />
Trögden. Riksantikvarieämbetet, UV-Uppsala, Rapport<br />
1994:52. Uppsala.<br />
Artursson, M. 1999. Glumslöv – boplats- och bebyggelselämningar<br />
från tidig neolitikum till yngre järnålder. Skåne,<br />
Glumslöv och Kvistofta sn, Västkustbanan. Arkeologisk<br />
undersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Rapport<br />
1999:40. Lund.<br />
Aspeborg, H., Bodin, U., Frölund, P., Häringe Frisberg, K. &<br />
Larsson, L-I. 1995. Arkeologi i Tiundaland. Arkeologisk utredning<br />
väg E4 sträckan Uppsala–Mehedeby. Björklinge,<br />
Danmarks, Gamla Uppsala, Tensta, Tierps, Tolfta, Vaksala,<br />
Vendels och Viksta samt Ärentuna socknar. Uppsala och<br />
Tierps kommuner. Uppsala län, Uppland. Riksantikvarieämbetet,<br />
UV-Uppsala, rapport 1995:04. Uppsala<br />
Aspeborg, H. 1999. Västra Skälby – en by från äldre järnålder,<br />
Västmanland, Lundby socken, Skälby, 2:42, 2:43,<br />
2:44 och 2:54, RAÄ 865. Arkeologisk undersökning.<br />
Riksantikvarieämbetet UV-Uppsala 1997:56. Stockholm.<br />
Aspeborg, H. 1997. Anläggningsfrekvenser i tid och rum. I:<br />
Boplatser i Uppsala i Västmanlands län del II. UV-<br />
Uppsala, rapport 1997:23. Uppsala.<br />
Aspeborg, H. 1998. Boplatsstruktur under äldre järnålder i<br />
Västmanland – exemplet Västra Skälby. I: Suionum hinc<br />
civitates: nya undersökningar kring norra Mälardalens<br />
äldre järnålder. Red: Andersson, K. Occasional Papers<br />
In Archaeology 19. Uppsala. s 123-143.<br />
Aspeborg, H. 2000. Ramlösagården. Västra delen. Skåne,<br />
Helsingborg, Gustafslund 1296, RAÄ 193. Arkeologisk<br />
förundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV Syd,<br />
rapport 2000:84. Lund.<br />
Aspeborg, H. & Mårtensson, J. 2001. Ramlösagården. Järnhantering<br />
och järnåldersboplats. Skåne, Helsingborg,<br />
Gustafslund 1296, RAÄ 193. Arkeologisk undersökning.<br />
Riksantikvarieämbetet, UV Syd, dokumentation av fältarbetsfasen<br />
2001:4.<br />
Artursson, M., Blidmo, R., Gamrell, Å., Price, N., Reisborg,<br />
S., Stark, K., Sundelin, G & Wikborg, J. 1994. Lundbacken,<br />
ett gravfält från romersk järnålder. Del 1: gravar norr<br />
om järnvägen. Mälby 1:15, Tillinge socken, Uppland,<br />
RAÄ 297. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB.<br />
Upplands Väsby.<br />
Aulin Häggström, A. 2004. Tidigmedeltida grophus i Blackeberg.<br />
Halland, Vinbergs socken, Tröinge 6:4, RAÄ 128.<br />
Arkeologiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet,<br />
UV Väst, dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1.<br />
Becker, C-J. 1961 . Førromersk jernalder i Syd- og Midtjylland.<br />
København.<br />
Bergenstråle, I. & Stilborg, O. 2002. Klörup: romartida<br />
bägare och bostäder. I: Skånska regioner: tusen år av<br />
kultur och samhälle i förändring. Red: Carlie, A. Riksantikvarieämbetet.<br />
Stockholm. s 555-595.<br />
Berggren, Å. och Celin, U. 2004. Öresundsförbindelsen.<br />
Burlöv 20C. Rapport över arkeologisk slutundersökning.<br />
Rapport nr 36. Malmö Kulturmiljö.<br />
Bergström, E. 2004. Grophus i Uppland. Ett försök till funktionstolkning<br />
av två grophus utifrån lipidanalyser med<br />
GC/MS. CD-uppsats i laborativ arkeologi 2003/2004.<br />
Arkeologiska Forskningslaboratoriet. Stockholms<br />
universitet.<br />
Björhem, N. & Sävfestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelse<br />
under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö.<br />
Borg, K. (red). 1998. Eketorp: fortification and settlement on<br />
Öland/Sweden. Artefakterna. Vitterhets-, historie- och<br />
antikvitetsakademien. Stockholm.<br />
Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L. & Stålbom, U.,<br />
1998. Pryssgården. Från stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet,<br />
Avdelningen för arkeologiska undersökningar,<br />
Rapport UV Linköping 1998:13. Linköping.<br />
Brusling, A. & Streijffert, M. 2004. Svågertorps Industriområde.<br />
Delområde E, F, G, H & I. Rapport över arkeologisk<br />
slutundersökning. Malmö Kulturmiljö. Malmö Stad.<br />
Carlsson, T., Kaliff, A., Molin, A., Molin, F. & Sundberg, K.,<br />
1996. Hulje. Boplats, skärvsten och gravar. E4-syd RAÄ<br />
89, Högby socken samt RAÄ 234 – 236 och RAÄ 246,<br />
Mjölby socken, Östergötland. (Riksantikvarieämbetetn<br />
för arkeologiska undersökningar, Rapport UV Linköping<br />
1996:63.) Linköping.<br />
Dahlberg, G. 1930. Förslag till omläggning och förbättring av<br />
väg. Fjukkby – Kyrstad – Gränby – Storvreta station i<br />
Norunda härads vägdistrikt i Uppsala län. Arkivhandling<br />
förvarad hos Barbro Råsbrandt, Vigle, Ärentuna sn.<br />
Dunér, J. & Mutikainen, M. 1998. Arkeologisk undersökning.<br />
Boplatslämningar, stensträngar och hålvägar norr om<br />
Åshusby: Arlandabanan, Uppland, Norrsunda socken,<br />
RAÄ 93, 105 och 185-187. Rapport / Riksantikvarieämbetet<br />
UV Mitt ; 1998:28.<br />
Egebäck, A. 2005. Döden i grytan. Asbestmagrad keramik i<br />
Mälardalen. I: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser<br />
längs vägen mellan Köping och Kolsva. Red: Karlenby, L.<br />
Eklund, S. 2005. Vaxmyra. Två boplatser vid en bäck. Välbevarade<br />
huslämningar och ett gravområde från äldre järnålder.<br />
<strong>SAU</strong> Skrifter 8. Uppsala.<br />
Elenius, A. 1997. Bruno Liljefors – naturen <strong>som</strong> livsrum.<br />
Stockholm.<br />
Eliasson, L. & Kishonti, I. 2003. Öresundsförbindelsen. Lockarp<br />
7B. Rapport över arkeologisk slutundersökning.<br />
Rapport nr 17. Malmö Kulturmiljö. Malmö.<br />
Engström, T. Onsten-Molander, A. & Wikborg, J. 2003. En<br />
lång historia – undersökningarna vid Kyrsta. I: Arkeologi<br />
E4. Årsberättelse 2002. Utgrävningarna från Uppsala<br />
REFERENSER 221
till Tierp. Red: Fontell, Y. & Jahn, K. Upplandsmuseet,<br />
Uppsala.<br />
Engström, T. & Wikborg, J. 2006. Kyrsta. Del 1. Gravar från<br />
järnålder och medeltid. Undersökningar för E4, RAÄ 328<br />
& RAÄ 329, Ärentuna socken, Uppland. <strong>SAU</strong> Skrifter 16.<br />
Uppsala.<br />
Eriksson, T. 2002. Keramik. I: I en liten Vrå av världen.<br />
Arkeologisk undersökning 1991, för Alsike stad. RAÄ<br />
16,178 och 361, Vrå, Knivsta sn, Uppland. Del 2.Red:<br />
Göthberg, H., Forenius, S. & Karlenby, L. Riksantikvarieämbetet,<br />
UV-Uppsala Rapporter 1997:66.<br />
Uppsala.<br />
Ericson, T. 2005. Grophus och hantverk. I: Järnålder vid<br />
Öresund. Band 1. Red: Carlie, A. UV Syd, Avdelningen<br />
för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet.<br />
Lund. s 306–331.<br />
Eriksson, T., Holm, J., Lindkvist, A. & Westin, Å. 2005.<br />
Bosättningar vid vägen längs ån. Stenålder, järnålder och<br />
historisk tid vid Barksta och Åsby. Arkeologisk undersökning.<br />
RAÄ 256, Kolsva socken, Västmanland. Riksantikvarieämbetet,<br />
Arkeologiska undersökningar.<br />
UV-Bergslagen rapport 2005:19.<br />
Fagerlund, D. & Hamilton, J. 1995. Annelund – en hällkista<br />
och bebyggelse från senneolitikum och bronsålder.<br />
RAÄ 17 och 84, Stenvreten 8:22 och 8:3, Enköpings stad,<br />
Uppland. Arkeologi på väg – undersökningar för E18.<br />
Riksantikvarieämbetet, UV-Uppsala, Rapporter<br />
1995:13. Uppsala.<br />
Fagerlund, D. 1996. Arkeologisk förundersökning. Väg E4<br />
sträckan Uppsala-Mehedeby. Delprojekt 2. Fullerö – Läby<br />
delen Vaxmyra – Kyrsta. UV-Uppsala rapport 1996:03.<br />
Uppsala.<br />
Fallgren, J-H. 1993. The concept of the village in Swedish<br />
archaeology. I: Current Swedish archaeology. The<br />
Swedish Archaeological Society 1. s 59–86.<br />
Fallgren, J-H. 2006. Kontinuitet och förändring. Bebyggelse<br />
och samhälle på Öland 200-1300 e Kr. Aun 35. Uppsala.<br />
Ferm, O., Rahmqvist, S. & Westin, G. T. (red). 1982. Det medeltida<br />
Sverige. Bd 1, Uppland, 3, Tiundaland: Bälinge,<br />
Norunda, Rasbo. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.<br />
Kommittén för Det medeltida Sverige.<br />
Forsman, C. & Victor, H. 2006. Sommaränge skog. Begravningar,<br />
ritualer och bebyggelse från senneolitikum, bronsålder<br />
och folkvandringstid. Rapport del 1; de förhistoriska<br />
lämningarna vid Sommaränge Skog, RAÄ 211, Viksta sn,<br />
Uppland. <strong>SAU</strong> Skrifter 18. Uppsala.<br />
Frölund, P. 1998. Hus, gård och by – exempel från norra Uppland.<br />
I: Suionum hinc civitates: nya undersökningar kring<br />
norra Mälardalens äldre järnålder. Occasional Papers In<br />
Archaeology 19. Andersson, K (red). Uppsala. s 145–166.<br />
Frölund, P. & Hennius, A. 2005. Gamla Uppsala, en bosättning<br />
från äldre järnålder vid berget: undersökningar för<br />
E4, fornlämning 613–614, Uppsala socken, Uppland.<br />
Upplandsmuseet. Uppsala.<br />
Gräslund, B. 2004. Äldre ortnamn och forntida bebyggelse.<br />
Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004. s 11–38.<br />
Gustafsson, M., Dutra Leivas, I., Matsson, Ö. & Olsson, R.<br />
2005. Kättsta – boplatser och gravar under 2 000 år.<br />
Undersökningar för E4. Ärentuna socken, Uppland.<br />
Upplandsmuseet, avdelningen för arkeologiska undersökningar.<br />
Rapport 2006:7. Uppsala.<br />
Göthberg, H., Kyhlberg, O. & Vinberg, A. 1995. Hus & gård<br />
i det förurbana samhället - Rapport från ett sektorsforskningsprojekt<br />
vid Riksantikvarieämbetet. Del 1 och 2.<br />
Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar.<br />
Skrifter 13 och 14. Stockholm.<br />
Göthberg, H. 2000. Bebyggelse i förändring: Uppland från<br />
slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid. Occasional<br />
Papers In Archaeology 25. Uppsala.<br />
Göthberg, H., Qviström, L. & Åberg, K. 2002. Arkeologi i<br />
Tiundaland, undersökningar för E4 - äldre järnålder vid<br />
Danmarksby, RAÄ 161, 153, Danmarks socken, Uppland.<br />
Upplandsmuseets skriftserie.<br />
Hatt, G. 1957. Nørre Fjand. An early iron-age village site in<br />
West Jutland. I: Arkæologisk – Kunsthistriske Skrifter<br />
(Oltidsagre). Köpenhamn.<br />
Hallgren, F. & Wikborg, J. Lösfyndsinventering. Kyrsta och<br />
Vigle, Ärentuna socken, Uppland. <strong>SAU</strong> rapport 2003:5.<br />
Uppsala.<br />
Hellqvist, M. 1996. Undersökning av insekter från tre<br />
brunnar från Tillinge sn, Uppland och Tillberga sn,<br />
Västmanland. I: Fyra järnåldersboplatser längs Mälarbanan.<br />
Slutunderökningsrapport. Red: H. Hulth & S.<br />
Norr. Rapporter från Arkeologikonsult AB. Upplands<br />
Väsby.<br />
Hennius, A. & Schütz, B. 2003. Arkeologisk förundersökning.<br />
Bärbyleden, etapp III. Vaksala socken, Uppsala kommun,<br />
Uppland. Rapport 2003:01, avdelningen för arkeologiska<br />
undersökningar. Upplandsmuseet, Uppsala.<br />
Hennius, A. & Ölund, A. 2004. Ytterbacken och Eke två<br />
järnåldersboplatser vid Samnan. Undersökningar för E4.<br />
RAÄ 220 och 307, Vaksala socken, Uppland.Rapport<br />
2004:10. Upplandsmuseet. Uppsala.<br />
Henriksen, M.B. 1998. Bebyggelseshistoriske projekter deres<br />
betydning, bearbejdning og publikation: rapport fra et<br />
bebyggelseshistorisk seminar på Hollufgård den 9. april<br />
1997. Skrifter fra Odense Bys Museer, 3.<br />
Herschend, F. 1989. Changing houses. Early medeival<br />
house types in Sweden 500 to 1100 AD. Tor 22.<br />
s 79–104.<br />
Hvass, S. 1982. Huse fra romersk og germansk jernalder i<br />
Danmark. I: Vestnordisk byggeskikk gjenom to tusend<br />
aar. AmS – skrifter 7. Stavanger.<br />
Johansson, E. Gropar på boplatser. 1999. CD-uppsats.<br />
Uppsala universitet.<br />
Karlenby, L., Graner, G. & Johannessen, A-C. 2005. Hem till<br />
stenåldersbyn. En boplats från övergången mellan senneolitikum<br />
och äldre bronsålder vid Eriksborg och Persbo,<br />
Västmanland, Skerike socken, Brottberga 6:12, Brottberga<br />
6:13, RAÄ 645:3. UV-Bergslagen, Rapport 2004:18.<br />
Örebro.<br />
222 KYRSTA – BOPLATS
Karlsson, S. 2002. Vegetationshistoriska undersökningar<br />
inom nya E-4 sträckningen Uppsala-Mehedeby, Uppland.<br />
Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi,<br />
Stockholms universitet. Stockholm.<br />
Kyhlberg, O. 1998. Viktlod. I: Eketorp: fortification and<br />
settlement on Öland/Sweden. Artefakterna.Red:Borg,<br />
K. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.<br />
Stockholm.<br />
Larsson, T.B. 1993. Vistad. Kring en befästad gård i Östergötland<br />
och östersjökontakter under yngre bronsålder. Studia<br />
Archaeologica Universitatis Umensis 4. Arkeologiska<br />
instutionen. Umeå universitet.<br />
Lagergren-Olsson, A. & Linderoth, T. 2000. De neolitiska<br />
boplatslämningarna på plats SU 21. Arkeologiska undersökningar.<br />
Västkustbanan. UV Syd rapport 2000:22.<br />
Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red). 2002. Keramik i<br />
Sydsverige, en handbok för arkeologer. Monographs on<br />
ceramics 1. Lund.<br />
Ljungkvist, J. (red). 2000. Två boplatsundersökningar i<br />
Gamla Uppsala, RAÄ 285, Norra Gärdet, RAÄ 547,<br />
Mattsgården. Gamla Uppsala socken, Uppland. <strong>SAU</strong><br />
Skrifter nr 1. Uppsala.<br />
Lord, P. & Onsten-Lidholt, A. 1996. Brunnar. I: Fyra järnåldersboplatser<br />
längs Mälarbanan. Slutundersökningsrapport.<br />
Red: Hulth, H. & Norr, S. Rapporter från<br />
Arkeologikonsult AB. Upplands Väsby.<br />
Matthing, O. & Wikborg, J. 2002. Kompletterande arkeologisk<br />
förundersökning vid Kyrsta. Kyrsta, Ärentuna sn,<br />
Uppland. <strong>SAU</strong> Rapport 2002:9 FU. Uppsala.<br />
Nilsson, A. & Onsten-Molander, A. 2004. Öresundsförbindelsen.<br />
Södra Sallerup 15F & I. Rapport över arkeologisk<br />
slutundersökning. Rapport nr 30. Malmö Kulturmiljö.<br />
Malmö.<br />
Norr, S. 1996. A place for proletarians? A Contextual<br />
hypothesis on social space in roman and migration<br />
period long-houses. Current Swedish Archaeology. Vol 4.<br />
s 157–164.<br />
Onsten-Molander, A. & Linde, P. 2002. Svågertorps Industriområde.<br />
Delområde A, B, C & D. Rapport över arkeologisk<br />
slutundersökning. Malmö Kulturmiljö. Malmö<br />
Stad. Malmö.<br />
Onsten-Molander, A. & Wikborg, J. Trekanten och Björkgården:<br />
boplatslämningar från brons- och järnålder vid<br />
Fullerö: undersökningar för E4, RAÄ 601 & 602, Gamla<br />
Uppsala socken, Uppland. <strong>SAU</strong> skrifter, 13. Uppsala.<br />
Ramqvist, P.H. 1997. Inte bara väggar. Analys av bränd lera<br />
från järnåldern. Umeå.<br />
Reisborg, S. 1994. En husgrund från Nibble, Ösmo socken,<br />
Södermanland. TOR 26. s 57–66.<br />
Scheutz, M., Schutz, B. & Göthberg, H. 2004. Stenhagen. En<br />
inhägnad gård från romersk järnålder, RAÄ 110, Läby<br />
socken, Uppsala kommun, Uppland. Upplandsmuseet.<br />
Rapport 2004:01. Uppsala.<br />
Schmidt Wikborg, E. 2006. Från gård och grund uppå<br />
Sommaränge skog. Medeltida bebyggelselämningar i<br />
Viksta socken, Uppland. <strong>SAU</strong> Skrifter 15. Uppsala.<br />
Stilborg, O. 2002a. Lågtemperatursugnar. I: Keramik i Sydsverige,<br />
en handbok för arkeologer. Red: Lindahl, A.,<br />
Olausson, D. & Carlie, A. Monographs on ceramics 1.<br />
Lund.<br />
Stilborg, O. 2002b. Magringsmedel. I: Keramik i Sydsverige,<br />
en handbok för arkeologer. Red: Lindahl, A., Olausson,<br />
D. & Carlie, A. Monographs on ceramics 1. Lund.<br />
Sundkvist. A.1988. Rumsindelning i järnåldershus – mer än<br />
att finna väggar? I: Suionum hinc civitates: nya undersökningar<br />
kring norra Mälardalens äldre järnålder.Red:<br />
Andersson, K. Occasional Papers In Archaeology 19.<br />
Uppsala. s 167–187.<br />
Tacitus, C. Germania. (1960) Originalets text med svensk<br />
tolkning jämte inledning och kommentar av Alf<br />
Önnerfors. Stockholm.<br />
Tesch, S., 1993. Houses, farmsteads, and long-term change:<br />
a regional study of prehistoric settlements in the Köpinge<br />
area, in Scania, southern Sweden. Institutionen för<br />
arkeologi, Uppsala universitet.<br />
Ullén, I. Ranheden, H., Eriksson, T., Engelmark, R. 1995.<br />
Om brunnar – arkeologiska och botaniska studier på<br />
Hålbolandet. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska<br />
undersökningar. Skrifter nr:12. UV Stockholm.<br />
Ullén, I. 2003. Bronsåldersboplatsen vid Apalle i Uppland.<br />
Arkeologi på väg – undersökningar för E18.<br />
UV-Uppsala rapport 1997:64. Arkeologiska undersökningar.<br />
Ulväng, G. 1992. Mälardalens hustyper: en studie av hustyper<br />
i Mälardalen under sten-, brons- och järnålder. Cuppsats,<br />
Institutionen för arkeologi, Uppsala universitet.<br />
Welinder, S. 1998. Gård och by. I.: Det svenska jordbrukets<br />
historia, band I. Red: Myrdal, J. Stockholm.<br />
Wikborg, J. (red). 1996. Bastubacken: ett gravfält från äldre<br />
romersk järnålder: RAÄ 73, Tortuna sn, Västmanland.<br />
Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB 15.<br />
Upplands Väsby.<br />
Vikstrand, P. 2004. Berget, lunden och åkern: om sakrala<br />
och kosmologiska landskap ur ortnamnens perspektiv.<br />
I: Ordning mot kaos: studier av nordisk förkristen kosmologi.<br />
Vägar till Midgård 4. Red: Andrén, A., Jennbert, K.<br />
& Raudvere, C. Lund. s 317-341.<br />
Wirtén, K. 1994. Övergiven gårdsbrunn – en fälla för ekofakter.<br />
Med ett paleoentomologiskt bidrag av Magnus<br />
Hellqvist. Tor. s 83-91.<br />
Muntlig information<br />
Brorsson, Torbjörn, Keramiska forskningslaboratoriet, Lund.<br />
Guinard, Michel, <strong>SAU</strong>, Uppsala.<br />
Grandin, Anna-Lena, UV-Gal, RAÄ, Uppsala<br />
Hjärtner-Holdar, Eva, UV-Gal, RAÄ, Uppsala.<br />
Rostoványi v., Attila, Malmö Kulturmiljö, Kultur Malmö.<br />
Stilborg, Ole, Keramiska forskningslaboratoriet, Lund.<br />
REFERENSER 223
Figurförteckning<br />
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
utmärkt.<br />
Figur 2. Flygfoto med undersökning<strong>som</strong>rådet markerat.<br />
Figur 3. En del av den tappra personalen.<br />
Figur 4. I juli kom ett kraftigt regnoväder <strong>som</strong> lade större<br />
delen av undersökning<strong>som</strong>rådet under vatten. Även<br />
etableringen <strong>som</strong> var belägen i norra delen av boplat<strong>som</strong>rådet<br />
översvämmades.<br />
Figur 5. Undersökning<strong>som</strong>rådet i snöskrud.<br />
Figur 6. Länsrådet Ulf Henriksson tar det första<br />
symboliska spadtaget med skärslev.<br />
Figur 7. Besök av TV4:s lokala nyhetsredaktion efter<br />
upptäckten av det stora keramikkärlet, F6681, i<br />
anläggningen A1353.<br />
Figur 8. På arkeologidagen i augusti 2002 kom flera<br />
hundra besökare till platsen.<br />
Figur 9. Utdrag ur Fastighetskartan med undersökning<strong>som</strong>råde<br />
och schakt utmärkta.<br />
Figur 10. Utsnitt ur 1760-talets skifteskarta med intilliggande<br />
utjordar. UO:s begränsningar markerat med<br />
rött.<br />
Figur 11. Enkel skafthålsyxa av porfyrisk bergart och håleggad<br />
flintyxa. Båda har påträffats vid Kyrsta i samband<br />
med äldre tiders jordbruksarbete och kan dateras<br />
till senneolitikum/bronsålder.<br />
Figur 12. Karta över registrerade fornlämningar i undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
närhet. Utdrag ur det digitala fornlämningsregistret<br />
apliccerat på utsnitt ur Terrängkartan<br />
© Lantmäteriet.<br />
Figur 13. Runsten, RAÄ 109, öster om Kyrsta.<br />
Figur 14. Runsten, RAÄ 166, väster om Kyrsta.<br />
Figur 15. Maskinisten Sune Dubois gräver brunn A49309<br />
vid RAÄ327.<br />
Figur 16. Arkeologen Björn Hjulström undersöker en<br />
större grop i november.<br />
Figur 17. Tabell över anläggningskategorier och dess antal<br />
vid RAÄ 327.<br />
Figur 18. Stolphål A21451 i profil med stolpmärke.<br />
Figur 19. Stolphål A33737 i profil med stenskoning.<br />
Figur 20. Plan över stolphål och pinnhål <strong>som</strong> ej ingick i<br />
hus på RAÄ 327.<br />
Figur 21. Plan över brunnar och vattenhål <strong>som</strong> framkom<br />
på RAÄ 327.<br />
Figur 22. Brunn A7953 i plan och profil.<br />
Figur 23. Brunn A11808 i profil från norr.<br />
Figur 24. Brunn A11580 i profil från öster.<br />
Figur 25. Brunn A42011 i plan och profil.<br />
Figur 26. Brunn A43821 i plan och profil.<br />
Figur 27. Brunn A49309 i plan och profil.<br />
Figur 28. Brunn A49309 i profil från norr.<br />
Figur 29. Brunn A60177 i plan och profil.<br />
Figur 30. Brunn A114930 i plan och profil.<br />
Figur 31. Brunn A114930 i profil från NNV.<br />
Figur 32. Plan över gropar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 33. Förvaringsgrop A1353 i plan och profil.<br />
Figur 34. Förvaringsgrop A1353 i profil, från öster. I botten<br />
stod ett större keramikkärl stöttat av en packning<br />
av knytnävsstora stenar.<br />
Figur 35. Arbetsgrop A588, översikt profiler från norr.<br />
Figur 36. Smidesgrop A5431 profil från SSV.<br />
Figur 37. Arbetsgrop A2548 med stående korslagd profilbänk,<br />
sedd från nordost.<br />
Figur 38. Värmegrop A32839 i plan och profil.<br />
Figur 39. Värmegrop A34479 i profil och uppifrån.<br />
Figur 40. Värmegrop A32763 i plan och profil.<br />
Figur 41. Lertäktsgrop A2754 i profil från väster.<br />
Figur 42. Plan över övriga anläggningar (svartmarkerade):<br />
gropsystem, skärvstensflak, skärvstenspackningar,<br />
brandgrav, rännor, stenfundament och väg, på RAÄ<br />
327.<br />
Figur 43. Plan över härdar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 44. Härd A12818 i plan och profil.<br />
Figur 45. Plan över kokgropar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 46. Kokgrop A15937 i plan.<br />
Figur 47. Kokgrop A17362 i profil från väster.<br />
Figur 48. Kokgrop A26873 i profil från väster.<br />
Figur 49. Plan över ugnar <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 50. Tabell över undersökta ugnar på RAÄ 327.<br />
Figur 51. Ugn A12704 i profil efter att fyllningen i lager 1<br />
grävts bort.<br />
Figur 52. Ugn A12704 i plan och profil.<br />
Figur 53. Ugn A28543 i profil från SO.<br />
Figur 54. Ugn A45388, den västra profilen från norr.<br />
Figur 55. Norra delen av den delundersökta ugnen<br />
A59966 från öster.<br />
Figur 56. Plan över diken <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 57. Plan över dike A109228 och intilliggande<br />
hägnader och hus.<br />
Figur 58. Plan över lager och lagerrester <strong>som</strong> framkom på<br />
RAÄ 327.<br />
Figur 59. Tabell över konstruktioner.<br />
Figur 60. Hus 4, översikt i plan vid dokumentationstillfället.<br />
Figur 61. Översiktskarta över hus och grophus på RAÄ 327.<br />
Figur 62. Översikt över Hus 6 från NV.<br />
Figur 63. Planer och profiler över Hus 1.<br />
Figur 64. Planer och profiler över Hus 2.<br />
Figur 65. Planer och profiler över Hus 3.<br />
224 KYRSTA – BOPLATS
Figur 66. Planer och profiler över Hus 4.<br />
Figur 67. Rekonstruktion av ett tvåskeppigt långhus från<br />
Skåne placerat på resterna efter Hus 5.<br />
Figur 68. Planer och profiler över Hus 5.<br />
Figur 69. Planer och profiler över Hus 6.<br />
Figur 70. Planer och profiler över Hus 7.<br />
Figur 71. Planer och profiler över Hus 8.<br />
Figur 72. Planer och profiler över Hus 9.<br />
Figur 73. Planer och profiler över Hus 10.<br />
Figur 74. Planer och profiler över Hus 11.<br />
Figur 75. Planer och profiler över Hus 12.<br />
Figur 76. Planer och profiler över Hus 13.<br />
Figur 77. Planer och profiler över Hus 14.<br />
Figur 78. Planer och profiler över Hus 15.<br />
Figur 79. Planer och profiler över Hus 16.<br />
Figur 80. Planer och profiler över Hus 17.<br />
Figur 81. Planer och profiler över Hus 18.<br />
Figur 82. Planer och profiler över Hus 19.<br />
Figur 83. Planer och profiler över Hus 20.<br />
Figur 84. Planer och profiler över Hus 21.<br />
Figur 85. Planer och profiler över Hus 22.<br />
Figur 86. Planer och profiler över Hus 23.<br />
Figur 87. Planer och profiler över Hus 24.<br />
Figur 88. Planer och profiler över Hus 25.<br />
Figur 89. Planer och profiler över Hus 26.<br />
Figur 90. Planer och profiler över Hus 27.<br />
Figur 91. Planer och profiler över Hus 28.<br />
Figur 92. Planer och profiler över Hus 29.<br />
Figur 93. Planer och profiler över Hus 30.<br />
Figur 94. Planer och profiler över Hus 31.<br />
Figur 95. Planer och profiler över Hus 32.<br />
Figur 96. Planer och profiler över Hus 33.<br />
Figur 97. Planer och profiler över Hus 34.<br />
Figur 98. Planer och profiler över Hus 35.<br />
Figur 99. Planer och profiler över Hus 36.<br />
Figur 100. Planer och profiler över Hus 37.<br />
Figur 101. Planer och profiler över Hus 38.<br />
Figur 102. Planer och profiler över Hus 39.<br />
Figur 103. Planer och profiler över Hus 40.<br />
Figur 104. Planer och profiler över Hus 41.<br />
Figur 105. Plan över grophus <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327.<br />
Figur 106. Grophus 4, A26529, sydvästra-nordöstraprofilen.<br />
Figur 107. Tabell över de undersökta grophusen vid RAÄ<br />
327.<br />
Figur 108. Grophus 1, A341, i plan och profil.<br />
Figur 109. Grophus 2, A11704, i plan och profil.<br />
Figur 110. Grophus 3, A12860, i plan och profil.<br />
Figur 111. Grophus 4, A26529, i plan och profil.<br />
Figur 112. Grophus 5, A30458, i plan och profil.<br />
Figur 113. Grophus 6, A30639, i plan och profil.<br />
Figur 114. Grophus 7, A38038, i plan och profil.<br />
Figur 115. Grophus 8, A39933, i plan och profil.<br />
Figur 116. Översikt över alla hägnader på RAÄ 327.<br />
Figur 117. Kartutsnitt över Hägnad 9 och 10.<br />
Figur 118. Hägnad 14 sedd från nordost.<br />
Figur 119. Gårdsläge 4, detalj. Notera grindhålet.<br />
Figur 120. Hägnad 14, 17 och 18.<br />
Figur 121. F1082-1084, R15.<br />
Figur 122. F53-54, R4.<br />
Figur 123. F166-169, R3.<br />
Figur 124. F588, R14.<br />
Figur 125. F645, R13.<br />
Figur 126. F1117, R6.<br />
Figur 127. Kärl, F6681.<br />
Figur 128. F6562, R7.<br />
Figur 129. F395, R10.<br />
Figur 130. Dekorerad skärva, F1504, från ett fat.<br />
Figur 131. F1504, R8.<br />
Figur 132. F13, R1.<br />
Figur 133. F64, R2.<br />
Figur 134. Facetterad mynningskant från F377.<br />
Figur 135. F1326, R5.<br />
Figur 136. F5, R11.<br />
Figur 137. F147, R9.<br />
Figur 138. Keramik, F588.<br />
Figur 139. F1082-1084, R12.<br />
Figur 140. F592, exempel på rabbad keramik.<br />
Figur 141. Keramik F168 med spår av bemålning på<br />
utsidan.<br />
Figur 142. Keramik F549 med spår av bemålning på<br />
utsidan.<br />
Figur 143. Kamstämpelornamentik på F6681.<br />
Figur 144. Keramik, F404.<br />
Figur 145. Keramik, F719.<br />
Figur 146. Slipad brottyta på keramik F15 med en magringsandel<br />
<strong>som</strong> understiger 10 %.<br />
Figur 147. Exempel på slipad brottyta. Keramik F337 med<br />
magringsandel kring 10-15%.<br />
Figur 148. Asbestmagrad keramik, F201.<br />
Figur 149. F748, fragment av ett lerblock <strong>som</strong> hittades i<br />
kokgropen A32405.<br />
Figur 150. Lerblocksfragment F1438.<br />
Figur 151. Fragment av bränd lera, F584, eventuellt rester<br />
efter en eldpall.<br />
Figur 152. Vid undersökningarna av huslämningar från<br />
äldre järnålder vid Nørre Fjand på Jylland har flera<br />
eldpallar påträffats. Bilden visar den släta lerklinade yta<br />
på vilken elden varit belägen (Ur: Hatt 1957:157).<br />
Figur 153. Under eldpallarnas släta ovansida fanns en<br />
stenpackning (Ur: Hatt 1957:1578).<br />
Figur 154. Fragment av bränd lera, F1124, eventuellt spår<br />
efter en eldpall.<br />
Figur 155. Fragment från ett blästermunstycke, F265 hittades<br />
i gropsystemet A11964.<br />
Figur 156. Tabell över 14 C-daterade anläggningar eller<br />
konstruktioner, utöver långhus, vilka innehöll keramik.<br />
Figur 157. Keramik <strong>som</strong> påträffades i anläggningar tillhörande<br />
hus vid RAÄ 327.<br />
Figur 158. F1550, en tegelsten med fingeravtryck.<br />
FIGURFÖRTECKNING 225
Figur 159a. Kamfragment, F6519.<br />
Figur 159b. Kamfragment, F6533.<br />
Figur 160. Kam, F1437.<br />
Figur 161. Bennålar, F146, F603 och F6518.<br />
Figur 162. Sländtrissa, F3345, av ben från ugnen A45388.<br />
Figur 163. Pilspets av ben, F3610.<br />
Figur 164. Bearbetat mellanfotsben av häst eller nöt,<br />
F4707.<br />
Figur 165. Bearbetad svintand, F5383.<br />
Figur 166. Genomborrat svinben, F6068.<br />
Figur 167. Spatelliknande föremål, F1053.<br />
Figur 168. Flathuggen kvartsitspets, F1635.<br />
Figur 169. Tabell över bergartsartefakter <strong>som</strong> framkom i<br />
anläggningar på RAÄ 327.<br />
Figur 170. Tabell över kvartsmaterialet på RAÄ 327.<br />
Figur 171. Tabell över flintmaterialet påträffat på RAÄ<br />
327.<br />
Figur 172. Bergkristall, F1425, funnen i Hus 5.<br />
Figur 173. Glasflaskor i två intilliggande sentida stolphål i<br />
utkanten av bytomten.<br />
Figur 174. Glaspärla, F1229.<br />
Figur 175. Glaspärla, F1511.<br />
Figur 176. F1733, medeltida bältessölja av brons.<br />
Figur 177. Ett litet beslag, F6672.<br />
Figur 178. Bältesbeslag, F6668.<br />
Figur 179. F1737, fragment av en sporre.<br />
Figur 180. F6675, remändesbeslag.<br />
Figur 181. F6677, bronsbeslag till kniv.<br />
Figur 182. F6555, hästsko av flikskomodell från 1100eller<br />
1200-talet.<br />
Figur 183. Bronshyska, F6556.<br />
Figur 184. Viktlod, F1638.<br />
Figur 185. Mejselformat järnföremål, F6525.<br />
Figur 186. Spridningskarta över slagg på RAÄ 327.<br />
Figur 187. Tabell över fynd av slagg på RAÄ327.<br />
Figur 188a och 188b. Radiometriska dateringar av anläggningar<br />
från RAÄ 327 utförda av Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala universitet.<br />
Figur 189. Tabell över 14 C-dateringar från stolphål i hus<br />
vid RAÄ 327.<br />
Figur 190. Tabell över 14 C-dateringar av grophus, hägnader<br />
och övriga anläggningar från RAÄ 327.<br />
Figur 191. Översiktsplan över undersökning<strong>som</strong>rådet vid<br />
RAÄ 330. Stenar är grå.<br />
Figur 192. Översiktsbild över RAÄ 330, från väster.<br />
Figur 193. Fördelningen av anläggningskategorier mellan<br />
de båda delområdena.<br />
Figur 194. Stolphål & pinnhål på RAÄ 330. Anläggningarna<br />
är svarta och stenar grå.<br />
Figur 195. Gropar på RAÄ 330. Anläggningarna är svarta<br />
och stenar grå.<br />
Figur 196. Härdar och ugn på RAÄ 330. Härdarna är<br />
skrafferade, ugnen svart och stenar grå.<br />
Figur 197. Härd A546 i profil.<br />
Figur 198. Härd A1243 i profil.<br />
Figur 199. Ugn A1296 i profil från SO.<br />
Figur 200. Kristina Martinelle mäter in anläggningar med<br />
totalstation på område A.<br />
Figur 201. Nedgrävningar och ränna på RAÄ 330. Anläggningar<br />
är svarta och stenar grå.<br />
Figur 202. Kulturlager på RAÄ 330. Kulturlagret är gråskrafferat.<br />
Figur 203. Radiometriska dateringar av anläggningar från<br />
RAÄ 330 utförda av Ångströmlaboratoriet, Uppsala<br />
universitet.<br />
Figur 204. Samtliga undersökta hus från RAÄ 327.<br />
Figur 205. Tabell över husen på RAÄ 327.<br />
Figur 206. 14 C-dateringar av hus och grophus på RAÄ<br />
327.<br />
Figur 207. Översiktsplan över RAÄ 327 med de olika föreslagna<br />
gårdslägena markerade.<br />
Figur 208. Plan över Gårdsläge 1.<br />
Figur 209. Plan över Gårdsläge 2.<br />
Figur 210. Plan över Gårdsläge 3.<br />
Figur 211. Plan över Gårdsläge 4.<br />
Figur 212. Plan över Gårdsläge 5.<br />
Figur 213. Plan över Gårdsläge 6.<br />
Figur 214. Fasindelning av hus och grophus vid RAÄ 327.<br />
Fiurg 215. Strandlinjekarta med undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
utmärkt. 3600 BP = 2020 BC – 1890 BC, cal 2Û (senneolitikum);<br />
3400 BP = 1740 BC – 1640 BC, cal 2Û<br />
(äldre bronsålder).<br />
Figur 216. Schematisk bild över bebyggelseutvecklingen<br />
vid RAÄ 327.<br />
Figur 217. Utsnitt ur 1760-talets skifteskarta över Kyrsta<br />
by med tvåsädesgränsen markerad i gult och de påträffade<br />
förhistoriska husen på undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
RAÄ 327 markerade med rött.<br />
Figur 218. Den nybyggda E4:an vid Kyrsta. Vägg 699 korsar<br />
motorvägen med en bro, i bakgrunden skymtar bebyggelsen<br />
vid Kyrsta by.<br />
Figur 219. Projektledare Jonas Wikborg i sällskap med biträdande<br />
projektledarna Tony Engström och Anna<br />
Onsten-Molander stående på den nybyggda bron över<br />
E4:an vid Kyrsta.<br />
226 KYRSTA – BOPLATS
Bilagor<br />
1 a. Anläggningslista RAÄ 327<br />
b. Grävenhetslista RAÄ 327<br />
c. Anläggningslista RAÄ 330<br />
2 a. Fyndlista RAÄ 327<br />
b. Fyndlista RAÄ 330<br />
3. Osteologisk analys<br />
Emma Sjöling med bidrag av Ylva Bäckström, <strong>SAU</strong><br />
4. Kammar från Kyrsta boplats<br />
Emma Sjöling, <strong>SAU</strong><br />
5. Insektsanalys<br />
Magnus Hellqvist, Högskolan i Falun<br />
6. Metallurgiskanalys<br />
Lena Grandin, Annika Willim och Eva Hjärthner-Holdar, UV-GAL<br />
7. GC-MS analys av ett keramikkärl från Kyrsta, Ärentuna sn<br />
Björn Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet<br />
8. Geokemisk analys<br />
Björn Hjulström, Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet<br />
9. Vedartsanalys<br />
a. och b. Erik Danielsson, VEDLAB<br />
c. Ulf Strucke, UV-Mitt, Stockholm<br />
10. Makrofossilanalys<br />
Anneli Ekblom, GEARK, Uppsala<br />
11. Pollenanalys<br />
Sven Karlsson, Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, Stockholms universitet.<br />
12. Konserveringsrapport<br />
Eva Christensson, Riksantikvarieämbetet<br />
228 KYRSTA – BOPLATS
Anläggningslista RAÄ 327<br />
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
1 Hus >9,2 >7,0<br />
2 Hus >11,2 >6,0<br />
3 Hus >10,0 >4,0<br />
4 Hus >10,2 >4,0<br />
5 Hus 32 7,5<br />
6 Hus >18,7 8<br />
7 Hus >10,2 >4,0<br />
8 Hus >18,7 >7,3<br />
9 Hus >13,0 >3,0<br />
10 Hus >16,0 >4,0<br />
11 Hus >19,0 >4,0<br />
12 Hus >12,6 >5,2<br />
13 Hus >5,0 >4,5<br />
14 Hus >22,0 >11,0<br />
15 Hus >11,0 >4,0<br />
16 Hus >10,0 >6,0<br />
17 Hus >12,0 >4,0<br />
18 Hus >12,0 >4,0<br />
19 Hus >16,0 >9,0<br />
20 Hus 29 7,6<br />
21 Hus >5,0 >5,0<br />
22 Hus >10,0 >3,8<br />
23 Hus >4,0 >3,4<br />
24 Hus >4,0 >3,4<br />
25 Hus >8,0 6,5<br />
26 Hus >17,0 7<br />
27 Hus >8,0 6<br />
28 Hus >8,0 6<br />
29 Hus >10,0 3,5<br />
30 Hus >12,0 >5,0<br />
31 Hus 22 8<br />
32 Hus >23,7 >5,0<br />
33 Hus 18 8<br />
34 Hus >11,0 >3,5<br />
35 Hus 3,2 >4,0<br />
36 Hus 16 8<br />
37 Hus 4 3,2<br />
38 Hus >15,0 >3,0<br />
39 Hus >15,0 >8,0<br />
40 Hus >12,0 >3,0<br />
41 Hus >12,0 >3,0<br />
201 Grop 1,82 1,41 0,58 Anonymgrop<br />
223 Lager 0 0 0 Lagerrest 3194<br />
239 Stolphål 0,48 0,45 0,4<br />
248 Stolphål 0,25 0,25 0,08<br />
257 Grop 1,08 0,9 0,13 Anonymgrop<br />
271 Stolphål 0,46 0,46 0,26<br />
317 Stolphål 0,35 0,25 0,1<br />
341 Grophus 5,6 2,8 0,5 Grophus 1<br />
405 Skärvstensflak 2,9 1,9 0,08<br />
Bilaga 1 a<br />
BILAGA 1 229
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
426 Skärvstensflak 6,9 3,2 0,2<br />
480 Stolphål 0,4 0,4 0,18<br />
502 Skärvstensflak 2,6 0,8 0,16<br />
563 Stolphål 0,2 0,2 0,19<br />
575 Pinnhål 0,13 0,13 0,06 210563<br />
582 Pinnhål 0,12 0,12 0,06 210563<br />
588 Grop 3,1 2,8 0,5 Arbetsgrop<br />
627 Grop 9 2,3 0,2 Arbetsgrop<br />
682 Stolphål 0,21 0,2 0,05<br />
690 Stolphål 0,25 0,25 0,12<br />
696 Grop 1 0,8 0,12 Anonymgrop<br />
824 Lager 0 0 0 Lagerrest 3194<br />
946 Våtmarkslager 50 25 0,2<br />
1025 Ränna 0,6 1,6 0,14 341<br />
1048 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 341<br />
1055 Pinnhål 0,14 0,14 0,07 341<br />
1063 Pinnhål 0,2 0,2 0,04 341<br />
1145 Pinnhål 0 0 0<br />
1153 Skärvstensflak 1 0,6 0,1<br />
1173 Pinnhål 0 0 0<br />
1191 Pinnhål 0 0 0<br />
1203 Pinnhål 0 0 0<br />
1215 Pinnhål 0 0 0<br />
1225 Stolphål 0,18 0,18 0,16<br />
1242 Pinnhål 0,15 0,15 0,14<br />
1353 Grop 2,81 1,58 1,32 Förvaringsgrop<br />
1380 Stolphål 0,17 0,17 0,04<br />
1391 Pinnhål 0,1 0,1 0,09<br />
1401 Stolphål 0,18 0,18 0,07<br />
1413 Stolphål 0,28 0,15 0,06<br />
1564 Pinnhål 0 0 0<br />
1826 Grop 1,5 1,5 0,65 Förvaringsgrop<br />
2009 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 341<br />
2182 Grop 0,46 0,48 0,13 Anonymgrop<br />
2191 Grop 1,6 1,43 0,18 Arbetsgrop<br />
2231 Grop 1,3 1 0,22 Anonymgrop<br />
2261 Kokgrop 0,7 0,7 0,32<br />
2273 Härd 0,54 0,54 0,1<br />
2283 Grop 0,72 0,55 0,22 Anonymgrop<br />
2349 Grop 0,95 0,8 0,06 Anonymgrop<br />
2356 Pinnhål 0,1 0,1 0,4 341<br />
2361 Pinnhål 0,12 0,12 0,06 341<br />
2372 Pinnhål 0,14 0,14 0,09<br />
2380 Grop 1,2 0,9 0,14 Anonymgrop<br />
2392 Pinnhål 0,1 0,1 0,05 341<br />
2398 Pinnhål 0,12 0,12 0,08 341<br />
2404 Pinnhål 0,14 0,14 0,1 341<br />
2410 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 341<br />
2426 Grop 0,84 0,34 0,12 Anonymgrop<br />
2456 Stolphål 0,2 0,18 0,09<br />
2466 Stolphål 0,17 0,11 0,08<br />
2478 Grop 0,37 0,29 0,16 Arbetsgrop<br />
2494 Stolphål 0,17 0,17 0,06<br />
230 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
2502 Stolphål 0,39 0,39 0,18<br />
2515 Härd 1,79 1,32 0,16<br />
2538 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
2548 Grop 2,7 1,9 0,56 Arbetsgrop<br />
2578 Pinnhål 0,1 0,09 0,12<br />
2594 Härd 1,82 1,38 0,08<br />
2619 Grop 0,62 0,6 0,1 Anonymgrop<br />
2734 Grop 1 0,75 0,2 Anonymgrop<br />
2754 Grop 3,4 3,4 0,34 Lertäktsgrop<br />
2816 Grop 1,43 1,43 0,18 Anonymgrop<br />
2858 Stolphål 0,35 0,35 0,1<br />
2881 Pinnhål 0,06 0,06 0,12<br />
2905 Grop 0,7 0,7 0,14 Anonymgrop<br />
2920 Stolphål 0,25 0,25 0,2<br />
2930 Stolphål 0,2 0,15 0,15<br />
2944 Stolphål 0,38 0,2 0,1<br />
2960 Pinnhål 0,07 0,07 0,07<br />
2969 Pinnhål 0,07 0,07 0,09<br />
2980 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
3026 Stolphål 0,5 0,33 0,13 Stolpmärke<br />
3041 Stolphål 0,24 0,24 0,16<br />
3054 Stolphål 0,25 0,2 0,2 Stolpmärke<br />
3068 Stolphål 0,56 0,5 0,18<br />
3093 Stolphål 0,25 0,25 0,08 210563<br />
3140 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 341<br />
3147 Pinnhål 0,08 0,08 0,02 341<br />
3154 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 341<br />
3160 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 341<br />
3166 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 341<br />
3194 Våtmarkslager 70 30 0,15<br />
3268 Våtmarkslager 33 8 0,07<br />
3289 Stolphål 0,1 0,1 0,1 210563<br />
3311 Stolphål 0,22 0,22 0,06 210563<br />
3320 Stolphål 0,17 0,17 0 210563<br />
3329 Stolphål 0,3 0,25 0,16 210563<br />
3338 Stolphål 0,22 0,22 0,09 210563<br />
3357 Grop 2 1,25 0,25 Avfallsgrop<br />
3378 Grop 1,7 1,66 0,35 Avfallsgrop<br />
3409 Grop 3,34 2,37 0,22 Arbetsgrop<br />
3473 Stolphål 0,26 0,26 0 210563<br />
3528 Stolphål 0,3 0,3 0,14<br />
3547 Pinnhål 0,06 0,06 0,14<br />
3557 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
3569 Pinnhål 0 0 0,15<br />
3577 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
3595 Stolphål 0,26 0,2 0,14<br />
3606 Pinnhål 0,06 0,06 0,14<br />
3614 Pinnhål 0,1 0,09 0,12<br />
3658 Pinnhål 0,06 0,06 0,1 201628<br />
3664 Pinnhål 0,04 0,04 0,08 201628<br />
3670 Pinnhål 0,06 0,06 0,09 201628<br />
3676 Pinnhål 0,05 0,05 0,1 201628<br />
3696 Pinnhål 0,05 0,05 0,07<br />
BILAGA 1 231
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
3885 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 201628<br />
3894 Pinnhål 0,05 0,05 0,04 201628<br />
3901 Pinnhål 0,05 0,05 0,09 201628<br />
3909 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 201628<br />
3918 Pinnhål 0,06 0,06 0,07 201628<br />
3926 Pinnhål 0,06 0,06 0,1 201628<br />
3945 Pinnhål 0,06 0,06 0,11<br />
4007 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
4016 Pinnhål 0,06 0,06 0,11<br />
4035 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
4044 Pinnhål 0,05 0,05 0,09<br />
4053 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
4061 Pinnhål 0,06 0,06 0,08<br />
4122 Stolphål 0,29 0,23 0,11<br />
4136 Stolphål 0,34 0,34 0,07<br />
4150 Pinnhål 0,06 0,06 0,06<br />
4157 Pinnhål 0,05 0,05 0,06<br />
4165 Stolphål 0,21 0,21 0,09<br />
4177 Stolphål 0,24 0,24 0,06<br />
4233 Pinnhål 0,04 0,04 0,06<br />
4270 Grop 1 1,07 0,12 Anonymgrop<br />
4289 Stolphål 0,37 0,32 0,13<br />
4300 Stolphål 0,21 0,22 0,12<br />
4364 Grop 0,66 0,42 0,1 Anonymgrop<br />
4395 Pinnhål 0,13 0,13 0,06<br />
4441 Kokgrop 0,98 0,96 0,32<br />
4505 Grop 0,6 0,54 0,22 Anonymgrop<br />
4526 Pinnhål 0,05 0,05 0,08 201628<br />
4533 Stolphål 0,19 0,18 0,08<br />
4625 Pinnhål 0,03 0,03 0,03<br />
4683 Stolphål 0,22 0,22 0,06<br />
4776 Härd 0,6 0,56 0,08<br />
4837 Härd 0,54 0,52 0,1<br />
4855 Stolphål 0,12 0,12 0,02<br />
4893 Grop 0,8 0,55 0,2 Anonymgrop<br />
4909 Stolphål 0,22 0,21 0,08<br />
4948 Grop 2,58 1,79 0,62 Förvaringsgrop<br />
4995 Kokgrop 2 1,6 0,34<br />
5017 Ränna 0,6 0,12 0,04<br />
5032 Stolphål 0,31 0,28 0,03<br />
5044 Grop 1 0,94 0,38 Smidesgrop<br />
5063 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
5094 Stolphål 0,22 0,22 0,1<br />
5105 Stolphål 0,33 0,36 0,14<br />
5119 Stolphål 0,36 0,34 0,14 Stenskott<br />
5133 Grop 1,35 0,78 0,3 Smidesgrop<br />
5162 Grop 1,46 1,11 0,34 Avfallsgrop<br />
5208 Kokgrop 1,2 1,2 0,28<br />
5227 Stolphål 0,26 0,25 0,1<br />
5248 Stolphål 0,17 0,17 0,06<br />
5262 Stolphål 0,36 0,3 0,14<br />
5273 Stolphål 0,22 0,18 0,1<br />
5282 Stolphål 0,26 0,15 0,12<br />
232 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
5292 Stolphål 0,2 0,2 0,04<br />
5327 Härd 0,86 0,63 0,14<br />
5352 Stolphål 0,46 0,32 0,09<br />
5365 Grop 2,6 2,3 0,26 Avfallsgrop<br />
5409 Grop 0,84 0,76 0,16 Anonymgrop<br />
5431 Grop 1,3 0,8 0,1 Smidesgrop<br />
5497 Stolphål 0,16 0,16 0,12<br />
5516 Grop 1,93 1,7 0,32 Smidesgrop<br />
5573 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
5581 Stolphål 0,36 0,36 0,16<br />
5591 Stolphål 0,3 0,29 0,1 Stolpmärke<br />
5613 Stolphål 0,4 0,32 0,12<br />
5623 Stolphål 0,22 0,2 0,1<br />
5634 Stolphål 0,55 0,5 0,08 Takbärande Hus 1<br />
5648 Stolphål 0,4 0,38 0,06 Takbärande Hus 1<br />
5658 Stolphål 0,42 0,38 0,12 Takbärande, stenskott Hus 1<br />
5667 Stolphål 0,73 0,52 0,2 Takbärande Hus 1<br />
5682 Stolphål 0,58 0,58 0,1 Takbärande Hus 1<br />
5727 Kokgrop 0,73 0,68 0,25<br />
5752 Härd 0,66 0,68 0,11<br />
5795 Pinnhål 0,06 0,06 0,15<br />
5801 Stolphål 0,28 0,2 0,09<br />
5814 Stolphål 0,33 0,4 0,14 Takbärande Hus 1<br />
5827 Stolphål 0,24 0,24 0,12 Vägg Hus 1<br />
5837 Stolphål 0,24 0,22 0,09 Vägg Hus 1<br />
5847 Stolphål 0,3 0,3 0,25<br />
5855 Stolphål 0,36 0,3 0,12 Vägg Hus 1<br />
5866 Stolphål 0,24 0,26 0,1<br />
5887 Grop 2,5 0,4 0,58 Arbetsgrop<br />
5901 Stolphål 0,52 0,42 0,15<br />
5969 Stolphål 0,2 0,2 0,05<br />
6053 Stolphål 0,3 0,3 0,15 210563<br />
6087 Stolphål 0,3 0,3 0,18<br />
6119 Stolphål 0,56 0,62 0,18<br />
6133 Kulturlager 35 30 0,15<br />
6560 Grop 1,26 1,1 0,28 Arbetsgrop<br />
6583 Stolphål 0,24 0,21 0,13<br />
6593 Stolphål 0,24 0,15 0,11<br />
6619 Stolphål 0,24 0,24 0,1 Stolpmärke<br />
6641 Grop 1,5 1,2 0,14 Avfallsgrop<br />
6689 Stolphål 0,15 0,15 0,04<br />
6698 Stolphål 0,2 0,2 0,12<br />
6706 Stolphål 0,19 0,17 0,05<br />
6714 Stolphål 0,18 0,18 0,1<br />
6721 Stolphål 0,3 0,28 0,04<br />
6745 Stolphål 0,13 0,12 0,14<br />
6752 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
6759 Stolphål 0,24 0,24 0,06<br />
7255 Stolphål 0,44 0,44 0,12 Takbärande Hus 2<br />
7270 Stolphål 0,41 0,41 0,04 Övrigt Hus 2<br />
7295 Stolphål 0,14 0,14 0,08<br />
7319 Stolphål 0,8 0,75 0,07 Takbärande, stenskott Hus 2<br />
7338 Stolphål 0,62 0,62 0,12 Takbärande Hus 2<br />
BILAGA 1 233
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
7351 Stolphål 0,54 0,54 0,12 Takbärande Hus 2<br />
7361 Stolphål 0,51 0,51 0,1<br />
7372 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
7388 Stolphål 0,12 0,12 0,05<br />
7402 Stolphål 0,3 0,3 0,03<br />
7412 Stolphål 0,7 0,7 0,16 Takbärande, stolpmärke Hus 2<br />
7492 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
7518 Stolphål 0,24 0,24 0,11<br />
7528 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
7541 Stolphål 0,68 0,68 0,16 Takbärande, stenskott Hus 2<br />
7557 Stolphål 0,6 0,6 0,15 Takbärande, stolpmärke Hus 2<br />
7572 Stolphål 0,54 0,54 0,12<br />
7586 Grop 1,92 1,92 0,23 Anonymgrop<br />
7609 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Stolpmärke<br />
7625 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
7646 Stolphål 0,19 0,19 0,14<br />
7667 Härd 1,4 1,4 0,17<br />
7692 Stolphål 0,48 0,46 0,12 Takbärande Hus 17<br />
7706 Stolphål 0,2 0,2 0,04<br />
7716 Stolphål 0,24 0,24 0,06<br />
7728 Stolphål 0,21 0,21 0,08<br />
7740 Stolphål 0,58 0,58 0,1<br />
7754 Stolphål 0,44 0,34 0,08<br />
7766 Stolphål 0,38 0,38 0,16 Stenskott<br />
7777 Stolphål 0,27 0,27 0,12<br />
7788 Stolphål 0,68 0,51 0,07 Takbärande Hus 17<br />
7804 Stolphål 0,5 0,5 0,1 Takbärande Hus 17<br />
7820 Stolphål 0,32 0,3 0,15<br />
7845 Kokgrop 0,72 0,8 0,28<br />
7953 Brunn 2,26 2,37 2<br />
7993 Stolphål 0,38 0,38 0,1<br />
8004 Stolphål 0,34 0,34 0,26<br />
8016 Stolphål 0,3 0,3 0,08<br />
8126 Stolphål 0,46 0,4 0,06 Takbärande Hus 17<br />
8141 Stolphål 0,4 0,4 0,19<br />
8153 Härd 1,2 1,2 0,12<br />
8198 Härd 1,7 1,58 0,12<br />
8238 Härd 0,95 0,8 0,18<br />
8258 Härd 1,24 1 0,25<br />
8310 Härd 0,6 0,6 0,04<br />
8337 Härd 0,85 0,8 0,05<br />
8432 Härd 1,5 1,4 0,14<br />
8450 Härd 1 0,8 0,12<br />
8472 Härd 1,1 0,85 0,2<br />
8505 Härd 0,4 0,4 0,06<br />
8525 Härd 0,6 0,5 0,02<br />
8546 Härd 1 0,9 0,18<br />
8570 Kokgrop 1,3 0,8 0,32<br />
8598 Stolphål 0,3 0,3 0,22<br />
8626 Stolphål 0,7 0,7 0,2<br />
8662 Stolphål 0,3 0,25 0,1<br />
8715 Stolphål 0,46 0,46 0,11<br />
8737 Stolphål 0,34 0,34 0,12<br />
234 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
8756 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
8798 Stolphål 0,22 0,22 0,12<br />
8816 Stolphål 0,16 0,16 0,1<br />
8834 Stolphål 0,54 0,54 0,16<br />
8854 Stolphål 0,2 0,2 0,05<br />
8873 Stolphål 0,28 0,28 0,13<br />
8894 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
8913 Stolphål 0,39 0,39 0,09<br />
8964 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
8981 Stolphål 0,76 0,76 0,2<br />
9009 Stolphål 0,6 0,6 0,08 Takbärande, stenskott Hus 2<br />
9043 Stolphål 0,32 0,32 0,13<br />
9072 Stolphål 0,6 0,6 0,13 Takbärande Hus 2<br />
9098 Härd 1,2 1,2 0,18<br />
9176 Stolphål 0,5 0,5 0,25<br />
9235 Stolphål 0,6 0,6 0,3 Takbärande, stenskott Hus 3<br />
9260 Stolphål 0,26 0,26 0,02<br />
9288 Stolphål 0,18 0,18 0,02<br />
9314 Stolphål 0,42 0,42 0,16 Takbärande Hus 3<br />
9344 Stolphål 0,4 0,4 0<br />
9360 Stolphål 0,64 0,64 0,27 Takbärande, stenskott Hus 3<br />
9392 Stolphål 0,55 0,55 0,16 Övrigt Hus 37<br />
9409 Stolphål 0,35 0,35 0,06 Takbärande Hus 3<br />
9424 Stolphål 0,5 0,5 0,14 Takbärande Hus 3<br />
9473 Stolphål 0,38 0,38 0,12 Övrigt Hus 37<br />
9490 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
9507 Stolphål 0,12 0,12 0,04<br />
9520 Stolphål 0,46 0,46 0,12<br />
9550 Stolphål 0,16 0,16 0,11<br />
9566 Stolphål 0,35 0,35 0,08<br />
9581 Stolphål 0,41 0,41 0,18<br />
9597 Stolphål 0,54 0,54 0,15<br />
9618 Stolphål 0,34 0,34 0,05<br />
9632 Stolphål 0,64 0,55 0,25 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9650 Stolphål 0,75 0,5 0,21 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9669 Stolphål 0,7 0,67 0,31 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9686 Stolphål 0,65 0,5 0,17 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9704 Stolphål 0,85 0,7 0,36 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9721 Stolphål 0,6 0,55 0,2 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9738 Stolphål 0,8 0,7 0,22 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9758 Stolphål 0,5 0,45 0,28 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9773 Stolphål 0,7 0,7 0,26 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9787 Stolphål 0,6 0,5 0,16 Takbärande, stenskott Hus 4<br />
9805 Stolphål 0,7 0,5 0,22<br />
9864 Stolphål 0,23 0,22 0,12<br />
9881 Stolphål 0,27 0,19 0<br />
9904 Stolphål 0,92 0,92 0,09<br />
9927 Grop 2,1 0,9 0,12 Arbetsgrop<br />
9958 Stolphål 0,41 0,41 0,2<br />
9974 Stolphål 0,72 0,72 0,16 Övrigt Hus 37<br />
9991 Stolphål 0,18 0,18 0,05<br />
10003 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
10016 Härd 2 1,6 0,1<br />
BILAGA 1 235
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
10050 Stolphål 0,34 0,34 0,2<br />
10065 Härd 1,3 1,15 0,16<br />
10100 Kokgrop 0,7 1 0,32<br />
10135 Grop 1,9 1,7 0,33 Avfallsgrop<br />
10193 Stolphål 0,24 0,24 0,09<br />
10220 Stolphål 0,18 0,18 0,06<br />
10239 Stolphål 0,37 0,33 0,22<br />
10261 Stolphål 0,36 0,36 0,06<br />
10278 Pinnhål 0,14 0,14 0,15<br />
10289 Pinnhål 0,14 0,14 0,06<br />
10300 Pinnhål 0,14 0,14 0,05<br />
10312 Stolphål 0,3 0,3 0,18 Stenskott<br />
10387 Stolphål 0,58 0,58 0,14 Takbärande, stenskott Hus 17<br />
10405 Stolphål 0,6 0,6 0,08 Takbärande Hus 17<br />
10687 Stolphål 0,32 0,3 0,12<br />
10701 Stolphål 0,3 0,3 0,2<br />
10718 Stolphål 0,2 0,2 0,04<br />
10730 Stolphål 0,3 0,3 0,06<br />
10832 Grop 2,63 2,1 0,26 Anonymgrop<br />
10877 Grop 2,8 1,35 0,34 Avfallsgrop<br />
10909 Stolphål 0,5 0,5 0,14<br />
10980 Grop 0,7 0,7 0,26 Avfallsgrop<br />
11013 Stolphål 0,64 0,8 0,18<br />
11032 Stolphål 0,7 0,7 0,12<br />
11066 Stolphål 0,46 0,35 0,23 Takbärande, stenskott Hus 18<br />
11082 Stolphål 0,45 0,44 0,32 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 18<br />
11097 Stolphål 0,23 0,24 0,12<br />
11107 Stolphål 0,48 0,43 0,06 Vägg Hus 18<br />
11120 Stolphål 0,55 0,45 0,15 Takbärande Hus 18<br />
11146 Stolphål 0,4 0,4 0,25 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 18<br />
11160 Stolphål 0,45 0,45 0,33 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 18<br />
11174 Stolphål 0,36 0,35 0,08<br />
11188 Stolphål 0,54 0,8 0,24<br />
11210 Stolphål 0,42 0,4 0,05<br />
11238 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
11254 Härd 1,5 1,3 0,08<br />
11275 Stolphål 0,5 0,45 0,23 Takbärande, stenskott Hus 18<br />
11287 Stolphål 0,42 0,4 0,2 Takbärande, stenskott Hus 18<br />
11302 Stolphål 0,53 0,55 0,33 Vägg, stenskott Hus 18<br />
11317 Stolphål 0,6 0,33 0,14<br />
11328 Grop 1,4 1,4 0,48 Avfallsgrop<br />
11349 Stolphål 0,34 0,27 0,1 Vägg, stenskott Hus 5<br />
11362 Stolphål 0,47 0,37 0,07<br />
11375 Stolphål 0,55 0,55 0,12<br />
11393 Stolphål 0,35 0,2 0,06<br />
11413 Stolphål 0,4 0,4 0,11 Vägg Hus 5<br />
11429 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Vägg Hus 5<br />
11448 Stolphål 0,35 0,35 0,16 Vägg, stenskott Hus 5<br />
11463 Stolphål 0,29 0,28 0,17 Takbärande Hus 18<br />
11477 Stolphål 0,24 0,31 0,15 Takbärande Hus 18<br />
11491 Stolphål 0,64 0,6 0,26 Övrigt Hus 18<br />
11569 Stolphål 0,3 0,24 0,04<br />
11580 Brunn 3,3 3,11 2,2<br />
236 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
11685 Stolphål 0,76 0,76 0,16 Takbärande Hus 2<br />
11704 Grophus 3,6 1,8 0,42 Grophus 2<br />
11783 Stolphål 0,45 0,35 0,12 Stenskott<br />
11799 Pinnhål 0,12 0,12 0,03<br />
11808 Brunn 2,8 2,8 1,7<br />
11830 Härd 2 1,35 0,31<br />
11865 Skärvstenspackning 1 1 0,1<br />
11885 Väg 117 4 0,25<br />
11934 Stolphål 0,98 0,28 0,14<br />
11964 Gropsystem 5,7 2,33 0,68 29593<br />
12221 Härd 1,65 1,4 0,23<br />
12251 Grop 0,56 0,54 0,23 Arbetsgrop<br />
12277 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
12295 Grop 2,4 2,08 0,18 Arbetsgrop<br />
12373 Stolphål 0,1 0,1 0,02<br />
12380 Stolphål 0,18 0,18 0,12<br />
12628 Grop 1,95 1,63 0,37 Förvaringsgrop<br />
12674 Härd 2,05 1,89 0,22<br />
12704 Ugn 2,4 2,4 1,63<br />
12740 Stolphål 0,65 0,5 0,17<br />
12762 Härd 0,9 0,8 0,12<br />
12783 Stolphål 0,44 0,44 0,2<br />
12818 Härd 2,79 2,16 0,2<br />
12860 Grophus 6,3 3,9 0,92 Grophus 3<br />
12962 Stolphål 0,4 0,5 0,22<br />
12986 Stolphål 0,5 0,5 0,19 Stenskott<br />
12999 Stolphål 0,3 0,3 0,12<br />
13010 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
13027 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
13058 Härd 0,6 0,45 0,1<br />
13075 Stolphål 0,24 0,24 0,14 8153<br />
13093 Härd 2,03 1,5 0,14<br />
13145 Härd 3,4 2,01 0,24<br />
13190 Stolphål 0,7 0,7 0,36<br />
13234 Grop 2,14 1,82 0,13 Värmegrop<br />
13328 Stolphål 0,36 0,36 0,14 Övrigt, stenskott Hus 37<br />
13346 Stolphål 0,11 0,11 0,04<br />
13357 Stolphål 0,57 0,26 0,14<br />
13378 Stolphål 1 0,53 0,13<br />
13407 Stolphål 0,17 0,17 0,03<br />
13419 Stolphål 0,2 0,2 0,03<br />
13425 Stolphål 0,09 0,09 0,02<br />
13431 Stolphål 0,3 0,3 0,06<br />
13439 Stolphål 0,1 0,1 0,02<br />
13444 Stolphål 0,09 0,09 0,02<br />
13451 Stolphål 0,08 0,08 0,02<br />
13473 Stolphål 0,4 0,3 0,24<br />
13488 Stolphål 0,8 0,6 0,26 Stenskott<br />
13495 Stolphål 0,45 0,4 0,17<br />
13504 Stolphål 0,6 0,55 0,2<br />
13520 Stolphål 0,35 0,3 0,17 Stenskott<br />
13531 Grop 1,4 1,15 0,28 Värmegrop<br />
13546 Stolphål 0,4 0,3 0,11 Vägg, stenskott Hus 5<br />
BILAGA 1 237
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
13556 Härd 1,3 1,15 0,26<br />
13574 Stolphål 0,42 0,35 0,14 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13582 Stolphål 0,3 0,3 0,16 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13594 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13605 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13616 Stolphål 0,3 0,3 0,14 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13628 Stolphål 0,34 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13641 Stolphål 0,3 0,3 0,1 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13671 Stolphål 0,52 0,33 0,06 Takbärande, stenskott Hus 1<br />
13684 Stolphål 0,38 0,32 0,07 Takbärande Hus 1<br />
13696 Stolphål 0,24 0,2 0,14<br />
13722 Stolphål 0,9 0,4 0,22 Takbärande Hus 34<br />
13748 Grop 1,16 1,1 0,24 Anonymgrop<br />
13775 Stolphål 0,6 0,48 0,16<br />
13799 Stolphål 0,44 0,44 0,14<br />
13856 Stolphål 0,38 0,3 0,1 Vägg, stenskott Hus 5<br />
13870 Stolphål 0,74 0,72 0,12 Takbärande Hus 6<br />
13894 Stolphål 0,47 0,43 0,04 Takbärande Hus 6<br />
13909 Stolphål 0,9 0,84 0,21 Takbärande Hus 6<br />
13929 Stolphål 0,54 0,54 0,22 Takbärande, stenskott Hus 6<br />
13946 Stolphål 0,64 0,6 0,08 Takbärande Hus 6<br />
13960 Stolphål 0,4 0,4 0,08 Takbärande Hus 6<br />
13973 Stolphål 0,16 0,16 0,08<br />
13982 Stolphål 0,56 0,56 0,1 Takbärande Hus 6<br />
14002 Stolphål 0,38 0,36 0,03<br />
14016 Stolphål 0,28 0,28 0,08 Vägg Hus 6<br />
14027 Stolphål 0,7 0,7 0,1 Takbärande Hus 6<br />
14046 Stolphål 0,7 0,68 0,14 Takbärande, stenskott Hus 6<br />
14064 Stolphål 0,68 0,64 0,12 Takbärande, stolpmärke Hus 6<br />
14080 Stolphål 0,54 0,51 0,08 Gavel Hus 6<br />
14115 Stolphål 0,68 0,64 0,08 Takbärande Hus 6<br />
14137 Grop 1,2 0,9 0,1 Anonymgrop<br />
14192 Lager 0 0 0 Lagerrest 3194<br />
14210 Lager 0 0 0 Lagerrest 3194<br />
14284 Grop 3,6 2 0,46 Förvaringsgrop<br />
14389 Stolphål 0,52 0,52 0,16<br />
14408 Stolphål 0,4 0,4 0,15 Takbärande, stenskott Hus 34<br />
14424 Stolphål 0,4 0,4 0,2 Stenskott<br />
14456 Stolphål 0,52 0,52 0,08<br />
14471 Stolphål 0,7 0,68 0,18 Takbärande Hus 6<br />
14490 Stolphål 0,28 0,28 0,08<br />
14506 Stolphål 0,68 0,68 0,12 Takbärande Hus 6<br />
14523 Stolphål 0,53 0,52 0,12 Takbärande Hus 6<br />
14539 Stolphål 0,71 0,64 0,2 Takbärande Hus 6<br />
14558 Stolphål 0,67 0,62 0,18 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 6<br />
14576 Stolphål 0,6 0,58 0,18 Takbärande Hus 6<br />
14592 Stolphål 0,52 0,52 0,1 Övrigt Hus 6<br />
14610 Stolphål 0,66 0,63 0,16 Takbärande, stolpmärke Hus 6<br />
14626 Härd 1,3 0,8 0,1 Hus 6<br />
14662 Stolphål 0,5 0,5 0,22<br />
14677 Stolphål 0,46 0,44 0,12<br />
14693 Stolphål 0,46 0,46 0,08 Vägg Hus 6<br />
14708 Stolphål 0,36 0,34 0,1 Vägg Hus 6<br />
238 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
14718 Stolphål 0,36 0,36 0,1 Vägg Hus 6<br />
14744 Stolphål 0,4 0,3 0,2<br />
14771 Stolphål 0,64 0,57 0 Takbärande Hus 17<br />
14787 Stolphål 0,48 0,51 0,11 Takbärande Hus 34<br />
14802 Stolphål 0,9 0,75 0,2 Stolpmärke<br />
14813 Stolphål 0,36 0,36 0,14 Vägg, stenskott Hus 5<br />
14825 Stolphål 0,35 0,3 0,22<br />
14841 Stolphål 0,4 0,4 0,18 Vägg Hus 5<br />
14854 Stolphål 0,34 0,34 0,12 Vägg Hus 6<br />
14865 Stolphål 0,34 0,32 0,08 Vägg Hus 6<br />
14877 Stolphål 0,38 0,38 0,08 Vägg Hus 6<br />
14890 Stolphål 0,4 0,38 0,06 Vägg Hus 6<br />
14904 Stolphål 0,36 0,36 0,06 Vägg Hus 6<br />
14924 Stolphål 0,87 0,87 0,19 Stenskott<br />
14944 Stolphål 0,36 0,34 0,05 Gavel Hus 6<br />
14968 Stolphål 0,58 0,52 0,08 Gavel Hus 6<br />
14994 Stolphål 0,27 0,27 0,04 Vägg Hus 6<br />
15004 Stolphål 0,32 0,32 0,06 Vägg Hus 6<br />
15093 Pinnhål 0 0 0<br />
15115 Grop 1,9 1,6 0,38 Anonymgrop<br />
15172 Stolphål 0,34 0,31 0,06<br />
15185 Stolphål 0,24 0,24 0,08 Vägg Hus 5<br />
15196 Stolphål 0,5 0,5 0,1 Vägg Hus 5<br />
15210 Stolphål 0,56 0,38 0,14<br />
15224 Stolphål 0,66 0,53 0,1 Takbärande Hus 6<br />
15240 Härd 1,32 1,14 0,18<br />
15279 Stolphål 0,68 0,64 0,16 Takbärande Hus 6<br />
15294 Stolphål 0,47 0,45 0,18 Takbärande Hus 6<br />
15312 Stolphål 0,35 0,35 0,12 Vägg Hus 5<br />
15327 Stolphål 0,28 0,25 0,16 Vägg Hus 5<br />
15338 Stolphål 0,6 0,4 0,1 Vägg Hus 5<br />
15350 Stolphål 0,42 0,4 0,1 Takbärande Hus 6<br />
15363 Stolphål 0,46 0,46 0,14 Takbärande Hus 34<br />
15376 Stolphål 0,58 0,58 0,18 Takbärande Hus 34<br />
15391 Stolphål 0,48 0,48 0,27 Stolpmärke<br />
15406 Stolphål 0,54 0,52 0,15 Takbärande, stenskott Hus 34<br />
15442 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Vägg Hus 5<br />
15454 Stolphål 0,5 0,4 0,14 Vägg Hus 5<br />
15469 Stolphål 0,28 0,28 0,16 Vägg Hus 5<br />
15479 Stolphål 0,25 0,2 0,12 Vägg Hus 5<br />
15491 Stolphål 0,4 0,3 0,16 Vägg Hus 5<br />
15506 Stolphål 0,54 0,44 0,22 Vägg, stenskott, stolpmärke Hus 5<br />
15520 Stolphål 0,6 0,4 0,22 Vägg, stenskott, stolpmärke Hus 5<br />
15581 Stolphål 0,28 0,24 0,1<br />
15590 Stolphål 0,42 0,42 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15600 Stolphål 0,54 0,52 0,17 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15611 Stolphål 0,7 0,45 0,17 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15622 Stolphål 0,48 0,4 0,2 Vägg Hus 5<br />
15632 Härd 0,95 0,95 0,14<br />
15654 Stolphål 0,54 0,48 0,18 Takbärande, stenskott Hus 34<br />
15668 Stolphål 0,48 0,5 0,08 Takbärande, stenskott Hus 5<br />
15681 Stolphål 0,22 0,18 0,03<br />
15693 Stolphål 0,33 0,3 0,1 Vägg Hus 5<br />
BILAGA 1 239
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
15709 Stolphål 0,4 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15725 Stolphål 0,33 0,3 0,19 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15739 Stolphål 0,4 0,35 0,14 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15755 Kokgrop 1,42 1,24 0,27<br />
15783 Stolphål 0,34 0,34 0,29 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15820 Grop 1,38 1,55 0,06 Anonymgrop<br />
15841 Stolphål 0,58 0,4 0,13<br />
15855 Grop 0,88 0,82 0,18 Avfallsgrop<br />
15872 Stolphål 0,4 0,3 0,1<br />
15882 Stolphål 0,3 0,2 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15892 Stolphål 0,34 0,27 0,2 Vägg, stolpmärke Hus 5<br />
15903 Stolphål 0,27 0,24 0,16 Vägg Hus 5<br />
15913 Stolphål 0,23 0,23 0,16 Vägg Hus 5<br />
15924 Stolphål 0,6 0,6 0,14 Vägg Hus 5<br />
15937 Kokgrop 1,8 1,8 0,37<br />
15963 Stolphål 0,35 0,35 0,1 Vägg, stenskott Hus 5<br />
15973 Stolphål 0,28 0,25 0,08 Vägg Hus 5<br />
15983 Stolphål 0,36 0,32 0,18 Vägg, stenskott Hus 5<br />
16129 Stolphål 0,44 0,44 0,14 Takbärande Hus 17<br />
16152 Vattenhål 2,8 1,4 0,72<br />
16186 Stolphål 0,2 0,2 0,14<br />
16230 Stolphål 0,34 0,3 0,06<br />
16279 Stolphål 0,25 0,2 0,06<br />
16304 Stolphål 0,38 0,27 0 Takbärande Hus 17<br />
16317 Stolphål 0,37 0,36 0,06 Takbärande Hus 17<br />
16387 Stolphål 0,44 0,4 0,17 Stenskott<br />
16413 Stolphål 0,51 0,4 0,16 Stenskott<br />
16437 Stolphål 0,4 0,35 0<br />
16453 Stolphål 0,35 0,3 0,13<br />
16476 Grop 0,7 0,6 0,22 Anonymgrop<br />
16736 Stolphål 0,5 0,5 0,18<br />
16756 Lager 0 0 0 Lagerrest 48945<br />
16787 Stolphål 0,36 0,36 0,14<br />
16803 Pinnhål 0,16 0,16 0,04<br />
16815 Pinnhål 0,2 0,2 0,04<br />
16831 Stolphål 0,45 0,45 0,06<br />
16849 Stolphål 0,7 0,6 0,16 Stenskott<br />
16871 Stolphål 0,55 0,53 0,09<br />
16890 Stolphål 0,5 0,5 0,1<br />
16908 Stolphål 0,4 0,4 0,1<br />
16924 Härd 3 2,29 0,48<br />
17033 Stolphål 0,33 0,3 0,19<br />
17047 Stolphål 0,4 0,4 0,12<br />
17062 Ugn 1,88 1,03 0,22<br />
17078 Kokgrop 1,05 1,05 0,3<br />
17106 Stolphål 0,6 0,5 0,22<br />
17178 Stolphål 0,5 0,5 0,08<br />
17199 Pinnhål 0,06 0,06 0,06 Hus 6<br />
17229 Stolphål 0,3 0,3 0,28 Stenskott<br />
17322 Grop 2,3 2,15 0,48 Arbetsgrop<br />
17362 Kokgrop 0,8 0,53 0,22<br />
17394 Härd 0,7 0,6 0,1<br />
17446 Stolphål 0,2 0,2 0,12<br />
240 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
17461 Stolphål 0,4 0,25 0,14<br />
17474 Grop 0,9 0,45 0,17 Anonymgrop<br />
17495 Grop 0,95 0,5 0,14 Anonymgrop<br />
17522 Grop 1,8 1,2 0,2 Anonymgrop<br />
17553 Grop 0,9 0,85 0,14 Anonymgrop<br />
17570 Stolphål 0,65 0,4 0,16<br />
17583 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
17596 Stolphål 0,59 0,45 0,16<br />
17612 Grop 2,85 1,6 0,28 Arbetsgrop<br />
17743 Stolphål 0,19 0,19 0,16 Takbärande Hus 29<br />
17769 Stolphål 0,24 0,24 0,13<br />
17782 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Vägg Hus 29<br />
17794 Stolphål 0,24 0,24 0,12<br />
17807 Stolphål 0,26 0,26 0,13 Takbärande Hus 29<br />
17820 Stolphål 0,3 0,3 0,14 Takbärande Hus 29<br />
17834 Stolphål 0,3 0,3 0,14 Takbärande Hus 29<br />
17846 Stolphål 0,16 0,16 0,08 Övrigt Hus 29<br />
17890 Stolphål 0,54 0,51 0,06 Gavel Hus 6<br />
17920 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Gavel Hus 6<br />
17935 Stolphål 0,3 0,3 0,04 Gavel Hus 6<br />
17947 Stolphål 0,34 0,34 0,09 Gavel Hus 6<br />
17961 Stolphål 0,45 0,45 0,22 Stenskott<br />
18217 Stolphål 0,2 0,16 0,06<br />
18231 Stolphål 0,12 0,12 0,04<br />
18244 Stolphål 0,16 0,16 0,06<br />
18259 Grop 0,82 0,66 0,08 Anonymgrop<br />
18285 Grop 0,68 0,62 0,06 Anonymgrop<br />
18637 Grop 0,64 0,7 0,07 Anonymgrop<br />
18654 Grop 0,7 0,92 0,24 Avfallsgrop<br />
18794 Kokgrop 1,2 1,02 0,3<br />
18849 Stolphål 0,25 0,25 0,1 Övrigt Hus 29<br />
18864 Stolphål 0,58 0,38 0,25<br />
18884 Grop 2,62 2,6 0,33 Avfallsgrop<br />
18960 Grop 2,25 2,12 0,32 Avfallsgrop<br />
19002 Grop 2,04 2,12 0,52 Förvaringsgrop<br />
19060 Stolphål 0,37 0,35 0,12<br />
19162 Pinnhål 0,19 0,17 0,14<br />
19307 Pinnhål 0,06 0,06 0,12 201628<br />
19389 Härd 0,7 0,6 0,14<br />
19431 Härd 1,13 1,05 0,16<br />
19461 Härd 1,8 1,5 0,12<br />
19522 Stolphål 0,18 0,19 0,04 Stolpmärke<br />
19537 Stolphål 0,75 0,7 0,17 Takbärande, stolpmärke Hus 19<br />
19560 Stolphål 0,7 0,7 0,17 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
19581 Stolphål 0,3 0,38 0,08<br />
19602 Grop 1,17 1,25 0,36 Arbetsgrop<br />
19633 Grop 1 0,7 0,08 Arbetsgrop<br />
19657 Grop 1,45 0,95 0,24 Arbetsgrop<br />
19690 Pinnhål 0,14 0,15 0,05<br />
19703 Pinnhål 0,17 0,16 0,04<br />
19733 Härd 1,42 1,34 0,1<br />
19806 Grop 3,64 2,2 0,4 Arbetsgrop<br />
19895 Stolphål 0,27 0,26 0,14<br />
BILAGA 1 241
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
19913 Stolphål 0,87 0,84 0,19<br />
19938 Stolphål 0,14 0,12 0,06<br />
20029 Stolphål 0,92 0,65 0,18<br />
20050 Grop 2 1,55 0,5 Arbetsgrop<br />
20089 Stolphål 0,9 0,63 0,28<br />
20108 Lager 0 0 0 Lagerrest 48945<br />
20128 Stolphål 1 0,8 0,4<br />
20149 Kokgrop 1,3 1,3 0,46<br />
20184 Grop 0,82 0,8 0,3 Anonymgrop<br />
20213 Grop 0,9 0,86 0,12 Anonymgrop<br />
20246 Stolphål 0,18 0,2 0,03 Stolpmärke<br />
20306 Stolphål 0,42 0,47 0,09<br />
20325 Stolphål 0,35 0,34 0,1<br />
20342 Stolphål 0,36 0,35 0,04<br />
20732 Pinnhål 0,22 0,2 0,16<br />
20749 Pinnhål 0,14 0,14 0,09<br />
20860 Härd 1 0,8 0,14<br />
21086 Grop 4 3,8 0,5 Lertäktsgrop<br />
21148 Stolphål 0,2 0,2 0,09<br />
21240 Ugn 2,35 1,65 0,44<br />
21272 Ugn 3,06 1,5 0,72<br />
21332 Stolphål 0,7 0,7 0,38 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
21354 Stolphål 0,9 0,9 0,35 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
21451 Stolphål 0,9 0,9 0,74 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
21479 Stolphål 0,78 0,78 0,44 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
21510 Stolphål 1,02 1,02 0,58 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
21535 Grop 2 2 0,35 Arbetsgrop<br />
21657 Stolphål 1,15 1,05 0,56 Vägg, stolpmärke Hus 39<br />
21688 Stolphål 0,84 0,75 0,68 Vägg, stolpmärke Hus 39<br />
21721 Grop 1,14 1,1 0,25 Anonymgrop<br />
21955 Stolphål 1,33 1,33 0,28 Övrigt Hus 31<br />
21974 Stolphål 1,2 1,2 0,35 Vägg Hus 31<br />
22191 Kulturlager 0,26 0,21 0 Sentida lager<br />
22205 Stolphål 0,28 0,28 0,06<br />
22222 Stolphål 0,48 0,51 0,44 Ingång, stenskott, stolpmärke Hus 33<br />
22243 Stolphål 0,6 0,5 0,16 Ingång, stenskott Hus 33<br />
22277 Stolphål 0,52 0,58 0,33 Ingång, stenskott Hus 33<br />
22312 Stolphål 0,5 0,58 0,28 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 33<br />
22373 Stolphål 0,27 0,19 0<br />
22470 Stolphål 0,25 0,25 0,09 Takbärande Hus 10<br />
22488 Stolphål 0,4 0,4 0,12<br />
22713 Härd 1,55 1,5 0,18<br />
22753 Härd 1,43 1,23 0,46<br />
22796 Grop 3,7 2,4 0,46 Arbetsgrop<br />
22868 Härd 1,02 1 0,09<br />
22939 Härd 2,1 1,5 0,22<br />
22976 Härd 0,8 0,75 0,12<br />
23002 Grop 1,5 1,5 0,26 Arbetsgrop<br />
23039 Härd 1,66 1,4 0,1<br />
23251 Grop 3,6 2,4 0,2 Avfallsgrop<br />
23432 Grop 1,5 1,3 0,34 Arbetsgrop<br />
23458 Grop 1,1 1 0,23 Arbetsgrop<br />
24002 Grop 3,8 1,95 0,4 Avfallsgrop<br />
242 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
24076 Stolphål 0,24 0,16 0<br />
24169 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24179 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24191 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24203 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24217 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24228 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24240 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24252 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24265 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24276 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24286 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24297 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24310 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24321 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24335 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24345 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24358 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
24371 Härd 1,1 1,1 0,06<br />
24406 Stolphål 0,41 0,41 0,05 Vägg Hus 20<br />
24428 Stolphål 0,82 0,82 0,24 Takbärande, stenskott Hus 20<br />
24454 Stolphål 0,68 0,68 0,22 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 20<br />
24479 Stolphål 0,73 0,73 0,19 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 20<br />
24503 Stolphål 0,76 0,76 0,19 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 20<br />
24527 Stolphål 0,33 0,33 0,12<br />
24543 Stolphål 0,65 0,65 0,14<br />
24565 Stolphål 0,58 0,58 0,11 Takbärande Hus 20<br />
24587 Stolphål 0,44 0,44 0,09<br />
24609 Stolphål 0,5 0,5 0,26<br />
25099 Stolphål 0,6 0,6 0,2<br />
25258 Stolphål 0,8 0,8 0,5<br />
25308 Grop 1,3 1,5 0,16 Avfallsgrop<br />
25952 Pinnhål 0 0 0<br />
25968 Stolphål 0,5 0,45 0,08<br />
25987 Stolphål 0,32 0,32 0,1<br />
26022 Stolphål 0,3 0,3 0,1<br />
26038 Grop 1,27 1,13 0,3 Arbetsgrop<br />
26063 Stolphål 0,5 0,5 0,16<br />
26080 Stolphål 0,5 0,4 0,12<br />
26099 Stolphål 0,45 0,45 0,22<br />
26118 Stolphål 0,6 0,56 0,14<br />
26200 Stolphål 0,5 0,48 0,13<br />
26221 Stolphål 0,84 0,84 0,12<br />
26250 Stolphål 0,34 0,34 0,07 Gavel Hus 20<br />
26269 Härd 0,84 0,5 0,1<br />
26291 Stolphål 0,3 0,3 0,12<br />
26309 Stolphål 0,48 0,48 0,17 Vägg Hus 20<br />
26329 Stolphål 0,48 0,48 0,13 Takbärande Hus 20<br />
26347 Stolphål 0,42 0,42 0,14 Takbärande Hus 20<br />
26365 Härd 1 0,8 0,04<br />
26403 Stolphål 0,34 0,34 0,16 Gavel Hus 20<br />
26422 Härd 2,8 1,7 0,13<br />
26470 Stolphål 0,54 0,54 0,12 Takbärande, stenskott Hus 20<br />
BILAGA 1 243
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
26496 Stolphål 0,52 0,52 0,18 Vägg, stenskott Hus 20<br />
26529 Grophus 4 3 0,34 Grophus 4<br />
26594 Grop 1,85 1,85 0,42 Förvaringsgrop<br />
26652 Stolphål 0,7 0,6 0,11 Gavel, stenskott Hus 19<br />
26674 Stolphål 0,56 0,55 0,11 Gave, stolpmärke Hus 19<br />
26698 Grop 2,22 2,6 0,22 Anonymgrop<br />
26731 Grop 3,8 1,7 0,41 Avfallsgrop<br />
26756 Grop 2,3 1,7 0,34 Avfallsgrop<br />
26783 Stolphål 0,32 0,3 0,04 Vägg Hus 33<br />
26798 Härd 2,26 1,95 0,39<br />
26829 Stolphål 0,6 0,58 0,12 Stenskott<br />
26846 Stolphål 0,64 0,81 0,12<br />
26873 Kokgrop 2,15 2,1 0,98<br />
26937 Stolphål 0,49 0,47 0 Takbärande Hus 41<br />
26958 Stolphål 0,54 0,54 0,1 Takbärande Hus 41<br />
26972 Stolphål 0,75 0,7 0,36<br />
27004 Stolphål 1 0,8 0,2 Takbärande Hus 41<br />
27026 Stolphål 0,6 0,6 0,2 Takbärande, stenskott Hus 41<br />
27046 Stolphål 0,39 0,39 0,21<br />
27161 Stolphål 0,28 0,28 0,16<br />
27335 Stolphål 0,36 0,3 0,14<br />
27350 Stolphål 0,52 0,56 0,12<br />
27391 Pinnhål 0,16 0,16 0,08<br />
27417 Stolphål 0,3 0,3 0,15<br />
27431 Stolphål 115 100 0,18<br />
27454 Stolphål 0,44 0,44 0,16<br />
27468 Kokgrop 1,24 0,8 0,34<br />
27542 Stolphål 0,35 0,3 0,06 Vägg Hus 33<br />
27700 Stolphål 0,65 0,7 0,11 Takbärande Hus 10<br />
27813 Stolphål 0,16 0,16 0,08<br />
27825 Stolphål 0,22 0,2 0,1<br />
27850 Stolphål 0,24 0,24 0,16<br />
27862 Stolphål 0,56 0,56 0,15 Takbärande Hus 10<br />
27875 Stolphål 0,3 0,3 0,07 Takbärande Hus 10<br />
27887 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Takbärande Hus 10<br />
27898 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27902 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27906 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27910 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27914 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27918 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27923 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27928 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27932 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27936 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27940 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27944 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27948 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27952 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27956 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27961 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27965 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27970 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
244 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
27974 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27979 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27984 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
27988 Stolphål 0,23 0,23 0,08 Takbärande Hus 10<br />
28001 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28005 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28010 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28015 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28020 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28025 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28061 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28064 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28069 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28073 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28088 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28093 Stolphål 0,34 0,3 0 Takbärande Hus 10<br />
28109 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28113 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28117 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28122 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28126 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28129 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28133 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28138 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28142 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28146 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28151 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28156 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
28193 Stolphål 0,32 0,32 0,22 Gavel Hus 10<br />
28206 Stolphål 0,26 0,3 0,09 Gavel Hus 10<br />
28543 Ugn 1,56 1,3 0,3<br />
28565 Stolphål 0,66 0,5 0,12<br />
28583 Ugn 1,64 1,62 0,45<br />
28614 Härd 0,78 0,65 0,07<br />
28646 Grop 3,2 2,23 0,6 Lertäktsgrop 11865<br />
28693 Grop 2,33 1,75 0,6 Lertäktsgrop<br />
28720 Kokgrop 1,5 1,2 0,33<br />
28741 Stolphål 0,3 0,3 0,08<br />
28755 Stolphål 0,35 0,25 0,08<br />
28769 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Stenskott<br />
28798 Härd 1,35 1,35 0,09<br />
28820 Kokgrop 1,5 1,5 0,48<br />
28885 Stolphål 0,6 0,6 0,22 Stenskott<br />
28904 Stolphål 0,72 0,7 0,16 Stenskott<br />
28957 Stolphål 0,7 0,7 0,4 Takbärande, stenskott Hus 36<br />
29106 Stolphål 0,48 0,44 0,45 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 36<br />
29123 Stolphål 0,3 0,3 0,28 Takbärande Hus 36<br />
29139 Stolphål 0,47 0,47 0,45 Vägg, stenskott Hus 36<br />
29171 Stolphål 0,38 0,38 0,34 Vägg, stenskott Hus 36<br />
29186 Stolphål 0,34 0,34 0,24 Takbärande, stenskott Hus 36<br />
29203 Stolphål 0,64 0,52 0,34 Takbärande, stenskott Hus 36<br />
29219 Stolphål 0,3 0,3 0,21 Vägg Hus 36<br />
29261 Härd 0,9 0,55 0,1 Hus 36<br />
BILAGA 1 245
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
29281 Stolphål 0,38 0,35 0,1<br />
29294 Stolphål 0,5 0,5 0,18 Takbärande Hus 36<br />
29312 Stolphål 0,52 0,43 0,25 Ingång Hus 36<br />
29328 Stolphål 0,83 0,42 0,06 Ingång Hus 36<br />
29349 Stolphål 1,24 0,7 0,18 Takbärande Hus 36<br />
29389 Stolphål 0,52 0,52 0 Takbärande Hus 36<br />
29406 Stolphål 1,04 0,85 0,26 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 36<br />
29429 Stolphål 0,46 0,5 0,16 Vägg, stenskott Hus 36<br />
29452 Stolphål 0,8 0,8 0,18 Takbärande Hus 36<br />
29583 Stolphål 0,25 0,3 0,11 Stolpmärke<br />
29593 Stolphål 0,56 0,56 0,25 11964<br />
29715 Stolphål 0,6 0,5 0,14<br />
29731 Stolphål 0,3 0,3 0,26<br />
29768 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
29781 Härd 0,74 0,74 0,04<br />
29817 Stolphål 0,56 0,6 0,16 Övrigt, stolpmärke Hus 35<br />
29835 Stolphål 0,62 0,62 0,14 Övrigt Hus 35<br />
29870 Stolphål 0,98 0,53 0,18 Övrigt Hus 35<br />
29892 Stolphål 0,52 0,52 0,16 Övrigt, stolpmärke Hus 35<br />
30043 Stolphål 0 0 0 Vägg 36<br />
30059 Stolphål 0 0 0 Övrigt<br />
30071 Härd 0,8 0,8 0,12<br />
30089 Kokgrop 0,55 0,5 0,2<br />
30116 Stolphål 0,12 0,12 0,07<br />
30128 Härd 0,55 0,37 0,07<br />
30144 Stolphål 0,12 0,1 0,07<br />
30296 Kokgrop 0,56 0,32 0,25<br />
30358 Stolphål 0,34 0,3 0,18<br />
30372 Stolphål 0,52 0,5 0,18<br />
30458 Grophus 4,19 0 0,52 Grophus 5<br />
30483 Härd 0,64 0,6 0,07<br />
30501 Stolphål 0,68 0,63 0,16 Takbärande Hus 21<br />
30517 Stolphål 0,62 0,62 0,04 Takbärande Hus 21<br />
30532 Stolphål 0,68 0,66 0,2 Takbärande Hus 21<br />
30549 Stolphål 0,47 0,44 0,18<br />
30564 Stolphål 0,75 0,7 0,17 Takbärande Hus 21<br />
30583 Stolphål 0,58 0,52 0,2 Takbärande Hus 21<br />
30599 Stolphål 0,62 0,62 0,18 Takbärande Hus 21<br />
30615 Stolphål 0,22 0,2 0,11 Vägg Hus 21<br />
30627 Stolphål 0,16 0,16 0,08<br />
30639 Grophus 4,1 1,7 0,38 Grophus 6<br />
30671 Härd 0,56 0,56 0,05 30639<br />
30690 Stolphål 0,67 0,67 0,38 30639<br />
30706 Stolphål 0,62 0,4 0,1<br />
30741 Stolphål 0,26 0,26 0,08<br />
30755 Härd 0,93 0,65 0,1<br />
30776 Stolphål 0,6 0,5 0,14<br />
30793 Stolphål 0,26 0,23 0,12<br />
30804 Stolphål 0,6 0,6 0,18<br />
30879 Stolphål 0,39 0,39 0,15<br />
30892 Stolphål 0,2 0,2 0,09<br />
30905 Stolphål 0,4 0,4 0,1<br />
31233 Stolphål 0,78 0,5 0,2 Takbärande Hus 12<br />
246 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
31248 Stolphål 0,62 0,55 0,19 Takbärande, stenskott Hus 12<br />
31263 Stolphål 0,48 0,48 0,08 Takbärande Hus 12<br />
31278 Stolphål 0,52 0,4 0,29 Takbärande Hus 12<br />
31298 Stolphål 0,52 0,45 0,15 Takbärande Hus 12<br />
31312 Härd 0,85 1 0,07<br />
31360 Grop 1,02 1 0,29 Förvaringsgrop<br />
31378 Stolphål 0,56 0,55 0,12 Takbärande Hus 12<br />
31393 Stolphål 0,28 0,28 0,09 Takbärande Hus 12<br />
31404 Stolphål 0,54 0,5 0,11 Takbärande Hus 12<br />
31419 Stolphål 0,46 0,43 0 Takbärande Hus 12<br />
31435 Stolphål 0,45 0,45 0,07 Takbärande Hus 12<br />
31468 Grop 2,2 1,89 0,44 Förvaringsgrop<br />
31551 Stolphål 0,7 0,7 0,2 Övrigt Hus 38<br />
31573 Härd 0,9 0,9 0,08<br />
31593 Stolphål 0,7 0,7 0,21<br />
31626 Stolphål 1 0,6 0,18 Övrigt Hus 38<br />
31647 Stolphål 0,33 0,29 0 Övrigt Hus 38<br />
31659 Pinnhål 0,06 0,06 0,03 Hus 38<br />
31670 Stolphål 0,82 0,82 0,24 Takbärande Hus 16<br />
31690 Härd 1,6 1,15 0,26 Hus 15<br />
31716 Grop 1,2 1 0,22 Avfallsgrop<br />
31815 Vattenhål 2,2 1,75 0,48<br />
31891 Stolphål 0,36 0,34 0,1<br />
31906 Stolphål 0,35 0,28 0,06<br />
31920 Stolphål 0,6 0,6 0,18<br />
31937 Stolphål 0,6 0,6 0,25 Stolpmärke<br />
31977 Kokgrop 1,1 1,1 0,34<br />
31999 Stolphål 0,5 0,3 0,06<br />
32014 Stolphål 0,4 0,34 0,06<br />
32028 Stolphål 0,8 0,77 0,18<br />
32052 Grop 2,9 2,9 0,38 Förvaringsgrop<br />
32091 Stolphål 0,8 0,8 0,15 Takbärande Hus 16<br />
32113 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Takbärande Hus 15<br />
32138 Stolphål 0,72 0,5 0,2<br />
32157 Grop 2,1 2,1 0,5 Förvaringsgrop<br />
32199 Härd 1,45 1,35 0,11<br />
32223 Grop 2,9 2,1 0,4 Arbetsgrop<br />
32271 Härd 1,25 1,15 0,12<br />
32295 Grop 1,16 0,73 0 Anonymgrop<br />
32372 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Takbärande Hus 15<br />
32386 Stolphål 0,8 0,8 0,16 Vägg Hus 16<br />
32405 Kokgrop 2 1,45 0,54<br />
32455 Grop 1,6 1,6 0,38 Förvaringsgrop<br />
32483 Grop 3,3 2,4 0,55 Anonymgrop<br />
32575 Grop 1 1 0,2 Anonymgrop<br />
32628 Härd 0,8 0,8 0,01<br />
32649 Härd 1,7 1,7 0,23<br />
32673 Stolphål 0,6 0,52 0,16 Takbärande Hus 16<br />
32689 Stolphål 0,52 0,37 0,02 Takbärande Hus 16<br />
32704 Stolphål 0,36 0,36 0,18 Vägg Hus 14<br />
32728 Stolphål 0,64 0,56 0,14 Gavel, stenskott Hus 14<br />
32744 Stolphål 0,45 0,4 0,39 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32763 Grop 2,2 1,9 0,52 Värmegrop<br />
BILAGA 1 247
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
32790 Stolphål 0,24 0,2 0,11<br />
32801 Stolphål 0,54 0,54 0,16 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32817 Stolphål 0,46 0,44 0,42 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32839 Grop 2,56 1,58 0,27 Värmegrop Hus 14<br />
32870 Stolphål 0,46 0,46 0,28 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32886 Stolphål 0,1 0,08 0,02<br />
32905 Stolphål 0,42 0,4 0,3 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32920 Pinnhål 0,1 0,05 0,015<br />
32930 Pinnhål 0,04 0,04 0,015<br />
32959 Stolphål 0,43 0,43 0,35 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
32974 Stolphål 0,38 0,34 0,02 Vägg Hus 14<br />
33017 Stolphål 0,1 0,07 0,02<br />
33026 Stolphål 0,38 0,3 0,28 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
33041 Pinnhål 0,05 0,05 0,07<br />
33046 Pinnhål 0,04 0,04 0,03<br />
33051 Härd 0,5 0,5 0,25 Hus 14<br />
33069 Stolphål 0,42 0,24 0,3 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
33080 Stolphål 0,46 0,4 0,35 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
33095 Grop 1 0,72 0,22 Värmegrop<br />
33116 Kokgrop 1,1 1 0,18<br />
33136 Stolphål 0,37 0,37 0,08 Vägg Hus 14<br />
33150 Stolphål 0,3 0,25 0,02 Vägg Hus 14<br />
33178 Stolphål 0,12 0,12 0,005<br />
33188 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33202 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33214 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33244 Kokgrop 0,8 0,75 0,36<br />
33261 Grop 3,05 2,36 0,64 Anonymgrop<br />
33309 Grop 1,2 1 0,16 Förvaringsgrop<br />
33328 Grop 1,4 1,2 0,3 Avfallsgrop<br />
33354 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33419 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33521 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33526 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33531 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33536 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33542 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33548 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33552 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33557 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
33608 Stolphål 0,6 0,45 0,07 Vägg Hus 14<br />
33626 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Övrigt Hus 38<br />
33643 Stolphål 0,35 0,4 0,08 Övrigt Hus 38<br />
33659 Härd 0,7 0,7 0,06<br />
33687 Stolphål 0,32 0,32 0,12 Vägg Hus 14<br />
33728 Stolphål 0,18 0,18 0,01 Gavel Hus 14<br />
33737 Stolphål 0,5 0,4 0,34 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
33774 Grop 1,02 0,9 0,18 Avfallsgrop Hus 14<br />
33796 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
33812 Stolphål 0,4 0,4 0,2 Stenskott 33827<br />
33827 Grop 5,8 3 0,49 Lertäktsgrop<br />
33868 Stolphål 0,26 0,28 0,24 Takbärande, stolpmärke Hus 13<br />
33888 Stolphål 0,6 0,6 0,21<br />
248 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
33904 Härd 0,68 0,82 0,22<br />
33922 Härd 1,06 1 0,4<br />
33948 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33970 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
33991 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34002 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34013 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34028 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34041 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34051 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34064 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
34095 Stolphål 0,3 0,4 0,24<br />
34115 Stolphål 0,3 0,3 0,11<br />
34167 Stolphål 0,6 0,6 0,22<br />
34212 Stolphål 0,8 0,8 0,2<br />
34229 Stolphål 0,35 0,4 0,12<br />
34300 Stolphål 0,3 0,3 0,15<br />
34326 Stolphål 0,56 0,56 0,16<br />
34341 Stolphål 0,75 0,72 0,2 Vägg, stolpmärke Hus 19<br />
34362 Stolphål 0,36 0,35 0,1 Stolpmärke<br />
34380 Stolphål 0,65 0,6 0,18 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
34400 Stolphål 0,64 0,69 0,38 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
34420 Stolphål 0,8 0,5 15<br />
34441 Stolphål 0,66 0,32 0,05<br />
34457 Stolphål 0,75 0,8 0,32 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
34479 Grop 1,88 1,8 0,94 Värmegrop Hus 19<br />
34511 Härd 0,8 0,8 0,2 Hus 19<br />
34544 Stolphål 0,86 0,83 0,23 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
34568 Stolphål 0,77 0,77 0,27 Takbärande, stenskott Hus 19<br />
34588 Härd 0,56 1,1 0,11<br />
34611 Stolphål 0,62 0,55 0,3 Stenskott<br />
34627 Stolphål 0,76 0,8 0,22 Takbärande Hus 13<br />
34648 Stolphål 0,66 0,62 0,19 Takbärande Hus 13<br />
34668 Stolphål 0,61 0,66 0,26 Takbärande, stolpmärke Hus 13<br />
34689 Stolphål 0,35 0,2 0,14<br />
34702 Stolphål 0,7 0,3 0,16<br />
34748 Stolphål 0,7 0,7 0,52<br />
34768 Stolphål 0,74 0,7 0,57<br />
34834 Stolphål 0,6 0,3 0,06<br />
34900 Stolphål 0,43 0,45 0,09 Takbärande Hus 33<br />
34917 Grop 1,3 1,2 0,21 Förvaringsgrop<br />
35284 Stolphål 0,22 0,22 0,06<br />
35300 Stolphål 0,29 0,29 0,19 Takbärande Hus 9<br />
35319 Stolphål 0,23 0,23 0,1<br />
35330 Stolphål 0,26 0,26 0,19<br />
35354 Härd 1,3 0,86 0,15<br />
35390 Grop 3,22 2,05 0,32 Arbetsgrop<br />
35495 Stolphål 0,18 0,18 0,12 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35515 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35532 Stolphål 0,2 0,2 0,04 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35542 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35555 Stolphål 0,26 0,26 0,09 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35570 Stolphål 0,26 0,26 0,08 Ingång Hus 8<br />
BILAGA 1 249
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
35582 Stolphål 0,34 0,34 0,1 Ingång, stenskott Hus 8<br />
35598 Stolphål 0,2 0,2 0,05 Vägg Hus 8<br />
35611 Stolphål 0,2 0,2 0,06 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35624 Stolphål 0,28 0,28 0,16 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35635 Stolphål 0,2 0,2 0,06 Vägg Hus 8<br />
35647 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35663 Härd 0,8 0,8 0,2<br />
35688 Grop 0,84 0,6 0,31 Förvaringsgrop<br />
35709 Stolphål 1 0,7 0,28<br />
35734 Stolphål 0,71 0,47 0<br />
35756 Stolphål 0,2 0,2 0,03 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35773 Stolphål 0,32 0,32 0,24 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35787 Stolphål 0,32 0,32 0,2 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35800 Stolphål 0,27 0,27 0,12 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35815 Stolphål 0,28 0,28 0,08 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35828 Stolphål 0,32 0,32 0,1 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35843 Stolphål 0,4 0,32 0,14 Vägg, stenskott Hus 8<br />
35871 Stolphål 0,38 0,38 0,05 Vägg Hus 8<br />
35893 Stolphål 0,38 0,38 0,12 Takbärande Hus 8<br />
35911 Stolphål 0,42 0,42 0,18 Takbärande Hus 8<br />
35927 Stolphål 0,5 0,5 0,2 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
35971 Stolphål 0,38 0,38 0,11 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
35988 Stolphål 0,4 0,4 0,03 Takbärande Hus 8<br />
36007 Stolphål 0,9 0,5 0,19 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36023 Stolphål 0,42 0,42 0,13 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36042 Stolphål 0,54 0,54 0,2 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36063 Stolphål 0,72 0,6 0,28 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36088 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36104 Stolphål 0,35 0,35 0,06 Takbärande Hus 8<br />
36118 Stolphål 0,65 0,65 0,14 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36134 Stolphål 0,56 0,56 0,08 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36152 Stolphål 0,72 0,72 0,26 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 8<br />
36172 Stolphål 0,72 0,72 0,16 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36191 Stolphål 0,6 0,6 0,2 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36211 Stolphål 0,4 0,35 0,38 Ingång Hus 8<br />
36227 Stolphål 0,83 0,83 0,22 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36247 Stolphål 0,64 0,64 0,12 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36265 Stolphål 0,8 0,8 0,22 Takbärande, stenskott Hus 8<br />
36286 Stolphål 0,46 0,4 0,1 Takbärande Hus 11<br />
36301 Stolphål 0,35 0,3 0,12 Takbärande Hus 11<br />
36316 Stolphål 0,7 0,5 0,1 Takbärande Hus 11<br />
36333 Stolphål 0,4 0,4 0 Takbärande Hus 11<br />
36344 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
36360 Stolphål 0,4 0,4 0,11 Takbärande Hus 11<br />
36374 Stolphål 0,44 0,4 0,22 Takbärande Hus 11<br />
36388 Härd 1,55 1,65 0,1<br />
36413 Stolphål 0,55 0,55 0,15 Takbärande Hus 11<br />
36427 Stolphål 0,8 0,8 0,2 Stolpmärke Hus 11<br />
36441 Stolphål 0,45 0,45 0,18 Takbärande Hus 11<br />
36457 Stolphål 0,5 0,5 0,18 Takbärande Hus 11<br />
36472 Stolphål 0,5 0,5 0,15 Takbärande Hus 11<br />
36490 Stolphål 0,4 0,4 0,21 Takbärande Hus 11<br />
36504 Stolphål 0,74 0,8 0,26 Takbärande Hus 11<br />
250 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
36523 Stolphål 0,5 0,5 0,17 Takbärande Hus 11<br />
36568 Pinnhål 0,11 0,1 0,01<br />
36705 Härd 1 0,62 0,06<br />
36727 Pinnhål 0 0 0<br />
36912 Stolphål 0,18 0,18 0,1<br />
36974 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
36980 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
36987 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
36993 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
36999 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37005 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37010 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37016 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37022 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37027 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37032 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37038 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37044 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37050 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37056 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37063 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37069 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37075 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37081 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37086 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37092 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37098 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37102 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37106 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37113 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37119 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37125 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37131 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37138 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37144 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37151 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
37233 Pinnhål 0,1 0,07 0,12<br />
37258 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37264 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37271 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37278 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37284 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37290 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37296 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37302 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37308 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37314 Pinnhål 0 0 0 201270<br />
37342 Pinnhål 0,04 0,04 0,07 10100<br />
37348 Stolphål 0,16 0,16 0,12 10100<br />
37407 Stolphål 0,36 0,3 0,3<br />
37423 Pinnhål 0,18 0,18 0<br />
37435 Pinnhål 0,18 0,18 0<br />
37447 Pinnhål 0,07 0,07 0,07 204979<br />
BILAGA 1 251
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
37453 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37460 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37466 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37471 Pinnhål 0,1 0,1 0,16 204979<br />
37479 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37486 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37493 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37500 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37519 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37531 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37541 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37546 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37554 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37560 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37565 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37571 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37576 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37582 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37593 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37599 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37610 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37617 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37625 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37631 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37637 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37644 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37651 Pinnhål 0,1 0,1 0,14 204979<br />
37658 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37665 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37672 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37678 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37684 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37690 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37695 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37701 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37708 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37714 Pinnhål 0 0 0 204979<br />
37721 Stolphål 0,7 0,7 0,47<br />
37811 Stolphål 0,2 0,14 0,11<br />
37842 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
37866 Grop 1,9 1,5 0,1 Anonymgrop<br />
38038 Grophus 4 3,35 0,33 Grophus 7<br />
38571 Härd 1,56 1,14 0,05<br />
38631 Härd 1,06 0,63 0,05<br />
38677 Härd 0,9 0,7 0,06<br />
38694 Härd 0,9 0,8 0,17<br />
38804 Stolphål 0,6 0,6 0,24 Takbärande Hus 20<br />
38820 Stolphål 0,22 0,22 0,09 Vägg Hus 20<br />
38838 Stolphål 0,24 0,24 0,08<br />
38859 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Gavel Hus 20<br />
38882 Stolphål 0,36 0,36 0,12 Gave, stenskott Hus 20<br />
38900 Grop 0,94 0,94 0,25 Anonymgrop<br />
38924 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Gavel Hus 20<br />
252 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
38942 Stolphål 0,47 0,47 0,25 Gavel, stenskott Hus 20<br />
38962 Kokgrop 1,95 1,4 0,28 Hus 20<br />
38997 Stolphål 0,14 0,14 0,04<br />
39013 Stolphål 0,84 0,84 0,14 Takbärande, stenskott Hus 20<br />
39036 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Hus 20<br />
39222 Gropsystem 3,3 2,3 0,4<br />
39346 Stolphål 0,3 0,3 0,11<br />
39426 Stolphål 0,3 0,3 0,13 38962<br />
39612 Stolphål 0,6 0,6 0,15<br />
39667 Härd 0,8 0,7 0,12<br />
39682 Härd 1 0,61 0,06<br />
39909 Stolphål 0,55 0,5 0,22<br />
39922 Stolphål 0,25 0,25 0,22<br />
39933 Grophus 3,6 2,2 0,32 Grophus 8<br />
40023 Härd 0,9 0,9 0,08<br />
40043 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Stenskott<br />
40067 Grop 3,55 2,85 0,68 Avfallsgrop<br />
40109 Stolphål 0,36 0,36 0,08 Stenskott<br />
40123 Stolphål 0,18 0,18 0,1<br />
40134 Stolphål 0,38 0,36 0<br />
40187 Härd 1,9 1,2 0,12<br />
40229 Stolphål 0,66 0,6 0,15<br />
40324 Stolphål 0,27 0,27 0,15<br />
40336 Stolphål 0,58 0,3 0,15<br />
40435 Pinnhål 0,08 0,08 0,08 201676<br />
40443 Pinnhål 0,08 0,08 0,09 201676<br />
40459 Stolphål 0,3 0,3 0,14 201676<br />
40473 Härd 0,78 0,78 0,08<br />
40568 Härd 0,6 0,3 0,12<br />
40687 Grop 1,09 0,99 0,38 Förvaringsgrop<br />
40706 Stolphål 0,34 0,34 0,13<br />
40720 Stolphål 0,52 0,52 0,18<br />
40761 Stolphål 0,36 0,36 0,18<br />
40863 Stolphål 0,22 0,22 0,08<br />
41205 Lager 0 0 0 Lagerrest i anl 38038<br />
41224 Stolphål 0,54 0,4 0,2<br />
41247 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
41260 Stolphål 0,32 0,44 0,11 Vägg Hus 18<br />
41272 Pinnhål 0,14 0,15 0,19<br />
41277 Stolphål 0,58 0,55 0,1 Gavel Hus 18<br />
41293 Stolphål 0,44 0,46 0,13 Gavel Hus 18<br />
41305 Stolphål 0,29 0,3 0,06 Övrigt Hus 18<br />
41314 Stolphål 0,36 0,34 0,05 Vägg Hus 18<br />
41325 Stolphål 0,42 0,38 0,08 Ingång Hus 18<br />
41336 Stolphål 0,4 0,35 0,08 Ingång Hus 18<br />
41344 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg Hus 18<br />
41353 Stolphål 0,29 0,29 0,04 Vägg Hus 18<br />
41362 Pinnhål 0,08 0,09 0,08<br />
41368 Stolphål 0,32 0,36 0,06 Ingång Hus 18<br />
41378 Stolphål 0,32 0,26 0,1 Ingång Hus 18<br />
41447 Stolphål 0,56 0,53 0,32 Takbärande Hus 34<br />
41461 Stolphål 0,4 0,4 0,16<br />
41472 Stolphål 0,4 0,28 0,15<br />
BILAGA 1 253
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
41514 Grop 1,38 1 0,18 Avfallsgrop<br />
41552 Stolphål 0,65 0,55 0,18 Takbärande Hus 5<br />
41574 Stolphål 0,3 0,28 0,22<br />
41584 Stolphål 0,4 0,38 0,05 Vägg Hus 6<br />
41638 Stolphål 0,35 0,3 0,12 Vägg Hus 5<br />
41658 Stolphål 0,65 0,55 0,12<br />
41701 Stolphål 0,26 0,24 0,05 Vägg Hus 6<br />
41746 Stolphål 0,46 0,28 0,1 Vägg Hus 5<br />
41788 Stolphål 0,34 0,3 0,17 Vägg Hus 5<br />
41811 Stolphål 0,25 0,25 0,08 Stenskott<br />
41828 Grop 3,4 3,4 0,72 Lertäktsgrop 200830<br />
41870 Lager 0 0 0 Lagerrest 48945<br />
41887 Stolphål 0,65 0,5 0,2 Takbärande Hus 4<br />
41903 Stolphål 0,3 0,25 0,1 Takbärande Hus 4<br />
41931 Stolphål 0,4 0,4 0,12<br />
41944 Stolphål 0,4 0,4 0,2<br />
41984 Stolphål 0,27 0,27 0,06<br />
41993 Härd 0,4 0,3 0,1<br />
42011 Brunn 1,7 1,8 1,3<br />
42022 Härd 0,8 0,4 0,12<br />
42037 Lager 0 0 0 Lagerrest 48945<br />
42056 Härd 1,5 0,8 0,1<br />
42080 Grop 1,04 0,59 0,28 Förvaringsgrop<br />
42102 Stolphål 0,38 0,38 0,2<br />
42132 Stolphål 0,48 0,44 0,07 Vägg, stolpmärke Hus 19<br />
42141 Stolphål 0,52 0,45 0,7 Vägg, stolpmärke Hus 19<br />
42151 Stolphål 0,42 0,38 0,05 Vägg , stolpmärke Hus 19<br />
42163 Stolphål 0,43 0,36 0,06 Vägg, stolpmärke Hus 19<br />
42175 Stolphål 0,31 0,3 0,03 Vägg Hus 19<br />
42191 Kulturlager 0 0 0 Lagerrest 48945<br />
42270 Stolphål 0,53 0,52 0,09 Takbärande Hus 34<br />
42309 Stolphål 0,16 0,16 0,08 Gavel Hus 14<br />
42318 Stolphål 0,21 0,21 0,035 Gavel Hus 14<br />
42328 Pinnhål 0,04 0,04 0,04<br />
42335 Stolphål 0,2 0,18 0,07<br />
42346 Stolphål 0,24 0,2 0,01 Vägg Hus 14<br />
42358 Stolphål 0,2 0,16 0,05 Vägg Hus 14<br />
42369 Stolphål 0,12 0,12 0,015<br />
42378 Pinnhål 0,05 0,05 0,03<br />
42386 Stolphål 0,41 0,41 0,15 Takbärande Hus 15<br />
42405 Stolphål 0,18 0,18 0,005<br />
42435 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42445 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42456 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42466 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42484 Stolphål 0,52 0,52 0,07<br />
42502 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42512 Stolphål 0,38 0,38 0,08<br />
42561 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42570 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42579 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42591 Pinnhål 0 0 0<br />
42608 Pinnhål 0,06 0,06 0,05<br />
254 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
42618 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42629 Lager 0 0 0 Lagerrest<br />
42642 Stolphål 0,16 0,16 0,03 Vägg Hus 14<br />
42654 Pinnhål 0,05 0,05 0,02<br />
42663 Pinnhål 0,05 0,05 0,02<br />
42671 Pinnhål 0,08 0,08 0 Hus 14<br />
42680 Pinnhål 0,05 0,05 0,005<br />
42690 Pinnhål 0,05 0,05 0,003<br />
42698 Pinnhål 0,06 0,06 0,01<br />
42707 Stolphål 0,63 0,45 0,09 Vägg Hus 14<br />
42728 Pinnhål 0,07 0,06 0 Hus 14<br />
42737 Stolphål 0,34 0,27 0,02<br />
42744 Stolphål 0,17 0,12 0,01 Vägg Hus 14<br />
42757 Stolphål 0,38 0,28 0,04 Takbärande Hus 14<br />
42774 Stolphål 0,19 0,19 0,03 Vägg Hus 14<br />
42786 Stolphål 0,15 0,08 0 Vägg Hus 14<br />
42799 Pinnhål 0,06 0,05 0 Hus 14<br />
42807 Stolphål 0,2 0,2 0 Vägg Hus 14<br />
42822 Stolphål 0,16 0,16 0,15 Vägg Hus 14<br />
42868 Stolphål 0,31 0,31 0,18<br />
42876 Stolphål 0,9 0,65 0,2<br />
42901 Stolphål 0,23 0,23 0,1 Takbärande Hus 29<br />
42911 Stolphål 0,26 0,26 0,06 Takbärande Hus 29<br />
42921 Stolphål 0,4 0,41 0,06<br />
42945 Stolphål 0,69 0,44 0,12<br />
42962 Stolphål 0,44 0,4 0,11 Takbärande, stenskott Hus 14<br />
42982 Gropsystem 9,7 6,8 0,4<br />
43131 Grop 1,5 1,4 0,2 Lertäktsgrop 42982<br />
43178 Pinnhål 0,05 0,05 0,05<br />
43186 Pinnhål 0,04 0,05 0,03<br />
43210 Pinnhål 0,06 0,04 0,06<br />
43251 Pinnhål 0,04 0,04 0,05<br />
43260 Pinnhål 0,1 0,1 0,03<br />
43270 Pinnhål 0,07 0,05 0 201676<br />
43279 Pinnhål 0,06 0,05 0,03 201676<br />
43288 Stolphål 0,5 0,3 0,06 201676<br />
43338 Stolphål 0,54 0,54 0,1<br />
43380 Stolphål 0,36 0,36 0,11<br />
43398 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
43414 Stolphål 0,35 0,18 0,04 Takbärande Hus 22<br />
43461 Stolphål 0,52 0,52 0,11 Takbärande Hus 40<br />
43472 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Takbärande Hus 40<br />
43536 Stolphål 0,4 0,4 0,15 Takbärande Hus 40<br />
43573 Stolphål 0,17 0,17 0,08 Takbärande Hus 40<br />
43649 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
43672 Stolphål 0,33 0,33 0,2<br />
43689 Stolphål 0,2 0,2 0,26<br />
43821 Brunn 4 3,6 1,73<br />
43851 Stolphål 0,24 0,22 0,12<br />
43861 Stolphål 0,48 0,41 0,1<br />
43875 Stolphål 0,28 0,34 0,04<br />
43886 Stolphål 0,34 0,5 0,18<br />
43898 Stolphål 0,34 0,34 0,16<br />
BILAGA 1 255
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
43911 Stolphål 0,56 0,57 0,06<br />
43924 Stolphål 0,28 0,24 0,06<br />
43934 Stolphål 0,35 0,34 0,12<br />
43978 Grop 1,5 1 0,22 Avfallsgrop<br />
43995 Stolphål 0,44 0,42 0,12<br />
44007 Stolphål 0,7 0,64 0,16<br />
44042 Stolphål 0,22 0,22 0,1<br />
44245 Våtmarkslager 15 15 0,2<br />
44271 Stolphål 0,45 0,4 0,1<br />
44285 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
44468 Pinnhål 0,05 0,05 0,17<br />
44479 Skärvstenspackning 20 8,5 0,2<br />
44522 Skärvstenspackning 10 10 0,2<br />
44605 Stolphål 0,24 0,24 0,12<br />
44786 Stolphål 0,26 0,26 0,14 Vägg Hus 6<br />
44830 Stolphål 0,26 0,26 0,1 Vägg Hus 5<br />
44844 Stolphål 0,24 0,22 0,08<br />
44897 Stolphål 0,26 0,26 0,1 210571<br />
44966 Stolphål 0,33 0,33 0,23 210571<br />
44978 Stolphål 0,27 0,27 0,15 Stenskott 210571<br />
45046 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
45085 Stolphål 0,48 0,48 0,12 Takbärande Hus 40<br />
45096 Stolphål 0,25 0,25 0,18<br />
45109 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Takbärande Hus 40<br />
45124 Stolphål 0,5 0,45 0 Takbärande Hus 40<br />
45137 Stolphål 0,46 0,46 0 Takbärande Hus 40<br />
45213 Stolphål 0,26 0,25 0,16 Vägg Hus 5<br />
45358 Ränna 0 0,4 0,14 Hus 5<br />
45388 Ugn 3 3 0,4<br />
45453 Stolphål 0,2 0,2 0,16<br />
45470 Stolphål 0,28 0,28 0,15<br />
45482 Stolphål 0,53 0,53 0,2 Takbärande Hus 22<br />
45496 Stolphål 0,37 0,37 0,29 Stenskott 210571<br />
45507 Stolphål 0,62 0,62 0,32 Gavel Hus 22<br />
45544 Pinnhål 0,05 0,05 0,18<br />
45557 Stolphål 0,46 0,5 0,2 Takbärande, stenskott Hus 22<br />
45711 Stolphål 0,35 0,35 0,16 Vägg, stenskott Hus 5<br />
45722 Stolphål 0,4 0,4 0,22<br />
45739 Stolphål 0,3 0,26 0,12 Vägg Hus 5<br />
45759 Stolphål 0,27 0,27 0,2 Vägg, stolpmärke Hus 5<br />
45791 Stolphål 0,24 0,34 0,17<br />
46082 Pinnhål 0,1 0,1 0,02<br />
46085 Stolphål 0,21 0,21 0,06<br />
46092 Stolphål 0,32 0,32 0,09 Övrigt Hus 20<br />
46100 Stolphål 0,12 0,12 0,03<br />
46110 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46113 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46116 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46119 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46122 Stolphål 0,12 0,12 0 201281<br />
46128 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46131 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46143 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
256 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
46149 Pinnhål 0 0 0 201281<br />
46164 Stolphål 0,45 0,38 0,11<br />
46177 Stolphål 0,22 0,22 0,06<br />
46185 Stolphål 0,58 0,5 0,17<br />
46219 Pinnhål 0,03 0,03 0,03<br />
46222 Pinnhål 0,04 0,04 0,08<br />
46225 Pinnhål 0,12 0,12 0,06<br />
46262 Pinnhål 0,05 0,05 0<br />
46265 Pinnhål 0,05 0,05 0,04<br />
46272 Pinnhål 0,05 0,05 0,04<br />
46275 Pinnhål 0,08 0,08 0,05<br />
46280 Pinnhål 0 0 0,03<br />
46314 Pinnhål 0 0 0,05<br />
46347 Pinnhål 0 0 0,03<br />
46350 Pinnhål 0,05 0,05 0,03<br />
46353 Pinnhål 0,05 0,04 0,03<br />
46356 Pinnhål 0,05 0,05 0,02<br />
46359 Pinnhål 0,03 0,03 0,02<br />
46362 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
46368 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
46371 Pinnhål 0,05 0,05 0,02<br />
46413 Stolphål 0,45 0,45 0,07 Hus 20<br />
46540 Stolphål 0,28 0,28 0,08 Vägg Hus 21<br />
46671 Härd 1,2 1,2 0,09<br />
46721 Stolphål 0,25 0,25 0,09<br />
46732 Stolphål 0,25 0,18 0,04<br />
46742 Stolphål 0,5 0,5 0,52<br />
46774 Stolphål 0,34 0,34 0,4<br />
46839 Stolphål 0,52 0,5 0,1<br />
46857 Stolphål 0,38 0,38 0,23 Stolpmärke<br />
46883 Pinnhål 0,04 0,04 0,07<br />
46887 Pinnhål 0,04 0,04 0,02<br />
46941 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46945 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46949 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46953 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46957 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46961 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46965 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46969 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46973 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46977 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46981 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46985 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46989 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46993 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
46997 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
47001 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
47005 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
47009 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
47049 Stolphål 0,18 0,18 0,04<br />
47062 Stolphål 0,2 0,2 0,09<br />
47073 Stolphål 0,14 0,14 0,03<br />
BILAGA 1 257
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
47082 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
47093 Stolphål 0,14 0,14 0,03<br />
47102 Stolphål 0,26 0,26 0,1<br />
47117 Stolphål 0,2 0,2 0,02<br />
47131 Stolphål 0,18 0,16 0,02<br />
47151 Pinnhål 0,08 0,08 0,16<br />
47159 Pinnhål 0,08 0,08 0,18<br />
47168 Pinnhål 0,12 0,12 0,1<br />
47177 Pinnhål 0,09 0,09 0,18<br />
47235 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
47246 Stolphål 0,16 0,16 0,12<br />
47257 Stolphål 0,11 0,11 0,08<br />
47295 Stolphål 0,18 0,18 0,11<br />
47309 Stolphål 0,2 0,2 0,14<br />
47320 Pinnhål 0,04 0,04 0,03<br />
47328 Pinnhål 0,05 0,05 0,05<br />
47343 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
47350 Stolphål 0,12 0,12 0,06<br />
47364 Pinnhål 0,08 0,08 0,03<br />
47399 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
47430 Stolphål 0,3 0,3 0,09 Takbärande Hus 40<br />
47485 Stolphål 0,27 0,27 0,12 210571<br />
47738 Stolphål 0,45 0,35 0,2 Stenskott<br />
47753 Stolphål 0,35 0,35 0,24<br />
47769 Stolphål 0,55 0,55 0,08<br />
47798 Stolphål 0,7 0,4 0,16<br />
47815 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Vägg Hus 5<br />
47827 Stolphål 0,3 0,3 0,16<br />
47840 Stolphål 0,76 0,56 0,15 Stolpmärke<br />
47902 Stolphål 0,5 0,4 0,16 Takbärande Hus 34<br />
47917 Stolphål 0,55 0,55 0,18 Stenskott<br />
47933 Stolphål 0,38 0,38 0,32 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 14<br />
48072 Stolphål 0,11 0,11 0,005<br />
48148 Stolphål 0,3 0,25 0,06 Vägg Hus 5<br />
48159 Stolphål 0,2 0,2 0,04 Vägg Hus 5<br />
48170 Stolphål 0,4 0,3 0,15<br />
48184 Stolphål 0,4 0,38 0,2<br />
48219 Stolphål 0,3 0,3 0,1 Vägg Hus 5<br />
48229 Stolphål 0,3 0,3 0,18<br />
48303 Stolphål 0,33 0,28 0,14<br />
48314 Stolphål 0,26 0,26 0,06<br />
48666 Härd 1,8 1,55 0,3 12860<br />
48686 Härd 1,9 0,9 0,3 12860<br />
48702 Stolphål 0,16 0,16 0,06<br />
48712 Stolphål 0,5 0,45 0,14<br />
48741 Stolphål 0,3 0,3 0,07<br />
48754 Stolphål 0,54 0,54 0,085<br />
48794 Stolphål 0,32 0,32 0,15 210571<br />
48804 Stolphål 0,48 0,48 0,14<br />
48945 Kulturlager 90 60 0,2<br />
49010 Stolphål 0,8 0,8 0,14 Takbärande Hus 16<br />
49025 Kulturlager 75 30 0,1<br />
49309 Brunn 5,8 5,8 2,67<br />
258 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
49333 Stolphål 0,56 0,46 0,64 Stenskott<br />
49343 Kulturlager 40 35 0,2<br />
49372 Grop 1,12 0,9 0,32 Anonymgrop<br />
49399 Stolphål 0,37 0,37 0,32 Hus 36<br />
49410 Grop 3,25 2 0,43 Anonymgrop<br />
49454 Grop 2,65 1,1 0,23 Anonymgrop<br />
49486 Stolphål 0,6 0,6 0,16 Stolpmärke<br />
49503 Stolphål 0,26 0,26 0 Stolpmärke<br />
49515 Pinnhål 0,15 0,15 0,15<br />
49681 Kokgrop 1,42 1,1 0,4<br />
49718 Stolphål 0,38 0,45 0,23 Vägg, stenskott Hus 36<br />
49858 Stolphål 0,36 0,36 0,16<br />
49870 Stolphål 0,4 0,43 0,18 Vägg, stenskott Hus 5<br />
49885 Stolphål 0,4 0,4 0,16 Vägg, stenskott Hus 5<br />
49900 Stolphål 0,4 0,4 0,28 Stenskott 13748<br />
49915 Stolphål 0,55 0,4 0,1 Vägg Hus 5<br />
49935 Stolphål 0,5 0,4 0,13 Vägg Hus 5<br />
50024 Stolphål 0,16 0,16 0,06<br />
50087 Stolphål 0,5 0,5 0,2<br />
50105 Stolphål 0,42 0,42 0,12 Stenskott<br />
50249 Stolphål 0,4 0,25 0,14 Vägg Hus 5<br />
50258 Stolphål 0,4 0,25 0,14 Vägg, stenskott Hus 5<br />
50267 Stolphål 0,25 0,25 0,1 Vägg Hus 5<br />
50275 Stolphål 0,4 0,3 0,14 Vägg Hus 5<br />
50281 Stolphål 0,35 0,3 0,1 Vägg Hus 5<br />
50290 Stolphål 0,46 0,3 0,16 Vägg Hus 5<br />
50299 Stolphål 0,4 0,3 0,1 Vägg Hus 5<br />
50307 Stolphål 0,25 0,2 0,11<br />
50313 Stolphål 0,3 0,25 0,14<br />
50321 Stolphål 0,32 0,25 0,12<br />
50350 Stolphål 0,3 0,3 0,1<br />
50419 Stolphål 0,5 0,48 0,3<br />
50431 Stolphål 0,3 0,3 0,18 Vägg, stenskott Hus 5<br />
50455 Stolphål 0,36 0,3 0,11<br />
50465 Stolphål 0,38 0,38 0,07<br />
50484 Stolphål 0,45 0,45 0,08<br />
50494 Stolphål 0,4 0,3 0,19<br />
50503 Stolphål 0,38 0,35 0,12 Vägg Hus 5<br />
50512 Stolphål 0,33 0,31 0,05 Vägg Hus 5<br />
50584 Stolphål 0,22 0,22 0,12<br />
50618 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
50752 Stolphål 0,35 0,3 0,3<br />
50780 Stolphål 0,23 0,23 0,16 201676<br />
50820 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50825 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50830 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50835 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50840 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50845 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50850 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50855 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50860 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50865 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
BILAGA 1 259
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
50870 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50890 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50895 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50900 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50905 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50910 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50915 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50920 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50925 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50930 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50935 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50940 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50945 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50950 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50955 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50960 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50965 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50970 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50975 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50980 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50985 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50990 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
50995 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
51000 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
51005 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
51010 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
51015 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
51040 Stolphål 0,18 0,18 0,06 Vägg Hus 8<br />
51051 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Vägg, stenskott Hus 8<br />
51088 Kulturlager 100 30 0,1<br />
51158 Kulturlager 11 8 0<br />
51446 Stolphål 0,15 0,15 0,04<br />
51455 Stolphål 0,17 0,17 0,1<br />
51466 Stolphål 0,14 0,14 0,08<br />
51477 Stolphål 0,14 0,14 0,08<br />
51489 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
51516 Stolphål 0,8 0,3 0,27<br />
51541 Stolphål 0,4 0,35 0,13<br />
51557 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
51568 Stolphål 0,28 0,28 0,12<br />
51581 Stolphål 0,56 0,5 0,11<br />
51623 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
51628 Stolphål 0,12 0,12 0,02<br />
51676 Stolphål 0,25 0,25 0,03<br />
51691 Stolphål 0,3 0,3 0,05<br />
51707 Stolphål 0,16 0,16 0,11<br />
51718 Stolphål 0,3 0,2 0,08 Vägg Hus 5<br />
51732 Stolphål 0,25 0,25 0,09 Vägg Hus 5<br />
51743 Stolphål 0,35 0,35 0,12 Vägg Hus 5<br />
51758 Stolphål 0,2 0,15 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
51766 Stolphål 0,25 0,25 0,16<br />
51777 Stolphål 0,2 0,2 0,1 Vägg Hus 5<br />
51788 Stolphål 0,4 0,3 0,14 Vägg Hus 5<br />
260 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
51801 Stolphål 0,25 0,25 0,1<br />
51813 Pinnhål 0 0 0<br />
51818 Pinnhål 0 0 0<br />
51823 Pinnhål 0 0 0<br />
51828 Pinnhål 0,6 0,6 0,07<br />
51833 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
51838 Stolphål 0,3 0,3 0,11<br />
51851 Pinnhål 0 0 0<br />
51856 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Vägg Hus 5<br />
51868 Stolphål 0,3 0,27 0,09 Vägg, stenskott Hus 5<br />
52006 Stolphål 0,42 0,38 0,08<br />
52021 Stolphål 0,3 0,29 0,1<br />
52031 Stolphål 0,28 0,31 0,04<br />
52041 Stolphål 0,28 0,31 0,08<br />
52051 Pinnhål 0,17 0,17 0,03<br />
52060 Pinnhål 0,21 0,21 0,06<br />
52070 Pinnhål 0,3 0,31 0,02<br />
52081 Stolphål 0,34 0,38 0,08<br />
52094 Pinnhål 0,25 0,25 0,08<br />
52104 Pinnhål 0,14 0,16 0,1<br />
52237 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
52248 Stolphål 0,36 0,36 0,07 Takbärande Hus 15<br />
52262 Pinnhål 0,08 0,08 0,01<br />
52269 Pinnhål 0,05 0,05 0,01<br />
52335 Pinnhål 0,15 0,08 0,005<br />
52345 Stolphål 0,47 0,47 0,11<br />
52359 Stolphål 1,2 0,5 0,25<br />
52378 Stolphål 0,55 0,55 0,15<br />
52392 Stolphål 0,42 0,42 0,05<br />
52405 Stolphål 0,45 0,45 0,05<br />
52419 Stolphål 0,42 0,42 0,16<br />
52431 Stolphål 0,8 0,8 0,28 Takbärande Hus 16<br />
52448 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52453 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52458 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52463 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52468 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52474 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52479 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52485 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52490 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52495 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52500 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52506 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52511 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52516 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52521 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52526 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52532 Stolphål 0,48 0,44 0,18 Stenskott<br />
52569 Stolphål 0,27 0,2 0<br />
52581 Stolphål 0,5 0,4 0,18 Vägg Hus 5<br />
52596 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
52608 Stolphål 0,17 0,17 0,13 Vägg Hus 5<br />
BILAGA 1 261
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
52620 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52626 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52632 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52637 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52642 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52647 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52652 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52657 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52662 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52668 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52673 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52678 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52683 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52688 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52693 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52698 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52703 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52708 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52713 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52718 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52723 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52728 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52733 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52738 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52743 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52748 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52753 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52758 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52763 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
52886 Stolphål 0,28 0,28 0,07<br />
52896 Stolphål 0,48 0,46 0,12<br />
52910 Stolphål 0,22 0,2 0,05<br />
52919 Stolphål 0,3 0,3 0,13 Takbärande Hus 12<br />
52934 Stolphål 0,46 0,43 0 Takbärande Hus 12<br />
52947 Stolphål 0,68 0,6 0,23 Takbärande Hus 12<br />
52972 Stolphål 0,45 0,45 0,22<br />
52991 Stolphål 0,3 0,2 0,14<br />
52999 Stolphål 0,26 0,26 0,18<br />
53009 Stolphål 0,33 0,33 0,18 Stolpmärke<br />
53020 Pinnhål 0,16 0,16 0,08<br />
53028 Stolphål 0,36 0,36 0,16 Takbärande Hus 41<br />
53036 Stolphål 0,6 0,4 0,1 Takbärande Hus 41<br />
53045 Stolphål 0,36 0,36 0,17<br />
53075 Stolphål 0,3 0,3 0,1<br />
53237 Stolphål 0,38 0,36 0,14<br />
53273 Stolphål 1,1 1,05 0,64 Vägg, stolpmärke Hus 39<br />
53319 Stolphål 1,1 1,1 0,54 Vägg Hus 31<br />
53347 Stolphål 0,79 0,72 0,54 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
53390 Stolphål 0,9 0,9 0,56 Övrigt, stolpmärke Hus 31<br />
53433 Stolphål 1,12 1,12 0,56 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
53455 Stolphål 1,1 1,1 0,6 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
53466 Stolphål 1,47 1,47 0,53 Vägg Hus 31<br />
53491 Stolphål 0,32 0,32 0,14<br />
262 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
53500 Stolphål 0,35 0,35 0,25<br />
53538 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53541 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53546 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53550 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53554 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53558 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53562 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53566 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53570 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53574 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53578 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53582 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53586 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53590 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53594 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53598 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53602 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53606 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53610 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53614 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53618 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53622 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53626 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53630 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53634 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53638 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53642 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53646 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53650 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53654 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53658 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53662 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53667 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53672 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53676 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53680 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53684 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53688 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53692 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53696 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53700 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53704 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53708 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53712 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53716 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53720 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53724 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53728 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53732 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53736 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53740 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53744 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
BILAGA 1 263
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
53748 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53752 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53794 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53798 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53802 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53806 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53810 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53814 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53818 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53822 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53826 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53830 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53834 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53838 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53842 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53846 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53850 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53854 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53858 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53862 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53866 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53870 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53874 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53878 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53882 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53886 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53890 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53895 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53900 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53904 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53909 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53912 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53916 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53920 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53924 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53928 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53932 Pinnhål 0 0 0 204981<br />
53944 Stolphål 0,3 0,3 0,06 Vägg Hus 8<br />
53964 Stolphål 0,17 0,17 0,05 Vägg Hus 8<br />
53973 Stolphål 0,16 0,16 0,08 Vägg Hus 8<br />
53983 Stolphål 0,22 0,22 0,15 Vägg Hus 8<br />
53994 Stolphål 0,24 0,24 0,19 Vägg Hus 8<br />
54008 Stolphål 0,28 0,28 0,08 Vägg Hus 8<br />
54073 Ugn 5 4 0,65<br />
54307 Stolphål 0,62 0,5 0,2 Stenskott, stolpmärke<br />
54333 Stolphål 0,36 0,33 0,2<br />
54381 Stolphål 0,3 0,25 0,16 Vägg Hus 5<br />
54391 Stolphål 0,3 0,3 0,16<br />
54401 Stolphål 0,55 0,4 0,16<br />
54413 Stolphål 0,6 0,45 0,16<br />
54425 Stolphål 0,52 0,35 0,16<br />
54437 Stolphål 0,45 0,4 0,16<br />
54449 Grop 1,2 1 0,26 Förvaringsgrop<br />
264 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
54490 Stolphål 0,36 0,36 0,12<br />
54502 Stolphål 0,27 0,27 0,09<br />
54514 Stolphål 0,28 0,28 0,1<br />
54523 Stolphål 0,4 0,4 0,25 Gavel Hus 6<br />
54533 Stolphål 0,54 0,4 0,1<br />
54558 Stolphål 0,38 0,43 0,3 Gavel, stenskott, stolpmärke Hus 19<br />
54571 Stolphål 0,42 0,4 0,08<br />
54580 Stolphål 0,16 0,16 0,1<br />
54596 Stolphål 0,38 0,38 0,1 Vägg Hus 33<br />
54614 Stolphål 0,25 0,22 0,03<br />
54623 Stolphål 0,46 0,45 0,04<br />
54633 Stolphål 0,36 0,38 0,03<br />
54650 Stolphål 0,6 0,62 0,26 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 33<br />
54662 Stolphål 0,23 0,22 0,02<br />
54671 Stolphål 0,23 0,21 0,14<br />
54680 Stolphål 0,28 0,3 0,07<br />
54691 Stolphål 0,19 0,22 0,02<br />
54701 Pinnhål 0,34 0,3 0,12 Hus 33<br />
54713 Stolphål 0,32 0,32 0,06<br />
54747 Stolphål 0,32 0,3 0,16<br />
54757 Stolphål 0,43 0,41 0,1 Vägg Hus 33<br />
54770 Stolphål 0,22 0,2 0,04<br />
54849 Stolphål 0,34 0,32 0,08<br />
54897 Stolphål 0,27 0,2 0,17<br />
54904 Stolphål 0,38 0,3 0 Takbärande Hus 41<br />
54934 Stolphål 0,37 0,37 0,18<br />
54975 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
54983 Stolphål 0,17 0,17 0,12<br />
54989 Stolphål 0,21 0,2 0,12<br />
55005 Stolphål 0,3 0,2 0,11<br />
55020 Stolphål 0,25 0,25 0,16<br />
55027 Stolphål 0,5 0,35 0,16<br />
55036 Stolphål 0,23 0,22 0,06<br />
55054 Stolphål 0,26 0,25 0,05<br />
55066 Stolphål 0,68 0,59 0,16<br />
55079 Stolphål 0,35 0,28 0,07<br />
55086 Stolphål 0,37 0,33 0<br />
55098 Härd 1,2 0,84 0,11<br />
55133 Stolphål 0,32 0,32 0,08 204978<br />
55220 Stolphål 0,55 0,54 0 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
55231 Stolphål 0,56 0,5 0 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
55296 Grop 0,96 0,56 0 Anonymgrop<br />
55318 Ränna 1,2 0,4 0,4 Hus 8<br />
55372 Stolphål 0,3 0,3 0,1 Vägg Hus 8<br />
55387 Stolphål 0,4 0,35 0,08<br />
55578 Stolphål 0,4 0,3 0,34 Stenskott 12860<br />
55585 Stolphål 0,4 0,37 0,47 12860<br />
55591 Pinnhål 0,07 0,07 0,31<br />
55621 Stolphål 0 0 0<br />
55665 Stolphål 0,21 0,2 0,18<br />
55824 Stolphål 0,5 0,5 0,2 Takbärande Hus 7<br />
55841 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Takbärande Hus 7<br />
55856 Stolphål 0,8 0,68 0,12 Takbärande Hus 32<br />
BILAGA 1 265
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
55869 Stolphål 0,17 0,17 0,1<br />
55878 Stolphål 0,24 0,24 0,08<br />
55917 Stolphål 0,53 0,53 0,14<br />
55939 Stolphål 0,22 0,22 0,17<br />
55947 Stolphål 0,4 0,4 0,16 Takbärande Hus 7<br />
55958 Stolphål 0,22 0,22 0,05<br />
55978 Pinnhål 0 0 0<br />
56004 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
56125 Stolphål 0,36 0,36 0,16 Vägg Hus 7<br />
56134 Stolphål 0,18 0,18 0,12<br />
56148 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
56172 Stolphål 0,18 0,18 0,08 Vägg Hus 7<br />
56209 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
56276 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
56282 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
56290 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
56299 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56303 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56307 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56311 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56319 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56323 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56327 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56331 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56335 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
56359 Stolphål 0,26 0,26 0,11<br />
56367 Stolphål 0,55 0,55 0,22 Takbärande, stenskott Hus 32<br />
56391 Kokgrop 1,3 1,2 0,22<br />
56461 Stolphål 0,64 0,6 0,45 Övrigt, stolpmärke Hus 31<br />
56479 Stolphål 0,5 0,5 0,13 Övrigt Hus 31<br />
56531 Stolphål 0,85 0,8 0,42 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
56539 Stolphål 0,33 0,28 0 Vägg Hus 31<br />
56548 Stolphål 0,7 0,7 0,17 Övrigt Hus 31<br />
56571 Stolphål 0,77 0,77 0,13<br />
56603 Stolphål 0,85 0,85 0,16 Vägg Hus 31<br />
56610 Stolphål 0,9 0,9 0,56 Vägg Hus 31<br />
56624 Stolphål 0,95 0,95 0,42 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
56640 Stolphål 0,76 0,76 0,45 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
56739 Stolphål 0,78 0,78 0,28 Vägg Hus 31<br />
56756 Stolphål 0,8 0,8 0,32 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
56771 Stolphål 0,85 0,85 0,46 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
56789 Stolphål 0,92 0,86 0,18 Vägg Hus 31<br />
56859 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56866 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56871 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56879 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56884 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56890 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56897 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56902 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
56907 Pinnhål 0 0 0 201676<br />
57174 Stolphål 0,55 0,55 0,22<br />
57360 Grop 0,75 0,8 0 Anonymgrop<br />
266 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
57399 Härd 2,1 1,8 0,24 42982<br />
57645 Stolphål 0,6 0,66 0,26 Takbärande, stolpmärke Hus 13<br />
57787 Härd 1,25 0,85 0,22<br />
57819 Stolphål 0,3 0,3 0,18<br />
57832 Stolphål 0,82 0,82 0,53 Vägg, stolpmärke Hus 31<br />
57857 Stolphål 0,73 0,73 0,14 Övrigt, stenskott Hus 31<br />
57872 Stolphål 0,66 0,66 0,48 Vägg, stenskott, stolpmärke Hus 31<br />
57918 Stolphål 1,25 1,25 0,36 Övrigt Hus 31<br />
58110 Stolphål 0,6 0,6 0,2 Stolpmärke Hus 33<br />
58124 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
58129 Pinnhål 0,06 0,06 0,05<br />
58134 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Stolpmärke<br />
58145 Pinnhål 0,05 0,05 0,04<br />
58150 Stolphål 0,64 0,64 0,2 Takbärande Hus 33<br />
58162 Stolphål 0,4 0,4 0,08<br />
58171 Stolphål 0,12 0,12 0,04<br />
58179 Stolphål 0,4 0,4 0,1<br />
58190 Stolphål 0,52 0,62 0,06 Vägg Hus 33<br />
58205 Stolphål 0,42 0,42 0,1<br />
58218 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
58226 Pinnhål 0,04 0,04 0,05<br />
58231 Stolphål 0,29 0,29 0,1<br />
58242 Stolphål 0,4 0,4 0,17 Takbärande Hus 15<br />
58253 Stolphål 0,18 0,18 0,05<br />
58261 Stolphål 0,3 0,3 0,17 Takbärande Hus 15<br />
58295 Stolphål 0,39 0,39 0,09<br />
58326 Stolphål 0,28 0,28 0,06<br />
58351 Stolphål 0,39 0,3 0<br />
58360 Stolphål 0,35 0,35 0,33<br />
58410 Stolphål 0,52 0,52 0,15 Övrigt Hus 31<br />
58478 Stolphål 0,35 0,35 0,06 Vägg Hus 31<br />
58488 Stolphål 0,46 0,46 0,1 Vägg Hus 31<br />
58500 Stolphål 0,57 0,57 0,24 Vägg Hus 31<br />
58515 Stolphål 0,47 0,47 0,08<br />
58527 Stolphål 0,46 0,46 0,17 Takbärande Hus 10<br />
58549 Stolphål 0,26 0,26 0,12 Takbärande Hus 10<br />
58560 Stolphål 0,2 0,2 0,14 Takbärande Hus 10<br />
58566 Stolphål 0,32 0,32 0,16 Takbärande Hus 10<br />
58611 Stolphål 0,37 0,35 0,12<br />
58620 Stolphål 0,35 0,41 0,23 Övrigt, stolpmärke Hus 33<br />
58628 Stolphål 0,38 0,42 0,21 Takbärande, stolpmärke Hus 33<br />
58656 Pinnhål 0,22 0,22 0,08 Hus 33<br />
58664 Stolphål 0,44 0,22 0,1 Gavel Hus 33<br />
58675 Stolphål 0,4 0,4 0,14<br />
58687 Stolphål 0,4 0,4 0,3<br />
58697 Stolphål 0,35 0,35 0,1<br />
58708 Pinnhål 0,06 0,06 0,04<br />
58718 Stolphål 0,4 0,4 0,12<br />
58729 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
58897 Härd 1 1 0,28<br />
58934 Stolphål 0,33 0,28 0,17 Stenskott<br />
58944 Stolphål 0,19 0,16 0,2<br />
58957 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Vägg, stenskott Hus 5<br />
BILAGA 1 267
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
58967 Stolphål 0,8 0,4 0,16<br />
59051 Pinnhål 0,12 0,11 0 Hus 29<br />
59058 Pinnhål 0,14 0,11 0 Hus 29<br />
59075 Grop 1,7 0,9 0,18 Anonymgrop<br />
59107 Stolphål 0,12 0,12 0,06 Övrigt Hus 38<br />
59113 Stolphål 0,15 0,15 0,06 Övrigt Hus 38<br />
59125 Stolphål 0,14 0,14 0,07 Övrigt Hus 38<br />
59132 Pinnhål 0,21 0,21 0 Hus 38<br />
59138 Stolphål 0,4 0,4 0,06 Övrigt Hus 38<br />
59147 Stolphål 0,3 0,3 0,16 Övrigt Hus 38<br />
59157 Stolphål 0,5 0,5 0,22<br />
59173 Stolphål 0,52 0,4 0,16<br />
59182 Stolphål 0,52 0,3 0,07<br />
59206 Stolphål 0,22 0,2 0,1<br />
59253 Stolphål 0,42 0,4 0,26 60259<br />
59284 Härd 1,73 1,45 0,24<br />
59306 Grop 1,55 1 0,26 Värmegrop<br />
59354 Brunn 4 3,16 1,25<br />
59381 Lager 0 0 0 Lagerrest 51088<br />
59404 Stolphål 0,49 0,39 0 Takbärande Hus 32<br />
59583 Stolphål 0,15 0,15 0,04 32199<br />
59646 Stolphål 0,6 0,55 0,14 Takbärande Hus 9<br />
59658 Stolphål 0,54 0,45 0,13 Takbärande Hus 9<br />
59677 Stolphål 0,2 0,2 0,04 Vägg Hus 9<br />
59685 Stolphål 0,2 0,2 0,04 Vägg Hus 9<br />
59693 Stolphål 0,75 0,5 0,08 Takbärande Hus 9<br />
59703 Stolphål 0,38 0,35 0,03<br />
59712 Stolphål 0,2 0,16 0,06<br />
59727 Stolphål 0,34 0,32 0,08<br />
59737 Stolphål 0 0 0<br />
59744 Stolphål 0,4 0,4 0,17<br />
59773 Stolphål 0,5 0,5 0,07<br />
59785 Stolphål 0,52 0,52 0,16<br />
59869 Stolphål 0,5 0,5 0,2<br />
59899 Stolphål 1 1 0,56 Vägg Hus 31<br />
59913 Stolphål 0,4 0,4 0,16 Vägg Hus 31<br />
59923 Stolphål 1 1 0,5 Vägg Hus 31<br />
59935 Stolphål 0,4 0,4 0,19<br />
59966 Ugn 2,3 1,7 0,42<br />
59990 Stolphål 0,82 0,88 0,14<br />
60009 Stolphål 0,4 0,2 0,04<br />
60047 Stolphål 0,4 0,4 0,22<br />
60177 Brunn 2,3 2,3 1,7 42982<br />
60229 Ugn 4 3 1,3<br />
60259 Grop 1,72 0,7 0,08 Anonymgrop<br />
60274 Ugn 2,3 2,3 0,8<br />
60329 Stolphål 1 1 0,32 vägg Hus 39<br />
60340 Stolphål 0,4 0,4 0,26<br />
60432 Stolphål 0,23 0,23 0,1<br />
60447 Stolphål 0,42 0,4 0,32 Vägg Hus 27<br />
60457 Stolphål 0,38 0,38 0,12 Vägg Hus 27<br />
60490 Grop 0,8 0,5 0,18 Anonymgrop<br />
80165 Grop 1,17 1 0,66 Förvaringsgrop<br />
268 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
80180 Kokgrop 1,08 0,97 0,62<br />
80192 Gropsystem 3,8 3,8 0,4<br />
80252 Stolphål 0,27 0,27 0,1<br />
80264 Stolphål 0,6 0,4 0,14 120945<br />
80277 Grop 1,7 1,7 0,36 Anonymgrop 120945<br />
80287 Härd 1 1 0,19 120945<br />
100036 Stolphål 0,26 0,26 0,06<br />
100048 Stolphål 0,6 0,6 0,16<br />
100069 Stolphål 0,67 0,47 0<br />
100090 Stolphål 0,45 0,45 0,23 Vägg, stenskott Hus 9<br />
100111 Stolphål 0,3 0,3 0,16 Vägg, stenskott Hus 9<br />
100126 Stolphål 0,34 0,34 0,11 Vägg, stenskott Hus 9<br />
100142 Stolphål 0,4 0,4 0,22 Vägg, stenskott Hus 9<br />
100162 Stolphål 0,46 0,46 0,22 Vägg, stenskott Hus 9<br />
100178 Stolphål 0,37 0,28 0 Vägg Hus 9<br />
100192 Stolphål 0,34 0,34 0 Vägg Hus 9<br />
100205 Stolphål 0,19 0,16 0 Vägg Hus 9<br />
100441 Stolphål 0,96 1 0,36<br />
100492 Lager 0 0 0 Lagerrest 49025<br />
100993 Härd 1,86 1,63 0,25<br />
101189 Stolphål 0,58 0,55 0,2<br />
101212 Stolphål 0,55 0,55 0,25<br />
101321 Stolphål 0,57 0,52 0 Takbärande Hus 41<br />
101419 Stolphål 0,63 0,71 0,16 Ingång, stenskott Hus 33<br />
101783 Härd 1 0,8 0,13<br />
102033 Grop 2 1,4 0 Anonymgrop<br />
102188 Stolphål 0,92 0,92 0,27 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 20<br />
102227 Stolphål 0,76 0,76 0,21 Takbärande, stenskott Hus 20<br />
102747 Stolphål 0,3 0,3 0,08 200838<br />
102762 Stolphål 0,34 0,3 0,12 200838<br />
102778 Härd 0,47 0,32 0,12<br />
102796 Stolphål 0,28 0,28 0,14 200838<br />
102812 Stolphål 0,3 0,26 0,22 200838<br />
102885 Stolphål 0,35 0,29 0,18 200838<br />
102901 Stolphål 0,38 0,38 0,22 Stolpmärke 200838<br />
102919 Stolphål 0,35 0,3 0,1 200838<br />
102937 Härd 0,48 0,37 0,08<br />
102961 Stolphål 0,4 0,35 0,11 200838<br />
102979 Lager 0 0 0 Lagerrest 51158<br />
103181 Grop 0,9 0,8 0 Anonymgrop<br />
103316 Härd 0,8 0,6 0,08<br />
103356 Grop 1,68 0,76 0,18 Anonymgrop<br />
103378 Grop 2,2 1,81 0,3 Anonymgrop<br />
103538 Stolphål 1 0,55 0,27 Stenskott<br />
103621 Härd 1,5 2,3 0,45<br />
103671 Härd 2 2 0,45<br />
103707 Kokgrop 1,45 1 0,5<br />
103800 Stolphål 0,8 0,5 0,12<br />
103841 Stolphål 0,9 0,75 0,28<br />
103996 Stolphål 0,52 0,4 0,22<br />
104031 Stolphål 0,47 0,33 0 Vägg Hus 28<br />
104048 Stolphål 0,58 0,5 0,19 Vägg Hus 28<br />
104089 Stolphål 0,38 0,38 0,09<br />
BILAGA 1 269
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
104110 Stolphål 0,44 0,36 0 Vägg Hus 28<br />
104129 Stolphål 0,53 0,52 0 Vägg Hus 28<br />
104417 Grop 1,5 1,5 0,3 Anonymgrop<br />
104441 Stolphål 0,34 0,34 0,08<br />
104485 Grop 0,62 0,52 0 Anonymgrop<br />
104512 Stolphål 0,32 0,3 0,1<br />
104531 Grop 0,86 0,62 0 Lertäktsgrop<br />
104576 Stolphål 0 0 0 120945<br />
104601 Stolphål 0 0 0 120945<br />
104623 Grop 4,3 1,6 0 Avfallsgrop 120945<br />
104936 Grop 1,6 1 0,12 Avfallsgrop<br />
105068 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
105213 Stolphål 0,15 0,15 0,06<br />
105254 Stolphål 0,4 0,4 0,11<br />
105661 Stolphål 0 0 0<br />
106265 Kulturlager 12 7 0<br />
106659 Grop 2 1,95 0,5 Arbetsgrop<br />
106697 Grop 2,2 2 0,48 Förvaringsgrop<br />
106828 Stolphål 0,5 0,5 0,22<br />
106846 Härd 1,25 0,65 0,09<br />
106902 Grop 2 1,8 0,7 Förvaringsgrop<br />
106946 Härd 1,3 1,3 0,1<br />
106979 Grop 1,4 1,2 0,3 Förvaringsgrop<br />
107030 Pinnhål 0 0 0<br />
107076 Kokgrop 0,84 0,84 0,36<br />
107162 Grop 0,8 0,7 0,07 Anonymgrop<br />
107187 Grop 2,6 1,5 0,28 Avfallsgrop<br />
107278 Grop 1,1 1 0,3 Förvaringsgrop<br />
107315 Grop 2,9 2,2 0,6 Avfallsgrop<br />
107401 Kokgrop 0,75 0,75 0,3<br />
107516 Härd 0 0 0<br />
107558 Stolphål 0,54 0,54 0,23<br />
107583 Lager 7 4 0<br />
107887 Pinnhål 0 0 0<br />
107925 Stolphål 0,24 0,24 0,07<br />
107968 Grop 1,2 1 0,45 Förvaringsgrop<br />
108000 Pinnhål 0,16 0,16 0,06<br />
108019 Stolphål 0,6 0,45 0,16<br />
108101 Stolphål 0,24 0,24 0,08<br />
108114 Pinnhål 0,14 0,14 0,12<br />
108131 Pinnhål 0 0 0<br />
108140 Stolphål 0,44 0,44 0,26<br />
108151 Stolphål 0,42 0,38 0,32<br />
108190 Stolphål 0,44 0,44 0,16<br />
108208 Pinnhål 0,18 0,18 0,06<br />
108267 Pinnhål 0,19 0,19 0,05<br />
108282 Pinnhål 0,18 0,18 0,06<br />
108411 Pinnhål 0 0 0<br />
108416 Pinnhål 0 0 0<br />
108425 Stolphål 0,46 0,46 0,12 Takbärande Hus 30<br />
108441 Stolphål 0,44 0,44 0,1 Gavel Hus 7<br />
108453 Stolphål 0,28 0,28 0,08<br />
108472 Stolphål 0,22 0,22 0,06 Gavel Hus 7<br />
270 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
108484 Stolphål 0,32 0,32 0,14 Gavel Hus 7<br />
108496 Stolphål 0,3 0,3 0,16 Vägg Hus 7<br />
108509 Stolphål 0,26 0,26 0 Vägg Hus 7<br />
108520 Stolphål 0,22 0,22 0,1 Vägg Hus 7<br />
108531 Stolphål 0,26 0,26 0 Vägg Hus 7<br />
108542 Stolphål 0,1 0,1 0,08 Vägg Hus 7<br />
108551 Stolphål 0,12 0,12 0,04 Vägg Hus 7<br />
108558 Stolphål 0,18 0,18 0,1 Vägg Hus 7<br />
108570 Stolphål 0,28 0,28 0 Vägg Hus 7<br />
108582 Stolphål 0,26 0,26 0,14 Vägg Hus 7<br />
108593 Stolphål 0,26 0,26 0 Vägg Hus 7<br />
108604 Stolphål 0,28 0,28 0,12 Vägg Hus 7<br />
108625 Stolphål 0,25 0,25 0 Vägg Hus 7<br />
108654 Stolphål 0,24 0,24 0,09 Vägg Hus 7<br />
108663 Stolphål 0,24 0,24 0,12 Vägg Hus 7<br />
108671 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Vägg Hus 7<br />
108679 Stolphål 0,26 0,26 0 Vägg Hus 7<br />
108688 Stolphål 0,22 0,22 0,04 Vägg Hus 7<br />
108698 Stolphål 0,2 0,2 0 Vägg Hus 7<br />
108706 Stolphål 0,22 0,22 0,05 Vägg Hus 7<br />
108725 Stolphål 0,24 0,24 0,08 Vägg Hus 7<br />
108737 Stolphål 0,28 0,28 0,1 Vägg Hus 7<br />
108783 Stolphål 0,24 0,24 0,1<br />
108803 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
108814 Stolphål 0,18 0,18 0<br />
108824 Stolphål 0,74 0,68 0,22 Takbärande Hus 7<br />
108841 Stolphål 0,76 0,71 0,32 Takbärande Hus 7<br />
108863 Stolphål 0,68 0,68 0,1 Takbärande Hus 7<br />
108880 Stolphål 0,7 0,7 0,17 Takbärande Hus 7<br />
108898 Stolphål 0,72 0,68 0,14 Takbärande Hus 7<br />
108914 Stolphål 0,62 0,6 0,2 Takbärande Hus 7<br />
108944 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108947 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108950 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108953 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108956 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108959 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108962 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108965 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108968 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108971 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108975 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108978 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108981 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108984 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108987 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108990 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108993 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108996 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
108999 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109002 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109005 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109008 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
BILAGA 1 271
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
109011 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109014 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109017 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109020 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109033 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109036 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109039 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109042 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109045 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109048 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109051 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109054 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109057 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109060 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109063 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109066 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109069 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109072 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109075 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109078 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109081 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109084 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109087 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109090 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109093 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109096 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109099 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109102 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109105 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109108 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109111 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109114 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109117 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109120 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109123 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109126 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109130 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109134 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109138 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109142 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109146 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109150 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109154 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109158 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
109162 Pinnhål 0 0 0 202524<br />
109166 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109170 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109174 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109178 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109182 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109186 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109190 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109228 Dike 35 3 0,2<br />
272 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
109358 Stolphål 0,35 0,35 0,26<br />
109408 Grop 2,4 2,04 0,42 Avfallsgrop<br />
109467 Stolphål 0,26 0,26 0,07<br />
109476 Stolphål 0,26 0,26 0,07 204978<br />
109489 Stolphål 0,14 0,14 0,06 204978<br />
109518 Stolphål 0,66 0,66 0,17<br />
109536 Stolphål 0,44 0,44 0,12<br />
109551 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109555 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109565 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109573 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109577 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109586 Pinnhål 0,06 0,06 0,04 204978<br />
109595 Pinnhål 0,08 0,08 0,08 204978<br />
109599 Pinnhål 0,08 0,08 0,08 204978<br />
109603 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109607 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109611 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109623 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 204978<br />
109627 Pinnhål 0,06 0,06 0,06 204978<br />
109631 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 204978<br />
109645 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
109655 Stolphål 0,44 0,44 0,08 204978<br />
109692 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
109706 Stolphål 0,52 0,52 0,08<br />
109724 Brandgrav 1,4 1 0,12 se Grav volymen Kyrsta<br />
109793 Stolphål 0,18 0,18 0,04<br />
109814 Stolphål 0,52 0,52 0,16 Takbärande 30<br />
109829 Stolphål 0,46 0,46 0,16 Takbärande 30<br />
109851 Stolphål 0,54 0,54 0,18 Takbärande 30<br />
109864 Stolphål 1,1 0,8 0,14 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
109894 Stolphål 0,64 0,64 0,1 Takbärande Hus 7<br />
109907 Stolphål 0,3 0,3 0,08<br />
109918 Stolphål 0,28 0,28 0,08 Gavel Hus 7<br />
109927 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Gavel Hus 7<br />
109957 Stolphål 0,42 0,42 0,09<br />
109973 Stolphål 0,22 0,22 0,05<br />
109983 Stolphål 0,3 0,3 0,09<br />
110006 Stolphål 0,24 0,24 0,12 Övrigt<br />
110028 Stolphål 0,4 0,4 0,2<br />
110040 Stolphål 0,25 0,25 0,1<br />
110053 Stolphål 0,16 0,15 0,05<br />
110064 Stolphål 0,34 0,34 0,24 Takbärande Hus 32<br />
110079 Härd 1,3 1,15 0,22<br />
110097 Stolphål 0,26 0,26 0,1<br />
110112 Stolphål 0,28 0,28 0,18<br />
110126 Stolphål 0,26 0,25 0,13<br />
110152 Stolphål 0,35 0,35 0,28 Takbärande, stenskott Hus 32<br />
110177 Ugn 4,16 1,59 0,2<br />
110226 Stolphål 0,42 0,42 0,28 Takbärande Hus 32<br />
110239 Stolphål 0,34 0,34 0,1<br />
110252 Stolphål 0,34 0,34 0,09 202524<br />
110266 Stolphål 0,4 0,4 0,12<br />
BILAGA 1 273
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
110276 Pinnhål 0 0 0 204978<br />
110290 Stolphål 0,7 0,7 0,1<br />
110322 Stolphål 0,48 0,48 0,16<br />
110334 Stolphål 0,28 0,28 0,12 Takbärande Hus 32<br />
110345 Stolphål 0,4 0,32 0,12 Takbärande Hus 32<br />
110428 Stolphål 0,35 0,35 0,28 Takbärande Hus 32<br />
110471 Kokgrop 0,8 0,7 0,25<br />
110505 Stolphål 0,28 0,28 0,13<br />
110519 Stolphål 0,55 0,5 0,2 Takbärande, stenskott, stolpmärke Hus 32<br />
110568 Stolphål 0,74 0,6 0,1 Takbärande Hus 32<br />
110583 Stolphål 0,36 0,36 0,12<br />
110597 Stolphål 0,28 0,28 0,12 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
110607 Stolphål 0,36 0,36 0,12 Vägg Hus 30<br />
110715 Stolphål 0,68 0,68 0,12 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
110734 Stolphål 0,44 0,44 0,12 Takbärande Hus 30<br />
110812 Stolphål 0,7 0,7 0,12 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
110835 Stolphål 0,28 0,28 0,13<br />
110849 Grop 1,08 1 0,36 Förvaringsgrop<br />
110872 Lager 0 0 0 Lagerrest 51088<br />
110894 Stolphål 0,23 0,21 0,03<br />
110908 Härd 1,6 1,5 0,18<br />
110947 Stolphål 0,22 0,22 0,08 Vägg Hus 7<br />
110960 Stolphål 0,48 0,48 0,14<br />
110979 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Vägg Hus 7<br />
111007 Stolphål 0,22 0,22 0,11 Vägg Hus 7<br />
111062 Stolphål 0,16 0,16 0,04 Takbärande Hus 32<br />
111131 Stolphål 0,25 0,25 0,25 204986<br />
111149 Stolphål 0,42 0,42 0,2 Takbärande Hus 32<br />
111183 Stolphål 0,52 0,52 0,14 Takbärande Hus 32<br />
111198 Stolphål 0,34 0,34 0,14<br />
111214 Stolphål 0,64 0,6 0,17<br />
111238 Stolphål 0,35 0,34 0<br />
111264 Stolphål 0,68 0,64 0,18 Takbärande, stolpmärke Hus 30<br />
111288 Stolphål 0 0 0<br />
111300 Stolphål 0 0 0<br />
111314 Stolphål 0,44 0,44 0,1 Takbärande Hus 7<br />
111372 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Takbärande Hus 32<br />
111401 Stolphål 0,28 0,28 0,12<br />
111430 Stolphål 0,56 0,56 0,124 Takbärande, stolpmärke Hus 7<br />
111457 Stolphål 0,48 0,48 0,16 Takbärande Hus 30<br />
111477 Stolphål 0,54 0,54 0,2 Takbärande Hus 30<br />
111494 Stolphål 0,26 0,26 0,07 Gavel Hus 7<br />
111507 Stolphål 0,27 0,27 0,08 Vägg Hus 30<br />
111538 Grop 1,04 0,73 0,28 Anonymgrop<br />
111576 Stolphål 0,42 0,42 0,1 Vägg Hus 7<br />
111631 Stolphål 0,35 0,3 0,04<br />
111985 Stolphål 0,2 0,2 0,1 210570<br />
112026 Stolphål 0,24 0,24 0,12 210570<br />
112045 Stolphål 0,24 0,24 0,14 204986<br />
112060 Stolphål 0,2 0,2 0,26 204986<br />
112075 Stolphål 0,22 0,22 0,16 204986<br />
112091 Stolphål 0,22 0,22 0,16 Stenskott 204986<br />
112108 Stolphål 0,24 0,24 0,2 Stenskott 204986<br />
274 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
112122 Stolphål 0,22 0,22 0,22 204986<br />
112138 Stolphål 0,24 0,24 0,18 Stenskott 204986<br />
112156 Stolphål 0,22 0,22 0,34 Stenskott 204986<br />
112175 Stolphål 0,2 0,2 0,2 204986<br />
112190 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Stenskott 204986<br />
112208 Stolphål 0,25 0,25 0,23 Stenskott 204986<br />
112225 Stolphål 0,2 0,2 0,28 204986<br />
112243 Stolphål 0,2 0,2 0,2 204986<br />
112259 Stolphål 0,3 0,3 0,3 204986<br />
112276 Stolphål 0,3 0,3 0,2 204986<br />
112292 Stolphål 0,35 0,35 0,25 Stenskott 204986<br />
112309 Stolphål 0,35 0,35 0,3 Stenskott 204986<br />
112328 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Stenskott 204986<br />
112346 Stolphål 0,38 0,38 0,35 204986<br />
112361 Stolphål 0,46 0,46 0,35 Stenskott 204986<br />
112402 Stolphål 0,3 0,3 0,3 Stenskott<br />
112420 Stolphål 0,36 0,36 0,15<br />
112438 Stolphål 0,24 0,24 0,15 Stenskott<br />
112475 Stolphål 0,24 0,24 0,12 210570<br />
112491 Stolphål 0,3 0,3 0,24 210570<br />
112509 Stolphål 0,24 0,24 0,12 210570<br />
112527 Stolphål 0,24 0,24 0,2 210570<br />
112560 Stolphål 0,3 0,3 0,27 210570<br />
112580 Stolphål 0,35 0,35 0,33 Stenskott 210570<br />
112600 Stolphål 0,3 0,3 0 Stenskott 210570<br />
112637 Stolphål 0,88 0,8 0,28 Takbärande Hus 7<br />
112658 Stolphål 0,32 0,32 0,32 Stenskott<br />
112678 Stolphål 0,2 0,2 0,1<br />
112693 Stolphål 0,23 0,23 0,3 210570<br />
112729 Stolphål 0,48 0,48 0,14<br />
112864 Stolphål 0,44 0,44 0,27 Stenskott<br />
112924 Stolphål 0,3 0,3 0,12<br />
112940 Stolphål 0,26 0,26 0,1<br />
112969 Härd 0,78 0,9 0,16<br />
113088 Härd 0,68 0,68 0,08<br />
113238 Stolphål 0,74 0,6 0,12 Vägg Hus 26<br />
113279 Härd 0,81 0,8 0,1<br />
113347 Stolphål 0,28 0,28 0,15<br />
113366 Stolphål 0,27 0,27 0,18 Stenskott<br />
113381 Stolphål 0,5 0,48 0 Takbärande Hus 32<br />
113425 Stolphål 0,42 0,42 0,18<br />
113445 Härd 1,3 1,1 0,32<br />
113501 Stolphål 0,42 0,42 0,25 Takbärande, stenskott Hus 32<br />
113677 Stolphål 0,16 0,16 0,03<br />
113731 Stolphål 0,16 0,16 0,03<br />
113764 Grop 0,75 0,75 0,13 Anonymgrop<br />
113782 Härd 0,6 0,46 0,07<br />
113807 Stolphål 0,3 0,25 0,18 Stolpmärke 201676<br />
113836 Pinnhål 0,08 0,08 0,08 201676<br />
113843 Stolphål 0,28 0,18 0,1 Stolpmärke 201676<br />
113854 Stolphål 0,25 0,2 0,08 201676<br />
113865 Stolphål 0,2 0,2 0,13 201676<br />
113876 Stolphål 0,2 0,2 0 201676<br />
BILAGA 1 275
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
113885 Stolphål 0,15 0,15 0,03<br />
113912 Pinnhål 0,12 0,12 0,03<br />
113919 Stolphål 0,16 0,16 0,03<br />
113927 Stolphål 0,24 0,24 0,1<br />
113938 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
113950 Stolphål 0,22 0,2 0,04<br />
113961 Härd 0,6 0,55 0,12<br />
113997 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
114003 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
114009 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
114014 Stolphål 0,22 0,2 0,06<br />
114024 Stolphål 0,44 0,44 0,08<br />
114123 Stolphål 0,26 0,26 0,06<br />
114177 Stolphål 0,56 0,56 0,16<br />
114194 Grop 1,9 1,3 0,2 Avfallsgrop<br />
114227 Grop 1,35 0,8 0,29 Avfallsgrop<br />
114246 Grop 1,12 0,7 0,28 Avfallsgrop<br />
114271 Stolphål 0,46 0,36 0 Takbärande Hus 32<br />
114289 Stolphål 0,2 0,2 0,06<br />
114306 Stolphål 0,32 0,32 0,12<br />
114322 Stolphål 0,42 0,42 0,14 Takbärande Hus 32<br />
114338 Stolphål 0,35 0,35 0,1<br />
114367 Stolphål 0,6 0,6 0,14 Takbärande Hus 32<br />
114381 Stolphål 0,1 0,1 0,04<br />
114391 Stolphål 0,08 0,08 0,1<br />
114399 Stolphål 0,26 0,26 0,18<br />
114416 Stolphål 0,15 0,15 0,05 201676<br />
114434 Stolphål 0,3 0,25 0,12<br />
114455 Stolphål 0,34 0,34 0,1<br />
114474 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
114490 Stolphål 0,45 0,45 0,04<br />
114506 Stolphål 0,36 0,38 0,06 201676<br />
114525 Stolphål 0,3 0,43 0,07 201676<br />
114545 Stolphål 0,55 0,43 0,08 201676<br />
114570 Stolphål 0,28 0,3 0,1 Stenskott<br />
114720 Stolphål 0,24 0,22 0,06 201676<br />
114736 Stolphål 0,22 0,2 0,06 201676<br />
114750 Stolphål 0,5 0,5 0 201676<br />
114769 Stolphål 0,15 0,15 0,03 201676<br />
114780 Stolphål 0,28 0,26 0,09 201676<br />
114792 Stolphål 0,3 0,3 0,08 201676<br />
114806 Stolphål 0,35 0,35 0,14 201676<br />
114820 Grop 1,4 1,05 0,28 Anonymgrop<br />
114838 Stolphål 0,18 0,18 0,08 201676<br />
114849 Stolphål 0,32 0,22 0,09<br />
114864 Stolphål 0,2 0,2 0,16 201676<br />
114875 Stolphål 0,26 0,24 0,08<br />
114900 Stolphål 0,18 0,18 0,1 201676<br />
114916 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
114923 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
114930 Brunn 3,1 3,1 1,5<br />
114953 Stolphål 0,34 0,34 0,1<br />
114988 Stolphål 0,4 0,34 0,08<br />
276 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
114999 Pinnhål 0,16 0,15 0,05 201676<br />
115009 Pinnhål 0,04 0,04 0,06 201676<br />
115025 Pinnhål 0,05 0,05 0,1 201676<br />
115032 Pinnhål 0,04 0,04 0,09 201676<br />
115039 Stolphål 0,16 0,16 0,12 201676<br />
115060 Stolphål 0,24 0,24 0,18 210570<br />
115103 Stolphål 0,45 0,45 0,25 Stenskott 210571<br />
115114 Stolphål 0,38 0,38 0,16 210571<br />
115127 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Takbärande, stenskott Hus 40<br />
115139 Stolphål 0,32 0,32 0,08<br />
115154 Stolphål 0,36 0,36 0,28 Stenskott 210571<br />
115166 Pinnhål 0,05 0,05 0,26<br />
115178 Stolphål 0,36 0,37 0,19 Gavel, Stenskott Hus 22<br />
115215 Stolphål 0 0 0<br />
115227 Stolphål 0,37 0,37 0,2 204986<br />
115258 Kulturlager 0 0 0 Lagerrest 51088<br />
115304 Grop 1,1 1,1 0,35 Anonymgrop<br />
115322 Stolphål 0,5 0,5 0,25 Takbärande, stenskott Hus 22<br />
115340 Stolphål 0,5 0,5 0,1 Gavel<br />
115356 Stolphål 0,5 0,45 0,2 Takbärande, stenskott Hus 22<br />
115371 Stolphål 0,4 0,45 0,19 Takbärande, stenskott Hus 22<br />
115386 Stolphål 0,66 0,66 0,18 Takbärande, stenskott Hus 22<br />
115414 Stolphål 0,38 0,38 0,14<br />
115457 Stolphål 0,58 0,58 0,15<br />
115477 Stolphål 0,5 0,5 0,2<br />
115492 Stolphål 0,3 0,2 0,1<br />
115522 Stolphål 0,38 0,38 0,12<br />
115546 Pinnhål 0,14 0,14 0,08<br />
115559 Pinnhål 0,08 0,08 0,11<br />
115616 Stolphål 0,15 0,15 0,18<br />
115678 Kokgrop 0,8 0,8 0,2<br />
115718 Stolphål 0,42 0,4 0,12<br />
115745 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
115892 Stolphål 0,16 0,16 0,08<br />
115989 Stolphål 0,55 0,5 0,25<br />
116006 Stolphål 0,57 0,5 0,14<br />
116026 Stolphål 0,67 0,55 0,15 Takbärande Hus 26<br />
116080 Stolphål 0,75 0,65 0,22<br />
116142 Stolphål 0,55 0,5 0,28<br />
116161 Grop 6,3 3,69 0,4 Lertäktsgrop<br />
116329 Stolphål 0,7 0,56 0,19 Takbärande Hus 26<br />
116348 Grop 0,7 0,62 0,06 Anonymgrop<br />
116367 Stolphål 0,41 0,37 0,1 Takbärande, stolpmärke Hus 26<br />
116397 Stolphål 0,75 0,68 0,25 Takbärande Hus 26<br />
116418 Stolphål 0,58 0,54 0,06 Takbärande Hus 26<br />
116438 Grop 0,82 0,62 0,05 Anonymgrop<br />
116612 Stolphål 0,49 0,46 0 Vägg Hus 28<br />
116629 Stolphål 0,43 0,28 0 Vägg Hus 28<br />
116645 Grop 0,95 0,5 0,3 Anonymgrop<br />
116685 Stolphål 0,36 0,36 0,13 Vägg Hus 28<br />
116738 Stolphål 0,26 0,26 0,12<br />
116772 Stolphål 0,35 0,35 0,1<br />
116790 Stolphål 0,75 0,6 0,23 Vägg Hus 28<br />
BILAGA 1 277
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
116809 Ugn 1,22 0,9 0,3 Hus 28<br />
117043 Stolphål 0,26 0,25 0,12<br />
117064 Stolphål 0,52 0,4 0,25<br />
117079 Stolphål 0,21 0,2 0,12 vägg Hus 27<br />
117094 Stolphål 0,28 0,25 0,13<br />
117125 Stolphål 0,28 0,28 0,14 Vägg Hus 27<br />
117141 Stolphål 0,55 0,5 0,14<br />
117199 Stolphål 0,4 0,35 0,09<br />
117229 Stolphål 0,32 0,3 0,08 Vägg Hus 26<br />
117244 Stolphål 0,55 0,5 0,1 Takbärande Hus 26<br />
117262 Stolphål 0,5 0,5 0,18 Vägg Hus 26<br />
117280 Stolphål 0,35 0,25 0,05<br />
117295 Stolphål 0,5 0,5 0,08 Takbärande Hus 26<br />
117312 Stolphål 0,45 0,45 0,1 Takbärande Hus 26<br />
117332 Grop 0,75 0,6 0,08 Anonymgrop<br />
117355 Stolphål 0,6 0,55 0,06 Takbärande Hus 26<br />
117372 Stolphål 0,4 0,35 0,05 Vägg Hus 26<br />
117390 Stolphål 0,3 0,25 0,06 Vägg Hus 26<br />
117406 Stolphål 0,35 0,3 0,05 Takbärande Hus 26<br />
117420 Stolphål 0,5 0,4 0,15 Takbärande Hus 26<br />
117437 Stolphål 0,8 0,55 0,24 Vägg Hus 26<br />
117486 Stolphål 0,4 0,35 0,18<br />
117502 Pinnhål 0,12 0,08 0,03<br />
117510 Pinnhål 0,06 0,05 0,08<br />
117514 Grop 0,6 0,45 0,05 Anonymgrop<br />
117574 Grop 3,8 3,5 0,28 Anonymgrop<br />
117706 Pinnhål 0,04 0,04 0,09<br />
117710 Pinnhål 0,03 0,03 0,1<br />
117714 Pinnhål 0,03 0,03 0,05<br />
117718 Pinnhål 0,05 0,05 0,04<br />
117722 Pinnhål 0,05 0,05 0,03<br />
117726 Stolphål 0,18 0,18 0,07<br />
117734 Pinnhål 0,05 0,05 0,08<br />
117738 Pinnhål 0,04 0,04 0,07<br />
117742 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
117752 Härd 0,55 0,3 0,06<br />
117768 Härd 0,5 0,5 0,04<br />
117784 Stolphål 0,25 0,25 0,07<br />
117792 Pinnhål 0,04 0,04 0,19<br />
117797 Stolphål 0,18 0,18 0,07<br />
117808 Stolphål 0,15 0,05 0,05<br />
117817 Stolphål 0,18 0,18 0,08<br />
117833 Stolphål 0,33 0,2 0,04<br />
117959 Härd 1,2 0,4 0,14<br />
117991 Stolphål 0,17 0,09 0,04<br />
118004 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
118008 Härd 0,75 0,5 0,01<br />
118079 Härd 0,75 0,3 0,02<br />
118118 Stolphål 0,17 0,17 0,06<br />
118144 Pinnhål 0,02 0,02 0,02<br />
118148 Pinnhål 0,02 0,02 0,01<br />
118152 Pinnhål 0,03 0,03 0,02<br />
118182 Stolphål 0,18 0,18 0,03<br />
278 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
118189 Grop 0,6 0,6 0,08 Anonymgrop<br />
118207 Stolphål 0,5 0,4 0,09<br />
118222 Grop 0,6 0,6 0,08 Anonymgrop<br />
118236 Grop 1 0,6 0,13 Anonymgrop<br />
118275 Pinnhål 0,08 0,08 0,02<br />
118279 Pinnhål 0,1 0,1 0,05<br />
118284 Pinnhål 0,08 0,08 0,02<br />
118288 Stolphål 0,14 0,14 0,07<br />
118771 Ugn 2 1,6 0,48<br />
118839 Stolphål 0,16 0,16 0,08<br />
118862 Stolphål 0,18 0,18 0,14 210547<br />
118871 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
118881 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
118953 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
118962 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
118970 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
118981 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
118986 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
118990 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
118994 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
118998 Pinnhål 0 0 0 204984<br />
119047 Pinnhål 0 0 0<br />
119055 Pinnhål 0 0 0<br />
119113 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
119118 Pinnhål 0,06 0,06 0,1<br />
119139 Pinnhål 0,06 0,06 0,06<br />
119144 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
119155 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
119165 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
119173 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
119180 Pinnhål 0 0 0 210547<br />
119187 Stolphål 0,3 0,3 0,06 210547<br />
119317 Härd 1,9 1,15 0,47<br />
119509 Härd 1,72 1,45 0,2<br />
119551 Stolphål 0,36 0,34 0,1<br />
119564 Stolphål 0,55 0,45 0,12 Övrigt Hus 27<br />
119580 Stolphål 0,45 0,35 0,12<br />
119593 Stolphål 0,35 0,25 0,08<br />
119702 Stolphål 0,5 0,4 0,09 Takbärande Hus 27<br />
119718 Stolphål 0,46 0,46 0,1 Takbärande Hus 27<br />
119732 Stolphål 0,58 0,5 0,16 Takbärande Hus 27<br />
119746 Stolphål 0,5 0,4 0,12<br />
119760 Stolphål 0,58 0,4 0,17 Takbärande Hus 27<br />
119786 Stolphål 0,36 0,36 0,2 Takbärande Hus 27<br />
119799 Stolphål 0,33 0,27 0 Övrigt Hus 27<br />
119810 Stolphål 0,46 0,4 0,18 Takbärande Hus 27<br />
119833 Stolphål 0,34 0,34 0,26 Takbärande Hus 27<br />
119845 Stolphål 0,54 0,5 0,15 Takbärande Hus 27<br />
119857 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Övrigt Hus 27<br />
119949 Grop 2 1,9 0,5 Förvaringsgrop<br />
119984 Grop 1,8 1,8 0,26 Anonymgrop<br />
120011 Grop 5,9 2,3 0,47 Anonymgrop<br />
120115 Stolphål 0,3 0,14 0,07<br />
BILAGA 1 279
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
120126 Stolphål 0,27 0,27 0,13<br />
120139 Stolphål 0,3 0,3 0,05<br />
120163 Stolphål 0,2 0,2 0,02<br />
120365 Stolphål 0,25 0,25 0,02<br />
120378 Stolphål 0,15 0,15 0,06<br />
120389 Stolphål 0,2 0,1 0,1<br />
120401 Stolphål 0,3 0,3 0,09<br />
120456 Stolphål 0,56 0,56 0,24<br />
120471 Stolphål 0,33 0,33 0,1<br />
120484 Grop 2 1,43 0,7 Förvaringsgrop<br />
120516 Härd 1 1 0,17<br />
120540 Stolphål 0,2 0,2 0,08<br />
120553 Stolphål 0,7 0,7 0,17<br />
120567 Stolphål 0,5 0,5 0,06 Takbärande Hus 25<br />
120634 Stolphål 0,35 0,35 0,08<br />
120653 Stolphål 0,4 0,4 0,06<br />
120689 Pinnhål 0,15 0,15 0,16 Hus 25<br />
120700 Härd 1,25 0,6 0,24 120567<br />
120714 Grop 0,7 0,4 0,12 Anonymgrop<br />
120728 Stolphål 0,5 0,5 0,16 Takbärande Hus 25<br />
120741 Stolphål 0,6 0,45 0,2 Takbärande, stenskott Hus 25<br />
120755 Stolphål 0,49 0,46 0 Takbärande, stenskott Hus 25<br />
120769 Stolphål 0,6 0,6 0,14 Takbärande, stenskott Hus 25<br />
120841 Stolphål 0,3 0,3 0,06<br />
120945 Gropsystem 9,86 3,47 0,49<br />
121017 Grop 6,3 3,8 0,2 Avfallsgrop, sentida<br />
121100 Grop 1,65 1,45 0,57 Avfallsgrop<br />
121124 Grop 4 2,8 0,67 Anonymgrop<br />
121162 Pinnhål 0 0 0<br />
121174 Pinnhål 0 0 0<br />
121229 Pinnhål 0 0 0<br />
121240 Pinnhål 0 0 0<br />
121380 Stolphål 0,3 0,3 0,05 Takbärande Hus 25<br />
121392 Stolphål 0,3 0,3 0,06<br />
121403 Stolphål 0,4 0,4 0,08 Takbärande Hus 25<br />
121417 Stolphål 0,2 0,2 0,12 Vägg Hus 25<br />
121452 Stolphål 0,24 0,22 0,09<br />
121487 Härd 0,86 0,8 0,16<br />
121509 Stolphål 0,48 0,44 0,19 Takbärande, stenskott Hus 23<br />
121521 Stolphål 0,39 0,37 0,18 Takbärande Hus 23<br />
121533 Stolphål 0,28 0,28 0,12 Takbärande Hus 23<br />
121544 Stolphål 0,3 0,3 0,07<br />
121556 Stolphål 0,46 0,46 0,17<br />
121568 Stolphål 0,3 0,3 0,07<br />
121580 Härd 0,6 0,55 0,04<br />
121596 Stolphål 0,34 0,34 0,24 Takbärande Hus 24<br />
121610 Stolphål 0,42 0,42 0,2 Takbärande Hus 24<br />
121622 Stolphål 0,35 0,35 0,2 Takbärande Hus 24<br />
121663 Stolphål 0,24 0,24 0,1<br />
121674 Stolphål 0,14 0,12 0,02<br />
121685 Stolphål 0,17 0,2 0,2 Gavel Hus 23<br />
121696 Stolphål 0,44 0,36 0,24 Takbärande Hus 23<br />
121709 Stolphål 0,4 0,4 0,3 Takbärande, stenskott Hus 23<br />
280 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
121737 Pinnhål 0,08 0,08 0,15<br />
121761 Härd 2 1,3 0,2<br />
121956 Pinnhål 0,18 0,15 0,23<br />
121987 Stolphål 0,74 0,74 0,15<br />
122002 Stolphål 0,16 0,16 0,03<br />
122012 Stolphål 0,28 0,24 0,04<br />
122024 Stolphål 0,24 0,24 0,08<br />
122035 Stolphål 0,3 0,3 0,1<br />
122047 Stolphål 0,3 0,3 0,06<br />
122059 Stolphål 0,28 0,24 0,06<br />
122071 Stolphål 0,08 0,08 0,02<br />
122093 Stolphål 0,24 0,24 0,15<br />
122106 Stolphål 0,53 0,53 0,23 Takbärande Hus 24<br />
122118 Stolphål 0,2 0,2 0,13<br />
122129 Stolphål 0,26 0,26 0,06 Takbärande Hus 22<br />
122140 Stolphål 0,15 0,14 0,02<br />
122199 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122204 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122210 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122215 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122220 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122225 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122230 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122236 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122241 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122246 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122251 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122256 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122261 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122266 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122272 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122277 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122282 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122287 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122292 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122298 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122309 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122315 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122321 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122326 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122331 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122336 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122341 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122350 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122361 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122367 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122408 Stolphål 0,5 0,4 0,12 Takbärande Hus 25<br />
122422 Pinnhål 0,05 0,05 0,08 Hus 25<br />
122428 Pinnhål 0,05 0,05 0,1<br />
122493 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122499 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122504 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122509 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
BILAGA 1 281
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
122514 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122520 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122526 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122532 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122538 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122543 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122548 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122554 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122558 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122564 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122569 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
122574 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122579 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122585 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122592 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122597 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122602 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122635 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122640 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122645 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122651 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122656 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122661 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122668 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122674 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122679 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122684 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122690 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122695 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122701 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122747 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122753 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122758 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122764 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122769 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122774 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122779 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122785 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122791 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122797 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122948 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122952 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122957 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122962 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122967 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122974 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122979 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122985 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122990 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
122995 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123000 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123006 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123015 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
282 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
123021 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123026 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123032 Pinnhål 0 0 0 204982<br />
123285 Pinnhål 0,05 0,05 0,04<br />
123599 Stolphål 0,45 0,45 0,2 Takbärande Hus 15<br />
123616 Stolphål 0,5 0,5 0,13<br />
123638 Stolphål 0,5 0,5 0,28 Takbärande Hus 15<br />
123659 Stolphål 0,42 0,42 0,08 Takbärande Hus 15<br />
123683 Stolphål 0,37 0,37 0,12 Takbärande Hus 15<br />
123703 Stolphål 0,44 0,44 0,1 Takbärande Hus 15<br />
123724 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123728 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123732 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123736 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123740 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123744 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123748 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123752 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123756 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123760 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123764 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123768 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123772 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123776 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123780 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123784 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123788 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123792 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123796 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123800 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123804 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123808 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123812 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123816 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123820 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123824 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123828 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123832 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123836 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123840 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123844 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123848 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123852 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123856 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123860 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123864 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123868 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123872 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123876 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123880 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123884 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123888 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123892 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
BILAGA 1 283
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
123896 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123900 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123904 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123908 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123912 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123916 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123920 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123924 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123928 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123932 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123936 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123940 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123944 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123948 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123952 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123956 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123960 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123964 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123968 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123972 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123976 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123980 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
123984 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124000 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124004 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124008 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124012 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124016 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124020 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124024 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124028 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124032 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124036 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124040 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124044 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124048 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124052 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124056 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124060 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124064 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124068 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124072 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124076 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124080 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124084 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124088 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124092 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124096 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124100 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124104 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124108 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124112 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124116 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
284 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
124120 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124124 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124128 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124132 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124136 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124140 Pinnhål 0 0 0 204980<br />
124144 Stolphål 0,64 0,8 0,24 Takbärande, stolpmärke Hus 13<br />
124211 Stolphål 0,32 0,32 0,11<br />
124226 Stolphål 0,24 0,24 0,16 Stolpmärke<br />
124495 Stolphål 0,4 0,4 0,08<br />
124534 Stolphål 0,44 0,44 0,1 Takbärande Hus 25<br />
124606 Pinnhål 0 0 0 204983<br />
125100 Stolphål 0,13 0,1 0,03<br />
125104 Pinnhål 0,07 0,06 0,04<br />
125108 Pinnhål 0,06 0,05 0,03<br />
125112 Pinnhål 0,05 0,04 0,03<br />
126001 Grop 2,73 2,72 0,3 Lertäktsgrop<br />
126065 Stolphål 0,8 0,8 0,54 Vägg Hus 31<br />
130000 Vattenhål 2,1 2,1 1,07<br />
130037 Stolphål 0,28 0,28 0,26<br />
130051 Stolphål 0,25 0,25 0,12<br />
130063 Stolphål 1,2 1 0,12 Vägg Hus 39<br />
130081 Lager 0 0 0 Sentida lager<br />
130325 Härd 0,8 0,8 0,18<br />
130373 Stolphål 0,3 0,3 0,12<br />
130390 Grop 0,7 0,4 0,06 Anonymgrop<br />
130410 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Stenskott<br />
130480 Grop 0,95 0,95 0,14 Anonymgrop<br />
130505 Grop 1,3 0,8 0,36 Arbetsgrop<br />
130527 Stolphål 0,5 0,5 0,26<br />
130547 Stolphål 0,8 0,8 0,14<br />
130567 Stolphål 0,5 0,35 0,2 Stenskott<br />
130584 Stolphål 0,5 0,4 0,2 Stenskott<br />
130600 Stolphål 0,33 0,33 0,22<br />
130631 Kulturlager 1,4 0,5 0,26 Lagerrest 204571<br />
130655 Lager 6 4 0,1 Medeltida lager<br />
130665 Stolphål 1,12 0,85 0,35 Vägg Hus 39<br />
130681 Lager 2 1,6 0,22 Sentida lager<br />
130697 Vattenhål 1,4 1,4 0,75<br />
130719 Stolphål 0,5 0,25 0,11<br />
130739 Stolphål 1,4 1,4 0,38 Vägg Hus 39<br />
130752 Grop 0,8 0,8 0,52 Förvaringsgrop<br />
130764 Stolphål 0,6 0,5 0,23<br />
130780 Pinnhål 0,18 0,12 0,06<br />
130946 Pinnhål 0 0 0<br />
130947 Pinnhål 0 0 0<br />
130948 Pinnhål 0 0 0<br />
130949 Pinnhål 0 0 0<br />
130950 Pinnhål 0 0 0<br />
130951 Pinnhål 0 0 0<br />
130952 Pinnhål 0 0 0<br />
130953 Pinnhål 0 0 0<br />
130954 Pinnhål 0 0 0<br />
BILAGA 1 285
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
130955 Pinnhål 0 0 0<br />
130956 Pinnhål 0 0 0<br />
130957 Pinnhål 0 0 0<br />
130958 Härd 1,4 1 0,2<br />
130974 Härd 0,75 0,6 0,08<br />
130989 Härd 1,4 1,2 0,2<br />
131009 Pinnhål 0 0 0<br />
131010 Pinnhål 0 0 0<br />
131011 Pinnhål 0 0 0<br />
131012 Pinnhål 0 0 0<br />
131019 Härd 1,6 1,4 0,12<br />
131045 Pinnhål 0 0 0<br />
131050 Stolphål 0,4 0,3 0,08<br />
131062 Stolphål 0,3 0,3 0,07<br />
131073 Stolphål 0,5 0,4 0,14<br />
131086 Stolphål 0,4 0,3 0,03<br />
131099 Stolphål 0,3 0,3 0,12<br />
131110 Kokgrop 0,9 0,9 0,3<br />
131126 Pinnhål 0,1 0,1 0,11<br />
131133 Härd 0,5 0,5 0,08<br />
131149 Stolphål 0,3 0,3 0,22<br />
131160 Stolphål 0,7 0,6 0,17 Stolpmärke<br />
131175 Stolphål 0,3 0,3 0,14<br />
131187 Grop 0,8 0,8 0,12 Anonymgrop<br />
131210 Kokgrop 1,26 1,26 0,6<br />
131393 Grop 2,1 2,1 0,55 Arbetsgrop<br />
200002 Stolphål 0,59 0,59 0,13 Takbärande Hus 3<br />
200027 Pinnhål 0 0 0 200838<br />
200030 Stolphål 0,73 0,73 0,34<br />
200291 Grop 1,5 1,42 0,22 Avfallsgrop<br />
200447 Pinnhål 0,2 0,2 0,13<br />
200687 Stolphål 0,4 0,4 0,1<br />
200713 Grop 2,3 1,75 0,5 Lertäktsgrop<br />
200828 Stolphål 0,7 0,7 0,26 Stolpmärke<br />
200830 Kokgrop 1,5 1,5 0,5<br />
200838 Hägnad 16,5 0 0 Hägnad 1<br />
200845 Stolphål 0,48 0,48 0,23<br />
200849 Stolphål 0,49 0,49 0,14 Takbärande Hus 27<br />
200852 Stolphål 0,34 0,34 0,45 Takbärande, stenskott Hus 32<br />
200853 Härd 0,9 0,7 0,14 120945<br />
201270 Hägnad 9,5 0 0 Hägnad 2<br />
201281 Hägnad 18 0 0 Hägnad 3<br />
201628 Hägnad 9,9 0 0 Hägnad 4<br />
201676 Hägnad 30 0 0 Hägnad 5<br />
202524 Hägnad 4,6 0 0 Hägnad 6<br />
202884 Stolphål 0,25 0,25 0,02<br />
202974 Stolphål 0,3 0,3 0,18<br />
204496 Härd 0,96 0,96 0,02<br />
204523 Härd 1 1 0,18<br />
204527 Härd 1,4 1,4 0,25<br />
204528 Dike 0 1,5 0<br />
204529 Dike 0 2 0<br />
204530 Grop 1,5 1,5 0 Avfallsgrop<br />
286 KYRSTA – BOPLATS
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Övrigt Överliggande relation<br />
204531 Kulturlager 45 0 0,25 Medeltida lager, Telekabelschakt 2003<br />
204565 Härd 0,7 0,7 0,1<br />
204566 Stolphål 1,1 1,1 0,45 Vägg Hus 39<br />
204567 Kulturlager 0 0 0,2 Telekabelschakt 2003<br />
204568 Kulturlager 24,5 0 0,2 Telekabelschakt 2003<br />
204569 Kulturlager 3,3 0 0,2 Lagerrest, Telekabelschakt 2003 33419<br />
204570 Kulturlager 8,5 0 0,2 Lagerrest, Telekabelschakt 2003 33419<br />
204571 Kulturlager 5,5 0 0,2 Telekabelschakt 2003<br />
204572 Kulturlager 22 0 0,2 Telekabelschakt 2003<br />
204573 Stenlyft 0 0 0 Historisk tid<br />
204574 Stenlyft 0 0 0 Historisk tid<br />
204575 Dike 0 0,6 0,2<br />
204576 Dike 0 0 0<br />
204577 Dike 0,4 0,3<br />
204901 Härd 0,56 0,56 0,16 80165<br />
204902 Stolphål 0,8 0,5 0,18 vägg Hus 28<br />
204978 Hägnad 3,2 0 0 Hägnad 7<br />
204979 Hägnad 17,4 0 0 Hägnad 8<br />
204980 Hägnad 32 0 0 Hägnad 9<br />
204981 Hägnad 16 0 0 Hägnad 10<br />
204982 Hägnad 12,7 0 0 Hägnad 11<br />
204983 Hägnad 7,6 0 0 Hägnad 12<br />
204984 Hägnad 6,3 0 0 Hägnad 13<br />
204986 Hägnad 17 0 0 Hägnad 14, "palissad"<br />
210547 Hägnad 9 0 0 Hägnad 15<br />
210563 Hägnad 20 0 0 Hägnad 16<br />
210566 Stolphål 0,4 0,4 0,36<br />
210570 Hägnad 18 0 0 Hägnad 17<br />
210571 Hägnad Hägnad 18<br />
BILAGA 1 287
Grävenhetslista RAÄ 327 Bilaga 1 b<br />
Grävenhets nr Typ av grävenhet Minsta tjocklek Största tjocklek Överliggande relation<br />
1000 1x1 m 0,04 0,05 946<br />
1001 1x1 m 0,17 0,2 946<br />
1002 1x1 m 0 0 946<br />
1003 1x1 m 0,12 0,13 946<br />
1004 1x1 m 0,02 0,03 946<br />
1005 1x1 m 0,01 0,07 946<br />
20464 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20466 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20469 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20474 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20477 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20479 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20483 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20485 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20488 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20494 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20499 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20501 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20506 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20509 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20512 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20515 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20518 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20521 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20523 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20526 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20528 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20530 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20532 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20535 1x1 m 0,05 0,05 48945<br />
20537 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20539 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20541 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20544 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20546 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20548 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20550 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20552 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20554 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20556 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20558 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20561 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20563 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20565 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20567 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20569 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20571 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20573 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20575 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20577 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
288 KYRSTA – BOPLATS
Grävenhets nr Typ av grävenhet Minsta tjocklek Största tjocklek Överliggande relation<br />
20579 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20581 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20583 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20585 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20587 1x1 m 0,1 0,1 48945<br />
20589 1x1 m 0,12 0,12 48945<br />
20592 1x1 m 0,1 0,12 48945<br />
20597 1x1 m 0 0,06 48945<br />
20599 1x1 m 0,03 0,05 48945<br />
20602 1x1 m 0 0 48945<br />
20604 1x1 m 0 0 48945<br />
20606 1x1 m 0 0 48945<br />
20613 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20615 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20617 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20619 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20621 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20623 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20626 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20629 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20631 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20633 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20635 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20638 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20641 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20643 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20645 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20647 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20650 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20652 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20654 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20656 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20658 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20660 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20662 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20665 1x1 m 0,05 0,1 6133<br />
20667 1x1 m 0 0 6133<br />
20669 1x1 m 0 0,06 6133<br />
20671 1x1 m 0 0 6133<br />
20673 1x1 m 0 0 6133<br />
20675 1x1 m 0 0 6133<br />
20677 1x1 m 0 0 6133<br />
20679 1x1 m 0 0 6133<br />
20681 1x1 m 0 0 6133<br />
20683 1x1 m 0,05 0,07 3268<br />
20685 1x1 m 0,03 0,05 3268<br />
20687 1x1 m 0,04 0,07 3268<br />
20859 1x1 m 0 0 48945<br />
29482 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29483 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29484 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29485 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29486 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
BILAGA 1 289
Grävenhets nr Typ av grävenhet Minsta tjocklek Största tjocklek Överliggande relation<br />
29487 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29488 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29489 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
29639 Fri grävenhet 0 0 12704<br />
29640 Fri grävenhet 0 0 12704<br />
38658 1x1 m 0,01 0,06 48945<br />
38659 1x1 m 0,01 0,2 48945<br />
38660 1x1 m 0,01 0,2 48945<br />
38661 1x1 m 0 0 48945<br />
38662 1x1 m 0 0 48945<br />
38665 1x1 m 0,01 0,2 48945<br />
38668 1x1 m 0,01 0,2 48945<br />
48398 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48406 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48416 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48428 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48447 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48456 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48465 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48479 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48493 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48508 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48519 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48530 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48539 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48550 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48559 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48568 Fri grävenhet 0 0 11964<br />
48578 Fri grävenhet 0 0 12704<br />
48589 Fri grävenhet 0 0 12704<br />
48599 Fri grävenhet 0 0 12704<br />
51369 1x1 m 0 0,06 51088<br />
51373 1x1 m 0 0,1 51088<br />
51377 1x1 m 0 0,04 51088<br />
51381 1x1 m 0 0,06 51088<br />
51384 1x1 m 0 0,08 51088<br />
51388 1x1 m 0,07 0,07 51088<br />
51408 1x1 m 0,1 0,1 51088<br />
51412 1x1 m 0,04 0,04 51088<br />
51421 1x1 m 0 0 109228<br />
51442 1x1 m 0 0,06 51088<br />
51445 Fri grävenhet 0 0 51088<br />
106236 Fri grävenhet 0 0 106265<br />
201025 1x1 m 0 0,2 49025<br />
202194 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202195 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202196 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202197 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202198 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202199 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202200 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202201 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202202 1x1 m 0 0,2 49343<br />
290 KYRSTA – BOPLATS
Grävenhets nr Typ av grävenhet Minsta tjocklek Största tjocklek Överliggande relation<br />
202203 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202204 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202205 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202206 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202207 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202208 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202209 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202210 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202211 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202212 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202213 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202214 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202215 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202216 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202217 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202218 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202219 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202220 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202221 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202222 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202223 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202224 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202225 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202226 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202227 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202228 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202229 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202230 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202231 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202232 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202233 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202234 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202235 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202236 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202237 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202238 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202239 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202240 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202241 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202242 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202243 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202244 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202245 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202246 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202247 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202248 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202249 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202250 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202251 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202252 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202253 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
202254 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202255 1x1 m 0 0,2 44479, 49343<br />
BILAGA 1 291
Grävenhets nr Typ av grävenhet Minsta tjocklek Största tjocklek Överliggande relation<br />
202256 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202257 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202258 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202259 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202260 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202261 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202262 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202263 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202264 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202265 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202266 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202267 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202268 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202269 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202270 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202271 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202272 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202273 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202274 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202275 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202276 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202277 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202278 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202279 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202280 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202281 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202282 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202283 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202284 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202285 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202286 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202287 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202288 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202289 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202290 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202291 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202292 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202293 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202294 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202295 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202296 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202297 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202298 1x1 m 0 0,2 49343<br />
202299 1x1 m 0 0,2 44522, 49343<br />
202882 1x1 m 0,08 0,1 6133<br />
209976 1x1 m 0 0,06 51088<br />
209977 1x1 m 0 0 48945<br />
210385 1x1 m 0 0 130655<br />
210386 1x1 m 0 0 130655<br />
210474 1x1 m 0 0 130655<br />
292 KYRSTA – BOPLATS
Anläggningslista RAÄ 330<br />
Anl nr Anl typ Storlek (m) Djup (m)<br />
200 Ogrävd<br />
206 Ogrävd<br />
211 Ogrävd<br />
217 Härd 1 0,2<br />
242 Nedgrävning<br />
248 Stolphål 0,29 0,14<br />
255 Stolphål 0,24 0,1<br />
261 Ogrävd<br />
266 Härd 0,8 0,12<br />
276 Stolphål 0,23 0,08<br />
282 Ogrävd<br />
288 Stolphål 0,3 0,4<br />
305 Ogrävd<br />
311 Ogrävd<br />
319 Pinnhål<br />
320 Ogrävd<br />
326 Ogrävd<br />
333 Stolphål 0,44 0,19<br />
340 Ogrävd<br />
347 Stolphål 0,6 0,25<br />
355 Pinnhål<br />
356 Stolphål 0,68 0,18<br />
364 Stolphål 0,12 0,14<br />
371 Ogrävd<br />
378 Nedgrävning 0,25 0,14<br />
385 Stolphål 0,15 0,4<br />
392 Stolphål 0,22 0,12<br />
397 Stolphål 0,44 0,14<br />
403 Härd 0,9 0,05<br />
417 Ogrävd<br />
422 Stolphål 0,22 0,1<br />
428 Stolphål 0,22 0,8<br />
433 Stolphål 0,18 0,3<br />
439 Ogrävd<br />
444 Ogrävd<br />
452 Ogrävd<br />
458 Ogrävd<br />
465 Stolphål 0,55 0,17<br />
472 Ogrävd<br />
479 Ogrävd<br />
486 Stolphål 0,4 0,15<br />
498 Stolphål 0,2 0,12<br />
505 Stolphål 0,18 0,18<br />
511 Härd 1,15 0,18<br />
521 Stolphål 0,6 0,2<br />
531 Stolphål 0,34 0,23<br />
539 Ogrävd<br />
546 Härd 0,8 0,26<br />
557 Stolphål 0,12<br />
563 Härd 0,7 0,08<br />
570 Härd 0,9 0,13<br />
Anl nr Anl typ Storlek (m) Djup (m)<br />
583 Stolphål 0,2 0,1<br />
588 Nedgrävning 0,35 0,16<br />
594 Ogrävd<br />
602 Ogrävd<br />
611 Ogrävd<br />
617 Ogrävd<br />
625 Ogrävd<br />
632 Ogrävd<br />
640 Ogrävd<br />
647 Ogrävd<br />
653 Ränna<br />
667 Ogrävd<br />
674 Ogrävd<br />
680 Ogrävd<br />
688 Grop<br />
706 Ogrävd<br />
723 Ogrävd<br />
729 Ogrävd<br />
737 Ogrävd<br />
743 Nedgrävning<br />
751 Härd<br />
757 Ogrävd<br />
765 Härd<br />
776 Ogrävd<br />
836 Härd 0,8 0,19<br />
843 Nedgrävning 0,4 0,13<br />
849 Ogrävd<br />
856 Stolphål 0,64 0,16<br />
864 Stolphål 0,38 0,13<br />
871 Härd<br />
888 Stolphål 0,15 0,4<br />
894 Stolphål 0,35 0,12<br />
900 Ogrävd<br />
905 Stolphål 0,43 0,38<br />
911 Ogrävd<br />
918 Nedgrävning 0,15 0,07<br />
924 Ogrävd<br />
931 Ogrävd<br />
936 Ogrävd<br />
943 Stolphål 0,12<br />
949 Ogrävd<br />
955 Stolphål 0,15 0,1<br />
962 Nedgrävning 0,2 0,1<br />
969 Ogrävd<br />
974 Ogrävd<br />
979 Ogrävd<br />
992 Stolphål 0,35 0,08<br />
998 Stolphål 0,1 0,12<br />
1009 Pinnhål 0,12 0,17<br />
1015 Stolphål 0,24 0,14<br />
1022 Kulturlager<br />
Bilaga 1 c<br />
BILAGA 1 293
Anl nr Anl typ Storlek (m) Djup (m)<br />
1029 Kulturlager<br />
1038 Kulturlager<br />
1044 Kulturlager<br />
1050 Ogrävd<br />
1058 Kulturlager<br />
1064 Nedgrävning<br />
1070 Kulturlager<br />
1078 Kulturlager<br />
1086 Kulturlager<br />
1091 Ogrävd<br />
1098 Ogrävd<br />
1103 Ogrävd<br />
1109 Ogrävd<br />
1114 Ogrävd<br />
1121 Stolphål 0,65 0,17<br />
1129 Ogrävd<br />
1136 Sten<br />
1143 Ogrävd<br />
1151 Stolphål 0,43<br />
1156 Grop 1,6 0,36<br />
1167 Stolphål 0,35 0,22<br />
1173 Stolphål 0,9 0,22<br />
1180 Ogrävd<br />
1186 Nedgrävning 1,2<br />
1243 Härd 1,6 0,2<br />
1258 Sten<br />
1271 Nedgrävning 0,6 0,06<br />
1279 Grop 1,2 0,2<br />
1290 Stolphål 0,3 0,1<br />
1296 Ugn<br />
1311 Grop 1,2 0,25<br />
1324 Grop 1,08 0,3<br />
Anl nr Anl typ Storlek (m) Djup (m)<br />
1333 Grop 1,5 0,5<br />
1343 Grop 1,5 0,18<br />
1373 Stolphål 0,3 0,05<br />
1382 Ogrävd<br />
1386 Ogrävd<br />
1392 Ogrävd<br />
1398 Stolphål 0,25 0,2<br />
1403 Stolphål 0,34 0,16<br />
1819 Ogrävd<br />
1830 Ogrävd<br />
1855 Ogrävd<br />
1863 Ogrävd<br />
1871 Ogrävd<br />
1881 Ogrävd<br />
1897 Grop<br />
1936 Ogrävd<br />
1941 Ogrävd<br />
1947 Ogrävd<br />
1954 Nedgrävning<br />
1989 Ogrävd<br />
2010 Ogrävd<br />
294 KYRSTA – BOPLATS<br />
2022<br />
2029 Ogrävd<br />
2036 Ogrävd<br />
2048 Stolphål 0,2 0,08<br />
2062 Stolphål 0,6 0,17<br />
2071 Härd 0,7 0,08<br />
2081 Stolphål 0,55 0,18<br />
2089 Ogrävd<br />
2097 Nedgrävning 0,42 0,1<br />
200146 Kulturlager
Fyndlista RAÄ 327<br />
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1 Bränd lera Bränd lera 8 4,4 588<br />
2 Bränd lera Bränd lera 3 2,8 946<br />
3 Bränd lera Bränd lera 13 5,7 2191<br />
4 Keramik Skärva 1 1 Mynning 2191<br />
5 Keramik Skärva 2 52,6 Bottendel 2191<br />
6 Keramik Skärva 10 19,9 2191<br />
7 Bergart Slipsten 1 244,2 2261<br />
8 Bränd lera Bränd lera 1 72,2 1353<br />
9 Harts Harts 8 0,9 2548<br />
10 Bränd lera Bränd lera 1 4 2548<br />
11 Bränd lera Bränd lera 1 1,3 2548<br />
12 Harts Harts 9 2,4 2548<br />
13 Keramik Skärva 3 110 Mynning 2548<br />
14 Keramik Skärva 35 22 2548<br />
15 Keramik Skärva 62 242 2548<br />
16 Bränd lera Bränd lera 1 2,4 2594<br />
17 Bränd lera Bränd lera 1 0,2 2619<br />
18 Bränd lera Bränd lera 4 3,6 2754<br />
19 Keramik Skärva 1 1,3 3357<br />
20 Bränd lera Bränd lera 25 19,2 3357<br />
21 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 3357<br />
22 Järn Oidentifierat 1 0,5 Gallrat 3357<br />
23 Bränd lera Bränd lera 10 4,7 3357<br />
24 Bränd lera Bränd lera 7 6 3378<br />
25 Bränd lera Bränd lera 5 3,1 3378<br />
26 Bränd lera Tegel 5 5,2 4270<br />
27 Bränd lera Tegel 1 0,1 4289<br />
28 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 4364<br />
29 Bränd lera Bränd lera 1 0,2 4441<br />
30 Bränd lera Bränd lera 2 2,1 4776<br />
31 Keramik Skärva 3 19,6 4948<br />
32 Bränd lera Bränd lera 2 0,5 4948<br />
33 Bränd lera Bränd lera 1 5,4 4995<br />
34 Keramik Skärva 1 30,2 4995<br />
35 Keramik Skärva 1 4,8 5133<br />
36 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 5162<br />
37 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 5162<br />
38 Keramik Skärva 2 0,7 5162<br />
39 Keramik Lerblock 1 18,1 5162<br />
40 Bränd lera Bränd lera 3 0,3 5208<br />
41 Bränd lera Bränd lera 11 3,1 5327<br />
42 Bränd lera Bränd lera 5 7,9 5352<br />
43 Bränd lera Bränd lera 1 1,5 5365<br />
44 Bränd lera Bränd lera 20 6,2 5365<br />
45 Bränd lera Bränd lera 3 1,2 5365<br />
46 Bränd lera Bränd lera 6 11,5 5409<br />
47 Bränd lera Bränd lera 55 19,3 5431<br />
48 Bränd lera Smält lera 48 38,3 5431<br />
49 Bränd lera Smält lera 5 6,6 5431<br />
50 Bränd lera Bränd lera 2 7,4 5497<br />
Bilaga 2 a<br />
BILAGA 2 295
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
51 Bränd lera Bränd lera 1 1 5516<br />
52 Bränd lera Bränd lera 10 12,9 5516<br />
53 Keramik Skärva 1 28,5 Bottendel 5516<br />
54 Keramik Skärva 2 21,2 Mynning 5516<br />
55 Keramik Skärva 4 7,3 5516<br />
56 Keramik Skärva 3 7,7 5516<br />
57 Keramik Skärva 5 17,3 Skuldra 5516<br />
58 Keramik Skärva 5 6 5516<br />
59 Bränd lera Bränd lera 2 0,3 5634<br />
60 Bränd lera Bränd lera 9 70,7 5658<br />
61 Bränd lera Bränd lera 1 1,4 5727<br />
62 Bränd lera Bränd lera 6 1,9 5727<br />
63 Bränd lera Bränd lera 3 2 5581<br />
64 Keramik Skärva 1 7 Mynning 5887<br />
65 Keramik Skärva 1 1,9 5887<br />
66 Bränd lera Bränd lera 3 6 5887<br />
67 Bränd lera Smält lera 4 2,7 5887<br />
68 Bränd lera Bränd lera 45 21,1 5887<br />
69 Bränd lera Smält lera 2 1,9 5887<br />
70 Keramik Skärva 5 1,8 6560<br />
71 Bränd lera Bränd lera 8 2,6 6560<br />
72 Bränd lera Smält lera 11 70,4 6560<br />
73 Bränd lera Bränd lera 2 0,2 6714<br />
74 Bränd lera Bränd lera 10 5,1 7319<br />
75 Bränd lera Smält lera 1 3,5 7586<br />
76 Bränd lera Bränd lera 19 18,4 7586<br />
77 Bränd lera Bränd lera 9 6,6 7740<br />
78 Bränd lera Bränd lera 7 4,2 7845<br />
79 Bergart Knacksten 1 220,1 7953<br />
80 Bränd lera Bränd lera 73 21,4 7953<br />
81 Keramik Skärva 1 2,8 7953<br />
82 Bränd lera Smält lera 5 24 7953<br />
83 Bränd lera Bränd lera 18 10 7953<br />
84 Keramik Skärva 3 6 7953<br />
85 Bränd lera Smält lera 1 0,8 7953<br />
86 Bränd lera Smält lera 2 1,5 7953<br />
87 Bränd lera Bränd lera 47 28,1 7953<br />
88 Keramik Skärva 1 0,5 7953<br />
89 Keramik Skärva 1 2,9 7953<br />
90 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 7953<br />
91 Keramik Skärva 1 3,6 7953<br />
92 Keramik Skärva 1 8,5 7953<br />
93 Bränd lera Smält lera 5 3,6 7953<br />
94 Bränd lera Bränd lera 29 23,6 7953<br />
95 Bränd lera Bränd lera 13 19,8 7953<br />
96 Keramik Skärva 1 3 7953<br />
97 Bränd lera Bränd lera 19 11,5 8153<br />
98 Järn Slagg 4 46,7 8153<br />
99 Bränd lera Bränd lera 8 3,5 8153<br />
100 Bränd lera Bränd lera 5 0,4 8198<br />
101 Bränd lera Bränd lera 12 2,7 8198<br />
102 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 8238<br />
103 Piplera Kritpipa 2 0,5 8258<br />
296 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
104 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 8258<br />
105 Järn Slagg 1 3,9 8258<br />
106 Bränd lera Bränd lera 4 4,3 8472<br />
107 Järn Slagg 1 1,4 8472<br />
108 Bränd lera Bränd lera 20 20,9 8432<br />
109 Järn Slagg 2 3,8 8432<br />
110 Bränd lera Bränd lera 15 23,3 8546<br />
111 Bränd lera Bränd lera 6 1,2 8570<br />
112 Bränd lera Smält lera 4 1,5 8570<br />
113 Bränd lera Bränd lera 8 8 8570<br />
114 Bränd lera Bränd lera 4 1 8570<br />
115 Keramik Skärva 3 2,7 8570<br />
116 Bränd lera Bränd lera 4 0,2 8598<br />
117 Bränd lera Bränd lera 13 3,4 8626<br />
118 Bränd lera Smält lera 3 3,6 8626<br />
119 Bränd lera Bränd lera 2 0,5 9098<br />
120 Bränd lera Bränd lera 11 2,2 9176<br />
121 Järn Slagg 2 3,4 9176<br />
122 Bränd lera Smält lera 3 4,5 9805<br />
123 Bränd lera Bränd lera 14 11,7 9805<br />
124 Keramik Skärva 2 0,9 9805<br />
125 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 9864<br />
126 Bränd lera Smält lera 1 2,6 9927<br />
127 Bränd lera Bränd lera 7 9,9 9958<br />
128 Bränd lera Bränd lera 2 1,9 10016<br />
129 Bergart Slipsten 2 188,9 10016<br />
130 Bränd lera Bränd lera 54 19,6 10100<br />
131 Bränd lera Bränd lera 27 28,4 10100<br />
132 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 10100<br />
133 Bränd lera Bränd lera 130 97,6 10135<br />
134 Bränd lera Smält lera 3 2,5 10135<br />
135 Bränd lera Bränd lera 40 16,8 10135<br />
136 Keramik Skärva 1 2 10135<br />
137 Bränd lera Bränd lera 7 2,8 10135<br />
138 Bränd lera Bränd lera 3 2,3 10135<br />
139 Bränd lera Bränd lera 58 30 10135<br />
140 Bränd lera Bränd lera 12 15 10135<br />
141 Keramik Skärva 2 7 10135<br />
142 Bergart Slipsten 1 117,2 10135<br />
143 Bränd lera Bränd lera 7 11,5 10832<br />
144 Harts Harts 1 0,8 10832<br />
145 Bränd lera Bränd lera 1 1,3 10877<br />
146 Ben Nål 1 1,3 3 x 87 mm, konserverad 10877<br />
147 Keramik Skärva 1 70,9 Botten 10877<br />
148 Bränd lera Bränd lera 2 7,7 11013<br />
149 Bränd lera Bränd lera 3 3,4 11066<br />
150 Bränd lera Bränd lera 6 16,8 11082<br />
151 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 11107<br />
152 Bränd lera Bränd lera 4 7 11120<br />
153 Keramik Skärva 1 11,3 11160<br />
154 Bränd lera Bränd lera 5 1,7 11174<br />
155 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 11174<br />
156 Bränd lera Bränd lera 42 36,6 11188<br />
BILAGA 2 297
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
157 Harts Harts 31 10,6 11188<br />
158 Bränd lera Bränd lera 1 0,6 11210<br />
159 Bränd lera Bränd lera 39 45,6 11238<br />
160 Bränd lera Bränd lera 11 6,8 11238<br />
161 Bränd lera Bränd lera 8 5,4 11160<br />
162 Bränd lera Bränd lera 7 3,4 11160<br />
163 Bränd lera Bränd lera 8 16,8 11275<br />
164 Bränd lera Bränd lera 11 12,8 Avtryck 11287<br />
165 Bränd lera Bränd lera 4 5,1 11302<br />
166 Keramik Skärva 15 127,7 11328<br />
167 Keramik Skärva 91 1213,3 11328<br />
168 Keramik Skärva 5 697,5 Buk, bottendel 11328<br />
169 Keramik Skärva 3 63,5 Mynning 11328<br />
170 Keramik Skärva 1 5 Bottendel 80252<br />
171 Bergart Fragment 1 56,5 Slipad 11328<br />
172 Keramik Skärva 30 686 11328<br />
173 Bergart Underliggare 1 0 630 x 370 mm 11328<br />
174 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 11448<br />
175 Bränd lera Bränd lera 13 4,2 11477<br />
176 Bränd lera Bränd lera 1 7 11477<br />
177 Bränd lera Bränd lera 10 9,5 11463<br />
178 Bränd lera Bränd lera 12 12,7 11491<br />
179 Bränd lera Bränd lera 20 13,8 11519<br />
180 Bränd lera Bränd lera 86 78 11704<br />
181 Bränd lera Smält lera 6 50,6 11704<br />
182 Keramik Skärva 3 8,6 11704<br />
183 Bränd lera Smält lera 1 6,3 11704<br />
184 Bränd lera Bränd lera 47 37,7 11704<br />
185 Bränd lera Bränd lera 10 4 11704<br />
186 Keramik Skärva 1 19,6 11704<br />
187 Bränd lera Bränd lera 2 1,6 11704<br />
188 Kvarts Avfall 1 0,7 11704<br />
189 Järn Slagg 2 83,9 11704<br />
190 Keramik Skärva 3 11,3 11704<br />
191 Bränd lera Smält lera 9 80,3 11704<br />
192 Bränd lera Bränd lera 0 729,5 11704<br />
193 Bergart Knacksten 1 759 11704<br />
194 Keramik Skärva 2 11,1 Mynning 11704<br />
195 Keramik Skärva 3 26,8 11704<br />
196 Keramik Skärva 2 6,4 11704<br />
197 Keramik Skärva 3 8,6 11704<br />
198 Keramik Skärva 1 1,8 11704<br />
199 Bränd lera Smält lera 14 24,8 11704<br />
200 Bränd lera Bränd lera 188 165,9 11704<br />
201 Keramik Skärva 6 12,6 11704<br />
202 Bränd lera Smält lera 1 3,1 11704<br />
203 Bränd lera Smält lera 6 20,1 11704<br />
204 Bränd lera Bränd lera 27 28,7 11704<br />
205 Järn Slagg 2 260,8 11704<br />
206 Bränd lera Smält lera 10 23,1 11704<br />
207 Bränd lera Bränd lera 47 42,1 11704<br />
208 Keramik Skärva 12 78,7 11704<br />
209 Keramik Skärva 1 2,5 Mynning, mynningskant 11704<br />
298 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
210 Bränd lera Smält lera 32 170,3 11808<br />
211 Bränd lera Bränd lera 169 185,6 11808<br />
212 Bergart Malsten 1 974,6 11808<br />
213 Bergart Knacksten 1 778,6 11808<br />
214 Bränd lera Bränd lera 196 183,1 11808<br />
215 Bränd lera Smält lera 5 52 11808<br />
216 Bränd lera Smält lera 113 616,9 11808<br />
217 Bränd lera Bränd lera 54 69,5 11808<br />
218 Bränd lera Smält lera 43 156 11808<br />
219 Keramik Skärva 10 27,5 11808<br />
220 Bränd lera Bränd lera 63 111,4 11808<br />
221 Bränd lera Smält lera 73 371,8 11808<br />
222 Bränd lera Bränd lera 52 98,6 11808<br />
223 Bränd lera Smält lera 21 110,6 11808<br />
224 Keramik Skärva 1 12,3 11808<br />
225 Bränd lera Bränd lera 18 96,3 Avtryck 11808<br />
226 Bränd lera Smält lera 3 64,2 11808<br />
227 Keramik Skärva 1 6,1 11808<br />
228 Bränd lera Smält lera 42 167,4 11808<br />
229 Bränd lera Bränd lera 0 884,6 Avtryck 11808<br />
230 Keramik Skärva 1 1 Mynning, mynningskant 11808<br />
231 Keramik Skärva 2 2,3 11808<br />
232 Bränd lera Smält lera 7 20,2 11808<br />
233 Bränd lera Bränd lera 34 66,4 11808<br />
234 Bränd lera Bränd lera 7 2,9 10980<br />
235 Bränd lera Bränd lera 6 4,3 10980<br />
236 Bränd lera Bränd lera 15 11,1 10980<br />
237 Bränd lera Bränd lera 2 1,2 11783<br />
238 Bränd lera Bränd lera 3 2,5 11964 48398<br />
239 Bränd lera Bränd lera 2 16,8 11964 48416<br />
240 Bränd lera Smält lera 1 729,7 11964 48406<br />
241 Bränd lera Bränd lera 5 20,7 11964<br />
242 Bränd lera Smält lera 26 297,5 Avtryck 11964 29483<br />
243 Bränd lera Smält lera 3 8,8 11964<br />
244 Bränd lera Bränd lera 41 25,5 11964 29484<br />
245 Bränd lera Bränd lera 6 18,2 11964<br />
246 Bränd lera Smält lera 10 170 11964<br />
247 Bränd lera Smält lera 16 70,4 11964<br />
248 Bränd lera Smält lera 12 199,3 11964<br />
249 Bränd lera Smält lera 23 178,7 11964 29485<br />
250 Bränd lera Smält lera 36 220,1 11964 48465<br />
251 Bränd lera Smält lera 1 31,7 Avtryck 11964<br />
252 Bränd lera Smält lera 6 45,6 11964 48465<br />
253 Bränd lera Bränd lera 5 16,9 11964 48479<br />
254 Bränd lera Bränd lera 4 8,7 11964 48479<br />
255 Järn Slagg 1 205,5 11964 48479<br />
256 Bränd lera Bränd lera 24 24,4 11964<br />
257 Bränd lera Smält lera 14 30 11964 29486<br />
258 Bränd lera Bränd lera 2 4 11964 48508<br />
259 Bränd lera Bränd lera 7 12,3 11964 48519<br />
260 Skal Snäckskal 1 0,1 11964<br />
261 Bränd lera Bränd lera 10 25,6 11964<br />
262 Järn Slagg 1 37,3 11964<br />
BILAGA 2 299
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
263 Bränd lera Smält lera 21 101 11964 29487<br />
264 Keramik Skärva 1 11,5 11964<br />
265 Keramik Blästermunstycke 1 18,5 11964<br />
266 Bränd lera Bränd lera 20 39,1 11964 29488<br />
267 Bränd lera Smält lera 4 24,6 11964 29488<br />
268 Järn Slagg 1 97,6 11964 29489<br />
269 Bränd lera Smält lera 4 10,5 11964<br />
270 Bränd lera Bränd lera 2 7,7 11964 48559<br />
271 Bränd lera Bränd lera 3 9 11964 48568<br />
272 Järn Slagg 2 60,6 11964 48559<br />
273 Harts Harts 1 0,5 11964<br />
274 Bränd lera Smält lera 1 24 Avtryck 11964<br />
275 Bränd lera Smält lera 1 5,7 Avtryck 11964<br />
276 Keramik Skärva 3 4,8 11964<br />
277 Bränd lera Smält lera 3 2,1 11964<br />
278 Bränd lera Bränd lera 84 23,4 11964<br />
279 Bränd lera Bränd lera 15 4,2 12221<br />
280 Bränd lera Tegel 1 1,3 12221<br />
281 Bränd lera Smält lera 2 5,7 12251<br />
282 Keramik Skärva 6 2,5 12251<br />
283 Bränd lera Bränd lera 12 1,9 12251<br />
284 Bränd lera Bränd lera 3 0,6 12251<br />
285 Järn Slagg 1 2,6 12628<br />
286 Bränd lera Bränd lera 1 2,5 12628<br />
287 Keramik Skärva 4 18,5 12704 48578<br />
288 Bränd lera Smält lera 1 4,3 12704 48578<br />
289 Järn Slagg 1 16,7 12704 48578<br />
290 Bränd lera Bränd lera 8 12,4 12704<br />
291 Bränd lera Smält lera 3 85,9 12704<br />
292 Bränd lera Smält lera 4 18,5 12704<br />
293 Bränd lera Bränd lera 31 136,1 12704<br />
294 Bränd lera Smält lera 0 772,1 12704 48578<br />
295 Bränd lera Smält lera 0 431,9 12704 48578<br />
296 Bränd lera Bränd lera 3 1,2 12740<br />
297 Bränd lera Bränd lera 4 3 12762<br />
298 Keramik Skärva 3 4,2 12783<br />
299 Bränd lera Bränd lera 30 16,2 12818<br />
300 Bränd lera Bränd lera 3 20,4 12818<br />
301 Bränd lera Bränd lera 63 84,3 12818<br />
302 Keramik Skärva 2 7,8 12818<br />
303 Skal Snäckskal 1 0,1 12860<br />
304 Bränd lera Bränd lera 3 10,5 12860<br />
305 Bränd lera Smält lera 1 39 12860<br />
306 Bränd lera Bränd lera 8 9,3 12860<br />
307 Keramik Skärva 3 19,5 12860<br />
308 Keramik Skärva 1 7,2 12860<br />
309 Keramik Skärva 1 8 12860<br />
310 Bränd lera Smält lera 10 36 12860<br />
311 Järn Slagg 1 95,5 12860<br />
312 Bränd lera Bränd lera 22 85,9 12860<br />
313 Bränd lera Bränd lera 7 54,9 12860<br />
314 Keramik Skärva 2 41,5 Bottendel 12860<br />
315 Keramik Skärva 25 160 12860<br />
300 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
316 Keramik Skärva 1 2,2 Mynning 12860<br />
317 Keramik Skärva 2 45,7 12860<br />
318 Keramik Skärva 16 119,7 12860<br />
319 Bränd lera Bränd lera 9 45,8 12860<br />
320 Keramik Skärva 4 16,3 Mynning 12860<br />
321 Keramik Skärva 25 113,3 12860<br />
322 Bränd lera Smält lera 11 94,3 12860<br />
323 Järn Slagg 6 603,5 12860<br />
324 Harts Harts 1 3,9 12860<br />
325 Järn Slagg 5 67,6 12860<br />
326 Bränd lera Bränd lera 2 3,5 12860<br />
327 Keramik Skärva 1 208,9 Bottendel 12860<br />
328 Keramik Skärva 1 23,8 12860<br />
329 Bränd lera Smält lera 7 23,1 12860<br />
330 Bränd lera Bränd lera 5 100,4 12860<br />
331 Bränd lera Bränd lera 1 2 12860<br />
332 Bränd lera Smält lera 1 19,9 12860<br />
333 Keramik Skärva 1 11,1 Botten 12860<br />
334 Keramik Skärva 3 28,1 12860<br />
335 Keramik Skärva 1 18,1 Mynning 12860<br />
336 Keramik Skärva 1 32 12860<br />
337 Keramik Skärva 11 82,8 12860<br />
338 Keramik Skärva 1 25,8 Skuldra 12860<br />
339 Bränd lera Bränd lera 13 25 12860<br />
340 Bränd lera Smält lera 2 6,5 12860<br />
341 Keramik Skärva 9 55,5 12860<br />
342 Bränd lera Bränd lera 3 0,7 13075<br />
343 Bränd lera Bränd lera 12 5,5 13093<br />
344 Bränd lera Bränd lera 8 6 13093<br />
345 Bränd lera Bränd lera 14 8,8 13145<br />
346 Bränd lera Bränd lera 63 146,7 13145<br />
347 Bränd lera Bränd lera 6 24 13190<br />
348 Bränd lera Smält lera 12 45,5 13234<br />
349 Bränd lera Bränd lera 164 119 13234<br />
350 Keramik Skärva 1 4 13234<br />
351 Bränd lera Bränd lera 31 10,3 13473<br />
352 Bränd lera Smält lera 4 10,3 13488<br />
353 Bränd lera Bränd lera 65 72,8 13488<br />
354 Bränd lera Smält lera 1 0,1 13495<br />
355 Bränd lera Bränd lera 6 2,3 13495<br />
356 Bergart Knacksten 1 147,8 13531<br />
357 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 13628<br />
358 Bränd lera Bränd lera 5 0,8 13671<br />
359 Bränd lera Bränd lera 7 5,3 14027<br />
360 Bränd lera Bränd lera 14 1,4 14046<br />
361 Bränd lera Bränd lera 4 0,7 14064<br />
362 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 14284<br />
363 Bränd lera Bränd lera 8 1,3 14408<br />
364 Bränd lera Bränd lera 5 2,3 14576<br />
365 Bränd lera Bränd lera 4 1,3 14744<br />
366 Bränd lera Bränd lera 29 4,9 15279<br />
367 Skal Snäckskal 1 0,1 15185<br />
368 Bränd lera Bränd lera 2 0,6 15185<br />
BILAGA 2 301
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
369 Järn Slagg 2 1 15391<br />
370 Bränd lera Bränd lera 11 10,7 15391<br />
371 Bränd lera Smält lera 3 3,2 15391<br />
372 Bränd lera Bränd lera 95 102,2 15755<br />
373 Bränd lera Smält lera 27 53,5 15755<br />
374 Harts Harts 4 1,1 15755<br />
375 Keramik Skärva 1 3,6 15755<br />
376 Bränd lera Bränd lera 5 8,5 15820<br />
377 Keramik Skärva 1 12,1 Mynning 15820<br />
378 Keramik Skärva 1 4,9 15820<br />
379 Bränd lera Bränd lera 2 1,9 16152<br />
380 Bränd lera Bränd lera 4 2,6 16476<br />
381 Skal Snäckskal 1 0,1 16736<br />
382 Bränd lera Bränd lera 9 2 16736<br />
383 Keramik Skärva 1 6,4 16736<br />
384 Bränd lera Bränd lera 9 19,2 17062<br />
385 Bränd lera Bränd lera 37 109 17062<br />
386 Bränd lera Smält lera 1 2,6 17062<br />
387 Bränd lera Bränd lera 42 112,7 17062<br />
388 Bränd lera Smält lera 2 1,5 17062<br />
389 Bränd lera Bränd lera 39 59,7 17062<br />
390 Bränd lera Smält lera 12 111,1 Avtryck 17062<br />
391 Bränd lera Bränd lera 9 8,3 17062<br />
392 Bränd lera Bränd lera 19 26,9 17062<br />
393 Bränd lera Bränd lera 10 19,4 17078<br />
394 Bränd lera Smält lera 1 2 17078<br />
395 Keramik Skärva 1 92,8 Mynning 17078<br />
396 Bränd lera Smält lera 1 1,1 17322<br />
397 Bränd lera Bränd lera 21 15,1 17322<br />
398 Keramik Skärva 1 7,2 17322<br />
399 Bränd lera Bränd lera 8 8,6 17322<br />
400 Keramik Skärva 2 5,8 17322<br />
401 Bränd lera Bränd lera 2 1,5 17322<br />
402 Bränd lera Bränd lera 46 43,4 17322<br />
403 Bränd lera Smält lera 4 16,1 17322<br />
404 Keramik Skärva 1 14,7 17322<br />
405 Keramik Skärva 3 48,8 17322<br />
406 Bränd lera Bränd lera 9 4,2 17322<br />
407 Keramik Skärva 1 2,1 17322<br />
408 Keramik Skärva 3 19,4 17322<br />
409 Keramik Skärva 1 11,4 Hals 17322<br />
410 Bränd lera Bränd lera 3 3,1 17322<br />
411 Bränd lera Smält lera 1 2,6 17322<br />
412 Keramik Skärva 2 3,1 17322<br />
413 Bränd lera Smält lera 2 0,7 17362<br />
414 Harts Harts 8 0,3 17362<br />
415 Keramik Skärva 6 3,7 17362<br />
416 Keramik Skärva 30 78,9 17362<br />
417 Keramik Skärva 1 1,4 17362<br />
418 Keramik Skärva 6 60,8 17362<br />
419 Keramik Skärva 8 41,2 17362<br />
420 Keramik Skärva 4 17,7 17362<br />
421 Keramik Skärva 13 13,4 17362<br />
302 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
422 Keramik Skärva 1 40,8 Mynning 17362<br />
423 Keramik Skärva 50 128,6 17362<br />
424 Keramik Skärva 2 10,4 Mynning 17362<br />
425 Keramik Skärva 12 94,5 17362<br />
426 Keramik Skärva 4 3,2 17362<br />
427 Keramik Skärva 1 2,4 17362<br />
428 Keramik Skärva 1 1,8 Mynning 17362<br />
429 Keramik Skärva 3 2,4 17362<br />
430 Keramik Skärva 30 45,8 17362<br />
431 Bränd lera Bränd lera 23 28,9 17612<br />
432 Bränd lera Smält lera 1 0,5 17612<br />
433 Bränd lera Bränd lera 12 14,4 17612<br />
434 Bergart Malsten 1 564,6 17612<br />
435 Bränd lera Bränd lera 40 131,6 17612<br />
436 Bränd lera Smält lera 1 48,1 17612<br />
437 Bränd lera Bränd lera 3 3 17612<br />
438 Bränd lera Bränd lera 1 1,3 17920<br />
439 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 18613<br />
440 Bränd lera Bränd lera 2 0,9 18637<br />
441 Bränd lera Bränd lera 2 1 18654<br />
442 Keramik Skärva 1 2,4 18674<br />
443 Bränd lera Bränd lera 24 40,7 18674<br />
444 Bränd lera Smält lera 1 1 18884<br />
445 Harts Harts 1 0,1 18884<br />
446 Bränd lera Bränd lera 106 81,4 18884<br />
447 Bränd lera Bränd lera 7 7 18960<br />
448 Bränd lera Smält lera 1 0,7 18960<br />
449 Bränd lera Bränd lera 54 64,4 18960<br />
450 Bränd lera Smält lera 1 0,5 18960<br />
451 Keramik Skärva 9 86,4 Bottendel 18960<br />
452 Keramik Skärva 21 138,2 18960<br />
453 Keramik Skärva 1 9,9 Mynning 18960<br />
454 Keramik Skärva 2 3,3 Bottenkant 18960<br />
455 Keramik Skärva 1 16,9 Mynning 18960<br />
456 Keramik Skärva 1 8,1 18960<br />
457 Bränd lera Bränd lera 37 23,2 18960<br />
458 Bränd lera Bränd lera 8 6,3 19002<br />
459 Skal Snäckskal 5 0,2 19002<br />
460 Bränd lera Bränd lera 26 14,9 19002<br />
461 Bränd lera Bränd lera 4 4,2 19002<br />
462 Bränd lera Bränd lera 16 18,4 19002<br />
463 Bränd lera Bränd lera 2 5 19002<br />
464 Bränd lera Bränd lera 2 4,6 19002<br />
465 Bränd lera Bränd lera 1 0,6 19162<br />
466 Bränd lera Bränd lera 23 46 19389<br />
467 Bränd lera Bränd lera 3 5,7 19560<br />
468 Bränd lera Bränd lera 3 3,6 19602<br />
469 Bränd lera Bränd lera 25 15,8 19602<br />
470 Keramik Skärva 1 5,2 19602<br />
471 Bränd lera Bränd lera 5 3,6 19657<br />
472 Bränd lera Bränd lera 12 19,6 19733<br />
473 Bränd lera Smält lera 3 9,9 19806<br />
474 Bränd lera Bränd lera 114 111,8 19806<br />
BILAGA 2 303
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
475 Keramik Skärva 16 25 19806<br />
476 Bränd lera Bränd lera 180 90,7 20029<br />
477 Bränd lera Smält lera 9 7,6 20050<br />
478 Bränd lera Bränd lera 210 113,3 20050<br />
479 Bränd lera Smält lera 1 0,5 20089<br />
480 Bränd lera Bränd lera 45 38 20089<br />
481 Bränd lera Bränd lera 10 13,1 20128<br />
482 Bränd lera Bränd lera 6 6,5 20149<br />
483 Bränd lera Bränd lera 1 7,1 20184<br />
484 Bränd lera Smält lera 4 14,3 20213<br />
485 Bränd lera Bränd lera 11 26,1 20213<br />
486 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 20860<br />
487 Bergart Malsten 1 898,7 20149<br />
488 Bränd lera Bränd lera 5 8,7 21240<br />
489 Bränd lera Smält lera 11 45,9 21240<br />
490 Bränd lera Bränd lera 107 513,9 Avtryck 21240<br />
491 Bränd lera Bränd lera 8 31,4 21240<br />
492 Bränd lera Bränd lera 162 1563 Avtryck 21240<br />
493 Bränd lera Smält lera 7 46,8 Avtryck 21240<br />
494 Bränd lera Bränd lera 0 1804,7 Avtryck 21240<br />
495 Bränd lera Smält lera 9 51,7 21240<br />
496 Bränd lera Smält lera 14 76,9 Avtryck 21240<br />
497 Bränd lera Bränd lera 0 3144 Avtryck 21240<br />
498 Bränd lera Smält lera 9 44,9 21272<br />
499 Bränd lera Bränd lera 16 70,2 21272<br />
500 Bränd lera Bränd lera 0 1012,4 Avtryck 21272<br />
501 Keramik Skärva 10 16,1 21974<br />
502 Keramik Skärva 2 2,9 21974<br />
503 Keramik Skärva 1 12,5 Skuldra 21974<br />
504 Bränd lera Bränd lera 9 22,1 21974<br />
505 Keramik Skärva 1 2,2 22373<br />
506 Bränd lera Bränd lera 4 6,9 22713<br />
507 Keramik Skärva 1 39,3 22713<br />
508 Keramik Skärva 1 10,6 22713<br />
509 Bränd lera Bränd lera 1 0,9 22868<br />
510 Bränd lera Bränd lera 2 3,3 22939<br />
511 Keramik Skärva 2 3,5 22939<br />
512 Bränd lera Bränd lera 10 6,2 22976<br />
513 Bränd lera Bränd lera 7 7,3 23002<br />
514 Keramik Skärva 1 17,5 23002<br />
515 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 23039<br />
516 Bränd lera Bränd lera 1 0,9 23251<br />
517 Keramik Skärva 1 1 23251<br />
518 Bränd lera Bränd lera 2 1,6 23251<br />
519 Bränd lera Bränd lera 3 5,7 23432<br />
520 Bränd lera Bränd lera 4 20,8 23432<br />
521 Keramik Skärva 1 3 Mynning 23458<br />
522 Keramik Skärva 4 10,1 23458<br />
523 Keramik Skärva 4 27,6 23458<br />
524 Bränd lera Bränd lera 12 14,5 24002<br />
525 Bränd lera Bränd lera 11 15,7 24002<br />
526 Bränd lera Bränd lera 14 42,5 24002<br />
527 Bränd lera Bränd lera 4 3,8 24002<br />
304 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
528 Bränd lera Smält lera 1 0,7 24002<br />
529 Keramik Skärva 1 3,2 Mynning 24002<br />
530 Bränd lera Bränd lera 9 18 24002<br />
531 Bränd lera Bränd lera 1 1,8 24002<br />
532 Keramik Skärva 1 18,5 Mynning, mynningskant,<br />
mynningsrand 24002<br />
533 Bränd lera Bränd lera 1 1,1 24428<br />
534 Bränd lera Bränd lera 1 1,9 24454<br />
535 Bränd lera Bränd lera 7 5,6 24479<br />
536 Bränd lera Bränd lera 8 6,6 24565<br />
537 Järn Slagg 1 13,5 24565<br />
538 Bränd lera Bränd lera 2 4,5 24909<br />
539 Keramik Skärva 33 258,7 25308<br />
540 Keramik Skärva 13 80,1 25308<br />
541 Harts Harts 2 1,7 25308<br />
542 Harts Harts 3 0,8 25308<br />
543 Bränd lera Bränd lera 2 0,8 26038<br />
544 Bränd lera Bränd lera 4 1,4 26038<br />
545 Bränd lera Bränd lera 2 1,2 26221<br />
546 Järn Slagg 1 4,4 26269<br />
547 Bränd lera Bränd lera 3 2,7 26347<br />
548 Bränd lera Bränd lera 2 1,1 26422<br />
549 Keramik Skärva 1 197,4 26422<br />
550 Bränd lera Bränd lera 7 2,9 26470<br />
551 Järn Slagg 4 15 26470<br />
552 Bränd lera Smält lera 68 42,5 26529<br />
553 Bränd lera Bränd lera 0 756,8 Avtryck 26529<br />
554 Keramik Skärva 2 3,7 26529<br />
555 Keramik Skärva 1 17,5 Bottendel 26529<br />
556 Keramik Skärva 5 7,8 26529<br />
557 Keramik Skärva 3 4,6 26529<br />
558 Keramik Skärva 6 27,6 26529<br />
559 Keramik Skärva 1 1,4 Mynning, mynningsrand 26529<br />
560 Keramik Skärva 1 2,7 26529<br />
561 Bränd lera Smält lera 45 76,8 26529<br />
562 Bränd lera Bränd lera 244 251,5 26529<br />
563 Keramik Skärva 3 6,2 26529<br />
564 Bränd lera Smält lera 7 12,7 26529<br />
565 Järn Slagg 1 55,8 26529<br />
566 Bränd lera Bränd lera 101 162,8 26529<br />
567 Bränd lera Bränd lera 4 4,9 26529<br />
568 Bränd lera Bränd lera 15 20,4 26529<br />
569 Bränd lera Smält lera 1 0,3 26529<br />
570 Bränd lera Bränd lera 18 50,5 26529<br />
571 Bergart Bryne 1 80,8 26529<br />
572 Keramik Skärva 1 8,8 26529<br />
573 Keramik Skärva 1 9 26529<br />
574 Keramik Skärva 1 8,4 26529<br />
575 Bränd lera Smält lera 2 10,6 26529<br />
576 Bränd lera Bränd lera 6 12,8 Avtryck 26529<br />
577 Bränd lera Smält lera 1 0,9 26594<br />
578 Bränd lera Bränd lera 127 94,8 26594<br />
579 Bränd lera Bränd lera 50 19,5 26731<br />
BILAGA 2 305
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
580 Bränd lera Smält lera 5 17,5 26731<br />
581 Keramik Skärva 4 14,3 26731<br />
582 Bränd lera Bränd lera 31 35,3 26756<br />
583 Keramik Skärva 2 11,6 26756<br />
584 Keramik Eldpall 4 347,3 26756<br />
585 Bränd lera Bränd lera 14 16,9 26873<br />
586 Bränd lera Smält lera 6 156,7 26873<br />
587 Bergart Knacksten 1 896,1 26873<br />
588 Keramik Skärva 3 81,4 Buk 26873<br />
589 Keramik Skärva 8 318,5 Buk 26873<br />
590 Keramik Skärva 1 142,8 Mynning, buk 26873<br />
591 Keramik Skärva 1 64,4 Bottenkant, botten, bottendel 26873<br />
592 Keramik Skärva 70 858,8 Buk 26873<br />
593 Keramik Skärva 1 6 Mynning 26873<br />
594 Keramik Skärva 3 231,7 Bottendel 26873<br />
595 Harts Harts 1 1,6 26873<br />
596 Harts Harts 5 1,8 26873<br />
597 Bränd lera Smält lera 6 4,1 28543<br />
598 Bränd lera Bränd lera 28 22,2 28543<br />
599 Bränd lera Bränd lera 29 36,8 28543<br />
600 Bränd lera Smält lera 27 122,4 28543<br />
601 Keramik Skärva 3 8,9 28543<br />
602 Bergart Knacksten 1 1026,7 28543<br />
603 Ben Nål 1 2,1 3-5 x 98 mm 28543<br />
604 Harts Harts 1 3,3 28543<br />
605 Bränd lera Bränd lera 16 33,4 28543<br />
606 Bränd lera Smält lera 9 32,2 28543<br />
607 Bergart Slipsten 1 2053,1 28543<br />
608 Keramik Skärva 5 15,5 28543<br />
609 Keramik Skärva 1 6,8 Mynning 28543<br />
610 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 28565<br />
611 Bränd lera Smält lera 1 0,9 28565<br />
612 Bränd lera Bränd lera 4 11,7 28583<br />
613 Bränd lera Smält lera 2 2,7 28583<br />
614 Keramik Skärva 2 6 28583<br />
615 Keramik Skärva 1 23,7 28583<br />
616 Bränd lera Bränd lera 11 34,9 28583<br />
617 Bränd lera Smält lera 14 79,3 28583<br />
618 Bränd lera Smält lera 19 250,1 28583<br />
619 Bränd lera Bränd lera 35 112,5 28583<br />
620 Bränd lera Bränd lera 21 205,6 28583<br />
621 Bränd lera Smält lera 26 859,6 28583<br />
622 Keramik Skärva 1 6,3 Bottendel 28583<br />
623 Bränd lera Bränd lera 15 163,4 28583<br />
624 Bränd lera Smält lera 31 793,6 28583<br />
625 Bränd lera Bränd lera 2 1,2 28614<br />
626 Bränd lera Bränd lera 14 59,1 28693<br />
627 Harts Harts 1 0,8 28693<br />
628 Bränd lera Bränd lera 22 8,5 28693<br />
629 Bränd lera Smält lera 1 0,4 28693<br />
630 Bränd lera Bränd lera 11 5,3 28720<br />
631 Keramik Blästermunstycke 1 32,4 Smält 28720<br />
632 Bränd lera Bränd lera 9 18,8 28820<br />
306 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
633 Bränd lera Bränd lera 11 27,5 28820<br />
634 Bränd lera Bränd lera 75 54 28885<br />
635 Bränd lera Smält lera 19 40,3 28885<br />
636 Keramik Skärva 6 64,1 28646<br />
637 Keramik Skärva 3 27,3 28646<br />
638 Keramik Skärva 1 0,8 28646<br />
639 Keramik Skärva 3 15,8 28646<br />
640 Keramik Skärva 1 23,6 28646<br />
641 Keramik Skärva 4 39,4 Bottendel 28646<br />
642 Keramik Skärva 10 41,2 28646<br />
643 Keramik Skärva 4 30,2 28646<br />
644 Keramik Skärva 9 171,3 Mynning 28646<br />
645 Keramik Skärva 1 85,1 Bottendel 28646<br />
646 Bränd lera Bränd lera 30 20,2 28646<br />
647 Keramik Skärva 2 4,4 28646<br />
648 Bränd lera Bränd lera 6 22,7 28646<br />
649 Bränd lera Bränd lera 20 5,9 28646<br />
650 Keramik Skärva 6 1,8 28646<br />
651 Keramik Skärva 5 8 28646<br />
652 Järn Slagg 1 70,2 28646<br />
653 Bränd lera Bränd lera 7 4 28646<br />
654 Bränd lera Bränd lera 30 12,3 28646<br />
655 Keramik Skärva 21 29,6 28646<br />
656 Järn Slagg 2 190,8 28646<br />
657 Bränd lera Bränd lera 7 18 28646<br />
658 Keramik Skärva 1 0,5 28646<br />
659 Bränd lera Bränd lera 17 35,2 28646<br />
660 Bränd lera Smält lera 4 55,6 28646<br />
661 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 28646<br />
662 Bränd lera Bränd lera 6 1,6 28646<br />
663 Bränd lera Smält lera 5 40,4 28646<br />
664 Järn Slagg 1 6,7 28646<br />
665 Bränd lera Smält lera 3 14,7 28646<br />
666 Järn Slagg 1 4,4 28646<br />
667 Bränd lera Bränd lera 3 1,7 29106<br />
668 Bränd lera Bränd lera 23 12 29123<br />
669 Järn Slagg 1 8,8 29123<br />
670 Bränd lera Bränd lera 30 15,9 29139<br />
671 Bränd lera Bränd lera 10 12,5 29171<br />
672 Bränd lera Bränd lera 11 6,4 29186<br />
673 Bergart Hälleflinta 1 2284,5 29219<br />
674 Keramik Skärva 6 15,8 29261<br />
675 Keramik Skärva 1 1,5 29294<br />
676 Bränd lera Bränd lera 3 0,8 29312<br />
677 Bränd lera Bränd lera 1 1,3 29328<br />
678 Bränd lera Bränd lera 3 2,2 29349<br />
679 Bränd lera Smält lera 2 49,5 29349<br />
680 Bränd lera Bränd lera 15 16,1 29406<br />
681 Keramik Skärva 1 1 29406<br />
682 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 29429<br />
683 Bränd lera Bränd lera 15 36,5 29452<br />
684 Bränd lera Bränd lera 5 6,8 29583<br />
685 Järn Slagg 1 1,2 29583<br />
BILAGA 2 307
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
686 Bränd lera Smält lera 1 15 29583<br />
687 Bränd lera Bränd lera 9 2,2 29593<br />
688 Bränd lera Bränd lera 1 19,1 29593<br />
689 Bränd lera Bränd lera 5 1,2 29715<br />
690 Järn Slagg 1 7,3 29715<br />
691 Bränd lera Bränd lera 11 9 29817<br />
692 Bränd lera Bränd lera 6 3,1 29835<br />
693 Bränd lera Bränd lera 3 2,7 29870<br />
694 Bränd lera Bränd lera 8 6,4 29892<br />
695 Bränd lera Bränd lera 1 1,7 29987<br />
696 Bränd lera Smält lera 1 8,9 30089<br />
697 Bränd lera Bränd lera 11 4,7 30358<br />
698 Bränd lera Bränd lera 8 4,9 30458<br />
699 Bränd lera Smält lera 9 11,4 30458<br />
700 Bränd lera Bränd lera 45 58 30458<br />
701 Keramik Skärva 1 6,3 30458<br />
702 Keramik Skärva 4 22,9 30458<br />
703 Bränd lera Smält lera 1 3 30458<br />
704 Bränd lera Bränd lera 10 8,5 30458<br />
705 Bränd lera Bränd lera 37 34,1 30458<br />
706 Bränd lera Smält lera 6 22 30458<br />
707 Järn Slagg 2 15,7 30458<br />
708 Bränd lera Bränd lera 2 6,7 30458<br />
709 Järn Slagg 1 34,8 30458<br />
710 Bränd lera Smält lera 1 13,4 30458<br />
711 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 30501<br />
712 Bränd lera Bränd lera 4 13,4 30599<br />
713 Flinta Stycke med tillhuggning 1 4,9 Bränd 30639<br />
714 Bränd lera Bränd lera 5 18,2 30639<br />
715 Bränd lera Degel 7 60,5 Avtryck 30639<br />
716 Järn Slagg 3 98,1 30639<br />
717 Bränd lera Bränd lera 3 6,8 30639<br />
718 Bränd lera Bränd lera 4 2,9 30639<br />
719 Keramik Skärva 1 16,4 30639<br />
720 Keramik Skärva 1 3 30639<br />
721 Bränd lera Smält lera 3 25 31233<br />
722 Bränd lera Bränd lera 3 5,5 31248<br />
723 Bränd lera Bränd lera 3 1,9 31298<br />
724 Bränd lera Bränd lera 5 5,2 31360<br />
725 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 31378<br />
726 Bergart Mal/krossten 1 907,9 31468<br />
727 Bränd lera Bränd lera 15 13,8 31468<br />
728 Bränd lera Smält lera 0 367,1 31468<br />
729 Bränd lera Smält lera 0 3068 Avtryck 31468<br />
730 Bergart Underliggare 1 14500 31468<br />
731 Bränd lera Bränd lera 5 1,5 31551<br />
732 Bränd lera Smält lera 1 33,1 31626<br />
733 Bränd lera Bränd lera 4 2,7 31626<br />
734 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 31670<br />
735 Bränd lera Bränd lera 1 3,3 Ev sländtrissa 31716<br />
736 Bränd lera Bränd lera 87 131 31815<br />
737 Bränd lera Smält lera 1 6,2 31815<br />
738 Bränd lera Bränd lera 5 21,1 31977<br />
308 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
739 Bränd lera Bränd lera 7 3,8 32028<br />
740 Bränd lera Bränd lera 11 30,1 32052<br />
741 Keramik Skärva 10 90,7 Bottendel 32052<br />
742 Bränd lera Bränd lera 3 6,7 32138<br />
743 Bränd lera Bränd lera 22 11,2 32157<br />
744 Bränd lera Bränd lera 6 7,1 32199<br />
745 Bränd lera Bränd lera 47 47,3 32223<br />
746 Keramik Skärva 1 2,2 32223<br />
747 Bränd lera Smält lera 7 17,6 32372<br />
748 Keramik Lerblock 45 187,7 32405<br />
749 Keramik Skärva 23 127,2 32405<br />
750 Bränd lera Bränd lera 3 2,2 32483<br />
751 Bränd lera Bränd lera 9 10,8 32575<br />
752 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 32689<br />
753 Bränd lera Bränd lera 4 2,4 32704<br />
754 Bränd lera Bränd lera 5 2,7 32728<br />
755 Skal Snäckskal 12 0,1 32744<br />
756 Bränd lera Bränd lera 3 0,5 32744<br />
757 Bränd lera Smält lera 1 13,1 32744<br />
758 Skal Snäckskal 15 0,2 32763<br />
759 Bränd lera Bränd lera 103 148,8 32763<br />
760 Keramik Skärva 4 11,6 32763<br />
761 Bränd lera Bränd lera 10 13,2 32839<br />
762 Bränd lera Smält lera 4 46,9 32839<br />
763 Keramik Skärva 2 2,4 32870<br />
764 Bergart Underliggare 1 6250 32870<br />
765 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 32886<br />
766 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 32974<br />
767 Bränd lera Bränd lera 70 42,1 33051<br />
768 Keramik Skärva 3 6,6 33051<br />
769 Bränd lera Bränd lera 92 94,8 33095<br />
770 Bränd lera Smält lera 1 3 33095<br />
771 Bränd lera Bränd lera 4 2,3 33116<br />
772 Bränd lera Bränd lera 2 0,2 33136<br />
773 Bränd lera Smält lera 1 0,3 33136<br />
774 Bränd lera Bränd lera 15 19,8 33244<br />
775 Bränd lera Bränd lera 15 14,6 33261<br />
776 Bränd lera Bränd lera 15 13,6 33261<br />
777 Keramik Skärva 1 5,3 33261<br />
778 Bränd lera Bränd lera 23 9,8 33261<br />
779 Keramik Skärva 4 29,1 33261<br />
780 Keramik Skärva 35 192,1 33261<br />
781 Keramik Skärva 1 29,9 Bottendel 33261<br />
782 Bränd lera Smält lera 1 15,6 33608<br />
783 Keramik Skärva 1 2 33608<br />
784 Bergart Underliggare 1 1713,1 33737<br />
785 Bränd lera Bränd lera 4 2 33774<br />
786 Bränd lera Smält lera 1 23,3 33774<br />
787 Keramik Skärva 1 10,9 33812<br />
788 Bränd lera Bränd lera 80 64,1 33827<br />
789 Keramik Skärva 5 3,8 33827<br />
790 Bränd lera Bränd lera 6 27,2 33888<br />
791 Bränd lera Bränd lera 3 14,4 33922<br />
BILAGA 2 309
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
792 Bränd lera Bränd lera 2 1,9 34380<br />
793 Bränd lera Bränd lera 16 9,4 34400<br />
794 Bränd lera Bränd lera 7 3,9 34457<br />
795 Bergart Knacksten 1 973,2 34479<br />
796 Bränd lera Smält lera 4 9,6 34479<br />
797 Bränd lera Bränd lera 123 74 34479<br />
798 Keramik Skärva 1 2 34479<br />
799 Keramik Skärva 1 3 Mynning 34479<br />
800 Bränd lera Bränd lera 1 0,4 34535<br />
801 Bränd lera Bränd lera 16 9,4 34544<br />
802 Bränd lera Bränd lera 9 3,9 34568<br />
803 Bränd lera Bränd lera 2 1,4 34627<br />
804 Bränd lera Bränd lera 2 0,8 34648<br />
805 Bränd lera Bränd lera 3 0,8 34834<br />
806 Bränd lera Smält lera 1 5,4 34917<br />
807 Bränd lera Bränd lera 13 11,2 34917<br />
808 Keramik Skärva 1 6,1 Mynning 34917<br />
809 Keramik Skärva 1 16 Mynning 35663<br />
810 Keramik Skärva 1 44,8 35663<br />
811 Harts Harts 1 0,1 35773<br />
812 Bränd lera Smält lera 1 56,5 36042<br />
813 Bränd lera Smält lera 5 281,9 36152<br />
814 Keramik Skärva 1 14,7 36227<br />
815 Flinta Avslag 1 0,3 36247<br />
816 Bränd lera Bränd lera 3 0,6 50133<br />
817 Bränd lera Bränd lera 3 1,7 37435<br />
818 Bränd lera Smält lera 1 9,1 37435<br />
819 Bränd lera Smält lera 3 40,4 38038<br />
820 Bränd lera Bränd lera 22 20 38038<br />
821 Bränd lera Bränd lera 5 57,2 38038<br />
822 Bränd lera Smält lera 5 52,7 38038<br />
823 Bränd lera Bränd lera 36 132,2 38038<br />
824 Bränd lera Smält lera 3 16 38038<br />
825 Bränd lera Bränd lera 9 21,4 38038<br />
826 Keramik Skärva 1 1,7 38038<br />
827 Bränd lera Bränd lera 1 1 38694<br />
828 Bränd lera Bränd lera 3 1,6 38900<br />
829 Bränd lera Bränd lera 6 8 38962<br />
830 Keramik Skärva 4 20,7 38962<br />
831 Bränd lera Bränd lera 2 0,7 38962<br />
832 Bergart Malsten 1 4500 39013<br />
833 Bränd lera Bränd lera 2 90,9 Avtryck 39222<br />
834 Keramik Skärva 4 7,6 39222<br />
835 Bränd lera Bränd lera 2 3 39346<br />
836 Bränd lera Bränd lera 6 8,5 39426<br />
837 Keramik Skärva 1 3,6 39426<br />
838 Bränd lera Bränd lera 128 291,7 39612<br />
839 Bränd lera Smält lera 6 30 Avtryck 39612<br />
840 Bränd lera Bränd lera 5 31 39667<br />
841 Bränd lera Bränd lera 1 10,8 39933<br />
842 Bränd lera Smält lera 2 7,1 39933<br />
843 Bränd lera Bränd lera 3 1,1 40229<br />
844 Skal Snäckskal 1 0,1 40568<br />
310 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
845 Bränd lera Bränd lera 20 8 40568<br />
846 Bränd lera Bränd lera 7 4,2 40687<br />
847 Keramik Skärva 6 6,7 40687<br />
848 Bränd lera Bränd lera 5 2,9 40687<br />
849 Keramik Skärva 60 350,2 40687<br />
850 Keramik Skärva 8 52 Mynning 40687<br />
851 Keramik Skärva 11 152,6 Buk, bottendel 40687<br />
852 Bränd lera Bränd lera 9 14 41247<br />
853 Bränd lera Bränd lera 5 1,9 41260<br />
854 Skal Snäckskal 3 0,1 41277<br />
855 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 41277<br />
856 Bränd lera Bränd lera 1 8,6 Avtryck 41293<br />
857 Bergart Bryne 1 43,8 41828<br />
858 Bränd lera Bränd lera 2 1,5 41828<br />
859 Bränd lera Bränd lera 9 5,3 41828<br />
860 Bränd lera Smält lera 1 2 41828<br />
861 Keramik Skärva 3 7,5 41828<br />
862 Kvarts Bearbetat 1 8,3 41828<br />
863 Bränd lera Bränd lera 23 33 41828<br />
864 Keramik Skärva 5 10,6 41828<br />
865 Bränd lera Bränd lera 9 9,6 41828<br />
866 Harts Harts 1 0,4 41828<br />
867 Bränd lera Bränd lera 9 17,1 41828<br />
868 Kvarts Bearbetat 1 10,2 41828<br />
869 Bergart Slipsten 1 120,3 41828<br />
870 Keramik Skärva 3 30,4 41828<br />
871 Bränd lera Bränd lera 7 5,8 41828<br />
872 Bränd lera Bränd lera 7 2,1 41903<br />
873 Bergart Bryne 1 5,7 41993<br />
874 Bränd lera Bränd lera 4 11,3 Avtryck 42011<br />
875 Bränd lera Bränd lera 98 110,8 42011<br />
876 Bränd lera Bränd lera 10 7 42080<br />
877 Keramik Skärva 1 4,5 Mynning 42132<br />
878 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 42369<br />
879 Bränd lera Bränd lera 4 0,7 42707<br />
880 Skal Snäckskal 3 0,1 42844<br />
881 Bränd lera Bränd lera 16 4 42844<br />
882 Bränd lera Bränd lera 3 0,1 42945<br />
883 Bergart Fragment 1 3250 Tillhuggen 42962<br />
884 Bränd lera Bränd lera 14 7,6 43131<br />
885 Bränd lera Bränd lera 14 6,5 43380<br />
886 Bränd lera Bränd lera 6 3,6 43821<br />
887 Bränd lera Bränd lera 59 45,4 43821<br />
888 Bränd lera Bränd lera 1 1,9 43821<br />
889 Bergart Knacksten 1 1973,9 43821<br />
890 Bergart Knacksten 1 1354 43821<br />
891 Bergart Knacksten 1 740 43821<br />
892 Bränd lera Bränd lera 12 16,6 43978<br />
893 Bränd lera Bränd lera 7 5,2 43978<br />
894 Bergart Fragment 2 94 Slipad 44245<br />
895 Bränd lera Bränd lera 14 4,6 44271<br />
896 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 44479<br />
897 Bränd lera Smält lera 1 0,3 44479 202201<br />
BILAGA 2 311
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
898 Bränd lera Smält lera 1 24,5 44479 202209<br />
899 Bränd lera Smält lera 1 5,8 44479 202210<br />
900 Bränd lera Smält lera 20 242 44479 202216<br />
901 Bränd lera Smält lera 5 27,4 44479 202216<br />
902 Bränd lera Smält lera 1 0,3 44479 202217<br />
903 Bränd lera Bränd lera 6 2 44479 202218<br />
904 Bränd lera Bränd lera 8 2 44479 202219<br />
905 Bränd lera Bränd lera 5 1,1 44479 202220<br />
906 Bränd lera Bränd lera 6 90,1 44479 202220<br />
907 Bergart Knacksten 1 559,9 44479 202220<br />
908 Bränd lera Bränd lera 11 6,3 44479 202221<br />
909 Keramik Skärva 1 3 44479 202221<br />
910 Bränd lera Bränd lera 7 1,3 44479 202221<br />
911 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 44479 202222<br />
912 Bränd lera Bränd lera 2 5,1 44479 202222<br />
913 Bergart Malsten 1 569,4 44479 202222<br />
914 Bergart Knacksten 1 598,8 44479 202223<br />
915 Bränd lera Bränd lera 35 273,2 44479 202223<br />
916 Bränd lera Bränd lera 7 105 44479 202223<br />
917 Bränd lera Bränd lera 46 471,6 44479 202223<br />
918 Bränd lera Bränd lera 2 1,7 44479 202224<br />
919 Bränd lera Bränd lera 16 90,6 44479 202224<br />
920 Bränd lera Bränd lera 42 286,7 44479 202224<br />
921 Bränd lera Bränd lera 5 5,6 44479 202224<br />
922 Bränd lera Bränd lera 5 6,1 44479 202226<br />
923 Bränd lera Bränd lera 1 0,4 44479 202226<br />
924 Keramik Skärva 1 1,8 44479 202226<br />
925 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 44479 202227<br />
926 Bränd lera Bränd lera 1 1,1 44479 202227<br />
927 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 44479 202227<br />
928 Bränd lera Bränd lera 6 2,3 44479 202228<br />
929 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 44479 202229<br />
930 Bränd lera Bränd lera 3 22,9 Avtryck 44479 202229<br />
931 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 44479 202230<br />
932 Bränd lera Bränd lera 18 94,9 44479 202230<br />
933 Bergart Knacksten 1 436,9 44479 202230<br />
934 Keramik Skärva 1 1 44479 202231<br />
935 Bränd lera Bränd lera 35 297,1 44479 202231<br />
936 Bränd lera Bränd lera 5 58,1 44479 202231<br />
937 Bränd lera Bränd lera 3 1,8 44479 202231<br />
938 Bränd lera Bränd lera 51 188,7 44479 202231<br />
939 Keramik Skärva 2 4,8 44479 202231<br />
940 Bränd lera Bränd lera 2 1,5 44479 202236<br />
941 Bränd lera Bränd lera 7 3,5 44479 202236<br />
942 Bränd lera Bränd lera 5 62,6 44479 202236<br />
943 Bränd lera Bränd lera 4 1,2 44479 202237<br />
944 Bränd lera Bränd lera 1 16,3 44479 202237<br />
945 Keramik Skärva 1 8,6 44479 202237<br />
946 Bränd lera Bränd lera 2 2 44479 202238<br />
947 Bränd lera Bränd lera 5 25,5 44479 202238<br />
948 Bränd lera Bränd lera 1 6,1 44479 202240<br />
949 Bränd lera Bränd lera 90 116,3 44479 202241<br />
950 Bränd lera Bränd lera 19 33,7 44479 202243<br />
312 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
951 Bränd lera Bränd lera 6 3,4 44479 202243<br />
952 Bränd lera Bränd lera 5 11,6 44479 202243<br />
953 Bränd lera Bränd lera 18 105,1 44479 202243<br />
954 Bränd lera Bränd lera 8 6,1 44479 202244<br />
955 Bränd lera Bränd lera 1 52,2 44479 202244<br />
956 Bränd lera Bränd lera 2 1,4 44479 202245<br />
957 Keramik Skärva 1 8,3 44479 202245<br />
958 Bränd lera Bränd lera 15 0,9 44479 202247<br />
959 Bränd lera Bränd lera 70 115 44479 202247<br />
960 Bränd lera Bränd lera 19 38,9 44479 202248<br />
961 Bränd lera Bränd lera 20 285,9 44479 202250<br />
962 Bränd lera Bränd lera 3 1,6 44479 202253<br />
963 Bränd lera Bränd lera 2 1,3 44479 202253<br />
964 Bränd lera Bränd lera 5 1 44479 202254<br />
965 Bränd lera Bränd lera 4 3,1 44479 202254<br />
966 Bränd lera Bränd lera 8 1,8 44479 202255<br />
967 Bränd lera Bränd lera 3 7,7 44479 202256<br />
968 Bränd lera Bränd lera 2 730,3 44479<br />
969 Keramik Skärva 1 2,8 44522<br />
970 Bergart Fragment 1 42,7 Slipad 44522<br />
971 Bergart Mal-/knacksten 1 204,1 44522<br />
972 Bränd lera Bränd lera 9 0,8 44479 202246<br />
973 Bränd lera Bränd lera 8 6,5 44479 202246<br />
974 Bränd lera Bränd lera 1 68,3 44522 202261<br />
975 Bränd lera Bränd lera 2 2,4 44522 202261<br />
976 Bränd lera Bränd lera 1 3 44522 202262<br />
977 Bränd lera Bränd lera 4 1,1 44522 202262<br />
978 Keramik Skärva 3 2,5 44522 202262<br />
979 Bränd lera Bränd lera 2 19,6 44522 202263<br />
980 Keramik Skärva 1 0,8 44522 202270<br />
981 Bränd lera Bränd lera 15 2,4 44522 202271<br />
982 Bränd lera Bränd lera 1 1,1 44522 202271<br />
983 Bränd lera Bränd lera 16 10,5 44522 202272<br />
984 Bränd lera Bränd lera 4 2,3 44522 202272<br />
985 Bränd lera Bränd lera 35 8,1 44522 202273<br />
986 Bränd lera Bränd lera 3 25,3 44522 202273<br />
987 Bränd lera Bränd lera 4 1,8 44522 202276<br />
988 Bränd lera Bränd lera 4 5,5 44522 202277<br />
989 Bränd lera Bränd lera 3 3,5 44522 202277<br />
990 Bränd lera Bränd lera 14 6,6 44522 202278<br />
991 Bränd lera Bränd lera 1 14,9 44522 202278<br />
992 Harts Harts 2 3,7 44522 202278<br />
993 Bränd lera Bränd lera 4 1 44522 202287<br />
994 Bränd lera Bränd lera 2 0,5 44522 202288<br />
995 Bränd lera Bränd lera 10 3,8 44522 202289<br />
996 Kvarts Kärna 1 9,5 44522 202289<br />
997 Bränd lera Bränd lera 1 8,3 44522 202296<br />
998 Bränd lera Bränd lera 13 27,3 5162<br />
999 Bränd lera Bränd lera 47 99,9 45388<br />
1000 Bränd lera Bränd lera 1 1,6 Avtryck 45388<br />
1001 Bränd lera Bränd lera 1 6,4 45388<br />
1002 Bränd lera Bränd lera 1 48,1 Avtryck 45388<br />
1003 Bränd lera Bränd lera 5 11,8 45388<br />
BILAGA 2 313
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1004 Bränd lera Bränd lera 4 6,5 45388<br />
1005 Bränd lera Bränd lera 1 22,5 45388<br />
1006 Bränd lera Bränd lera 26 41,2 45388<br />
1007 Bränd lera Bränd lera 4 4,9 45388<br />
1008 Bränd lera Bränd lera 1 5,8 45388<br />
1009 Bränd lera Bränd lera 80 143,5 45388<br />
1010 Bergart Knacksten 1 549,6 45388<br />
1011 Bergart Knacksten 1 671,7 45388<br />
1012 Bergart Fragment 1 831,2 Slipad 45388<br />
1013 Bränd lera Bränd lera 0 2298,9 Avtryck 45388<br />
1014 Bränd lera Bränd lera 0 402,7 45388<br />
1015 Bränd lera Bränd lera 0 572,8 45388<br />
1016 Bränd lera Bränd lera 0 1760,6 45388<br />
1017 Bränd lera Bränd lera 0 241,7 45388<br />
1018 Bränd lera Bränd lera 0 633,8 45388<br />
1019 Bränd lera Bränd lera 0 2875 45388<br />
1020 Bränd lera Bränd lera 0 1794,8 Avtryck 45388<br />
1021 Bränd lera Bränd lera 0 1828,2 Avtryck 45388<br />
1022 Bränd lera Bränd lera 0 1445,7 45388<br />
1023 Bränd lera Bränd lera 0 691,3 Avtryck 45388<br />
1024 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 46185<br />
1025 Bränd lera Bränd lera 14 35,3 46540<br />
1026 Bränd lera Smält lera 4 36,5 46540<br />
1027 Bränd lera Bränd lera 9 4,7 46671<br />
1028 Bränd lera Bränd lera 7 1,7 47295<br />
1029 Bränd lera Bränd lera 5 5,9 41368<br />
1030 Bränd lera Bränd lera 1 1,5 47415<br />
1031 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 48314<br />
1032 Bränd lera Smält lera 3 15,5 48666<br />
1033 Bränd lera Bränd lera 1 11,5 48666<br />
1034 Järn Slagg 1 433,4 48666<br />
1035 Keramik Skärva 21 196,9 48666<br />
1036 Keramik Skärva 2 9 48666<br />
1037 Bränd lera Smält lera 1 2,4 48666<br />
1038 Bränd lera Bränd lera 1 16,1 48666<br />
1039 Bergart Knacksten 1 806 48666<br />
1040 Keramik Skärva 3 32,7 48686<br />
1041 Keramik Skärva 1 2,1 Mynning, mynningsrand 48686<br />
1042 Järn Slagg 1 47,3 48686<br />
1043 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 48741<br />
1044 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 48754<br />
1045 Järn Slagg 1 32,2 48754<br />
1046 Bränd lera Bränd lera 1 0,4 49010<br />
1047 Bergart Knacksten 1 879,3 49309<br />
1048 Bergart Malsten löpare 1 2550,4 49309<br />
1049 Bränd lera Smält lera 5 2,9 49399<br />
1050 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 49399<br />
1051 Bränd lera Bränd lera 3 2,5 49410<br />
1052 Keramik Skärva 1 1 49410<br />
1053 Ben Sked 1 3,1 106 x 8 mm, konserverad 49454<br />
1054 Bränd lera Smält lera 27 16,5 50087<br />
1055 Bränd lera Bränd lera 1 1 50087<br />
1056 Bergart Knacksten 2 867,3 50087<br />
314 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1057 Keramik Skärva 3 7,7 50087<br />
1058 Bränd lera Bränd lera 2 3,5 51516<br />
1059 Bränd lera Bränd lera 2 5,8 51788<br />
1060 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 52359<br />
1061 Bränd lera Bränd lera 1 1,1 52378<br />
1062 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 52419<br />
1063 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 52431<br />
1064 Bränd lera Bränd lera 3 24,6 52896<br />
1065 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 52896<br />
1066 Keramik Skärva 15 228 53319<br />
1067 Bränd lera Bränd lera 3 2,7 53319<br />
1068 Järn Slagg 1 74 53347<br />
1069 Keramik Skärva 4 69,7 53390<br />
1070 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 54514<br />
1071 Bergart Knacksten 1 1092,5 54533<br />
1072 Bränd lera Bränd lera 2 2,9 54650<br />
1073 Keramik Skärva 2 4,7 55098<br />
1074 Bränd lera Bränd lera 10 2,3 55824<br />
1075 Bränd lera Bränd lera 1 0,4 55869<br />
1076 Bränd lera Bränd lera 9 1,8 55947<br />
1077 Keramik Skärva 1 5,1 57399<br />
1078 Bränd lera Bränd lera 2 1,1 57174<br />
1079 Bränd lera Bränd lera 9 43 58295<br />
1080 Bränd lera Bränd lera 2 16,7 58295<br />
1081 Bränd lera Bränd lera 11 9,3 58360<br />
1082 Keramik Skärva 2 42,1 Mynning 58897<br />
1083 Keramik Skärva 3 102,6 Bottenkant, botten, bottendel 58897<br />
1084 Keramik Skärva 16 158,3 Buk 58897<br />
1085 Bränd lera Bränd lera 1 3 59284<br />
1086 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 Avtryck 59966<br />
1087 Bränd lera Bränd lera 2 3 60177<br />
1088 Bränd lera Bränd lera 14 6,4 60177<br />
1089 Bränd lera Bränd lera 23 1412,1 60229<br />
1090 Bränd lera Bränd lera 13 195,2 Hål 60229<br />
1091 Bränd lera Bränd lera 3 1635,2 60229<br />
1092 Bränd lera Bränd lera 5 343,1 60229<br />
1093 Bränd lera Bränd lera 1 72,1 Hål 60229<br />
1094 Bränd lera Bränd lera 42 533,6 Hål 60229<br />
1095 Bränd lera Bränd lera 9 723,5 60229<br />
1096 Bränd lera Bränd lera 0 1612,8 Avtryck 60274<br />
1097 Bränd lera Bränd lera 1 1,7 60432<br />
1098 Skal Snäckskal 1 0,1 100214<br />
1099 Bränd lera Bränd lera 1 7,1 100441<br />
1100 Flinta Avslag 1 0,2 100492<br />
1101 Bränd lera Bränd lera 18 16,1 100993<br />
1102 Keramik Skärva 1 0,3 100993<br />
1103 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 101985<br />
1104 Flinta Avslag 1 3,5 102033<br />
1105 Skal Snäckskal 2 0,1 39222<br />
1106 Keramik Skärva 1 3,5 Mynning 39222<br />
1107 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 102188<br />
1108 Bränd lera Bränd lera 5 2,9 102227<br />
1109 Keramik Skärva 2 5,3 103256<br />
BILAGA 2 315
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1110 Bränd lera Bränd lera 38 2,6 103538<br />
1111 Keramik Skärva 1 4,5 103538<br />
1112 Bränd lera Bränd lera 1 2,2 103592<br />
1113 Bränd lera Bränd lera 1 8 103621<br />
1114 Bränd lera Bränd lera 23 110,9 103621<br />
1115 Keramik Skärva 3 30 103621<br />
1116 Keramik Skärva 13 74,2 103621<br />
1117 Keramik Skärva 1 45,4 Mynning, skuldra 103621<br />
1118 Bränd lera Bränd lera 1 1,9 103671<br />
1119 Bränd lera Bränd lera 1 2,2 103671<br />
1120 Keramik Skärva 6 31,4 103671<br />
1121 Bränd lera Bränd lera 5 9,8 103707<br />
1122 Keramik Skärva 2 7,5 103707<br />
1123 Keramik Skärva 7 16,3 103707<br />
1124 Keramik Eldpall 1 13,6 Bottendel 103707<br />
1125 Keramik Skärva 1 23,5 103707<br />
1126 Keramik Skärva 9 21,2 103707<br />
1127 Bränd lera Bränd lera 2 0,8 103707<br />
1128 Bränd lera Bränd lera 1 32,4 103707<br />
1129 Bränd lera Bränd lera 3 7,7 103707<br />
1130 Bränd lera Bränd lera 8 10,8 104623<br />
1131 Bränd lera Bränd lera 22 60,5 60259<br />
1134 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 106697<br />
1135 Bergart Fragment 1 48,3 Slipad 106979<br />
1136 Bergart Knacksten 1 238,3 106979<br />
1137 Bränd lera Bränd lera 9 33 107076<br />
1138 Bränd lera Bränd lera 3 4,3 107076<br />
1139 Bergart Knacksten 1 1141,6 107076<br />
1140 Keramik Skärva 1 12,1 107076<br />
1141 Keramik Skärva 1 1,1 107315<br />
1142 Bergart Knacksten 1 859,5 107315<br />
1143 Bränd lera Bränd lera 8 36,7 107315<br />
1144 Keramik Skärva 1 7,8 107401<br />
1145 Bränd lera Bränd lera 1 3,3 107583<br />
1146 Bränd lera Bränd lera 9 7,7 108425<br />
1147 Bränd lera Bränd lera 18 14 108441<br />
1148 Bränd lera Bränd lera 13 15,8 108484<br />
1149 Bränd lera Bränd lera 13 7,1 108496<br />
1150 Bränd lera Bränd lera 3 3 108558<br />
1151 Bränd lera Bränd lera 25 23 108582<br />
1152 Bränd lera Bränd lera 14 6,6 108604<br />
1153 Bränd lera Bränd lera 21 18,4 108654<br />
1154 Bränd lera Bränd lera 35 29,4 108663<br />
1155 Bränd lera Bränd lera 11 3,2 108671<br />
1156 Bränd lera Bränd lera 2 1,3 108688<br />
1157 Bränd lera Bränd lera 3 4 108706<br />
1158 Bränd lera Bränd lera 6 2 108725<br />
1159 Bränd lera Bränd lera 54 19,4 108737<br />
1160 Bränd lera Bränd lera 3 1,7 108783<br />
1161 Bränd lera Bränd lera 2 2,9 108814<br />
1162 Bränd lera Bränd lera 1 6,5 108824<br />
1163 Bränd lera Bränd lera 72 19 108824<br />
1164 Bränd lera Bränd lera 22 10,7 108824<br />
316 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1165 Bränd lera Bränd lera 24 9,9 108841<br />
1166 Bränd lera Bränd lera 7 1,8 108863<br />
1167 Bränd lera Bränd lera 3 0,9 108880<br />
1168 Bränd lera Bränd lera 2 0,2 108898<br />
1169 Bränd lera Bränd lera 88 156,4 108914<br />
1170 Bränd lera Smält lera 1 1,8 109228<br />
1171 Keramik Skärva 2 4,4 109408<br />
1172 Bränd lera Bränd lera 11 34,3 109408<br />
1173 Bränd lera Bränd lera 2 3,8 109408<br />
1174 Bränd lera Bränd lera 24 21,9 109408<br />
1175 Bränd lera Bränd lera 12 8,4 109518<br />
1176 Bränd lera Bränd lera 9 6,9 109536<br />
1177 Bränd lera Bränd lera 10 2,1 109724<br />
1178 Bränd lera Bränd lera 1 4 109724<br />
1179 Bränd lera Smält lera 2 3,6 109864<br />
1180 Bränd lera Bränd lera 40 23,3 109864<br />
1181 Bränd lera Bränd lera 1 1,5 109894<br />
1182 Bränd lera Bränd lera 2 0,1 109907<br />
1183 Bränd lera Bränd lera 10 3,6 109927<br />
1184 Bränd lera Bränd lera 4 7,9 110097<br />
1185 Bränd lera Bränd lera 1 1,5 110177<br />
1186 Bränd lera Bränd lera 8 3,3 110226<br />
1187 Bränd lera Bränd lera 3 2,1 110266<br />
1188 Bränd lera Bränd lera 2 2,7 110519<br />
1189 Bränd lera Bränd lera 13 7,2 110568<br />
1190 Bränd lera Bränd lera 15 2,5 110597<br />
1192 Bränd lera Bränd lera 3 2,1 110715<br />
1193 Bränd lera Bränd lera 8 8,7 110734<br />
1194 Bränd lera Bränd lera 28 10,5 110812<br />
1195 Bränd lera Bränd lera 12 6,6 110835<br />
1196 Bränd lera Bränd lera 11 5,9 110849<br />
1197 Bränd lera Bränd lera 2 4,8 110908<br />
1198 Bränd lera Bränd lera 5 0,8 110947<br />
1199 Bränd lera Bränd lera 1 4,1 110960<br />
1200 Bränd lera Bränd lera 9 2,2 110979<br />
1201 Bränd lera Bränd lera 3 1 111031<br />
1202 Bränd lera Bränd lera 2 2,5 111062<br />
1203 Bränd lera Bränd lera 4 2,8 111087<br />
1204 Bränd lera Bränd lera 8 6,9 111149<br />
1205 Bränd lera Bränd lera 6 3,8 111183<br />
1206 Bränd lera Bränd lera 16 12,9 111214<br />
1207 Bränd lera Bränd lera 17 5,4 111264<br />
1208 Keramik Skärva 1 1,3 55220<br />
1209 Bränd lera Bränd lera 5 1,4 111314<br />
1210 Bränd lera Bränd lera 11 3,1 111372<br />
1211 Bränd lera Bränd lera 14 6 111401<br />
1212 Bränd lera Bränd lera 3 1,5 111477<br />
1213 Bränd lera Bränd lera 11 2,5 111457<br />
1214 Bränd lera Bränd lera 11 7,2 111494<br />
1215 Bränd lera Bränd lera 1 1,6 111507<br />
1216 Bränd lera Bränd lera 19 22,1 111538<br />
1217 Bränd lera Bränd lera 10 7,5 111576<br />
1218 Bränd lera Smält lera 1 7,3 111683<br />
BILAGA 2 317
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1219 Bränd lera Smält lera 2 0,1 112637<br />
1220 Bränd lera Bränd lera 32 18,9 112637<br />
1221 Bränd lera Bränd lera 8 5,2 112637<br />
1222 Bränd lera Bränd lera 15 25,1 112527<br />
1223 Bränd lera Smält lera 6 4,7 112580<br />
1224 Bränd lera Bränd lera 1 3,8 112806<br />
1225 Bränd lera Smält lera 1 0,3 112969<br />
1226 Bränd lera Bränd lera 12 5,7 112969<br />
1227 Bränd lera Bränd lera 6 4,6 112969<br />
1228 Harts Harts 1 0,3 113238<br />
1229 Glas Pärla 1 1,1 113238<br />
1230 Bränd lera Bränd lera 22 23,2 113425<br />
1231 Bränd lera Bränd lera 7 2,5 113445<br />
1232 Bränd lera Bränd lera 10 2,5 113501<br />
1233 Bränd lera Bränd lera 8 5,1 113764<br />
1234 Bränd lera Bränd lera 8 5 113445<br />
1235 Bränd lera Bränd lera 3 1,3 114246<br />
1236 Bränd lera Bränd lera 5 3,7 114322<br />
1237 Bränd lera Bränd lera 2 2,6 114338<br />
1238 Bränd lera Bränd lera 13 10,3 114367<br />
1239 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 114820<br />
1240 Bränd lera Smält lera 4 16,6 114930<br />
1241 Bergart Knacksten 1 1350,4 114930<br />
1242 Keramik Skärva 1 8,6 Bottenkant 114930<br />
1243 Keramik Skärva 5 9,8 114930<br />
1244 Bränd lera Bränd lera 7 128,6 114953<br />
1245 Bränd lera Bränd lera 5 0,6 115258<br />
1246 Bränd lera Smält lera 1 1,8 115258<br />
1247 Keramik Skärva 2 16,4 115258<br />
1248 Bränd lera Bränd lera 4 6,5 115322<br />
1249 Bränd lera Bränd lera 1 2,3 115322<br />
1250 Bränd lera Bränd lera 1 1,6 115340<br />
1251 Bränd lera Bränd lera 5 2 115356<br />
1252 Keramik Skärva 2 4,3 115616<br />
1253 Skal Snäckskal 1 0,1 115989<br />
1254 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 116006<br />
1255 Bränd lera Bränd lera 1 0,9 116006<br />
1256 Bränd lera Bränd lera 34 14,2 116142<br />
1257 Bränd lera Bränd lera 4 2,5 116142<br />
1258 Keramik Skärva 14 13 116142<br />
1259 Bränd lera Bränd lera 3 1,5 116161<br />
1260 Bränd lera Bränd lera 3 6,2 116161<br />
1261 Harts Harts 1 1,7 116161<br />
1262 Keramik Skärva 1 6,2 116329<br />
1263 Bränd lera Bränd lera 3 0,6 116348<br />
1264 Bränd lera Bränd lera 16 12,7 116397<br />
1265 Bränd lera Bränd lera 13 10,2 116397<br />
1266 Keramik Skärva 1 0,9 116397<br />
1267 Bränd lera Bränd lera 3 3,9 116418<br />
1268 Bränd lera Smält lera 1 2,8 116418<br />
1269 Bränd lera Smält lera 1 0,3 116438<br />
1270 Bränd lera Bränd lera 9 16,8 116645<br />
1271 Bränd lera Smält lera 2 8,1 116645<br />
318 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1272 Bränd lera Bränd lera 87 73,2 116645<br />
1273 Bränd lera Smält lera 74 95,3 116645<br />
1274 Skal Snäckskal 5 0,6 116809<br />
1275 Bränd lera Smält lera 14 10,3 116809<br />
1276 Bränd lera Bränd lera 68 143,8 116809<br />
1277 Bränd lera Bränd lera 5 29,5 117094<br />
1278 Bränd lera Bränd lera 21 13,5 117141<br />
1279 Bränd lera Smält lera 1 1,7 117141<br />
1280 Järn Slagg 1 1 117141<br />
1281 Bränd lera Bränd lera 4 26,6 Avtryck 117199<br />
1282 Bränd lera Bränd lera 17 1,5 117229<br />
1283 Bränd lera Bränd lera 1 1,8 117262<br />
1284 Keramik Skärva 1 2,4 117574<br />
1285 Bränd lera Smält lera 5 23,4 118771<br />
1286 Bränd lera Bränd lera 40 43,6 118771<br />
1287 Bränd lera Smält lera 14 135,9 118771<br />
1288 Bränd lera Bränd lera 128 433 118771<br />
1289 Bränd lera Bränd lera 82 286,5 118771<br />
1290 Bränd lera Bränd lera 107 669 118771<br />
1291 Bränd lera Smält lera 2 9,3 118771<br />
1292 Skal Snäckskal 1 0,1 118771<br />
1293 Harts Harts 1 1,6 118771<br />
1294 Bränd lera Bränd lera 39 279,1 118771<br />
1295 Bränd lera Bränd lera 17 140,7 118771<br />
1296 Keramik Skärva 4 21,6 118771<br />
1297 Keramik Skärva 1 3,8 Mynning 118771<br />
1298 Keramik Skärva 1 4,5 Mynning 118771<br />
1299 Keramik Skärva 1 10,5 Bottendel 118771<br />
1300 Keramik Skärva 4 19,7 118771<br />
1301 Keramik Skärva 30 46,1 118771<br />
1302 Keramik Skärva 2 4 Mynning, mynningskant 118771<br />
1303 Keramik Skärva 2 37,4 Mynning, skuldra 118771<br />
1304 Keramik Skärva 2 16,1 118771<br />
1305 Keramik Skärva 1 10,4 118771<br />
1306 Bränd lera Bränd lera 2 9,5 119317<br />
1307 Bränd lera Bränd lera 26 11,6 119551<br />
1308 Bränd lera Smält lera 3 5 119551<br />
1309 Bränd lera Bränd lera 97 177,2 119564<br />
1310 Bränd lera Smält lera 2 23,1 119564<br />
1311 Bränd lera Bränd lera 9 8,5 119580<br />
1312 Bränd lera Bränd lera 3 0,6 119593<br />
1313 Flinta Avslag 1 0,1 Patinerad 10405<br />
1314 Bränd lera Bränd lera 3 11,7 119760<br />
1315 Bränd lera Bränd lera 12 15 119786<br />
1316 Bränd lera Bränd lera 11 19,1 Avtryck 119810<br />
1317 Bränd lera Bränd lera 6 6,1 119833<br />
1318 Bränd lera Bränd lera 9 25,2 119845<br />
1319 Bränd lera Bränd lera 9 23,8 119857<br />
1320 Bränd lera Bränd lera 5 23,8 Avtryck 120945<br />
1321 Bränd lera Smält lera 2 24,6 120945<br />
1322 Bränd lera Bränd lera 6 17,3 120945<br />
1323 Bränd lera Smält lera 2 9,3 120945<br />
1324 Bränd lera Smält lera 9 58,9 120945<br />
BILAGA 2 319
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1325 Bränd lera Bränd lera 159 242,9 Avtryck 120945<br />
1326 Keramik Skärva 1 57,3 Mynning, skuldra 120945<br />
1327 Keramik Skärva 5 21,2 120945<br />
1328 Keramik Skärva 1 3,7 120945<br />
1329 Keramik Skärva 1 4,2 120945<br />
1330 Keramik Skärva 1 12,7 Mynning, skuldra 120945<br />
1331 Keramik Skärva 11 53,7 120945<br />
1332 Keramik Skärva 6 80,2 120945<br />
1333 Keramik Skärva 1 8,4 Bottendel 120945<br />
1334 Bränd lera Bränd lera 3 16,8 121100<br />
1335 Keramik Skärva 2 19 121100<br />
1336 Bränd lera Bränd lera 1 2,4 121124<br />
1337 Bränd lera Smält lera 1 4,8 121124<br />
1338 Keramik Skärva 1 0,3 121380<br />
1339 Skal Snäckskal 1 0,1 121380<br />
1340 Bränd lera Bränd lera 34 14,6 121761<br />
1341 Bränd lera Bränd lera 3 0,3 121696<br />
1342 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 123599<br />
1343 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 123616<br />
1344 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 123638<br />
1345 Bränd lera Bränd lera 6 5,5 123659<br />
1346 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 124144<br />
1350 Bränd lera Bränd lera 1 5,6 126001<br />
1351 Bränd lera Bränd lera 3 4,4 200687<br />
1352 Keramik Skärva 1 6,5 200687<br />
1353 Bränd lera Smält lera 19 36,7 200828<br />
1354 Bränd lera Bränd lera 144 236,9 200828<br />
1355 Keramik Skärva 1 7,3 Mynning 11580<br />
1356 Keramik Skärva 1 2,3 11580<br />
1357 Bränd lera Smält lera 3 8 11580<br />
1358 Bränd lera Bränd lera 29 29 11580<br />
1359 Keramik Skärva 2 3,6 11580<br />
1360 Bränd lera Bränd lera 32 53,4 11580<br />
1361 Bränd lera Bränd lera 5 7,3 11580<br />
1362 Bränd lera Smält lera 1 0,5 11580<br />
1363 Keramik Skärva 2 7,3 11580<br />
1364 Bränd lera Smält lera 2 6,2 11580<br />
1365 Bränd lera Bränd lera 7 9,9 11580<br />
1366 Bränd lera Bränd lera 2 2,1 11580<br />
1367 Keramik Skärva 1 5,3 11580<br />
1368 Bränd lera Bränd lera 3 0,1 11375<br />
1369 Bränd lera Bränd lera 12 14,7 13531<br />
1370 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 13546<br />
1371 Bränd lera Bränd lera 8 13,8 13556<br />
1372 Bränd lera Bränd lera 11 10,4 13722<br />
1373 Bränd lera Bränd lera 3 2,5 13748<br />
1374 Bränd lera Bränd lera 26 5,4 14389<br />
1375 Bränd lera Bränd lera 65 24,1 14471<br />
1376 Bränd lera Bränd lera 3 2,5 14424<br />
1377 Bränd lera Smält lera 1 0,6 14787<br />
1378 Bränd lera Bränd lera 42 19,4 14787<br />
1379 Bränd lera Bränd lera 94 40,9 14802<br />
1380 Bränd lera Bränd lera 1 0,2 14924<br />
320 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3499 Obränt ben Häst 2 1,2 13234<br />
3500 Obränt ben Gnagare 1 0,1 13234<br />
3501 Obränt ben Oidentifierat 6 4,1 13234<br />
3502 Obränt ben Oidentifierat 89 28 13234<br />
3503 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 13234<br />
3504 Obränt ben Får/Get 1 1,2 13234<br />
3505 Obränt ben Får/Get 1 0,4 13234<br />
3506 Obränt ben Får/Get 1 1,2 13234<br />
3507 Obränt ben Får/Get 1 0,6 13234<br />
3508 Obränt ben Får/Get 1 3,4 13234<br />
3509 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 13488<br />
3510 Obränt ben Får/Get 3 3,4 13488<br />
3511 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,8 13488<br />
3512 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 13488<br />
3513 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 13495<br />
3514 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 13495<br />
3515 Obränt ben Slidhornsdjur 1 3,3 12860<br />
3516 Obränt ben Oidentifierat 9 8,6 12860<br />
3517 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 12860<br />
3518 Obränt ben Oidentifierat 33 21,5 12860<br />
3519 Obränt ben Oidentifierat 18 18,7 12860<br />
3520 Obränt ben Tamsvin 1 3,3 12860<br />
3521 Obränt ben Tamsvin 3 3,2 12860<br />
3522 Obränt ben Får/Get 1 0,7 12860<br />
3523 Obränt ben Får/Get 1 1,1 12860<br />
3524 Obränt ben Får/Get 1 1,2 12860<br />
3525 Obränt ben Får/Get 1 3 12860<br />
3526 Obränt ben Får/Get 2 2,7 12860<br />
3527 Obränt ben Nöt 1 2,4 12860<br />
3528 Obränt ben Nöt 1 1,7 12860<br />
3529 Obränt ben Nöt 1 7,2 12860<br />
3530 Obränt ben Nöt 1 2,8 12860<br />
3531 Obränt ben Nöt 1 6,1 12860<br />
3532 Obränt ben Skogshare 1 1,3 12860<br />
3533 Obränt ben Nöt 15 42,4 14027<br />
3534 Obränt ben Nöt 1 3,9 14027<br />
3535 Obränt ben Oidentifierat 7 3,6 14027<br />
3536 Obränt ben Oidentifierat 1 2,2 14046<br />
3537 Obränt ben Nöt 1 1,6 14046<br />
3538 Obränt ben Oidentifierat 8 1,8 14167<br />
3539 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 14284<br />
3540 Obränt ben Får/Get 1 5,2 14284<br />
3541 Obränt ben Får/Get 2 2,9 14284<br />
3542 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 14284<br />
3543 Obränt ben Fågel 1 0,3 14284<br />
3544 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 13671<br />
3545 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 13671<br />
3546 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 13671<br />
3547 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 14408<br />
3548 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 14408<br />
3549 Obränt ben Får/Get 1 0,1 16152<br />
3550 Obränt ben Oidentifierat 4 0,3 16152<br />
3551 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 16152<br />
BILAGA 2 353
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3552 Obränt ben Nöt 3 46,5 16413<br />
3553 Obränt ben Nöt 1 17,4 16413<br />
3554 Obränt ben Nöt 1 26,3 16413<br />
3555 Obränt ben Nöt 18 61,8 16413<br />
3556 Obränt ben Nöt 7 16,2 16413<br />
3557 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 16476<br />
3558 Obränt ben Häst 1 4 16476<br />
3559 Obränt ben Nöt 1 22,8 16476<br />
3560 Obränt ben Nöt 1 15,1 16476<br />
3561 Obränt ben Nöt 1 18,4 16476<br />
3562 Obränt ben Tamsvin 12 19,5 16476<br />
3563 Obränt ben Oidentifierat 3 4,2 16476<br />
3564 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 16736<br />
3565 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 16736<br />
3566 Obränt ben Stor gräsätare 1 23,5 16736<br />
3567 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 16736<br />
3568 Obränt ben Nöt 1 23,1 16849<br />
3569 Obränt ben Får/Get 1 1,3 16849<br />
3570 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 17062<br />
3571 Obränt ben Tamsvin 1 2,2 17062<br />
3572 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 17062<br />
3573 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 17062<br />
3574 Obränt ben Mindre djur 4 1,3 17062<br />
3575 Obränt ben Oidentifierat 3 1,6 17062<br />
3576 Obränt ben Får/Get 1 4,1 17062<br />
3577 Obränt ben Får/Get 2 5,9 17062<br />
3578 Bränt ben Mindre djur 1 0,9 17062<br />
3579 Obränt ben Får/Get 1 0,6 17062<br />
3580 Obränt ben Får/Get 1 4,2 17062<br />
3581 Obränt ben Oidentifierat 3 1 17062<br />
3582 Obränt ben Mindre djur 2 0,7 17062<br />
3583 Obränt ben Får/Get 2 7,5 17062<br />
3584 Obränt ben Får/Get 1 1,8 17062<br />
3585 Obränt ben Får/Get 1 10,8 17062<br />
3586 Obränt ben Får/Get 7 6,1 17062<br />
3587 Bränt ben Oidentifierat 5 2,5 17078<br />
3588 Obränt ben Får/Get 2 7,6 17078<br />
3589 Obränt ben Får/Get 2 3,1 17078<br />
3590 Obränt ben Slidhornsdjur 4 2,1 17078<br />
3591 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 17078<br />
3592 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 17078<br />
3593 Obränt ben Oidentifierat 12 2,4 17078<br />
3594 Obränt ben Fisk 1 0,7 17078<br />
3595 Obränt ben Fisk 1 0,2 17078<br />
3596 Obränt ben Nöt 4 19,6 17322<br />
3597 Obränt ben Nöt 1 75 17322<br />
3598 Obränt ben Får/Get 1 0,6 17322<br />
3599 Obränt ben Får/Get 2 2,8 17322<br />
3600 Obränt ben Får/Get 1 2,4 17322<br />
3601 Obränt ben Får/Get 1 2,3 17322<br />
3602 Obränt ben Tamsvin 1 7,6 17322<br />
3603 Obränt ben Tamsvin 1 2,4 17322<br />
3604 Obränt ben Tamsvin 1 1,7 17322<br />
354 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3605 Obränt ben Häst 1 2,1 17322<br />
3606 Obränt ben Oidentifierat 10 12,6 17322<br />
3607 Obränt ben Stor gräsätare 1 15 17322<br />
3608 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,6 17322<br />
3609 Obränt ben Oidentifierat 23 12,9 17322<br />
3610 Ben Pilspets 1 2,9 87 x 9 mm, konserverad 5162<br />
3611 Bergart Mal/krossten 1 1187,5 48945<br />
3612 Ben Skrapa 1 11 118 x 26 mm 26529<br />
3613 Obränt ben Får/Get 1 7,3 17322<br />
3614 Obränt ben Stor gräsätare 3 5,1 17322<br />
3615 Obränt ben Oidentifierat 9 2 17322<br />
3616 Obränt ben Oidentifierat 3 2,2 17322<br />
3617 Bränt ben Oidentifierat 4 1 17322<br />
3618 Obränt ben Stor gräsätare 2 9,5 17322<br />
3619 Obränt ben Häst 2 2,3 17322<br />
3620 Obränt ben Får/Get 1 1,1 17322<br />
3621 Obränt ben Får/Get 1 3 17322<br />
3622 Obränt ben Mindre djur 9 9,2 17322<br />
3623 Obränt ben Oidentifierat 16 6,4 17322<br />
3624 Bränt ben Oidentifierat 9 1,5 17322<br />
3625 Obränt ben Får/Get 1 3,4 17322<br />
3626 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,1 17322<br />
3627 Obränt ben Stor gräsätare 4 8,6 17322<br />
3628 Obränt ben Oidentifierat 5 6,2 17322<br />
3629 Obränt ben Fågel 1 0,4 17322<br />
3630 Obränt ben Fågel 1 0,3 17322<br />
3631 Obränt ben Fågel 1 0,1 17322<br />
3632 Obränt ben Fågel 1 0,2 17322<br />
3633 Obränt ben Fågel 1 0,1 17322<br />
3634 Obränt ben Får/Get 2 0,5 17322<br />
3635 Obränt ben Får/Get 4 0,8 17322<br />
3636 Obränt ben Får/Get 3 1,2 17322<br />
3637 Obränt ben Tamsvin 1 8,3 17322<br />
3638 Obränt ben Skogshare 1 0,5 17322<br />
3639 Obränt ben Skogshare 1 0,3 17322<br />
3640 Obränt ben Skogshare 1 0,1 17322<br />
3641 Obränt ben Nöt 7 3,3 17322<br />
3642 Obränt ben Nöt 1 4,2 17322<br />
3643 Obränt ben Nöt 2 6,7 17322<br />
3644 Obränt ben Nöt 1 9,2 17322<br />
3645 Obränt ben Nöt 1 1,9 17322<br />
3646 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 17322<br />
3647 Obränt ben Oidentifierat 83 36,9 17322<br />
3648 Obränt ben Får/Get 1 1,9 17322<br />
3649 Obränt ben Får/Get 1 0,8 17322<br />
3650 Obränt ben Får/Get 2 6 17322<br />
3651 Obränt ben Får/Get 1 0,8 17322<br />
3652 Obränt ben Nöt 1 6,8 17322<br />
3653 Obränt ben Stor gräsätare 5 7,3 17322<br />
3654 Obränt ben Stor gräsätare 3 2,4 17322<br />
3655 Obränt ben Mindre djur 1 2 17322<br />
3656 Obränt ben Mindre djur 3 5,8 17322<br />
3657 Obränt ben Oidentifierat 12 11,8 17322<br />
BILAGA 2 355
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3658 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 17362<br />
3659 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 17362<br />
3660 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,4 17362<br />
3661 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 17362<br />
3662 Obränt ben Fisk 4 0,1 17362<br />
3663 Obränt ben Får/Get 1 2,3 17495<br />
3664 Obränt ben Får/Get 1 10,2 17495<br />
3665 Obränt ben Får/Get 1 4,2 17495<br />
3666 Obränt ben Får/Get 1 1,2 17495<br />
3667 Obränt ben Får/Get 1 2 17495<br />
3668 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 17612<br />
3669 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 17612<br />
3670 Obränt ben Nöt 1 0,2 17612<br />
3671 Obränt ben Häst 1 12,4 17612<br />
3672 Obränt ben Häst 1 2,6 17612<br />
3673 Obränt ben Får/Get 1 1,6 17612<br />
3674 Obränt ben Får/Get 1 0,3 17612<br />
3675 Obränt ben Mindre djur 6 5,3 17612<br />
3676 Obränt ben Oidentifierat 18 5,1 17612<br />
3677 Obränt ben Nöt 2 5,3 17612<br />
3678 Obränt ben Nöt 1 1,5 17612<br />
3679 Obränt ben Häst 1 8,9 17612<br />
3680 Obränt ben Häst 1 6,8 17612<br />
3681 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 17612<br />
3682 Obränt ben Tamsvin 1 1,4 17612<br />
3683 Obränt ben Får/Get 1 0,4 17612<br />
3684 Obränt ben Får/Get 1 1,3 17612<br />
3685 Obränt ben Får/Get 2 1,1 17612<br />
3686 Obränt ben Får/Get 2 7,3 17612<br />
3687 Obränt ben Mindre djur 7 13 17612<br />
3688 Obränt ben Stor gräsätare 6 13,8 17612<br />
3689 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 17612<br />
3690 Obränt ben Tamsvin 1 1,8 17612<br />
3691 Obränt ben Oidentifierat 37 21,9 17612<br />
3692 Obränt ben Nöt 1 4,3 17612<br />
3693 Obränt ben Nöt 1 31,6 17612<br />
3694 Obränt ben Stor gräsätare 5 11,2 17612<br />
3695 Obränt ben Mindre djur 2 7,1 17612<br />
3696 Obränt ben Oidentifierat 12 5,6 17612<br />
3697 Obränt ben Nöt 1 0,6 17612<br />
3698 Obränt ben Oidentifierat 4 2,6 17612<br />
3699 Obränt ben Nöt 2 3,8 18259<br />
3700 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 18674<br />
3701 Obränt ben Slidhornsdjur 3 0,7 18674<br />
3702 Obränt ben Nöt 1 55,8 18794<br />
3703 Obränt ben Nöt 2 26 18794<br />
3704 Obränt ben Nöt 1 0,8 18794<br />
3705 Obränt ben Oidentifierat 6 4,4 18794<br />
3706 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 18884<br />
3707 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 18884<br />
3708 Obränt ben Fågel 1 0,2 18884<br />
3709 Obränt ben Fågel 1 0,3 18884<br />
3710 Obränt ben Fågel 2 0,1 18884<br />
356 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3711 Obränt ben Får/Get 2 4,3 18884<br />
3712 Obränt ben Får/Get 1 1,5 18884<br />
3713 Obränt ben Får/Get 1 0,8 18884<br />
3714 Obränt ben Får/Get 1 0,5 18884<br />
3715 Obränt ben Får/Get 1 0,8 18884<br />
3716 Obränt ben Stor gräsätare 2 2,2 18884<br />
3717 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,4 18884<br />
3718 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,3 18884<br />
3719 Obränt ben Häst 1 20,7 18884<br />
3720 Obränt ben Får/Get 2 4,5 18884<br />
3721 Obränt ben Nöt 1 11,5 18884<br />
3722 Obränt ben Nöt 1 9,9 18884<br />
3723 Obränt ben Nöt 1 2,3 18884<br />
3724 Obränt ben Nöt 1 8,8 18884<br />
3725 Obränt ben Nöt 1 2 18884<br />
3726 Obränt ben Stor gräsätare 5 14,3 18884<br />
3727 Obränt ben Oidentifierat 79 19,4 18884<br />
3728 Svett ben Oidentifierat 1 0,8 18884<br />
3729 Bränt ben Oidentifierat 6 0,6 18960<br />
3730 Obränt ben Nöt 1 8,4 18960<br />
3731 Obränt ben Oidentifierat 11 4,5 18960<br />
3732 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 18960<br />
3733 Obränt ben Tamsvin 1 0,2 18960<br />
3734 Obränt ben Tamsvin 1 1,3 18960<br />
3735 Obränt ben Tamsvin 1 0,4 18960<br />
3736 Obränt ben Får/Get 1 1,1 18960<br />
3737 Obränt ben Nöt 1 5,3 18960<br />
3738 Obränt ben Nöt 1 0,7 18960<br />
3739 Obränt ben Nöt 1 2,2 18960<br />
3740 Obränt ben Häst 1 7,1 18960<br />
3741 Obränt ben Häst 2 42,3 18960<br />
3742 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 18960<br />
3743 Obränt ben Mindre djur 2 4,2 18960<br />
3744 Obränt ben Stor gräsätare 4 4,7 18960<br />
3745 Obränt ben Stor gräsätare 5 15,6 18960<br />
3746 Obränt ben Oidentifierat 49 23,4 18960<br />
3747 Obränt ben Nöt 1 0,9 18960<br />
3748 Obränt ben Får/Get 1 0,5 18960<br />
3749 Obränt ben Får/Get 1 0,8 18960<br />
3750 Obränt ben Får/Get 1 0,5 18960<br />
3751 Obränt ben Får/Get 1 1,1 18960<br />
3752 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,5 18960<br />
3753 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 18960<br />
3754 Obränt ben Stor gräsätare 10 12,6 18960<br />
3755 Obränt ben Stor gräsätare 3 6,8 18960<br />
3756 Obränt ben Mindre djur 6 6,4 18960<br />
3757 Obränt ben Oidentifierat 45 20,1 18960<br />
3758 Obränt ben Häst 2 132,4 18960<br />
3759 Obränt ben Häst 1 105,4 18960<br />
3760 Obränt ben Häst 1 2,2 18960<br />
3761 Obränt ben Häst 1 40,8 18960<br />
3762 Obränt ben Häst 2 9,6 18960<br />
3763 Obränt ben Häst 1 40,6 18960<br />
BILAGA 2 357
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3764 Obränt ben Häst 1 36,5 18960<br />
3765 Obränt ben Häst 1 29,7 18960<br />
3766 Obränt ben Häst 1 19,4 18960<br />
3767 Obränt ben Nöt 4 26,4 18960<br />
3768 Obränt ben Nöt 10 78,8 18960<br />
3769 Obränt ben Får/Get 1 4,2 18960<br />
3770 Obränt ben Får/Get 1 15,1 18960<br />
3771 Obränt ben Får/Get 1 6,8 18960<br />
3772 Obränt ben Får/Get 1 2,2 18960<br />
3773 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 18960<br />
3774 Obränt ben Tamsvin 1 1,5 18960<br />
3775 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 18960<br />
3776 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,2 18960<br />
3777 Obränt ben Mindre djur 6 7 18960<br />
3778 Obränt ben Stor gräsätare 8 29,4 18960<br />
3779 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 18960<br />
3780 Obränt ben Oidentifierat 42 16,4 18960<br />
3781 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 19002<br />
3782 Obränt ben Får/Get 1 0,7 19002<br />
3783 Obränt ben Gnagare 1 0,1 19002<br />
3784 Obränt ben Oidentifierat 3 0,7 19002<br />
3785 Obränt ben Får/Get 1 1,1 19002<br />
3786 Obränt ben Får/Get 1 0,2 19002<br />
3787 Obränt ben Tamsvin 2 0,4 19002<br />
3788 Obränt ben Nöt 1 0,6 19002<br />
3789 Obränt ben Nöt 2 20,1 19002<br />
3790 Obränt ben Mindre djur 2 0,5 19002<br />
3791 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,5 19002<br />
3792 Obränt ben Oidentifierat 18 10,2 19002<br />
3793 Obränt ben Nöt 1 18,2 19002<br />
3794 Obränt ben Häst 3 7,7 19002<br />
3795 Obränt ben Får/Get 1 1,3 19002<br />
3796 Obränt ben Får/Get 1 7,1 19002<br />
3797 Obränt ben Oidentifierat 6 6,3 19002<br />
3798 Obränt ben Oidentifierat 6 1,1 19389<br />
3799 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 19537<br />
3800 Obränt ben Får/Get 1 1 19560<br />
3801 Obränt ben Oidentifierat 3 1,5 19560<br />
3802 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 19602<br />
3803 Obränt ben Get 3 15,7 19602<br />
3804 Obränt ben Häst 4 10,9 19602<br />
3805 Obränt ben Gnagare 1 0,1 19602<br />
3806 Obränt ben Stor gräsätare 2 4,2 19602<br />
3807 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,6 19602<br />
3808 Obränt ben Oidentifierat 13 6,7 19602<br />
3809 Bränt ben Oidentifierat 5 0,5 19602<br />
3810 Svett ben Oidentifierat 1 0,5 19602<br />
3811 Obränt ben Får/Get 1 2,7 19657<br />
3812 Obränt ben Tamsvin 1 1 19657<br />
3813 Obränt ben Gnagare 1 0,1 19657<br />
3814 Obränt ben Gnagare 1 0,1 19657<br />
3815 Obränt ben Nöt 1 22,3 19657<br />
3816 Obränt ben Nöt 1 18,2 19657<br />
358 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3817 Obränt ben Nöt 1 12 19657<br />
3818 Obränt ben Nöt 1 5,1 19657<br />
3819 Obränt ben Nöt 1 8 19657<br />
3820 Obränt ben Oidentifierat 2 2,1 19657<br />
3821 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 19733<br />
3822 Obränt ben Oidentifierat 8 1,5 19733<br />
3823 Bränt ben Oidentifierat 9 1 19806<br />
3824 Obränt ben Får/Get 1 10,2 19806<br />
3825 Obränt ben Får/Get 1 0,9 19806<br />
3826 Obränt ben Får/Get 1 0,7 19806<br />
3827 Obränt ben Får/Get 1 1,2 19806<br />
3828 Obränt ben Får/Get 1 7,5 19806<br />
3829 Obränt ben Får/Get 1 1 19806<br />
3830 Obränt ben Får/Get 1 0,8 19806<br />
3831 Obränt ben Får/Get 1 0,8 19806<br />
3832 Obränt ben Får/Get 1 0,2 19806<br />
3833 Obränt ben Får/Get 1 2,2 19806<br />
3834 Obränt ben Får/Get 1 6,6 19806<br />
3835 Obränt ben Får/Get 1 0,5 19806<br />
3836 Obränt ben Får/Get 1 0,8 19806<br />
3837 Obränt ben Får/Get 3 1,6 19806<br />
3838 Obränt ben Får/Get 1 0,3 19806<br />
3839 Obränt ben Får/Get 1 1,1 19806<br />
3840 Obränt ben Får/Get 1 0,6 19806<br />
3841 Obränt ben Får/Get 6 9,5 19806<br />
3842 Obränt ben Fågel 1 0,4 19806<br />
3843 Obränt ben Tamsvin 1 3,7 19806<br />
3844 Obränt ben Tamsvin 1 13,8 19806<br />
3845 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 19806<br />
3846 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 19806<br />
3847 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 19806<br />
3848 Obränt ben Tamsvin 1 9,1 19806<br />
3849 Obränt ben Tamsvin 1 5,3 19806<br />
3850 Obränt ben Nöt 1 42,4 19806<br />
3851 Obränt ben Nöt 2 25,9 19806<br />
3852 Obränt ben Nöt 1 2,4 19806<br />
3853 Obränt ben Nöt 1 1,4 19806<br />
3854 Obränt ben Nöt 1 0,3 19806<br />
3855 Obränt ben Nöt 1 3,2 19806<br />
3856 Obränt ben Nöt 3 9,4 19806<br />
3857 Obränt ben Nöt 1 1,9 19806<br />
3858 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,6 19806<br />
3859 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,4 19806<br />
3860 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,5 19806<br />
3861 Obränt ben Stor gräsätare 6 6 19806<br />
3862 Obränt ben Stor gräsätare 8 19 19806<br />
3863 Obränt ben Mindre djur 2 1,2 19806<br />
3864 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 19806<br />
3865 Obränt ben Mindre djur 6 7,8 19806<br />
3866 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1 19806<br />
3867 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,2 19806<br />
3868 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 19806<br />
3869 Obränt ben Oidentifierat 5 2,2 19806<br />
BILAGA 2 359
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3870 Obränt ben Oidentifierat 184 92,5 19806<br />
3871 Bränt ben Oidentifierat 8 0,7 20029<br />
3872 Svett ben Tamsvin 2 5,1 20029<br />
3873 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,6 20029<br />
3874 Svett ben Oidentifierat 1 0,7 20029<br />
3875 Svett ben Nöt 14 10,4 20029<br />
3876 Svett ben Nöt 3 0,5 20029<br />
3877 Svett ben Stor gräsätare 10 11,1 20029<br />
3878 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,5 20029<br />
3879 Obränt ben Oidentifierat 51 10 20029<br />
3880 Svett ben Stor gräsätare 32 64,8 20029<br />
3881 Svett ben Nöt 1 4,2 20029<br />
3882 Svett ben Nöt 1 11,8 20029<br />
3883 Svett ben Nöt 5 15,5 20029<br />
3884 Svett ben Nöt 1 3 20029<br />
3885 Obränt ben Nöt 1 6,1 20029<br />
3886 Svett ben Nöt 3 12,8 20029<br />
3887 Svett ben Nöt 1 4 20029<br />
3888 Svett ben Nöt 1 2,7 20029<br />
3889 Svett ben Oidentifierat 163 65,2 20029<br />
3890 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 20050<br />
3891 Svett ben Oidentifierat 1 0,7 20050<br />
3892 Obränt ben Tamsvin 1 0,4 20050<br />
3893 Obränt ben Nöt 6 10,8 20050<br />
3894 Obränt ben Nöt 1 14,7 20050<br />
3895 Obränt ben Oidentifierat 15 9,6 20050<br />
3896 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 20050<br />
3897 Obränt ben Nöt 1 0,9 20108<br />
3898 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,9 20128<br />
3899 Obränt ben Stor gräsätare 2 2,2 20128<br />
3900 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 20128<br />
3901 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 20149<br />
3902 Obränt ben Nöt 1 12,2 20149<br />
3903 Obränt ben Nöt 1 14,6 20149<br />
3904 Obränt ben Stor gräsätare 2 12,7 20149<br />
3905 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 20149<br />
3906 Obränt ben Nöt 6 14,7 20184<br />
3907 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 20184<br />
3908 Obränt ben Nöt 1 1,6 20213<br />
3909 Obränt ben Nöt 1 4,9 20213<br />
3910 Obränt ben Oidentifierat 4 2,9 20213<br />
3911 Svett ben Oidentifierat 1 3,4 20860<br />
3912 Obränt ben Oidentifierat 1 1 21086<br />
3913 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 21086<br />
3914 Obränt ben Oidentifierat 9 4 21086<br />
3915 Obränt ben Får/Get 1 0,5 21240<br />
3916 Obränt ben Får/Get 1 1 21240<br />
3917 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,3 21240<br />
3918 Obränt ben Tamsvin 1 2 21240<br />
3919 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,9 21240<br />
3920 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,2 21240<br />
3921 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 21240<br />
3922 Obränt ben Nöt 1 37,1 21240<br />
360 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3923 Obränt ben Nöt 1 13,7 21240<br />
3924 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 21240<br />
3925 Obränt ben Får/Get 1 1,8 21240<br />
3926 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 21240<br />
3927 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,1 21240<br />
3928 Obränt ben Får/Get 1 0,9 21272<br />
3929 Obränt ben Får/Get 1 1,4 21272<br />
3930 Obränt ben Får/Get 1 1,7 21272<br />
3931 Obränt ben Tamsvin 3 1,2 21272<br />
3932 Obränt ben Tamsvin 1 4,2 21272<br />
3933 Obränt ben Nöt 1 13,4 21272<br />
3934 Obränt ben Nöt 1 23,1 21272<br />
3935 Obränt ben Nöt 1 27,2 21272<br />
3936 Obränt ben Häst 1 27,3 21272<br />
3937 Obränt ben Häst 1 37,3 21272<br />
3938 Obränt ben Häst 1 11 21272<br />
3939 Obränt ben Slidhornsdjur 2 3,8 21272<br />
3940 Obränt ben Stor gräsätare 1 6 21272<br />
3941 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,6 21272<br />
3942 Obränt ben Mindre djur 1 2,3 21272<br />
3943 Obränt ben Oidentifierat 17 16,7 21272<br />
3944 Bränt ben Oidentifierat 5 2,3 21272<br />
3945 Bränt ben Nöt 1 1,7 21272<br />
3946 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 21332<br />
3947 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 21332<br />
3948 Obränt ben Nöt 2 14,9 21354<br />
3949 Obränt ben Oidentifierat 2 1,8 21354<br />
3950 Obränt ben Häst 1 15,1 21451<br />
3951 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,9 21451<br />
3952 Obränt ben Häst 32 304,3 21510<br />
3953 Obränt ben Nöt 1 72,6 21510<br />
3954 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,7 21510<br />
3955 Obränt ben Nöt 1 10,7 21974<br />
3956 Obränt ben Får/Get 1 4,6 21974<br />
3957 Bränt ben Oidentifierat 3 1 21974<br />
3958 Obränt ben Gnagare 1 3 21974<br />
3959 Obränt ben Gnagare 2 0,9 21974<br />
3960 Obränt ben Gnagare 1 0,4 21974<br />
3961 Obränt ben Nöt 1 2,8 21974<br />
3962 Obränt ben Tamsvin 1 17,1 21974<br />
3963 Obränt ben Får/Get 1 0,2 21974<br />
3964 Obränt ben Får/Get 1 0,5 21974<br />
3965 Obränt ben Får/Get 5 4 21974<br />
3966 Obränt ben Oidentifierat 9 5,3 21974<br />
3967 Obränt ben Får/Get 1 1,9 22753<br />
3968 Obränt ben Får/Get 1 2,3 22753<br />
3969 Obränt ben Får/Get 1 1,3 22753<br />
3970 Obränt ben Får/Get 1 0,6 22753<br />
3971 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 22753<br />
3972 Obränt ben Får/Get 1 0,7 22753<br />
3973 Obränt ben Får/Get 2 10,3 22753<br />
3974 Obränt ben Nöt 1 19,6 22753<br />
3975 Obränt ben Häst 1 16 22753<br />
BILAGA 2 361
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3976 Obränt ben Häst 4 50,8 22753<br />
3977 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,4 22753<br />
3978 Obränt ben Stor gräsätare 1 6 22753<br />
3979 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,2 22753<br />
3980 Obränt ben Mindre djur 1 3,4 22753<br />
3981 Obränt ben Får/Get 2 7,1 22939<br />
3982 Obränt ben Häst 1 46 22939<br />
3983 Obränt ben Häst 1 4 22939<br />
3984 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,1 22939<br />
3985 Obränt ben Häst 1 0,6 22939<br />
3986 Obränt ben Oidentifierat 7 3,9 22939<br />
3987 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 22796<br />
3988 Obränt ben Oidentifierat 5 2,4 22868<br />
3989 Obränt ben Tamsvin 1 1,5 23002<br />
3990 Obränt ben Nöt 1 4,4 23002<br />
3991 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 23002<br />
3992 Obränt ben Oidentifierat 8 6,3 23002<br />
3993 Obränt ben Nöt 5 47,9 23251<br />
3994 Obränt ben Häst 1 13,6 23251<br />
3995 Obränt ben Stor gräsätare 9 16,7 23251<br />
3996 Obränt ben Nöt 6 43 23251<br />
3997 Obränt ben Får/Get 1 15,3 23251<br />
3998 Bränt ben Oidentifierat 6 1,1 23251<br />
3999 Obränt ben Får/Get 1 3,2 23251<br />
4000 Obränt ben Nöt 1 10,5 23251<br />
4001 Obränt ben Nöt 5 44,6 23251<br />
4002 Obränt ben Nöt 1 1,8 23251<br />
4003 Obränt ben Får/Get 2 2,6 23251<br />
4004 Obränt ben Mindre djur 1 1,2 23432<br />
4005 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,8 23432<br />
4006 Obränt ben Nöt 2 85,4 23432<br />
4007 Obränt ben Nöt 1 36,7 23432<br />
4008 Obränt ben Nöt 2 11,9 23432<br />
4009 Obränt ben Stor gräsätare 2 5 23432<br />
4010 Obränt ben Mindre djur 3 3,4 23432<br />
4011 Obränt ben Oidentifierat 1 6,7 23432<br />
4012 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 23432<br />
4013 Obränt ben Nöt 1 23,2 23432<br />
4014 Obränt ben Nöt 1 13,4 23432<br />
4015 Obränt ben Nöt 1 23,4 23432<br />
4016 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,5 23432<br />
4017 Obränt ben Oidentifierat 1 1,5 23432<br />
4018 Obränt ben Oidentifierat 5 3,1 23458<br />
4019 Obränt ben Får/Get 1 3,8 24002<br />
4020 Obränt ben Får/Get 1 1,9 24002<br />
4021 Obränt ben Tamsvin 1 16,6 24002<br />
4022 Obränt ben Nöt 2 56,7 24002<br />
4023 Obränt ben Nöt 3 41,2 24002<br />
4024 Obränt ben Nöt 1 15,2 24002<br />
4025 Obränt ben Mindre djur 2 3,1 24002<br />
4026 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 24002<br />
4027 Svett ben Stor gräsätare 1 2,3 24002<br />
4028 Svett ben Oidentifierat 1 0,3 24002<br />
362 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4029 Obränt ben Nöt 1 65,6 24002<br />
4030 Obränt ben Nöt 1 9,5 24002<br />
4031 Obränt ben Häst 1 25 24002<br />
4032 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 24002<br />
4033 Obränt ben Oidentifierat 3 2,2 24002<br />
4034 Obränt ben Stor gräsätare 2 10,7 24002<br />
4035 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 24002<br />
4036 Obränt ben Tamsvin 1 41 24002<br />
4037 Obränt ben Tamsvin 1 5,4 24002<br />
4038 Obränt ben Får/Get 1 2,2 24002<br />
4039 Obränt ben Får/Get 1 2,3 24428<br />
4040 Obränt ben Häst 1 9,2 24454<br />
4041 Obränt ben Mindre djur 1 1,3 24454<br />
4042 Obränt ben Häst 3 7,9 24479<br />
4043 Obränt ben Oidentifierat 2 1 24479<br />
4044 Obränt ben Oidentifierat 3 8 24503<br />
4045 Obränt ben Nöt 1 11,5 25308<br />
4046 Obränt ben Nöt 1 9,8 25308<br />
4047 Obränt ben Nöt 2 15,3 25308<br />
4048 Obränt ben Nöt 1 5,1 25308<br />
4049 Obränt ben Tamsvin 1 1,7 25308<br />
4050 Obränt ben Tamsvin 1 6,4 25308<br />
4051 Obränt ben Tamsvin 2 12,7 25308<br />
4052 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,4 25308<br />
4053 Obränt ben Stor gräsätare 1 12,1 25308<br />
4054 Obränt ben Mindre djur 4 1,9 25308<br />
4055 Obränt ben Oidentifierat 7 10,5 25308<br />
4056 Bränt ben Oidentifierat 2 0,8 25308<br />
4057 Obränt ben Får/Get 5 8,7 25308<br />
4058 Obränt ben Får/Get 1 0,7 25308<br />
4059 Obränt ben Får/Get 1 11 25308<br />
4060 Obränt ben Får/Get 1 3,3 25308<br />
4061 Obränt ben Tamsvin 14 42,1 25308<br />
4062 Svett ben Tamsvin 1 1,1 25308<br />
4063 Obränt ben Tamsvin 1 2,2 25308<br />
4064 Obränt ben Tamsvin 1 3,1 25308<br />
4065 Obränt ben Tamsvin 1 5,4 25308<br />
4066 Obränt ben Tamsvin 1 3,1 25308<br />
4067 Obränt ben Tamsvin 2 6,3 25308<br />
4068 Obränt ben Häst 2 40,7 25308<br />
4069 Obränt ben Häst 1 16,1 25308<br />
4070 Obränt ben Häst 1 8,6 25308<br />
4071 Obränt ben Nöt 1 12,5 25308<br />
4072 Svett ben Nöt 1 39,4 25308<br />
4073 Obränt ben Nöt 1 73,7 25308<br />
4074 Obränt ben Nöt 2 39,8 25308<br />
4075 Obränt ben Nöt 9 22,8 25308<br />
4076 Obränt ben Nöt 5 32,3 25308<br />
4077 Obränt ben Nöt 1 11,9 25308<br />
4078 Obränt ben Nöt 1 3,3 25308<br />
4079 Obränt ben Mindre djur 5 5,6 25308<br />
4080 Obränt ben Stor gräsätare 4 13,7 25308<br />
4081 Obränt ben Mindre djur 8 23,7 25308<br />
BILAGA 2 363
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4082 Obränt ben Stor gräsätare 1 12,5 25308<br />
4083 Obränt ben Oidentifierat 25 26,1 25308<br />
4084 Obränt ben Får/Get 1 0,9 26038<br />
4085 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 26038<br />
4086 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 26038<br />
4087 Obränt ben Oidentifierat 8 5 26038<br />
4088 Obränt ben Oidentifierat 7 2,5 26038<br />
4089 Obränt ben Stor gräsätare 1 16,7 26038<br />
4090 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 26250<br />
4091 Obränt ben Får/Get 1 0,5 26309<br />
4092 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 26329<br />
4093 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 26347<br />
4094 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 26347<br />
4095 Bränt ben Nöt 1 2,6 26422<br />
4096 Obränt ben Oidentifierat 1 7,6 26470<br />
4097 Svett ben Oidentifierat 1 3,8 26529<br />
4098 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 26529<br />
4099 Bränt ben Oidentifierat 14 1,5 26529<br />
4100 Bränt ben Slidhornsdjur 4 1,4 26529<br />
4101 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 26529<br />
4102 Obränt ben Nöt 1 24,1 26529<br />
4103 Obränt ben Nöt 1 10,4 26529<br />
4104 Obränt ben Mindre djur 2 1,5 26529<br />
4105 Obränt ben Mindre djur 2 3,9 26529<br />
4106 Obränt ben Oidentifierat 10 13,4 26529<br />
4107 Obränt ben Tamsvin 4 7,7 26529<br />
4108 Obränt ben Tamsvin 1 2,3 26529<br />
4109 Obränt ben Tamsvin 6 5,4 26529<br />
4110 Obränt ben Får/Get 2 7 26529<br />
4111 Obränt ben Får/Get 1 0,4 26529<br />
4112 Obränt ben Får/Get 1 1 26529<br />
4113 Obränt ben Får/Get 1 2,1 26529<br />
4114 Obränt ben Får/Get 1 0,5 26529<br />
4115 Obränt ben Får/Get 1 17,7 26529<br />
4116 Obränt ben Får/Get 1 1,4 26529<br />
4117 Obränt ben Får/Get 1 2,2 26529<br />
4118 Obränt ben Får/Get 1 3,7 26529<br />
4119 Obränt ben Får/Get 1 3 26529<br />
4120 Obränt ben Nöt 1 4,4 26529<br />
4121 Obränt ben Nöt 1 9,8 26529<br />
4122 Obränt ben Nöt 1 25,9 26529<br />
4123 Obränt ben Nöt 6 4,2 26529<br />
4124 Obränt ben Nöt 1 0,9 26529<br />
4125 Obränt ben Häst 1 15,9 26529<br />
4126 Obränt ben Slidhornsdjur 6 1,8 26529<br />
4127 Obränt ben Mindre djur 2 1,2 26529<br />
4128 Obränt ben Skogshare 1 0,2 26529<br />
4129 Obränt ben Oidentifierat 102 52,4 26529<br />
4130 Bränt ben Nöt 1 1,9 26529<br />
4131 Bränt ben Oidentifierat 2 0,8 26529<br />
4132 Bränt ben Oidentifierat 5 0,6 26529<br />
4133 Obränt ben Nöt 1 11,2 26529<br />
4134 Obränt ben Nöt 1 2,2 26529<br />
364 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4135 Obränt ben Nöt 3 46,5 26529<br />
4136 Obränt ben Nöt 1 15,5 26529<br />
4137 Obränt ben Nöt 1 4,1 26529<br />
4138 Obränt ben Nöt 6 38,8 26529<br />
4139 Obränt ben Nöt 1 6,6 26529<br />
4140 Obränt ben Nöt 1 3,3 26529<br />
4141 Obränt ben Nöt 1 4,5 26529<br />
4142 Obränt ben Nöt 1 5,2 26529<br />
4143 Obränt ben Häst 4 45,4 26529<br />
4144 Obränt ben Häst 3 32 26529<br />
4145 Obränt ben Får/Get 1 19,7 26529<br />
4146 Obränt ben Får/Get 1 4,5 26529<br />
4147 Obränt ben Får/Get 1 0,7 26529<br />
4148 Obränt ben Får/Get 1 3,2 26529<br />
4149 Obränt ben Får/Get 1 3,9 26529<br />
4150 Obränt ben Får/Get 1 0,9 26529<br />
4151 Obränt ben Får/Get 1 1,6 26529<br />
4152 Obränt ben Får/Get 1 1,5 26529<br />
4153 Obränt ben Får/Get 1 0,5 26529<br />
4154 Obränt ben Får/Get 1 0,7 26529<br />
4155 Obränt ben Tamsvin 1 1 26529<br />
4156 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 26529<br />
4157 Obränt ben Tamsvin 2 16,2 26529<br />
4158 Obränt ben Tamsvin 1 2,3 26529<br />
4159 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 26529<br />
4160 Obränt ben Tamsvin 1 3,3 26529<br />
4161 Obränt ben Mindre djur 2 1,1 26529<br />
4162 Obränt ben Mindre djur 6 13,1 26529<br />
4163 Obränt ben Oidentifierat 3 3,2 26529<br />
4164 Obränt ben Oidentifierat 1 1,2 26529<br />
4165 Obränt ben Oidentifierat 1 1,2 26529<br />
4166 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 26529<br />
4167 Obränt ben Nöt 3 9,1 26529<br />
4168 Obränt ben Oidentifierat 98 46,6 26529<br />
4169 Bränt ben Oidentifierat 10 2,9 26529<br />
4170 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 26529<br />
4171 Bränt ben Får/Get 1 13,5 26529<br />
4172 Obränt ben Häst 1 48,5 26529<br />
4173 Obränt ben Häst 2 12,1 26529<br />
4174 Obränt ben Nöt 1 21,6 26529<br />
4175 Obränt ben Tamsvin 3 3,6 26529<br />
4176 Obränt ben Skogshare 1 0,6 26529<br />
4177 Obränt ben Får/Get 1 2,8 26529<br />
4178 Obränt ben Får/Get 1 0,5 26529<br />
4179 Obränt ben Får/Get 1 0,6 26529<br />
4180 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,3 26529<br />
4181 Obränt ben Stor gräsätare 1 8 26529<br />
4182 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,4 26529<br />
4183 Obränt ben Oidentifierat 21 16,3 26529<br />
4184 Bränt ben Oidentifierat 2 0,6 26529<br />
4185 Obränt ben Får/Get 1 1,8 26529<br />
4186 Obränt ben Får/Get 1 5,1 26529<br />
4187 Obränt ben Får/Get 1 3,2 26529<br />
BILAGA 2 365
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4188 Obränt ben Får/Get 1 0,4 26529<br />
4189 Obränt ben Får/Get 1 1,3 26529<br />
4190 Obränt ben Får/Get 5 9 26529<br />
4191 Obränt ben Nöt 1 27,9 26529<br />
4192 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 26529<br />
4193 Obränt ben Stor gräsätare 5 24,1 26529<br />
4194 Obränt ben Stor gräsätare 2 9,4 26529<br />
4195 Obränt ben Oidentifierat 5 4,2 26529<br />
4196 Obränt ben Mindre djur 1 3,5 26529<br />
4197 Obränt ben Mindre djur 8 7,1 26529<br />
4198 Obränt ben Oidentifierat 58 53,8 26529<br />
4199 Bränt ben Oidentifierat 1 2,1 26529<br />
4200 Obränt ben Skogshare 1 0,7 26529<br />
4201 Obränt ben Nöt 1 8,1 26529<br />
4202 Obränt ben Nöt 1 2,1 26529<br />
4203 Obränt ben Får/Get 2 5,3 26529<br />
4204 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 26529<br />
4205 Obränt ben Mindre djur 1 2 26529<br />
4206 Obränt ben Mindre djur 1 1,8 26529<br />
4207 Obränt ben Stor gräsätare 4 17,4 26529<br />
4208 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,3 26529<br />
4209 Obränt ben Oidentifierat 7 3,7 26529<br />
4210 Obränt ben Stor gräsätare 3 23,7 26529<br />
4211 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,2 26529<br />
4212 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 26529<br />
4213 Bränt ben Får/Get 2 0,6 26594<br />
4214 Bränt ben Oidentifierat 32 3 26594<br />
4215 Svett ben Oidentifierat 2 0,7 26594<br />
4216 Obränt ben Oidentifierat 4 1,1 26594<br />
4217 Svett ben Oidentifierat 1 0,3 26731<br />
4218 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 26731<br />
4219 Obränt ben Gnagare 1 0,1 26731<br />
4220 Obränt ben Får/Get 1 0,9 26731<br />
4221 Obränt ben Får/Get 1 0,4 26731<br />
4222 Obränt ben Får/Get 1 2,5 26731<br />
4223 Obränt ben Häst 1 12,2 26731<br />
4224 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,8 26731<br />
4225 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,9 26731<br />
4226 Obränt ben Mindre djur 1 0,6 26731<br />
4227 Obränt ben Oidentifierat 2 1,6 26731<br />
4228 Obränt ben Stor gräsätare 3 8,1 26731<br />
4229 Obränt ben Stor gräsätare 2 10,1 26731<br />
4230 Obränt ben Nöt 1 4,9 26731<br />
4231 Obränt ben Nöt 8 9,8 26731<br />
4232 Obränt ben Nöt 5 40,4 26731<br />
4233 Obränt ben Oidentifierat 67 28,3 26731<br />
4234 Obränt ben Nöt 1 23,1 26756<br />
4235 Obränt ben Stor gräsätare 1 12,1 26756<br />
4236 Obränt ben Oidentifierat 22 14 26756<br />
4237 Obränt ben Häst 4 10,8 26798<br />
4238 Obränt ben Får/Get 1 3,5 26798<br />
4239 Obränt ben Tamsvin 2 5,9 26798<br />
4240 Obränt ben Nöt 1 15,6 26798<br />
366 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4241 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,2 26798<br />
4242 Obränt ben Oidentifierat 10 2,7 26798<br />
4243 Bränt ben Stor gräsätare 1 3,8 26873<br />
4244 Svett ben Stor gräsätare 1 0,8 26873<br />
4245 Svett ben Oidentifierat 1 0,6 26873<br />
4246 Obränt ben Häst 1 2,3 26873<br />
4247 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 26873<br />
4248 Obränt ben Mindre djur 3 5,7 26873<br />
4249 Obränt ben Mindre djur 1 2,4 26873<br />
4250 Obränt ben Får/Get 1 11,1 26873<br />
4251 Obränt ben Får/Get 1 3,2 26873<br />
4252 Obränt ben Får/Get 1 3,6 26873<br />
4253 Obränt ben Får/Get 1 1,5 26873<br />
4254 Obränt ben Får/Get 2 3,9 26873<br />
4255 Obränt ben Får/Get 2 3,8 26873<br />
4256 Obränt ben Nöt 1 34,1 26873<br />
4257 Obränt ben Nöt 1 20,3 26873<br />
4258 Obränt ben Nöt 1 17 26873<br />
4259 Obränt ben Nöt 1 15,1 26873<br />
4260 Obränt ben Oidentifierat 14 16,9 26873<br />
4261 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,1 27004<br />
4262 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 27004<br />
4263 Svett ben Häst 1 6,8 28543<br />
4264 Bränt ben Stor gräsätare 1 2,5 28543<br />
4265 Obränt ben Nöt 1 11,2 28543<br />
4266 Obränt ben Får/Get 1 5,3 28543<br />
4267 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 28543<br />
4268 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,9 28543<br />
4269 Obränt ben Oidentifierat 2 3,5 28543<br />
4270 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 28543<br />
4271 Obränt ben Häst 3 7,7 28543<br />
4272 Obränt ben Får/Get 1 4,7 28543<br />
4273 Obränt ben Får/Get 1 1,1 28543<br />
4274 Obränt ben Får/Get 1 2,6 28543<br />
4275 Obränt ben Får/Get 1 0,8 28543<br />
4276 Obränt ben Får/Get 1 0,5 28543<br />
4277 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 28543<br />
4278 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,6 28543<br />
4279 Obränt ben Oidentifierat 5 5 28543<br />
4280 Svett ben Får/Get 1 0,8 28543<br />
4281 Svett ben Oidentifierat 1 3,1 28543<br />
4282 Obränt ben Häst 1 8,8 28543<br />
4283 Obränt ben Får/Get 2 6,9 28543<br />
4284 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 28543<br />
4285 Obränt ben Oidentifierat 7 7,5 28543<br />
4286 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 28565<br />
4287 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 28565<br />
4288 Obränt ben Får/Get 1 1,3 28583<br />
4289 Obränt ben Stor gräsätare 2 5,5 28583<br />
4290 Svett ben Oidentifierat 1 0,9 28583<br />
4291 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 28583<br />
4292 Bränt ben Oidentifierat 1 1,6 28583<br />
4293 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 28614<br />
BILAGA 2 367
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4294 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 28646<br />
4295 Obränt ben Tamsvin 1 2 28646<br />
4296 Obränt ben Får/Get 1 1,5 28646<br />
4297 Obränt ben Får/Get 4 3,6 28646<br />
4298 Obränt ben Nöt 1 2 28646<br />
4299 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,6 28646<br />
4300 Obränt ben Oidentifierat 17 7,5 28646<br />
4301 Obränt ben Oidentifierat 7 2,7 28646<br />
4302 Bränt ben Oidentifierat 3 0,5 28646<br />
4303 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,6 28646<br />
4304 Obränt ben Oidentifierat 25 4,5 28646<br />
4305 Bränt ben Mindre djur 1 0,1 28646<br />
4306 Bränt ben Oidentifierat 7 0,6 28646<br />
4307 Svett ben Får/Get 1 0,4 28646<br />
4308 Svett ben Slidhornsdjur 1 0,1 28646<br />
4309 Svett ben Oidentifierat 1 0,2 28646<br />
4310 Svett ben Oidentifierat 7 5,7 28646<br />
4311 Obränt ben Nöt 1 2,4 28646<br />
4312 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,3 28646<br />
4313 Obränt ben Får/Get 1 0,5 28646<br />
4314 Obränt ben Får/Get 1 0,7 28646<br />
4315 Obränt ben Får/Get 2 0,5 28646<br />
4316 Obränt ben Får/Get 1 0,1 28646<br />
4317 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 28646<br />
4318 Obränt ben Tamsvin 2 0,4 28646<br />
4319 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 28646<br />
4320 Obränt ben Mindre djur 1 0,2 28646<br />
4321 Obränt ben Oidentifierat 1 2,8 28646<br />
4322 Obränt ben Gnagare 1 0,4 28646<br />
4323 Obränt ben Mindre djur 7 9,2 28646<br />
4324 Obränt ben Stor gräsätare 4 8,5 28646<br />
4325 Obränt ben Oidentifierat 155 45,9 28646<br />
4326 Bränt ben Oidentifierat 4 0,1 28646<br />
4327 Bränt ben Oidentifierat 3 0,7 28646<br />
4328 Svett ben Oidentifierat 1 0,4 28646<br />
4329 Obränt ben Tamsvin 1 2,1 28646<br />
4330 Obränt ben Nöt 1 6,8 28646<br />
4331 Obränt ben Får/Get 2 1,1 28646<br />
4332 Obränt ben Får/Get 1 1 28646<br />
4333 Obränt ben Får/Get 1 0,6 28646<br />
4334 Obränt ben Får/Get 1 0,1 28646<br />
4335 Obränt ben Fågel 1 0,1 28646<br />
4336 Obränt ben Gnagare 2 0,1 28646<br />
4337 Obränt ben Gnagare 1 0,1 28646<br />
4338 Obränt ben Slidhornsdjur 1 4,4 28646<br />
4339 Obränt ben Mindre djur 2 2,4 28646<br />
4340 Obränt ben Stor gräsätare 1 2 28646<br />
4341 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,1 28646<br />
4342 Obränt ben Stor gräsätare 2 1,7 28646<br />
4343 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,3 28646<br />
4344 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 28646<br />
4345 Obränt ben Oidentifierat 84 28,5 28646<br />
4346 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,8 28646<br />
368 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4347 Obränt ben Får/Get 1 9 28646<br />
4348 Obränt ben Häst 1 129,4 28646<br />
4349 Obränt ben Nöt 5 97,1 28646<br />
4350 Obränt ben Gnagare 1 0,1 28646<br />
4351 Bränt ben Oidentifierat 4 2,8 28646<br />
4352 Bränt ben Stor gräsätare 1 2,4 28646<br />
4353 Obränt ben Får/Get 2 4,3 28646<br />
4354 Obränt ben Får/Get 1 0,9 28646<br />
4355 Obränt ben Nöt 6 14,3 28646<br />
4356 Obränt ben Häst 1 23,3 28646<br />
4357 Obränt ben Mindre djur 1 0,1 28646<br />
4358 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 28646<br />
4359 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 28646<br />
4360 Obränt ben Oidentifierat 34 10 28646<br />
4361 Bränt ben Oidentifierat 15 3,5 28646<br />
4362 Svett ben Mindre djur 1 0,8 28646<br />
4363 Svett ben Stor gräsätare 15 30,1 28646<br />
4364 Svett ben Oidentifierat 25 8,2 28646<br />
4365 Obränt ben Får/Get 3 3,5 28646<br />
4366 Obränt ben Får/Get 1 0,4 28646<br />
4367 Obränt ben Får/Get 2 0,3 28646<br />
4368 Obränt ben Får/Get 1 0,2 28646<br />
4369 Obränt ben Får/Get 1 0,5 28646<br />
4370 Obränt ben Nöt 1 13,7 28646<br />
4371 Obränt ben Häst 1 37,4 28646<br />
4372 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 28646<br />
4373 Obränt ben Tamsvin 1 1,3 28646<br />
4374 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 28646<br />
4375 Obränt ben Oidentifierat 64 19 28646<br />
4376 Obränt ben Gnagare 1 0,1 28646<br />
4377 Obränt ben Gnagare 2 0,1 28646<br />
4378 Obränt ben Får/Get 1 0,3 28646<br />
4379 Obränt ben Får/Get 4 2,3 28646<br />
4380 Obränt ben Häst 1 38,8 28646<br />
4381 Obränt ben Oidentifierat 13 4,2 28646<br />
4382 Bränt ben Tamsvin 2 3 28646<br />
4383 Svett ben Oidentifierat 1 1,1 28646<br />
4384 Obränt ben Får/Get 1 0,6 28646<br />
4385 Obränt ben Får/Get 1 0,2 28646<br />
4386 Obränt ben Nöt 1 0,5 28646<br />
4387 Obränt ben Mindre djur 1 4,3 28646<br />
4388 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 28646<br />
4389 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,4 28646<br />
4390 Obränt ben Oidentifierat 14 4,5 28646<br />
4391 Obränt ben Tamsvin 1 1,6 28646<br />
4392 Obränt ben Mindre djur 2 1,3 28646<br />
4393 Obränt ben Nöt 1 1,1 28646<br />
4394 Obränt ben Oidentifierat 8 11 28646<br />
4395 Bränt ben Stor gräsätare 1 1,6 28693<br />
4396 Obränt ben Får/Get 11 8,6 28693<br />
4397 Obränt ben Nöt 1 17,6 28693<br />
4398 Obränt ben Nöt 1 23,6 28693<br />
4399 Obränt ben Häst 1 16 28693<br />
BILAGA 2 369
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4400 Obränt ben Stor gräsätare 2 7,6 28693<br />
4401 Obränt ben Oidentifierat 2 1,5 28693<br />
4402 Obränt ben Oidentifierat 19 7 28693<br />
4403 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 28720<br />
4404 Obränt ben Får/Get 1 0,8 28720<br />
4405 Obränt ben Fisk 5 0,4 28720<br />
4406 Obränt ben Mindre djur 2 3,1 28720<br />
4407 Obränt ben Mindre djur 1 0,1 28720<br />
4408 Obränt ben Oidentifierat 7 5,5 28720<br />
4409 Ben Bearbetat 1 2,1 28720<br />
4410 Obränt ben Oidentifierat 22 10,3 28720<br />
4411 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 28885<br />
4412 Obränt ben Nöt 1 21,4 28885<br />
4413 Obränt ben Häst 1 22,9 28885<br />
4414 Obränt ben Får/Get 1 4,8 28885<br />
4415 Obränt ben Får/Get 1 1,1 28885<br />
4416 Obränt ben Får/Get 1 0,6 28885<br />
4417 Obränt ben Får/Get 1 1,5 28885<br />
4418 Obränt ben Får/Get 4 5,5 28885<br />
4419 Obränt ben Mindre djur 7 2,2 28885<br />
4420 Obränt ben Tamsvin 1 2,9 28885<br />
4421 Obränt ben Oidentifierat 51 35,4 28885<br />
4422 Obränt ben Hund 1 7,2 28820<br />
4423 Obränt ben Får/Get 1 1,9 28820<br />
4424 Obränt ben Får/Get 1 2 28820<br />
4425 Obränt ben Får/Get 1 0,3 28820<br />
4426 Obränt ben Får/Get 1 0,6 28820<br />
4427 Obränt ben Mindre djur 4 4,5 28820<br />
4428 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 28820<br />
4429 Obränt ben Oidentifierat 2 4,6 28820<br />
4430 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,7 28820<br />
4431 Obränt ben Stor gräsätare 4 14,8 28820<br />
4432 Obränt ben Nöt 1 18,1 28820<br />
4433 Obränt ben Nöt 1 26,2 28820<br />
4434 Obränt ben Nöt 1 1,9 28820<br />
4435 Obränt ben Nöt 1 3,6 28820<br />
4436 Obränt ben Oidentifierat 38 19,5 28820<br />
4437 Obränt ben Fågel 1 0,5 29123<br />
4438 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 29139<br />
4439 Obränt ben Nöt 1 29,2 29171<br />
4440 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 29171<br />
4441 Obränt ben Nöt 1 5,8 29593<br />
4442 Obränt ben Nöt 1 9,1 29593<br />
4443 Obränt ben Oidentifierat 12 3,6 29593<br />
4444 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 29203<br />
4445 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 29261<br />
4446 Obränt ben Oidentifierat 3 1,8 29294<br />
4447 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 29312<br />
4448 Obränt ben Får/Get 1 5,2 29328<br />
4449 Obränt ben Får/Get 1 1,6 29328<br />
4450 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,2 29328<br />
4451 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 29328<br />
4452 Obränt ben Tamsvin 1 2,7 29349<br />
370 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4453 Obränt ben Tamsvin 1 2,6 29349<br />
4454 Obränt ben Stor gräsätare 2 12,5 29349<br />
4455 Obränt ben Nöt 1 61,2 29349<br />
4456 Obränt ben Häst 4 61,4 29349<br />
4457 Obränt ben Gnagare 11 0,8 29349<br />
4458 Obränt ben Gnagare 1 0,5 29349<br />
4459 Obränt ben Gnagare 1 0,4 29349<br />
4460 Obränt ben Gnagare 2 0,2 29349<br />
4461 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4462 Obränt ben Gnagare 1 0,2 29349<br />
4463 Obränt ben Gnagare 1 0,2 29349<br />
4464 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4465 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4466 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4467 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4468 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4469 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4470 Obränt ben Gnagare 1 0,1 29349<br />
4471 Obränt ben Oidentifierat 5 2 29349<br />
4472 Bränt ben Nöt 1 7,3 29406<br />
4473 Obränt ben Får/Get 1 3,9 29406<br />
4474 Obränt ben Nöt 1 1,9 29406<br />
4475 Obränt ben Nöt 1 5,3 29406<br />
4476 Obränt ben Nöt 1 2,2 29406<br />
4477 Obränt ben Mindre djur 1 2,3 29406<br />
4478 Obränt ben Slidhornsdjur 4 2,8 29406<br />
4479 Obränt ben Oidentifierat 11 7,1 29406<br />
4480 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 29429<br />
4481 Svett ben Oidentifierat 2 2,2 29452<br />
4482 Obränt ben Mindre djur 5 3,7 29452<br />
4483 Obränt ben Mindre djur 1 2,4 29452<br />
4484 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 29452<br />
4485 Bränt ben Oidentifierat 1 1,4 29583<br />
4486 Obränt ben Oidentifierat 1 1,4 29583<br />
4487 Bränt ben Oidentifierat 4 1,1 29593<br />
4488 Obränt ben Nöt 1 2,1 29781<br />
4489 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 29835<br />
4490 Obränt ben Får/Get 1 0,9 29987<br />
4491 Obränt ben Får/Get 1 2,9 30372<br />
4492 Bränt ben Oidentifierat 4 0,8 30458<br />
4493 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,3 30458<br />
4494 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 30458<br />
4495 Obränt ben Får/Get 1 8,7 30458<br />
4496 Obränt ben Får/Get 1 4,6 30458<br />
4497 Obränt ben Får/Get 1 2,6 30458<br />
4498 Obränt ben Mindre djur 2 1,1 30458<br />
4499 Obränt ben Mindre djur 1 1,5 30458<br />
4500 Obränt ben Mindre djur 1 1,2 30458<br />
4501 Obränt ben Stor gräsätare 2 23,6 30458<br />
4502 Obränt ben Stor gräsätare 3 10,6 30458<br />
4503 Obränt ben Nöt 1 39,9 30458<br />
4504 Obränt ben Nöt 1 10,5 30458<br />
4505 Obränt ben Nöt 2 1,4 30458<br />
BILAGA 2 371
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4506 Obränt ben Oidentifierat 21 15,4 30458<br />
4507 Obränt ben Får/Get 1 2,5 30458<br />
4508 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 30458<br />
4509 Obränt ben Mindre djur 4 3,7 30458<br />
4510 Obränt ben Oidentifierat 5 1,6 30458<br />
4511 Bränt ben Mindre djur 1 2,1 30458<br />
4512 Bränt ben Oidentifierat 5 1 30458<br />
4513 Obränt ben Får/Get 1 3,5 30458<br />
4514 Obränt ben Får/Get 1 1 30458<br />
4515 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 30458<br />
4516 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 30458<br />
4517 Obränt ben Oidentifierat 12 11 30458<br />
4518 Obränt ben Får/Get 1 3,5 30458<br />
4519 Obränt ben Häst 1 4,1 30458<br />
4520 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 30501<br />
4521 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 30501<br />
4522 Obränt ben Nöt 1 35,3 30532<br />
4523 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 30599<br />
4524 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 30599<br />
4525 Obränt ben Nöt 1 15,4 30639<br />
4526 Obränt ben Get 1 6,5 30639<br />
4527 Obränt ben Får/Get 1 5,2 30639<br />
4528 Obränt ben Får/Get 1 6,1 30639<br />
4529 Obränt ben Får/Get 1 3,4 30639<br />
4530 Obränt ben Mindre djur 4 10,9 30639<br />
4531 Obränt ben Oidentifierat 1 1,7 30639<br />
4532 Obränt ben Stor gräsätare 1 10,2 30639<br />
4533 Obränt ben Oidentifierat 2 1,8 30639<br />
4534 Obränt ben Nöt 1 4,1 30639<br />
4535 Obränt ben Häst 1 3,9 30639<br />
4536 Obränt ben Får/Get 1 3,3 30639<br />
4537 Obränt ben Oidentifierat 3 1,6 30639<br />
4538 Obränt ben Får/Get 2 8,6 30639<br />
4539 Obränt ben Får/Get 1 1,4 30639<br />
4540 Obränt ben Mindre djur 2 1,4 30639<br />
4541 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 30639<br />
4542 Bränt ben Oidentifierat 3 0,3 31233<br />
4543 Bränt ben Mindre djur 1 0,5 31263<br />
4544 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 31263<br />
4545 Obränt ben Oidentifierat 4 2,7 31360<br />
4546 Obränt ben Får/Get 1 0,6 31378<br />
4547 Obränt ben Tamsvin 2 32,1 31468<br />
4548 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 31468<br />
4549 Obränt ben Oidentifierat 2 3,9 31468<br />
4550 Obränt ben Får/Get 1 3,9 31468<br />
4551 Obränt ben Får/Get 1 1,6 31468<br />
4552 Obränt ben Får/Get 1 1,9 31468<br />
4553 Obränt ben Tamsvin 1 8,9 31468<br />
4554 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 31468<br />
4555 Obränt ben Tamsvin 1 2,1 31468<br />
4556 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 31468<br />
4557 Obränt ben Skogshare 1 0,5 31468<br />
4558 Obränt ben Nöt 1 3,8 31468<br />
372 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4559 Obränt ben Oidentifierat 5 0,3 31468<br />
4560 Obränt ben Mindre djur 2 1,4 31468<br />
4561 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,9 31468<br />
4562 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,3 31468<br />
4563 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,2 31468<br />
4564 Obränt ben Oidentifierat 17 11,7 31468<br />
4565 Obränt ben Oidentifierat 1 2,7 31593<br />
4566 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 31670<br />
4567 Obränt ben Mindre djur 1 3,6 31716<br />
4568 Obränt ben Får/Get 1 8,6 31716<br />
4569 Obränt ben Häst 1 15,1 31716<br />
4570 Obränt ben Oidentifierat 4 1,9 31716<br />
4571 Obränt ben Nöt 1 18,4 31716<br />
4572 Obränt ben Nöt 1 46,2 31716<br />
4573 Obränt ben Nöt 3 57,2 31716<br />
4574 Obränt ben Nöt 1 6,2 31815<br />
4575 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 31815<br />
4576 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 31815<br />
4577 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 31815<br />
4578 Obränt ben Mindre djur 3 2,1 31815<br />
4579 Obränt ben Oidentifierat 23 13,6 31815<br />
4580 Obränt ben Oidentifierat 1 1,6 32028<br />
4581 Obränt ben Får/Get 1 0,5 32052<br />
4582 Obränt ben Tamsvin 2 0,6 32052<br />
4583 Obränt ben Tamsvin 1 3,2 32052<br />
4584 Obränt ben Mindre djur 2 7,2 32052<br />
4585 Obränt ben Oidentifierat 4 1,4 32052<br />
4586 Obränt ben Nöt 1 14,8 32052<br />
4587 Obränt ben Häst 5 35,4 32052<br />
4588 Obränt ben Stor gräsätare 2 18,7 32052<br />
4589 Obränt ben Oidentifierat 2 4,8 32052<br />
4590 Obränt ben Mindre djur 1 1,8 32138<br />
4591 Obränt ben Slidhornsdjur 4 3,3 32157<br />
4592 Obränt ben Nöt 1 7,3 32157<br />
4593 Obränt ben Oidentifierat 2 3,5 32157<br />
4594 Obränt ben Får/Get 1 0,4 32199<br />
4595 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 32223<br />
4596 Obränt ben Tamsvin 1 5,5 32223<br />
4597 Obränt ben Får/Get 1 0,3 32223<br />
4598 Obränt ben Får/Get 1 0,7 32223<br />
4599 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,1 32223<br />
4600 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 32223<br />
4601 Obränt ben Oidentifierat 2 1,7 32223<br />
4602 Obränt ben Häst 1 20,8 32223<br />
4603 Obränt ben Häst 2 16,8 32223<br />
4604 Obränt ben Häst 1 1,6 32223<br />
4605 Obränt ben Oidentifierat 26 20,3 32223<br />
4606 Obränt ben Nöt 19 70,8 32295<br />
4607 Obränt ben Oidentifierat 9 2,8 32295<br />
4608 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 32386<br />
4609 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 32405<br />
4610 Obränt ben Nöt 1 16,5 32405<br />
4611 Obränt ben Fisk 1 0,1 32405<br />
BILAGA 2 373
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4612 Obränt ben Mindre djur 2 4,3 32405<br />
4613 Obränt ben Får/Get 1 3 32405<br />
4614 Obränt ben Får/Get 2 6,1 32405<br />
4615 Obränt ben Får/Get 1 9,5 32405<br />
4616 Obränt ben Häst 1 83,5 32405<br />
4617 Obränt ben Häst 2 13,1 32405<br />
4618 Obränt ben Oidentifierat 8 8,6 32405<br />
4619 Obränt ben Får/Get 2 0,5 32483<br />
4620 Obränt ben Får/Get 1 6 32483<br />
4621 Obränt ben Får/Get 1 2,5 32483<br />
4622 Obränt ben Mindre djur 2 2,5 32483<br />
4623 Obränt ben Oidentifierat 14 9,7 32483<br />
4624 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 32673<br />
4625 Obränt ben Oidentifierat 1 1,3 32673<br />
4626 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 32704<br />
4627 Bränt ben Oidentifierat 9 4,2 32763<br />
4628 Svett ben Oidentifierat 2 3,9 32763<br />
4629 Obränt ben Skogshare 1 0,4 32763<br />
4630 Obränt ben Skogshare 1 0,2 32763<br />
4631 Obränt ben Skogshare 1 0,5 32763<br />
4632 Obränt ben Skogshare 1 0,5 32763<br />
4633 Obränt ben Fågel 1 0,7 32763<br />
4634 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,2 32763<br />
4635 Obränt ben Oidentifierat 2 1,5 32763<br />
4636 Obränt ben Mindre djur 2 3,7 32763<br />
4637 Obränt ben Mindre djur 12 15,2 32763<br />
4638 Obränt ben Får/Get 2 12,7 32763<br />
4639 Obränt ben Får/Get 2 3 32763<br />
4640 Obränt ben Får/Get 1 0,9 32763<br />
4641 Obränt ben Nöt 1 1,6 32763<br />
4642 Obränt ben Nöt 1 13,7 32763<br />
4643 Obränt ben Nöt 2 18,8 32763<br />
4644 Obränt ben Häst 1 3,3 32763<br />
4645 Obränt ben Häst 1 4,2 32763<br />
4646 Obränt ben Häst 1 5,7 32763<br />
4647 Obränt ben Häst 1 3,7 32763<br />
4648 Obränt ben Häst 1 5,9 32763<br />
4649 Obränt ben Stor gräsätare 4 9,3 32763<br />
4650 Obränt ben Stor gräsätare 1 14 32763<br />
4651 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,4 32763<br />
4652 Obränt ben Oidentifierat 120 78,9 32763<br />
4653 Bränt ben Oidentifierat 9 1 32839<br />
4654 Bränt ben Stor gräsätare 1 5,6 32839<br />
4655 Obränt ben Nöt 1 13,4 32839<br />
4656 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,7 32839<br />
4657 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,9 32839<br />
4658 Obränt ben Oidentifierat 18 17,3 32839<br />
4659 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 32870<br />
4660 Svett ben Oidentifierat 2 0,8 33051<br />
4661 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 33051<br />
4662 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,1 33051<br />
4663 Obränt ben Fisk 2 0,1 33051<br />
4664 Bränt ben Oidentifierat 12 1,8 33095<br />
374 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4665 Svett ben Oidentifierat 2 0,9 33095<br />
4666 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 33095<br />
4667 Obränt ben Får/Get 1 4,1 33095<br />
4668 Obränt ben Får/Get 1 0,9 33095<br />
4669 Obränt ben Får/Get 1 2,9 33095<br />
4670 Obränt ben Får/Get 1 0,7 33095<br />
4671 Obränt ben Får/Get 1 1,4 33095<br />
4672 Obränt ben Får/Get 1 0,5 33095<br />
4673 Obränt ben Får/Get 1 0,5 33095<br />
4674 Obränt ben Nöt 1 4,4 33095<br />
4675 Obränt ben Nöt 1 3,4 33095<br />
4676 Obränt ben Nöt 2 11 33095<br />
4677 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 33095<br />
4678 Obränt ben Mindre djur 3 7 33095<br />
4679 Obränt ben Oidentifierat 7 14 33095<br />
4680 Obränt ben Stor gräsätare 2 21,2 33095<br />
4681 Obränt ben Oidentifierat 40 49,1 33095<br />
4682 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 33116<br />
4683 Obränt ben Får/Get 2 2,4 33116<br />
4684 Obränt ben Nöt 1 17,6 33116<br />
4685 Obränt ben Oidentifierat 2 1,1 33116<br />
4686 Obränt ben Nöt 1 26,7 33230<br />
4687 Obränt ben Nöt 1 2,9 33230<br />
4688 Obränt ben Nöt 1 3 33230<br />
4689 Obränt ben Oidentifierat 3 2,7 33230<br />
4690 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 33230<br />
4691 Obränt ben Oidentifierat 51 11,3 33230<br />
4692 Obränt ben Oidentifierat 2 2 33244<br />
4693 Obränt ben Nöt 2 59,2 33261<br />
4694 Obränt ben Oidentifierat 2 0,6 33261<br />
4695 Obränt ben Får/Get 1 0,8 33261<br />
4696 Obränt ben Får/Get 1 1,4 33261<br />
4697 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,8 33261<br />
4698 Obränt ben Slidhornsdjur 1 4,8 33261<br />
4699 Obränt ben Mindre djur 2 2,7 33261<br />
4700 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 33261<br />
4701 Obränt ben Nöt 1 38,5 33261<br />
4702 Obränt ben Häst 1 24,4 33261<br />
4703 Obränt ben Oidentifierat 32 25,1 33261<br />
4704 Obränt ben Nöt 2 12,7 33261<br />
4705 Obränt ben Häst 1 68,5 33774<br />
4706 Obränt ben Häst 1 61,4 33774<br />
4707 Ben Bearbetat 1 10,7 33774<br />
4708 Obränt ben Oidentifierat 4 0,7 33774<br />
4709 Bränt ben Oidentifierat 18 4,3 33827<br />
4710 Obränt ben Får/Get 1 0,9 33827<br />
4711 Obränt ben Får/Get 1 12,7 33827<br />
4712 Obränt ben Får/Get 1 14 33827<br />
4713 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,7 33827<br />
4714 Obränt ben Mindre djur 1 1,4 33827<br />
4715 Obränt ben Mindre djur 3 1,5 33827<br />
4716 Obränt ben Fågel 1 2,6 33827<br />
4717 Obränt ben Oidentifierat 24 34,2 33827<br />
BILAGA 2 375
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4718 Obränt ben Nöt 1 24,6 33827<br />
4719 Obränt ben Oidentifierat 1 1,7 33827<br />
4720 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 33868<br />
4721 Obränt ben Får/Get 1 1,1 33888<br />
4722 Obränt ben Oidentifierat 4 1,4 33888<br />
4723 Obränt ben Får/Get 1 1,3 34400<br />
4724 Obränt ben Oidentifierat 6 1,6 34400<br />
4725 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 34457<br />
4726 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 34479<br />
4727 Obränt ben Nöt 1 103,2 34479<br />
4728 Obränt ben Får/Get 1 1,6 34479<br />
4729 Obränt ben Får/Get 1 0,6 34479<br />
4730 Obränt ben Stor gräsätare 2 3,1 34479<br />
4731 Obränt ben Oidentifierat 2 2,3 34479<br />
4732 Obränt ben Oidentifierat 25 7,5 34479<br />
4733 Obränt ben Oidentifierat 5 1,9 34544<br />
4734 Obränt ben Oidentifierat 6 3,2 34568<br />
4735 Obränt ben Mindre djur 1 1,3 34588<br />
4736 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 34627<br />
4737 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 34668<br />
4738 Obränt ben Oidentifierat 4 1,6 34668<br />
4739 Obränt ben Oidentifierat 4 2,6 34748<br />
4740 Obränt ben Häst 1 3,3 34834<br />
4741 Obränt ben Oidentifierat 3 4,6 34834<br />
4742 Obränt ben Får/Get 1 1,6 34917<br />
4743 Obränt ben Får/Get 1 2,2 34917<br />
4744 Obränt ben Får/Get 1 1,1 34917<br />
4745 Obränt ben Får/Get 1 2,8 34917<br />
4746 Obränt ben Får/Get 1 0,2 34917<br />
4747 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 34917<br />
4748 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 34917<br />
4749 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,4 34917<br />
4750 Obränt ben Mindre djur 1 2 34917<br />
4751 Obränt ben Mindre djur 1 1 34917<br />
4752 Obränt ben Oidentifierat 8 1,8 34917<br />
4753 Obränt ben Får/Get 5 6,6 35354<br />
4754 Obränt ben Nöt 1 48,4 35354<br />
4755 Bränt ben Oidentifierat 2 0,3 35390<br />
4756 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 35773<br />
4757 Obränt ben Tamsvin 2 2,8 36344<br />
4758 Obränt ben Nöt 1 4,3 36344<br />
4759 Obränt ben Oidentifierat 2 2,2 36344<br />
4760 Obränt ben Nöt 1 3,1 36388<br />
4761 Bränt ben Stor gräsätare 1 3,8 36388<br />
4762 Bränt ben Oidentifierat 2 1,2 36388<br />
4763 Bränt ben Stor gräsätare 4 11,4 36388<br />
4764 Bränt ben Oidentifierat 71 44 36388<br />
4765 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,6 36388<br />
4766 Obränt ben Mindre djur 1 1 36388<br />
4767 Obränt ben Oidentifierat 1 2,1 36388<br />
4768 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,2 36388<br />
4769 Obränt ben Oidentifierat 11 9,5 36388<br />
4770 Bränt ben Nöt 1 3 38038<br />
376 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4771 Bränt ben Oidentifierat 7 1,7 38038<br />
4772 Obränt ben Nöt 3 11,9 38038<br />
4773 Obränt ben Nöt 1 2,8 38038<br />
4774 Obränt ben Får/Get 1 1 38038<br />
4775 Obränt ben Får/Get 1 1,7 38038<br />
4776 Obränt ben Får/Get 1 3,5 38038<br />
4777 Obränt ben Får/Get 1 0,5 38038<br />
4778 Obränt ben Oidentifierat 3 3,2 38038<br />
4779 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,8 38038<br />
4780 Obränt ben Oidentifierat 51 24 38038<br />
4781 Obränt ben Får/Get 1 2,9 38038<br />
4782 Obränt ben Mindre djur 2 2,5 38038<br />
4783 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 38038<br />
4784 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 38038<br />
4785 Obränt ben Oidentifierat 19 12 38038<br />
4786 Obränt ben Får/Get 1 0,5 38038<br />
4787 Obränt ben Får/Get 4 2,8 38038<br />
4788 Obränt ben Häst 1 2,6 38038<br />
4789 Obränt ben Nöt 1 4,6 38038<br />
4790 Obränt ben Mindre djur 2 0,8 38038<br />
4791 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 38038<br />
4792 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,7 38038<br />
4793 Obränt ben Oidentifierat 2 1,9 38038<br />
4794 Obränt ben Oidentifierat 32 15,6 38038<br />
4795 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 38038<br />
4796 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 38038<br />
4797 Obränt ben Häst 13 333 38038<br />
4798 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,5 38038<br />
4799 Obränt ben Mindre djur 2 1,7 38038<br />
4800 Obränt ben Får/Get 1 0,8 38038<br />
4801 Obränt ben Får/Get 1 3,7 38038<br />
4802 Obränt ben Oidentifierat 9 9,9 38038<br />
4803 Bränt ben Oidentifierat 2 0,7 38962<br />
4804 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 38962<br />
4805 Obränt ben Häst 2 4,2 38962<br />
4806 Obränt ben Nöt 1 20,8 38962<br />
4807 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 38962<br />
4808 Obränt ben Oidentifierat 3 4,1 38962<br />
4809 Obränt ben Oidentifierat 4 0,9 38962<br />
4810 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 38962<br />
4811 Obränt ben Får/Get 1 0,3 38962<br />
4812 Obränt ben Nöt 2 60,8 38962<br />
4813 Obränt ben Nöt 1 15,3 38962<br />
4814 Obränt ben Oidentifierat 5 2,4 38962<br />
4815 Obränt ben Får/Get 1 1,3 38571<br />
4816 Obränt ben Stor gräsätare 2 10,1 39013<br />
4817 Obränt ben Gnagare 1 0,3 39222<br />
4818 Obränt ben Gnagare 1 0,2 39222<br />
4819 Obränt ben Mindre djur 1 1,4 39222<br />
4820 Obränt ben Mindre djur 1 2,2 39222<br />
4821 Obränt ben Får/Get 1 1,7 39222<br />
4822 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 39222<br />
4823 Obränt ben Får/Get 1 0,9 39346<br />
BILAGA 2 377
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4824 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 39667<br />
4825 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 39682<br />
4826 Bränt ben Oidentifierat 10 0,6 39933<br />
4827 Obränt ben Får/Get 1 9,6 39933<br />
4828 Obränt ben Får/Get 1 5,3 39933<br />
4829 Obränt ben Häst 2 10,4 39933<br />
4830 Obränt ben Mindre djur 1 0,7 39933<br />
4831 Obränt ben Fågel 4 0,9 39933<br />
4832 Obränt ben Oidentifierat 5 2,8 39933<br />
4833 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 40067<br />
4834 Obränt ben Tamsvin 1 2,3 40067<br />
4835 Obränt ben Får/Get 1 0,4 40067<br />
4836 Obränt ben Häst 1 9,5 40067<br />
4837 Obränt ben Oidentifierat 1 2,2 40067<br />
4838 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,4 40067<br />
4839 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,3 40067<br />
4840 Obränt ben Nöt 1 22,3 40067<br />
4841 Obränt ben Nöt 1 4,7 40067<br />
4842 Obränt ben Oidentifierat 16 15,2 40067<br />
4843 Obränt ben Slidhornsdjur 3 3,8 40229<br />
4844 Obränt ben Stor gräsätare 3 10,4 40229<br />
4845 Obränt ben Nöt 1 24,5 40229<br />
4846 Bränt ben Oidentifierat 11 1 40568<br />
4847 Obränt ben Nöt 5 1,7 40568<br />
4848 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 40568<br />
4849 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 40568<br />
4850 Obränt ben Får/Get 3 3 40687<br />
4851 Obränt ben Nöt 2 3 40687<br />
4852 Obränt ben Oidentifierat 3 1 40687<br />
4853 Obränt ben Oidentifierat 18 7 40687<br />
4854 Obränt ben Nöt 3 44,6 40687<br />
4855 Obränt ben Får/Get 4 3,8 40687<br />
4856 Obränt ben Får/Get 1 0,8 40687<br />
4857 Obränt ben Får/Get 2 3,8 40687<br />
4858 Obränt ben Mindre djur 3 2,2 40687<br />
4859 Obränt ben Mindre djur 4 4,1 40687<br />
4860 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 40687<br />
4861 Obränt ben Oidentifierat 22 8,4 40687<br />
4862 Obränt ben Får/Get 1 3,4 41247<br />
4863 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4864 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4865 Obränt ben Gnagare 3 0,1 41277<br />
4866 Obränt ben Gnagare 2 0,1 41277<br />
4867 Obränt ben Gnagare 2 0,1 41277<br />
4868 Obränt ben Gnagare 2 0,1 41277<br />
4869 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4870 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4871 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4872 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4873 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4874 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4875 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4876 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
378 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4877 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4878 Obränt ben Gnagare 2 0,1 41277<br />
4879 Obränt ben Gnagare 7 0,1 41277<br />
4880 Obränt ben Gnagare 8 0,1 41277<br />
4881 Obränt ben Gnagare 24 0,1 41277<br />
4882 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41277<br />
4883 Obränt ben Gnagare 26 0,1 41277<br />
4884 Obränt ben Mindre djur 1 0,2 41277<br />
4885 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 41277<br />
4886 Obränt ben Nöt 2 36,4 41828<br />
4887 Obränt ben Får/Get 1 2,9 41828<br />
4888 Obränt ben Får/Get 4 4,2 41828<br />
4889 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,7 41828<br />
4890 Obränt ben Mindre djur 4 6,3 41828<br />
4891 Obränt ben Oidentifierat 3 2,6 41828<br />
4892 Obränt ben Nöt 1 2,4 41828<br />
4893 Obränt ben Nöt 1 3,5 41828<br />
4894 Obränt ben Nöt 1 3,3 41828<br />
4895 Obränt ben Får/Get 1 0,8 41828<br />
4896 Obränt ben Får/Get 1 3,2 41828<br />
4897 Obränt ben Får/Get 2 1,8 41828<br />
4898 Obränt ben Får/Get 1 0,3 41828<br />
4899 Obränt ben Stor gräsätare 1 9,3 41828<br />
4900 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,8 41828<br />
4901 Obränt ben Mindre djur 2 1,4 41828<br />
4902 Obränt ben Fisk 9 0,4 41828<br />
4903 Obränt ben Oidentifierat 43 13,4 41828<br />
4904 Obränt ben Nöt 13 37,1 41828<br />
4905 Obränt ben Får/Get 1 0,2 41828<br />
4906 Obränt ben Får/Get 1 1,1 41828<br />
4907 Obränt ben Mindre djur 2 0,6 41828<br />
4908 Obränt ben Nöt 1 1,5 41828<br />
4909 Obränt ben Oidentifierat 38 7,1 41828<br />
4910 Bränt ben Oidentifierat 9 0,6 41828<br />
4911 Obränt ben Får/Get 1 1,2 41828<br />
4912 Obränt ben Nöt 1 4,2 41828<br />
4913 Obränt ben Fisk 5 0,5 41828<br />
4914 Obränt ben Oidentifierat 26 6,2 41828<br />
4915 Bränt ben Oidentifierat 5 1,4 41828<br />
4916 Obränt ben Fisk 16 1 41828<br />
4917 Obränt ben Får/Get 1 24,3 41828<br />
4918 Obränt ben Får/Get 1 1,4 41828<br />
4919 Obränt ben Får/Get 1 8,5 41828<br />
4920 Obränt ben Får/Get 1 3,2 41828<br />
4921 Obränt ben Får/Get 1 1,2 41828<br />
4922 Obränt ben Får/Get 1 1,3 41828<br />
4923 Obränt ben Får/Get 1 1,3 41828<br />
4924 Obränt ben Får/Get 1 3,4 41828<br />
4925 Obränt ben Får/Get 1 1 41828<br />
4926 Obränt ben Får/Get 1 1 41828<br />
4927 Obränt ben Får/Get 1 5,2 41828<br />
4928 Obränt ben Får/Get 1 4,4 41828<br />
4929 Obränt ben Får/Get 1 4,8 41828<br />
BILAGA 2 379
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4930 Obränt ben Får/Get 1 0,6 41828<br />
4931 Obränt ben Får/Get 1 1,8 41828<br />
4932 Obränt ben Får/Get 1 0,9 41828<br />
4933 Obränt ben Får/Get 1 1,1 41828<br />
4934 Obränt ben Får/Get 1 1,9 41828<br />
4935 Obränt ben Får/Get 7 9,3 41828<br />
4936 Obränt ben Nöt 1 13,6 41828<br />
4937 Obränt ben Nöt 1 7,3 41828<br />
4938 Obränt ben Nöt 1 2,1 41828<br />
4939 Obränt ben Häst 1 25,4 41828<br />
4940 Obränt ben Häst 1 16,7 41828<br />
4941 Obränt ben Stor gräsätare 1 13,2 41828<br />
4942 Obränt ben Mindre djur 2 2,6 41828<br />
4943 Obränt ben Mindre djur 1 0,8 41828<br />
4944 Obränt ben Mindre djur 8 4,6 41828<br />
4945 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 41828<br />
4946 Obränt ben Oidentifierat 45 11,1 41828<br />
4947 Bränt ben Mindre djur 1 0,6 41828<br />
4948 Bränt ben Oidentifierat 6 0,7 41828<br />
4949 Obränt ben Fisk 2 0,1 41828<br />
4950 Obränt ben Gnagare 1 0,1 41828<br />
4951 Obränt ben Nöt 1 30,1 41828<br />
4952 Obränt ben Nöt 1 27,1 41828<br />
4953 Obränt ben Får/Get 1 0,6 41828<br />
4954 Obränt ben Får/Get 1 1 41828<br />
4955 Obränt ben Får/Get 1 3,2 41828<br />
4956 Obränt ben Får/Get 1 2,9 41828<br />
4957 Obränt ben Får/Get 1 3,7 41828<br />
4958 Obränt ben Får/Get 1 3,2 41828<br />
4959 Obränt ben Får/Get 6 12,3 41828<br />
4960 Obränt ben Häst 1 34,7 41828<br />
4961 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 41828<br />
4962 Obränt ben Oidentifierat 4 5 41828<br />
4963 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,1 41828<br />
4964 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,3 41828<br />
4965 Obränt ben Mindre djur 10 4,6 41828<br />
4966 Obränt ben Mindre djur 6 10,5 41828<br />
4967 Obränt ben Oidentifierat 40 20,9 41828<br />
4968 Bränt ben Oidentifierat 7 0,9 41828<br />
4969 Obränt ben Fisk 1 0,1 41828<br />
4970 Obränt ben Får/Get 1 0,1 41828<br />
4971 Obränt ben Nöt 3 4,2 41828<br />
4972 Obränt ben Nöt 1 2,6 41828<br />
4973 Obränt ben Nöt 1 1,1 41828<br />
4974 Obränt ben Oidentifierat 3 1,9 41828<br />
4975 Obränt ben Får/Get 1 1,1 41828<br />
4976 Obränt ben Får/Get 1 0,4 41828<br />
4977 Obränt ben Får/Get 1 2,1 41828<br />
4978 Obränt ben Får/Get 1 1,5 41828<br />
4979 Obränt ben Får/Get 1 1 41828<br />
4980 Obränt ben Får/Get 1 0,5 41828<br />
4981 Obränt ben Får/Get 1 0,6 41828<br />
4982 Obränt ben Får/Get 2 1,6 41828<br />
380 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
4983 Obränt ben Slidhornsdjur 5 4,1 41828<br />
4984 Obränt ben Mindre djur 5 7,9 41828<br />
4985 Obränt ben Mindre djur 14 9,2 41828<br />
4986 Obränt ben Oidentifierat 81 21,2 41828<br />
4987 Obränt ben Tamsvin 1 2 41828<br />
4988 Obränt ben Oidentifierat 3 3,3 41828<br />
4989 Obränt ben Slidhornsdjur 4 1,7 41828<br />
4990 Obränt ben Mindre djur 3 1,5 41828<br />
4991 Obränt ben Mindre djur 13 5,8 41828<br />
4992 Obränt ben Oidentifierat 33 9,2 41828<br />
4993 Obränt ben Mindre djur 1 1 41903<br />
4994 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 41903<br />
4995 Obränt ben Fisk 1 0,3 42011<br />
4996 Obränt ben Oidentifierat 2 0,6 42011<br />
4997 Obränt ben Mindre djur 1 0,7 42011<br />
4998 Obränt ben Mindre djur 2 2,1 42011<br />
4999 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,8 42011<br />
5000 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,8 42011<br />
5001 Obränt ben Oidentifierat 15 5,1 42011<br />
5002 Obränt ben Får/Get 1 1,2 42011<br />
5003 Obränt ben Får/Get 1 4,1 42011<br />
5004 Obränt ben Oidentifierat 1 1,7 42011<br />
5005 Obränt ben Slidhornsdjur 3 1 42011<br />
5006 Obränt ben Mindre djur 4 4,3 42011<br />
5007 Obränt ben Nöt 3 10,9 42011<br />
5008 Obränt ben Häst 1 20,6 42011<br />
5009 Obränt ben Stor gräsätare 1 28,6 42011<br />
5010 Obränt ben Oidentifierat 36 22,5 42011<br />
5011 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,7 42080<br />
5012 Obränt ben Oidentifierat 3 1,1 42080<br />
5013 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 42484<br />
5014 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 42512<br />
5015 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 42707<br />
5016 Bränt ben Oidentifierat 3 0,3 42844<br />
5017 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 42844<br />
5018 Obränt ben Oidentifierat 3 0,4 42844<br />
5019 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,7 42945<br />
5020 Obränt ben Häst 1 4,5 43821<br />
5021 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,2 43821<br />
5022 Obränt ben Mindre djur 1 3,1 43821<br />
5023 Obränt ben Oidentifierat 6 1,9 43821<br />
5024 Obränt ben Nöt 2 19,9 43821<br />
5025 Obränt ben Nöt 1 5,3 43821<br />
5026 Obränt ben Nöt 1 4 43821<br />
5027 Obränt ben Stor gräsätare 4 21,2 43821<br />
5028 Obränt ben Stor gräsätare 9 27 43821<br />
5029 Obränt ben Oidentifierat 10 6,2 43821<br />
5030 Obränt ben Får/Get 3 2 43821<br />
5031 Obränt ben Mindre djur 5 3,6 43821<br />
5032 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 43821<br />
5033 Obränt ben Stor gräsätare 2 7,9 43821<br />
5034 Obränt ben Stor gräsätare 1 8 43821<br />
5035 Obränt ben Stor gräsätare 1 10,4 43821<br />
BILAGA 2 381
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5036 Obränt ben Stor gräsätare 3 14,7 43821<br />
5037 Obränt ben Nöt 8 128,8 43821<br />
5038 Obränt ben Nöt 1 49,7 43821<br />
5039 Obränt ben Nöt 1 12 43821<br />
5040 Obränt ben Nöt 1 5 43821<br />
5041 Obränt ben Nöt 1 7,3 43821<br />
5042 Obränt ben Nöt 1 6,9 43821<br />
5043 Obränt ben Nöt 1 5 43821<br />
5044 Obränt ben Nöt 1 5,6 43821<br />
5045 Obränt ben Nöt 1 72,3 43821<br />
5046 Obränt ben Nöt 1 7 43821<br />
5047 Obränt ben Nöt 2 35,3 43821<br />
5048 Obränt ben Oidentifierat 22 5,2 43821<br />
5049 Obränt ben Tamsvin 1 2,4 43821<br />
5050 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 43821<br />
5051 Obränt ben Tamsvin 3 1,9 43821<br />
5052 Obränt ben Får/Get 1 0,6 43821<br />
5053 Obränt ben Får/Get 1 3,3 43821<br />
5054 Obränt ben Får/Get 1 3,3 43821<br />
5055 Obränt ben Får/Get 1 0,7 43821<br />
5056 Obränt ben Får/Get 1 0,5 43821<br />
5057 Obränt ben Häst 1 9,6 43821<br />
5058 Obränt ben Häst 2 16,1 43821<br />
5059 Obränt ben Nöt 2 63,3 43821<br />
5060 Obränt ben Nöt 1 14,1 43821<br />
5061 Obränt ben Nöt 1 2,3 43821<br />
5062 Obränt ben Mindre djur 1 0,8 43821<br />
5063 Obränt ben Mindre djur 2 4,5 43821<br />
5064 Obränt ben Mindre djur 1 1,3 43821<br />
5065 Obränt ben Mindre djur 5 7,3 43821<br />
5066 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 43821<br />
5067 Obränt ben Slidhornsdjur 1 2,8 43821<br />
5068 Obränt ben Oidentifierat 2 4,7 43821<br />
5069 Obränt ben Slidhornsdjur 1 9,4 43821<br />
5070 Obränt ben Stor gräsätare 4 29 43821<br />
5071 Obränt ben Stor gräsätare 2 11,2 43821<br />
5072 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,5 43821<br />
5073 Obränt ben Stor gräsätare 2 25,2 43821<br />
5074 Obränt ben Fågel 1 0,4 43821<br />
5075 Obränt ben Oidentifierat 77 55 43821<br />
5076 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 43821<br />
5077 Obränt ben Får/Get 1 2,9 43821<br />
5078 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 43821<br />
5079 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,7 43821<br />
5080 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,3 43821<br />
5081 Obränt ben Stor gräsätare 3 11,3 43821<br />
5082 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,2 43821<br />
5083 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,7 43821<br />
5084 Obränt ben Nöt 1 4,9 43821<br />
5085 Obränt ben Nöt 1 68,3 43821<br />
5086 Obränt ben Nöt 1 18,3 43821<br />
5087 Obränt ben Nöt 1 1,4 43821<br />
5088 Obränt ben Oidentifierat 8 11,2 43821<br />
382 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5089 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 43821<br />
5090 Bränt ben Oidentifierat 1 1,9 43821<br />
5091 Obränt ben Nöt 1 2,1 43821<br />
5092 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,8 43821<br />
5093 Obränt ben Stor gräsätare 2 11,9 43821<br />
5094 Obränt ben Får/Get 1 6,7 43821<br />
5095 Obränt ben Får/Get 1 5,5 43821<br />
5096 Obränt ben Får/Get 1 2 43821<br />
5097 Obränt ben Får/Get 1 0,2 43821<br />
5098 Obränt ben Får/Get 2 1,2 43821<br />
5099 Obränt ben Får/Get 33 12,4 43821<br />
5100 Obränt ben Får/Get 1 0,7 43821<br />
5101 Obränt ben Oidentifierat 20 5,1 43821<br />
5102 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 43898<br />
5103 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 43978<br />
5104 Bränt ben Oidentifierat 4 0,4 43978<br />
5105 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 43978<br />
5106 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 43978<br />
5107 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,9 43978<br />
5108 Obränt ben Oidentifierat 14 9,6 43978<br />
5109 Obränt ben Slidhornsdjur 3 1,6 43978<br />
5110 Obränt ben Oidentifierat 2 3,3 43978<br />
5111 Obränt ben Nöt 1 1,4 43978<br />
5112 Obränt ben Oidentifierat 6 5,6 43978<br />
5113 Obränt ben Oidentifierat 1 1,3 44007<br />
5114 Obränt ben Oidentifierat 16 7,2 44245<br />
5115 Obränt ben Oidentifierat 27 23,3 44479<br />
5116 Obränt ben Får/Get 1 1,4 44479<br />
5117 Obränt ben Oidentifierat 3 1 44479<br />
5118 Obränt ben Oidentifierat 4 1,2 44479<br />
5119 Obränt ben Oidentifierat 7 1,6 44479<br />
5120 Obränt ben Oidentifierat 5 0,4 44479<br />
5121 Obränt ben Oidentifierat 10 8,9 44479<br />
5122 Obränt ben Oidentifierat 4 4,6 44479<br />
5123 Obränt ben Oidentifierat 9 5,5 44479<br />
5124 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 44479<br />
5125 Obränt ben Oidentifierat 4 1,5 44479<br />
5126 Obränt ben Oidentifierat 4 0,7 44479<br />
5127 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 44479<br />
5128 Obränt ben Människa 1 2 44479<br />
5129 Obränt ben Oidentifierat 19 11,1 44479<br />
5130 Obränt ben Oidentifierat 13 3,6 44479<br />
5131 Obränt ben Oidentifierat 26 7,3 44479<br />
5132 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,6 44479<br />
5133 Obränt ben Oidentifierat 7 8 44479<br />
5134 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 44479<br />
5135 Obränt ben Mindre djur 2 1,1 44479<br />
5136 Obränt ben Oidentifierat 6 1,1 44479<br />
5137 Obränt ben Oidentifierat 3 0,3 44479<br />
5138 Obränt ben Oidentifierat 14 4,2 44479<br />
5139 Obränt ben Oidentifierat 8 1,6 44479<br />
5140 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 44479<br />
5141 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 44479<br />
BILAGA 2 383
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5142 Obränt ben Oidentifierat 11 1,4 44479<br />
5143 Obränt ben Oidentifierat 1 1,7 44479<br />
5144 Obränt ben Nöt 1 12,8 44479<br />
5145 Obränt ben Stor gräsätare 1 11,8 44479<br />
5146 Obränt ben Oidentifierat 16 13,1 44479<br />
5147 Obränt ben Får/Get 1 3,8 44479<br />
5148 Obränt ben Får/Get 1 1,1 44479<br />
5149 Obränt ben Slidhornsdjur 3 1 44479<br />
5150 Obränt ben Oidentifierat 15 19,3 44479<br />
5151 Bränt ben Oidentifierat 2 0,6 44479<br />
5152 Obränt ben Häst 1 8,1 44479<br />
5153 Obränt ben Stor gräsätare 9 13,2 44479<br />
5154 Obränt ben Oidentifierat 13 9,5 44479<br />
5155 Bränt ben Oidentifierat 3 0,2 44479<br />
5156 Obränt ben Får/Get 2 2,5 44479<br />
5157 Obränt ben Får/Get 1 2,4 44479<br />
5158 Obränt ben Nöt 1 1,2 44479<br />
5159 Obränt ben Oidentifierat 11 1,3 44479<br />
5160 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 44479<br />
5161 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 44479<br />
5162 Obränt ben Får/Get 1 1,3 44479<br />
5163 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 44479<br />
5164 Obränt ben Får/Get 2 0,3 44479<br />
5165 Obränt ben Mindre djur 1 1,9 44479<br />
5166 Obränt ben Slidhornsdjur 6 1,7 44479<br />
5167 Obränt ben Nöt 1 33,7 44479<br />
5168 Obränt ben Oidentifierat 2 1 44479<br />
5169 Obränt ben Oidentifierat 4 2,8 44479<br />
5170 Obränt ben Får/Get 1 0,6 44479<br />
5171 Obränt ben Oidentifierat 5 4 44479<br />
5172 Obränt ben Får/Get 1 1 44479<br />
5173 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 44479<br />
5174 Obränt ben Nöt 1 17,4 44479<br />
5175 Obränt ben Mindre djur 1 1,9 44479<br />
5176 Obränt ben Oidentifierat 1 1,7 44479<br />
5177 Obränt ben Stor gräsätare 4 5,6 44479<br />
5178 Obränt ben Oidentifierat 4 1,6 44479<br />
5179 Obränt ben Oidentifierat 15 6,3 44479<br />
5180 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 44479<br />
5181 Obränt ben Tamsvin 1 11 44479<br />
5182 Obränt ben Oidentifierat 3 1,8 44479<br />
5183 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 44479<br />
5184 Obränt ben Oidentifierat 4 0,2 44479<br />
5185 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 44479<br />
5186 Obränt ben Oidentifierat 6 2,3 44479<br />
5187 Obränt ben Får/Get 2 1,8 44479<br />
5188 Obränt ben Oidentifierat 7 5,2 44479<br />
5189 Obränt ben Slidhornsdjur 5 0,9 44479<br />
5190 Obränt ben Tamsvin 22 56,5 44479<br />
5191 Obränt ben Oidentifierat 36 6,2 44479<br />
5192 Obränt ben Oidentifierat 34 8,6 44479<br />
5193 Obränt ben Nöt 1 14,5 44479<br />
5194 Obränt ben Tamsvin 2 30,9 44479<br />
384 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1381 Bränd lera Bränd lera 24 32,2 15115<br />
1382 Keramik Skärva 1 0,5 15115<br />
1383 Bränd lera Bränd lera 3 0,3 15376<br />
1384 Bränd lera Bränd lera 20 17,1 15406<br />
1385 Bränd lera Smält lera 1 0,4 15406<br />
1386 Bränd lera Bränd lera 10 1,7 15491<br />
1387 Bränd lera Bränd lera 3 0,5 15520<br />
1388 Bergart Knacksten 1 1422,4 15520<br />
1389 Bränd lera Bränd lera 3 1,1 15590<br />
1390 Bränd lera Bränd lera 3 0,1 15600<br />
1391 Bränd lera Bränd lera 3 0,6 15611<br />
1392 Bränd lera Bränd lera 6 4,1 15632<br />
1393 Bränd lera Bränd lera 4 0,2 15654<br />
1394 Bränd lera Smält lera 2 1,2 15654<br />
1395 Bränd lera Bränd lera 7 7,7 15668<br />
1396 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 15693<br />
1397 Bränd lera Bränd lera 2 0,8 15725<br />
1398 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 15739<br />
1399 Bränd lera Bränd lera 3 0,8 15841<br />
1400 Bränd lera Bränd lera 20 15 15855<br />
1401 Keramik Skärva 2 5,8 15855<br />
1402 Bränd lera Bränd lera 3 3,3 15913<br />
1403 Harts Harts 1 0,1 15913<br />
1404 Bränd lera Bränd lera 3 0,2 15924<br />
1405 Kvarts Fragment 1 8,4 15937<br />
1406 Bränd lera Bränd lera 31 22,3 15937<br />
1407 Skal Snäckskal 30 0,3 17078<br />
1408 Bränd lera Bränd lera 7 15,2 17078<br />
1409 Bränd lera Bränd lera 2 2 17106<br />
1410 Bränd lera Bränd lera 2 0,6 41447<br />
1411 Bränd lera Bränd lera 5 3,1 41472<br />
1412 Bränd lera Smält lera 2 1,6 41514<br />
1413 Bränd lera Bränd lera 30 16,8 41514<br />
1414 Keramik Skärva 1 1,3 41514<br />
1415 Bränd lera Bränd lera 5 0,6 42270<br />
1416 Bränd lera Bränd lera 5 2,3 42876<br />
1417 Bränd lera Bränd lera 15 0,1 44830<br />
1418 Bränd lera Bränd lera 4 1,6 45759<br />
1419 Bränd lera Bränd lera 1 0,9 47798<br />
1420 Bränd lera Bränd lera 1 0,6 47840<br />
1421 Bergart Glättsten 1 22,7 47917<br />
1422 Bränd lera Bränd lera 42 40,8 48184<br />
1423 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 49870<br />
1424 Bränd lera Bränd lera 3 1,9 50249<br />
1425 Bergart Bergskristall 1 42,2 50267<br />
1426 Bränd lera Bränd lera 3 3,3 50313<br />
1427 Bränd lera Bränd lera 4 3 50321<br />
1428 Bränd lera Bränd lera 6 3,8 50419<br />
1429 Keramik Skärva 1 5,3 50419<br />
1430 Bränd lera Bränd lera 4 1,8 51743<br />
1431 Bränd lera Bränd lera 5 1,2 51758<br />
1432 Bränd lera Bränd lera 5 0,7 51777<br />
1433 Flinta Avslag 1 0,1 Bränd 51777<br />
BILAGA 2 321
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1434 Bränd lera Bränd lera 1 1,6 54401<br />
1435 Bränd lera Bränd lera 5 4,9 54425<br />
1436 Bränd lera Bränd lera 8 4,9 54449<br />
1437 Horn Kam 1 14,8 Konserverad 43978<br />
1438 Keramik Lerblock 11 206,2 40067<br />
1439 Keramik Skärva 4 17,2 40067<br />
1440 Keramik Skärva 1 12,2 Mynning 40067<br />
1441 Bränd lera Bränd lera 2 0,6 13775<br />
1442 Bränd lera Smält lera 2 0,2 13870<br />
1443 Bränd lera Bränd lera 8 3,3 13870<br />
1444 Bränd lera Smält lera 2 2,6 13894<br />
1445 Bränd lera Bränd lera 52 9,5 13894<br />
1446 Bränd lera Bränd lera 1 36,1 13894<br />
1447 Bränd lera Bränd lera 14 2,4 13909<br />
1448 Bränd lera Bränd lera 5 1,5 13909<br />
1449 Bränd lera Bränd lera 42 88,3 13929<br />
1450 Bränd lera Bränd lera 60 18,6 13929<br />
1451 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 13946<br />
1452 Bränd lera Bränd lera 24 60,6 13982<br />
1453 Bränd lera Smält lera 1 5,4 13982<br />
1454 Bergart Malsten 1 900,6 13982<br />
1455 Bränd lera Bränd lera 3 3,6 14016<br />
1456 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 14080<br />
1457 Bränd lera Bränd lera 9 1,8 14115<br />
1458 Bränd lera Bränd lera 59 64,3 14389<br />
1459 Bränd lera Bränd lera 2 0,5 14456<br />
1460 Bränd lera Bränd lera 57 147,1 Avtryck 14471<br />
1461 Bränd lera Bränd lera 3 0,2 14490<br />
1462 Bränd lera Smält lera 1 0,4 14490<br />
1463 Bränd lera Bränd lera 11 5 14506<br />
1464 Bränd lera Bränd lera 3 0,3 14523<br />
1465 Bränd lera Bränd lera 138 105,1 14539<br />
1466 Bränd lera Bränd lera 108 116,9 14558<br />
1467 Bränd lera Smält lera 2 3 14558<br />
1468 Bränd lera Bränd lera 129 112,9 14558<br />
1469 Bränd lera Bränd lera 59 211,4 14592<br />
1470 Bränd lera Bränd lera 18 4 14610<br />
1471 Bränd lera Smält lera 1 28,4 14610<br />
1472 Bränd lera Bränd lera 2 6,6 14626<br />
1473 Bränd lera Bränd lera 27 25,1 14677<br />
1474 Bränd lera Bränd lera 3 1,2 14693<br />
1475 Bränd lera Bränd lera 45 13,3 14708<br />
1476 Bränd lera Bränd lera 8 14,1 14718<br />
1477 Bränd lera Bränd lera 30 12,9 14854<br />
1478 Bränd lera Bränd lera 9 4,8 14865<br />
1479 Bränd lera Bränd lera 11 15,8 14877<br />
1480 Bränd lera Bränd lera 46 13,9 14890<br />
1481 Bränd lera Bränd lera 14 5,3 15240<br />
1482 Bränd lera Bränd lera 3 100,3 15240<br />
1483 Harts Harts 6 3,3 15240<br />
1484 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 15294<br />
1485 Bränd lera Bränd lera 3 1 15350<br />
1486 Bränd lera Bränd lera 2 0,6 15363<br />
322 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1487 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 15681<br />
1488 Bränd lera Bränd lera 1 0,2 17935<br />
1489 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 17890<br />
1490 Bränd lera Bränd lera 16 8,2 42270<br />
1491 Bränd lera Bränd lera 5 4 44786<br />
1492 Bränd lera Bränd lera 5 6 9632<br />
1493 Bränd lera Bränd lera 2 4,8 9650<br />
1494 Skal Snäckskal 1 0,1 9686<br />
1495 Bränd lera Bränd lera 3 0,3 9686<br />
1496 Bränd lera Smält lera 1 1,3 9686<br />
1497 Bränd lera Bränd lera 2 6,1 9669<br />
1498 Bränd lera Smält lera 2 0,2 9669<br />
1499 Bränd lera Bränd lera 11 1,7 9669<br />
1500 Bergart Knacksten 1 866,1 9669<br />
1501 Bränd lera Smält lera 2 3,9 9704<br />
1502 Bränd lera Bränd lera 108 77,1 Avtryck 9704<br />
1503 Keramik Skärva 1 15,1 9704<br />
1504 Keramik Skärva 1 14,6 Mynning 9704<br />
1505 Keramik Skärva 5 14 9704<br />
1506 Bränd lera Bränd lera 8 4,1 9738<br />
1507 Skal Snäckskal 3 0,1 9758<br />
1508 Bränd lera Bränd lera 55 15,3 9758<br />
1509 Skal Snäckskal 8 0,3 9773<br />
1510 Bränd lera Bränd lera 26 10 9773<br />
1511 Glas Pärla 1 0,7 9773<br />
1512 Bränd lera Smält lera 2 14,9 9773<br />
1513 Skal Snäckskal 1 0,1 9787<br />
1514 Bränd lera Bränd lera 1 2,8 9787<br />
1515 Bergart Knacksten 1 1507,3 9787<br />
1516 Bränd lera Smält lera 3 5,1 37407<br />
1517 Bränd lera Bränd lera 16 6,6 37407<br />
1518 Bränd lera Bränd lera 12 4,9 41887<br />
1519 Järn Slagg 3 11,3 41887<br />
1520 Bränd lera Bränd lera 20 52 341<br />
1521 Bränd lera Bränd lera 4 7,8 341<br />
1522 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 341<br />
1523 Bränd lera Bränd lera 8 34,9 341<br />
1524 Bränd lera Bränd lera 67 288,9 341<br />
1525 Bränd lera Bränd lera 5 20,6 341<br />
1526 Keramik Skärva 1 0,7 341<br />
1527 Bergart Bryne 1 3,4 341<br />
1528 Bränd lera Bränd lera 9 42,1 341<br />
1529 Bränd lera Bränd lera 188 168,6 341<br />
1530 Bränd lera Bränd lera 3 15,9 341<br />
1531 Bränd lera Bränd lera 15 172,7 341<br />
1532 Bränd lera Bränd lera 31 82,7 341<br />
1533 Bränd lera Bränd lera 2 1,4 341<br />
1534 Bränd lera Bränd lera 11 63,5 341<br />
1535 Bränd lera Bränd lera 1 1,2 341<br />
1536 Bränd lera Bränd lera 48 141,9 341<br />
1537 Bränd lera Bränd lera 15 24,3 341<br />
1538 Bränd lera Tegel 1 31,9 341<br />
1539 Bränd lera Bränd lera 159 350,8 341<br />
BILAGA 2 323
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1540 Bränd lera Bränd lera 11 19,8 341<br />
1541 Bränd lera Bränd lera 15 124,9 341<br />
1542 Bränd lera Bränd lera 1 62 341<br />
1543 Keramik Skärva 1 1,4 341<br />
1544 Bränd lera Bränd lera 3 2,3 341<br />
1545 Bränd lera Bränd lera 167 256,3 341<br />
1546 Bränd lera Bränd lera 17 24,3 341<br />
1547 Bränd lera Bränd lera 22 97,8 341<br />
1548 Keramik Skärva 1 2,5 341<br />
1549 Bränd lera Bränd lera 2 7,7 Avtryck Lösfynd<br />
1550 Bränd lera Tegel 4 2612,1 Avtryck Lösfynd<br />
1551 Bränd lera Bränd lera 1 1,3 946<br />
1552 Bränd lera Bränd lera 1 8,4 Lösfynd<br />
1553 Bränd lera Bränd lera 1 79,5 Avtryck 3268<br />
1554 Bränd lera Smält lera 2 5,2 48945<br />
1555 Keramik Skärva 8 12,7 48945<br />
1556 Keramik Skärva 1 38,5 Bottendel 48945<br />
1557 Keramik Skärva 1 7,8 48945<br />
1558 Bränd lera Bränd lera 6 6 3194<br />
1559 Bränd lera Bränd lera 1 2,9 48945<br />
1560 Järn Slagg 1 14,2 48945<br />
1561 Flinta Fragment 1 3,2 Bränd 48945<br />
1562 Bränd lera Bränd lera 3 62,3 48945<br />
1563 Bränd lera Bränd lera 2 15 48945<br />
1564 Bränd lera Bränd lera 2 2,2 41514<br />
1565 Keramik Skärva 1 1,3 15093<br />
1566 Keramik Skärva 1 42,9 Lösfynd<br />
1567 Keramik Skärva 1 6,2 12860<br />
1568 Bergart Fragment 1 50,5 Slipad 48945<br />
1569 Bränd lera Smält lera 1 12,7 48945<br />
1570 Bergart Knacksten 1 906,7 51088<br />
1571 Keramik Skärva 1 2,9 48945<br />
1572 Bränd lera Smält lera 2 5,4 11964<br />
1573 Bränd lera Bränd lera 28 13,5 11964<br />
1574 Keramik Skärva 1 1,7 48945<br />
1575 Bränd lera Bränd lera 4 8,9 22753<br />
1576 Bränd lera Bränd lera 1 1,7 49025<br />
1577 Bränd lera Bränd lera 1 0,6 48945<br />
1578 Bränd lera Smält lera 1 34,6 48945<br />
1579 Keramik Skärva 1 0,9 44285<br />
1580 Bergart Fragment 1 15,8 Slipad 48945<br />
1581 Keramik Skärva 1 0,9 Lösfynd<br />
1582 Bränd lera Smält lera 10 35,1 51088<br />
1583 Keramik Skärva 1 9,3 51088<br />
1584 Bergart Malsten 1 2612,8 Lösfynd<br />
1585 Keramik Skärva 2 1,4 43536<br />
1586 Keramik Skärva 8 3,6 51088<br />
1587 Keramik Skärva 1 1,9 51088<br />
1589 Keramik Skärva 1 6,3 Mynning Lösfynd<br />
1590 Bränd lera Smält lera 3 1,3 Lösfynd<br />
1591 Keramik Skärva 1 3,1 Mynning Lösfynd<br />
1592 Bergart Malsten 1 2598,7 Lösfynd<br />
1593 Bränd lera Bränd lera 1 2,4 Lösfynd<br />
324 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1594 Keramik Skärva 1 0,7 49025<br />
1595 Piplera Kritpipa 1 0,9 49025<br />
1596 Piplera Kritpipa 1 2,9 49025<br />
1597 Flinta Eldslagningssten 1 14,3 Lösfynd<br />
1598 Bränd lera Bränd lera 2 0,9 Lösfynd<br />
1599 Keramik Skärva 1 3 42982<br />
1600 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 Lösfynd<br />
1601 Keramik Skärva 1 9,3 Mynning Lösfynd<br />
1602 Bränd lera Bränd lera 3 11,3 Lösfynd<br />
1603 Bränd lera Bränd lera 1 10,7 Lösfynd<br />
1604 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 49343<br />
1605 Keramik Skärva 1 2,4 110872<br />
1606 Järn Slagg 1 0,3 Lösfynd<br />
1607 Keramik Skärva 1 2 51088<br />
1608 Keramik Skärva 1 2,4 51088<br />
1609 Keramik Skärva 1 9,1 56939<br />
1610 Keramik Skärva 3 54,6 51088<br />
1611 Bränd lera Bränd lera 3 5,6 51088<br />
1612 Bränd lera Bränd lera 1 7,5 51088<br />
1613 Bränd lera Smält lera 1 2,8 Lösfynd<br />
1614 Flinta Avslag 1 0,4 Lösfynd<br />
1615 Keramik Skärva 1 17 Lösfynd<br />
1616 Keramik Skärva 1 4,5 37407<br />
1617 Bergart Bryne 1 41,1 Lösfynd<br />
1618 Bränd lera Smält lera 1 4,3 60432<br />
1619 Bränd lera Bränd lera 1 2 Lösfynd<br />
1620 Flinta Avslag 1 0,3 Lösfynd<br />
1621 Bergart Fragment 1 11,5 Lösfynd<br />
1622 Flinta Avslag 1 5,3 Patinerad Lösfynd<br />
1623 Piplera Kritpipa 1 1,5 Lösfynd<br />
1624 Järn Slagg 1 6,6 Lösfynd<br />
1625 Flinta Avslag 1 4,4 Lösfynd<br />
1626 Flinta Kärna 1 10,8 Svallad Lösfynd<br />
1627 Piplera Kritpipa 1 3,4 Lösfynd<br />
1628 Bränd lera Smält lera 1 3,1 Lösfynd<br />
1629 Keramik Skärva 1 0,9 Lösfynd<br />
1630 Bränd lera Bränd lera 1 1,7 Lösfynd<br />
1631 Bergart Bryne 1 35,8 Sandsten Lösfynd<br />
1632 Kvarts Kärna 1 51,7 Lösfynd<br />
1633 Bergart Föremål 1 102,6 Lösfynd<br />
1634 Järn Slagg 1 7,3 48945<br />
1635 Kvartsit Spets 1 1,1 Lösfynd<br />
1636 Järn Föremål 1 10,2 Gallrat 341<br />
1637 Järn Föremål 1 8,2 Gallrat 341<br />
1638 Metall Viktlod 1 23,6 Konserverad 341<br />
1639 Järn Hästskosöm 1 5,4 Konserverad 341<br />
1640 Järn Ten 1 2,7 Konserverad 341<br />
1641 Järn Nit 1 7 Konserverad 341<br />
1642 Järn Hästskosöm 1 5,7 Konserverad 341<br />
1643 Järn Ten 1 2,5 Konserverad 341<br />
1644 Järn Oidentifierat 1 2 Gallrat 341<br />
1645 Järn Harvpinne 1 57,6 Gallrat 341<br />
1646 Järn Oidentifierat 1 22,1 Gallrat 341<br />
BILAGA 2 325
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1647 Järn Oidentifierat 1 9,1 Gallrat Lösfynd<br />
1648 Järn Nål 1 0,8 Gallrat Lösfynd<br />
1649 Järn Oidentifierat 1 2,9 Gallrat Lösfynd<br />
1650 Järn Oidentifierat 1 0,1 Gallrat 12762<br />
1651 Järn Oidentifierat 2 3,6 Gallrat 18674<br />
1652 Järn Oidentifierat 1 0,7 Gallrat 28646<br />
1653 Järn Oidentifierat 1 0,5 Gallrat 28646<br />
1654 Järn Oidentifierat 2 2,3 Gallrat 30458<br />
1655 Järn Spik 1 7,3 Gallrat 32870<br />
1656 Järn Spik 1 0,4 Gallrat 34479<br />
1657 Järn Spik 1 14,1 Gallrat 34479<br />
1658 Järn Oidentifierat 1 29,2 62 mm 40067<br />
1659 Järn Oidentifierat 1 1,4 Gallrat 42844<br />
1660 Järn Spik 3 2,5 Gallrat 44479 202221<br />
1661 Järn Oidentifierat 9 4,4 Gallrat 45036<br />
1662 Järn Oidentifierat 1 1,2 Gallrat 44522 202277<br />
1663 Järn Oidentifierat 1 24,7 Gallrat 57832<br />
1664 Järn Ten 2 27,9 60274<br />
1665 Järn Oidentifierat 1 2,6 103538<br />
1666 Järn Oidentifierat 16 10,1 Gallrat 103538<br />
1667 Järn Spik 1 1,1 23 mm, gallrat 103538<br />
1668 Järn Ten 1 11 Gallrat 109228<br />
1669 Järn Oidentifierat 1 2,2 Gallrat 111072<br />
1670 Järn Ten 3 1,4 Gallrat 113279<br />
1671 Järn Spik 1 7,2 Gallrat 114820<br />
1672 Järn Spik 1 6,4 Gallrat 118488<br />
1673 Järn Spik 7 7,3 Gallrat 120091<br />
1674 Järn Oidentifierat 1 6,6 Gallrat 120897<br />
1675 Järn Klackjärn 1 14,2 Gallrat 121017<br />
1676 Järn Spik 1 5,7 Gallrat 121017<br />
1677 Järn Spik 1 1 Gallrat 121017<br />
1678 Järn Spik 1 4,5 Gallrat 121017<br />
1679 Brons Knapp 1 9,9 121017<br />
1680 Keramik Skärva 1 3,7 121017<br />
1681 Piplera Kritpipa 1 2,2 121017<br />
1682 Järn Spik 1 2,2 Gallrat Lösfynd<br />
1683 Järn Spik 1 2,1 Gallrat 6133<br />
1684 Järn Oidentifierat 1 0,5 Gallrat 6133<br />
1685 Järn Kedjelänk 1 114,4 Gallrat 48945<br />
1686 Järn Borr 1 10,1 Konserverad 48945<br />
1687 Brons Knapp 1 8,2 48945<br />
1688 Järn Ten 1 5,8 Gallrat 48945<br />
1689 Järn Oidentifierat 1 15,7 Gallrat Lösfynd<br />
1690 Järn Hästskosöm 1 7,7 Gallrat 48945<br />
1691 Järn Ten 1 0,5 Gallrat 48945<br />
1692 Järn Hästskosöm 1 7,4 Gallrat Lösfynd<br />
1693 Järn Oidentifierat 1 18,6 Gallrat 17322<br />
1694 Järn Ten 1 3,1 Gallrat 19341<br />
1695 Järn Hästskosöm 1 6,2 Gallrat 19341<br />
1696 Järn Ten 1 10,5 Gallrat 20860<br />
1697 Järn Hästskosöm 1 5,2 Gallrat Lösfynd<br />
1698 Järn Hästskosöm 1 3,8 Gallrat 13556<br />
1699 Brons Knapp 1 3,4 Gallrat 51088<br />
326 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1700 Järn Hästskosöm 1 4,6 Gallrat Lösfynd<br />
1701 Järn Oidentifierat 1 0,5 Gallrat 55917<br />
1702 Järn Oidentifierat 1 0,1 Gallrat 51088<br />
1703 Järn Hästskosöm 1 7 Gallrat Lösfynd<br />
1704 Järn Hovkniv 1 34,6 Gallrat 49025<br />
1705 Järn Hästskosöm 1 5,9 Gallrat 51088<br />
1706 Järn Hästskosöm 1 1,9 Gallrat 51088<br />
1707 Järn Ten 1 4 119881<br />
1708 Järn Oidentifierat 1 0,5 Gallrat 51088<br />
1709 Järn Spik 1 25,3 Gallrat Lösfynd<br />
1710 Järn Oidentifierat 2 72,4 Lösfynd<br />
1711 Keramik Skärva 1 5,4 Lösfynd<br />
1712 Bergart Slipsten 1 3700 Lösfynd<br />
1713 Metall Smälta 1 1,8 Lösfynd<br />
1714 Metall Bleck 1 3,4 Gallrat Lösfynd<br />
1721 Järn Föremål 1 6,5 Gallrat Lösfynd<br />
1722 Järn Klackjärn 1 18,9 Gallrat Lösfynd<br />
1723 Järn Bleck 1 6,2 Gallrat Lösfynd<br />
1728 Metall Viktlod 1 4,2 Gallrat Lösfynd<br />
1729 Metall Knapp 1 2,8 Lösfynd<br />
1730 Brons Föremål 1 0,5 12 mm Lösfynd<br />
1731 Metall Bleck 1 1,1 Lösfynd<br />
1732 Metall Ten 1 13,5 Gallrat Lösfynd<br />
1733 Brons Sölja 1 10,5 Gallrat Lösfynd<br />
1734 Järn Ring 1 9,8 Lösfynd<br />
1735 Metall Sölja 1 5,4 Lösfynd<br />
1736 Metall Smälta 1 0,5 Lösfynd<br />
1737 Järn Sporre 1 21,7 Lösfynd<br />
1738 Metall Smälta 1 4,7 Lösfynd<br />
1739 Metall Föremål 1 3 Lösfynd<br />
1740 Metall Knapp 1 1,9 Lösfynd<br />
1741 Metall Smälta 1 0,3 Gallrat Lösfynd<br />
1742 Järn Föremål 1 28,6 Gallrat Lösfynd<br />
1743 Järn Kniv 1 14,3 Gallrat Lösfynd<br />
1744 Metall Knapp 1 6,1 Lösfynd<br />
1745 Metall Smälta 1 0,6 Gallrat Lösfynd<br />
1746 Metall Föremål 1 3 Lösfynd<br />
1747 Metall Smälta 1 0,6 Gallrat Lösfynd<br />
1748 Metall Sölja 1 10,5 30 x 21 mm Lösfynd<br />
1749 Metall Bleck 1 3,4 Lösfynd<br />
1754 Metall Mynt 1 1,5 Lösfynd<br />
1755 Koppar Mynt 1 7,6 Lösfynd<br />
1756 Koppar Mynt 1 4,2 Lösfynd<br />
1757 Koppar Mynt 1 5,7 Lösfynd<br />
1758 Järn Spik 1 16,6 Gallrat 45388<br />
1759 Bränd lera Bränd lera 2 0,8 48945 20599<br />
1760 Bränd lera Bränd lera 1 1,7 48945 20541<br />
1761 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 48945 20558<br />
1762 Bränd lera Bränd lera 17 3,4 48945 20589<br />
1763 Bränd lera Bränd lera 1 21,6 48945 20466<br />
1764 Bränd lera Bränd lera 2 0,4 48945 20474<br />
1765 Bränd lera Bränd lera 4 1,2 48945 20485<br />
1766 Bränd lera Bränd lera 19 17,3 48945 20532<br />
BILAGA 2 327
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
1767 Bränd lera Bränd lera 2 3,6 48945 20499<br />
1768 Bergart Bryne 4 50,6 48945 20499<br />
1769 Bränd lera Bränd lera 4 1,5 48945 20501<br />
1770 Bränd lera Bränd lera 2 1 48945 20506<br />
1771 Bränd lera Bränd lera 1 0,6 48945 20509<br />
1772 Bränd lera Bränd lera 8 8,6 48945 20512<br />
1773 Järn Slagg 3 7,3 48945 20512<br />
1774 Bränd lera Bränd lera 1 4,2 48945 20515<br />
1775 Bränd lera Bränd lera 2 1,3 48945 20518<br />
1776 Skal Snäckskal 1 0,3 48945 20518<br />
1777 Bränd lera Bränd lera 1 0,9 48945 20523<br />
1778 Bränd lera Bränd lera 12 0,9 48945 20592<br />
1779 Bränd lera Bränd lera 5 0,8 6133 202882<br />
1780 Bränd lera Bränd lera 1 0,7 6133 202882<br />
1781 Bränd lera Bränd lera 3 0,5 6133 20626<br />
1782 Bränd lera Bränd lera 2 0,3 6133 20631<br />
1783 Bränd lera Bränd lera 2 0,3 6133 20638<br />
1784 Bränd lera Bränd lera 10 6 6133 20643<br />
1785 Bränd lera Bränd lera 1 22,4 Låg temperatur 6133 20647<br />
1786 Bränd lera Bränd lera 9 1,9 6133 20654<br />
1787 Bränd lera Bränd lera 1 0,1 6133 20662<br />
1788 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 6133 20665<br />
1789 Bränd lera Bränd lera 14 3,1 6133 20665<br />
1790 Bränd lera Bränd lera 2 1 51088 51369<br />
1791 Bränd lera Bränd lera 2 2,1 51088 51373<br />
1792 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 51088 51377<br />
1793 Keramik Skärva 1 1,6 51088 51377<br />
1794 Bränd lera Bränd lera 6 8 51088 51384<br />
1795 Bränd lera Bränd lera 6 2,8 51088 51388<br />
1796 Keramik Skärva 4 4,7 51088 51388<br />
1797 Keramik Skärva 1 9,7 51088 51388<br />
1798 Järn Slagg 1 31,9 51088 51421<br />
1799 Bränd lera Bränd lera 3 1,7 51088 51421<br />
1800 Bränd lera Bränd lera 30 32,4 49025 201025<br />
1957 Keramik Skärva 21 30 116809<br />
2050 Järn Föremål 1 6 43 x 15 mm Lösfynd<br />
2190 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 121100<br />
2191 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 116809<br />
2192 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 114194<br />
2211 Obränt ben Oidentifierat 11 0,9 201<br />
2212 Obränt ben Stor gräsätare 3 5,4 201<br />
2213 Obränt ben Stor gräsätare 4 13,2 201<br />
2214 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 588<br />
2215 Obränt ben Får/Get 2 0,2 588<br />
2216 Obränt ben Tamsvin 24 26,5 588<br />
2217 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 2191<br />
2218 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,1 2191<br />
2219 Obränt ben Oidentifierat 2 1,3 2191<br />
2220 Obränt ben Tamsvin 40 25,8 2191<br />
2221 Obränt ben Tamsvin 2 4,3 2191<br />
2222 Obränt ben Häst 1 21,5 2218<br />
2223 Obränt ben Oidentifierat 4 1,4 2515<br />
2224 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 2349<br />
328 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2225 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 2548<br />
2226 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 2548<br />
2227 Obränt ben Får/Get 12 6,2 2548<br />
2228 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 2548<br />
2229 Obränt ben Oidentifierat 6 1,4 2548<br />
2230 Obränt ben Oidentifierat 4 1,6 2548<br />
2231 Obränt ben Oidentifierat 2 1,9 2548<br />
2232 Obränt ben Nöt 3 161,5 2548<br />
2233 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 2594<br />
2234 Ben Bearbetat 1 0,9 34668<br />
2235 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 2754<br />
2236 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 2754<br />
2237 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 2754<br />
2238 Obränt ben Nöt 5 15,5 2754<br />
2239 Obränt ben Stor gräsätare 2 3,1 2754<br />
2240 Obränt ben Får/Get 1 0,2 1353<br />
2241 Obränt ben Människa 5 9,4 1353<br />
2242 Obränt ben Oidentifierat 72 29,1 1353<br />
2243 Obränt ben Får/Get 12 8,4 1353<br />
2244 Obränt ben Häst 6 21,8 1353<br />
2245 Obränt ben Nöt 3 27,6 1353<br />
2246 Obränt ben Slidhornsdjur 5 2,9 1353<br />
2247 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 1353<br />
2248 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 3357<br />
2249 Obränt ben Oidentifierat 13 2,5 3357<br />
2250 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 3357<br />
2251 Obränt ben Häst 3 71,5 3357<br />
2252 Bränt ben Oidentifierat 2 0,8 3357<br />
2253 Obränt ben Oidentifierat 11 1,5 3357<br />
2254 Obränt ben Nöt 2 6,5 3357<br />
2255 Obränt ben Stor gräsätare 1 9,9 3357<br />
2256 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 3357<br />
2257 Obränt ben Tamsvin 2 2,6 3357<br />
2258 Bränt ben Oidentifierat 2 0,9 3378<br />
2259 Obränt ben Nöt 3 1,4 3378<br />
2260 Obränt ben Oidentifierat 5 0,9 3378<br />
2261 Obränt ben Groda 1 0,1 3378<br />
2262 Bränt ben Människa 1 0,3 3378<br />
2263 Bränt ben Oidentifierat 6 0,9 3378<br />
2264 Obränt ben Oidentifierat 8 1,7 3378<br />
2265 Obränt ben Nöt 7 4,3 3409<br />
2266 Obränt ben Oidentifierat 2 1,3 3409<br />
2267 Obränt ben Nöt 1 13,8 3409<br />
2268 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 4270<br />
2269 Obränt ben Oidentifierat 5 1,4 4441<br />
2270 Obränt ben Nöt 1 43,4 4441<br />
2271 Obränt ben Oidentifierat 6 1,3 4837<br />
2272 Obränt ben Oidentifierat 42 14,4 4948<br />
2273 Obränt ben Nöt 2 29,1 4948<br />
2274 Obränt ben Nöt 2 2,6 4948<br />
2275 Obränt ben Nöt 2 5,2 4948<br />
2276 Obränt ben Slidhornsdjur 15 18 4948<br />
2277 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,2 4948<br />
BILAGA 2 329
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2278 Obränt ben Stor gräsätare 1 4 4948<br />
2279 Obränt ben Får/Get 2 0,8 4948<br />
2280 Obränt ben Får/Get 1 0,8 4948<br />
2281 Obränt ben Får/Get 2 7,1 4948<br />
2282 Obränt ben Får/Get 1 2,4 4948<br />
2283 Obränt ben Får/Get 5 4,6 4948<br />
2284 Obränt ben Får/Get 2 2,9 4948<br />
2285 Obränt ben Får/Get 7 6,5 4948<br />
2286 Obränt ben Får/Get 3 1 4948<br />
2287 Obränt ben Oidentifierat 17 11,9 4948<br />
2288 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 4948<br />
2289 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 4995<br />
2290 Obränt ben Oidentifierat 1 1,2 4995<br />
2291 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 4995<br />
2292 Obränt ben Får/Get 1 26,4 4995<br />
2293 Obränt ben Får/Get 1 4,4 4995<br />
2294 Obränt ben Får/Get 1 0,4 4995<br />
2295 Obränt ben Slidhornsdjur 3 3,2 4995<br />
2296 Bränt ben Oidentifierat 7 2,5 4995<br />
2297 Bränt ben Oidentifierat 2 3,3 4995<br />
2298 Svett ben Oidentifierat 1 0,7 4995<br />
2299 Obränt ben Gnagare 1 0,1 4995<br />
2300 Obränt ben Nöt 1 1,5 4995<br />
2301 Obränt ben Nöt 1 28,6 4995<br />
2302 Obränt ben Nöt 7 7,5 4995<br />
2303 Obränt ben Nöt 2 20,6 4995<br />
2304 Obränt ben Nöt 7 48,6 4995<br />
2305 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,9 4995<br />
2306 Obränt ben Oidentifierat 3 2,6 4995<br />
2307 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 5044<br />
2308 Obränt ben Får/Get 1 10,2 5133<br />
2309 Obränt ben Får/Get 7 11 5133<br />
2310 Obränt ben Får/Get 6 18,9 5133<br />
2311 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 5133<br />
2312 Obränt ben Oidentifierat 3 1,9 5162<br />
2313 Obränt ben Får/Get 1 9,9 5162<br />
2314 Obränt ben Får/Get 1 1,2 5162<br />
2315 Obränt ben Får/Get 2 5,3 5162<br />
2316 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 5162<br />
2317 Obränt ben Oidentifierat 7 2,9 5162<br />
2318 Obränt ben Oidentifierat 3 6,2 5162<br />
2319 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 5162<br />
2320 Obränt ben Oidentifierat 3 2,8 5162<br />
2321 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 5162<br />
2322 Obränt ben Oidentifierat 10 3,6 5162<br />
2323 Obränt ben Nöt 1 0,8 5162<br />
2324 Obränt ben Tamsvin 1 0,4 5162<br />
2325 Obränt ben Tamsvin 1 1,4 5162<br />
2326 Obränt ben Får/Get 1 4,9 5162<br />
2327 Obränt ben Får/Get 1 2,9 5162<br />
2328 Obränt ben Får/Get 2 1,7 5208<br />
2329 Bränt ben Får/Get 72 4,7 5208<br />
2330 Bränt ben Oidentifierat 4 0,1 5208<br />
330 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2331 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 5227<br />
2332 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 5262<br />
2333 Obränt ben Fisk 1 0,4 7319<br />
2334 Obränt ben Oidentifierat 8 1,7 5365<br />
2335 Obränt ben Oidentifierat 3 2,3 5365<br />
2336 Obränt ben Oidentifierat 19 7,8 5365<br />
2337 Obränt ben Nöt 1 5,3 5365<br />
2338 Obränt ben Får/Get 1 0,4 5365<br />
2339 Obränt ben Oidentifierat 1 2,1 5365<br />
2340 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 5365<br />
2341 Obränt ben Häst 22 298,8 5365<br />
2342 Obränt ben Får/Get 11 7,2 5365<br />
2343 Bränt ben Oidentifierat 3 0,1 5431<br />
2344 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 5431<br />
2345 Bränt ben Oidentifierat 3 0,3 5516<br />
2346 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 5516<br />
2347 Obränt ben Häst 1 10,5 5516<br />
2348 Obränt ben Häst 1 2,8 5516<br />
2349 Obränt ben Häst 1 3,3 5516<br />
2350 Obränt ben Hund 1 1,8 5516<br />
2351 Obränt ben Tamsvin 3 0,9 5516<br />
2352 Obränt ben Får/Get 1 8,1 5516<br />
2353 Obränt ben Får/Get 2 0,8 5516<br />
2354 Obränt ben Får/Get 7 3,9 5516<br />
2355 Obränt ben Får/Get 4 5,1 5516<br />
2356 Obränt ben Stor gräsätare 2 1,7 5516<br />
2357 Obränt ben Oidentifierat 20 8 5516<br />
2358 Obränt ben Oidentifierat 5 0,1 5516<br />
2359 Obränt ben Oidentifierat 1 1,9 5516<br />
2360 Obränt ben Häst 1 13,5 5516<br />
2361 Obränt ben Får/Get 1 1,3 5516<br />
2362 Obränt ben Oidentifierat 1 1 5613<br />
2363 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 5623<br />
2364 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 5634<br />
2365 Obränt ben Oidentifierat 32 6,4 5634<br />
2366 Obränt ben Får/Get 4 2,7 5634<br />
2367 Obränt ben Får/Get 1 0,2 5634<br />
2368 Obränt ben Stor gräsätare 4 11,9 5658<br />
2369 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 5727<br />
2370 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 5727<br />
2371 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 5727<br />
2372 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 5727<br />
2373 Obränt ben Oidentifierat 3 1,6 5727<br />
2374 Obränt ben Nöt 1 47,5 5727<br />
2375 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 5847<br />
2376 Obränt ben Oidentifierat 7 1,8 5847<br />
2377 Obränt ben Får/Get 1 0,8 5847<br />
2378 Bränt ben Oidentifierat 27 3,7 5887<br />
2379 Bränt ben Stor gräsätare 4 1,9 5887<br />
2380 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 5887<br />
2381 Bränt ben Slidhornsdjur 2 0,1 5887<br />
2382 Obränt ben Oidentifierat 115 32 5887<br />
2383 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 5887<br />
BILAGA 2 331
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2384 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 5887<br />
2385 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 5887<br />
2386 Obränt ben Oidentifierat 20 8 5887<br />
2387 Obränt ben Oidentifierat 10 11,7 5887<br />
2388 Obränt ben Stor gräsätare 16 18,1 5887<br />
2389 Obränt ben Stor gräsätare 7 13,5 5887<br />
2390 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,9 5887<br />
2391 Obränt ben Stor gräsätare 2 0,7 5887<br />
2392 Obränt ben Häst 19 14,7 5887<br />
2393 Obränt ben Tamsvin 1 0,4 5887<br />
2394 Obränt ben Tamsvin 1 1,8 5887<br />
2395 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 5887<br />
2396 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 5887<br />
2397 Obränt ben Nöt 1 11,9 5887<br />
2398 Obränt ben Nöt 1 3,6 5887<br />
2399 Obränt ben Nöt 2 10,4 5887<br />
2400 Obränt ben Nöt 2 3 5887<br />
2401 Obränt ben Får/Get 9 6,4 5887<br />
2402 Obränt ben Får/Get 1 0,9 5887<br />
2403 Obränt ben Får/Get 1 7 5887<br />
2404 Obränt ben Får/Get 1 0,9 5887<br />
2405 Obränt ben Får/Get 1 2,5 5887<br />
2406 Obränt ben Får/Get 6 13,3 5887<br />
2407 Obränt ben Får/Get 2 7,6 5887<br />
2408 Obränt ben Får/Get 1 0,3 5887<br />
2409 Obränt ben Får/Get 3 13,2 5887<br />
2410 Obränt ben Får/Get 1 3,5 5887<br />
2411 Obränt ben Får/Get 2 3,7 5887<br />
2412 Obränt ben Får/Get 1 0,3 5887<br />
2413 Obränt ben Får/Get 2 0,6 5887<br />
2414 Obränt ben Gnagare 2 0,3 5887<br />
2415 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,7 5648<br />
2416 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 6560<br />
2417 Obränt ben Oidentifierat 65 10,2 6560<br />
2418 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 6560<br />
2419 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 6560<br />
2420 Obränt ben Oidentifierat 12 4,1 6560<br />
2421 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 6560<br />
2422 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 6560<br />
2423 Obränt ben Stor gräsätare 2 2,5 6560<br />
2424 Obränt ben Stor gräsätare 4 11,7 6560<br />
2425 Obränt ben Tamsvin 7 10 6560<br />
2426 Obränt ben Får/Get 8 2,7 6560<br />
2427 Obränt ben Får/Get 1 3,3 6560<br />
2428 Obränt ben Får/Get 4 6,3 6560<br />
2429 Obränt ben Nöt 4 2,1 6560<br />
2430 Obränt ben Nöt 1 1,4 6560<br />
2431 Obränt ben Får/Get 1 1,7 7586<br />
2432 Obränt ben Oidentifierat 7 3,6 7586<br />
2433 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 7845<br />
2434 Obränt ben Nöt 9 5,6 7845<br />
2435 Obränt ben Stor gräsätare 2 12,5 7953<br />
2436 Obränt ben Oidentifierat 3 1,6 7953<br />
332 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2437 Obränt ben Oidentifierat 9 2,1 7953<br />
2438 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 7953<br />
2439 Obränt ben Oidentifierat 18 3,6 7953<br />
2440 Obränt ben Nöt 1 2,4 7953<br />
2441 Bränt ben Oidentifierat 3 0,7 7953<br />
2442 Bränt ben Stor gräsätare 1 1 7953<br />
2443 Obränt ben Oidentifierat 90 21,9 7953<br />
2444 Obränt ben Oidentifierat 7 3,2 7953<br />
2445 Obränt ben Oidentifierat 9 5,7 7953<br />
2446 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 7953<br />
2447 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 7953<br />
2448 Obränt ben Häst 4 94,5 7953<br />
2449 Obränt ben Nöt 14 15,2 7953<br />
2450 Obränt ben Nöt 3 105,5 7953<br />
2451 Obränt ben Nöt 1 26,7 7953<br />
2452 Obränt ben Får/Get 1 2 7953<br />
2453 Obränt ben Får/Get 1 1,1 7953<br />
2454 Obränt ben Får/Get 1 0,9 7953<br />
2455 Obränt ben Får/Get 1 1 7953<br />
2456 Obränt ben Får/Get 3 0,5 7953<br />
2457 Obränt ben Oidentifierat 60 18,2 7953<br />
2458 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 7953<br />
2459 Obränt ben Slidhornsdjur 8 1 7953<br />
2460 Obränt ben Stor gräsätare 8 12,1 7953<br />
2461 Obränt ben Tamsvin 2 40,2 7953<br />
2462 Obränt ben Tamsvin 1 37 7953<br />
2463 Obränt ben Får/Get 1 1 7953<br />
2464 Obränt ben Häst 1 55,4 7953<br />
2465 Obränt ben Nöt 1 51,4 7953<br />
2466 Obränt ben Nöt 5 10,4 7953<br />
2467 Obränt ben Nöt 1 33,2 7953<br />
2468 Bränt ben Oidentifierat 3 0,9 7953<br />
2469 Obränt ben Oidentifierat 96 16,8 7953<br />
2470 Obränt ben Stor gräsätare 5 6,6 7953<br />
2471 Obränt ben Oidentifierat 4 2,7 7953<br />
2472 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 7953<br />
2473 Obränt ben Oidentifierat 10 11,8 7953<br />
2474 Obränt ben Häst 1 1 7953<br />
2475 Obränt ben Nöt 2 29,7 7953<br />
2476 Obränt ben Nöt 1 5,4 7953<br />
2477 Obränt ben Nöt 2 2,6 7953<br />
2478 Obränt ben Nöt 1 0,3 7953<br />
2479 Obränt ben Nöt 2 0,6 7953<br />
2480 Obränt ben Får/Get 1 1,4 7953<br />
2481 Obränt ben Får/Get 2 1,1 7953<br />
2482 Obränt ben Får/Get 1 0,4 7953<br />
2483 Obränt ben Får/Get 2 0,3 7953<br />
2484 Obränt ben Får/Get 1 0,4 7953<br />
2485 Obränt ben Får/Get 1 0,5 7953<br />
2486 Obränt ben Får/Get 2 0,8 7953<br />
2487 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 7953<br />
2488 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 7953<br />
2489 Obränt ben Gnagare 1 0,1 7953<br />
BILAGA 2 333
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2490 Obränt ben Oidentifierat 23 3,8 7953<br />
2491 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 7953<br />
2492 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 7953<br />
2493 Obränt ben Stor gräsätare 2 17,8 7953<br />
2494 Obränt ben Får/Get 1 1,8 7953<br />
2495 Obränt ben Får/Get 1 0,5 7953<br />
2496 Obränt ben Får/Get 1 0,5 7953<br />
2497 Bränt ben Oidentifierat 6 1,9 7953<br />
2498 Obränt ben Får/Get 1 3,6 7953<br />
2499 Obränt ben Får/Get 1 0,4 7953<br />
2500 Obränt ben Får/Get 1 1,2 7953<br />
2501 Obränt ben Får/Get 1 0,7 7953<br />
2502 Obränt ben Får/Get 1 0,2 7953<br />
2503 Obränt ben Tamsvin 1 3 7953<br />
2504 Obränt ben Björn 1 2,2 7953<br />
2505 Obränt ben Häst 1 2,2 7953<br />
2506 Obränt ben Häst 3 59,7 7953<br />
2507 Obränt ben Människa ? 1 0,1 7953<br />
2508 Obränt ben Nöt 1 2,1 7953<br />
2509 Obränt ben Nöt 2 2 7953<br />
2510 Obränt ben Stor gräsätare 2 6 7953<br />
2511 Obränt ben Oidentifierat 4 3,3 7953<br />
2512 Obränt ben Oidentifierat 9 5,1 7953<br />
2513 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 7953<br />
2514 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 7953<br />
2515 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,1 7953<br />
2516 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 7953<br />
2517 Obränt ben Oidentifierat 76 18,9 7953<br />
2518 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 7953<br />
2519 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 7953<br />
2520 Obränt ben Oidentifierat 3 0,8 7953<br />
2521 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 7953<br />
2522 Obränt ben Nöt 1 5,1 7953<br />
2523 Obränt ben Häst 5 18,2 7953<br />
2524 Obränt ben Häst 1 7,7 7953<br />
2525 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 8198<br />
2526 Obränt ben Oidentifierat 22 8,4 8198<br />
2527 Obränt ben Oidentifierat 5 1 8198<br />
2528 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 8198<br />
2529 Bränt ben Stor gräsätare 4 1,1 8198<br />
2530 Bränt ben Oidentifierat 2 0,3 8238<br />
2531 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 8238<br />
2532 Obränt ben Häst 10 7,7 8258<br />
2533 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 8432<br />
2534 Bränt ben Oidentifierat 3 0,2 8432<br />
2535 Obränt ben Oidentifierat 12 1,5 8432<br />
2536 Obränt ben Oidentifierat 2 2,3 8432<br />
2537 Obränt ben Oidentifierat 5 4,3 8432<br />
2538 Bränt ben Oidentifierat 4 0,5 8472<br />
2539 Svett ben Oidentifierat 1 0,3 8472<br />
2540 Bränt ben Får/Get 1 0,1 8472<br />
2541 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 8546<br />
2542 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 8546<br />
334 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2543 Svett ben Oidentifierat 3 1,8 8546<br />
2544 Svett ben Stor gräsätare 3 0,5 8546<br />
2545 Obränt ben Stor gräsätare 2 1 8546<br />
2546 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 8546<br />
2547 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 8546<br />
2548 Obränt ben Tamsvin 1 0,3 8570<br />
2549 Obränt ben Nöt 2 15,6 8570<br />
2550 Obränt ben Oidentifierat 4 2,8 8570<br />
2551 Svett ben Häst 6 3,1 8570<br />
2552 Obränt ben Får/Get 1 3,8 8570<br />
2553 Obränt ben Stor gräsätare 2 2,6 8570<br />
2554 Obränt ben Oidentifierat 3 1,7 8570<br />
2555 Obränt ben Fisk 2 0,1 8570<br />
2556 Obränt ben Oidentifierat 8 0,5 8626<br />
2557 Svett ben Oidentifierat 2 0,9 8626<br />
2558 Obränt ben Oidentifierat 1 2,4 8981<br />
2559 Bränt ben Oidentifierat 12 0,7 9098<br />
2560 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 9098<br />
2561 Bränt ben Oidentifierat 4 0,1 9176<br />
2562 Obränt ben Häst 4 7,9 9176<br />
2563 Obränt ben Får/Get 1 1,4 9176<br />
2564 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 9176<br />
2565 Obränt ben Oidentifierat 9 2,8 9176<br />
2566 Obränt ben Häst 1 18,7 9392<br />
2567 Obränt ben Oidentifierat 7 3,1 9805<br />
2568 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 9864<br />
2569 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,9 9927<br />
2570 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 10016<br />
2571 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 10016<br />
2572 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 10065<br />
2573 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 10100<br />
2574 Obränt ben Oidentifierat 7 1,9 10100<br />
2575 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 10100<br />
2576 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 10100<br />
2577 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 10100<br />
2578 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 10100<br />
2579 Bränt ben Oidentifierat 33 2,4 10135<br />
2580 Bränt ben Oidentifierat 2 1,3 10135<br />
2581 Svett ben Stor gräsätare 7 7,2 10135<br />
2582 Svett ben Stor gräsätare 1 0,7 10135<br />
2583 Bränt ben Människa ? 1 0,9 10135<br />
2584 Bränt ben Nöt 1 2,4 10135<br />
2585 Obränt ben Får/Get 1 0,1 10135<br />
2586 Metall Föremål 1 1,2 41828<br />
2587 Obränt ben Oidentifierat 39 17,1 10135<br />
2588 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,2 10135<br />
2589 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,5 10135<br />
2590 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 10135<br />
2591 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,5 10135<br />
2592 Obränt ben Oidentifierat 4 0,5 10135<br />
2593 Obränt ben Nöt 1 10,8 10135<br />
2594 Obränt ben Nöt 2 9,7 10135<br />
2595 Obränt ben Nöt 1 6,6 10135<br />
BILAGA 2 335
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2596 Obränt ben Nöt 1 5,4 10135<br />
2597 Obränt ben Nöt 1 6,5 10135<br />
2598 Obränt ben Nöt 2 11,5 10135<br />
2599 Obränt ben Häst 1 9,8 10135<br />
2600 Obränt ben Får/Get 1 0,4 10135<br />
2601 Obränt ben Får/Get 1 0,3 10135<br />
2602 Obränt ben Får/Get 1 2,3 10135<br />
2603 Obränt ben Får/Get 1 5,2 10135<br />
2604 Bränt ben Oidentifierat 6 0,5 10135<br />
2605 Obränt ben Oidentifierat 27 4 10135<br />
2606 Obränt ben Stor gräsätare 4 2,4 10135<br />
2607 Obränt ben Oidentifierat 4 6,2 10135<br />
2608 Obränt ben Nöt 8 2,5 10135<br />
2609 Obränt ben Nöt 1 1,4 10135<br />
2610 Obränt ben Nöt 2 36,8 10135<br />
2611 Obränt ben Fågel 1 0,9 10135<br />
2612 Obränt ben Fågel 1 0,8 10135<br />
2613 Obränt ben Gnagare 1 0,1 10135<br />
2614 Bränt ben Oidentifierat 5 0,2 10135<br />
2615 Obränt ben Nöt 2 5,8 10405<br />
2616 Obränt ben Får/Get 1 4,1 10405<br />
2617 Obränt ben Gnagare 7 0,5 10405<br />
2618 Obränt ben Hund 3 18,8 10832<br />
2619 Obränt ben Häst 1 2,9 10832<br />
2620 Obränt ben Häst 1 2,8 10832<br />
2621 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 10832<br />
2622 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 10832<br />
2623 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 10877<br />
2624 Obränt ben Oidentifierat 10 8,6 10877<br />
2625 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 10877<br />
2626 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 10877<br />
2627 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 10877<br />
2628 Obränt ben Oidentifierat 2 1,7 10877<br />
2629 Obränt ben Nöt 1 40,5 10877<br />
2630 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,6 10877<br />
2631 Obränt ben Stor gräsätare 1 14,2 10877<br />
2632 Obränt ben Tamsvin 1 1,6 10877<br />
2633 Obränt ben Tamsvin 1 3,2 10877<br />
2634 Obränt ben Får/Get 1 2 10877<br />
2635 Obränt ben Får/Get 1 4,4 10877<br />
2636 Obränt ben Fågel 1 0,4 10877<br />
2637 Svett ben Nöt 48 12,5 10980<br />
2638 Svett ben Nöt 3 4 10980<br />
2639 Svett ben Nöt 1 4,6 10980<br />
2640 Svett ben Oidentifierat 15 3,9 10980<br />
2641 Obränt ben Oidentifierat 198 50,5 10980<br />
2642 Obränt ben Oidentifierat 30 10,7 10980<br />
2643 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 10980<br />
2644 Obränt ben Stor gräsätare 4 5,7 10980<br />
2645 Obränt ben Stor gräsätare 4 3,3 10980<br />
2646 Obränt ben Stor gräsätare 13 12,5 10980<br />
2647 Obränt ben Nöt 1 5,9 10980<br />
2648 Obränt ben Nöt 3 3,4 10980<br />
336 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2649 Obränt ben Nöt 1 3,3 10980<br />
2650 Obränt ben Nöt 2 8,5 10980<br />
2651 Obränt ben Nöt 1 2,2 10980<br />
2652 Obränt ben Nöt 5 10,6 10980<br />
2653 Obränt ben Nöt 4 1,1 10980<br />
2654 Obränt ben Nöt 1 1,2 10980<br />
2655 Obränt ben Nöt 1 6,5 10980<br />
2656 Obränt ben Nöt 6 5,5 10980<br />
2657 Obränt ben Nöt 4 7,8 10980<br />
2658 Svett ben Stor gräsätare 3 6,6 10980<br />
2659 Obränt ben Oidentifierat 28 6,4 10980<br />
2660 Obränt ben Stor gräsätare 2 1,1 10980<br />
2661 Obränt ben Oidentifierat 7 6,5 10980<br />
2662 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 10980<br />
2663 Obränt ben Nöt 1 0,9 10980<br />
2664 Bränt ben Oidentifierat 15 5,5 10980<br />
2665 Bränt ben Stor gräsätare 1 0,3 10980<br />
2666 Svett ben Stor gräsätare 41 29,8 10980<br />
2667 Svett ben Nöt 22 13 10980<br />
2668 Svett ben Nöt 2 0,5 10980<br />
2669 Bränt ben Nöt 8 13,7 10980<br />
2670 Obränt ben Nöt 5 47,9 10980<br />
2671 Obränt ben Nöt 1 5 10980<br />
2672 Obränt ben Nöt 1 1,4 10980<br />
2673 Obränt ben Nöt 1 5,3 10980<br />
2674 Obränt ben Nöt 4 53 10980<br />
2675 Obränt ben Nöt 2 5,5 10980<br />
2676 Obränt ben Nöt 16 13 10980<br />
2677 Obränt ben Nöt 3 2 10980<br />
2678 Obränt ben Nöt 1 1,1 10980<br />
2679 Obränt ben Nöt 3 4 10980<br />
2680 Obränt ben Nöt 2 3,2 10980<br />
2681 Obränt ben Nöt 1 3 10980<br />
2682 Obränt ben Nöt 1 1,4 10980<br />
2683 Obränt ben Nöt 1 5,5 10980<br />
2684 Obränt ben Nöt 1 21,9 10980<br />
2685 Obränt ben Nöt 1 2,4 10980<br />
2686 Obränt ben Nöt 1 1 10980<br />
2687 Obränt ben Nöt 1 0,8 10980<br />
2688 Obränt ben Nöt 1 4,5 10980<br />
2689 Obränt ben Nöt 1 2 10980<br />
2690 Obränt ben Nöt 1 9 10980<br />
2691 Obränt ben Nöt 1 2,4 10980<br />
2692 Obränt ben Nöt 18 17,1 10980<br />
2693 Obränt ben Nöt 2 14,3 10980<br />
2694 Obränt ben Nöt 2 14,4 10980<br />
2695 Obränt ben Nöt 1 7,1 10980<br />
2696 Obränt ben Nöt 2 14,4 10980<br />
2697 Obränt ben Nöt 4 22,2 10980<br />
2698 Obränt ben Nöt 1 1,4 10980<br />
2699 Obränt ben Nöt 1 0,5 10980<br />
2700 Obränt ben Nöt 1 0,8 10980<br />
2701 Obränt ben Nöt 2 2,3 10980<br />
BILAGA 2 337
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2702 Obränt ben Nöt 1 7,9 10980<br />
2703 Obränt ben Nöt 1 5,3 10980<br />
2704 Obränt ben Nöt 1 6,1 10980<br />
2705 Obränt ben Nöt 1 6 10980<br />
2706 Obränt ben Nöt 1 5,1 10980<br />
2707 Obränt ben Nöt 1 3,4 10980<br />
2708 Obränt ben Nöt 1 15,4 10980<br />
2709 Obränt ben Nöt 12 19,8 10980<br />
2710 Obränt ben Oidentifierat 62 20 10980<br />
2711 Obränt ben Oidentifierat 16 22,8 10980<br />
2712 Obränt ben Oidentifierat 534 155 10980<br />
2713 Obränt ben Stor gräsätare 29 77,4 10980<br />
2714 Obränt ben Stor gräsätare 4 23,6 10980<br />
2715 Obränt ben Stor gräsätare 2 9,7 10980<br />
2716 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,7 10980<br />
2717 Obränt ben Stor gräsätare 114 72,9 10980<br />
2718 Obränt ben Häst 1 0,8 10980<br />
2719 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 10980<br />
2720 Obränt ben Tamsvin 6 0,6 10980<br />
2721 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11082<br />
2722 Ben Bearbetat 1 0,2 17612<br />
2723 Obränt ben Nöt 3 4,1 11160<br />
2724 Bränt ben Oidentifierat 7 1,7 11188<br />
2725 Obränt ben Fisk 4 0,1 11188<br />
2726 Obränt ben Fisk 4 0,1 11188<br />
2727 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 11188<br />
2728 Obränt ben Oidentifierat 4 0,6 11188<br />
2729 Obränt ben Får/Get 1 8,3 11188<br />
2730 Obränt ben Oidentifierat 2 6,2 11238<br />
2731 Horn Bearbetat 1 2,2 34479<br />
2732 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 11275<br />
2733 Obränt ben Gnagare 1 0,1 11287<br />
2734 Bränt ben Oidentifierat 1 2,2 11302<br />
2735 Obränt ben Oidentifierat 10 3,5 113238<br />
2736 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,3 113238<br />
2737 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 11491<br />
2738 Obränt ben Tamsvin 1 2,9 11491<br />
2739 Bränt ben Oidentifierat 1 1,3 11685<br />
2740 Bränt ben Oidentifierat 3 0,4 11704<br />
2741 Obränt ben Oidentifierat 8 3,4 11704<br />
2742 Obränt ben Oidentifierat 9 2,2 11704<br />
2743 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 11704<br />
2744 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 11704<br />
2745 Obränt ben Oidentifierat 3 3,2 11704<br />
2746 Obränt ben Tamsvin 2 5,5 11704<br />
2747 Obränt ben Nöt 1 12,7 11704<br />
2748 Obränt ben Får/Get 1 5,2 11704<br />
2749 Obränt ben Människa 1 0,3 11704<br />
2750 Obränt ben Människa 1 0,6 11704<br />
2751 Bränt ben Oidentifierat 23 4,2 11704<br />
2752 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 11704<br />
2753 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 11704<br />
2754 Bränt ben Får/Get 1 0,6 11704<br />
338 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2755 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 11704<br />
2756 Obränt ben Tamsvin 1 1,5 11704<br />
2757 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 11704<br />
2758 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 11704<br />
2759 Obränt ben Oidentifierat 2 2,5 11704<br />
2760 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,6 11704<br />
2761 Obränt ben Oidentifierat 5 7,9 11704<br />
2762 Obränt ben Oidentifierat 14 8,1 11704<br />
2763 Bränt ben Oidentifierat 4 0,2 11704<br />
2764 Obränt ben Oidentifierat 21 4,2 11704<br />
2765 Obränt ben Oidentifierat 1 1,6 11704<br />
2766 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 11704<br />
2767 Obränt ben Får/Get 1 1,7 11704<br />
2768 Obränt ben Får/Get 1 1,9 11704<br />
2769 Obränt ben Får/Get 1 2,1 11704<br />
2770 Obränt ben Får/Get 2 3,8 11704<br />
2771 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11704<br />
2772 Obränt ben Får/Get 1 3,7 11704<br />
2773 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 11704<br />
2774 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,3 11704<br />
2775 Obränt ben Oidentifierat 7 1,8 11704<br />
2776 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11704<br />
2777 Obränt ben Får/Get 1 0,4 11704<br />
2778 Bränt ben Stor gräsätare 3 1,2 11704<br />
2779 Bränt ben Oidentifierat 4 1,3 11704<br />
2781 Obränt ben Häst 1 4,8 11704<br />
2782 Obränt ben Hund 1 0,9 11704<br />
2783 Obränt ben Gnagare 1 0,1 11704<br />
2784 Obränt ben Häst 1 8,5 11704<br />
2785 Obränt ben Nöt 9 53 11704<br />
2786 Obränt ben Nöt 1 2,6 11704<br />
2787 Obränt ben Nöt 1 8,5 11704<br />
2788 Obränt ben Nöt 1 5,5 11704<br />
2789 Obränt ben Får/Get 1 1,3 11704<br />
2790 Obränt ben Får/Get 1 1,2 11704<br />
2791 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11704<br />
2792 Obränt ben Får/Get 2 1,7 11704<br />
2793 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11704<br />
2794 Obränt ben Får/Get 1 0,3 11704<br />
2795 Obränt ben Får/Get 2 0,7 11704<br />
2796 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11704<br />
2797 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11704<br />
2798 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11704<br />
2799 Obränt ben Får/Get 1 2,8 11704<br />
2800 Obränt ben Oidentifierat 4 0,8 11704<br />
2801 Obränt ben Oidentifierat 3 0,8 11704<br />
2802 Obränt ben Oidentifierat 2 3,4 11704<br />
2803 Obränt ben Oidentifierat 3 1 11704<br />
2804 Obränt ben Oidentifierat 6 8,4 11704<br />
2805 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,3 11704<br />
2806 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,2 11704<br />
2807 Obränt ben Stor gräsätare 5 32,8 11704<br />
2808 Obränt ben Oidentifierat 58 29,8 11704<br />
BILAGA 2 339
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2809 Obränt ben Bearbetat 1 0,5 11704<br />
2810 Obränt ben Bearbetat 1 1 11704<br />
2811 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 11704<br />
2812 Bränt ben Oidentifierat 11 1,2 11704<br />
2813 Bränt ben Oidentifierat 2 1,1 11704<br />
2814 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 11704<br />
2815 Bränt ben Stor gräsätare 3 4,2 11704<br />
2816 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 11704<br />
2817 Obränt ben Människa 1 8,6 11704<br />
2818 Obränt ben Oidentifierat 17 5,2 11704<br />
2819 Obränt ben Oidentifierat 28 17,5 11704<br />
2820 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 11704<br />
2821 Obränt ben Oidentifierat 4 4,2 11704<br />
2822 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 11704<br />
2823 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 11704<br />
2824 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 11704<br />
2825 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 11704<br />
2826 Obränt ben Oidentifierat 4 3,5 11704<br />
2827 Obränt ben Stor gräsätare 2 3,8 11704<br />
2828 Obränt ben Oidentifierat 93 38,8 11704<br />
2829 Obränt ben Fågel 1 1,2 11704<br />
2830 Obränt ben Tamsvin 1 1,5 11704<br />
2831 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 11704<br />
2832 Obränt ben Tamsvin 1 1,3 11704<br />
2833 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 11704<br />
2834 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 11704<br />
2835 Obränt ben Får/Get 1 3,2 11704<br />
2836 Obränt ben Får/Get 1 1,8 11704<br />
2837 Obränt ben Får/Get 1 0,3 11704<br />
2838 Obränt ben Får/Get 5 11,5 11704<br />
2839 Obränt ben Får/Get 5 9,1 11704<br />
2840 Obränt ben Får/Get 2 6,6 11704<br />
2841 Obränt ben Får/Get 1 1,9 11704<br />
2842 Obränt ben Får/Get 1 0,9 11704<br />
2843 Obränt ben Får/Get 1 0,4 11704<br />
2844 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11704<br />
2845 Obränt ben Får/Get 2 20,6 11704<br />
2846 Obränt ben Får/Get 1 13,7 11704<br />
2847 Obränt ben Får/Get 1 0,3 11704<br />
2848 Obränt ben Får/Get 3 1,8 11704<br />
2849 Obränt ben Får/Get 2 3,8 11704<br />
2850 Obränt ben Får/Get 3 7,5 11704<br />
2851 Obränt ben Får/Get 1 4,4 11704<br />
2852 Obränt ben Får/Get 3 2,7 11704<br />
2853 Obränt ben Får/Get 1 4,6 11704<br />
2854 Obränt ben Får/Get 1 0,5 11704<br />
2855 Obränt ben Får/Get 1 0,5 11704<br />
2856 Obränt ben Får/Get 1 0,5 11704<br />
2857 Obränt ben Får/Get 2 0,5 11704<br />
2858 Obränt ben Får/Get 1 2,5 11704<br />
2859 Obränt ben Får/Get 2 8,2 11704<br />
2860 Obränt ben Får/Get 1 0,1 11704<br />
2861 Obränt ben Får/Get 8 4,5 11704<br />
340 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2862 Obränt ben Får/Get 1 2,7 11704<br />
2863 Obränt ben Hund 1 0,1 11704<br />
2864 Obränt ben Häst 1 14,3 11704<br />
2865 Obränt ben Häst 3 21,6 11704<br />
2866 Obränt ben Nöt 2 31,3 11704<br />
2867 Obränt ben Nöt 2 8,7 11704<br />
2868 Obränt ben Nöt 3 1,9 11704<br />
2869 Obränt ben Nöt 1 23,1 11704<br />
2870 Obränt ben Nöt 1 10,2 11704<br />
2871 Obränt ben Nöt 1 1 11704<br />
2872 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 11783<br />
2873 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11865<br />
2874 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 11865<br />
2875 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11865<br />
2876 Obränt ben Nöt 10 17,4 11865<br />
2877 Obränt ben Människa 5 31,4 11808<br />
2878 Obränt ben Människa 2 4,3 11808<br />
2879 Obränt ben Stor gräsätare 4 14,2 11704<br />
2880 Bränt ben Nöt 1 11,5 11808<br />
2881 Bränt ben Får/Get 1 3,3 11808<br />
2882 Bränt ben Oidentifierat 2 0,6 11808<br />
2883 Bränt ben Oidentifierat 4 1,8 11808<br />
2884 Bränt ben Oidentifierat 6 0,8 11808<br />
2885 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11808<br />
2886 Obränt ben Tamsvin 1 21,7 11808<br />
2887 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 11808<br />
2888 Obränt ben Tamsvin 1 2,9 11808<br />
2889 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 11808<br />
2890 Obränt ben Häst 3 45,7 11808<br />
2891 Obränt ben Nöt 1 17,9 11808<br />
2892 Obränt ben Nöt 1 12,1 11808<br />
2893 Obränt ben Nöt 1 1,8 11808<br />
2894 Obränt ben Nöt 1 2,4 11808<br />
2895 Obränt ben Nöt 1 0,3 11808<br />
2896 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 11808<br />
2897 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 11808<br />
2898 Obränt ben Oidentifierat 3 1,7 11808<br />
2899 Obränt ben Stor gräsätare 3 13,8 11808<br />
2900 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 11808<br />
2901 Obränt ben Oidentifierat 4 8,2 11808<br />
2902 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 11808<br />
2903 Obränt ben Oidentifierat 7 2,6 11808<br />
2904 Obränt ben Oidentifierat 26 13,1 11808<br />
2905 Bränt ben Oidentifierat 3 1,1 11704<br />
2906 Bränt ben Oidentifierat 8 3 11704<br />
2907 Obränt ben Nöt 1 21,6 11704<br />
2908 Obränt ben Nöt 1 5,4 11704<br />
2909 Obränt ben Nöt 1 19,3 11704<br />
2910 Obränt ben Får/Get 2 2,8 11704<br />
2911 Obränt ben Får/Get 1 0,7 11704<br />
2912 Obränt ben Får/Get 1 0,4 11704<br />
2913 Obränt ben Får/Get 4 1,2 11704<br />
2914 Obränt ben Tamsvin 5 21,6 11704<br />
BILAGA 2 341
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2915 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 11704<br />
2916 Obränt ben Tamsvin 2 10,5 11704<br />
2917 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,1 11704<br />
2918 Obränt ben Oidentifierat 2 1,6 11704<br />
2919 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 11704<br />
2920 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 11704<br />
2921 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,4 11704<br />
2922 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 11704<br />
2923 Obränt ben Stor gräsätare 3 18,4 11704<br />
2924 Obränt ben Stor gräsätare 1 5 11704<br />
2925 Obränt ben Oidentifierat 3 9,8 11704<br />
2926 Obränt ben Slidhornsdjur 1 2,4 11704<br />
2927 Obränt ben Oidentifierat 3 1,1 11704<br />
2928 Obränt ben Oidentifierat 1 1 11704<br />
2929 Obränt ben Oidentifierat 4 7,2 11704<br />
2930 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 11704<br />
2931 Obränt ben Oidentifierat 2 4,2 11704<br />
2932 Obränt ben Oidentifierat 67 30,7 11704<br />
2933 Obränt ben Oidentifierat 1 10,7 11704<br />
2934 Obränt ben Får/Get 1 6 11704<br />
2935 Obränt ben Stor gräsätare 6 5,9 11704<br />
2936 Obränt ben Stor gräsätare 4 3,8 11704<br />
2937 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 11704<br />
2938 Obränt ben Oidentifierat 5 2,4 11704<br />
2939 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 11704<br />
2940 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,3 11704<br />
2941 Obränt ben Oidentifierat 4 2,8 11704<br />
2942 Obränt ben Oidentifierat 28 11,6 11704<br />
2943 Obränt ben Får/Get 1 1,2 11704<br />
2944 Bränt ben Oidentifierat 9 1,3 11704<br />
2945 Obränt ben Tamsvin 1 0,2 11704<br />
2947 Bränt ben Stor gräsätare 1 4,1 11808<br />
2948 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 11808<br />
2949 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 11808<br />
2950 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11808<br />
2951 Bränt ben Oidentifierat 38 7,8 11808<br />
2952 Svett ben Stor gräsätare 1 0,8 11808<br />
2953 Svett ben Stor gräsätare 1 1,2 11808<br />
2954 Obränt ben Häst 1 2,5 11808<br />
2955 Obränt ben Nöt 1 3,5 11808<br />
2956 Obränt ben Nöt 1 2,3 11808<br />
2957 Obränt ben Nöt 1 1,1 11808<br />
2958 Obränt ben Nöt 1 4,7 11808<br />
2959 Obränt ben Nöt 1 2,7 11808<br />
2960 Obränt ben Nöt 1 2,8 11808<br />
2961 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 11808<br />
2962 Obränt ben Tamsvin 1 0,3 11808<br />
2963 Obränt ben Får/Get 1 2,6 11808<br />
2964 Obränt ben Får/Get 2 1,6 11808<br />
2965 Obränt ben Får/Get 1 2,5 11808<br />
2966 Obränt ben Får/Get 1 2,5 11808<br />
2967 Obränt ben Får/Get 1 0,7 11808<br />
2968 Obränt ben Får/Get 1 0,3 11808<br />
342 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
2969 Obränt ben Får/Get 2 3,6 11808<br />
2970 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 11808<br />
2971 Obränt ben Oidentifierat 3 7,3 11808<br />
2972 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,7 11808<br />
2973 Obränt ben Slidhornsdjur 6 1,7 11808<br />
2974 Obränt ben Oidentifierat 1 7,1 11808<br />
2975 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 11808<br />
2976 Obränt ben Oidentifierat 6 3,9 11808<br />
2977 Obränt ben Oidentifierat 46 19,5 11808<br />
2978 Bränt ben Häst 5 18,8 11808<br />
2979 Bränt ben Hund 1 0,1 11808<br />
2980 Bränt ben Oidentifierat 2 1,3 11808<br />
2981 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11808<br />
2982 Bränt ben Oidentifierat 21 3,1 11808<br />
2983 Svett ben Stor gräsätare 1 0,9 11808<br />
2984 Obränt ben Bearbetat 1 6,5 11808<br />
2985 Obränt ben Får/Get 4 3,1 11808<br />
2986 Obränt ben Får/Get 1 0,7 11808<br />
2987 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 11808<br />
2988 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 11808<br />
2989 Obränt ben Nöt 1 0,8 11808<br />
2990 Obränt ben Nöt 1 0,4 11808<br />
2991 Obränt ben Stor gräsätare 1 4 11808<br />
2992 Obränt ben Slidhornsdjur 2 1,6 11808<br />
2993 Obränt ben Stor gräsätare 2 5,8 11808<br />
2994 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 11808<br />
2995 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 11808<br />
2996 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 11808<br />
2997 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 11808<br />
2998 Obränt ben Oidentifierat 7 5,8 11808<br />
2999 Obränt ben Oidentifierat 4 1,7 11808<br />
3000 Obränt ben Oidentifierat 18 6,3 11808<br />
3001 Bränt ben Oidentifierat 13 5,3 11808<br />
3002 Obränt ben Slidhornsdjur 6 8,9 11808<br />
3003 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 11808<br />
3004 Obränt ben Får/Get 1 0,8 11808<br />
3005 Obränt ben Oidentifierat 13 6,2 11808<br />
3006 Obränt ben Oidentifierat 3 1 11808<br />
3007 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 11808<br />
3008 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 11808<br />
3009 Bränt ben Stor gräsätare 6 9,6 11808<br />
3010 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11808<br />
3011 Bränt ben Oidentifierat 22 8,7 11808<br />
3012 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,1 11808<br />
3013 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 11808<br />
3014 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 11808<br />
3015 Obränt ben Oidentifierat 7 2,2 11808<br />
3016 Obränt ben Nöt 1 4 11808<br />
3017 Obränt ben Får/Get 1 1,8 11808<br />
3018 Obränt ben Människa 1 18,5 11808<br />
3019 Obränt ben Häst 1 69,1 11808<br />
3020 Obränt ben Oidentifierat 1 0,8 11808<br />
3021 Obränt ben Oidentifierat 3 2,6 11808<br />
BILAGA 2 343
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3022 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 11808<br />
3023 Obränt ben Fågel 2 0,6 11808<br />
3024 Bränt ben Nöt 6 8,6 11808<br />
3025 Bränt ben Nöt 1 0,6 11808<br />
3026 Bränt ben Häst 1 0,2 11808<br />
3027 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 11808<br />
3028 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 11808<br />
3029 Bränt ben Oidentifierat 12 5,6 11808<br />
3030 Bränt ben Oidentifierat 39 13,2 11808<br />
3031 Bränt ben Oidentifierat 2 1,1 11808<br />
3032 Bränt ben Oidentifierat 3 3,3 11808<br />
3033 Bränt ben Nöt 5 27,9 11808<br />
3034 Bränt ben Nöt 1 4,9 11808<br />
3035 Bränt ben Nöt 1 12,3 11808<br />
3036 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 11808<br />
3037 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 11808<br />
3038 Obränt ben Oidentifierat 4 0,8 11808<br />
3039 Obränt ben Oidentifierat 34 17,6 11808<br />
3040 Obränt ben Oidentifierat 9 6,3 11808<br />
3041 Obränt ben Nöt 1 0,9 11808<br />
3042 Obränt ben Nöt 1 0,5 11808<br />
3043 Obränt ben Får/Get 2 0,9 11808<br />
3044 Obränt ben Får/Get 1 0,2 11808<br />
3045 Obränt ben Får/Get 1 1,3 11808<br />
3046 Obränt ben Får/Get 2 2,5 11808<br />
3047 Obränt ben Tamsvin 3 18,7 11808<br />
3048 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 11808<br />
3049 Bränt ben Oidentifierat 6 1 11808<br />
3050 Svett ben Stor gräsätare 1 7,6 11808<br />
3051 Obränt ben Oidentifierat 5 1,4 11808<br />
3052 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 11808<br />
3053 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 11808<br />
3054 Obränt ben Får/Get 1 0,7 11808<br />
3055 Obränt ben Häst 1 16,2 48398<br />
3056 Obränt ben Häst 1 4,1 48398<br />
3057 Obränt ben Häst 3 25,8 48398<br />
3058 Obränt ben Får/Get 1 1,4 48398<br />
3059 Obränt ben Får/Get 1 1,3 48398<br />
3060 Obränt ben Får/Get 4 2,9 48398<br />
3061 Obränt ben Får/Get 1 0,8 48398<br />
3062 Obränt ben Får/Get 1 1,5 48398<br />
3063 Obränt ben Tamsvin 1 4,3 48398<br />
3064 Obränt ben Tamsvin 1 0,2 48398<br />
3065 Obränt ben Oidentifierat 20 9,5 48398<br />
3066 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 48398<br />
3067 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 48398<br />
3068 Obränt ben Mindre djur 2 0,5 48398<br />
3069 Obränt ben Mindre djur 1 0,1 48398<br />
3070 Obränt ben Nöt 1 31,7 48416<br />
3071 Obränt ben Nöt 1 6,6 48416<br />
3072 Obränt ben Nöt 1 57,7 48416<br />
3073 Obränt ben Mindre djur 3 0,6 48416<br />
3074 Obränt ben Oidentifierat 6 5,5 48416<br />
344 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3075 Obränt ben Mindre djur 5 2,7 48416<br />
3076 Bränt ben Mindre djur 3 1,5 48416<br />
3077 Bränt ben Slidhornsdjur 2 2,7 48416<br />
3078 Obränt ben Oidentifierat 5 1,8 48416<br />
3079 Obränt ben Oidentifierat 2 2,6 48416<br />
3080 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 48416<br />
3081 Obränt ben Får/Get 1 2,8 48416<br />
3082 Obränt ben Nöt 1 3,3 48416<br />
3083 Obränt ben Nöt 1 0,6 48416<br />
3084 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 48416<br />
3085 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,5 48416<br />
3086 Obränt ben Får/Get 1 2,1 48416<br />
3087 Bränt ben Nöt 12 17,2 48465<br />
3088 Bränt ben Nöt 1 1,9 48465<br />
3089 Bränt ben Nöt 4 6 48465<br />
3090 Obränt ben Nöt 1 30,3 48465<br />
3091 Obränt ben Får/Get 1 0,3 48465<br />
3092 Obränt ben Får/Get 3 3,6 48465<br />
3093 Obränt ben Får/Get 1 1,2 48465<br />
3094 Obränt ben Får/Get 1 0,5 48465<br />
3095 Obränt ben Tamsvin 1 5,9 48465<br />
3096 Obränt ben Tamsvin 1 4,1 48465<br />
3097 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 48465<br />
3098 Obränt ben Mindre djur 3 0,8 48465<br />
3099 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 48465<br />
3100 Obränt ben Stor gräsätare 11 8,6 48465<br />
3101 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,5 48465<br />
3102 Obränt ben Oidentifierat 5 11,1 48465<br />
3103 Obränt ben Oidentifierat 18 10,1 48465<br />
3104 Obränt ben Får/Get 3 4 48465<br />
3105 Obränt ben Människa 2 0,5 48465<br />
3106 Obränt ben Mindre djur 6 8,7 48479<br />
3107 Obränt ben Mindre djur 1 1,3 48479<br />
3108 Obränt ben Oidentifierat 9 7,1 48479<br />
3109 Obränt ben Stor gräsätare 2 5,5 48479<br />
3110 Obränt ben Häst 1 40,8 48479<br />
3111 Obränt ben Nöt 2 9,4 48479<br />
3112 Obränt ben Nöt 1 6,7 48479<br />
3113 Obränt ben Nöt 1 6,2 48479<br />
3114 Obränt ben Nöt 2 17,9 48479<br />
3115 Obränt ben Nöt 1 2,3 48479<br />
3116 Obränt ben Nöt 1 9,2 48479<br />
3117 Obränt ben Nöt 12 25 48479<br />
3118 Obränt ben Får/Get 2 1,3 48479<br />
3119 Obränt ben Får/Get 1 6,9 48479<br />
3120 Obränt ben Får/Get 4 0,5 48508<br />
3121 Obränt ben Får/Get 1 2,6 48508<br />
3122 Obränt ben Får/Get 4 2 48508<br />
3123 Obränt ben Får/Get 1 0,6 48508<br />
3124 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 48508<br />
3125 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 48508<br />
3126 Obränt ben Får/Get 9 21,8 48508<br />
3127 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,2 48508<br />
BILAGA 2 345
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3128 Obränt ben Oidentifierat 3 6,1 48508<br />
3129 Obränt ben Stor gräsätare 4 3,8 48508<br />
3130 Obränt ben Oidentifierat 12 6,9 48508<br />
3131 Bränt ben Hund 4 18,1 48508<br />
3132 Bränt ben Får/Get 1 0,6 48508<br />
3133 Bränt ben Oidentifierat 3 0,6 48519<br />
3134 Obränt ben Får/Get 2 51,6 48519<br />
3135 Obränt ben Får/Get 1 2,9 48519<br />
3136 Obränt ben Får/Get 2 2 48519<br />
3137 Obränt ben Oidentifierat 4 1,2 48519<br />
3138 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 48519<br />
3139 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 48519<br />
3140 Svett ben Nöt 1 1,9 48519<br />
3141 Obränt ben Nöt 1 40 48519<br />
3142 Obränt ben Får/Get 2 4,7 48519<br />
3143 Obränt ben Häst 2 9,4 48519<br />
3144 Obränt ben Fågel 1 0,3 48519<br />
3145 Svett ben Får/Get 2 3,4 48519<br />
3146 Obränt ben Stor gräsätare 1 16,9 48519<br />
3147 Obränt ben Stor gräsätare 2 6,8 48519<br />
3148 Obränt ben Oidentifierat 4 2,5 48519<br />
3149 Obränt ben Nöt 1 8,3 48519<br />
3150 Obränt ben Nöt 1 7,4 48559<br />
3151 Obränt ben Nöt 1 1,7 48559<br />
3152 Obränt ben Häst 1 12,4 48559<br />
3153 Obränt ben Får/Get 1 2,8 48559<br />
3154 Obränt ben Får/Get 1 1,6 48559<br />
3155 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 48559<br />
3156 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 48559<br />
3157 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 48559<br />
3158 Obränt ben Nöt 1 2,9 48559<br />
3159 Obränt ben Nöt 1 5,8 48559<br />
3160 Obränt ben Får/Get 1 5 48559<br />
3161 Obränt ben Får/Get 2 11,4 48559<br />
3162 Obränt ben Får/Get 1 2,4 48559<br />
3163 Obränt ben Får/Get 1 1,3 48559<br />
3164 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,2 48559<br />
3165 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,4 48559<br />
3166 Obränt ben Oidentifierat 25 6,8 48559<br />
3167 Svett ben Stor gräsätare 2 9,8 48559<br />
3168 Obränt ben Nöt 1 34,3 48568<br />
3169 Obränt ben Nöt 1 13,6 48568<br />
3170 Obränt ben Nöt 1 4,1 48568<br />
3171 Obränt ben Tamsvin 2 9,2 48568<br />
3172 Obränt ben Får/Get 1 1,1 48568<br />
3173 Obränt ben Får/Get 3 2,1 48568<br />
3174 Obränt ben Mindre djur 5 5,2 48568<br />
3175 Obränt ben Oidentifierat 1 2 48568<br />
3176 Obränt ben Bearbetat 1 1,6 48568<br />
3177 Obränt ben Oidentifierat 5 1,6 48568<br />
3178 Bränt ben Oidentifierat 1 1 28646<br />
3179 Obränt ben Får/Get 1 1,5 28646<br />
3180 Obränt ben Oidentifierat 1 1 28646<br />
346 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3181 Obränt ben Oidentifierat 4 0,6 28693<br />
3182 Obränt ben Oidentifierat 4 0,7 28693<br />
3183 Obränt ben Nöt 2 13,6 12221<br />
3184 Obränt ben Nöt 1 1,4 12221<br />
3185 Obränt ben Får/Get 7 4,4 12221<br />
3186 Obränt ben Får/Get 1 0,4 12221<br />
3187 Obränt ben Får/Get 1 2,4 12221<br />
3188 Obränt ben Får/Get 1 1,3 12221<br />
3189 Obränt ben Får/Get 1 2 12221<br />
3190 Obränt ben Får/Get 2 1 12221<br />
3191 Obränt ben Får/Get 1 4,7 12221<br />
3192 Obränt ben Får/Get 3 16,4 12221<br />
3193 Obränt ben Oidentifierat 12 3,4 12221<br />
3194 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 12221<br />
3195 Bränt ben Oidentifierat 30 7,5 12221<br />
3196 Obränt ben Oidentifierat 3 0,2 12251<br />
3197 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,4 12251<br />
3198 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 12251<br />
3199 Obränt ben Nöt 1 0,6 12251<br />
3200 Obränt ben Oidentifierat 1 1 12251<br />
3201 Obränt ben Mindre djur 2 0,3 12251<br />
3202 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 12251<br />
3203 Obränt ben Får/Get 1 6,5 12277<br />
3204 Obränt ben Häst 7 27,8 12295<br />
3205 Obränt ben Tamsvin 1 9,8 48578<br />
3206 Obränt ben Nöt 2 7,2 48578<br />
3207 Obränt ben Oidentifierat 3 2,8 48578<br />
3208 Svett ben Stor gräsätare 2 6 48578<br />
3209 Svett ben Stor gräsätare 1 3,7 48578<br />
3210 Obränt ben Gnagare 1 0,1 48578<br />
3211 Svett ben Stor gräsätare 1 4,7 48578<br />
3212 Bränt ben Mindre djur 1 0,2 48578<br />
3213 Obränt ben Oidentifierat 5 1,8 48578<br />
3214 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 48578<br />
3215 Obränt ben Nöt 1 4,5 48578<br />
3216 Obränt ben Häst 1 9,7 48578<br />
3217 Obränt ben Oidentifierat 1 5,3 48578<br />
3218 Obränt ben Nöt 2 7,3 48578<br />
3219 Obränt ben Oidentifierat 4 1,9 48578<br />
3220 Svett ben Häst 1 79,7 48599<br />
3221 Svett ben Får/Get 1 8,1 48599<br />
3222 Svett ben Stor gräsätare 1 2,8 48599<br />
3223 Obränt ben Häst 1 10,4 48599<br />
3224 Obränt ben Häst 1 12,1 48599<br />
3225 Obränt ben Häst 1 13,7 48599<br />
3226 Obränt ben Häst 3 10,8 48599<br />
3227 Obränt ben Nöt 1 15,4 48599<br />
3228 Obränt ben Bearbetat 2 19 48599<br />
3229 Obränt ben Nöt 1 3,6 48599<br />
3230 Obränt ben Nöt 3 10,5 48599<br />
3231 Obränt ben Nöt 1 46,3 48599<br />
3232 Obränt ben Tamsvin 1 6,4 48599<br />
3233 Obränt ben Får/Get 2 3,3 48599<br />
BILAGA 2 347
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3234 Obränt ben Oidentifierat 4 10,4 48599<br />
3235 Obränt ben Oidentifierat 1 15 48599<br />
3236 Obränt ben Oidentifierat 5 8,1 48599<br />
3237 Obränt ben Oidentifierat 4 0,5 12818<br />
3238 Bränt ben Oidentifierat 12 2,4 12818<br />
3239 Bränt ben Stor gräsätare 5 4,3 12818<br />
3240 Svett ben Stor gräsätare 1 1,8 12818<br />
3241 Obränt ben Häst 24 129,8 12818<br />
3242 Obränt ben Oidentifierat 62 16 12818<br />
3243 Obränt ben Oidentifierat 2 2,2 12818<br />
3244 Obränt ben Nöt 1 10,5 12818<br />
3245 Bränt ben Oidentifierat 2 1,2 12860<br />
3246 Obränt ben Oidentifierat 3 3,4 12860<br />
3247 Obränt ben Oidentifierat 4 2,3 12860<br />
3248 Obränt ben Oidentifierat 3 1,4 12860<br />
3249 Obränt ben Oidentifierat 5 5 12860<br />
3250 Obränt ben Mindre djur 3 1,3 12860<br />
3251 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 12860<br />
3252 Obränt ben Mindre djur 1 2,1 12860<br />
3253 Obränt ben Mindre djur 2 4 12860<br />
3254 Obränt ben Stor gräsätare 5 8,3 12860<br />
3255 Obränt ben Oidentifierat 25 10,4 12860<br />
3256 Obränt ben Nöt 1 19,2 12860<br />
3257 Obränt ben Nöt 1 13,5 12860<br />
3258 Obränt ben Nöt 2 3,6 12860<br />
3259 Obränt ben Nöt 2 15,6 12860<br />
3260 Obränt ben Häst 1 1,8 12860<br />
3261 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 12860<br />
3262 Obränt ben Tamsvin 2 22,6 12860<br />
3263 Obränt ben Får/Get 1 5,2 12860<br />
3264 Obränt ben Får/Get 1 0,7 12860<br />
3265 Obränt ben Får/Get 1 0,2 12860<br />
3266 Svett ben Stor gräsätare 1 1,9 12860<br />
3267 Svett ben Stor gräsätare 3 6,3 12860<br />
3268 Bränt ben Oidentifierat 4 2,4 12860<br />
3269 Obränt ben Oidentifierat 27 12,5 12860<br />
3270 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,8 12860<br />
3271 Obränt ben Mindre djur 2 2,8 12860<br />
3272 Obränt ben Mindre djur 3 2,3 12860<br />
3273 Obränt ben Mindre djur 5 2,5 12860<br />
3274 Obränt ben Stor gräsätare 2 11,6 12860<br />
3275 Obränt ben Stor gräsätare 3 6,4 12860<br />
3276 Obränt ben Stor gräsätare 11 6,6 12860<br />
3277 Obränt ben Mindre djur 6 3,5 12860<br />
3278 Obränt ben Nöt 1 13 12860<br />
3279 Obränt ben Nöt 6 36,5 12860<br />
3280 Obränt ben Nöt 1 13,7 12860<br />
3281 Obränt ben Nöt 1 11,6 12860<br />
3282 Obränt ben Nöt 2 2,9 12860<br />
3283 Obränt ben Tamsvin 1 0,2 12860<br />
3284 Obränt ben Får/Get 2 10,1 12860<br />
3285 Obränt ben Får/Get 6 3,9 12860<br />
3286 Obränt ben Får/Get 1 0,2 12860<br />
348 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3287 Obränt ben Får/Get 2 2,1 12860<br />
3288 Obränt ben Får/Get 1 2,6 12860<br />
3289 Obränt ben Får/Get 1 0,5 12860<br />
3290 Obränt ben Får/Get 1 2,4 12860<br />
3291 Obränt ben Får/Get 1 2 12860<br />
3292 Obränt ben Får/Get 1 1,2 12860<br />
3293 Obränt ben Får/Get 4 10,1 12860<br />
3294 Obränt ben Nöt 2 15,8 12860<br />
3295 Obränt ben Nöt 3 5 12860<br />
3296 Obränt ben Nöt 1 10,4 12860<br />
3297 Obränt ben Nöt 1 1,6 12860<br />
3298 Obränt ben Nöt 1 4,4 12860<br />
3299 Obränt ben Nöt 1 3,2 12860<br />
3300 Obränt ben Tamsvin 1 2 12860<br />
3301 Obränt ben Får/Get 3 4,4 12860<br />
3302 Obränt ben Får/Get 1 0,8 12860<br />
3303 Obränt ben Får/Get 1 0,7 12860<br />
3304 Obränt ben Får/Get 1 4 12860<br />
3305 Obränt ben Får/Get 1 0,5 12860<br />
3306 Obränt ben Får/Get 11 10,6 12860<br />
3307 Obränt ben Får/Get 1 2 12860<br />
3308 Obränt ben Får/Get 1 1,2 12860<br />
3309 Obränt ben Oidentifierat 13 9,9 12860<br />
3310 Obränt ben Oidentifierat 4 15,6 12860<br />
3311 Obränt ben Mindre djur 6 5,8 12860<br />
3312 Bränt ben Mindre djur 1 0,3 12860<br />
3313 Bränt ben Oidentifierat 12 7,2 12860<br />
3314 Svett ben Nöt 1 6 12860<br />
3315 Obränt ben Hund 1 0,4 12860<br />
3316 Obränt ben Hund 1 0,1 12860<br />
3317 Obränt ben Nöt 1 1,6 12860<br />
3318 Obränt ben Nöt 2 24,3 12860<br />
3319 Obränt ben Nöt 1 24,1 12860<br />
3320 Obränt ben Nöt 1 2,1 12860<br />
3321 Obränt ben Nöt 4 5 12860<br />
3322 Obränt ben Nöt 3 20 12860<br />
3323 Obränt ben Nöt 1 25,8 12860<br />
3324 Obränt ben Nöt 1 3,5 12860<br />
3325 Obränt ben Oidentifierat 72 40,5 12860<br />
3326 Obränt ben Oidentifierat 9 12,4 12860<br />
3327 Obränt ben Stor gräsätare 2 1,8 12860<br />
3328 Obränt ben Oidentifierat 4 1,8 12860<br />
3329 Obränt ben Oidentifierat 2 1,6 12860<br />
3330 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,6 12860<br />
3331 Obränt ben Stor gräsätare 4 12,3 12860<br />
3332 Obränt ben Oidentifierat 2 1,9 12860<br />
3333 Obränt ben Oidentifierat 1 1,9 12860<br />
3334 Obränt ben Mindre djur 14 10,3 12860<br />
3335 Obränt ben Tamsvin 1 5,4 12860<br />
3336 Obränt ben Tamsvin 1 0,4 12860<br />
3337 Obränt ben Tamsvin 1 1,4 12860<br />
3338 Obränt ben Häst 1 27,4 12860<br />
3339 Obränt ben Häst 1 26,6 12860<br />
BILAGA 2 349
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3340 Obränt ben Häst 2 32,2 12860<br />
3341 Obränt ben Häst 1 8,6 12860<br />
3342 Obränt ben Häst 1 1,4 12860<br />
3343 Obränt ben Häst 1 9,6 12860<br />
3344 Obränt ben Häst 1 2,1 12860<br />
3345 Ben Sländtrissa 1 11,3 36,5 mm, konserverad 45388<br />
3346 Obränt ben Får/Get 1 3,3 12860<br />
3347 Obränt ben Får/Get 1 0,5 12860<br />
3348 Obränt ben Får/Get 1 0,2 12860<br />
3349 Obränt ben Får/Get 1 0,4 12860<br />
3350 Obränt ben Får/Get 3 11,1 12860<br />
3351 Obränt ben Får/Get 3 4,6 12860<br />
3352 Obränt ben Får/Get 1 0,6 12860<br />
3353 Obränt ben Får/Get 1 0,1 12860<br />
3354 Obränt ben Får/Get 1 2 12860<br />
3355 Obränt ben Får/Get 2 3,4 12860<br />
3356 Obränt ben Får/Get 1 0,5 12860<br />
3357 Obränt ben Får/Get 1 4,2 12860<br />
3358 Obränt ben Får/Get 1 1,6 12860<br />
3359 Obränt ben Får/Get 2 1,6 12860<br />
3360 Obränt ben Får/Get 1 0,9 12860<br />
3361 Obränt ben Får/Get 1 4,6 12860<br />
3362 Obränt ben Får/Get 1 1,6 12860<br />
3363 Bränt ben Oidentifierat 5 8,5 12860<br />
3364 Obränt ben Tamsvin 1 4,3 12860<br />
3365 Obränt ben Får/Get 1 2,4 12860<br />
3366 Obränt ben Får/Get 1 0,3 12860<br />
3367 Obränt ben Får/Get 1 11 12860<br />
3368 Obränt ben Får/Get 1 4,8 12860<br />
3369 Obränt ben Får/Get 1 1,3 12860<br />
3370 Obränt ben Får/Get 1 5,8 12860<br />
3371 Obränt ben Får/Get 1 5,8 12860<br />
3372 Obränt ben Får/Get 1 2,5 12860<br />
3373 Obränt ben Får/Get 1 1,9 12860<br />
3374 Obränt ben Får/Get 1 3,4 12860<br />
3375 Obränt ben Får/Get 2 6 12860<br />
3376 Obränt ben Fisk 1 0,1 12860<br />
3377 Obränt ben Oidentifierat 41 35,3 12860<br />
3378 Obränt ben Mindre djur 6 8,4 12860<br />
3379 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,8 12860<br />
3380 Obränt ben Stor gräsätare 9 47,8 12860<br />
3381 Obränt ben Oidentifierat 2 1 12860<br />
3382 Obränt ben Oidentifierat 1 2 12860<br />
3383 Obränt ben Mindre djur 8 8,8 12860<br />
3384 Obränt ben Stor gräsätare 1 8 12860<br />
3385 Obränt ben Häst 2 110,7 12860<br />
3386 Obränt ben Häst 1 4,2 12860<br />
3387 Obränt ben Häst 1 10,6 12860<br />
3388 Obränt ben Häst 1 13,8 12860<br />
3389 Obränt ben Häst 2 902 12860<br />
3390 Obränt ben Nöt 2 74,9 12860<br />
3391 Obränt ben Nöt 24 203,6 12860<br />
3392 Obränt ben Nöt 1 9,4 12860<br />
350 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3393 Obränt ben Nöt 1 21,8 12860<br />
3394 Obränt ben Nöt 1 73,8 12860<br />
3395 Obränt ben Nöt 1 3,6 12860<br />
3396 Obränt ben Nöt 1 5,9 12860<br />
3397 Obränt ben Nöt 1 11,8 12860<br />
3398 Obränt ben Nöt 1 1,2 12860<br />
3399 Obränt ben Nöt 1 38,8 12860<br />
3400 Obränt ben Nöt 1 30,9 12860<br />
3401 Obränt ben Nöt 1 3,7 12860<br />
3402 Obränt ben Nöt 1 16,6 12860<br />
3403 Obränt ben Mindre djur 5 8,2 12860<br />
3404 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 12860<br />
3405 Obränt ben Oidentifierat 4 3,7 12860<br />
3406 Obränt ben Oidentifierat 2 1 12860<br />
3407 Obränt ben Oidentifierat 2 3,4 12860<br />
3408 Obränt ben Stor gräsätare 2 4,4 12860<br />
3409 Obränt ben Nöt 1 5,4 12860<br />
3410 Obränt ben Nöt 1 2,3 12860<br />
3411 Obränt ben Nöt 1 11,2 12860<br />
3412 Obränt ben Nöt 1 3,9 12860<br />
3413 Obränt ben Tamsvin 3 3,9 12860<br />
3414 Obränt ben Får/Get 2 1,2 12860<br />
3415 Obränt ben Får/Get 1 1,8 12860<br />
3416 Obränt ben Får/Get 1 2 12860<br />
3417 Obränt ben Får/Get 2 3,7 12860<br />
3418 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 12860<br />
3419 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 12860<br />
3420 Obränt ben Mindre djur 2 1 12860<br />
3421 Obränt ben Mindre djur 2 2,7 12860<br />
3422 Obränt ben Mindre djur 1 2,3 12860<br />
3423 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 12860<br />
3424 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,3 12860<br />
3425 Obränt ben Får/Get 1 5,6 12860<br />
3426 Obränt ben Får/Get 4 15,8 12860<br />
3427 Obränt ben Får/Get 6 19,7 12860<br />
3428 Obränt ben Får/Get 1 6,9 12860<br />
3429 Obränt ben Får/Get 2 3,7 12860<br />
3430 Obränt ben Får/Get 4 6,3 12860<br />
3431 Bränt ben Oidentifierat 8 0,4 12860<br />
3432 Obränt ben Får/Get 2 75,7 12860<br />
3433 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 14576<br />
3434 Obränt ben Mindre djur 1 0,7 14576<br />
3435 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 14576<br />
3436 Obränt ben Oidentifierat 5 2 14744<br />
3437 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 15279<br />
3438 Obränt ben Oidentifierat 4 1,1 15279<br />
3439 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 15391<br />
3440 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 15755<br />
3441 Bränt ben Slidhornsdjur 3 0,6 15755<br />
3442 Bränt ben Mindre djur 3 0,3 15755<br />
3443 Bränt ben Oidentifierat 2 0,9 15755<br />
3444 Obränt ben Oidentifierat 11 5,1 15755<br />
3445 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 15755<br />
BILAGA 2 351
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
3446 Obränt ben Oidentifierat 3 10,8 15755<br />
3447 Obränt ben Oidentifierat 2 4,1 15755<br />
3448 Obränt ben Får/Get 1 3,7 15755<br />
3449 Obränt ben Tamsvin 1 6,7 15755<br />
3450 Obränt ben Nöt 3 51,3 15755<br />
3451 Obränt ben Oidentifierat 4 2 13075<br />
3452 Obränt ben Oidentifierat 5 2,7 13093<br />
3453 Bränt ben Slidhornsdjur 4 1,2 13093<br />
3454 Obränt ben Får/Get 10 4,5 13093<br />
3455 Obränt ben Tamsvin 1 0,2 13093<br />
3456 Obränt ben Oidentifierat 22 5,6 13093<br />
3457 Obränt ben Oidentifierat 8 5,2 13093<br />
3458 Obränt ben Oidentifierat 13 10,2 13145<br />
3459 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 13145<br />
3460 Obränt ben Stor gräsätare 1 2 13145<br />
3461 Obränt ben Oidentifierat 2 3,2 13145<br />
3462 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 13145<br />
3463 Obränt ben Nöt 1 1,2 13145<br />
3464 Obränt ben Nöt 1 9,4 13145<br />
3465 Obränt ben Får/Get 1 1,8 13145<br />
3466 Obränt ben Får/Get 1 1,2 13145<br />
3467 Obränt ben Oidentifierat 53 29 13145<br />
3468 Obränt ben Mindre djur 2 3,2 13145<br />
3469 Obränt ben Stor gräsätare 5 9 13145<br />
3470 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 13145<br />
3471 Obränt ben Mindre djur 1 0,6 13145<br />
3472 Obränt ben Mindre djur 16 12,4 13145<br />
3473 Obränt ben Stor gräsätare 7 22,8 13145<br />
3474 Obränt ben Mindre djur 1 0,1 13145<br />
3475 Obränt ben Gnagare 1 0,1 13145<br />
3476 Obränt ben Får/Get 3 15 13145<br />
3477 Obränt ben Får/Get 1 3,4 13145<br />
3478 Obränt ben Får/Get 1 1,9 13145<br />
3479 Obränt ben Får/Get 1 2,8 13145<br />
3480 Obränt ben Får/Get 1 0,4 13145<br />
3481 Obränt ben Får/Get 1 7,3 13145<br />
3482 Obränt ben Får/Get 2 1,9 13145<br />
3483 Obränt ben Får/Get 1 0,6 13145<br />
3484 Obränt ben Får/Get 1 6,6 13145<br />
3485 Obränt ben Får/Get 1 1,7 13145<br />
3486 Obränt ben Häst 1 9 13145<br />
3487 Obränt ben Nöt 2 9,7 13145<br />
3488 Obränt ben Nöt 1 1,6 13145<br />
3489 Obränt ben Nöt 2 13,5 13145<br />
3490 Obränt ben Nöt 1 10 13145<br />
3491 Obränt ben Tamsvin 5 5,4 13145<br />
3492 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 13145<br />
3493 Obränt ben Tamsvin 1 1,3 13145<br />
3494 Obränt ben Tamsvin 1 15,6 13190<br />
3495 Obränt ben Mindre djur 2 1,3 13190<br />
3496 Obränt ben Oidentifierat 5 2,8 13190<br />
3497 Bränt ben Oidentifierat 5 0,8 13234<br />
3498 Obränt ben Häst 1 36,4 13234<br />
352 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5195 Obränt ben Oidentifierat 13 2,3 44479<br />
5196 Obränt ben Hund 1 0,3 44479<br />
5197 Obränt ben Oidentifierat 13 5,3 44479<br />
5198 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 44479<br />
5199 Obränt ben Tamsvin 1 2,4 44479<br />
5200 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,4 44479<br />
5201 Obränt ben Oidentifierat 1 2,4 44479<br />
5202 Obränt ben Oidentifierat 30 7,2 44479<br />
5203 Obränt ben Oidentifierat 6 3,4 44479<br />
5204 Obränt ben Oidentifierat 13 5,7 44479<br />
5205 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,6 44479<br />
5206 Obränt ben Oidentifierat 3 3,9 44479<br />
5207 Obränt ben Mindre djur 6 1,6 44479<br />
5208 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,4 44479<br />
5209 Obränt ben Oidentifierat 24 5,6 44479<br />
5210 Obränt ben Slidhornsdjur 3 0,8 44479<br />
5211 Obränt ben Nöt 1 14,7 44479<br />
5212 Obränt ben Nöt 1 10,4 44479<br />
5213 Obränt ben Oidentifierat 20 7,1 44479<br />
5214 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 44479<br />
5215 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 44479<br />
5216 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 44479<br />
5217 Obränt ben Stor gräsätare 3 3,9 44479<br />
5218 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 44479<br />
5219 Obränt ben Oidentifierat 7 9,4 44479<br />
5220 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 44479<br />
5221 Obränt ben Stor gräsätare 3 3,6 44479<br />
5222 Obränt ben Får/Get 9 5,3 44479<br />
5223 Obränt ben Oidentifierat 28 5,1 44479<br />
5224 Obränt ben Häst 1 1,3 44479<br />
5225 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 44479<br />
5226 Obränt ben Oidentifierat 3 1,7 44479<br />
5227 Obränt ben Oidentifierat 8 2,4 44522<br />
5228 Obränt ben Nöt 31 18,3 44522<br />
5229 Obränt ben Nöt 11 158,9 44522<br />
5230 Obränt ben Häst 1 37,4 44522<br />
5231 Obränt ben Nöt 4 32,1 44522<br />
5232 Obränt ben Nöt 1 10,4 44522<br />
5233 Obränt ben Nöt 2 12,7 44522<br />
5234 Obränt ben Häst 8 14,2 44522<br />
5235 Obränt ben Oidentifierat 1 5,8 44522<br />
5236 Obränt ben Stor gräsätare 6 12,7 44522<br />
5237 Obränt ben Stor gräsätare 4 12,1 44522<br />
5238 Obränt ben Oidentifierat 1 17,6 44522<br />
5239 Obränt ben Oidentifierat 42 41,6 44522<br />
5240 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 44522<br />
5241 Obränt ben Oidentifierat 6 1,6 44522<br />
5242 Obränt ben Tamsvin 1 1 44522<br />
5243 Obränt ben Häst 1 18,3 44522<br />
5244 Obränt ben Människa 1 10,4 44522<br />
5245 Obränt ben Oidentifierat 1 2,6 44522<br />
5246 Obränt ben Får/Get 1 1,9 44522<br />
5247 Obränt ben Oidentifierat 3 2,7 44522<br />
BILAGA 2 385
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5248 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 44522<br />
5249 Obränt ben Oidentifierat 27 9,5 44522<br />
5250 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 44522<br />
5251 Obränt ben Får/Get 1 0,5 44522<br />
5252 Obränt ben Oidentifierat 18 9,4 44522<br />
5253 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 44522<br />
5254 Obränt ben Får/Get 1 2 44522<br />
5255 Obränt ben Nöt 1 2,5 44522<br />
5256 Obränt ben Oidentifierat 9 2,5 44522<br />
5257 Obränt ben Nöt 1 10,7 44522<br />
5258 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 44522<br />
5259 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 44522<br />
5260 Obränt ben Får/Get 1 5,1 44522<br />
5261 Obränt ben Får/Get 1 1,8 44522<br />
5262 Obränt ben Slidhornsdjur 5 4,2 44522<br />
5263 Obränt ben Oidentifierat 25 9,2 44522<br />
5264 Bränt ben Oidentifierat 2 0,3 44522<br />
5265 Obränt ben Stor gräsätare 1 8 44522<br />
5266 Obränt ben Oidentifierat 39 8,5 44522<br />
5267 Obränt ben Får/Get 1 3,5 44522<br />
5268 Obränt ben Får/Get 1 0,6 44522<br />
5269 Obränt ben Får/Get 1 0,2 44522<br />
5270 Obränt ben Får/Get 1 1,4 44522<br />
5271 Obränt ben Får/Get 1 0,2 44522<br />
5272 Obränt ben Nöt 1 7,6 44522<br />
5273 Obränt ben Nöt 1 4,2 44522<br />
5274 Obränt ben Stor gräsätare 1 2 44522<br />
5275 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,7 44522<br />
5276 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,5 44522<br />
5277 Obränt ben Oidentifierat 81 12,7 44522<br />
5278 Obränt ben Nöt 1 8,5 44522<br />
5279 Obränt ben Stor gräsätare 1 5 44522<br />
5280 Obränt ben Oidentifierat 10 5,4 44522<br />
5281 Obränt ben Tamsvin 1 7,6 44522<br />
5282 Obränt ben Mindre djur 1 1,2 44522<br />
5283 Obränt ben Oidentifierat 17 4,7 44522<br />
5284 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 44522<br />
5285 Obränt ben Oidentifierat 14 2,5 44522<br />
5286 Obränt ben Nöt 1 8,9 44522<br />
5287 Obränt ben Oidentifierat 8 9,5 44522<br />
5288 Obränt ben Nöt 1 17,2 44522<br />
5289 Obränt ben Oidentifierat 10 17,9 44522<br />
5290 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 44522<br />
5291 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 44522<br />
5292 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 44522<br />
5293 Obränt ben Mindre djur 1 0,6 44522<br />
5294 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,4 44522<br />
5295 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 44522<br />
5296 Obränt ben Oidentifierat 2 1,8 44522<br />
5297 Obränt ben Oidentifierat 34 8,6 44522<br />
5298 Obränt ben Stor gräsätare 2 3,8 44522<br />
5299 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 44522<br />
5300 Obränt ben Oidentifierat 1 3,1 44522<br />
386 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5301 Obränt ben Oidentifierat 10 3,3 44522<br />
5302 Obränt ben Mindre djur 1 0,4 44522<br />
5303 Obränt ben Oidentifierat 2 1,2 44522<br />
5304 Obränt ben Oidentifierat 22 3,8 44522<br />
5305 Obränt ben Bäver 1 0,3 44522<br />
5306 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 44522<br />
5307 Bränt ben Tamsvin 1 3,9 45085<br />
5308 Obränt ben Nöt 1 3,5 45388<br />
5309 Obränt ben Häst 2 26,2 45388<br />
5310 Obränt ben Mindre djur 1 3,5 45388<br />
5311 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,9 45388<br />
5312 Obränt ben Oidentifierat 3 3,8 45388<br />
5313 Obränt ben Får/Get 1 2 45388<br />
5314 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,9 45388<br />
5315 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 45388<br />
5316 Obränt ben Får/Get 3 8,1 45388<br />
5317 Obränt ben Stor gräsätare 1 10,5 45388<br />
5318 Obränt ben Nöt 1 25,8 45388<br />
5319 Obränt ben Oidentifierat 4 9,9 45388<br />
5320 Obränt ben Nöt 2 2,1 45388<br />
5321 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 45388<br />
5322 Obränt ben Nöt 2 1,9 45388<br />
5323 Obränt ben Oidentifierat 4 3,1 45388<br />
5324 Obränt ben Oidentifierat 2 2,1 45388<br />
5325 Bränt ben Oidentifierat 4 1 45388<br />
5326 Bränt ben Oidentifierat 7 0,6 45388<br />
5327 Obränt ben Får/Get 1 2,6 45388<br />
5328 Obränt ben Får/Get 1 0,4 45388<br />
5329 Obränt ben Får/Get 1 3,4 45388<br />
5330 Obränt ben Får/Get 1 0,1 45388<br />
5331 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 45388<br />
5332 Obränt ben Tamsvin 2 27,6 45388<br />
5333 Obränt ben Oidentifierat 21 15,5 45388<br />
5334 Bränt ben Oidentifierat 1 2,5 45388<br />
5335 Svett ben Oidentifierat 1 1,6 45388<br />
5336 Obränt ben Tamsvin 1 1,6 45388<br />
5337 Obränt ben Får/Get 3 5,2 45388<br />
5338 Obränt ben Får/Get 1 0,7 45388<br />
5339 Obränt ben Häst 2 43,6 45388<br />
5340 Obränt ben Nöt 1 4,4 45388<br />
5341 Obränt ben Oidentifierat 6 4,2 45388<br />
5342 Obränt ben Får/Get 1 4,9 45388<br />
5343 Obränt ben Får/Get 1 1,5 45388<br />
5344 Obränt ben Får/Get 1 8,4 45388<br />
5345 Obränt ben Får/Get 3 7,5 45388<br />
5346 Obränt ben Mindre djur 2 4,6 45388<br />
5347 Obränt ben Stor gräsätare 1 6 45388<br />
5348 Obränt ben Oidentifierat 1 3,4 45388<br />
5349 Obränt ben Oidentifierat 14 14,6 45388<br />
5350 Bränt ben Oidentifierat 3 6,2 45388<br />
5351 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 46185<br />
5352 Obränt ben Nöt 1 10,2 46185<br />
5353 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 46185<br />
BILAGA 2 387
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5354 Obränt ben Tamsvin 2 0,4 46671<br />
5355 Obränt ben Oidentifierat 2 1,7 46671<br />
5356 Bränt ben Stor gräsätare 1 3,8 48666<br />
5357 Bränt ben Stor gräsätare 1 8,4 48666<br />
5358 Obränt ben Tamsvin 1 2,9 48666<br />
5359 Obränt ben Får/Get 1 6,1 48666<br />
5360 Obränt ben Får/Get 1 0,5 48666<br />
5361 Obränt ben Får/Get 1 4,1 48666<br />
5362 Obränt ben Mindre djur 2 1,1 48666<br />
5363 Obränt ben Mindre djur 2 2,3 48666<br />
5364 Obränt ben Oidentifierat 3 6,1 48666<br />
5365 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,2 48666<br />
5366 Obränt ben Oidentifierat 15 3,3 48666<br />
5367 Obränt ben Nöt 1 14,5 48666<br />
5368 Obränt ben Nöt 2 31,4 48666<br />
5369 Obränt ben Nöt 1 9,5 48666<br />
5370 Obränt ben Nöt 1 24,7 48666<br />
5371 Obränt ben Nöt 1 4,3 48666<br />
5372 Obränt ben Oidentifierat 5 9,7 48666<br />
5373 Obränt ben Stor gräsätare 1 23,5 48666<br />
5374 Obränt ben Nöt 1 28,8 48666<br />
5375 Obränt ben Häst 1 39 48666<br />
5376 Obränt ben Får/Get 1 3 48666<br />
5377 Obränt ben Får/Get 1 1,7 48666<br />
5378 Obränt ben Oidentifierat 4 3,3 48666<br />
5379 Bränt ben Oidentifierat 2 2 48686<br />
5380 Bränt ben Oidentifierat 1 1,1 48686<br />
5381 Obränt ben Oidentifierat 1 4 48686<br />
5382 Obränt ben Mindre djur 2 4,1 48686<br />
5383 Ben Föremål 1 0,7 Framtand, tam, svin, nål/pryl 48686<br />
5384 Obränt ben Oidentifierat 5 4,5 48686<br />
5385 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 48741<br />
5386 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 48754<br />
5387 Obränt ben Nöt 7 168,8 49309<br />
5388 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 49309<br />
5389 Obränt ben Tamsvin 2 15,7 49309<br />
5390 Obränt ben Får/Get 6 8,8 49309<br />
5391 Obränt ben Oidentifierat 3 1,1 49309<br />
5392 Obränt ben Mindre djur 4 4 49309<br />
5393 Obränt ben Stor gräsätare 2 15,9 49309<br />
5394 Obränt ben Stor gräsätare 7 17,5 49309<br />
5395 Obränt ben Oidentifierat 37 20,3 49309<br />
5396 Obränt ben Nöt 12 27,5 49309<br />
5397 Obränt ben Oidentifierat 16 4,2 49309<br />
5398 Obränt ben Nöt 9 15,4 49309<br />
5399 Obränt ben Nöt 1 13,1 49309<br />
5400 Obränt ben Nöt 2 50,4 49309<br />
5401 Obränt ben Nöt 1 395,7 49309<br />
5402 Obränt ben Oidentifierat 1 2,4 49333<br />
5403 Bränt ben Mindre djur 2 1,5 49410<br />
5404 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 49410<br />
5405 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 49410<br />
5406 Obränt ben Oidentifierat 3 1,5 49410<br />
388 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5407 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 49454<br />
5408 Obränt ben Oidentifierat 3 4,2 49454<br />
5409 Obränt ben Oidentifierat 5 0,4 50087<br />
5410 Obränt ben Oidentifierat 2 1 51516<br />
5411 Bränt ben Oidentifierat 3 0,1 52378<br />
5412 Obränt ben Nöt 1 2 52378<br />
5413 Obränt ben Oidentifierat 2 2 52378<br />
5414 Obränt ben Oidentifierat 1 1,5 52896<br />
5415 Obränt ben Oidentifierat 5 3 52896<br />
5416 Obränt ben Tamsvin 1 1 53319<br />
5417 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 53319<br />
5418 Obränt ben Mindre djur 2 1,8 53319<br />
5419 Obränt ben Mindre djur 1 2,2 53319<br />
5420 Obränt ben Stor gräsätare 3 24,2 53319<br />
5421 Obränt ben Oidentifierat 31 19,8 53319<br />
5422 Obränt ben Nöt 1 19,2 53347<br />
5423 Obränt ben Nöt 1 4,8 53466<br />
5424 Obränt ben Nöt 1 24,4 54701<br />
5425 Obränt ben Hund 1 2,6 55098<br />
5426 Obränt ben Får/Get 2 2,1 55841<br />
5427 Obränt ben Får/Get 1 0,7 55841<br />
5428 Svett ben Oidentifierat 1 1,2 55869<br />
5429 Obränt ben Oidentifierat 1 1,3 110734<br />
5430 Obränt ben Får/Get 1 4,8 55947<br />
5431 Obränt ben Oidentifierat 2 3,7 56531<br />
5432 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,3 56548<br />
5433 Obränt ben Nöt 1 9,3 56548<br />
5434 Obränt ben Får/Get 2 12,4 56548<br />
5435 Obränt ben Oidentifierat 1 4,8 56624<br />
5436 Obränt ben Nöt 1 30,3 57399<br />
5437 Obränt ben Stor gräsätare 1 5 57399<br />
5438 Obränt ben Oidentifierat 8 7,6 57399<br />
5439 Obränt ben Oidentifierat 1 4 57872<br />
5440 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,7 57872<br />
5441 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 58897<br />
5442 Obränt ben Tamsvin 1 2,8 58897<br />
5443 Obränt ben Häst 1 8,5 58897<br />
5444 Obränt ben Får/Get 1 14,7 58897<br />
5445 Obränt ben Stor gräsätare 2 17,7 58897<br />
5446 Obränt ben Häst 5 123,9 58897<br />
5447 Obränt ben Häst 1 7,7 58897<br />
5448 Obränt ben Oidentifierat 16 18,1 58897<br />
5449 Obränt ben Får/Get 1 17,9 59284<br />
5450 Obränt ben Får/Get 1 15,8 59284<br />
5451 Obränt ben Får/Get 2 1,8 59284<br />
5452 Obränt ben Får/Get 1 3 59284<br />
5453 Obränt ben Nöt 1 10,4 59284<br />
5454 Obränt ben Mindre djur 3 4,1 59284<br />
5455 Obränt ben Oidentifierat 4 2,8 59284<br />
5456 Obränt ben Får/Get 1 9,7 59966<br />
5457 Obränt ben Stor gräsätare 1 12,1 59966<br />
5458 Obränt ben Oidentifierat 2 3,6 59966<br />
5459 Obränt ben Nöt 2 23,4 60177<br />
BILAGA 2 389
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5460 Obränt ben Nöt 1 7,1 60177<br />
5461 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,9 60177<br />
5462 Obränt ben Mindre djur 2 4,2 60177<br />
5463 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 60177<br />
5464 Bränt ben Oidentifierat 3 1,1 60177<br />
5465 Obränt ben Häst 1 2,5 60177<br />
5467 Obränt ben Får/Get 1 0,3 60177<br />
5469 Obränt ben Mindre djur 1 2 60177<br />
5470 Obränt ben Mindre djur 8 3,6 60177<br />
5473 Obränt ben Stor gräsätare 2 39,1 60177<br />
5475 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,9 60177<br />
5479 Obränt ben Nöt 1 13,8 60177<br />
5480 Obränt ben Nöt 4 20,6 60177<br />
5486 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 60177<br />
5487 Obränt ben Nöt 1 1,1 60177<br />
5488 Obränt ben Oidentifierat 22 10,5 60177<br />
5489 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 60274<br />
5490 Obränt ben Häst 31 102,1 60274<br />
5491 Obränt ben Nöt 1 10,3 60274<br />
5492 Obränt ben Stor gräsätare 3 17,2 60274<br />
5493 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,4 60274<br />
5494 Obränt ben Stor gräsätare 1 8,9 60274<br />
5495 Obränt ben Oidentifierat 3 4,1 60274<br />
5496 Obränt ben Häst 1 205,8 60274<br />
5497 Obränt ben Oidentifierat 6 3,9 60432<br />
5498 Obränt ben Stor gräsätare 4 11,1 60490<br />
5499 Obränt ben Mindre djur 1 4,4 60490<br />
5500 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 100090<br />
5501 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 100258<br />
5502 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 100310<br />
5503 Bränt ben Oidentifierat 2 1,5 100325<br />
5504 Obränt ben Tamsvin 1 1,4 100343<br />
5505 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 100343<br />
5506 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 100343<br />
5507 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,2 100993<br />
5508 Obränt ben Nöt 1 3,8 100993<br />
5509 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 100993<br />
5510 Svett ben Oidentifierat 1 1,3 100993<br />
5511 Obränt ben Oidentifierat 4 3,8 100993<br />
5512 Bränt ben Häst 1 1,5 100993<br />
5513 Bränt ben Oidentifierat 9 5,9 100993<br />
5514 Bränt ben Nöt 2 28,5 100993<br />
5515 Bränt ben Oidentifierat 8 3,8 100993<br />
5516 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 101305<br />
5517 Obränt ben Häst 1 21,6 101189<br />
5518 Obränt ben Häst 1 25,3 101189<br />
5519 Obränt ben Oidentifierat 3 1,4 101783<br />
5520 Obränt ben Får/Get 1 5,8 101783<br />
5521 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 102033<br />
5522 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 102033<br />
5523 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 102033<br />
5524 Obränt ben Får/Get 1 2,2 39222<br />
5525 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 39222<br />
390 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5526 Obränt ben Mindre djur 1 1,4 102188<br />
5527 Obränt ben Får/Get 1 3,7 102188<br />
5528 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 102227<br />
5529 Obränt ben Nöt 2 1,4 102979<br />
5530 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 102979<br />
5531 Bränt ben Oidentifierat 2 1,3 103181<br />
5532 Bränt ben Oidentifierat 25 2,8 103181<br />
5533 Obränt ben Nöt 2 0,2 103181<br />
5534 Obränt ben Oidentifierat 4 0,8 103181<br />
5535 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 103256<br />
5536 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,3 103356<br />
5537 Obränt ben Oidentifierat 17 2 103356<br />
5538 Obränt ben Oidentifierat 1 5,2 103378<br />
5539 Obränt ben Oidentifierat 1 3,6 103518<br />
5540 Obränt ben Slidhornsdjur 6 1 103538<br />
5541 Obränt ben Nöt 3 46 121124<br />
5542 Obränt ben Oidentifierat 3 3,8 121124<br />
5543 Obränt ben Nöt 1 3,3 103621<br />
5544 Obränt ben Nöt 1 3,4 103621<br />
5545 Obränt ben Nöt 1 2 103621<br />
5546 Obränt ben Får/Get 2 4,6 103621<br />
5547 Obränt ben Får/Get 1 4,2 103621<br />
5548 Obränt ben Får/Get 1 3,4 103621<br />
5549 Obränt ben Får/Get 1 2,6 103621<br />
5550 Obränt ben Oidentifierat 1 9,7 103621<br />
5551 Obränt ben Oidentifierat 1 8,3 103621<br />
5552 Obränt ben Stor gräsätare 2 5,6 103621<br />
5553 Obränt ben Oidentifierat 9 13,4 103621<br />
5554 Obränt ben Får/Get 3 1,6 103671<br />
5555 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,9 103671<br />
5556 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 103671<br />
5557 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 103671<br />
5558 Obränt ben Oidentifierat 14 10,4 103671<br />
5559 Obränt ben Nöt 6 28,2 103671<br />
5560 Obränt ben Oidentifierat 14 2,5 103671<br />
5561 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 103707<br />
5562 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 103707<br />
5563 Obränt ben Nöt 1 5,7 103707<br />
5564 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 103707<br />
5565 Obränt ben Oidentifierat 4 6 103707<br />
5566 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 103841<br />
5567 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 103841<br />
5568 Obränt ben Får/Get 4 9,3 80192<br />
5569 Bränt ben Tamsvin 13 1,2 104485<br />
5570 Bränt ben Oidentifierat 13 0,3 104485<br />
5571 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 104531<br />
5572 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 104531<br />
5573 Obränt ben Får/Get 2 3,5 104936<br />
5574 Obränt ben Får/Get 1 8,3 104936<br />
5575 Obränt ben Nöt 1 6,9 104936<br />
5576 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 104936<br />
5577 Bränt ben Oidentifierat 6 1 104936<br />
5578 Obränt ben Mindre djur 2 1,5 104936<br />
BILAGA 2 391
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5579 Obränt ben Oidentifierat 1 2,7 104936<br />
5580 Obränt ben Oidentifierat 1 3,5 104936<br />
5581 Obränt ben Tamsvin 2 0,5 104936<br />
5582 Obränt ben Tamsvin 2 7,7 104936<br />
5583 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 105661<br />
5584 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 105661<br />
5585 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 106565<br />
5586 Obränt ben Får/Get 13 27,7 106902<br />
5587 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 106902<br />
5588 Bränt ben Oidentifierat 3 0,3 106979<br />
5589 Bränt ben Oidentifierat 1 1,7 106979<br />
5590 Obränt ben Gnagare 1 0,1 106979<br />
5591 Obränt ben Nöt 1 9,3 106979<br />
5592 Obränt ben Nöt 1 5,6 106979<br />
5593 Obränt ben Nöt 1 16,2 106979<br />
5594 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,1 106979<br />
5595 Obränt ben Mindre djur 1 2,1 106979<br />
5596 Obränt ben Får/Get 3 18,6 106979<br />
5597 Obränt ben Får/Get 1 4,8 106979<br />
5598 Obränt ben Får/Get 1 6 106979<br />
5599 Obränt ben Får/Get 1 0,8 106979<br />
5600 Obränt ben Får/Get 2 1,1 106979<br />
5601 Obränt ben Får/Get 1 0,7 106979<br />
5602 Obränt ben Får/Get 1 0,5 106979<br />
5603 Obränt ben Oidentifierat 33 18,1 106979<br />
5604 Bränt ben Oidentifierat 2 0,2 107076<br />
5605 Obränt ben Får/Get 1 2 107076<br />
5606 Obränt ben Får/Get 1 0,6 107076<br />
5607 Obränt ben Får/Get 1 0,2 107076<br />
5608 Obränt ben Får/Get 1 1,1 107076<br />
5609 Obränt ben Får/Get 1 1,3 107076<br />
5610 Obränt ben Nöt 1 3,9 107076<br />
5611 Obränt ben Nöt 1 1,6 107076<br />
5612 Obränt ben Nöt 1 1,9 107076<br />
5613 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,9 107076<br />
5614 Obränt ben Mindre djur 1 1,9 107076<br />
5615 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,3 107076<br />
5616 Obränt ben Oidentifierat 8 4,6 107076<br />
5617 Obränt ben Får/Get 1 1,5 107076<br />
5618 Obränt ben Får/Get 1 1,6 107076<br />
5619 Obränt ben Nöt 2 27,1 107076<br />
5620 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 107076<br />
5621 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 107076<br />
5622 Obränt ben Oidentifierat 17 7,8 107076<br />
5623 Bränt ben Oidentifierat 2 0,6 107187<br />
5624 Obränt ben Häst 20 23 107187<br />
5625 Obränt ben Får/Get 1 1,3 107187<br />
5626 Obränt ben Får/Get 1 3,4 107187<br />
5627 Obränt ben Oidentifierat 7 3,3 107187<br />
5628 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,1 107187<br />
5629 Obränt ben Nöt 1 5,9 107187<br />
5630 Obränt ben Nöt 3 16,7 107187<br />
5631 Obränt ben Nöt 1 3,3 107187<br />
392 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5632 Obränt ben Nöt 1 37,7 107187<br />
5633 Obränt ben Nöt 3 13,7 107187<br />
5634 Obränt ben Får/Get 2 4,5 107187<br />
5635 Obränt ben Får/Get 2 5,7 107187<br />
5636 Obränt ben Stor gräsätare 3 9,3 107187<br />
5637 Obränt ben Oidentifierat 10 4,9 107187<br />
5638 Obränt ben Får/Get 11 6,8 107187<br />
5639 Obränt ben Oidentifierat 24 10,1 107187<br />
5640 Obränt ben Oidentifierat 24 9,4 107187<br />
5641 Obränt ben Häst 1 40,8 107315<br />
5642 Obränt ben Häst 3 6,2 107315<br />
5643 Obränt ben Får/Get 1 4,2 107315<br />
5644 Obränt ben Häst 1 21,3 107315<br />
5645 Obränt ben Mindre djur 1 3,8 107315<br />
5646 Obränt ben Stor gräsätare 2 8,3 107315<br />
5647 Obränt ben Stor gräsätare 1 21,1 107315<br />
5648 Obränt ben Nöt 20 111,5 107315<br />
5649 Obränt ben Nöt 7 41,8 107315<br />
5650 Obränt ben Nöt 9 76,9 107315<br />
5651 Obränt ben Nöt 1 1,6 107315<br />
5652 Obränt ben Nöt 2 9,8 107315<br />
5653 Obränt ben Nöt 2 8,7 107315<br />
5654 Obränt ben Oidentifierat 23 15,4 107315<br />
5655 Bränt ben Oidentifierat 4 0,9 107401<br />
5656 Obränt ben Mindre djur 1 1,7 107401<br />
5657 Obränt ben Oidentifierat 1 1,6 107401<br />
5658 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 107401<br />
5659 Obränt ben Nöt 3 52,4 107401<br />
5660 Obränt ben Nöt 1 1,7 107401<br />
5661 Obränt ben Mindre djur 2 6,6 107401<br />
5662 Obränt ben Får/Get 2 1,6 107401<br />
5663 Obränt ben Nöt 7 70,9 107583<br />
5664 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 107583<br />
5665 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 108880<br />
5666 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 108824<br />
5667 Obränt ben Stor gräsätare 2 2 108841<br />
5668 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 108841<br />
5669 Obränt ben Mindre djur 2 0,5 108914<br />
5670 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 109408<br />
5671 Svett ben Oidentifierat 2 0,7 109408<br />
5672 Obränt ben Häst 1 27,6 109408<br />
5673 Obränt ben Tamsvin 1 2,7 109408<br />
5674 Obränt ben Får/Get 1 0,7 109408<br />
5675 Obränt ben Stor gräsätare 28 34,1 109408<br />
5676 Obränt ben Mindre djur 1 0,2 109408<br />
5677 Obränt ben Stor gräsätare 2 26 109408<br />
5678 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,6 109408<br />
5679 Obränt ben Oidentifierat 16 15,7 109408<br />
5680 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 109408<br />
5681 Bränt ben Oidentifierat 1 3,6 109408<br />
5682 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 109408<br />
5683 Obränt ben Får/Get 1 4,3 109408<br />
5684 Obränt ben Får/Get 2 10,1 109408<br />
BILAGA 2 393
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5685 Obränt ben Stor gräsätare 2 3,8 109408<br />
5686 Obränt ben Häst 3 22,2 109408<br />
5687 Obränt ben Oidentifierat 7 4,2 109408<br />
5688 Obränt ben Häst 1 10,3 109408<br />
5689 Obränt ben Häst 1 18,7 109408<br />
5690 Obränt ben Stor gräsätare 7 23,4 109408<br />
5691 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,2 109408<br />
5692 Obränt ben Får/Get 1 2,5 109408<br />
5693 Obränt ben Får/Get 1 2,7 109408<br />
5694 Obränt ben Mindre djur 2 2,2 109408<br />
5695 Obränt ben Mindre djur 2 3,4 109408<br />
5696 Obränt ben Oidentifierat 25 25,9 109408<br />
5697 Obränt ben Nöt 1 9,7 109408<br />
5698 Obränt ben Får/Get 1 0,7 109408<br />
5699 Obränt ben Får/Get 1 1,1 109408<br />
5700 Obränt ben Får/Get 1 1,9 109408<br />
5701 Obränt ben Får/Get 1 1,8 109408<br />
5702 Obränt ben Får/Get 1 2,7 109408<br />
5703 Obränt ben Får/Get 1 1,5 109408<br />
5704 Obränt ben Får/Get 5 1,9 109408<br />
5705 Obränt ben Oidentifierat 12 12,1 109408<br />
5706 Obränt ben Stor gräsätare 3 25,7 109408<br />
5707 Obränt ben Stor gräsätare 6 21,9 109408<br />
5708 Obränt ben Stor gräsätare 2 22,6 109408<br />
5709 Obränt ben Tamsvin 1 6,8 109408<br />
5710 Obränt ben Häst 2 40,3 109408<br />
5711 Obränt ben Häst 2 15,8 109408<br />
5712 Obränt ben Häst 1 14,5 109408<br />
5713 Obränt ben Häst 1 17,9 109408<br />
5714 Obränt ben Häst 1 21 109408<br />
5715 Obränt ben Häst 1 0,6 109408<br />
5716 Obränt ben Oidentifierat 95 57,7 109408<br />
5717 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 109655<br />
5718 Obränt ben Nöt 1 1,5 109724<br />
5719 Obränt ben Nöt 1 2,3 109724<br />
5720 Obränt ben Hund 1 1,1 109724<br />
5721 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 109724<br />
5722 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,6 109851<br />
5723 Obränt ben Oidentifierat 1 1 109864<br />
5724 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 109894<br />
5725 Obränt ben Slidhornsdjur 3 2,3 110079<br />
5726 Bränt ben Oidentifierat 27 3,7 110097<br />
5727 Bränt ben Oidentifierat 4 0,2 110239<br />
5728 Bränt ben Oidentifierat 3 0,6 110519<br />
5729 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 110812<br />
5730 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 110835<br />
5731 Obränt ben Nöt 1 9,5 110849<br />
5732 Obränt ben Stor gräsätare 2 2,7 110849<br />
5733 Obränt ben Oidentifierat 41 18 110849<br />
5734 Obränt ben Nöt 1 6,2 110908<br />
5735 Obränt ben Nöt 1 3 110908<br />
5736 Obränt ben Nöt 1 2,1 110908<br />
5737 Obränt ben Stor gräsätare 2 5 110908<br />
394 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5738 Obränt ben Oidentifierat 2 1 110908<br />
5739 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 111183<br />
5740 Bränt ben Får/Get 1 0,7 111149<br />
5741 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 111149<br />
5742 Obränt ben Oidentifierat 3 1,1 111430<br />
5743 Bränt ben Oidentifierat 3 1,3 111538<br />
5744 Obränt ben Oidentifierat 5 3 111538<br />
5745 Obränt ben Får/Get 2 2,7 112259<br />
5746 Obränt ben Oidentifierat 3 6 112309<br />
5747 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 112309<br />
5748 Obränt ben Nöt 3 12,5 112420<br />
5749 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 112637<br />
5750 Obränt ben Oidentifierat 3 3 112637<br />
5751 Obränt ben Får/Get 1 0,6 112637<br />
5752 Obränt ben Oidentifierat 4 3,2 112637<br />
5753 Obränt ben Oidentifierat 13 7,5 112824<br />
5754 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 112881<br />
5755 Obränt ben Oidentifierat 3 1,3 112969<br />
5756 Obränt ben Tamsvin 2 9,7 45388<br />
5757 Obränt ben Tamsvin 1 7,6 45388<br />
5758 Obränt ben Nöt 1 30,6 113445<br />
5759 Obränt ben Oidentifierat 12 2,4 113445<br />
5760 Obränt ben Oidentifierat 6 1,5 113445<br />
5761 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 113764<br />
5762 Obränt ben Får/Get 1 0,9 113764<br />
5763 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 113764<br />
5764 Obränt ben Mindre djur 1 1,5 113764<br />
5765 Obränt ben Mindre djur 3 0,8 113764<br />
5766 Obränt ben Oidentifierat 21 6,2 113764<br />
5767 Obränt ben Nöt 9 11,7 113782<br />
5768 Obränt ben Oidentifierat 1 2,4 113997<br />
5769 Bränt ben Oidentifierat 3 0,2 114194<br />
5770 Obränt ben Får/Get 1 3,2 114194<br />
5771 Obränt ben Får/Get 1 0,2 114194<br />
5772 Obränt ben Oidentifierat 1 1,5 114194<br />
5773 Obränt ben Nöt 1 8,5 114194<br />
5774 Obränt ben Stor gräsätare 4 10,1 114194<br />
5775 Obränt ben Oidentifierat 12 4,1 114194<br />
5776 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 114227<br />
5777 Obränt ben Slidhornsdjur 1 2,4 114227<br />
5778 Obränt ben Slidhornsdjur 3 0,8 114227<br />
5779 Obränt ben Oidentifierat 1 0,6 114227<br />
5780 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,8 114227<br />
5781 Obränt ben Häst 1 15,8 114227<br />
5782 Obränt ben Nöt 1 15,9 114227<br />
5783 Obränt ben Nöt 6 32,9 114227<br />
5784 Obränt ben Nöt 1 25,4 114227<br />
5785 Obränt ben Nöt 1 14,7 114227<br />
5786 Obränt ben Oidentifierat 11 2,5 114227<br />
5787 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,7 114246<br />
5788 Obränt ben Oidentifierat 5 5,9 114246<br />
5789 Obränt ben Får/Get 2 8,7 114306<br />
5790 Obränt ben Får/Get 1 1,5 114338<br />
BILAGA 2 395
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5791 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 114338<br />
5792 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 114338<br />
5793 Obränt ben Mindre djur 3 4,4 114338<br />
5794 Obränt ben Nöt 1 1,2 114338<br />
5795 Obränt ben Nöt 1 3,1 114338<br />
5796 Obränt ben Nöt 2 4,3 114338<br />
5797 Obränt ben Oidentifierat 19 7,1 114338<br />
5798 Obränt ben Oidentifierat 1 3,7 114367<br />
5799 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 114820<br />
5800 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 114930<br />
5801 Obränt ben Tamsvin 1 1,7 114930<br />
5802 Obränt ben Får/Get 2 2,7 114930<br />
5803 Obränt ben Får/Get 1 7 114930<br />
5804 Obränt ben Får/Get 2 3,2 114930<br />
5805 Obränt ben Får/Get 1 6,8 114930<br />
5806 Obränt ben Får/Get 1 5 114930<br />
5807 Obränt ben Får/Get 1 1,9 114930<br />
5808 Obränt ben Nöt 1 8 114930<br />
5809 Obränt ben Nöt 1 7,7 114930<br />
5810 Obränt ben Mindre djur 1 1 114930<br />
5811 Obränt ben Mindre djur 4 3,8 114930<br />
5812 Obränt ben Oidentifierat 1 1,3 114930<br />
5813 Obränt ben Oidentifierat 3 3,6 114930<br />
5814 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 114930<br />
5815 Obränt ben Stor gräsätare 4 14,8 114930<br />
5816 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,2 114930<br />
5817 Obränt ben Oidentifierat 8 8,8 114930<br />
5818 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 114953<br />
5819 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 115258<br />
5820 Obränt ben Får/Get 2 3,4 115678<br />
5821 Obränt ben Oidentifierat 2 1,3 115678<br />
5822 Obränt ben Nöt 1 2,6 116006<br />
5823 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 116142<br />
5824 Obränt ben Nöt 1 13,4 116142<br />
5825 Obränt ben Oidentifierat 21 7,7 116142<br />
5826 Obränt ben Får/Get 1 4,5 116161<br />
5827 Obränt ben Får/Get 1 1,1 116161<br />
5828 Obränt ben Oidentifierat 5 0,5 116161<br />
5829 Obränt ben Nöt 4 27 116161<br />
5830 Obränt ben Nöt 2 8,8 116161<br />
5831 Obränt ben Nöt 1 20,5 116161<br />
5832 Obränt ben Nöt 1 8,7 116161<br />
5833 Obränt ben Oidentifierat 46 29,3 116161<br />
5834 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 116397<br />
5835 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 116397<br />
5836 Bränt ben Oidentifierat 3 0,1 116397<br />
5837 Obränt ben Mindre djur 1 5,2 116397<br />
5838 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 116397<br />
5839 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 116418<br />
5840 Obränt ben Får/Get 1 0,4 116418<br />
5841 Bränt ben Oidentifierat 4 0,3 116438<br />
5842 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 116438<br />
5843 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 116438<br />
396 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5844 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 116645<br />
5845 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 116645<br />
5846 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 116809<br />
5847 Obränt ben Får/Get 1 5,7 117141<br />
5848 Obränt ben Oidentifierat 2 3,1 117141<br />
5849 Obränt ben Oidentifierat 3 0,8 117141<br />
5850 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 117229<br />
5851 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 117262<br />
5852 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 117355<br />
5853 Obränt ben Mindre djur 1 0,7 117390<br />
5854 Obränt ben Oidentifierat 1 1,9 117406<br />
5855 Obränt ben Oidentifierat 3 0,1 117406<br />
5856 Obränt ben Nöt 1 2,3 117437<br />
5857 Obränt ben Oidentifierat 18 6,5 117437<br />
5858 Bränt ben Oidentifierat 3 0,4 117486<br />
5859 Bränt ben Oidentifierat 7 2,3 117486<br />
5860 Obränt ben Stor gräsätare 1 6 118189<br />
5861 Obränt ben Oidentifierat 5 0,5 118236<br />
5862 Bränt ben Mindre djur 3 3,3 118771<br />
5863 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 118771<br />
5864 Obränt ben Mindre djur 1 1,4 118771<br />
5865 Bränt ben Oidentifierat 9 1,3 118771<br />
5866 Obränt ben Får/Get 1 6,1 118771<br />
5867 Obränt ben Får/Get 1 1,6 118771<br />
5868 Obränt ben Stor gräsätare 2 1,8 118771<br />
5869 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 118771<br />
5870 Obränt ben Får/Get 1 0,1 118771<br />
5871 Obränt ben Oidentifierat 3 1,2 118771<br />
5872 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 118771<br />
5873 Obränt ben Häst 2 0,6 118771<br />
5874 Obränt ben Tamsvin 1 38,3 118771<br />
5875 Obränt ben Tamsvin 1 0,6 118771<br />
5876 Obränt ben Får/Get 1 11,6 118771<br />
5877 Obränt ben Får/Get 1 6,6 118771<br />
5878 Obränt ben Får/Get 1 5,9 118771<br />
5879 Obränt ben Får/Get 1 0,9 118771<br />
5880 Obränt ben Får/Get 1 4,5 118771<br />
5881 Obränt ben Får/Get 1 0,9 118771<br />
5882 Obränt ben Får/Get 1 0,6 118771<br />
5883 Obränt ben Får/Get 1 2,2 118771<br />
5884 Obränt ben Mindre djur 5 4,1 118771<br />
5885 Obränt ben Mindre djur 5 3,1 118771<br />
5886 Obränt ben Oidentifierat 5 2,6 118771<br />
5887 Obränt ben Nöt 1 9,1 119317<br />
5888 Obränt ben Tamsvin 1 5,1 119317<br />
5889 Obränt ben Mindre djur 3 5,5 119317<br />
5890 Obränt ben Mindre djur 6 13,2 119317<br />
5891 Obränt ben Oidentifierat 2 0,8 119317<br />
5892 Obränt ben Oidentifierat 6 7,1 119317<br />
5893 Obränt ben Nöt 2 52,8 104417<br />
5894 Bränt ben Oidentifierat 9 1,1 119509<br />
5895 Bränt ben Oidentifierat 5 2 119564<br />
5896 Bränt ben Tamsvin 5 0,2 119580<br />
BILAGA 2 397
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5897 Bränt ben Oidentifierat 5 0,1 119580<br />
5898 Obränt ben Nöt 1 11,1 119604<br />
5899 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 119604<br />
5900 Obränt ben Får/Get 1 6,6 119760<br />
5901 Obränt ben Oidentifierat 1 2 119810<br />
5902 Bränt ben Oidentifierat 6 1,2 119845<br />
5903 Obränt ben Stor gräsätare 3 5,8 119949<br />
5904 Obränt ben Oidentifierat 7 11 119949<br />
5905 Bränt ben Mindre djur 1 0,2 120484<br />
5906 Obränt ben Får/Get 1 2,1 120484<br />
5907 Bränt ben Oidentifierat 7 0,9 120516<br />
5908 Bränt ben Oidentifierat 6 2,4 120516<br />
5909 Obränt ben Oidentifierat 5 8,9 120516<br />
5910 Bränt ben Får/Get 5 2,2 120700<br />
5911 Bränt ben Oidentifierat 4 0,2 120700<br />
5912 Obränt ben Gråsäl 1 3,5 120700<br />
5913 Obränt ben Gråsäl 1 0,2 120700<br />
5914 Obränt ben Gråsäl 1 0,3 120700<br />
5915 Obränt ben Gråsäl 1 0,4 120700<br />
5916 Obränt ben Gråsäl 1 0,5 120700<br />
5917 Obränt ben Gråsäl 1 0,2 120700<br />
5918 Obränt ben Gråsäl 1 0,7 120700<br />
5919 Obränt ben Gråsäl 1 0,3 120700<br />
5920 Obränt ben Oidentifierat 6 2 120700<br />
5921 Obränt ben Får/Get 1 0,9 120714<br />
5922 Bränt ben Oidentifierat 6 0,1 120755<br />
5923 Obränt ben Oidentifierat 2 0,9 120755<br />
5924 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 120769<br />
5925 Bränt ben Mindre djur 2 1,3 120945<br />
5926 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 120945<br />
5927 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 120945<br />
5928 Obränt ben Oidentifierat 9 6,2 120945<br />
5929 Obränt ben Mindre djur 1 1,2 121100<br />
5930 Obränt ben Oidentifierat 5 16,5 121100<br />
5931 Obränt ben Får/Get 1 1,5 121100<br />
5932 Obränt ben Får/Get 3 5,3 121100<br />
5933 Obränt ben Får/Get 3 8,9 121100<br />
5934 Obränt ben Får/Get 1 3,6 121100<br />
5935 Obränt ben Oidentifierat 8 3,2 121100<br />
5936 Obränt ben Oidentifierat 1 8,1 121100<br />
5937 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 121124<br />
5938 Obränt ben Får/Get 1 20,1 121124<br />
5939 Obränt ben Får/Get 1 12,7 121124<br />
5940 Obränt ben Får/Get 1 3,3 121124<br />
5941 Obränt ben Får/Get 1 18,5 121124<br />
5942 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,2 121124<br />
5943 Obränt ben Oidentifierat 1 1,9 121124<br />
5944 Obränt ben Oidentifierat 1 3 121124<br />
5945 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 121124<br />
5946 Obränt ben Oidentifierat 2 2,2 121403<br />
5947 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 121521<br />
5948 Obränt ben Oidentifierat 7 1,9 121521<br />
5949 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 121761<br />
398 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
5950 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 121761<br />
5951 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 121987<br />
5952 Obränt ben Får/Get 1 0,5 124144<br />
5953 Obränt ben Nöt 1 22,4 126001<br />
5954 Obränt ben Bearbetat 1 109,8 11580<br />
5955 Obränt ben Får/Get 1 1,1 11580<br />
5956 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11580<br />
5957 Obränt ben Nöt 2 21,5 11580<br />
5958 Obränt ben Oidentifierat 1 1 11580<br />
5959 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 11580<br />
5960 Bränt ben Oidentifierat 4 2,3 11580<br />
5961 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11580<br />
5962 Obränt ben Tamsvin 1 2,3 11580<br />
5963 Obränt ben Oidentifierat 18 6,9 11580<br />
5964 Bränt ben Oidentifierat 2 1,1 11580<br />
5965 Obränt ben Mindre djur 1 1,1 11580<br />
5966 Obränt ben Mindre djur 1 2 11580<br />
5967 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,9 11580<br />
5968 Obränt ben Oidentifierat 16 15,2 11580<br />
5969 Obränt ben Häst 1 3,4 11580<br />
5970 Obränt ben Får/Get 1 2,9 11580<br />
5971 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,1 11580<br />
5972 Obränt ben Får/Get 1 2 11580<br />
5973 Obränt ben Mindre djur 3 5,7 11580<br />
5974 Obränt ben Oidentifierat 4 2,3 11580<br />
5975 Obränt ben Får/Get 1 0,9 11580<br />
5976 Obränt ben Får/Get 1 3,4 11580<br />
5977 Obränt ben Mindre djur 1 0,6 11580<br />
5978 Obränt ben Mindre djur 1 2,8 11580<br />
5979 Obränt ben Mindre djur 1 0,2 11580<br />
5980 Obränt ben Mindre djur 1 0,3 11580<br />
5981 Obränt ben Oidentifierat 14 8,4 11580<br />
5982 Obränt ben Får/Get 1 0,6 11580<br />
5983 Obränt ben Nöt 1 11,2 11580<br />
5984 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 11580<br />
5985 Obränt ben Oidentifierat 7 6,3 11580<br />
5986 Obränt ben Mindre djur 2 3,6 13531<br />
5987 Obränt ben Oidentifierat 5 3,2 13531<br />
5988 Obränt ben Får/Get 1 2,7 13556<br />
5989 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,5 13556<br />
5990 Obränt ben Oidentifierat 4 2,2 13556<br />
5991 Obränt ben Slidhornsdjur 1 1,5 13722<br />
5992 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 13722<br />
5993 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 13748<br />
5994 Obränt ben Oidentifierat 4 0,1 14389<br />
5995 Obränt ben Oidentifierat 2 0,4 14424<br />
5996 Bränt ben Oidentifierat 2 2,3 14787<br />
5997 Obränt ben Oidentifierat 3 1,4 14787<br />
5998 Obränt ben Tamsvin 2 18,3 14924<br />
5999 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 14924<br />
6000 Obränt ben Oidentifierat 6 2,1 15115<br />
6001 Obränt ben Oidentifierat 3 2,2 15406<br />
6002 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 15406<br />
BILAGA 2 399
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6003 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 15469<br />
6004 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 15491<br />
6005 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,3 15520<br />
6006 Bränt ben Oidentifierat 9 3,6 15632<br />
6007 Bränt ben Oidentifierat 2 0,7 15632<br />
6008 Obränt ben Får/Get 1 0,3 15632<br />
6009 Obränt ben Fisk 3 0,1 15632<br />
6010 Obränt ben Tamsvin 1 2,8 15632<br />
6011 Obränt ben Tamsvin 1 1,5 15632<br />
6012 Obränt ben Gnagare 2 0,3 15632<br />
6013 Obränt ben Fågel 1 0,7 15632<br />
6014 Obränt ben Fågel 1 0,6 15632<br />
6015 Obränt ben Mindre djur 2 4 15632<br />
6016 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 15632<br />
6017 Obränt ben Mindre djur 3 5,6 15632<br />
6018 Obränt ben Häst 1 31,7 15632<br />
6019 Obränt ben Häst 1 10,5 15632<br />
6020 Obränt ben Nöt 1 16,7 15632<br />
6021 Obränt ben Nöt 1 2,1 15632<br />
6022 Obränt ben Nöt 1 15,9 15632<br />
6023 Obränt ben Nöt 1 12,3 15632<br />
6024 Obränt ben Nöt 3 22 15632<br />
6025 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,8 15632<br />
6026 Obränt ben Stor gräsätare 1 5,5 15632<br />
6027 Obränt ben Stor gräsätare 2 13 15632<br />
6028 Obränt ben Stor gräsätare 2 5,9 15632<br />
6029 Obränt ben Stor gräsätare 1 3,9 15632<br />
6030 Obränt ben Stor gräsätare 1 0,9 15632<br />
6031 Obränt ben Oidentifierat 70 17,4 15632<br />
6032 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 15654<br />
6033 Obränt ben Nöt 1 5,1 15855<br />
6034 Obränt ben Mindre djur 1 1,3 15855<br />
6035 Obränt ben Oidentifierat 8 1,9 15855<br />
6036 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 15903<br />
6037 Svett ben Får/Get 1 0,4 15937<br />
6038 Obränt ben Oidentifierat 16 3,9 15937<br />
6039 Obränt ben Nöt 2 41 16924<br />
6040 Obränt ben Nöt 9 65,7 16924<br />
6041 Obränt ben Mindre djur 1 2 16924<br />
6042 Bränt ben Mindre djur 1 0,6 17078<br />
6043 Bränt ben Oidentifierat 6 2,2 17078<br />
6044 Obränt ben Nöt 1 4,1 17078<br />
6045 Obränt ben Get 1 17,8 17078<br />
6046 Obränt ben Får/Get 1 5 17078<br />
6047 Obränt ben Får/Get 1 2,1 17078<br />
6048 Obränt ben Får/Get 5 17,2 17078<br />
6049 Obränt ben Mindre djur 2 5,2 17078<br />
6050 Obränt ben Mindre djur 7 4,1 17078<br />
6051 Obränt ben Oidentifierat 2 2,4 17078<br />
6052 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 41514<br />
6053 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,1 47827<br />
6054 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 50419<br />
6055 Bränt ben Oidentifierat 3 0,1 54307<br />
400 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6056 Obränt ben Oidentifierat 2 0,5 54307<br />
6057 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 54425<br />
6058 Obränt ben Oidentifierat 3 0,8 9650<br />
6059 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 9669<br />
6060 Bränt ben Oidentifierat 1 1,7 9669<br />
6061 Bränt ben Mindre djur 1 0,3 9704<br />
6062 Bränt ben Oidentifierat 7 0,9 9704<br />
6063 Obränt ben Mindre djur 2 1,3 9704<br />
6064 Obränt ben Oidentifierat 7 1,6 9704<br />
6065 Obränt ben Får/Get 1 0,5 9721<br />
6066 Obränt ben Oidentifierat 8 3,5 9721<br />
6067 Bränt ben Oidentifierat 6 1,3 9738<br />
6068 Ben Bearbetat 2 5,6 9738<br />
6069 Bränt ben Oidentifierat 2 0,3 9758<br />
6070 Obränt ben Oidentifierat 3 0,2 9758<br />
6071 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 9773<br />
6072 Obränt ben Oidentifierat 6 1,8 9773<br />
6073 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 9787<br />
6074 Obränt ben Oidentifierat 2 0,6 9787<br />
6075 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 41887<br />
6076 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 41887<br />
6077 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 13894<br />
6078 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 13870<br />
6079 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 13909<br />
6080 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 13909<br />
6081 Bränt ben Oidentifierat 1 0,4 13929<br />
6082 Obränt ben Oidentifierat 4 0,6 13929<br />
6083 Obränt ben Oidentifierat 3 0,1 14080<br />
6084 Obränt ben Nöt 1 1,4 14115<br />
6085 Obränt ben Får/Get 1 2 14115<br />
6086 Obränt ben Mindre djur 1 1,2 14115<br />
6087 Obränt ben Mindre djur 1 0,9 14115<br />
6088 Obränt ben Mindre djur 1 0,6 14115<br />
6089 Obränt ben Oidentifierat 6 6,1 14115<br />
6090 Obränt ben Får/Get 1 0,3 14389<br />
6091 Obränt ben Oidentifierat 5 3,6 14389<br />
6092 Bränt ben Oidentifierat 1 3,1 14490<br />
6093 Obränt ben Mindre djur 1 1,9 14490<br />
6094 Obränt ben Nöt 1 23,3 14523<br />
6095 Obränt ben Nöt 1 13,5 14523<br />
6096 Obränt ben Oidentifierat 10 0,7 14523<br />
6097 Obränt ben Får/Get 1 4 14592<br />
6098 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 14610<br />
6099 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 14877<br />
6100 Obränt ben Får/Get 1 3,2 15240<br />
6101 Obränt ben Nöt 1 16,1 15240<br />
6102 Obränt ben Stor gräsätare 2 9,7 15240<br />
6103 Obränt ben Oidentifierat 6 1,7 15240<br />
6104 Bränt ben Oidentifierat 3 0,8 15240<br />
6105 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 15240<br />
6106 Obränt ben Nöt 1 11,6 15240<br />
6107 Obränt ben Nöt 1 2,9 15240<br />
6108 Obränt ben Nöt 1 3,6 15240<br />
BILAGA 2 401
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6109 Obränt ben Nöt 1 4,7 15240<br />
6110 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 15240<br />
6111 Obränt ben Oidentifierat 31 20,6 15240<br />
6112 Obränt ben Häst 1 6,2 15294<br />
6113 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 41584<br />
6114 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 42270<br />
6115 Obränt ben Oidentifierat 2 0,1 341<br />
6116 Obränt ben Nöt 1 6,5 341<br />
6117 Obränt ben Tamsvin 12 5,5 341<br />
6118 Obränt ben Oidentifierat 5 0,3 341<br />
6119 Obränt ben Tamsvin 3 0,7 341<br />
6120 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 341<br />
6121 Obränt ben Tamsvin 3 8,1 341<br />
6122 Obränt ben Tamsvin 1 1,3 341<br />
6123 Obränt ben Tamsvin 4 5,1 341<br />
6124 Obränt ben Nöt 1 5,7 341<br />
6125 Obränt ben Häst 1 6,1 341<br />
6126 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,3 341<br />
6127 Obränt ben Stor gräsätare 6 4,7 341<br />
6128 Obränt ben Oidentifierat 80 18 341<br />
6129 Obränt ben Tamsvin 3 0,7 341<br />
6130 Obränt ben Tamsvin 3 1 341<br />
6131 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 341<br />
6132 Obränt ben Tamsvin 2 0,9 341<br />
6133 Obränt ben Tamsvin 1 4,4 341<br />
6134 Obränt ben Tamsvin 17 1,1 341<br />
6135 Obränt ben Tamsvin 80 26,4 341<br />
6136 Obränt ben Fågel 11 1,6 341<br />
6137 Obränt ben Nöt 17 22,5 341<br />
6138 Obränt ben Nöt 66 9,9 341<br />
6139 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 341<br />
6140 Obränt ben Får/Get 1 5,5 341<br />
6141 Obränt ben Tamsvin 1 1,7 341<br />
6142 Obränt ben Tamsvin 4 0,9 341<br />
6143 Obränt ben Tamsvin 4 0,7 341<br />
6144 Obränt ben Nöt 3 34,6 341<br />
6145 Obränt ben Nöt 1 21,6 341<br />
6146 Obränt ben Nöt 1 5,1 341<br />
6147 Obränt ben Slidhornsdjur 5 0,6 341<br />
6148 Obränt ben Stor gräsätare 2 4,9 341<br />
6149 Obränt ben Oidentifierat 23 5,3 341<br />
6150 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 341<br />
6151 Obränt ben Tamsvin 1 0,9 341<br />
6152 Obränt ben Tamsvin 1 3,8 341<br />
6153 Obränt ben Tamsvin 7 0,8 341<br />
6154 Obränt ben Tamsvin 90 16,3 341<br />
6155 Obränt ben Nöt 1 6,8 341<br />
6156 Obränt ben Nöt 1 15,2 341<br />
6157 Obränt ben Nöt 1 18,9 341<br />
6158 Obränt ben Nöt 1150 86,3 341<br />
6159 Obränt ben Nöt 0 21,9 341<br />
6160 Obränt ben Nöt 1 0,3 341<br />
6161 Obränt ben Tamsvin 3 0,3 341<br />
402 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6162 Obränt ben Oidentifierat 3 0,2 341<br />
6163 Obränt ben Oidentifierat 12 2,2 341<br />
6164 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,3 341<br />
6165 Bränt ben Oidentifierat 3 0,9 341<br />
6166 Obränt ben Får/Get 1 0,2 341<br />
6167 Obränt ben Får/Get 1 0,5 341<br />
6168 Obränt ben Får/Get 1 0,6 341<br />
6169 Obränt ben Får/Get 1 1,2 341<br />
6170 Obränt ben Får/Get 1 2,8 341<br />
6171 Obränt ben Får/Get 1 3,1 341<br />
6172 Obränt ben Får/Get 2 1,4 341<br />
6173 Obränt ben Slidhornsdjur 8 0,8 341<br />
6174 Obränt ben Slidhornsdjur 3 1,6 341<br />
6175 Obränt ben Nöt 5 28,1 341<br />
6176 Obränt ben Nöt 1 7,5 341<br />
6177 Obränt ben Nöt 1 7,2 341<br />
6178 Obränt ben Nöt 16 46,9 341<br />
6179 Obränt ben Oidentifierat 126 22 341<br />
6180 Obränt ben Får/Get 1 3,6 341<br />
6181 Obränt ben Nöt 1 2,6 341<br />
6182 Obränt ben Oidentifierat 41 2,6 341<br />
6183 Bränt ben Oidentifierat 6 3,4 341<br />
6184 Obränt ben Får/Get 1 0,4 341<br />
6185 Obränt ben Nöt 1 3,2 341<br />
6186 Obränt ben Häst 1 2,5 341<br />
6187 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,2 341<br />
6188 Obränt ben Oidentifierat 6 0,6 341<br />
6189 Obränt ben Tamsvin 3 1,1 341<br />
6190 Obränt ben Tamsvin 4 1,8 341<br />
6191 Obränt ben Tamsvin 1 2,2 341<br />
6192 Obränt ben Tamsvin 1 10,8 341<br />
6193 Obränt ben Får/Get 1 0,5 341<br />
6194 Obränt ben Får/Get 1 0,6 341<br />
6195 Obränt ben Oidentifierat 3 2,1 341<br />
6196 Obränt ben Nöt 5 23,9 341<br />
6197 Obränt ben Nöt 4 22,8 341<br />
6198 Obränt ben Oidentifierat 120 35,7 341<br />
6199 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 341<br />
6200 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 341<br />
6201 Obränt ben Får/Get 1 10,3 341<br />
6202 Obränt ben Nöt 1 2,1 341<br />
6203 Obränt ben Nöt 1 56,6 341<br />
6204 Obränt ben Oidentifierat 6 4,9 341<br />
6205 Obränt ben Nöt 1 4,8 341<br />
6206 Obränt ben Nöt 1 3,6 341<br />
6207 Obränt ben Får/Get 1 0,9 341<br />
6208 Obränt ben Får/Get 1 3,9 341<br />
6209 Obränt ben Stor gräsätare 8 13,2 341<br />
6210 Obränt ben Mindre djur 1 2,9 341<br />
6211 Obränt ben Oidentifierat 26 21 341<br />
6212 Bränt ben Oidentifierat 1 0,9 341<br />
6213 Bränt ben Oidentifierat 4 0,8 341<br />
6214 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 341<br />
BILAGA 2 403
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6215 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 341<br />
6216 Obränt ben Oidentifierat 35 5,8 341<br />
6217 Bränt ben Oidentifierat 2 0,1 341<br />
6218 Obränt ben Får/Get 1 0,5 341<br />
6219 Obränt ben Nöt 6 1,5 341<br />
6220 Obränt ben Oidentifierat 4 0,6 341<br />
6221 Bränt ben Oidentifierat 4 0,6 341<br />
6222 Obränt ben Tamsvin 1 1,1 341<br />
6223 Obränt ben Tamsvin 4 2,8 341<br />
6224 Obränt ben Tamsvin 1 1,6 341<br />
6225 Obränt ben Får/Get 1 0,8 341<br />
6226 Obränt ben Får/Get 1 5 341<br />
6227 Obränt ben Nöt 1 2,7 341<br />
6228 Obränt ben Nöt 1 2,7 341<br />
6229 Obränt ben Nöt 1 4,3 341<br />
6230 Obränt ben Nöt 2 10,1 341<br />
6231 Obränt ben Nöt 1 1,8 341<br />
6232 Obränt ben Stor gräsätare 2 19,4 341<br />
6233 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,6 341<br />
6234 Obränt ben Oidentifierat 90 35,7 341<br />
6235 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 341<br />
6236 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 341<br />
6237 Obränt ben Tamsvin 1 6 341<br />
6238 Obränt ben Nöt 1 7,7 341<br />
6239 Obränt ben Fågel 1 1,3 341<br />
6240 Obränt ben Stor gräsätare 7 21,1 341<br />
6241 Obränt ben Oidentifierat 50 25,6 341<br />
6242 Bränt ben Oidentifierat 1 0,9 341<br />
6243 Obränt ben Får/Get 1 1,2 341<br />
6244 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 341<br />
6245 Obränt ben Oidentifierat 5 0,4 341<br />
6246 Obränt ben Tamsvin 2 2,5 341<br />
6247 Obränt ben Tamsvin 1 0,7 341<br />
6248 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 341<br />
6249 Obränt ben Tamsvin 1 1,2 341<br />
6250 Obränt ben Nöt 1 0,2 341<br />
6251 Obränt ben Nöt 5 12,6 341<br />
6252 Obränt ben Nöt 2 48,1 341<br />
6253 Obränt ben Nöt 7 51,9 341<br />
6254 Obränt ben Nöt 4 31,3 341<br />
6255 Obränt ben Nöt 5 5,6 341<br />
6256 Obränt ben Oidentifierat 25 9,7 341<br />
6257 Obränt ben Får/Get 4 2 341<br />
6258 Obränt ben Får/Get 5 6,8 341<br />
6259 Obränt ben Nöt 1 59,8 341<br />
6260 Obränt ben Nöt 1 2 341<br />
6261 Obränt ben Oidentifierat 5 1,7 341<br />
6262 Obränt ben Oidentifierat 1 1,3 341<br />
6263 Bränt ben Oidentifierat 7 1,2 341<br />
6264 Obränt ben Får/Get 1 0,8 341<br />
6265 Obränt ben Nöt 1 0,5 341<br />
6266 Obränt ben Tamsvin 1 3,3 341<br />
6267 Obränt ben Oidentifierat 34 10,2 341<br />
404 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6268 Obränt ben Slidhornsdjur 6 4,1 824<br />
6269 Obränt ben Oidentifierat 9 2,6 946<br />
6270 Obränt ben Oidentifierat 8 13,4 946<br />
6271 Obränt ben Oidentifierat 5 0,6 946<br />
6272 Obränt ben Oidentifierat 7 1,9 946<br />
6273 Obränt ben Nöt 1 5,9 946<br />
6274 Obränt ben Tamsvin 1 0,8 Lösfynd<br />
6275 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 48945<br />
6276 Obränt ben Stor gräsätare 1 3 48945<br />
6277 Obränt ben Nöt 3 2,9 48945<br />
6278 Obränt ben Oidentifierat 2 3,5 10239<br />
6279 Obränt ben Nöt 2 49,3 48945<br />
6280 Obränt ben Tamsvin 7 7,9 Lösfynd<br />
6281 Bränt ben Nöt 14 11 20029<br />
6282 Obränt ben Oidentifierat 11 5,4 20029<br />
6283 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 15937<br />
6284 Obränt ben Mindre djur 1 2,7 15937<br />
6285 Obränt ben Oidentifierat 7 1,9 15937<br />
6286 Bränt ben Oidentifierat 1 2,6 15632<br />
6287 Obränt ben Oidentifierat 1 1,5 11885<br />
6288 Svett ben Oidentifierat 1 0,6 Lösfynd<br />
6289 Obränt ben Nöt 4 10,6 10832<br />
6290 Bränt ben Oidentifierat 4 1,5 11964<br />
6291 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 11964<br />
6292 Obränt ben Oidentifierat 5 1,6 11964<br />
6293 Obränt ben Nöt 1 5,3 48945<br />
6294 Bränt ben Oidentifierat 1 2 Lösfynd<br />
6295 Obränt ben Får/Get 1 2,8 51088<br />
6296 Obränt ben Häst 1 42,7 49343 202276<br />
6297 Obränt ben Häst 1 133,7 44522 202276<br />
6298 Obränt ben Häst 13 39,9 44479<br />
6299 Bränt ben Oidentifierat 4 0,4 43536<br />
6300 Obränt ben Får/Get 1 5,5 43536<br />
6301 Obränt ben Tamsvin 2 1 43536<br />
6302 Obränt ben Mindre djur 1 0,5 43536<br />
6303 Obränt ben Oidentifierat 3 1,3 43536<br />
6304 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 45085<br />
6305 Bränt ben Oidentifierat 4 0,2 51088<br />
6306 Obränt ben Stor gräsätare 1 13,7 51088<br />
6307 Obränt ben Nöt 1 6,5 51088<br />
6308 Obränt ben Nöt 3 4,9 51088<br />
6309 Obränt ben Oidentifierat 5 0,5 51088<br />
6310 Obränt ben Oidentifierat 18 5,9 51088<br />
6311 Bränt ben Oidentifierat 1 0,6 51088<br />
6313 Bränt ben Oidentifierat 1 0,7 Lösfynd<br />
6314 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 49025<br />
6315 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 49025<br />
6316 Obränt ben Nöt 1 3,4 Lösfynd<br />
6317 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,2 Lösfynd<br />
6318 Obränt ben Nöt 1 2,3 Lösfynd<br />
6319 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 Lösfynd<br />
6320 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 Lösfynd<br />
6321 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 Lösfynd<br />
BILAGA 2 405
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6322 Obränt ben Oidentifierat 1 1,2 Lösfynd<br />
6323 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,7 Lösfynd<br />
6324 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 Lösfynd<br />
6325 Obränt ben Oidentifierat 1 0,3 Lösfynd<br />
6326 Obränt ben Oidentifierat 2 0,6 Lösfynd<br />
6327 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 49025<br />
6328 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 Lösfynd<br />
6329 Obränt ben Nöt 2 8,1 Lösfynd<br />
6330 Obränt ben Nöt 2 3,6 Lösfynd<br />
6331 Obränt ben Tamsvin 1 2,7 Lösfynd<br />
6332 Obränt ben Nöt 1 14,9 51088<br />
6333 Obränt ben Oidentifierat 3 0,5 51088<br />
6334 Obränt ben Oidentifierat 3 2,5 51088<br />
6335 Obränt ben Oidentifierat 3 0,8 Lösfynd<br />
6336 Obränt ben Stor gräsätare 7 21 Lösfynd<br />
6337 Obränt ben Oidentifierat 14 3,7 Lösfynd<br />
6338 Obränt ben Häst 7 30,8 Lösfynd<br />
6339 Obränt ben Häst 1 5 Lösfynd<br />
6340 Obränt ben Stor gräsätare 2 4,3 Lösfynd<br />
6341 Obränt ben Stor gräsätare 1 2,7 Lösfynd<br />
6342 Obränt ben Stor gräsätare 3 9,2 Lösfynd<br />
6343 Obränt ben Nöt 1 1,3 49343<br />
6344 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 20537<br />
6345 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 20558<br />
6346 Bränt ben Oidentifierat 23 0,9 20589<br />
6347 Obränt ben Oidentifierat 3 1,1 20589<br />
6348 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 20466<br />
6349 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 20469<br />
6350 Bränt ben Oidentifierat 2 0,4 20485<br />
6351 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 20485<br />
6352 Bränt ben Oidentifierat 1 0,5 20532<br />
6353 Obränt ben Mindre djur 2 0,5 20532<br />
6354 Obränt ben Nöt 1 0,2 20512<br />
6355 Obränt ben Stor gräsätare 7 5,5 20512<br />
6356 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 20512<br />
6357 Obränt ben Får/Get 1 0,4 20523<br />
6358 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 20623<br />
6359 Obränt ben Oidentifierat 8 1,1 20623<br />
6360 Obränt ben Nöt 1 2,2 20626<br />
6361 Obränt ben Oidentifierat 5 0,3 20626<br />
6362 Obränt ben Oidentifierat 3 0,4 20631<br />
6363 Obränt ben Oidentifierat 3 0,1 20635<br />
6364 Obränt ben Slidhornsdjur 3 0,4 20643<br />
6365 Obränt ben Oidentifierat 2 0,7 20647<br />
6366 Bränt ben Oidentifierat 1 0,2 20665<br />
6367 Obränt ben Slidhornsdjur 2 0,7 20665<br />
6368 Obränt ben Oidentifierat 3 0,9 20665<br />
6369 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 20667<br />
6370 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,6 51369<br />
6371 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 51377<br />
6372 Obränt ben Oidentifierat 4 3,9 51377<br />
6373 Obränt ben Får/Get 1 3,5 51384<br />
6374 Obränt ben Får/Get 1 2,9 51384<br />
406 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6375 Obränt ben Slidhornsdjur 3 1,1 51384<br />
6376 Obränt ben Oidentifierat 5 2,9 51384<br />
6377 Obränt ben Nöt 1 1,5 51384<br />
6378 Obränt ben Nöt 11 37,4 51384<br />
6379 Obränt ben Nöt 5 29,9 51384<br />
6380 Obränt ben Får/Get 1 3,1 51388<br />
6381 Obränt ben Får/Get 1 0,9 51388<br />
6382 Obränt ben Häst 1 4,5 51388<br />
6383 Obränt ben Stor gräsätare 5 18,8 51388<br />
6384 Obränt ben Oidentifierat 7 3 51408<br />
6385 Obränt ben Häst 1 41,1 51421<br />
6386 Obränt ben Häst 1 45,9 51421<br />
6387 Obränt ben Häst 1 43,1 51421<br />
6388 Obränt ben Häst 1 40,2 51421<br />
6389 Obränt ben Häst 1 36,1 51421<br />
6390 Obränt ben Stor gräsätare 9 13,2 51421<br />
6391 Obränt ben Oidentifierat 3 0,6 51421<br />
6392 Obränt ben Slidhornsdjur 4 0,6 201025<br />
6393 Obränt ben Oidentifierat 4 2,9 Lösfynd<br />
6394 Obränt ben Tamsvin 1 0,5 49025<br />
6395 Obränt ben Nöt 2 2,2 49025<br />
6396 Obränt ben Oidentifierat 1 0,5 49025<br />
6397 Obränt ben Får/Get 1 4,1 49025<br />
6398 Obränt ben Får/Get 1 0,7 49025<br />
6399 Obränt ben Nöt 2 7,1 49025<br />
6400 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 49025<br />
6401 Obränt ben Får/Get 1 0,3 Lösfynd<br />
6402 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,6 Lösfynd<br />
6403 Obränt ben Nöt 1 10 Lösfynd<br />
6404 Obränt ben Stor gräsätare 4 9,8 Lösfynd<br />
6405 Obränt ben Oidentifierat 35 11,9 Lösfynd<br />
6406 Svett ben Får/Get 1 3,5 Lösfynd<br />
6407 Obränt ben Får/Get 1 0,4 Lösfynd<br />
6408 Obränt ben Stor gräsätare 1 11,3 Lösfynd<br />
6409 Obränt ben Oidentifierat 6 4,3 Lösfynd<br />
6410 Bränt ben Får/Get 1 0,9 Lösfynd<br />
6411 Obränt ben Stor gräsätare 1 6 Lösfynd<br />
6412 Obränt ben Oidentifierat 1 3,5 Lösfynd<br />
6413 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 49343<br />
6414 Obränt ben Oidentifierat 1 0,2 109983<br />
6415 Obränt ben Oidentifierat 5 1,7 Lösfynd<br />
6416 Bränt ben Oidentifierat 2 0,5 502<br />
6417 Obränt ben Oidentifierat 9 0,7 502<br />
6418 Obränt ben Får/Get 2 4,8 9958<br />
6419 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 9958<br />
6420 Obränt ben Får/Get 1 0,4 11188<br />
6421 Obränt ben Får/Get 1 2,5 11188<br />
6422 Obränt ben Mindre djur 1 2,5 11188<br />
6423 Obränt ben Får/Get 1 0,7 11188<br />
6424 Obränt ben Får/Get 5 0,5 11188<br />
6425 Obränt ben Oidentifierat 2 1,4 11188<br />
6426 Obränt ben Häst 1 9,7 11704<br />
6427 Obränt ben Oidentifierat 1 1,8 11704<br />
BILAGA 2 407
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6428 Bränt ben Oidentifierat 1 0,8 12628<br />
6429 Obränt ben Stor gräsätare 1 7,6 12628<br />
6430 Obränt ben Stor gräsätare 1 1,2 12628<br />
6431 Obränt ben Får/Get 2 1,9 12628<br />
6432 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 12860<br />
6433 Obränt ben Oidentifierat 5 0,2 12860<br />
6434 Obränt ben Tamsvin 1 16,8 12860<br />
6435 Obränt ben Nöt 2 28,2 12860<br />
6436 Obränt ben Häst 1 13,8 12860<br />
6437 Obränt ben Stor gräsätare 1 4,5 12860<br />
6438 Obränt ben Stor gräsätare 1 6,2 12860<br />
6439 Obränt ben Oidentifierat 5 11,5 12860<br />
6440 Bränt ben Oidentifierat 3 0,6 24002<br />
6441 Obränt ben Mindre djur 1 2,9 33261<br />
6442 Obränt ben Nöt 1 4,1 33261<br />
6443 Obränt ben Oidentifierat 12 15,7 33261<br />
6444 Obränt ben Slidhornsdjur 1 0,1 43131<br />
6445 Obränt ben Oidentifierat 2 0,2 43131<br />
6446 Obränt ben Häst 1 1,8 18960<br />
6447 Bränt ben Oidentifierat 1 0,3 20089<br />
6448 Obränt ben Oidentifierat 5 2,6 20089<br />
6449 Obränt ben Får/Get 1 0,4 17322<br />
6450 Obränt ben Får/Get 1 0,3 10135<br />
6451 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 588<br />
6452 Obränt ben Oidentifierat 1 0,9 11964 48465<br />
6453 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 28543<br />
6454 Obränt ben Oidentifierat 1 0,4 28543<br />
6455 Obränt ben Oidentifierat 6 0,2 28543<br />
6456 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 28583<br />
6457 Obränt ben Oidentifierat 2 0,3 28583<br />
6458 Bränt ben Oidentifierat 1 0,1 112190<br />
6459 Obränt ben Oidentifierat 4 0,1 112190<br />
6460 Obränt ben Oidentifierat 1 0,1 112208<br />
6461 Obränt ben Oidentifierat 2 0,6 112259<br />
6462 Obränt ben Nöt 1 2,2 33419<br />
6463 Obränt ben Nöt 1 35,2 33419<br />
6464 Obränt ben Nöt 1 26,8 33419<br />
6465 Obränt ben Nöt 1 16,9 33419<br />
6466 Obränt ben Nöt 1 29,4 33419<br />
6467 Obränt ben Nöt 9 143 33419<br />
6468 Obränt ben Häst 1 204,6 33419<br />
6469 Obränt ben Häst 3 313,5 33419<br />
6470 Obränt ben Häst 1 18,8 33419<br />
6471 Obränt ben Häst 4 50,3 33419<br />
6472 Obränt ben Häst 1 29 33419<br />
6473 Obränt ben Häst 1 191,7 33419<br />
6474 Obränt ben Häst 4 123 33419<br />
6475 Obränt ben Stor gräsätare 3 3,3 33419<br />
6476 Obränt ben Mindre djur 2 4 33419<br />
6477 Obränt ben Oidentifierat 1 0,7 33419<br />
6478 Bränt ben Människa 1 0,7 51388<br />
6479 Bränt ben Människa 1 0,4 51388<br />
6480 Bränt ben Människa 1 0,7 51388<br />
408 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6481 Bränt ben Människa 3 0,7 51388<br />
6482 Bränt ben Människa 1 0,3 51388<br />
6483 Bränt ben Människa 7 1,6 51388<br />
6484 Bränt ben Människa 1 0,1 51388<br />
6485 Bränt ben Människa 1 0,3 51388<br />
6486 Bränt ben Oidentifierat 34 2 51388<br />
6487 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6488 Bränt ben Människa 1 0,4 109724<br />
6489 Bränt ben Människa 1 1,4 109724<br />
6490 Bränt ben Människa 3 1,3 109724<br />
6491 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6492 Bränt ben Människa 1 4,1 109724<br />
6493 Bränt ben Människa 2 3,2 109724<br />
6494 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6495 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6496 Bränt ben Oidentifierat 3 4,9 109724<br />
6497 Bränt ben Oidentifierat 21 4,1 109724<br />
6498 Bränt ben Människa 1 5,5 109724<br />
6499 Bränt ben Människa 1 3,7 109724<br />
6500 Bränt ben Människa 1 0,4 109724<br />
6501 Bränt ben Människa 1 0,4 109724<br />
6502 Bränt ben Människa 1 0,5 109724<br />
6503 Bränt ben Människa 1 1,7 109724<br />
6504 Bränt ben Människa 1 1,3 109724<br />
6505 Bränt ben Människa 1 0,4 109724<br />
6506 Bränt ben Människa 1 0,9 109724<br />
6507 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6508 Bränt ben Människa 1 0,3 109724<br />
6509 Bränt ben Människa 2 1 109724<br />
6510 Bränt ben Människa 2 0,4 109724<br />
6511 Bränt ben Människa 1 5,5 109724<br />
6512 Bränt ben Människa 1 4,4 109724<br />
6513 Bränt ben Människa 8 5,6 109724<br />
6514 Bränt ben Människa 10 3,3 109724<br />
6515 Bränt ben Människa 17 30,2 109724<br />
6516 Bränt ben Oidentifierat 82 26,4 109724<br />
6517 Bränt ben Oidentifierat 40 0,5 109724<br />
6518 Ben Nål 3 2,4 26529<br />
6519 Horn Kam 1 0,3 3357<br />
6520 Bränd lera Bränd lera 5 4,3 11964 48465<br />
6521 Harts Harts 1 10,7 40067<br />
6522 Harts Harts 3 0,2 43821<br />
6523 Harts Harts 2 0,8 60177<br />
6524 Järn Hyveljärn/skavjärn 3 18,2 Konserverad 11704<br />
6525 Järn Mejsel 1 10,6 Konserverad 12704<br />
6526 Järn Ten 1 1,1 30639<br />
6527 Järn Remsölja 1 15,9 Konserverad 19341<br />
6528 Järn Tråd 7 3,9 Konserverad 51088<br />
6529 Järn Skrapa 1 20,2 Konserverad 21272<br />
6530 Metall Tennten 1 0,9 32 x 5 mm, konserverad 48945<br />
6531 Järn Oidentifierat 1 0,7 Konserverad 5162<br />
6532 Järn Syl 1 3,8 Konserverad 17522<br />
6533 Horn Kam 1 1,4 Konserverad 130655<br />
BILAGA 2 409
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6534 Bränd lera Bränd lera 2 68,3 Avtryck 130063<br />
6535 Keramik Skärva 1 2 130081<br />
6536 Keramik Trebensgryta 1 30,3 Bottendel 130081<br />
6537 Piplera Kritpipa 1 9,6 130081<br />
6538 Järn Hästskosöm 1 10 130325<br />
6539 Bränd lera Bränd lera 1 0,4 130325<br />
6540 Bränd lera Bränd lera 1 6,6 130989<br />
6541 Bergart Malsten 1 252,3 130989<br />
6542 Ben Bearbetat 1 1,1 Långt rörben, st.gräsätare, bearb. Lösfynd<br />
6543 Bränd lera Bränd lera 5 71,2 Avtryck 130081<br />
6544 Järn Oidentifierat 2 85,9 130655<br />
6545 Järn Lie 1 59,2 130655<br />
6546 Järn Spik 2 13,6 210385<br />
6547 Bergart Malsten 1 204 210386<br />
6549 Järn Föremål 4 174,1 Sentida byggnadsbeslag<br />
ej tillvarataget Lösfynd<br />
6550 Bränd lera Tegel 2 40,3 Lösfynd<br />
6551 Keramik Skärva 1 7,2 Mynning, mynningsrand Lösfynd<br />
6552 Bränd lera Bränd lera 1 37,9 Lösfynd<br />
6553 Piplera Kritpipa 1 4,8 Lösfynd<br />
6554 Järn Hästsko 1 231,6 130655<br />
6555 Järn Hästsko 1 56,7 130655<br />
6556 CU-leg Spänne 1 9,3 21974<br />
6557 Bränd lera Bränd lera 7 0 Lösfynd<br />
6558 Järn Hästsko 1 0 Lösfynd<br />
6561 Keramik Skärva 1 6,1 5162<br />
6562 Keramik Skärva 1 50 Mynning, skuldra 21974<br />
6563 Obränt ben Häst 2 144,7 210386<br />
6564 Obränt ben Häst 1 213,2 210386<br />
6565 Obränt ben Häst 1 44,8 210386<br />
6566 Obränt ben Häst 10 168,2 210386<br />
6567 Obränt ben Häst 1 35,3 210386<br />
6568 Obränt ben Häst 6 81,6 210386<br />
6569 Obränt ben Häst 1 34 210386<br />
6570 Obränt ben Häst 7 187,2 210386<br />
6571 Obränt ben Häst 2 7,9 210386<br />
6572 Obränt ben Häst 1 55,3 210386<br />
6573 Obränt ben Nöt 1 13,8 210386<br />
6574 Obränt ben Nöt 1 12,6 210386<br />
6575 Obränt ben Får/Get 2 10,2 210386<br />
6576 Obränt ben Får/Get 1 13,6 210386<br />
6577 Obränt ben Tamsvin 1 21,4 210386<br />
6578 Obränt ben Tamsvin 1 1 210386<br />
6579 Obränt ben Oidentifierat 6 24,7 210386<br />
6580 Obränt ben Oidentifierat 14 30,8 210386<br />
6582 Obränt ben Häst 1 346,9 210385<br />
6583 Obränt ben Häst 1 48,3 210385<br />
6584 Obränt ben Häst 1 2,9 210385<br />
6585 Obränt ben Häst 0 276,3 210385<br />
6586 Obränt ben Häst 1 56,7 210385<br />
6587 Obränt ben Häst 1 9,6 210385<br />
6588 Obränt ben Häst 2 40,6 210385<br />
6589 Obränt ben Tamsvin 1 10,2 210385<br />
410 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6590 Obränt ben Får/Get 1 6,6 210385<br />
6591 Obränt ben Nöt 1 33,5 210385<br />
6592 Obränt ben Nöt 1 24,8 210385<br />
6593 Obränt ben Nöt 2 7,7 210385<br />
6594 Obränt ben Nöt 1 20,5 210385<br />
6595 Obränt ben Nöt 1 11,1 210385<br />
6596 Obränt ben Nöt 1 46,6 210385<br />
6597 Obränt ben Nöt 2 32,2 210385<br />
6598 Obränt ben Nöt 5 109,2 210385<br />
6599 Obränt ben Oidentifierat 7 30,3 210385<br />
6600 Obränt ben Stor gräsätare 2 52,1 210385<br />
6601 Obränt ben Stor gräsätare 1 20,1 210385<br />
6602 Obränt ben Häst 1 30,7 210474<br />
6603 Obränt ben Häst 1 31,8 210474<br />
6604 Obränt ben Häst 2 5,1 210474<br />
6605 Obränt ben Tamsvin 1 1,9 210474<br />
6606 Obränt ben Tamsvin 1 17 210474<br />
6607 Obränt ben Tamsvin 1 6,7 210474<br />
6608 Obränt ben Tamsvin 1 1,8 210474<br />
6609 Obränt ben Nöt 1 20,9 210474<br />
6610 Obränt ben Liten gnagare?? 1 0,3 210474<br />
6611 Obränt ben Stor gräsätare 1 13,4 210474<br />
6612 Obränt ben Oidentifierat 6 6,4 210474<br />
6613 Obränt ben Häst 10 483,1 130655<br />
6614 Obränt ben Häst 6 290,2 130655<br />
6615 Obränt ben Häst 2 35,2 130655<br />
6616 Obränt ben Häst 1 33,3 130655<br />
6617 Obränt ben Häst 4 112,4 130655<br />
6618 Obränt ben Häst 11 67,8 130655<br />
6619 Obränt ben Häst 1 21,9 130655<br />
6620 Obränt ben Häst 5 20,9 130655<br />
6621 Obränt ben Häst 4 87,9 130655<br />
6622 Obränt ben Häst 1 328,5 130655<br />
6623 Ben Häst 2 395,6 130655<br />
6624 Obränt ben Häst 1 226,5 130655<br />
6625 Obränt ben Häst 2 195,4 130655<br />
6626 Obränt ben Häst 5 139,7 130655<br />
6627 Obränt ben Häst 5 46,3 130655<br />
6628 Obränt ben Häst 2 29,3 130655<br />
6629 Obränt ben Häst 1 71,9 130655<br />
6630 Obränt ben Häst 1 28,9 130655<br />
6631 Obränt ben Häst 1 8,6 130655<br />
6632 Obränt ben Häst 1 119 130655<br />
6633 Obränt ben Nöt 1 12,8 130655<br />
6634 Obränt ben Nöt 3 23,8 130655<br />
6635 Obränt ben Nöt 8 58,7 130655<br />
6636 Obränt ben Nöt 5 94,2 130655<br />
6637 Obränt ben Nöt 1 13,8 130655<br />
6638 Obränt ben Nöt 1 49,1 130655<br />
6639 Obränt ben Nöt 1 23,6 130655<br />
6640 Obränt ben Nöt 2 54,8 130655<br />
6641 Obränt ben Nöt 5 52,3 130655<br />
6642 Obränt ben Nöt 2 26,8 130655<br />
BILAGA 2 411
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Anl nr Gr nr<br />
6643 Obränt ben Nöt 2 107,7 130655<br />
6644 Obränt ben Stor gräsätare 11 84,8 130655<br />
6645 Obränt ben Stor gräsätare 8 70,9 130655<br />
6646 Obränt ben Får/Get 3 12,7 130655<br />
6647 Obränt ben Får/Get 1 10,2 130655<br />
6648 Obränt ben Tamsvin 1 14,6 130655<br />
6649 Obränt ben Tamsvin 1 17,1 130655<br />
6650 Obränt ben Tamsvin 1 17,3 130655<br />
6651 Obränt ben Tamsvin 1 12,9 130655<br />
6652 Obränt ben Häst 1 153 130655<br />
6653 Obränt ben Nöt 1 10 130527<br />
6654 Obränt ben Oidentifierat 1 1,1 130527<br />
6655 Obränt ben Häst 4 212,9 130527<br />
6656 Obränt ben Oidentifierat 7 2,3 Konserverad 131073<br />
6657 Obränt ben Oidentifierat 2 5,8 130505<br />
6658 Obränt ben Oidentifierat 1 2,2 130505<br />
6659 Obränt ben Tamsvin 2 19,7 130505<br />
6660 Bränt ben Mindre djur 22 5,1 130325<br />
6661 Bränt ben Mindre djur 67 4,5 130325<br />
6662 Bränt ben Mindre djur 2 1,5 130325<br />
6663 Bränt ben Mindre djur 16 3,7 130325<br />
6664 Keramik Trebensgryta 1 11 Fot 204530<br />
6665 Bränd lera Bränd lera 0 0 Avtryck 204566<br />
6666 CU-leg Bleck 0 3,1 Konserverad Lösfynd<br />
6667 CU-leg Bleck 1 2,2 Konserverad Lösfynd<br />
6668 CU-leg Beslag 1 2,2 Konserverad Lösfynd<br />
6670 Metall Blysmälta 1 4 Konserverad Lösfynd<br />
6671 Järn Järnkil 1 50 Lösfynd<br />
6672 CU-leg Beslag 1 1,7 Konserverad Lösfynd<br />
6673 Järn Beslag 1 3 Konserverad Lösfynd<br />
6674 CU-leg Bleck 1 5 Lösfynd<br />
6675 Brons Remändebeslag 1 6,4 Lösfynd<br />
6676 Brons Sölja 1 3 Lösfynd<br />
6677 Metall Knivbeslag 1 6 16 x 17 mm, konserverad Lösfynd<br />
6678 CU-leg Bleck 1 2 Gallrat Lösfynd<br />
6679 Metall Föremål 1 1 30 x 10 mm, konserverad Lösfynd<br />
6680 Metall Blyplomb 1 6,5 Konserverad Lösfynd<br />
6681 Keramik Kärl 1 0 Helt kärl, konserverad 1353<br />
412 KYRSTA – BOPLATS
Fyndlista RAÄ 330<br />
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Överliggande<br />
relation<br />
3 Bränd lera 14 13<br />
4 Bränd lera 2 2,6 avtryck<br />
5 Bränd lera 3 1,9<br />
6 Keramik 1 2,1 588<br />
7 Bränd lera 1 2,5<br />
8 Bränd lera 1 8,2 avtryck<br />
9 Bränd lera 3 7,7<br />
10 Bränd lera 1 2,3 1343<br />
11 Keramik 1 1,5 1343<br />
12 Bränt ben 1 3 1343<br />
13 Bränt ben 1 0,3 1343<br />
14 Obränt ben 2 5,1 1343<br />
15 Bränd lera 7 5,8 217<br />
16 Bränt ben 1 0,1 223<br />
17 Keramik 1 1,1 223<br />
18 Bränd lera 1 2 266<br />
19 Harts 1 0,3 326<br />
20 Harts 1 0,6 326<br />
21 Obränt ben 2 1,1 531<br />
22 Keramik 1 12,9<br />
23 Keramik 1 0,4 378<br />
24 Bränd lera 5 2,5 378<br />
25 Bränd lera 6 15,1 två större bitar ev klining 557<br />
26 Bränd lera 23 13,7 521<br />
27 Bränd lera 8 37,9 en stor bit, >30g 347<br />
28 Bränd lera 33 60,6 511<br />
29 Bränd lera 1 3,6 litet pinnavtryck 511<br />
30 Obränt ben 5 0,5 570<br />
31 Obränt ben 1 0,2 403<br />
32 Bränd lera 3 9,2 403<br />
33 Keramik 3 3,6 403<br />
34 Bränd lera 8 12,2 498<br />
35 Obränt ben 14 1,7 546<br />
36 Bränd lera 27 49,6 546<br />
37 Bränd lera 1 5,1 gräsavtryck? 498<br />
38 Bränd lera 1 0,4 1121<br />
39 Obränt ben 4 0,9 1121<br />
40 Bränt ben 2 0,2 1091<br />
41 Bränd lera 1 1,2 1091<br />
42 Keramik 8 23,1 1091<br />
43 Bränd lera 3 5 570<br />
44 Keramik 1 8,8 570<br />
45 Keramik 2 4,9 311<br />
46 Bränd lera 16 6,6 311<br />
47 Bränd lera 2 10,2 563<br />
48 Bränd lera 2 10 594<br />
49 Obränt ben 1 0,4 680<br />
50 Bränd lera 11 7,9 1173<br />
51 Obränt ben 19 9,2 1173<br />
52 Bränd lera 1 5,1<br />
Bilaga 2 b<br />
BILAGA 2 413
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Överliggande<br />
relation<br />
53 Bränd lera 3 2,2 1050<br />
54 Bränt ben 7 0,6 943<br />
55 Bränd lera 9 3,9 943<br />
56 Bränt ben 4 1,6 1156<br />
57 Bränt ben 1 0,1 1167<br />
58 Obränt ben 4 10,3 1167<br />
59 Bränd lera 1 0,2 1167<br />
60 Bränt ben 1 5,7 1279<br />
61 Bränt ben 2 0,8<br />
62 Bränt ben 2 0,9 1311<br />
63 Obränt ben 3 9,3 1258<br />
64 Slagg 1 4,3 1296<br />
65 Bränt ben 1 0,7 1296<br />
66 Bränt ben 1 0,3<br />
67 Obränt ben 30 5,9<br />
68 Obränt ben 25 11 1324<br />
69 Keramik 1 6,7 1324<br />
70 Bränd lera 5 14,5 1324<br />
71 Bränd lera 5 4,4 1324<br />
72 Slagg 17 27,5 1324<br />
73 Slagg 5 10,5 1311<br />
74 Bränd lera 14 14,6 1311<br />
75 Bränd lera 3 11,5<br />
76 Bränt ben 1 0,8 498<br />
77 Bränd lera 6 7 498<br />
78 Bränd lera 9 11,1 1936<br />
79 Bränd lera 2 2,7 eg en bit<br />
80 Obränt ben 1 0,5<br />
81 Bränd lera 8 6,7<br />
82 Bränd lera 1 10,1<br />
83 Bränd lera 2 1,8<br />
84 Bränd lera 2 0,7 1333<br />
85 Bränt ben 3 0,4 1333<br />
86 Obränt ben 32 8,8 1333<br />
87 Bränd lera 7 11,4 1243<br />
88 Bränt ben 4 1,7 1243<br />
89 Keramik 2 11,2 856<br />
90 Bränd lera 5 3,1 856<br />
91 Bränt ben 23 1,8 422<br />
92 Keramik 1 11<br />
93 Obränt ben 6 0,7<br />
94 Slagg 60 147,2 1296<br />
95 Bränd lera 50 153,2 ett par med ev avtryck 1296<br />
96 Obränt ben 1 0,6 1296<br />
97 Bränt ben 17 8,7 1296<br />
98 Bränt ben 4 0,9<br />
99 Obränt ben 3 5,9 1279<br />
100 Bränt ben 3 0,1 836<br />
101 Bränd lera 4 18,4 två stora bitar passar ihop, två små 871<br />
102 Obränt ben 1 1,8 1151<br />
103 Bergart 1 55,7<br />
104 Bränd lera 5 4,1 1279<br />
414 KYRSTA – BOPLATS
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt Övrigt Överliggande<br />
relation<br />
105 Obränt ben 11 56,3 1258<br />
106 Keramik 4 5,2<br />
107 Bränd lera 4 7,7<br />
108 Bränd lera 56 39,7<br />
109 Bränd lera 56 174,3 836<br />
110 Keramik 1 3,2 563<br />
111 Järn 1 1,6 563<br />
112 Bränd lera 3 118,9 563<br />
113 Obränt ben 27 95,7 1243<br />
114 Bränt ben 1 0,3<br />
115 Bränd lera 4 25,9<br />
116 Bränd lera 8 8,6<br />
117 Bränd lera 8 8 888<br />
118 Keramik 1 0,7 911<br />
119 Bränd lera 10 11,1 911<br />
120 Obränt ben 59 22,8 1156<br />
121 Bränd lera 1 0,3 1156<br />
122 Bränd lera 14 18,7 1156<br />
123 Bergart 1 2237,3 856<br />
BILAGA 2 415
Osteologisk analys av boplatsmaterial<br />
från RAÄ 327, Kyrsta 39b<br />
Emma Sjöling med bidrag av Ylva Bäckström*<br />
INLEDNING<br />
Det analyserade benmaterialet från undersökningarna i<br />
Kyrsta kommer från boplat<strong>som</strong>rådet RAÄ 327. Förutom<br />
RAÄ 327 består de undersökta delarna av Kyrsta av ett gravfält<br />
med brandgravar och skelettgravar söder om boplatsen,<br />
RAÄ 329, ett boplatsimpediment öster om boplatsen,<br />
RAÄ 330, samt ett gravimpediment med brandgravar i<br />
östra delen av boplatsen, RAÄ 328.<br />
Undersökning<strong>som</strong>rådet RAÄ 327 omfattar en yta av totalt<br />
48 500 m 2 . Dess största längd i nord-sydlig riktning är<br />
ca 380 m och i öst-västlig riktning ca 530 m. På boplatsytan<br />
framkom lämningar efter bl a stolphål, härdar, kokgropar,<br />
ugnar, brunnar, grophus, pinnhål, skärvstenspackningar<br />
och kulturlager. Ett 40-tal hus har identifierats, med lång<br />
kontinuitet från äldre bronsålder till vikingatid/medeltid,<br />
där majoriteten av de daterade husen befinner sig i förromersk-romersk<br />
järnålder. Kyrsta är således ett komplext<br />
boplat<strong>som</strong>råde där äldre hus överlagras av yngre och där<br />
flera stora oliktida kulturlager sträcker sig över boplatsytan.<br />
Förutom ben består fynden av bl a keramik, bränd lera,<br />
lerklining, ugnsfragment, slagg, skärvsten, mal-, knackoch<br />
krosstenar.<br />
I undersökningsplanen har den osteologiska analysen inriktats<br />
på följande frågeställningar:<br />
1. Boplatsens ekonomi i stort och om möjligt de olika gårdarnas<br />
ekonomi och eventuella sociala skillnader dem<br />
emellan. Efter<strong>som</strong> Kyrstaboplatsen omfattar en lång<br />
användningstid där anläggningar med olika funktioner<br />
och olika dateringar överlagrar varandra och där gårdsindelningar<br />
är svåra att göra, har den första frågeställningen<br />
inte kunnat besvaras i den här rapporten. Därmed<br />
är också benmaterialets kontext och datering i<br />
många fall oklar. Dock har alla anläggningarnas 14 Cdateringar<br />
registrerats i bendatabasen.<br />
2. Rumslig indelning av hus, gård och by (matförråd, slaktområden,<br />
hantverk<strong>som</strong>råden m m) vilka synliggörs<br />
genom spridningskartor. Ett försök till rumslig indelning<br />
har gjorts trots platsens komplexitet. Indelningen<br />
består av sex områden specificerade utifrån dateringar<br />
och aktiviteter och bygger på de arkeologiska tolkningarna<br />
av platsen.<br />
<strong>SAU</strong> Rapport 2005: 27 O<br />
Bilaga 3<br />
3. Rituella aktiviteter (t ex byggnadsoffer). Eventuella rituella<br />
aktiviteter har undersökts i analysen, där framför<br />
allt benfynden av människa utmärker sig.<br />
Områdena består av:<br />
• två gårdslägen från yngre förromersk-äldre romersk järnålder<br />
varav ett i östra delen av undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
• ett gårdsläge från bronsålder-järnålder<br />
• ett hantverk<strong>som</strong>råde från romersk järnålder<br />
• ett extensivt utnyttjat område i väster<br />
• ett gårdsläge från vikingatid/medeltid intill den medeltida<br />
bytomten i öster (bytomten har ej undersökts).<br />
Dessutom har en indelning i olika anläggningstyper (delvis<br />
kopplat till de olika områdena) gjorts med syfte att undersöka<br />
om anläggningens funktion kan förklaras utifrån benmaterialets<br />
sammansättning.<br />
MATERIAL<br />
Sammanlagt har ca 39,7 kg ben eller nästan 19 000 fragment<br />
analyserats från Kyrsta RAÄ 327 (tabell 1). 12 % av<br />
benfragmenten eller 3 % av benvikten är brända eller svedda.<br />
Ca 75 % av benvikten har bestämts till art och ca 25 %<br />
av antalet fragment. Medelfragmentvikten är 2,1 g.<br />
Med bestämt eller identifierat benmaterial menas här<br />
fragment bestämda till art och benslag. Till gruppen har jag<br />
även räknat människoben utan bestämt benslag. Gruppbenämningar<br />
<strong>som</strong> innefattar flera djurarter, t ex. stor gräsätare<br />
(stor herbivor), slidhornsdjur (bovidae) och mindre<br />
djur (får-/get-/hund-/svinstorlek), har räknats <strong>som</strong> obestämda<br />
efter<strong>som</strong> de är ospecificerade. Däremot har ben<br />
<strong>som</strong> bedömts tillhöra klasserna fågel, fisk och gnagare inkluderats<br />
i den bestämda kategorin. Artkategorin ”oidentifierat”<br />
består med största sannolikhet av djurben, men<br />
någon uppdelning i oidentifierat till art (indet.), oidentifierad<br />
djurart (animalia indet.) eller oidentifierad däggdjursart<br />
(Mammalia indet.) har inte gjorts i analysen.<br />
Förutom djurben har ett 20-tal människoben identifierats<br />
i boplatsmaterialet, varav alla utom ett var obränt. En<br />
brandgrav, A109724, och en grävenhet intill brandgraven,<br />
G51388, <strong>som</strong> framkom på RAÄ 327 har inte inkluderats i<br />
analysen utan ingår istället i Kyrsta brandgravsrapport<br />
(<strong>SAU</strong> rapport 2005:9 O).<br />
Lösfynden, d v s de fynd <strong>som</strong> inte kunnat knytas till någon<br />
anläggning, har inkluderats i de övergripande materialsammanställningarna<br />
men inte i de mer specifika tabellerna.<br />
416 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 1. Obränt och bränt benmaterial från RAÄ 327. Antal fragment, vikt (g), fördelat på obränt (OB), svett (S) och bränt (B)<br />
material samt fragmenteringsgrad (vikt/antal fragment).<br />
Antal Vikt(g)<br />
OB S B Totalt OB S B Totalt<br />
Fragm.grad 2,3 1,1 0,4 2,1<br />
Totalt 16688 505 1752 18945 38449,2 575,4 723,2 39747,8<br />
METOD<br />
Den osteologiska analysen av de obrända och brända<br />
benen från RAÄ 327 omfattar flera moment:<br />
• tvättning och grovsortering<br />
• identifiering av art, benslag, bendel och sida<br />
• bedömning av färg och förbränningsgrad för de brända<br />
benen<br />
• åldersbedömning och i viss mån könsbedömning<br />
• dokumentation av sjukliga eller andra förändringar<br />
• dokumentation av tafonomiska processer (påverkan av<br />
människor, djur och natur på benen)<br />
• kvantifiering enligt antal fragment (NISP), vikt (g),<br />
MIND (minsta individantal) beräknat per anläggning<br />
• registrering av materialet i en databas (Access och<br />
Intrasis) samt skriftlig rapportering.<br />
För identifiering har vi använt oss av referenssamlingar på<br />
<strong>SAU</strong>, Statens Historiska Museum och Evolutionsbiologiskt<br />
Museum i Uppsala.<br />
Bedömningen av djurarternas ålder har baserats på de<br />
olika benslagens utvecklingstadium, framför allt graden av<br />
epifyssammanväxning och käkarnas tanduppsättning.<br />
Uppgifterna om de olika åldersfaserna har tagits ur Silver<br />
(1969) och Habermehl (1975).<br />
För bedömningen av människobenen hänvisas till rapporterna<br />
över Kyrstas skelettgravar (<strong>SAU</strong> rapport 2004:7<br />
O) respektive brandgravar (<strong>SAU</strong> rapport 2005:9 O).<br />
Vid kvantifieringen av benmaterialet har endast vikt<br />
och antal fragment använts samt MIND beräknat per anläggning<br />
(se tabell 2). Boplatsen har använts under en<br />
mycket lång period och arternas förekomst blir starkt<br />
underrepresenterad vid en beräkning av MIND på det totala<br />
benmaterialet. Istället har MIND beräknats per anläggning<br />
och därefter har antalet anläggningar där respektive<br />
art påträffats kvantifierats. Denna alternativa beräkning<br />
ligger troligtvis närmre det faktiska antalet djur än en traditionell<br />
MIND-beräkning (Jonsson 2004:148f.).<br />
För att undersöka förhållandet mellan matavfall och<br />
primärt slaktavfall har en uppdelning av benelementen<br />
gjorts i köttfattiga delar respektive köttrika delar av kroppen.<br />
Det köttrika delarna innefattar ryggrad, revben, skulderpartiet,<br />
framben, bäckenben och bakben och de köttfattiga<br />
innefattar kraniet, underkäke, tänder, handrotsben,<br />
fotrotsben, mellanhands- och mellanfotsben, falanger och<br />
svanskotor.<br />
TAFONOMI<br />
De processer <strong>som</strong> drabbar en organism efter dess död<br />
(d v s postmortala) brukar gemensamt kallas tafonomi. De<br />
flesta av dessa verkar destruktivt på kroppens form och<br />
ämnessammansättning (Lepiksaar 1988:21). Förändringarna<br />
beror på människans, djurens och/eller naturens inverkan<br />
på organismen. Spår efter människors hantering<br />
syns på benen i form av bl a slakt- och snittspår, fragmenteringsgrad,<br />
bearbetning eller tillverkning av föremål och<br />
eldpåverkade ben (<strong>som</strong> även kan ha naturliga orsaker – ex.<br />
skogsbrand). Även djur lämnar spår efter sig i benmaterialet.<br />
Gnagmärken (främst från hundar) syns ofta på benen,<br />
likaså mikroorganismers <strong>ned</strong>brytande. Mekaniska och kemiska<br />
processer syns ofta på benfragmenten där väder,<br />
vind, <strong>ned</strong>trampande av människor och djur, vattengenomströmning<br />
och typ av sediment påverkar slutprodukten<br />
(O´Connor 2000:20, tab 3.1; Bäckström 1996:16, fig 2).<br />
Arkeologer och osteologer påverkar också slutresultatet<br />
genom utgrävningsteknik vid upptagandet och genom efterhanteringen<br />
av benen. Utgrävningsmetoden kan ha stor<br />
betydelse för benmaterialets sammansättning och omfattning.<br />
Det undersökta området i Kyrsta avbanades med<br />
grävmaskin där ploglagret i åkermarken avlägsnades. Anläggningarna<br />
undersöktes sedan med spade, hacka eller<br />
skärslev. Vattensållning användes inte, däremot torrsållades<br />
fyllningen till vissa anläggningar. Man får ha i åtanke att<br />
små benfragment <strong>som</strong> ex fiskben och ben från små gnagare<br />
troligtvis blir underrepresenterade när fyllningen inte<br />
vattensållas.<br />
RESULTAT<br />
Benfragment påträffades i 503 anläggningar. 38 av dessa<br />
anläggningar innehöll mer än 100 fragment/ anläggning<br />
och 73 anläggningar innehöll mer än 100 g ben/anläggning.<br />
Artfördelning<br />
Husdjursarterna dominerar benmaterialet på Kyrsta (tabell<br />
2 och figur 1–3). Den art <strong>som</strong> är mest frekvent är nöt, följt<br />
av får och/eller get, tamsvin samt häst (räknat på antalet<br />
fragment). Utöver dessa har vilda arter identifierats, däribland<br />
gråsäl, bäver, björn, skogshare, groda och fisk<br />
BILAGA 3 417
Tabell 2. Artfördelning. Antal fragment, vikt (g), fördelat på obränt (OB), svett (S) och bränt (B) material samt MIND beräknat<br />
på antal anläggningar.<br />
Art Antal Vikt(g) Antal<br />
OB S B Totalt OB S B Totalt anl<br />
Oidentifierat (Ospec.) 10484 247 1385 12116 5184,7 117,4 380,2 5682,3 440<br />
Nöt (Bos taurus) 1499 109 62 1670 12453,6 146,8 163 12763,4 177<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 1296 6 85 1387 2761,8 13,1 26,3 2801,2 171<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 951 130 40 1121 3121,9 201,4 71 3394,3 131<br />
Häst (Equus caballus) 608 8 7 623 12507 89,6 20,5 12617,1 89<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 611 1 130 742 697,6 0,8 28,5 726,9 111<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 659 3 21 683 1353,8 6,2 8,3 1368,3 82<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 261 1 15 277 161,2 0,1 6 167,3 76<br />
Gnagare (Rodentia sp.) a 154 154 13,8 13,8 23<br />
Fisk (Pisces sp.) 64 64 5 5 13<br />
Fågel (Aves sp.) 41 41 16 16 17<br />
Människa (Homo sapiens) 20 1 21 86 0,3 86,3 7<br />
Hund (Canis familiaris) 11 5 16 32,2 18,2 50,4 10<br />
Skogshare (Lepus timidus) 12 12 5,8 5,8 5<br />
Gråsäl (Halichoerus grypus) 8 8 6,1 6,1 1<br />
Get (Capra hircus) 5 5 40 40 3<br />
Människa (Homo sapiens)? 1 1 2 0,1 0,9 1 2<br />
Groda (Anura sp.) 1 1 0,1 0,1 1<br />
Björn (Ursus arctos) 1 1 2,2 2,2 1<br />
Bäver (Castor fiber) 1 1 0,3 0,3 1<br />
Summa 16688 505 1752 18945 38449,2 575,4 723,2 39747,8<br />
a inkl. vattensork, skogsmus, ekorre.<br />
(gädda och karpfiskar <strong>som</strong> braxen och sutare). Även hund,<br />
fågel (hönsfågel, gåsfågel, andfågel och småfågel) och<br />
smågnagare <strong>som</strong> ekorre, vattensork och skogsmus finns<br />
närvarande i materialet. Bland de mest intressanta benfynden<br />
hör de människoben <strong>som</strong> identifierats i anläggningar<br />
<strong>som</strong> inte tolkats <strong>som</strong> gravar.<br />
Om man ser till de arter <strong>som</strong> finns representerade i flest<br />
antal anläggningar står nöt och får/get för den största andelen<br />
med ben i 177 respektive 171 anläggningar. Häst och<br />
tamsvin finns i 89 respektive 82 anläggningar.<br />
Figur 1. Fördelning av antalet<br />
anläggningar med ben (503 st.) på<br />
förekommande arter i materialet.<br />
418 KYRSTA – BOPLATS
Benslagsfördelning<br />
Förhållandet mellan matavfall (köttrika delar) och primärt<br />
slaktavfall (köttfattiga delar) har beräknats på hela benmaterialet<br />
och visar att 45,8 % av antalet fragment utgörs av<br />
ben från köttrika delar, d v s matavfall (figur 4). Enligt beräkningar<br />
gjorda av Sigvallius består tamdjursskelett till<br />
36-41 % av köttrika ben (Sigvallius 1988:44). Således visar<br />
Kyrstas benmaterial på en viss övervikt av köttrikt material.<br />
Om man tittar på avfallsfördelningen för olika områden<br />
(figur 6) har gårdslägena i öster (från bronsålder-järnålder,<br />
yngre förromersk-äldre romersk järnålder och<br />
vikingatid/medeltid) samt hantverk<strong>som</strong>rådet en övervikt<br />
av köttrikt material medan det extensivt nyttjade området<br />
i väster har en högre andel slaktavfall än genomsnittet (ca<br />
65 %).<br />
Figur 5 visar fördelningen av mat- och slaktavfall efter<br />
anläggningstyp (se även avsnittet om anläggningstyper).<br />
Intressant är att fördelningen av mat- och slaktavfall är relativt<br />
jämn för ugnar och lager medan andra anläggningar<br />
<strong>som</strong> kokgropar, kulturlager, skärvstenspackningar, pinn-<br />
hål, vattenhål, diken och Grophus 1 visar en övervikt på<br />
slaktavfall och anläggningar <strong>som</strong> härdar, brunnar, gropar,<br />
Grophus 2-6, gropsystem, stolphål, stenpackningar och<br />
stolphål visar en övervikt på matavfall.<br />
Brända eller svedda fragment<br />
Figur 2. Procentuell fördelning<br />
av identifierade arter, räknat på<br />
antal fragment. N = 4 689.<br />
Figur 3. Procentuell fördelning av<br />
identifierade arter, räknat på vikt.<br />
Totalvikt av identifierade arter:<br />
=29 777 g.<br />
9,2 % av den totala benmängden består av brända ben och<br />
2,7 % består av svedda ben. Medelfragmentvikten för dessa<br />
ben är 0,4 g för de brända fragmenten och 1,1 g för de<br />
svedda fragmenten. De brända benen varierar i färg och<br />
har därmed haft olika förbränningsgrad. De färger <strong>som</strong><br />
förefaller var den mest frekventa är blågrå, gråvit och vit<br />
vilket motsvarar medelhög- hög förbränning (förbränningsgrad<br />
3-4 enligt Wahl 1982). De anläggningstyper <strong>som</strong><br />
har mindre än 80 % obrända ben är kokgropar, stolphål<br />
och härdar. Intressant är även att stolphålen har en högre<br />
andel svedda ben än genomsnittet (figur 8).<br />
Ser man till fördelningen av brända fragment över olika<br />
områden, har hantverk<strong>som</strong>rådet, gårdsläget från vikinga-<br />
BILAGA 3 419
Figur 4. Procentuell fördelning av mat- och slaktavfall av<br />
hela benmaterialet. Antal fragment = 7 473. Total vikt =<br />
3 4467,5 g.<br />
Figur 5. Procentuell<br />
fördelning av mat- och<br />
slaktavfall efter<br />
anläggningstyp, samtliga<br />
anläggningar. Antal<br />
fragment = 7 429.<br />
Figur 6. Procentuell<br />
fördelning av mat- och<br />
slaktavfall för hela<br />
materialet, områdesvis.<br />
Antal fragment = 7 473.<br />
420 KYRSTA – BOPLATS
Figur 8. Procentuell fördelning av obränt, bränt och svett benmaterial sorterat efter anläggningstyp.<br />
tid/medeltid och gårdsläget från yngre förromerk-äldre romersk<br />
järnålder i öster en högre andel brända fragment<br />
jämfört med övriga områden (figur 7).<br />
Bevarandegrad, fragmentering och<br />
vittring<br />
Boplatsens ben är i regel bra bevarade även om en mindre<br />
mängd ben uppvisar spår efter mekanisk nötning och kemisk<br />
vittring av ytstrukturen. Fragmenteringen är relativt<br />
stor, där de obrända benfragmenten väger i snitt ca 2,3 g.<br />
Ben från anläggningar <strong>som</strong> hör till gårdsläget från vikinga-<br />
Figur 7. Procentuell fördelning av obränt,<br />
bränt och svett benmaterial, områdesvis, N<br />
= 18 945.<br />
tid/medeltid eller angränsar till den medeltida bytomten<br />
har en betydligt lägre fragmenteringsgrad än genomsnittet.<br />
Här ligger det genomsnittliga fragmentet på 13,1 g. Om<br />
man inte räknar med benfragmenten från lager intill den<br />
medeltida bytomten sjunker genomsnittsfragmentet till<br />
1,8 g. Detta kan jämföras med den intilliggande boplatsen<br />
Vaxmyra, RAÄ 325 och RAÄ 326, där det obrända medelfragmentet<br />
väger 0,4 g respektive 1 g (Bäckström 2005).<br />
Benen i framför allt lager A130655 har en bra bevarandegrad<br />
och liten fragmentering, där de dominerande djurarterna,<br />
häst och nöt, representeras av stora benslag.<br />
BILAGA 3 421
Tabell 3. Antal benfragment och vikt (g) per anläggningstyp. Procentuell fördelning av brända och svedda fragment efter<br />
anläggningstyp.<br />
Antal Anläggnings- Antal Vikt Medel- % Brända & svedda<br />
anläggningar typ fragment (g) fragm ben (räknat på<br />
vikt (g) antal fragm)<br />
158 Gropar 7738 12565,3 1,6 10<br />
6 Grophus 3321 6110,6 1,8 6<br />
9 Brunnar 2055 4147,5 2,0 12<br />
220 Stolphål 1532 2382,6 1,6 28<br />
3 Skärvstenspackningar 1211 1262,7 1,0 2<br />
55 Härdar 1166 1894,5 1,6 24<br />
8 Lager 337 7378 21,9 –<br />
19 Kokgropar 456 1062,5 2,3 29<br />
3 Gropsystem 365 855,5 2,3 12<br />
9 Ugnar 325 1131,7 3,5 15<br />
6 Kulturlager 201 444,2 2,2 17<br />
1 Stenpackningar 21 60,5 2,9 –<br />
1 Dike 17 220,2 13,0 –<br />
1 Skärvstensflak 11 1,2 0,1 18<br />
1 Vattenhål 6 0,7 0,1 17<br />
2 Pinnhål 2 26,8 13,4 –<br />
1<br />
503<br />
Väg 1 1,5 1,5<br />
Lösfynd, utgår 180 201,8 1,1 32<br />
Totalt: 519 18945 39747,8 2,1 12<br />
Anläggningstyper<br />
De anläggningar där förekomsten av ben är störst är stolphål<br />
och gropar. Resten av benen påträffas i anläggningar<br />
så<strong>som</strong> härdar, kokgropar, ugnar, brunnar, grophus, gropsystem,<br />
skärvstenspackningar och skärvstensflak, kulturla-<br />
ger eller lager, stenpackningar, diken, vattenhål eller pinnhål<br />
(tabell 3 och figur 9–10). Om man ser till antalet fragment<br />
kommer flest ben från gropar och grophus (tabell 3<br />
och figur 9).<br />
Figur 9. Procentuell fördelning<br />
av antalet fragment efter<br />
anläggningstyp. Totala antal<br />
fragment = 18 945.<br />
422 KYRSTA – BOPLATS
Figur 10. Antal anläggningar med benfragment efter anläggningstyp. Totala antalet anl med ben = 503.<br />
Gropar<br />
Ben har påträffats i 158 gropar med en totalvikt på ca 12,6<br />
kg fördelat på 7 738 fragment.<br />
De arter <strong>som</strong> finns representerade är nöt, följt av<br />
får/get, tamsvin, häst, gnagare, fisk, fågel, skogshare, hund,<br />
get, groda och människa. Matavfall står för nästan hälften<br />
av de identifierade benen. De gropar <strong>som</strong> innehåller flest<br />
ben är avfallsgrop A10980 <strong>som</strong> är belägen mellan hantverk<strong>som</strong>rådet<br />
och boplat<strong>som</strong>rådet från förromersk järnålder-yngre<br />
romersk järnålder, och grop A28648 i hantverk<strong>som</strong>rådet,<br />
strax intill gropsystem A11964. Tillsammans<br />
innehöll de ca 1,7 kg ben.<br />
Grophus<br />
Tillsammans innehåller grophusen drygt 6 kg ben eller ca<br />
3 300 fragment (tabell 4). Av de 6 grophusen ligger 2 i<br />
hantverk<strong>som</strong>rådet (Grophus 2 och 3) och 3 i boplat<strong>som</strong>rådet<br />
i öster (Grophus 4-6 från yngre förromersk järnålder-<br />
Tabell 4. Benförekomst i grophus. Antal fragment, vikt, datering och område.<br />
romersk järnålder) samt ett i undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
norra del. Det sistnämnda grophuset, kallat Grophus 1, är<br />
troligtvis sentida (medeltida?) och skiljer sig från de andra<br />
när det gäller beninnehåll och mängd. Hela 88 % av de<br />
identifierade benfragmenten visade sig komma från köttfattiga<br />
delar. Den högst frekventa arten i Grophus 1 var<br />
svin, följt av nöt, får/get, fågel 12 och häst (tabell 5). Två<br />
suggor och en galt har identifierats bland svinbenen <strong>som</strong><br />
mest bestod av över- och underkäkar. Även fragment av<br />
får/get bestod till stor del av käkar. Nästan alla ben i Grophus<br />
1 var obrända (ca 97,5 % av 1 318 fragment).<br />
Grophus 2-3 i hantverk<strong>som</strong>rådet hade en övervikt på<br />
matavfall (ca 56 %) och hade flest identifierade fragment<br />
från får/get, följt av nöt, tamsvin och häst. Enstaka ben från<br />
hund, fågel, fisk och skogshare identifierades i dessa grophus.<br />
Viktmässigt innehöll Grophus 3 mest ben, ca 2,8 kg.<br />
Anl nr Anl typ Antal Vikt C14-datering, Period Område<br />
341 Grophus 1 1318 1192,6<br />
11704 Grophus 2 696 865,8 yngre förrom.ersk/äldre romersk järnålder hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
12860 Grophus 3 689 2847,7 förromersk/äldre romersk järnålder hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
26529 Grophus 4 514 960,2 romersk järnålder gårdsläge från yngre förromerskäldre<br />
romersk järnålder i öster<br />
30458 Grophus 5 79 158,4 yngre förromersk/äldre romersk järnålder gårdsläge från yngre förromerskäldre<br />
romersk järnålder i öster<br />
30639 Grophus 6 25 85,9 äldre förromersk järnålder gårdsläge från yngre förromerskäldre<br />
romersk järnålder i öster<br />
Totalt 3321 6110,6<br />
BILAGA 3 423
De tre grophusen vid gårdsläget från yngre förromersk<br />
järnålder-äldre järnålder i öster hade också övervikt på matavfall<br />
och innehöll mellan 50–63 % köttrikt. De arter <strong>som</strong><br />
har flest ben är får/get och nöt, följt av tamsvin och häst.<br />
Skogshare och get (horn) representeras av enstaka fragment.<br />
Tabell 5. Artfördelning för Grophus 1.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 805 227,1<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 266 120,1<br />
Nöt (Bos taurus) 156 697,5<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 30 52,6<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 28 77,4<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 18 3,5<br />
Fågel (Aves sp.) 12 2,9<br />
Häst (Equus caballus) 2 8,6<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 1 2,9<br />
Totalt<br />
Tabell 6. Artfördelning för grophus, exkl Grophus 1.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 1239 757,3<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 249 637,6<br />
Nöt (Bos taurus) 158 1414<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 117 407,9<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 111 126,1<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 56 155,2<br />
Häst (Equus caballus) 37 1385,6<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 21 12,6<br />
Skogshare (Lepus timidus) 4 2,8<br />
Hund (Canis familiaris) 4 1,5<br />
Människa (Homo sapiens) 3 9,5<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 1 0,1<br />
Get (Capra hircus) 1 6,5<br />
Fågel (Aves sp.) 1 1,2<br />
Fisk (Pisces sp.) 1 0,1<br />
Totalt<br />
Tabell 7. Benförekomst i brunnar. Antal fragment, vikt, datering och område.<br />
Anl nr Antal Vikt C14-datering, Period Område<br />
Brunnar<br />
Ben påträffades i 9 av 10 brunnar och bestod av drygt 2 000<br />
fragment eller 4,1 kg (tabell 7).<br />
3 av brunnarna låg i hantverk<strong>som</strong>rådet (A60177,<br />
A11580, A114930), 3 i boplat<strong>som</strong>rådet från yngre romerskäldre<br />
järnålder (A7953, A42011, A11808) och en av brunnarna<br />
låg i det externa området i väster och har daterats till<br />
romersk järnålder (A49309). 2 brunnar låg utanför de definierade<br />
områdena (A1353, A43821). Totalt var 88,4 % av<br />
benfragmenten i brunnarna obrända, 11,4 % brända och<br />
0,2 % svedda.<br />
I brunnarna från det centrala boplat<strong>som</strong>rådet (yngre<br />
förromersk-äldre romersk järnålder) har de vanliga tamdjursarterna<br />
identifierats: nöt, får/get, häst och tamsvin<br />
(tabell 8). Även ett fragment från fisk påträffades. Nöt och<br />
får/get dominerar bland de identifierade arterna. Av de<br />
identifierade benfragmenten kommer ca 42 % från köttrika<br />
delar och 58 % från köttfattiga, vilket är en jämn fördelning<br />
(se ovan). Brunnarna från det centrala boplat<strong>som</strong>rådet<br />
innehåller 364 fragment med en vikt på 728,1 g.<br />
Tabell 8. Artfördelning för brunn A11580, A60177 och<br />
A114930 från boplat<strong>som</strong>rådet från yngre förromersk-äldre<br />
järnålder.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 263 162,7<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 26 27,8<br />
Nöt (Bos taurus) 25 251<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 18 42,6<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 15 118,1<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 11 6,1<br />
Häst (Equus caballus) 3 115,7<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 2 4<br />
Fisk (Pisces sp.) 1 0,1<br />
Totalt 364 728,1<br />
1353 105 99,7<br />
7953 567 825,5 yngre förromersk/äldre romersk järnålder hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
11580 93 221,7 förromersk järnålder gårdsläge från yngre förromersk-äldre romersk järnålder<br />
11808 536 651,4 äldre förromersk järnålder hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
42011 74 119,3 yngre förromersk/äldre romersk järnålder hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
43821 299 964,7<br />
49309 110 758,8 romersk järnålder extensivt omr i väster<br />
60177 236 424,2 yngre förromersk/äldre romersk järnålder gårdsläge från yngre förromersk-äldre romersk järnålder<br />
114930 35 82,2 yngre förromersk/äldre romersk järnålder gårdsläge från yngre förromersk-äldre romersk järnålder<br />
Totalt 2055 4147,5<br />
424 KYRSTA – BOPLATS
I brunn A49309 från det externa området i väster framkom<br />
110 benfragment eller 758,8 g (tabell 9). Här finns nöt,<br />
får/get och tamsvin representerade. Det <strong>som</strong> skiljer sig från<br />
de andra brunnarna är att hela 94,3 % av de identifierade<br />
benen (53 till antalet) kommer från köttrika partier, s k<br />
matavfall.<br />
Tabell 9. Artfördelning för brunn A49309 från externa<br />
området i väster.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 57 26<br />
Nöt (Bos taurus) 32 670,9<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 9 33,4<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 6 8,8<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 4 4<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 2 15,7<br />
Totalt 110 758,8<br />
Hantverk<strong>som</strong>rådets brunnar innehöll nöt, får/get, häst,<br />
tamsvin men även fågel (ev skata), björn, hund, gnagare,<br />
fisk (gädda) samt människa (tabell 10). Obrända kraniefragment<br />
från människa framkom i A11808 och ev människa<br />
i A7953. Även hund och fågel påträffades i A11808. En<br />
björnfalang framkom i A7953. Mat- och slaktavfallet fördelade<br />
sig på 50 % vardera.<br />
Tabell 10. Artfördelning för brunn A7953, A11808, A42011<br />
från hantverk<strong>som</strong>rådet.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 907 337,2<br />
Nöt (Bos taurus) 72 427,5<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 53 55,5<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 46 159,9<br />
Häst (Equus caballus) 29 402,1<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 28 15,3<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 20 134<br />
Människa (Homo sapiens) 8 54,2<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 7 7,1<br />
Fågel (Aves sp.) 2 0,6<br />
Människa (Homo sapiens)? 1 0,1<br />
Hund (Canis familiaris) 1 0,1<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 1 0,1<br />
Fisk (Pisces sp.) 1 0,3<br />
Björn (Ursus arctos) 1 2,2<br />
Totalt 1177 1596,2<br />
Stolphål<br />
Stolphålen utgör den vanligast förekommande anläggningstypen<br />
när det gäller antal anläggningar med ben (220<br />
st). Mängd- och volymmässigt står de för ca 1 500 frag-<br />
ment eller ca 2,4 kg. Efter<strong>som</strong> det inte går att avgöra när<br />
benen har hamnat i stolphålen och om benen verkligen tillhör<br />
stolphålen och inte de omkringliggande kulturlagren<br />
har ingen separat analys gjorts över dess innehåll.<br />
Skärvstenspackningar<br />
Det finns 3 skärvstenspackningar <strong>som</strong> innehåller benmaterial<br />
på boplatsen (skärvstensflaken i norra delen av området<br />
ej medräknade) (tabell 11). Strax öster om brunn<br />
A49309 i det extensivt utnyttjade området i väster ligger<br />
skärvstenspackningarna A44479 och A44522 och i hantverk<strong>som</strong>rådet<br />
ligger skärvstenspackning A11865. Det benmaterial<br />
<strong>som</strong> framkom i dessa anläggningar bestod av ca<br />
1,3 kg ben eller ca 1 200 fragment. Majoriteten av benen<br />
hör till packningarna i det externa området. Hela 98 % av<br />
benen var obrända och en klar majoritet av benen tillhör<br />
slaktavfall, ca 73 %. Nöt dominerar bland de identifierade<br />
arterna, därefter följer får/get, häst och enstaka fragment<br />
från människa, hund och bäver (tabell 12). Av människa<br />
identifierades skalltak från en vuxen människa (se <strong>ned</strong>an).<br />
Tabell 11. Benförekomst i skärvstenspackningar. Antal<br />
fragment, vikt och område.<br />
Anl nr Antal Vikt Område<br />
11865 13 18,6 Hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
44479 681 595,7 Extensivt omr i väster<br />
44522 517 648,4 Extensivt omr i väster<br />
Tabell 12. Artfördelning i skärvstenspackningar<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 963 435,4<br />
Nöt (Bos taurus) 73 414,1<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 42 108,4<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 33 39,5<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 30 111,5<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 27 11,2<br />
Häst (Equus caballus) 25 119,2<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 14 10,4<br />
Oidentifierat (Ospec.) 11 1,2<br />
Människa (Homo sapiens) 2 12,4<br />
Hund (Canis familiaris) 1 0,3<br />
Bäver (Castor fiber) 1 0,3<br />
Totalt 1211 1262,7<br />
Härdar<br />
55 härdar innehöll drygt 1 100 fragment ben med en vikt<br />
på ca 1,9 kg. 71,6 % är obrända, 27,2 % brända och 1,2 %<br />
svedda, vilket innebär att mer än en fjärdedel av de identifierade<br />
benen är eldpåverkade. De identifierade arterna består<br />
av husdjuren nöt, får/get, häst och tamsvin samt fågel<br />
(ev hönsfågel), fisk, gnagare (ev vattensork) och gråsäl (ta-<br />
BILAGA 3 425
ell 13). En underkäke från gråsäl påträffades i A120700 i<br />
det extensiva området i väster tillsammans med ett bränt<br />
hornfragment från får/get. 44,8 % utgörs av fragment från<br />
de köttrika partierna, vilket är något mer än den genomsnittliga<br />
fördelningen på Kyrsta.<br />
Tabell 13. Artfördelning i härdar.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 704 342,1<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 155 70,2<br />
Nöt (Bos taurus) 77 617,7<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 65 166,4<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 61 209,3<br />
Häst (Equus caballus) 55 446,9<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 17 24,6<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 14 9,3<br />
Gråsäl (Halichoerus grypus) 8 6,1<br />
Fisk (Pisces sp.) 5 0,2<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 3 0,4<br />
Fågel (Aves sp.) 2 1,3<br />
Totalt 1166 1894,5<br />
Kokgropar<br />
Ben påträffades i 19 av 27 kokgropar, bestående av 450<br />
fragment eller drygt 1 kg, vilket ger ett medel på ca 24 fragment<br />
per anläggning. Av dessa ben var ca 70,6 % obrända,<br />
27,2 % brända och 2,2 % svedda, vilket innebär att nästan<br />
en tredjedel av de identifierade benen var eldpåverkade. De<br />
arter <strong>som</strong> finns representerade är: får/get, nöt, häst,<br />
tamsvin, gnagare, get och fisk (karpfisk) (tabell 14). Matoch<br />
slaktavfall fördelar sig på 33,8 % köttrikt och 66,2 %<br />
köttfattigt, d v s en övervikt av slaktavfall.<br />
Tabell 14. Artfördelning för kokgropar.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 220 130<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 113 137,2<br />
Nöt (Bos taurus) 56 598<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 22 28,9<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 14 7<br />
Häst (Equus caballus) 12 106,2<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 8 27,7<br />
Fisk (Pisces sp.) 5 1,1<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 4 8,5<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 1 0,1<br />
Get (Capra hircus) 1 17,8<br />
Tabell 456 1062,5<br />
Gropsystem<br />
Tre av fyra gropsystem <strong>som</strong> har undersökts innehåller ben.<br />
Ett ligger i hantverk<strong>som</strong>rådet, A11964, ett i boplat<strong>som</strong>rådet<br />
i öster från yngre förromersk järnålder-äldre romersk järnålder,<br />
A39222, och ett i det externa området i väster,<br />
A120945 (tabell 15). Av de tre gropsystemen är det A11964<br />
<strong>som</strong> står för 94-98 % av dess sammanlagda antal och vikt.<br />
Nästan 11 % av benen från gropsystemen är brända och<br />
2 % av dem är svedda. En liten övervikt av matavfall finns<br />
i benmaterialet. De arter <strong>som</strong> identifierats i A11964 är<br />
får/get, följt av nöt, häst, tamsvin, hund, människa och<br />
fågel (tabell 16). De 5 sistnämnda arterna fanns däremot<br />
inte i de andra gropsystemen.<br />
Tabell 15. Benförekomst i gropsystem. Antal fragment, vikt<br />
och område.<br />
Anl nr Antal Vikt Område<br />
11964 344 841,1 Hantverk<strong>som</strong>råde, romersk järnålder<br />
39222 6 6,3 Boplat<strong>som</strong>r yngre förromersk-äldre<br />
romersk järnålder i öster<br />
120945 15 8,1 Extensivt område i väster<br />
Totalt 365 855,5<br />
Tabell 16. Artfördelning för gropsystem.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 156 90,1<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 63 152,7<br />
Nöt (Bos taurus) 53 352<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 36 28,5<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 29 75,3<br />
Häst (Equus caballus) 9 108,7<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 7 25,6<br />
Hund (Canis familiaris) 4 18,1<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 3 3,2<br />
Människa (Homo sapiens) 2 0,5<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 2 0,5<br />
Fågel (Aves sp.) 1 0,3<br />
Ugnar<br />
Ben framkom i 9 av 12 ugnar. Tre av ugnarna låg vid det vikingatida/medeltida<br />
gårdsläget i öster, två låg vid gårdsläget<br />
från bronsålder-järnålder i öster, en låg vid gårdsläget<br />
från yngre förromersk-äldre järnålder och en låg i det extensivt<br />
nyttjade området i väster (tabell 17). Sammanlagt<br />
påträffades 325 fragment med en vikt på ca 1,1 kg i ugnarna.<br />
84,9 % var obrända, 13, 5 % brända och 1,5 % var svedda<br />
fragment. 37 % av de identifierade fragmenten var matavfall<br />
och 63 % slaktavfall, vilket motsvarar den genomsnittliga<br />
fördelningen av ett djurskelett. Bland de<br />
identifierade arterna överväger fragment från häst och<br />
får/get, följt av tamsvin och nöt (tabell 18).<br />
426 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 17. Benförekomst i ugnar. Antal fragment, vikt, datering och område.<br />
Anl nr Antal Vikt C14-datering, Period Område<br />
21240 13 64,5 gårdsläge från vikingatid/medeltid i öster<br />
21272 41 185,1 gårdsläge från vikingatid/medeltid i öster<br />
28543 45 88,4 yngre förromersk/äldre romersk järnålder gårdsläge från bronsålder-järnålder i öster<br />
28583 9 10,1 yngre förromersk/äldre romersk järnålder gårdsläge från bronsålder-järnålder i öster<br />
45388 117 301,5 yngre romersk järnålder gårdsläge från yngre förromersk-äldre<br />
romersk järnålder<br />
59966 4 25,4 vendeltid –<br />
60274 42 355,9 gårdsläge från vikingatid/medeltid i öster<br />
116809 3 0,4 romersk järnålder extensivt område i väster<br />
118771 51 100,4 yngre förromersk/äldre romersk järnålder extensivt område i väster<br />
Totalt 325 1131,7<br />
Tabell 18. Artfördelning för ugnar.<br />
Art Antal Vikt<br />
Oidentifierat (Ospec.) 154 126,2<br />
Häst (Equus caballus) 46 477,2<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 46 126,8<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 22 27,1<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 21 98,3<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 15 94<br />
Nöt (Bos taurus) 15 175,4<br />
Slidhornsdjur (Bovidae) 6 6,7<br />
Kulturlager och lager<br />
Majoriteten av de kulturlager <strong>som</strong> sträcker sig över Kyrstaboplatsen<br />
och <strong>som</strong> innehåller ben kommer inte att behandlas<br />
här efter<strong>som</strong> det finns en stor mängd anläggningar i dem<br />
<strong>som</strong> antingen är <strong>ned</strong>grävda i lagren eller överlagrar dem och<br />
därmed är det svårt att avgöra vilken kontext <strong>som</strong> benen tillhör.<br />
Detta gäller de stora kulturlagren A48945, A51088,<br />
A49309, A49025 och A6133. Däremot har de två lagren <strong>som</strong><br />
ligger vid det vikingatida/medeltida gårdsläget i öster,<br />
A130655 och A33419, visat sig användbara (tabell 19 och<br />
20). De utmärker sig både till innehåll och till kvantitet jämfört<br />
med övrigt benmaterial på boplatsen. Framför allt gäller<br />
det lager A130655 <strong>som</strong> ligger intill Kyrsta bytomt. Lagret<br />
innehåller 238 benfragment med en vikt på ca 6 kg. Som<br />
redan nämnts består detta lager till största delen av slaktavfall<br />
(64 %) och om man ser till art domineras lagret av häst.<br />
Tabell 19. Artfördelning A130655<br />
Art Antal Vikt<br />
Häst (Equus caballus) 114 4716,5<br />
Nöt (Bos taurus) 48 850,5<br />
Oidentifierat (Ospec.) 33 92,2<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 23 241,3<br />
Tamsvin (Sus scrofa domesticus) 11 121,9<br />
Får/Get (Ovis aries/Capra hircus) 8 53,3<br />
Gnagare (Rodentia sp.) 1 0,3<br />
Totalt 238 6076<br />
Tabell 20 Artfördelning. A33419<br />
Art Antal Vikt<br />
Häst (Equus caballus) 15 930,9<br />
Nöt (Bos taurus) 14 253,5<br />
Stor gräsätare (stor herbivor) 3 3,3<br />
Mindre djur (får-/get-/hund-/svinstorlek) 2 4<br />
Oidentifierat (Ospec.) 1 0,7<br />
Totalt 35 1192,4<br />
Människoben<br />
De människoben <strong>som</strong> identifierats på Kyrsta kommer<br />
främst från gravfältet i söder, RAÄ 329, där både brandgravar<br />
och skelettgravar påträffats (<strong>SAU</strong> rapport 2004:7 O),<br />
impedimentet i väster med brandgravar, RAÄ 328 (<strong>SAU</strong><br />
rapport 2005:9 O) samt en brandgrav på boplatsytan RAÄ<br />
327, A109724. Utöver dessa har en mindre mängd människoben<br />
identifierats i kontexter på boplatsen RAÄ 327 vilka<br />
inte tolkats <strong>som</strong> begravningar. Människobenen har således<br />
deponerats i anläggningar <strong>som</strong> inte har en gravfunktion.<br />
Om det rör sig om rituella deponeringar <strong>som</strong> ex. byggnadsoffer<br />
har utifrån materialet och kontexten inte gått att<br />
tyda. Totalt rör det sig om 20 fragment med en vikt på 86,1<br />
gram (tabell 21). Alla utom ett av fragmenten är obrända.<br />
Ett människoben från A11808 har 14 C-daterats, resten<br />
av anläggningarna med människoben har daterats på benfragment,<br />
träkol eller sädeskorn.<br />
I norra delen av undersökning<strong>som</strong>rådet påträffades<br />
fragment från ett skenben från människa, ca 0,2-0,3 m <strong>ned</strong><br />
i en brunn, A1353. Fragmentet (F2241) kommer troligtvis<br />
från en vuxen och benytan är hårt vittrad. Brunnen är daterad<br />
till äldre bronsålder, dock verkar det <strong>som</strong> om benet<br />
inte hör till övriga kontexten.<br />
En grop A3378, även den i norra delen av undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
och ca 8 m söder om ett impediment, innehöll<br />
ett bränt skalltaksfragment från människa (obestämd<br />
ålder). Fragmentet (F2262) var gråvitt till färgen och vägde<br />
0,3 g. Resterande 8 brända fragment var oidentifierade och<br />
BILAGA 3 427
vägde 1,8 g. De obrända benen <strong>som</strong> identifierats kom från<br />
groda och nöt (tand).<br />
I det extensivt nyttjade området i väster påträffades<br />
skalltaksfragment i skärvstenspackningarna A44479 och<br />
A44522. Anläggningarna låg strax öster om brunn A49309.<br />
F5128 i A44479 har bedömts höra till en vuxen individ,<br />
likaså F5244 i A44522. Skalltaksfragmentens tjocklek och<br />
storlek på de kompakta och spongiösa skikten samstämmer<br />
med varandra, men det har inte gått att bestämma om<br />
de hör till en och samma individ efter<strong>som</strong> passbitar saknas.<br />
I hantverk<strong>som</strong>rådet framkom de flesta av människobenen<br />
från boplatsen. I ett gropsystem, A11964, har käkfragment<br />
från ett spädbarn identifierats (F3105, stick 2).<br />
Fragmentet har bedömts tillhöra ett nyfött eller upp till ett<br />
par månader gammalt barn.<br />
Ca 15 m öster om detta fynd låg två anläggningar bredvid<br />
varandra, en brunn och ett grophus (Grophus 2), <strong>som</strong><br />
båda innehöll människoben. Brunnen, A11808, <strong>som</strong> är daterad<br />
till äldre förromersk järnålder, innehöll 3 fynd från<br />
kraniet. F3018, ett fragment från tinningsbenet med örondelen<br />
(pars petrosa) och utskottet (processus mastoideus),<br />
påträffades 0,6 m <strong>ned</strong> i anläggningen och hör till en vuxen<br />
individ. Ca 1,5 m söder om detta fynd påträffades två fynd<br />
av skalltak vid rensning av anläggningen, F 2877 och<br />
F2878. Skalltaket F2877 har 14 C-daterats till äldre romersk<br />
järnålder och bedömdes efter fragmentets tjocklek och den<br />
pågående sammanväxningen av skallsömmen höra till en<br />
vuxen individ. Även om inga passbitar hittades skulle fynden<br />
kunna komma från en och samma individ.<br />
Grophuset A11704, (även kallat Grophus 2), <strong>som</strong> är daterat<br />
till yngre förromersk järnålder-äldre romersk järnålder,<br />
innehåller också 3 fynd av människoben. F2749 består<br />
av en ledyta till en halskota med benpålagring (osteofyt).<br />
F2750, <strong>som</strong> framkom vid rensning av anläggningen, består<br />
av en främre kindtand och F2817 består av ett skalltaksfragment<br />
och påträffades ca 0,2 m <strong>ned</strong> i anläggningen.<br />
Skalltaksfragmentet och tanden hittades ca 1 m från var-<br />
andra i grophusets östra del. Utifrån tjockleken på skalltaket<br />
och den pågående sammanväxningen av skallsömmen<br />
bedöms fragmentet tillhöra en vuxen individ.<br />
Sammanfattning<br />
Kyrstaboplatsens benmaterial består av totalt ca 40 kg ben<br />
eller ca 19 000 fragment. Av dessa har 75 % av benvikten<br />
bestämts till art och ca 25 % av antalet fragment.<br />
Det identifierade materialet domineras av de vanliga<br />
husdjursarterna, vilket är förväntat. Ser man till antalet<br />
fragment står nöt för den största delen (ca 35 %), följt av<br />
får och/eller get, tamsvin och häst. Efter dessa arter följer<br />
smågnagare, fisk, fågel, hund, skogshare, gråsäl och get.<br />
Även ett 20-tal fragment från människa har identifierats i<br />
materialet samt enstaka fragment från groda, björn och<br />
bäver. Viktmässigt står nöt och häst för mer än 85 % av det<br />
identifierade materialet. Det bör tilläggas att en stor del av<br />
hästbenen kommer från det medeltida lagret A130655 i<br />
öster. Dessa ben bidrar till att den totala mängden hästben<br />
är relativt hög på Kyrsta.<br />
Ett sätt att visa kvantifiering av olika arter är att räkna<br />
antalet anläggningar där de identifierade arterna förekommer.<br />
Resultaten visar att nöt och får/get finns i över 170 anläggningar,<br />
häst och tamsvin finns i över 80 anläggningar.<br />
Resten av arterna finns representerade i mindre än 25 anläggningar.<br />
Endast 9,2 % av det totala benmängden är brända och<br />
2,7 % är svedda. Härdar, kokgropar och stolphål innehåller<br />
en större mängd brända (och/eller svedda) ben än genomsnittet.<br />
Ben förekommer mest frekvent i anläggningstyper<br />
så<strong>som</strong> stolphål och gropar. Ser man till antalet fragment<br />
och vikt innehåller gropar mest ben, följt av grophus,<br />
brunnar och stolphål.<br />
Tabell 21. Människoben från boplatsen, RAÄ 327. Antal fragment och vikt (g), obränt (OB) och bränt (b) samt anläggningstyp<br />
och anläggningsnummer.<br />
Fnr Benslag Antal OB Antal B Vikt OB Vikt B Anl.typ Anl<br />
2241 2241 skenben 5 9,4 Brunn 1353<br />
2262 kranium 1 0,3 Grop 3378<br />
2750 tand 1 0,6 Grophus 2 11704<br />
2817 kranium 1 8,6 Grophus 2 11704<br />
2749 halskota 1 0,3 Grophus 2 11704<br />
2877 kranium: pannben 5 31,4 Brunn 11808<br />
2878 kranium: tinningsben 2 4,3 Brunn 11808<br />
3018 kranium: tinningsben m pars petrosa 1 18,5 Brunn 11808<br />
3105 underkäke från spädbarn 2 0,5 Gropsystem 11964<br />
5128 kranium 1 2 Skärvstenspackning 44479<br />
5244 kranium 1 10,4 Skärvstenspackning 44522<br />
20 1 86 0,3<br />
428 KYRSTA – BOPLATS
Resultatet av analysen av mat- och slaktavfall, d v s avfall<br />
från köttrika respektive köttfattiga partier av djurkropparna,<br />
visar att 45,8 % av benfragmenten kommer från<br />
köttrikt material . Ett djurskelett består av ca 36-41 % köttrika<br />
ben, vilket visar att Kyrstamaterialet har en viss övervikt<br />
av matavfall. Däremot har kokgropar, kulturlager,<br />
skärvstenspackningar och Grophus 1 i norra delen en övervikt<br />
av köttfattiga ben. De andra grophusen har istället en<br />
liten övervikt av köttrika ben, likaså brunnarna, härdarna,<br />
gropsystemen och stolphålen.<br />
Ser man till artfördelningen inom varje anläggningstyp<br />
visar det sig att några anläggningar skiljer sig något från det<br />
genomsnittliga innehållet. I kokgroparna och grophusen<br />
(exkl Grophus 1) är får/get den mest frekvent förekommande<br />
arten och i ugnarna finns flest ben av häst och<br />
får/get. Som nämnts ovan dominerar häst i de medeltida<br />
lagren i öster.<br />
I hantverk<strong>som</strong>rådets brunnar finns många fler arter representerade<br />
än i övriga brunnar. Detta kan vara en effekt<br />
av utgrävningsmetoden. Brunnen i det externa området i<br />
väster undersöktes till stor del med hjälp av grävmaskin,<br />
vilket medför att små fragment och små arter blir underrepresenterade.<br />
På boplatsen framkom människoben i ett tiotal anläggningar.<br />
Utöver en brandgrav (A109724) identifierades 21<br />
människoben i 7 anläggningar – två brunnar, en grop, ett<br />
grophus, ett gropsystem och två skärvstenspackningar. Alla<br />
fragment var obrända förutom ett. Inom ett 15 m stor yta<br />
i hantverk<strong>som</strong>rådet påträffades de flesta av de obrända<br />
människobenen. Ben från ett spädbarn hittades i ett gropsystem.<br />
Kraniefragment, en tand och ett kotfragment hittades<br />
i en brunn och ett grophus strax öster om gropsystemet.<br />
I skärvstenspackningarna i det extensivt nyttjade området<br />
i väster påträffades också skalltak från människa.<br />
REFERENSER<br />
Bäckström, Y. 1996. Tafonomiska processer. Exemplet Fågelbacken,<br />
Hubbo sn, Västmanland. C-uppsats, Institutionen<br />
för arkeologi, Uppsala universitet, Uppsala.<br />
- 2005. Osteologisk analys. Boplats- och gravmaterial. Vaxmyra,<br />
Raä 325 och 326, Ärentuna sn, Uppland. I: S.<br />
Eklund. Vaxmyra två boplatser vid en bäck. Välbevarade<br />
huslämningar och ett gravområde från äldre järnålder.<br />
<strong>SAU</strong> Skrifter 8. Uppsala 2005.<br />
Habermehl, K-H. 1975. Die Altersbestimmung bei Hausund<br />
Labortieren. Verlag Paul Parey. Berlin.<br />
Ingvarsson-Sundström, A. 2005. Osteologisk analys. Boplatsmaterial.<br />
Trekanten, Raä 602, Björkgården Raä 601,<br />
Fullerö 21:58, 23:28, Gamla Uppsala sn, Uppland. <strong>SAU</strong><br />
Rapport 2005:12 O. I: Onsten-Molander, A. & Wikborg,<br />
J. 2006. Trekanten och Björkgården. Boplatslämningar<br />
från brons- och järnålder vid Fullerö. Undersökningar<br />
för E4. RAÄ 601 & 602, Gamla Uppsala socken, Uppland.<br />
<strong>SAU</strong>.<br />
Jonsson, L. 2004. Animalosteologi. Analys av ben från tama<br />
och vilda ryggradsdjur från den förhistoriska boplatsen<br />
skämstaa, RAÄ 342 i Tierps socken, Uppland. I:<br />
Frölund, P., Larsson, L-I. Skämsta. Bosättningar och gravar<br />
i norra Upplan d. Riksantikvarieämbetet UV Uppsala<br />
Rapport 1997:67, Uppsala. s. 143–174.<br />
Lepiksaar, J. 1988. Om den tafonomiska förlustens betydelse<br />
vid kvantitativ analys av antropogena tanatocoenoser.<br />
I: Iregren, E. & Liljeqvist, R. (red.) Faunahistoriska<br />
studier tillägnade Johannes Lepiksaar. University of<br />
Lund. Inst. of Archaeology Report Series 33. s. 21–35.<br />
O´Connor, T. 2000. The archaeology of animal bones.<br />
Stroud.<br />
Sigvallius, B. 1988. Husdjur på förhistoriska boplatser – en<br />
utvärdering av osteologiska undersökningar. I: Gotländskt<br />
arkiv. s. 39–45.<br />
Silver, I. A. 1969. The Ageing of Domesticated animals. I:<br />
Science in Archaeology, 2 nd edition. D. Brothwell & E.<br />
Higgs (red.). London.<br />
Wahl, von J. 1982. Abhandlungen. Leichenbranduntersuchungen.<br />
Ein Überblick über die Bearbeitungs- und<br />
Aussagemöglichkeiten von Brandgräbern. I: Praehistorische<br />
Zeitschrift 57/1. Band 1982. Berlin, New York. s.<br />
2–125.<br />
BILAGA 3 429
KAMMAR FRÅN KYRSTA BOPLATS<br />
Emma Sjöling*<br />
Kammar från RAÄ 327<br />
F6519 (A3357)<br />
Ett obränt kamfragment av horn framkom i gropen A3357,<br />
strax söder om ett impediment i norr. Fragmentet vägde<br />
0,3 g och var 15,6 mm högt, 11,5 mm brett med en tjocklek<br />
på 2,3 mm. Längs kanten finns två parallella linjer på ca<br />
2 mm avstånd. Fragmentet kommer troligtvis från ena<br />
svickeln från en kam i ett stycke.<br />
Jämförelsematerial:<br />
1. RAÄ 27, Lunda, Lovö sn, Up. A144 (kam i ett<br />
stycke,M1,L2) dat: 400–450.<br />
1. RAÄ 27, Lunda, Lovö sn, Up. A121 (kam i ett<br />
stycke,M1.L3,C1) dat: 400–450 e Kr.<br />
Datering:<br />
yngre romersk järnålder<br />
F6533 (A130655)<br />
Fyndet utgörs av en tandskiva från mittskenan på en sammansatt<br />
dubbelkam, d v s en kam med dubbla tandrader<br />
sammanhållen med skenor. Kammen är obränd och tillverkad<br />
av horn. Antydan till tänder finns på bägge sidor – den<br />
obrända tandskivan har haft en grövre tandrad med plats<br />
för ca 8 tänder samt en finare rad med plats för ca 16 tänder.<br />
Skivan har ett nithål (ca 1 mm i diameter) samt ett rakt<br />
tvärsnitt. Fragmentets vikt: 1,4 g, höjd: 18,1 mm, bredd:<br />
22,1 mm och tjocklek: 3,4 mm.<br />
Jämförelsematerial:<br />
gravfältets kam F235 i skelettgrav A11807<br />
Datering:<br />
Efter<strong>som</strong> ändskivorna saknas går det ej att typologisera<br />
fragmentet enligt Broberg & Hasselmos typschema (1981).<br />
Under 1000-talet dominerar den sammansatta enkelkammen<br />
(ibland med kamfodral) men även enstaka dubbelkammar<br />
förekommer och blir fr o m 1100-talet mycket<br />
vanliga. Under 1200-talet ersätts enkelkammen av den<br />
sammansatta dubbelkammen med en fin och en grov tandrad.<br />
Starkt profilerade stödskenor blir nu vanliga (Medeltidens<br />
ABC).<br />
Kammen har därmed daterats till vikingatid/medeltid.<br />
*<strong>SAU</strong><br />
Kammen F1437 från A43978<br />
Bilaga 4<br />
Metod, referenser<br />
Vid analysarbetet av kamfragmenten har en morfologisk<br />
metod använts. Med utgångspunkt av form- och dekorelement<br />
har en jämförelse gjorts med liknande kammar. Siffran<br />
1 före referenskammen betyder att den har de formoch<br />
dekorelement <strong>som</strong> den analyserade kammen och är<br />
mest lik. Siffran 2 före referenskammen betyder att den innehåller<br />
de mest relevanta elementen men skiljer sig från<br />
den analyserade kammen i andra element.<br />
Följande referenser har använts:<br />
Bo Petrés metod från RAÄ27, Lunda, Lovö sn, Up.<br />
(1984a:70ff) vid form- och dekoranalys.<br />
Åsa Lundströms (1991) C-uppsats om 101 kammar från<br />
romersk järnålder samt hennes metod för en kronologisk<br />
indelning av dessa utifrån tidsberoende typologiska element.<br />
Dateringarna utgår från fyndkombinationer med<br />
andra daterande fynd. Lundström har i sin tur utgått från<br />
kamtypologier utarbetade av bl a Sigrid Thomas och hennes<br />
undersökning av germanska kammar i Nordeuropa<br />
(1960), Oscar Almgren och Birger Nermans gotlandsundersökningar:<br />
Die Ältere Eizenzeit Gotlands (1914: Taf.16<br />
och 1923), Berta Stjernquists analys från Vä i Skåne (1951)<br />
samt Per Olins C-uppsats om öländska kammar i romersk<br />
och germansk tid (1987: 22ff).<br />
Vid undersökningen av grop A43978 påträffades en<br />
kam, F1437. Kammen är obränd och tillverkad av horn.<br />
Vid upptagandet bestod greppdelen av två fragment och<br />
samtliga tänder hade lossnat. Kammen väger 14,8 g, är 66<br />
cm bred, 44 cm hög och 7 mm tjock vid greppdelens överkant.<br />
Kammen har analyserats utifrån form- och orneringselement<br />
efter Petrés (1984a) samt Lundströms<br />
(1991:16) metod och är en s k kam i ett stycke, även kallad<br />
enskiktad kam. Rygglinjen är cirkelsegmentformad (Petré:<br />
R1; Lundström: R6) och kammen har ett kilformigt<br />
tvärsnitt (Petré: M1; Lundström: Ts3). Greppdelens dekor<br />
består av en enkel kantföljande linje (Petré: L1; Lundström:<br />
L11), två parallella linjer på dess rygg (Lundström: Ry)<br />
samt en ristad bård på dess <strong>ned</strong>re del. Bården består av två<br />
på varandra liggande linjer med ca 10 mm mellanrum och<br />
mellan dessa har geometriska fält i form av 5 rutor med<br />
kryss i ristats in (Lundström L14, Ge). Likadan dekor finns<br />
på kammens båda sidor.<br />
430 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 1. M=mittskena, S=stödskena, L=linjer på stödskenan, R=rygglinje, Pr.,Ja., Cls, Fl. =övrig ornamentik (Petré 1984c:72ff;<br />
Lundström 1991:16).<br />
RAÄ Anl. nr F.nr. Anl.del Antal Vikt Kamtyp Kamelement Datering<br />
327 43978 1437 1 14,8 kam i ett stycke R1, M1, L1, Ry 100–300 e Kr.<br />
327 3357 6519 1 0,3 kam i ett stycke<br />
327 130655 6533 1 1,4 sammansatt dubbelkam M (tandskiva) vik/ medeltid<br />
Jämförelsematerial<br />
Lundström (1991:42):<br />
1. nr 42. Vä sn, Skåne. LUHM. Boplats, lösfynd (R6, Ts3,<br />
L11, L14, C3, Ge). Datering: rom jäå (Almgren & Nerman<br />
1914 & 1923). Källa: Stjernquist 1951:160.<br />
2. nr 41. Vä sn, Skåne. LUHM. Boplats, lösfynd (R6, Ts2,<br />
L11, L14, Ge). Datering: IV:2-V:1 (Almgren & Nerman<br />
1914:taf. 16 & 1923:taf.28). Källa: Stjernquist 1951:94.<br />
Datering:<br />
De ovan nämnda kammarna med geometriska fält på<br />
greppdelen stämmer väl överens med Kyrstakammen, med<br />
undantag av nr 41, vars tvärsnitt är rakt. Lundström daterar<br />
de enskiktade kammarna med geometriska mönster till<br />
period IV:2-V:1, d v s 100–300 e Kr.<br />
Referenser<br />
Almgren, Oscar. 1914. Die Ältere Eizenzeit Gotlands Heft. 1.<br />
KVHAA. Nr. 4. Stockholm.<br />
Almgren, Oscar & Nerman, Birger. 1923. Die Ältere Eizenzeit<br />
Gotlands Heft. 2. KVHAA. Stockholm.<br />
Broberg, Birgitta & Hasselmo, Margareta. 1981. Keramik,<br />
kammar och skor från 7 medeltida städer. Fyndstudie.<br />
RAÄ och SHM Rapport Medeltidsstaden 30. Stockholm.<br />
Lundström, Åsa. 1991. 101 kammar från romersk järnålder<br />
i Sverige. Ett försök till kamkronologi. C-uppsats vid<br />
Institutionen för arkeologi. Stockholms universitet.<br />
Medeltidens ABC. 2001. SHM. Red Carin Orrling. Stockholm.<br />
Olin, Per. 1987. Öländska kammar och kammakeri i romersk<br />
och germansk tid. C-uppsats vid Institutionen för arkeologi.<br />
Stockholms universitet.<br />
Petré, Bo. 1984a. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del<br />
2. Fornlämning RAÄ 27, Lunda. Acta Universitatis<br />
Stockholmiensis. Studies in North-European Archaeology<br />
8. Stockholm.<br />
Stjernquist, Berta. 1951. Vä under järnåldern. Skrifter utgivna<br />
av Kungl Humanistiska Vetenskapssamfundet i<br />
Lund. XLVII. Lund.<br />
Thomas, S. 1960.<br />
BILAGA 4 431
Insekter från Kyrsta<br />
Analys av makrofossila insektslämningar<br />
i anläggningar från Kyrsta<br />
Magnus Hellqvist*<br />
Vid utgrävningen av boplatsen Kyrsta (RAÄ 327), Ärentuna<br />
sn, Uppland, togs jordprover för insektsanalys från ett<br />
antal anläggningar (tabell 1) tolkade <strong>som</strong> brunnar. Syftet<br />
med denna undersökning var att se hur anläggningen hade<br />
utnyttjats, att tolka boplatsens närmiljö och att eventuellt<br />
se indikationer på det omgivande landskapets miljö.<br />
Sediment och<br />
bevarandeförhållanden<br />
Landskapets morfologi runt Kyrsta är framför allt präglat<br />
av de geologiska processer <strong>som</strong> har pågått under deglaciationen<br />
av den senaste inlandsisen (Weichsel) och den postglaciala<br />
tiden fram till nutid (Holocen, de senaste 10 000<br />
åren). Landskapets karaktär är slättområden, lägre höjdområden<br />
och berg i dagen. De jordarter <strong>som</strong> framkommer<br />
i markytan domineras i sänkor och på de lågtliggande slätterna<br />
av finsediment i form av glacial och postglacial lera.<br />
Moränen återfinns i ytan på höjdområdena och moränmäktigheterna<br />
har på vissa platser i Kyrstaområdet uppmäts<br />
till 11-12 m. Kalkhalten i morän och lera varierar<br />
också i området, men det verkar vara något högre kalkhalt<br />
i den glacial leran (Persson 1982).<br />
Sedimentens utbredning avslöjar något om områdets<br />
geologiska utveckling och därmed förutsättningar för tidig<br />
bebyggelse. Jordarterna <strong>som</strong> bygger upp stora områden i<br />
Uppland domineras av leror i ofta större eller mindre slättområden<br />
och ibland till ansenligt djup. Men då man kommer<br />
längre norrut i Uppland och exempelvis områdena<br />
runt Kyrsta blir landskapet mindre präglat av stora slättområden<br />
och man får en större variation i topografin. Såväl<br />
den glaciala <strong>som</strong> den postglaciala leran varierar i lerhalt och<br />
betecknas från mellanlera till styv lera (Persson 1982).<br />
Om det har avsatts någon typ av biologiska lämningar,<br />
vilka bäddats in i leriga sediment, hjälper leran ofta till att<br />
skapa en god bevarandemiljö genom sin täthet. En högre<br />
lerhalt, vilket ger en styvare lera, innebär dessutom ofta<br />
bättre chanser till goda bevarandeförhållanden. Leran kan<br />
också hålla en hög fukthalt och det kan ha en positiv inverkan<br />
på olika typer av biologiska lämningar <strong>som</strong> insekter.<br />
Det uppländska landskapet är också präglat av landhöjningen<br />
och dess effekter och fortfarande stiger områdena<br />
runt Kyrsta med ca 4,9 mm/år. Men i områdena runt Kyr-<br />
*Högskolan Dalarna, Naturgeografi, Campus Lugnet, 791 88 Falun<br />
Bilaga 5<br />
sta finns det lite avsättningar <strong>som</strong> vittnar om sediment formade<br />
genom landhöjningsprocesser i exempelvis svallsediment<br />
<strong>som</strong> klapper, svallsand och svallgrus. Däremot finns<br />
ett större slättområde söder om utgrävningarna i Kyrsta,<br />
idag åkermark, <strong>som</strong> byggs upp av postglacial lera <strong>som</strong> avsatts<br />
i samband med landhöjningen. Området, precis <strong>som</strong><br />
övriga Uppland, hade länge en kustnära placering, <strong>som</strong><br />
med tiden övergick i en allt mer isolerad havsvik. Denna<br />
blev genom isoleringen, <strong>som</strong> orsakades av landhöjningen,<br />
slutligen en sötvattensmiljö innan platsen helt blev landområde.<br />
Dessa olika stadier av vattenmiljöer – den marina<br />
miljön, havsviken och slutligen isolerade sötvattensamlingar<br />
– kan sätta sin prägel på de växter och djur <strong>som</strong> funnits<br />
runt boplatsen och i naturmiljön. Detta kan även<br />
återspeglas i de prover <strong>som</strong> analyseras med avseende på<br />
fynd av djur och växter, bl a vilka arter av insekter <strong>som</strong><br />
återfinns på en boplats.<br />
I proverna från Kyrsta var det i de flesta undersökta anläggningarna<br />
(se tabell 1) få eller inga fynd av insekter och<br />
makrofossila frön. Orsaken till detta kan diskuteras, men<br />
naturligtvis spelar användningstiden av exempelvis brunnen<br />
stor roll och hur man har fyllt igen denna eller hur den<br />
har kollapsat efter användningstiden. Den korta tiden <strong>som</strong><br />
brunnarna har utnyttjats kan ha att göra med dålig tillrinning<br />
av grundvatten i brunnen eller dålig kvalitet på vattnet,<br />
eller en kombination av båda faktorerna.<br />
I tabell 1 ser man även att i flera anläggningar där det<br />
förekommer makrofossila insektsdelar, så är det sparsamt<br />
med antalet fragment av dessa, d v s det blir därmed få<br />
antal individer och arter av insekter (se diskussion <strong>ned</strong>an).<br />
Att tolka ett miljöhistoriskt material baserat på få arter i<br />
anläggningar innebär alltid vissa risker, efter<strong>som</strong> flera arter<br />
stärker tolkningen av ett fyndsammanhang. Detta är en felkälla<br />
<strong>som</strong> man måste ta hänsyn till i tolkningen. Däremot<br />
kan en detaljerad anläggningsbeskrivning och tolkning i<br />
fält hjälpa till att stärka förståelsen i detta sammanhang.<br />
Även formen på anläggningen kan ge information om<br />
vilken typ av anläggning det rör sig om. De analyserade<br />
brunnarna från Kyrsta (A1353, A11580, A11808, A42011,<br />
A43821, A49309, A114930) har i de flesta fall uppvisat den<br />
karaktäristiska trattform <strong>som</strong> är typisk för brunnsanläggningar,<br />
d v s med en vidare överyta <strong>som</strong> avsmalnar <strong>ned</strong>åt.<br />
Men i flera fall är brunnarnas form inte en utpräglad trattform<br />
och i anläggningarna A11808, A42011 och A114930<br />
är anläggningen mer lika en <strong>ned</strong>grävningen i form av en<br />
grop.<br />
432 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 1. Resultatet av samtliga undersökta prover från Kyrsta (RAÄ 327), preparerade för analys av subfossila insekter.<br />
Förklaringar på vissa kolumner: Daphnia är latinska namnet på hinnkräftor och anger fynd av dessa i form av äggkapslar,<br />
latinska namnet Acaria står för kvalster, latinska namnet Chrionomidae står för fjädermyggor och anger fynd av dessa i form av<br />
rester efter larvhuvuden. Dessa fynd kommenteras i text i samband med den anläggning där de hittats. Frekvensen markeras<br />
enligt följande: – = inget fynd; + = sparsamt eller sällsynt; ++ = förekommande eller relativt rikligt; +++ = frekvent eller mycket<br />
rikligt; ( ) = uppfyller nästan kravet för frekvensmarkering. Bedömningen av lerhalten är inte resultat av sedimentationsanalys,<br />
utan en bedömning under provbehandling och analys.<br />
Anläggning PM-nummer, Insek- Väx- kol trä- Daph- Aca- Chi- Övriga<br />
P.nr. eller ter ter frag- nia ria rono kommentarer<br />
annan ment midae<br />
beteckning<br />
A11580 PM200145, lager 1, P1363 – – + – – – – enstaka benrester; lerklining<br />
A11580 PM200146, lager 2, P1364 – – + – – – – enstaka brända benrester<br />
(mkt få)<br />
A11580 PM200147, lager 4, P1365 – – + – – – – enstaka obrända benrester<br />
A11580 PM200148, lager 5, P1366 – – + + – – – brända och obr benrester;<br />
mineral och bergartspartiklar<br />
A11580 PM200149, lager 7, P1367 – – + – – – – grövre material (sand- och<br />
gruspartiklar)<br />
A11808 PM52795, P1006 (25 cm djup) – – + – – – –<br />
A11808 PM52796, (70–80 cm djup), – + + – – – – obr ben; mkt fragment av ben<br />
P1007 (fiskben?); slaggrester; enstaka<br />
frön obrända annars brända<br />
A11808 PM52797, (105 cm djup), – – + – – – – brända och obr benrester;<br />
P1008 mollusker<br />
A11808 PM52798, (160 cm djup),<br />
P1009<br />
– – (+) – – – –<br />
A1353 P1353, Kruka (+) + – – – – (+)<br />
A1353 P1354, inne i Kruka B – + – – – – –<br />
A1353 PM200141, P1359, botten + + – – – – + bedömt <strong>som</strong> naturligt avsatt<br />
sediment, provet inte taget i<br />
kulturlager<br />
A42011 Makro. 52768, lager 1, P1000 – – + – – – –<br />
A42011 Makro. 52770, lager 3, P1008, – (+) + – – – – enstaka obrända frön; mine-<br />
Makroprov 3 ral och bergartspartiklar<br />
A42011 Makro. 52771, lager 4, P1003 – – + – – – –<br />
A42011 Makro. 52772, lager 5, P1004, –<br />
Makroprov 5<br />
– + – – – – mineral och bergartspartiklar<br />
A43821 P.nr. 59424, lager 1 uppifrån,<br />
P1177, brunn<br />
– – + + – – –<br />
A43821 P.nr 59423, lager 2 uppifrån,<br />
P1176, brunn<br />
– – + – – – –<br />
A43821 P.nr 59422, lager 3 uppifrån,<br />
P1175, brunn<br />
– – + – – – en snäcka<br />
A43821 P.nr 59421, lager 4 uppifrån, – – + – – – – enstaka obr benrester; mine-<br />
P1174, brunn ral och bergartspartiklar<br />
A43821 P.nr 59420, bottenlager (5),<br />
P1173<br />
– – + – – – –<br />
A49309 PM200170, omkring botten<br />
(käke), P1388<br />
– – + – – – – recenta rötter<br />
A49309 PM200171, mitten i stor <strong>ned</strong>- ++ ++ – + + + + flugpuppor (Diptera); larvhus<br />
grävning ca 2 m djup, P1389 av nattsländelarver<br />
(Trichoptera); snäckor<br />
A49309 PM200172, lager 3, P1390 (+) + + – – – –<br />
A49309 PM200173, lager 3, P1391 ++ – + + ++ + – brända och obr benrester<br />
A49309 PM200174, lager 3, botten + + + + ++ + + Molluskskal; obrända frön<br />
med torv, P1392 samt nötskal<br />
A49309 PM200175, lager 4, P1393 ++ ++ – + ++ – –<br />
A114930 Makro. 52899, djup 0,5 m,<br />
P1020<br />
– – + – – – – enstaka obr benrester<br />
A114930 Makro. 52880, djup 0,8 m,<br />
P1021<br />
– – + – – – –<br />
A114930 Makro. 52881, P1022 – – ++ – – – – förekomst av förkolnat frö<br />
BILAGA 5 433
Metod<br />
Provmängden från de olika anläggningarna i Kyrsta varierar<br />
från 422 g (ca 275 ml) till 1 893 g (ca 1 000 ml) och är<br />
i genomsnitt ca 1 027 g (ca 521 ml). Det har inte utförts<br />
någon analys av provernas fuktighetshalt, därför anger vikten<br />
och/eller volymen provet i fuktigt tillstånd (naturfuktigt<br />
och sedermera uttorkning i provpåsar). Efter<strong>som</strong> proverna<br />
håller hög lerhalt har själva provbearbetningen<br />
innan analysen varit komplicerad. De flesta proverna har<br />
behandlats med natriumhydroxid (NaOH) för att lösa upp<br />
de organiska bindningarna och därmed lättare kunna genomföra<br />
våtsiktning. Proverna våtsiktades sedan i sikt med<br />
maskvidden 0,25 mm. Det kvarvarande materialet genomsöktes<br />
i mikroskop då insektsdelar plockades ut för vidare<br />
bestämning och samtidigt registrerades andra fynd <strong>som</strong> redovisas<br />
i tabell 1.<br />
Artbestämningen av insektslämningar är en relativt tidskrävande<br />
process. Först artbestäms de delar <strong>som</strong> kan identifieras<br />
vid en första utplockning till ordning, därefter familj<br />
och släkte samt i förekommande fall till art. Därefter<br />
vidtar ett bestämningsarbete <strong>som</strong> i huvudsak bara kan<br />
göras i entomologiska referenssamlingar, tillsammans med<br />
den litteratur <strong>som</strong> finns om de olika arterna. Till den här<br />
analysen har de entomologiska samlingarna vid Evolutionsmuseet<br />
i Uppsala använts. Därefter beror det på hur<br />
studerad ett släkte eller art är när det gäller mängden information<br />
<strong>som</strong> finns om levnadssätt, livsmiljö och klimatkrav<br />
(d v s artens utbredning<strong>som</strong>råde idag) o s v<br />
Om brunnar och makrofossila<br />
insektslämningar<br />
Undersökningar av brunnar i arkeologiska sammanhang<br />
har radikalt förändrats under de senaste 15–20 åren. Möjligheterna<br />
till uttag av sötvatten för både människors och<br />
husdjurs behov kan variera mycket mellan olika regioner<br />
och på vissa platser finns det lite vatten att enkelt tillgå för<br />
det dagliga behovet. Brunnsanläggningar bidrar normalt<br />
med flera möjligheter för studier av fynd, såväl artefakter<br />
<strong>som</strong> biologiska lämningar, vilka bevaras i den ofta fuktiga<br />
eller vattendränkta miljön. Till detta kommer att brunnen<br />
kan presentera komplicerade lagerföljder genom skiftande<br />
depositionshistoria av olika sediment, vilka kan representera<br />
igenfyllning och/eller kollaps av brunnsväggar. Båda<br />
dessa händelseförlopp kan ge en svårtolkad avsättningshistoria,<br />
vilket påverkar utnyttjandet av prover från brunnar<br />
för paleoekologisk analys. Därför är det viktigt med god<br />
och noggrann stratigrafisk bedömning och anläggningsbeskrivning<br />
av brunnen och dess lagerföljd. Det viktigaste<br />
provet i brunnsanläggningen är normalt det från det tolkade<br />
bottenlagret, d v s det <strong>som</strong> avsatts på brunnens botten<br />
under dess användningstid. Dock ska man komma ihåg att<br />
fyllnadsmaterial kan ge mycket värdefull information och<br />
en brunnsanläggning kan ha flera användningsfaser där en<br />
del av det <strong>som</strong> representerar fyllnadslager egentligen är från<br />
en period då anläggningen varit vattenfylld igen.<br />
Vid studier av olika typer av biologiska bevis för miljö<br />
och klimat på en bosättning erbjuder brunnen flera viktiga<br />
fördelar. En av de viktigaste är bevaringsförhållandena,<br />
genom att den är <strong>ned</strong>grävd under grundvattenytan så att<br />
sediment och biologiska lämningar ligger i en vattendränkt<br />
eller fuktig miljö. Genom sin fuktiga och/eller blöta karaktär<br />
bevarar den ofta både avsatt sediment i botten och fyllnadsmaterial<br />
och därmed även eventuella biologiska lämningar<br />
<strong>som</strong> finns i brunnens jordlager. En annan viktig faktor,<br />
<strong>som</strong> är både problematisk och intressant, är att när<br />
brunnen tagits ur bruk har den fyllts igen med jord, kompost,<br />
gödsel eller liknande. Ibland har även brunnens väggar<br />
kollapsat och skapat egna lager i brunnens stratigrafi.<br />
Det problematiska kan vara att avgöra om lagret är en kollapsad<br />
vägg eller ett fyllnadsmaterial. Det intressanta är att<br />
i de fall det rör sig om fyllnadsmaterial får man information<br />
om andra delar av en bosättning än den <strong>som</strong> finns i<br />
brunnens närhet, t ex om fyllnadsmaterialet innehåller<br />
lämningar från en åker eller äng i närheten eller skräp <strong>som</strong><br />
genererats på boplatsen (t ex gödsel och kompost).<br />
Man bör dock vara medveten om åtminstone två faktorer<br />
<strong>som</strong> har betydelse för brunnsanläggningens funktion<br />
och användning och <strong>som</strong> man mer kan spekulera om idag:<br />
• De hydrologiska förutsättningarna för brunnen. Området<br />
runt Kyrsta, lik<strong>som</strong> hela Uppland, har ändrats avsevärt<br />
genom landhöjningen och i nutid får man räkna<br />
med detta när man funderar över brunnens användbarhet.<br />
Detta bör ha haft en inverkan på fuktigheten i<br />
marken och hur högt grundvattenytan har stått, dess<br />
fluktuation och det kan framför allt påverka kvaliteten<br />
på vattnet i brunnen.<br />
• Om det inte finns klart påvisade bevis för att brunnen<br />
på något sätt varit övertäckt, så är detta så gott <strong>som</strong><br />
omöjligt att veta. Det påverkar bl a vilka djur och växter<br />
<strong>som</strong> hamnar i brunnen och blir deponerade där,<br />
samt hur de hamnar i brunnen.<br />
När man ser på de olika metoder <strong>som</strong> kan utnyttjas för att<br />
förstå brunnens historia och vad brunnens fyllnadsmaterial<br />
visar, intar insektsanalys en speciell ställning. Man kan<br />
se flera anledningar till hur insekter, speciellt skalbaggar,<br />
hamnar i brunnen och dess avsatta lager. Precis <strong>som</strong> med<br />
makrofossila växtdelar, trä, mollusker och liknande, kan<br />
insekter följa med dumpat fyllnadsmaterial <strong>som</strong> gödsel,<br />
trä, kompost m m i brunnen. Då kan de indikera eventuell<br />
aktivitet och miljön för det dumpade materialet. Men insekter<br />
är också aktiva i sitt näringssök. Vissa arter kan potentiellt<br />
leva i brunnens miljö om förutsättningen finns, i<br />
träkonstruktionen eller i vattnet. Brunnen fungerar även<br />
<strong>som</strong> en stor insektsfälla och skalbaggar och andra insekter<br />
<strong>som</strong> rör sig på markytan faller <strong>ned</strong> i brunnen, drunknar<br />
434 KYRSTA – BOPLATS
och avsättas i bottensediment <strong>som</strong> en direkt reflektion av<br />
den omgivande miljön. Således är analysen av insekter en<br />
utomordentlig metod för analys av brunnar och andra<br />
typer av <strong>ned</strong>grävningar, efter<strong>som</strong> de arter <strong>som</strong> hittas ofta<br />
kan avslöja om det avsatta lagret är brunnens bottensediment,<br />
om det är dumpat material eller om det eventuellt är<br />
kollapsad brunnsvägg.<br />
Brunnar är en mycket användbar typ av anläggning för<br />
att förstå en tidigare bosättning. Anläggningen är en av de<br />
viktigaste resurserna på en bosättning genom sitt bidrag till<br />
vattenförsörjningen. Samtidigt kan andra källor för vatten<br />
i det omgivande landskapet, <strong>som</strong> sjöar och vattendrag,<br />
också bidra med vatten. Men för det praktiska livet på en<br />
bosättning och i och med att vintrar i Mälardalen bundit<br />
människor och boskap till resurser på den egna gården, så<br />
bör nog brunnen betraktas <strong>som</strong> en viktig anläggning och<br />
resurs. Naturligtvis kan den bilden modifieras av olika perioder<br />
av svalare eller varmare klimat – d v s perioder av<br />
strängare eller mildare vintrar.<br />
Presentation av vissa<br />
skalbaggsfamiljer<br />
Det kan vara på sin plats att presentera några av de skalbaggsfamiljer<br />
<strong>som</strong> förekommer frekvent i undersökningen<br />
och vad de står för mer generellt. En viktig skalbaggsfamilj<br />
är jordlöpare (Carabidae). De flesta arter i denna familj är<br />
”allätare” och fungerar ofta <strong>som</strong> indikatorer på miljöer där<br />
de jagar andra insekter. De har även haft stor betydelse för<br />
tolkning av klimathistoria, efter<strong>som</strong> många arter är mer<br />
beroende av klimat än viss typ av vegetation. Det finns flera<br />
familjer där man hittar typiska mer eller mindre vattenlevande<br />
skalbaggar och i familjen dykare (Dytiscidae) är arterna<br />
fullständigt anpassade till vattenliv. I familjen äkta<br />
vattenbaggar (Hydrophiloidea) återfinner man allt från landdjur,<br />
amfibiska till vattenlevande djur. Den största skalbaggsfamiljen<br />
är kortvingarna (Staphylinidae) och i Sverige<br />
återfinns över 1 000 arter. De återfinns i många olika<br />
miljöer och är i arkeologiska prover ofta knutna till gödsel,<br />
kompost och liknande.<br />
En familj <strong>som</strong> är viktig för tolkningen av förhistorisk<br />
bosättning och ekonomi är bladhorningarna (Scarabaeidae).<br />
I denna grupp återfinner man de största och mest välkända<br />
skalbaggarna, <strong>som</strong> exempelvis ekoxe, men här återfinns<br />
också bl a tordyvlar (Geotrupes), <strong>som</strong> kopplas till bete<br />
och betesmark, och dyngbaggarna (Aphodius), där de flesta<br />
arterna fortplantar sig i däggdjurs spillning, <strong>som</strong> betesdjur.<br />
Dyngbaggarna är trots sitt substratval noga vid sitt<br />
näringssök och söker i de flesta fall färsk spillning. Därigenom<br />
blir dessa skalbaggar mycket goda indikationer på<br />
bete snarare är spillning och är således en viktig grupp i<br />
arkeologiska prover.<br />
Familjen vivlar (Curculionidae) är i ett internationellt<br />
perspektiv djurrikets största familj och man tror att det<br />
finns långt över 100 000 arter, främst i tropikerna. Alla<br />
arter vivlar är växtätare av något slag (fytofaga) och familjen<br />
innehåller många svåra skadedjur.<br />
Resultat och diskussion<br />
Det är en mycket varierande kvalitet på proverna och insektsfynden<br />
från Kyrsta. Visserligen är diversiteten relativt<br />
god om man ser till antalet släkten och arter <strong>som</strong> presenteras<br />
i tabell 2. Men det rör sig om ganska få individer och<br />
det har varit begränsade möjligheter att bestämma fragmenten<br />
till art. Insektsfynden kommer framför allt från<br />
skalbaggar (Coleoptera), vilket är det normala vid i stort<br />
sett alla typer av undersökningar av makrofossila insektslämningar.<br />
Information om biologi och utbredning för de olika insekterna<br />
och andra djur funna i proverna från Kyrsta har<br />
hämtats från Chinery (1976), Gärdenfors m fl (2004), Hansen<br />
& Henriksen (1927), Hansen (1965), Hansen (1987),<br />
Koch (1989), Landin (1957, 1961, 1970), Lindroth (1985,<br />
1986), Lundberg (1995), Palm (1963), Palm (1996). Nedan<br />
beskrivs de anläggningar <strong>som</strong> analyserats (se tabell 1), vilket<br />
innebär att inte alla innehållit fynd av insektfragment.<br />
Dessa beskrivningar baseras även på de tolkningar <strong>som</strong><br />
gjorts under utgrävningen, d v s både på var provet är taget<br />
i anläggningen och på vilken typ av sediment <strong>som</strong> bygger<br />
upp anläggningen.<br />
Anläggning A11580<br />
Anläggningen uppvisar den för brunnar ofta förekommande<br />
typiska trattformen och brunnens djup var drygt<br />
2,10 m. Sammanlagt har 7 olika lager beskrivits, med lager<br />
1 i ytan. Varje lager i anläggningen bestod av mörkt brungrå<br />
till beige lera. Sammanlagt har 5 prover analyserats från<br />
anläggningen, tagna i lager 1, 2, 4, 5 och 7, vilka representerar<br />
stratigrafiska enheter i lagerföljden. Lager 1 och 2 innehåller<br />
enligt beskrivningen en större andel organiskt material<br />
än övriga lager. Lager 7 är beskrivet <strong>som</strong> lerigt bottenlager<br />
för anläggningen och det innehöll även grövre<br />
material <strong>som</strong> sand och grus, vilket kan ha avsatts i brunnens<br />
botten och <strong>som</strong> troligen är från markytan. Orsaken<br />
till att lager 3 och 6 inte provtogs utgår från en tolkning i<br />
fält, där lager 3 har tolkats <strong>som</strong> en raskant och lager 6 var<br />
utan fynd och låg vertikalt mot södra kanten. Generellt var<br />
proverna mycket fyndfattiga och i den makrofossila analysen<br />
har bara enstaka brända eller obrända benfragment<br />
återfunnits. I lager 1 återfanns även fragment av lerklining.<br />
Formen på anläggningen tyder starkt på en brunnsanläggning<br />
och de sediment <strong>som</strong> bygger upp lagerföljden är<br />
sådana att de skapar goda bevarandeförhållanden. Men i<br />
proverna framkom mycket sparsamt med lämningar efter<br />
växter och djur, bortsett från benfragment. Orsaken är<br />
mycket svår att tolka, då man ser till anläggningens be-<br />
BILAGA 5 435
skrivning. Man kan dock spekulera i orsaker till att det är<br />
begränsat eller icke förekommande organiska lämningar i<br />
bottenlagret. Närmast till hands ligger att brunnen använts<br />
under mycket kort tid och orsaken till detta kan ligga i en<br />
sinad brunn eller snabbt försämrad kvalitet på vattnet. Att<br />
fyllnadslager i en brunn kan vara fyndtomt är däremot mer<br />
naturligt, speciellt om det är material från exempelvis en<br />
annan <strong>ned</strong>grävning och då naturligt avsatta sediment eller<br />
kollaps av brunnens väggar.<br />
Anläggning A11808<br />
Anläggningen var svår att urskilja i ytan, men vid framrensning<br />
<strong>ned</strong> till 10 cm djup framkom en rund stenpackning<br />
<strong>som</strong> avspeglade ett fyrkantigt till cirkulärt område<br />
med en diameter på ca 3 m i ytan. I profil framkom en mer<br />
skål- än trattlik konstruktion, med ett djup av ca 1,70 m<br />
och även om anläggningen tolkats <strong>som</strong> en brunn är formen<br />
inte typiskt brunnslik. Stratigrafin indelades i totalt 10<br />
olika lagertyper, vilka inte ligger i stratigrafisk ordning.<br />
Tolkningen är att de första 0,60 m från botten (lager 3, 4, 5<br />
och 8) av brunnen representerar brunnsfasen och att omgivande<br />
gråbrun till gulbrun lera fallit <strong>ned</strong> i brunnen. Därefter<br />
vidtar ett lager (9) mellan 0,90 och 1,10 m djup, <strong>som</strong><br />
tolkats <strong>som</strong> eventuellt avsiktligt påfört. Ovanpå lager 9, på<br />
0,60–0,90 m djup, vilar lager 7 <strong>som</strong> är en lera med kol och<br />
bränd lera. Ovanpå detta följer lager 6 på 0,30–0,60 m<br />
djup, <strong>som</strong> är brun siltig lera <strong>som</strong> innehåller eldpåverkade<br />
stenar <strong>som</strong> antingen visar på aktivitet på plats eller fyllnadsmaterial.<br />
Det översta lagret har troligen tillkommit<br />
efter att aktiviteterna runt anläggningen helt avslutats. Prov<br />
från insektanalys togs från lager 3 (160 cm), lager 9 (105<br />
cm), lager 7 (70–80 cm) och från lager 6 (25 cm).<br />
Lik<strong>som</strong> i anläggning A11580 (se ovan), var proverna i<br />
denna anläggning fyndtomma på insektslämningar och det<br />
förekom sparsamt med makrofossila växtlämningar. Provet<br />
från lager 3 borde representera bottenlagret i brunnen och<br />
fyndfattigdomen är svår att förklara, men orsakerna borde<br />
vara samma <strong>som</strong> i den föregående anläggningen, A11580.<br />
De lager <strong>som</strong> sedan bygger upp den del av anläggningen<br />
<strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> brunnsfasen kan, så <strong>som</strong> det tolkats, representera<br />
kollapsade delar av väggarna i brunnen. En tolkning<br />
skulle vara att anläggningen blev placerad i sediment<br />
<strong>som</strong> var allt för instabilt för att fungera <strong>som</strong> brunn och att<br />
brunnen kanske inte ens gav vatten. Instabiliteten antyds av<br />
att det finns beskrivet visst inslag av silt i leran i anläggningsbeskrivningen.<br />
Platsen har sedan ”slätats ut” (lager 9)<br />
och har sedan använts <strong>som</strong> avfallsgrop, vilket antyds av att<br />
det i lager 7 (<strong>som</strong> överlagrar brunnsfasen) även framkom<br />
mycket småben i makrofossilanalysen.<br />
Anläggning A1353<br />
Om man utgår från formen och djupet på denna anläggning,<br />
så är det en mycket tydlig brunnsform med en tratt-<br />
liknande form <strong>som</strong> smalnar av <strong>ned</strong>åt till ett djup på ca<br />
1,20–1,30 m. I ungefär mitten av anläggningen hittades en<br />
kruka på vilken det låg en större sten och krukan var omgiven<br />
av stenar i en ring. Tolkningen är att detta var en<br />
brunn från början, men vid anläggandet av stenringen och<br />
krukan har man fyllt upp brunnen till en ny nivå. Det gör<br />
att anläggningen har två aktiva användningsfaser, vilka fyllt<br />
olika funktioner. Den största delen av anläggningen, från<br />
botten och delar av ytan, bestod av en svartgrå homogen<br />
lera med spridda fynd av ben och kol. Prover för analys<br />
togs dels vid och inne i krukan, dels i botten på anläggningen.<br />
Det återfanns bara ett fynd <strong>som</strong> kunde identifieras till<br />
art i ett prov från botten av anläggningen (PM200141),<br />
skalbaggen Atholus corvinus. Arten anses vanlig och förekommer<br />
i olika typer av miljöer och på dynga, kompost<br />
och även as. Intressant i detta sammanhang är att arten<br />
återfinns på sandiga platser och kustområden, d v s att den<br />
även förekommer på salthaltig mark. Krukan i anläggningen<br />
är daterad till tidig bronsålder och ser man på landhöjningssituationen<br />
i Uppland kan detta ha varit ett mera påtagligt<br />
faktum vid senneolitisk tid.<br />
Anläggning A42011<br />
Detta var en anläggning <strong>som</strong> syntes i ytan <strong>som</strong> en mörkfärgning<br />
vilken mätte ca 0,40 m i diameter och den tolkades<br />
först <strong>som</strong> ett stolphål. Men efter en stenpackning vid<br />
ungefär 0,20 m djup (lager 2) och med en diameter på ca<br />
1 m, fortsatte den i en U-form till ca 1,30 m djup. I översta<br />
lagret (lager 1) mot ytan förekom mörkgrå humös lera och<br />
i de djupare lagren under stenpackningen (lager 3–5) var<br />
lagerföljden uppbyggd av svartgrå till gulbrun lera med<br />
förekomst av kol. I botten av anläggningen återfanns trä.<br />
Makrofossilprover för analys togs i alla lagren (lager 1 och<br />
lager 3-5) utom i stenpackningen.<br />
I denna anläggning förekom inga fynd av insekter och<br />
mycket sparsamt med spår efter makrofossila växtdelar<br />
(lager 3). Anläggningen har tolkats <strong>som</strong> en brunnsanläggning.<br />
Under konstruktionen förekommer naturligt avsatta<br />
lager med lera ovanpå sand, vilket kunde skapa goda förutsättningar<br />
för god tillrinning av grundvatten genom sandlagret<br />
till anläggningen. Man kan även konstatera att det<br />
bara är i ytan <strong>som</strong> leran beskrivs vara uppblandad med organiskt<br />
material. Formen, typ av jordarter och den annorlunda<br />
lagerföljden talar delvis för att detta inte är en<br />
brunnsanläggning. Möjligtvis kan man tolka det <strong>som</strong> att<br />
intentionen varit att anlägga en brunn, men att arbetet avbrutits<br />
och anläggningen använts sekundärt för fyllnadsmaterial.<br />
Anläggning A43821<br />
Anläggningen framkom <strong>som</strong> en ca 4 m lång och 3,60 m<br />
bred tydlig mörkfärgning och det ungefärliga djupet var ca<br />
436 KYRSTA – BOPLATS
1,70 meter. Stratigrafin indelades i 5 olika lager från ytan<br />
(lager 1) och <strong>ned</strong> till botten (lager 5). Sammansättingen på<br />
lager 1 var en svartbrun, organiskt rik lera med kol och sot<br />
och i lagrets <strong>ned</strong>re del förekom en stenpackning med skörbrända<br />
stenar. Tolkningen är att man här utnyttjat anläggningen<br />
<strong>som</strong> härd i ett slutskede och eventuellt slutligen använt<br />
platsen för avfall eller fyllt igen ytan. Lager 2–5 består<br />
av gråbrun till rödbrun lera, något grusig i det övre lagret<br />
(lager 2). Prover för analys togs i samtliga lager (1–5).<br />
Lik<strong>som</strong> i de tidigare beskrivna anläggningarna framkom<br />
inga insektsfynd eller växtdelar i något av proverna.<br />
Däremot var det en jämn frekvens av kolpartiklar i alla<br />
lager. I lager tre återfanns dock en snäcka (tabell 1). I tolkningen<br />
av anläggningen beskrivs hur bottenlagret avsatts<br />
under brunnens användningstid och att lager 3 och 4 representerar<br />
igenslamning under det att brunnen använts.<br />
Sedan ska brunnen ha sinat i tiden mellan lager 2 och 3.<br />
Men med de problem <strong>som</strong> finns med att få god tillrinning<br />
är detta förfarande knappast det korrekta. Snarare kan man<br />
förvänta sig att brunnen redan från början haft dålig<br />
tillrinning.<br />
Lager 5 bör vara kopplat till ett bottenlager i brunnen<br />
eller ett första fyllnadslager. Om det blir problem med<br />
tillrinning eller om man vill ha ett bra flöde i en brunn, bör<br />
man snarare fördjupa anläggningen och inte låta den slamma<br />
igen. Detta försämrar både tillrinning av vatten och<br />
kvaliteten på vattnet. Det bör snarare tolkas så att brunnen<br />
använts under mycket kort tid och att den relativt snabbt<br />
sinade eller att vattenkvaliteten försämrades. Därmed fyllde<br />
man igen brunnen i omgångar tills den blev möjlig att<br />
använda för andra syften, <strong>som</strong> exempelvis för en härd.<br />
Anläggning A49309<br />
Brunnsanläggningen A49309 framkom <strong>som</strong> en relativt vid<br />
och stor anläggning med en diameter runt 6 m och ett djup<br />
<strong>som</strong> i den djupaste delen var ca 2,60 m . Brunnens fyllning<br />
tolkades till sammanlagt 7 olika lager och de flesta var uppbyggda<br />
av leriga sediment. Anläggningen syntes bestå av<br />
två <strong>ned</strong>grävningar bredvid varandra, en större och en<br />
mindre, och stratigrafin och lagerindelningen är något<br />
komplicerad. Ungefär 2.0 m ner i den västra kanten av anläggningen<br />
framkom träkäppar. Fälttolkningen är att den<br />
större huvudbrunnen har blivit genomgrävd av en mindre<br />
brunn <strong>som</strong> även hade brunnsflätning.<br />
Den här anläggningen gav den avgjort största fyndmängden<br />
av insektslämningar och också det mest intressanta<br />
materialet. Prover för makrofossil analys togs i flera<br />
av lagren. Två prover togs i bottenfyllningen (lager 3) av<br />
den större <strong>ned</strong>grävningen, dels mitt i denna (PM200173),<br />
dels i botten (PM200174). Ett prov togs även i den mindre<br />
<strong>ned</strong>grävningen vid en käke (PM200170), vilket dock inte<br />
innehöll några organiska lämningar utan bara kol (se tabell<br />
1). Ett prov (PM200175) togs i ett fyllnadslager <strong>som</strong> överlagrade<br />
bottenfyllningen i den mindre <strong>ned</strong>grävningen<br />
(lager 4). Slutligen togs ett prov (PM100171) från lager 2,<br />
vilket är ett större fyllnadslager i mitten av hela anläggningen.<br />
Redan i den översiktliga genomgången av proverna,<br />
<strong>som</strong> redovisas i tabell 1, framgår att anläggningen avviker<br />
från de övriga. De flesta av proverna är inte bara rika på insektslämningar,<br />
utan också många olika typer av organiska<br />
lämningar <strong>som</strong> frön, träfragment, kvalster (Acaria) och ej<br />
artbestämda fjädermygglarver (Chironomidae). Fjädermygglarverna<br />
pekar mot en vattentäckt yta och denna<br />
miljö stärks av att det i alla proverna, utom i provet vid en<br />
käke i botten på anläggningen (PM200170), även fanns<br />
äggkapslar av hinnkräftor (Cladocera) <strong>som</strong> tillhör ordningen<br />
kräftdjur. Hinnkräftorna kallas ibland även vattenloppor.<br />
I Norden återfinns ca 95 arter och i tabell 1 är det<br />
namngivet efter släktet Daphnia. Dessa djur är övervägande<br />
limniska och förekommer ofta i stort antal i små vattensamlingar.<br />
Levnadssättet varierar mellan olika arter. Även<br />
om inte äggkapslarna från proverna i brunnsanläggningen<br />
kunnat artbestämmas, så ger hinnkräftornas närvaro starka<br />
indikationer på att det varit en vattensamling i anläggningen<br />
under flera perioder.<br />
Tolkningen med en öppen vattenyta stärks av ytterligare<br />
en grupp av insekter, nattsländor (Trichoptera), vilka<br />
finns angivna i tabell 2. Det var inte spår av de vuxna djuren<br />
<strong>som</strong> hittades i proverna från lager 2 och lager 4, utan<br />
det ”extra” skal av hopspunna sandkorn och växtdelar <strong>som</strong><br />
larverna använder <strong>som</strong> skydd. Populärt kallas dessa larver<br />
även för husmaskar på grund av denna konstruktion vilken<br />
larverna använder <strong>som</strong> ”skal”. Nästan alla nattsländors arters<br />
larver lever i sött eller bräckt vatten och de är i det här<br />
fallet, lik<strong>som</strong> hinnkräftorna, mycket starka indikatorer på<br />
en öppen vattenyta. Den vuxna nattsländan är <strong>som</strong> namnet<br />
antyder nattaktiv. I brunnsanläggningen A49309 återfanns<br />
dessa larver dels i lager 4, <strong>som</strong> är placerat i den mindre <strong>ned</strong>grävningen<br />
i anläggningen, del i lager 2 <strong>som</strong> är ett större<br />
lager i mitten av anläggningen <strong>som</strong> täcker båda <strong>ned</strong>grävningarna.<br />
Tolkningen av anläggningen görs med de övriga<br />
fynden <strong>som</strong> presenteras i följande.<br />
Ett relativt rikt insektsmaterial framkom i proverna<br />
<strong>som</strong> på flera sätt anknyter till den ovan förda diskussionen.<br />
I proverna från lager 3 och 4 framkom två artbestämda<br />
jordlöpare, Bembidion varium och Pterostichus nigrita.<br />
Bembidion varium hittas ofta på solexponerade leriga platser<br />
med fläckvis vegetation bestående av gräs och halvgräs<br />
(Carex), speciellt vid försumpade områden med saltvatten,<br />
men även vid kanten mot sötvatten. Den föregående artens<br />
miljö ansluter väl till den för Pterostichus nigrita, <strong>som</strong> är<br />
känslig för låg fuktighet och därför är bunden till blöta<br />
miljöer, vilket gör att den ofta återfinns vid stranden mot<br />
mindre vattensamlingar eller sjöar och vattendrag. Där är<br />
den ofta funnen på lerig och organiskt rik jord med rik vegetation<br />
av exempelvis halvgräs (Carex). Men den kan även<br />
återfinnas på andra typer av fuktiga miljöer långt från<br />
öppet vatten, <strong>som</strong> skogskärr.<br />
BILAGA 5 437
I två prover, från lager 2 och 3, har det återfunnits obestämda<br />
arter av familjen dykarbaggar (Dytiscidae). De skalbaggar<br />
<strong>som</strong> återfinns i denna familj lever dock uteslutande<br />
i vatten och indikerar således någon typ av vattenmiljö.<br />
I provet från lager 2 återfanns dock en art från familjen Coelambus<br />
impressopunctatus. Arten hittas i olika typer av vegetationsrika<br />
grunda vattensamlingar och den förekommer<br />
dessutom regelbundet i kustnära områden.<br />
En stor grupp skalbaggar i proverna från anläggningen<br />
A49309 är andra typer av vattenbaggar eller sådana <strong>som</strong><br />
lever i fuktiga miljöer eller vid vattensamlingar. I tabell 2<br />
återfinns de i familjerna Hydrophiloidea, Spercheidae och<br />
Hydraenidae. En mycket vanlig art är Helophorus brevipalpis,<br />
<strong>som</strong> normalt lever i stillastående ansamlingar av vatten,<br />
där den föredrar grunda, mer eller mindre öppna temporära<br />
vattensamlingar med gräs i botten. Men den återfinns<br />
även i andra miljöer, <strong>som</strong> i lugnare delar av vattendrag.<br />
Dessa kan ha förekommit i anslutning till anläggningen<br />
när den var vattenfylld och då kan de ha hamnat i vattnet<br />
och drunknat eller hamnat i igenfyllnad av anläggningen<br />
eller om brunnsväggar har kollapsat.<br />
Men det fanns fler arter från släktet Helophorus även<br />
om artbestämningarna bedöms <strong>som</strong> något osäkra. Helophorus<br />
granularis återfinns i stillastående eller mer sällan<br />
långsamt flytande vatten och huvudsakligen på platser med<br />
lerig eller sandig botten, fast med rik vegetation längs vattenområdets<br />
kanter. Den hittas även i temporära vattensamlingar.<br />
Arten återfanns i provet från botten i den större<br />
<strong>ned</strong>grävningen (lager 3), vilket kan tyda på att detta är botten<br />
av brunnen och relativt tidigt i användandet av anläggningen,<br />
efter<strong>som</strong> det bör ha erbjudit en botten med just<br />
lera eller sand. Ett fynd är osäkert bestämt till två arter, Helophorus<br />
minutus/griseus, vilka inte kunnat skiljas. Dock<br />
har båda arterna samma levnadsmiljö och det ligger helt i<br />
linje med de två <strong>som</strong> beskrivits ovan.<br />
I provet i lager 2 hittades även två andra vattenlevande<br />
arter, Ochtebius minimus och Limnebius truncatellus. Arten<br />
Ochtebius minimus är även den knuten till vatten. Den<br />
återfinns i alla typer av sötvatten, både stillastående och<br />
strömt vatten, och den kan tillfälligtvis även återfinnas i<br />
bräckt vatten. Den är också vanligt förekommande i vegetationen<br />
i grunda vatten. Nästan identisk levnadsmiljö har<br />
Limnebius truncatellus <strong>som</strong> även den återfinns i vegetationen,<br />
<strong>som</strong> gräs, i den grundare delen och längs kanten av<br />
strömt vatten. Men den är mer sällsynt i stillastående vattenmiljöer.<br />
Om skalbaggar <strong>som</strong> lever i eller vid akvatiska miljöer är<br />
den ena viktiga gruppen i proverna, så är den andra gruppen<br />
skalbaggar kopplade till förmultnande växtmaterial<br />
och dynga. Dyngbaggar av släktet Aphodius är en viktig<br />
grupp skalbaggar i förhistoriska och historiska boplatsmaterial.<br />
De är genom sin närvaro en viktig indikator på<br />
betesdjur nära den provtagna anläggningen, även om det<br />
förekommer undantag, efter<strong>som</strong> de söker upp färsk dynga<br />
för sin äggläggning. Det innebär att om de återfinns i brun-<br />
nar eller vid en vattensamling är de indikatorer på att betesdjur,<br />
exempelvis kor och hästar, har betat i anläggningens<br />
närhet. Det finns tidigare fall där anläggningen verkar<br />
ha haft en första funktion <strong>som</strong> brunn, men i ett senare<br />
skede blivit utnyttjad <strong>som</strong> ett vattenhål för betesdjur. Det<br />
kan också förklara den för en brunnsanläggning ibland<br />
ganska väl tilltagna diametern i ytan. Exempel på tidigare<br />
sådana fall kommer från Vaxmyra (RAÄ326) (Hellqvist,<br />
under tryckning) och Lövstaholm (RAÄ 531) (Hellqvist,<br />
inskickat).<br />
Speciellt vid den utgrävda järnåldersboplatsen i Lövstaholm<br />
fanns en mycket likartad anläggning (brunn A11632)<br />
<strong>som</strong> bestod av två <strong>ned</strong>grävningar. Med hjälp av insektsanalys<br />
gick det att fastställa att anläggningen först var använd<br />
<strong>som</strong> brunn och sedan fylldes igen, men efter<strong>som</strong> det uppenbarligen<br />
fortfarande fanns vatten på en stor yta bör den<br />
ha utnyttjats <strong>som</strong> vattensamling för djur. Skalbaggar kopplade<br />
till dynga, tillsammans med vattenbundna skalbaggar,<br />
spelade där en central roll i tolkningen efter<strong>som</strong> färsk<br />
dynga bara kan ha kommit till platsen om djuren betat i<br />
anläggningens absoluta närhet.<br />
I brunnen A49309 i Kyrsta återfinns dyngbaggar både i<br />
proven från lager 3, i den större <strong>ned</strong>grävningen och i lager<br />
2 <strong>som</strong> täcker hela <strong>ned</strong>grävningen på en högre nivå. Ett fynd<br />
var spår av en tordyvel, släktet Geotrupes, <strong>som</strong> visserligen<br />
inte gick att artbestämma men alla arter i det släktet lever<br />
på dynga. Dyngbaggen Aphodius erraticus lever först och<br />
främst i häst- eller kospillning och föredrar en något skuggig<br />
miljö. Aphodius granarius lever på all slags öppen betesmark,<br />
där den hittas främst i hästspillning. Men bland de<br />
olika arterna dyngbaggar lever vissa även i andra substrat<br />
än i spillning och Aphodius granarius återfinns även i frömultnande<br />
vegetabilier, kompost och även i as. Larven till<br />
dyngbaggen Aphodius granarius hittar man i ko- och hästdynga.<br />
Det förekommer en del andra arter i proverna <strong>som</strong> inte<br />
är starka indikatorer på vatten eller dynga i samma omfattning<br />
<strong>som</strong> de ovan nämnda, men <strong>som</strong> lever i närliggande<br />
miljöer <strong>som</strong> ligger väl i linje med den allmänna bilden.<br />
Från den mycket stora skalbaggsfamiljen kortvingar (Staphylinidae)<br />
återfanns flera arter och många av dessa hittas i<br />
fuktiga miljöer, ofta i kompost, förmultnande organiskt<br />
material och/eller gödsel. Från lager 2, i mitten av hela anläggningen,<br />
hittades kortvingen Philontus cognatus. Från<br />
lager 4, i den mindre <strong>ned</strong>grävningen, återfanns en kortvinge,<br />
Lathrobium brunnipes. Den lever normalt inte direkt<br />
i anslutning till akvatiska miljöer men är vanlig på fuktig<br />
mark bland förmultnande organiskt material, kompost<br />
och mossa. Kortvingarna Anotylus nitidulus och Platystethus<br />
nodifrons lever båda i fuktiga miljöer, även nära vattendrag<br />
och i kompost, svamp och även i dynga.<br />
Arten Apion curtirostre lever på flera olika växter, speciellt<br />
av släktet slideväxter (Rumex), men både växterna<br />
och skalbaggen kan återfinnas i en rad olika miljöer <strong>som</strong><br />
passar in i bebyggelsen och aktiviteterna runt Kyrsta.<br />
438 KYRSTA – BOPLATS
Samma sak gäller snytbaggen Notaris acridulus, <strong>som</strong> dessutom<br />
lever på växter <strong>som</strong> finns längs vattendrag och<br />
sjöstränder och således kan komma från vattenmiljöer runt<br />
boplatsen eller nära brunnsanläggningen.<br />
Anläggning A114930<br />
Denna anläggning framkom i ytan <strong>som</strong> en cirkelrund<br />
mörkfärgning och det fanns ingen sten i ytan <strong>som</strong> i fallet<br />
med den föregående brunnsanläggningen. Nedgrävningen<br />
är ca 1,50 m djup och formen är ingen typisk brunnsform,<br />
utan ger ett intryck av en <strong>ned</strong>grävning. I profilritningen<br />
kan man se att anläggningen har en komplicerad stratigrafi<br />
och en hel del sten och mindre block i fyllnadslagren.<br />
Sammanlagt har 11 lager beskrivits, med lager 1 i ytan och<br />
lager 10 <strong>som</strong> bottenlagret och därunder syntes att anläggningen<br />
var <strong>ned</strong>grävd i varvig glacial lera.<br />
Av de tre prover från olika djup i anläggningen <strong>som</strong><br />
analyserades framkom inga spår av biologiska lämningar<br />
<strong>som</strong> insekter och frön eller annat organiskt material. Det<br />
fanns däremot relativt gott om kolfragment i alla proverna<br />
och ibland enstaka obrända benfragment.<br />
Slutsats<br />
• I flera av de provtagna anläggningarna, tolkade <strong>som</strong><br />
brunnar, hittades mycket sparsamt eller inga lämningar<br />
av insekter, och samma förhållande gäller i huvudsak<br />
även fynd av makrofossila växtdelar – trots goda bevarandeförhållanden.<br />
Orsakerna kan tolkas <strong>som</strong> en effekt<br />
av brunnarnas användningstid, där anläggningen varit<br />
i bruk allt för kort tid för att några lämningar ska<br />
kunna avsättas. De orsaker <strong>som</strong> kan ligga bakom en<br />
kort användningstid vid boplatsen i Kyrsta kan vara<br />
dålig stabilitet på konstruktionen, dålig tillrinning av<br />
grundvatten och dålig kvalitet på vattnet i brunnen.<br />
Tillrinningen av vatten i en brunn är alltid avgörande<br />
för brunnens användbarhet, efter<strong>som</strong> det styr hur<br />
mycket vatten <strong>som</strong> kommer att finnas för uttag. I nutid<br />
eftersträvar man att komma på vattenförande lager och<br />
i jord kan det vara lager av exempelvis sand. Utan<br />
tillrinning eller med dålig sådan blir det vattenbrist i<br />
brunnen. De problem <strong>som</strong> kan uppstå med kvaliteten i<br />
Kyrsta, i alla fall då platsen varit mer påverkad av havet,<br />
är att det kan ha förekommit saltvatteninträngning i<br />
brunnen. Detta är ett problem med kustnära brunnar<br />
än idag. Ju längre tillbaka i tiden vi kommer, desto större<br />
bör detta problem ha varit.<br />
• De två anläggningarna A11580 och A11808 är brunnar,<br />
men de har troligen använts under mycket kort tid. Orsaken<br />
kan vara att de hade alldeles för dålig tillrinning<br />
och kanske även dålig kvalitet på vattnet och därför<br />
övergav man dem ganska snart. I alla fall A11808 uppvisar<br />
i sin lagerföljd tydligt att den under en period använts<br />
<strong>som</strong> skräpgrop.<br />
• AnläggningenA1353 visar en mycket tydlig brunnsform<br />
och anläggningen bör ursprungligen ha använts <strong>som</strong><br />
detta. Denna brunn har dock två olika användning<strong>som</strong>råden<br />
där den först varit brunn och senare har<br />
ett krukkärl placerats på en senare uppbyggd ny nivå.<br />
• Anläggningen A42011 har tolkats <strong>som</strong> en brunn, men<br />
både anläggningens form och lagerföljdens sammansättning<br />
och placering talar emot detta. De naturligt avsatta<br />
jordarterna bör ha kunnat ge god tillrinning i<br />
brunnen och man kan eventuellt se anläggningen <strong>som</strong><br />
ett försök till anläggande av brunn. Att den inte använts<br />
<strong>som</strong> detta bör ligga i linje med den första slutsatspunkten.<br />
• Brunnsanläggningen A43821 bör även den tolkas <strong>som</strong><br />
att den använts under mycket kort tid p g a orsaker <strong>som</strong><br />
omnämns i första slutsatspunkten, och därefter har den<br />
blivit igenfylld.<br />
• Anläggningen A49309 är en större anläggning <strong>som</strong> använts<br />
i syfte att få fram vatten men under åtminstone<br />
två olika faser. Först har man anlagt en ursprunglig<br />
brunnsanläggning i form av en större <strong>ned</strong>grävning och<br />
fynden pekar på att man använt den <strong>som</strong> detta under<br />
en längre tid. Det finns en mindre och en större anläggning<br />
parallellt och en rimlig slutsats <strong>som</strong> även styrks av<br />
den stratigrafiska bilden är att den mindre <strong>ned</strong>grävningen<br />
anlagts först och att den större gropen har kompletterat<br />
och förbättrat brunnen. Brunnen har sedan<br />
fyllts igen till en viss nivå, <strong>som</strong> i princip motsvarar lager<br />
2. Där har anläggningen fortfarande fungerat <strong>som</strong> anläggning<br />
för vatten och troligast är då <strong>som</strong> dricksvatten<br />
för djur. Resultaten från insektsanalysen visar att denna<br />
anläggning använts <strong>som</strong> vattenresurs för betande djur,<br />
definitivt under den tid <strong>som</strong> motsvarar lager 2. Utifrån<br />
resultaten kan man även tolka ut att det i anläggningens<br />
andra användningsfas har rört sig om stillastående,<br />
men troligen relativt mycket, vatten. Den mest troliga<br />
tolkningen bör vara att anläggningen först anlagts <strong>som</strong><br />
brunn för människor, men att den i ett senare skede<br />
fyllts igen, men i nivå med det <strong>som</strong> nu är övre delen av<br />
lager 3 och lager 2 i anläggningen har den sekundärt<br />
använts <strong>som</strong> drickvattenresurs för betande djur. Resultaten<br />
visar att dessa dessutom måste ha vistats och/eller<br />
betat i brunnens absoluta närhet.<br />
• Formen och lagerföljden på anläggning A114930 talar<br />
emot att detta skulle vara en brunn. En möjlighet är att<br />
anläggningen är ett misslyckat försök till brunnsanläggning<br />
och att den omgående har övergivits och fyllts<br />
igen.<br />
BILAGA 5 439
Tabell 2. Fynd av lämningar efter insekter från anläggningar vid utgrävningar i Kyrsta, RAÄ 39B. I varje prov beräknas minsta<br />
antalet individer från den mest frekvent förekommande kroppsdelen. Nomenklaturen följer Lundberg (1995). Habitat<br />
preferenserna indikeras för varje art enligt följande (engelskspråkigt anpassat): generellt öppet landskap (O), skog (F), akvatisk<br />
miljö (Aq), dammar, små sjöar och vattensamlingar (L), älvar, åar och vattendrag (R), stränder och kanter längs vatten (Mw),<br />
fuktiga miljöer, hygrofila (H), torra miljöer, xerofila (X), knutna till människans miljöer, synantropa (Sy), ängsmark och<br />
gräsmark (Gs), odlade ytor (A), vegetationsberoende arter, fytofaga (V), hed-vegetation (He), lever på svamp (Vf),<br />
förmultnande organiskt material (Do), återfinns i gödsel (Du), lever i as (Ca), lövskräp (Ll). Den nutida geografiska<br />
utbredningen i Europa indikeras (Distribution): utbredd i större delen av Europa (E), centrala Skandinavien (CS), och pilen (↑)<br />
markerar det nordligaste registrerade länet för arten.<br />
Taxa A 1353 A 49309 A 49309 A 49309 A 49309 H U<br />
PM 200171 PM 200173 PM 200174 PM 200175<br />
Trichoptera<br />
Fam. indet. ++ ++<br />
Diptera<br />
Fam. indet. + – –<br />
Hymenoptera<br />
Formicidae indet. 1 – –<br />
Fam. Indet. 1 1 – –<br />
Coleoptera<br />
Carabidae<br />
Bembidion varium (Olivier) 1 H E<br />
Bembidion sp. 1 – –<br />
Pterostichus nigrita (Payk.) 1 H E<br />
Gen. indet. 1 1 – –<br />
Dytiscidae Aq –<br />
Hygrotus impressopunctatus<br />
(Schaller) 1 Aq E<br />
Gen indet. 1 1 – –<br />
Hydrophoridae<br />
Helophorus brevipalpis Bedel 3 3 Aq,L,R E<br />
Helophorus cf brevipalpis Bedel 1 Aq,L,R E<br />
Helophorus cf. granularis (L.) 1 Aq,L,R<br />
Helophorus minutes/griseus 1 Aq,L,R<br />
Helophorus sp. 1 1 1 Aq,Mw,H –<br />
Spercheidae<br />
Cercyon sp. 1 1 – –<br />
Cryptopleurum minutum (Fabr.) Mw,Du,Do,Ca E<br />
Gen. Indet. 1 1 1 – –<br />
Histeridae<br />
Hister sp. 1 – –<br />
Atholus corvinus (Ger.) 1 Du,Do,Ca E<br />
Hydraenidae<br />
Ochtebius minimus (Fabr.) 1 Aq,Mw,R,L E<br />
Limnebius truncatellus (Thun.) 1 Aq,Mw,R,M E<br />
Staphylinidae<br />
Philontus cognatus (Steph.) 1 Du,Do,M E<br />
Philontus sp. 1 – –<br />
Quedius sp. 1 – –<br />
Lathrobium brunnipes 1 H,Do,M,Ll E<br />
Lathrobium sp. 1 2 – –<br />
Stenus sp. 1 – –<br />
Anotylus nitidulus (Grav.) 1 H,Mw,Du,Do E<br />
Platystethus nodifrons Mann. 1 H,Mw,algae E<br />
Aleocharinae indet. 1 – –<br />
Scarabaeidae<br />
Geotrupes sp. 1 O, Du –<br />
Aphodius erraticus (L.) 1 Du E,?CS<br />
Aphodius prodromus (Brahm) 2 Du E<br />
440 KYRSTA – BOPLATS
Taxa A 1353 A 49309 A 49309 A 49309 A 49309 H U<br />
PM 200171 PM 200173 PM 200174 PM 200175<br />
Aphodius granarius (L.) 2 Du,Do,Ca E,?CS<br />
Aphodius sp. 1 2 Du,Do –<br />
Corticariidae<br />
Latridius cf. minutus (L.) 1 Vf,Sy,Do E<br />
Corticaria sp. 1 – –<br />
Chry<strong>som</strong>elidae<br />
Chaetocnema cf. laevicollis (Thom.) 1 Vhe E,?CS<br />
Apionidae<br />
Apion cf. curtirostre Germar 1 Vhe E<br />
Apion sp. 1 Vhe –<br />
Curculionidae<br />
Notaris cf. acridulus (L.) 1 H,MwL,R,Sh,V E<br />
Fam. Indet. 1 – –<br />
Figur 1. Förekomst av antalet individer av arter <strong>som</strong><br />
representerar vissa miljöer. Vissa arter representerar fler än en<br />
miljö och återfinns i flera staplar.<br />
BILAGA 5 441
Referenser<br />
Chinery, M. 1976. Nordeuropas insekter. En bestämningsbok<br />
för ordningar och familjer.<br />
Albert Bonniers Förlag. Stockholm.<br />
Gärdensfors, U., Hall, R., Hansson, C. & Wilander, P. 2004.<br />
Svensk småkrypsfauna. En<br />
bestämningsbok till ryggradslösa djur och insekter. Studentlitteratur.<br />
Lund.<br />
Hansen, V. 1968. Biller XXV. Ådselbiller, Stumpbiller m.m.<br />
Danmarks Fauna Bd. 77. Gads<br />
Forlag. Köpenhanmn.<br />
Hellqvist, M., Falk, J. & Jönsson, L. 2002. Geografi i vägen.<br />
En geografisk och geologisk<br />
undersökningsstudie över lokalerna Sommaränge, Kyrsta,<br />
Vaxmyra-Kyrsta och Kättsta i Uppland. Rapport<br />
2002:3. Högskolan Dalarna. Falun.<br />
Hellqvist, M. under tryckning. Insektanalys av brunnen<br />
A9952 från Vaxmyra. I kommande<br />
utgrävningsrapport från Societas Arcaeologica Upsaliensis<br />
(<strong>SAU</strong>), Uppsala.<br />
Hellqvist, M. inskickat. Brunnarna på Lövstaholm. Analys<br />
av makrofossila insektlämningar<br />
i brunnsanläggningar från Lövstaholm. I kommande utgrävningsrapport<br />
från Riksantikvarieämbetet (RAÄ),<br />
UV-mitt, Uppsala.<br />
Hansen, V. & Henriksen, K. 1927. Biller VII. Bladbiller og<br />
bønnebiller. Danmarks Fauna Bd.<br />
31. Gads Forlag. Köpenhanmn.<br />
Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of<br />
Fennoscandia and Denmark. Fauna<br />
Entomologica Scandinavica, vol. 18. Scandinavian Science<br />
Press Ltd. Copenhagen.<br />
Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas. Ökologie, 1.<br />
Goecke & Evers. Krefeld.<br />
Landin, B.O. 1961. Ecological studies on Dung-Beetles<br />
(Col. Scarabaeidae). Opuscula<br />
Entomologica Supplementum XIX. Entomologiska Sällskapet.<br />
Lund.<br />
Landin, B.O. 1957. Skalbaggar. Coleoptera. Bladhorningar.<br />
Lamellicornia. Fam.<br />
Scarabaeidae. Svensk Insektfauna 9. Uppsala.<br />
Landin, B.O. 1970. Insekter 2:1 & 2:2. Natur och Kultur.<br />
Stockholm.<br />
Lindroth, C. H. 1985, 1986. The Carabidae (Coleoptera) of<br />
Fennoscandia and<br />
Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica, vol. 15, part<br />
1 + 2.<br />
Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleoptorum Sueciae. Naturhistoriska<br />
Riksmuseet,<br />
Entomologiska föreningen. Stockholm.<br />
Palm, T. 1963. Skalbaggar. Kortvingar: Fam. Staphylinidae.<br />
Underfam. Paederinae,<br />
Staphylininae. Svensk Insektfauna 9. Uppsala.<br />
Persson, Ch. 1982. Beskrivning till jordartskartan Östhammar<br />
SV. Sveriges Geologiska<br />
Undersökning (SGU), serie Ae 53. Uppsala.<br />
442 KYRSTA – BOPLATS
Järnhantering på en boplats i Kyrsta.<br />
Arkeometallurgisk analys av slagger,<br />
RAÄ 327, Ärentuna sn, Uppland<br />
Lena Grandin*<br />
Annika Willim<br />
Eva Hjärthner-Holdar<br />
Inledning<br />
På uppdrag av Anna Onsten-Molander och Jonas Wikborg,<br />
Societas Archaeologica Upsaliensis (<strong>SAU</strong>), har Geoarkeologiskt<br />
Laboratorium (UV GAL) utfört en arkeometallurgisk<br />
undersökning av material från Kyrsta, Ärentuna sn,<br />
Uppland. Undersökningen ingår i E4-projektet Uppsala-<br />
Mehedeby.<br />
Materialet kommer från en arkeologisk undersökning<br />
av boplatslämningar. I området fanns även gravfält. Boplatsen,<br />
RAÄ 327, har kontinuitet från yngre stenålder fram<br />
till medeltid. De utvalda proverna kommer från områdets<br />
centrala del. Denna del hade inga dokumenterade huslämningar,<br />
men däremot flertalet gropar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong><br />
härdar, ”ugnsgropar” och smidesgropar. Inom området<br />
fanns även omfattande kulturlager. De förmodade smidesgroparna<br />
var päronformade och visade sig innehålla hårt<br />
sintrat material. Bland dessa anläggningar fanns även<br />
A11704 <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> ett grophus. Detta har utifrån<br />
sädeskorn kunnat dateras till förromersk-romersk järnålder<br />
1945±45 BP (Ua-2941) AD–130 AD, 50 BC–220 AD.<br />
Material och metod<br />
UV GAL har studerat arkeometallurgiskt material från totalt<br />
21 fyndposter. Materialet består av slagger och smält<br />
lera. Materialet har valts ut från anläggningar <strong>som</strong> skulle<br />
kunna relateras till järnhantering. Efter detta urval har en<br />
ytterligare utsortering av material gjorts för att få kvar de<br />
prover <strong>som</strong> är bäst anpassade för analys. Genomgång har<br />
skett okulärt av materialet för att klassificera det i olika kategorier.<br />
Av det okulärt studerade materialet har fem prover<br />
valts ut för tunnslipsanalys, tre för totalkemisk analys<br />
och fyra till polerprov. <strong>SAU</strong> har efter fältarbetet tillhandahållit<br />
planer och profiler av anläggningarna.<br />
GEOARKEOLOGI<br />
Dnr 424-4440-2004<br />
Geoarkeologiskt Laboratorium<br />
Analysrapport nummer 14-2005<br />
Avdelningen för arkeologiska undersökningar<br />
UV GAL<br />
Bilaga 6<br />
Gemensamt för provmaterialet är dess smälta och sintrade<br />
struktur. Materialet har genomgående en relativt tät<br />
struktur med viss inblandning av bergart.<br />
Petrografi<br />
Av fem slagger tillverkades polerade tunnslip. Petrografiska<br />
undersökningar utfördes i genomfallande och påfallande<br />
planpolariserat ljus för att identifiera materialets olika<br />
komponenter och texturella drag. Undersökningarna<br />
genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop<br />
utrustat med en digitalkamera. Mineral <strong>som</strong> vanligtvis<br />
bygger upp slagger från järnhantering beskrivs här kortfattat.<br />
Termerna återkommer i beskrivningarna för respektive<br />
prov. Slaggerna består huvudsakligen av olivin, wüstit<br />
och glas. Dessutom finns små mängder metalliskt järn.<br />
Olivin är ett silikatmineral med den allmänna formeln<br />
A2SiO4, där A oftast är järn (fayalitisk sammansättning)<br />
men mangan, magnesium och kalcium kan förekomma i<br />
mindre mängder. Wüstit, FeO, är ett mycket vanligt inslag i<br />
slagger från blästbruket. Om höga koncentrationer av<br />
wüstit förekommer är slaggens totala järnhalt vanligtvis<br />
också hög. Mineralens kornstorlek avspeglar stelningsförloppet,<br />
på så sätt att en finkornig slagg har stelnat hastigt,<br />
och en grovkornig långsamt. Magnetit, Fe3O4, kan förekomma<br />
i stället för wüstit om temperatur och/eller syretryck<br />
är högre. Det betyder att magnetit vanligtvis uppträder<br />
i smidesslagger och wüstit i reduktionsslagger. Glas<br />
utgör slaggernas ”restsmälta” och kan därför variera kraftigt<br />
i sammansättning beroende på vilka mineral <strong>som</strong> tidigare<br />
kristalliserat, slaggernas totalsammansättning och avkylningsförlopp.<br />
Droppar av metalliskt järn, några mikrometer stora, är<br />
också ett vanligt inslag i slagger från reduktionsprocessen.<br />
Metallografi<br />
Fem polerprov tillverkades av metalliskt järn, varav vissa<br />
även innehåller en del slagg. Metallografiska undersökningar<br />
utfördes på det metalliska järnet för att identifiera<br />
dess olika texturer, beroende på kemisk sammansättning<br />
och grad av bearbetning. Proven etsades med 2% nitallösning.<br />
Undersökningen gjordes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop.<br />
BILAGA 6 443
Totalkemiska analyser<br />
Totalkemisk analys utfördes på tre av de petrografiskt undersökta<br />
proven. Analyserna gjordes hos Analytica, Luleå.<br />
Använd analysmetod är ICP-AES för huvudelement och<br />
ICP-QMS för spårelement. Totalt analyserades 47 element<br />
i varje prov. Analysresultaten presenteras i sin helhet i tabellform<br />
(huvudelementen <strong>som</strong> oxider). Allmän information<br />
om totalkemiska analyser finns i bilaga.<br />
Resultat<br />
Samtliga okulärt granskade arkeometallurgiska fynd finns<br />
presenterade i tabellform (tabell 1) där karaktäristiska drag<br />
ges i korthet. Nedan presenteras prover <strong>som</strong> undersökts i<br />
detalj.<br />
Slagg<br />
255<br />
Beskrivning: Slagg, del av bottenslagg. 205,32 g. Något<br />
kompakt, grå till färgen med lite rostfärgning. Porig ovansida,<br />
undersidan sandig (avtryck från underlaget) (Fig. 1).<br />
I tvärsnitt:<br />
mindre porig mot den troliga botten och inslag av kol.<br />
Biten är omagnetisk. Prov för tunnslip har valts ut.<br />
Petrografi: Det i mikroskop undersökta tvärsnittet innehåller<br />
enstaka större porer, och mindre porer däremellan.<br />
Slaggen är mestadels homogen, medelkornig, något finkornigare<br />
i ytterkant. Den domineras av olivinlameller med<br />
mindre mängder dendritisk wüstit och en glasfas (Fig. 2).<br />
Enstaka små oregelbundna droppar av metalliskt järn finns<br />
utspridda i hela snittet. Runt en del hålrum finns tunna<br />
zoner av limonit <strong>som</strong> sannolikt är sekundärt bildad efter<br />
metalliskt järn. Enstaka kolstycken finns inneslutna i slaggen<br />
och även runt dessa finns tunna zoner av limonit. Proportionerna<br />
mellan de ingående mineralen varierar något<br />
men inga tydliga gränser finns mellan de olika regionerna.<br />
Slaggen har alltså växt till kontinuerligt utan mellanliggande<br />
avkylning.<br />
Kommentar: Den petrografiska undersökningen visar en<br />
homogen slagg <strong>som</strong> svalnat och växt till tämligen långsamt.<br />
Flera portioner av slagg med lite varierande sammansättning<br />
har runnit till efter hand och bildat slaggen<br />
under något omväxlande temperaturbetingelser. Dessa<br />
drag är karaktäristiska för reduktionsslagger från blästugnar<br />
med underliggande slagguppsamlingsutrymme. En<br />
finkornigare ytterkant tyder på snabbare avkylning lokalt.<br />
Detta är antingen slaggens undre eller övre del. Även morfologiskt,<br />
i makroskala, finns drag <strong>som</strong> är karaktäristiska<br />
för bottenslagger från blästugn. Förekomsten av kolavtryck<br />
motsäger inte heller en sådan tolkning även om kolstycken<br />
och kolavtryck kan förekomma i flera slaggtyper.<br />
323<br />
Beskrivning: Slagg, huvudsakligen delar av bottenslagg.<br />
601,71 g. 1) en slagg med insmält bergartsmaterial och lera<br />
samt en något glasig ovansida. 2) övriga kan jämföras med<br />
Fnr 255. Kompakta och grå och oregelbundna i formen.<br />
Flera av bitarna har kolavtryck, och är omagnetiska.<br />
I tvärsnitt: 1) porig med inslag av bergartsmaterial och kol.<br />
Tvärsnitt av den provtagna av kategori 2 (Fig. 3) uppvisar<br />
en slagg <strong>som</strong> är något skiktad med avseende på porositet.<br />
Petrografi: Tvärsnittet <strong>som</strong> undersökts i mikroskop är skiktat<br />
ifråga om kornstorlek och till viss del även innehåll (Fig.<br />
4). I vad <strong>som</strong> sannolikt är botten finns ett millimetertunt<br />
skikt av finkornigt silikatrikt material, bland annat en stor<br />
andel kvartskorn, <strong>som</strong> delvis är ihopsmält med slaggen<br />
ovanför. Slaggen närmast det silikatrika materialet består<br />
längst ner av ett ca 1 cm tjockt lager av olivinlameller,<br />
dendritisk wüstit och glas. Över detta följer ett drygt 2 cm<br />
tjockt lager <strong>som</strong> är betydligt grovkornigare. Detta består av<br />
olivinlameller, av två generationer (Fig. 5), och en glasfas.<br />
I glaset finns också mindre kristaller av en spinellfas med<br />
något komplex och zonerad sammansättning, troligen huvudsakligen<br />
hercynit (Fig. 6). I det grövre, olivinrika lagret<br />
finns i de övre delarna en oregelbunden, något svampig,<br />
koncentration av limonit <strong>som</strong> förefaller vara sekundärt<br />
omvandlat metalliskt järn. Större hålrum finns koncentrerade<br />
till det grövre lagrets <strong>ned</strong>re delar. Droppar av metalliskt<br />
järn finns fördelade i stora delar av det undersökta<br />
snittet. Inga välmarkerade kontakter finns mellan de olika<br />
skikten utan övergångarna är kontinuerliga.<br />
Kommentar: Stycket har byggts upp med tillförsel av flera<br />
omgångar slagg med varierande innehåll. Inledningsvis,<br />
troligtvis mot sandigt underlag, har det varit en snabbare<br />
avkylning än senare. Skiktningen i slaggen visar på inte helt<br />
homogena processer men avsvalningen har inte varit fullständig<br />
innan nästa slagg har bildats. De ovala hålrummen<br />
<strong>som</strong> finns ger en fingervisning om vad <strong>som</strong> varit uppåt i<br />
slaggen. I makroskala har slaggen inga drag <strong>som</strong> entydigt<br />
definierar den <strong>som</strong> en viss slaggtyp. Om vi summerar alla<br />
iakttagelser får vi en bild av en process <strong>som</strong> liknar den <strong>som</strong><br />
äger rum i slagguppsamlingsutrymme i en blästugn. Den<br />
kan dock även härröra från en första bearbetning av en<br />
slaggrik järnsmälta men sannolikt inte från föremålssmide.<br />
325<br />
Beskrivning: Totalt 5 bitar slagg. 67,57 g. Dessa är oregelbundna<br />
och fragmenterade. Avtryck saknas. De två minsta<br />
bitarna är magnetiska och trögflutna (den provtagna slaggen<br />
är omagnetisk). I tvärsnitt är slaggerna poriga med<br />
något insmält material och delvis glasig yta. Prov för<br />
tunnslip har valts ut. I makroskala (Fig. 7) förefaller det<br />
<strong>som</strong> om tvärsnittet av slaggen är vänt uppoch<strong>ned</strong>. Undersökning<br />
i mikroskop visar dock att slaggen är skiktad med,<br />
i bilden, lodräta kontaktytor. Det innebär att om slaggen<br />
bildats av successivt tillströmmande slagger är slaggstyckets<br />
uppåtbestämning åt höger eller vänster i figur 7.<br />
444 KYRSTA – BOPLATS
Petrografi: Enstaka större porer finns i slaggen men mestadels<br />
är hålrummen relativt små och jämnt fördelade. Slaggen<br />
är alltså något skiktad (Fig. 8) såväl vad gäller kornform<br />
<strong>som</strong> kornstorlek, och i viss mån sammansättning.<br />
I det studerade snittet framträder åtminstone tre skikt.<br />
Slaggen innehåller genomgående olivin, wüstit och glas<br />
samt mindre mängder och sporadiskt förekommande metalliskt<br />
järn i runda former. Ett drygt 1 cm tjockt skikt närmast<br />
en ytterkant är något finkornigare än resten av slaggen<br />
<strong>som</strong> undersökts. I detta skikt förekommer olivin i form<br />
av lameller. Skiktet i kontakt med detta, med liknande<br />
tjocklek, har något grövre kornstorlek och olivin förekommer<br />
<strong>som</strong> kortprismatiska kristaller. I påföljande skikt förekommer<br />
olivin återigen <strong>som</strong> långsträckta lameller.<br />
Kornstorleken är dock liknande <strong>som</strong> i föregående skikt.<br />
Det finns inga välavgränsade kontakter utan övergångarna<br />
mellan de olika lagren är kontinuerlig.<br />
Kommentar: Orienteringen på kontaktytorna mellan olika<br />
”skikt” i slaggen förefaller inte rimlig om skikten representerar<br />
olika slaggflöden <strong>som</strong> stelnat efter hand, utan fullständig<br />
avkylning, nerifrån och uppåt. Kontakterna är<br />
något kontinuerliga varför det teoretiskt skulle kunna röra<br />
sig om en större, huvudsakligen homogen, slaggvolym <strong>som</strong><br />
bildats vid avkylning från kanterna och inåt och alltså skapat<br />
de i det närmaste lodräta kontakterna. I stora drag är<br />
slaggen homogen och liknar i mycket slagger från blästugn<br />
även om den inte entydigt kan kopplas till reduktionsprocessen.<br />
656<br />
Beskrivning: En bit slagg. 50,98 g. Delvis strängflutet stycke<br />
med oregelbundna ytterkanter och mycket små kolavtryck.<br />
Grå, bitvis med rostfärgade fläckar. Omagnetisk. Homogent<br />
och mestadels tätt tvärsnitt, med enstaka större hålrum<br />
(Fig. 9). Tunnslip och totalkemiskt prov (9 g) taget för<br />
analys.<br />
Petrografi: I tvärsnittet finns enstaka grova porer, för övrigt<br />
mest små porer. Slaggen har oregelbundet formade ytterkanter<br />
och dessa kan följas med hjälp av ett tunt skikt med<br />
betydligt finkornigare slagg längs dessa. Längre in i slaggen<br />
är kornen något grövre. Slaggen innehåller genomgående<br />
wüstit, olivin och en glasfas. Mindre mängder metalliskt<br />
järn förekommer också <strong>som</strong> små droppar. Proportionerna<br />
mellan mineralen varierar något men inga tydliga avgränsningar<br />
finns, lokalt endast diffusa ytor <strong>som</strong> markerar en<br />
påbörjad avsvalning innan mer slagg har tillförts (Fig. 10).<br />
Runt flera av de större hålrummen, varav några med rester<br />
av kolstycken, finns tunna limonitzoner. Denna limonit är<br />
sannolikt en sekundär bildning efter metalliskt järn. Runt<br />
andra hålrum, och främst längs vad <strong>som</strong> förefaller vara ytterkant,<br />
finns tunna zoner av järnoxid <strong>som</strong> i vissa delar<br />
förefaller vara av komplex sammansättning – troligen magnetit<br />
och wüstit och möjligen maghemit.<br />
Kommentar: Texturen i mikroskala överensstämmer bäst<br />
med en reduktionsslagg. Förekomst av tunna zoner av<br />
komplexa järnoxider i ytterkanter indikerar dock stelnande<br />
under oxiderande förhållanden (normalt utanför ugnen).<br />
Morfologiskt uppvisar inte slaggen några drag <strong>som</strong> entydigt<br />
placerar den i ett specifikt processled, men ett ursprung<br />
i en blästugn är inte omöjligt.<br />
1034<br />
Beskrivning: Slagg, del av bottenslagg. 431,86 g. Grå med<br />
lite rostfärgning. Kompakt yttre med ställvis stora porer.<br />
En sida med grusigt (inslag av sten) påsmält material.<br />
Omagnetisk. Tvärsnitt: Huvudsakligen småporig, i ett skikt<br />
dock något porösare (Fig. 11). Tunnslip och totalkemiskt<br />
prov (51 g). Liknar i tvärsnitt den provtagna slaggen i F323.<br />
Petrografi: I en del av slaggen, nära vad <strong>som</strong> troligen är dess<br />
övre del, finns en yta med finkornigt-glasigt material med<br />
enstaka kvartskorn. Denna del är sammansmält med<br />
egentliga slaggen. Slaggen är huvudsakligen homogen och<br />
mestadels tät förutom enstaka grövre hålrum, främst i<br />
<strong>ned</strong>re delen. Slaggen är medel-grovkornig och innehåller<br />
olivinkristaller av flera generationer, omgivna av en glasfas<br />
(Fig. 12). Enstaka mindre koncentrationer av metalliskt<br />
järn finns utspridda i slaggen men wüstit saknas. Extremt<br />
finkorniga kristaller i glasfasen är troligen spineller, möjligen<br />
magnetit<br />
Kommentar: Slaggen är huvudsakligen tämligen homogen,<br />
och har stelnat långsamt, under förhållanden <strong>som</strong> är karaktäristiska<br />
för reduktionsslagger från blästugnar med<br />
underliggande slagguppsamlingsutrymme. Stycket <strong>som</strong><br />
helhet uppvisar dock inga specifika drag för sådana slagger.<br />
I tvärsnitt liknar den F323 men avviker i fråga om sammansättning<br />
med betydligt större andel olivin och mindre<br />
wüstit, vilket avspeglar en lägre totalhalt av järn (jämför<br />
även de totalkemiska analysresultaten <strong>ned</strong>an).<br />
Slagger i sammanfattning<br />
Slaggerna i det undersökta materialet är mestadels små och<br />
sällan hela. Även om det är fragment så är flera tämligen<br />
tunna och åtminstone några ursprungliga begränsningsytor<br />
finns. De har få eller inga specifika karaktäristiska<br />
drag. De kan med andra ord knytas till flera processled.<br />
I mikroskala ger de huvudsakligen ett homogent intryck<br />
även om mindre variationer finns inom respektive slagg.<br />
Dessa variationer är dock kontinuerliga och bör ha kunnat<br />
åstadkommas i slagguppsamlingsutrymmet i en blästugn.<br />
Alla slagger förefaller dock vara ursprungligen små, men de<br />
är inte stearinartade <strong>som</strong> ”små” reduktionsslagger vanligen<br />
är. Hur<strong>som</strong>helst saknar de drag <strong>som</strong> är typiska för föremålssmidet.<br />
Slaggerna låter sig alltså inte enkelt klassificeras<br />
och definieras. Troligen är de från något av de inledande<br />
processleden i järnhanteringen, reduktionsprocessen i<br />
blästugnen eller en första rensning av en slaggrik järnsmälta.<br />
I båda fallen rör det sig om blästprocessens delar. Den<br />
ringa mängden slagg <strong>som</strong> finns, och den kontext den påträffades<br />
i, underlättar inte tolkningen av vilken aktivitet<br />
det handlar om. Sannolikt är slaggerna påträffade i sekun-<br />
BILAGA 6 445
därt läge – ingen av anläggningarna kan därför knytas till<br />
järnhantering. I det arkeometallurgiska materialet finns<br />
även annat än slagger <strong>som</strong> också har påverkats av höga<br />
temperaturer – vad representerar detta? I några slagger<br />
kunde insmält kiselrikt material noteras. I något fall rör det<br />
sig troligen om sandigt underlag där slaggen har stelnat. I<br />
något fall förefaller det <strong>som</strong> om lerinfodring delvis har<br />
blandats i slaggen, men inte smält mer än ytterst lokalt.<br />
Andra stycken består av bränd och delvis smält lera, sannolikt<br />
också rester av infodring i ugn/ässja. I båda konstruktionerna<br />
är det höga temperaturer <strong>som</strong> påverkar materialet<br />
och får det att delvis smälta i kontakt med slaggen.<br />
Järn i slagg<br />
205<br />
Beskrivning: Två bitar slagg, del av bottenslagg. 260,52 g.<br />
Den mindre biten, grå med rostfärgning, består delvis av<br />
smält material, i tvärsnitt främst på ena sidan (mot botten),<br />
finns en porig struktur med inslag av järn, rost, lera, och<br />
kol. Slaggerna är omagnetiska på ytan. Det större stycket<br />
(bottenslaggen) är grått till färgen och kompakt med lite<br />
rostfärgning. Av ett prov (Fig. 13) tillverkades ett polerprov.<br />
Stycket innehåller huvudsakligen slagg, men har valts<br />
ut för att studera det metalliska järnet.<br />
Petrografi och metallografi: Tvärsnittet, oregelbundet och ca<br />
23?13 mm stort, består huvudsakligen av slagg och korrosionsprodukter<br />
men har en koncentration av metalliskt<br />
järn ca 4?3 mm stor. Slaggen är tämligen grovkornig och<br />
består av olivinlameller och en glasfas. I den senare finns<br />
även mindre mängder finkornig olivin och wüstit, lokalt är<br />
glasfasen också kaliumrik. Förutom den stora metallkoncentrationen<br />
finns flera mindre, fördelade i slaggen. Metallen<br />
är homogen med mest ferrit med perlit i kornkontakterna<br />
(Fig. 14). Perliten är rundad i formen.<br />
Kommentar: Materialet förefaller inte vara mekaniskt bearbetat.<br />
Slaggen är tämligen homogen och av liknande karaktär<br />
<strong>som</strong> de petrografiskt undersökta slaggerna. Metall finns<br />
koncentrerat och utspritt i mindre och större koncentrationer.<br />
Sannolikt är det bildat under reduktionsprocessen<br />
alternativt vid omsmältning. Metallens textur indikerar en<br />
långsam avsvalning (stämmer alltså överens med långsam<br />
avsvalning för slagg från reduktionsprocess) av metallen.<br />
262<br />
Beskrivning: En bit järn i slagg. 37,39 g. Biten är grå-gråsvart<br />
med något rost. Den är oformlig utan kontaktytor.<br />
Avtryck saknas. Biten är starkt magnetisk. I tvärsnitt har<br />
den en porig struktur med inslag kol och järn (Fig. 15). Polerprov<br />
(a, b) har valts ut.<br />
262a<br />
Petrografi och metallografi: Tvärsnitt, ca 16?12 mm, oregelbundet,<br />
med något otätt järn och lite omgivande korrosionsprodukter.<br />
Järnet är delvis korroderat även i mer cen-<br />
trala delar i snittet. I den bevarade metallen såväl <strong>som</strong> i den<br />
korroderade ytterkanten finns slagginneslutningar. Dessa<br />
är tämligen stora och oregelbundna i formen. Deras form<br />
och förekomstsätt antyder att stycket inte har blivit bearbetat<br />
i någon större omfattning, utan snarare gått förlorat i<br />
ett tämligen tidigt skede i hanteringen, eventuellt redan vid<br />
framställningsprocessen eller i ett inledande primärsmide.<br />
Slagginneslutningarna består av olivinlameller, dendritisk<br />
wüstit och en glasfas. Slagg omger också den större metallkoncentrationen<br />
och i denna slagg finns mindre droppar<br />
av metalliskt järn. I slaggen finns lokalt några tunna, långsmala<br />
koncentrationer av järnoxid(er), åtminstone magnetit.<br />
Sådana koncentrationer skulle kunna vara glödskal,<br />
alltså rester från smidet då ytterskikt av ämnesjärn eller<br />
järnföremål oxiderar och faller av järnet. Dessa koncentrationer<br />
ser dock inte lika täta ut <strong>som</strong> glödskal brukar göra.<br />
Troligen är det därför rester av ytterskikt på slagg <strong>som</strong> stelnat<br />
i oxiderande miljö. Sådana kan uppkomma då slagg<br />
tappas ur en ugn och stelnar i luft. Några av järnoxidkoncentrationerna<br />
förefaller bilda gräns mellan olika slaggflöden,<br />
andra förefaller vara uppbrutna sådana. Huvudsakligen<br />
är metallen homogen, kolfri eller med låga kolhalter.<br />
Den består alltså av ferrit (Fig. 16), lokalt lite perlit i kornkontakterna.<br />
En mindre yta avviker med en högre kolhalt<br />
och består av perlit med lite ferrit<br />
262b<br />
Petrografi och metallografi: Tvärsnittet är ca 20?10 mm stort<br />
och oregelbundet i formen. Det består huvudsakligen av<br />
något otätt järn, omgivet av korrosionsprodukter och<br />
slagg. Järnet är korroderat i ytterkanten och fläckvis även i<br />
mer centrala delar. Det innehåller slagginneslutningar,<br />
större och mindre, och är omgivet av slagg av samma typ<br />
med olivinlameller och en glasfas. Wüstit förekommer <strong>som</strong><br />
mycket små dendriter i glasfasen. Järnet är av samma karaktär<br />
<strong>som</strong> i delprov 262a, alltså ferrit, lokalt med lite perlit<br />
i kornkontakterna.<br />
Kommentar: De båda delproven består till stora delar av<br />
korrosionsprodukter men innehåller en del bevarat metalliskt<br />
järn <strong>som</strong> huvudsakligen är kolfritt eller kolfattigt, och<br />
tämligen homogent i sammansättning. Slagginnehållet är<br />
dock mindre omfattande. Den slagg <strong>som</strong> finns, <strong>som</strong> inneslutning<br />
eller runt metallen, är mestadels homogen i sin<br />
karaktär och kan jämföras med den slagg <strong>som</strong> observerats<br />
i de undersökta slaggproven. En ytterligare detalj i detta<br />
prov är förekomsten av en tunn zon av järnoxider <strong>som</strong> troligen<br />
bildats i oxiderande miljö, när slaggen har stelnat.<br />
Möjligen kommer detta prov från en första rensning av<br />
järnsmältan, och denna del har funnits i ytterkanten av<br />
smältan och har fallit av när smältan kompakterats efter att<br />
i varmt tillstånd ha tagits ur blästugnen.<br />
716<br />
Beskrivning: Slagg, järn, respektive delvis smält material. 3<br />
bitar. 98,23g. Bitarna är oregelbundna, den större har en<br />
446 KYRSTA – BOPLATS
platt fluten bottendel. Rostfärgat, delvis svartglasigt smält<br />
material. Avtryck saknas. De två mindre bitarna är magnetiska,<br />
den större har en stor inblandning av sintrad lera och<br />
kvarts och en slät blåsig sida. I tvärsnitt (Fig. 17) framträder<br />
koncentration av metall i det mellanstora stycket <strong>som</strong><br />
valts för metallografisk analys.<br />
Petrografi och metallografi: Tvärsnitt ca 15?12 mm, består<br />
av något otätt metalliskt järn. Metallen är delvis korroderad<br />
såväl i centrala delar <strong>som</strong> i ytterkanten. I den senare<br />
finns även kolfragment. Metallen är ett homogent grått<br />
gjutjärn med nålar av grafit i en mellanmassa av perlit med<br />
cementitlameller (Fig. 18).<br />
Kommentar: Metallen har en hög kolhalt, högre än vad <strong>som</strong><br />
är normalt för järnframställning i en blästugn, och högre<br />
än vad <strong>som</strong> varit önskvärt efter<strong>som</strong> detta inte är smidbart.<br />
Det förekommer dock att liknande kolhalter lokalt kan gå<br />
in i metallen under framställningsprocessen. Runt järnet<br />
finns dessutom rester av kolstycken, vilka alltså kan ha påverkat<br />
metallen i sin omgivning.<br />
1042<br />
Beskrivning: En bit järn, mestadels korroderat. 47,21 g. Avtryck<br />
saknas. Biten är kraftigt magnetisk. I tvärsnitt (Fig.<br />
19) framträder såväl metall <strong>som</strong> korrosionsprodukter samt<br />
något slagg. Polerprov.<br />
Petrografi och metallografi: Oregelbundet format tvärsnitt,<br />
ca 20?12 mm, med metalliskt järn främst i ytterkanten och<br />
hålrum, slagg och korrosionsprodukter mer centralt. I slaggen<br />
finns metalliskt järn utspritt i mindre och oregelbundna,<br />
svampiga, koncentrationer. Slaggen består huvudsakligen<br />
av dendritisk wüstit med mindre mängder av olivin<br />
och glas. Järnet är huvudsakligen ferritiskt (främst i den<br />
metall <strong>som</strong> är fördelad i slaggen, Fig. 20). Lokalt i den större<br />
koncentrationen finns en högre kolhalt med successiv<br />
ökning till huvudsakligen perlit med ferrit i korngränser<br />
(Fig. 21). Kornen i detta område är tämligen grova.<br />
Kommentar: Stycket består av en blandning av slagg och<br />
metalliskt järn. Det sista är delvis utspritt i slaggen eller innehåller<br />
en del hålrum. Metallen är alltså inte koncentrerad<br />
till någon större, användbar mängd och är något ojämn i<br />
sin sammansättning, med varierande men mestadels låga<br />
kolhalter. Den förefaller alltså inte heller vara kompakterad<br />
och har sannolikt gått förlorad tidigt i hanteringen, möjligen<br />
redan direkt efter reduktionsprocessen i en blästugn,<br />
eventuellt i samband med en inledande kompaktering av<br />
järnsmältan.<br />
Järn i sammanfattning<br />
De fyndposter <strong>som</strong> analyserats för att få en uppfattning om<br />
järnets sammansättning och bildningsförhållanden återfinns<br />
i stycken av lite olika karaktär. Dels finns mindre<br />
järnkoncentrationer i stycken <strong>som</strong> mestadels består av<br />
slagg. I dessa kan vi alltså analysera såväl metall <strong>som</strong> slagg.<br />
Ett prov, 1042, innehåller endast metall. I övriga dominerar<br />
järn, men slagg finns dels <strong>som</strong> inneslutningar, dels i mindre<br />
omfattning runt det metalliska järnet. Den slagg <strong>som</strong> finns<br />
i metallproven visar samma drag <strong>som</strong> slaggerna <strong>som</strong> analyserats<br />
petrografiskt. Järnet i dessa prov (205, 262, 1042)<br />
finns i mindre ansamlingar, delvis även utspritt. Flera av<br />
dem har också hålrum. I dessa stycken har järnet inte fullständigt<br />
koncentrerats i samband med reduktionsprocessen.<br />
Det har inte heller skett någon omfattande bearbetning<br />
efter reduktionen, vare sig återupphettning eller<br />
hopslagning. Dessa stycken har alltså sannolikt endast genomgått<br />
reduktionsprocessen och inte bearbetats ytterligare.<br />
Sannolikt har även järnet i prov 716 kasserats redan<br />
efter den inledande framställningen, men delvis på andra<br />
grunder efter<strong>som</strong> det har för hög kolhalt för att var direkt<br />
smidbart. Stycket är dessutom litet, varför det kanske inte<br />
var någon större förlust. Sammansättningen på metallen är<br />
olika i de analyserade proverna. Förutom gjutjärnet med<br />
den höga kolhalten i prov 716 är det dock vanligen kolfritt<br />
eller lågkolhaltigt, mjukt järn <strong>som</strong> dominerar. I några finns<br />
lokalt förhöjda kolhalter mot ytterkanter eller hålrum.<br />
Något högre kolhalter finns i prov 205, men inte heller<br />
detta stycke har alltså bearbetats vidare.<br />
Kemiska analyser<br />
Huvudelement<br />
I samtliga tre slagger är det två huvudelement <strong>som</strong> dominerar<br />
(Tabell 2). Tillsammans utgör järn och kisel större<br />
delen av slaggernas innehåll. Aluminium förekommer i<br />
halter i storleksordningen 5 viktsprocent (<strong>som</strong> Al2O3) men<br />
övriga ämnen förekommer i 2 viktsprocent eller därunder.<br />
Järnhalterna (60–72 % <strong>som</strong> FeO, alternativt 66–80 % <strong>som</strong><br />
Fe2O3) kan förefalla höga men är snarare normala för slagger<br />
från blästbruket. Idealiskt bör järnhalten i slaggen vara<br />
låg för att så mycket <strong>som</strong> möjligt av malmens järn ska<br />
kunna utvinnas till metall och inte gå förlorat till slaggen,<br />
och järninnehållet är i stora drag ett mått på effektivitet<br />
(under förutsättning att det är reduktionsprocessen i<br />
blästugnen <strong>som</strong> avhandlas). I de tre slaggerna ser vi en<br />
skillnad med lägre järnhalt i F1034 än i de båda övriga, vilket<br />
också noterades i den petrografiska undersökningen<br />
ovan, där den järnrika oxiden wüstit fanns i mindre mängd<br />
än i de andra slaggerna. Skillnaderna är tämligen små och<br />
om vi tittar på innehållet av övriga ämnen så ligger de<br />
inom samma storleksordning i alla tre slaggerna, vilket<br />
visar att process och råvara har varit likartade vid de tillfällen<br />
då dessa slagger har bildats. Även om en del av ämnena<br />
inte förekommer i halter på mer än någon eller några<br />
viktsprocent kan detta vara av intresse när vi diskuterar<br />
malmursprung, vilket vi återkommer till längre <strong>ned</strong> i texten.<br />
De tre undersökta slaggerna från Kyrsta tillhör ett fåtal<br />
slagger från den uppländska järnhanteringen <strong>som</strong> har analyserats<br />
noggrannare. Om vi tittar på närliggande områden<br />
så genomfördes en arkeologisk undersökning i Fullerö sn<br />
(Karlenby 1993) där rester efter en blästugn, daterad till<br />
tidig romersk järnålder, påträffades. Här fanns också slag-<br />
BILAGA 6 447
ger och malm vilka har analyserats (Kresten 1993). Resultaten<br />
visade att malmen var en bergmalm och denna kunde<br />
med analysernas hjälp knytas till slaggerna. På denna plats<br />
finns alltså exempel på tidig järnframställning med bergmalm<br />
istället för myr- och sjömalm <strong>som</strong> är vanligt i andra<br />
regioner. Ett grav- och boplat<strong>som</strong>råde med skärvstenshögar<br />
i Lyckebo, Gamla Uppsala sn, RAÄ213, är undersökt<br />
och där framkom spår av järnhantering. Dels fanns slagg i<br />
en skärvstenshög, dels i vad <strong>som</strong> troligen var en blästugn,<br />
vilken framkom under dräneringslagret till ett folkvandringstida<br />
hus. Det lager i skärvstenshögen i vilket slaggen<br />
påträffades daterades till 900-tal. Ett prov från vardera har<br />
analyserats (Hjärthner-Holdar 1993:86, 91 och referenser<br />
däri). Slaggerna antogs inledningsvis, precis <strong>som</strong> slaggerna<br />
från Kyrsta, vara smidesslagger men petrografiska analyser<br />
visade att det var reduktionsslagger (Hjärthner-Holdar<br />
1993). Precis <strong>som</strong> för de nu analyserade slaggerna från<br />
Kyrsta saknas den stearinartade struktur <strong>som</strong> är vanlig för<br />
reduktionsslagger av den här typen. Vare sig från Kyrsta<br />
eller Lyckebo påträffades någon malm, varför det inte är<br />
känt vilken malmtyp <strong>som</strong> har använts. För att kunna utreda<br />
detta får vi i det här fallet försöka lista ut det genom att<br />
studera slaggernas sammansättning. Frågan är om det, likt<br />
i Fullerö, är en bergmalm <strong>som</strong> har varit råvaran. Efter<strong>som</strong><br />
det finns analyser gjorda på denna, lik<strong>som</strong> ett antal andra<br />
uppländska bergmalmer, är det värdefullt att jämföra med<br />
dessa för att se om de kan vara möjliga. Från Fullerö finns<br />
såväl malm <strong>som</strong> slagger. Malm och slagger finns också från<br />
experimentell järnhantering <strong>som</strong> GAL deltagit i. Malmen<br />
hämtades från Dannemora och användes i en blästugn.<br />
Slagg <strong>som</strong> bildades i samband järnframställningen är också<br />
analyserad (Larsson, Kresten och Hjärthner-Holdar 1998).<br />
Slaggerna från Kyrsta och Lyckebo är lika vad gäller förekomst<br />
av de flesta huvudelement. Om vi dessutom jämför<br />
med slagger från Fullerö ser vi att de senare har avvikande<br />
innehåll. Slaggerna från Kyrsta och Lyckebo är tämligen väl<br />
samlade i sammansättning medan de från Fullerö uppvisar<br />
en större variation inom gruppen. Om vi studerar t ex<br />
magnesium- och kalciuminnehållet ser vi att halterna är<br />
låga i slaggerna från Kyrsta och Lyckebo, men högre i slaggerna<br />
från Fullerö (Fig. 22). Manganinnehållet är dock<br />
tämligen lågt i slaggerna från samtliga tre lokaler (Fig. 23).<br />
Mangan är ett ämne <strong>som</strong> är vanligt i sjö- och myrmalmer<br />
men kan variera i sammansättning. Magnesium och kalcium<br />
är däremot vanligare i bergmalmer. Vi ser också att<br />
bergmalmerna från Uppland har ett högre innehåll av<br />
dessa ämnen (Fig. 22), dock inte malmen från Fullerö, men<br />
i det fallet visade det sig att processen var komplex efter<strong>som</strong><br />
kalkhaltigt material hade tillsatts under processen<br />
(Kresten 1993) på motsvarande sätt <strong>som</strong> i masugnar. Slaggerna<br />
från Kyrsta och Lyckebo uppvisar faktiskt förvånansvärt<br />
god överensstämmelse i sammansättning. Tyvärr finns<br />
inte spårämnesanalyser gjorda på slaggerna från Lyckebo,<br />
vilket hade varit värdefullt för att ytterligare se om slaggerna<br />
kan relateras till samma malmtyp. Inte heller i materia-<br />
let från Fullerö har spårämnen ingått i analysrutinen. I det<br />
här sammanhanget får vi nöja oss med att jämföra en<br />
malm från Dannemora och en slagg <strong>som</strong> bildats i vid de<br />
järnframställningsexperiment <strong>som</strong> GAL har genomfört<br />
(Larsson, Kresten och Hjärthner- Holdar 1998).<br />
Spårelement<br />
De flesta spårämnen förekommer alltså endast i mycket<br />
låga halter. Förekomst eller avsaknad av vissa av dem kan<br />
vara betydelsefullt för att jämföra slagger sinsemellan och<br />
med eventuella malmer för att se hur de är kemiskt besläktade.<br />
En grupp av sådana spårelement utgörs av de sällsynta<br />
jordartsmetallerna (Rare Earth Elements, REE) <strong>som</strong> är<br />
vanligt förekommande i slagger i låga halter. De fjorton<br />
REE <strong>som</strong> har analyserats (La–Lu i tabellen, atomnummer<br />
57– 71) agerar vanligtvis mycket bra <strong>som</strong> ”fingeravtryck”<br />
just för att se kemiskt släktskap. REE studeras då med fördel<br />
tillsammans i ett diagram där de absoluta halterna enligt<br />
konventionella metoder har normaliserats mot ett<br />
standardprov. I figur 24 har slaggerna från Kyrsta samt<br />
malm och slagg från järnframställningsexperimentet inkluderats<br />
i just ett sådant diagram. Slaggerna från Kyrsta<br />
återfinns i den övre delen av diagrammet på lite olika nivåer<br />
men med i det närmaste parallella kurvor, vilket visar<br />
deras kemiska likhet. De två <strong>som</strong> är mest lika, F323 och<br />
F1034, är också lika morfologiskt och texturellt i mikroskala,<br />
men F656 uppvisar ett något avvikande yttre. Materialet<br />
från den experimentella verksamheten avviker däremot<br />
med kurvor på lägre nivå, men framför allt utmärker det<br />
sig med ett helt annat mönster på kurvorna. Dessa båda är<br />
sinsemellan lika och vi kan se det kemiska släktskapet mellan<br />
malm och slagg (Larsson, Kresten och Hjärthner-Holdar<br />
1998), alltså att fingeravtrycket från malmen har levt<br />
vidare i slaggen. Däremot visar malmen inte något kemiskt<br />
släktskap med slaggerna från Kyrsta och kan inte ha fungerat<br />
<strong>som</strong> malm i detta fall.<br />
Sammanfattning och diskussion<br />
Det arkeometallurgiska materialet är begränsat i omfattning<br />
men är påträffat över ett större undersökning<strong>som</strong>råde.<br />
Även om en del av det är koncentrerat till några få anläggningar,<br />
är det inga <strong>som</strong> direkt kan knytas till metallhantering,<br />
utan slaggerna förefaller finnas i sekundär<br />
kontext, även om en del av anläggningarna enligt uppgift<br />
från <strong>SAU</strong> tolkats <strong>som</strong> smidesgropar eller ”ugnsgropar”.<br />
Inga extremt karaktäristiska drag finns hos slaggerna <strong>som</strong><br />
entydigt kan knyta dem till ett specifikt processled. Slaggerna<br />
är mestadels små, i vissa fall fragment. Flera av dem har<br />
mindre kolavtryck och är svagt magnetiska. De har inte<br />
heller några begränsningsytor <strong>som</strong> kan säga något om anläggningens<br />
utseende mer än dess något skålformade bottenform.<br />
Även om det mest är fragment förefaller inga<br />
stora slagger att finnas. Några är tämligen tunna och liknar<br />
448 KYRSTA – BOPLATS
smidesskållor i form, men i mikroskala är de homogena<br />
och mer överensstämmande med slagger från reduktionsprocessen.<br />
Ett prov från F323 är ett exempel på en sådan.<br />
Denna har insmält bergartsmaterial samt en något glasig<br />
ovansida. Troligtvis bör denna slagg trots utseendet tolkas<br />
<strong>som</strong> tillhörande reduktionsprocessen. En viktig fråga för<br />
tolkningen är vilken datering <strong>som</strong> platsen och järnframställningen<br />
har. En av anläggningarna från vilken slagg har<br />
undersökts är daterad till förromersk-romersk järnålder.<br />
Tidig järnhantering i Uppland är hittills inte undersökt i<br />
någon större omfattning och egentligen är det mycket osäkert<br />
hur den gick till, vilka råvaror <strong>som</strong> användes, hur ugnskonstruktionerna<br />
såg ut, hur processen fungerade och<br />
vilken slagg <strong>som</strong> bildades. Den slagg <strong>som</strong> finns från denna<br />
undersökning har ingen likhet med till exempel de stearinformade<br />
slagger <strong>som</strong> är vanliga i flera andra regioner under<br />
lång tid (i vissa fall nästan hela järnåldern). Däremot finns<br />
liknande slagger från den betydligt äldre järnframställningen<br />
i Lyckebo, Gamla Uppsala sn (Hjärthner-Holdar 1993).<br />
Järnhanteringen där ägde sannolikt rum under yngre<br />
bronsålder. Dessa slagger liknar slaggerna från Kyrsta såväl<br />
morfologiskt <strong>som</strong> kemiskt. Mycket tyder på att samma<br />
malmtyp har använts för järnframställningen på dessa<br />
båda platser, trots den troligen stora tidsdifferensen. Sannolikt<br />
finns det likheter även i processens genomförande,<br />
även om det är alldeles för litet material <strong>som</strong> är undersökt<br />
för att dra för långtgående slutsatser om detta. Dessa båda<br />
platser skiljer sig dock från det närliggande, och med Kyrsta<br />
mer samtida, Fullerö, Gamla Uppsala sn, där bergmalm<br />
använts i framställningen (Kresten 1993). Trots att järnframställningen<br />
i Kyrsta och Fullerö kan vara samtida, har<br />
olika råvarutyper använts. Dessa båda malmtyper kräver<br />
lite olika tillvägagångssätt för att få en fungerande process.<br />
Det förefaller dock <strong>som</strong> om det tekniska kunnandet i området<br />
har varit tillräckligt för att hantera sådana detaljer.<br />
Inom E4-projektet genom Uppland har enstaka slagger<br />
från järnframställning också påträffats i Tierps socken.<br />
Dessa har dock studerats endast okulärt. I Södra Vallby<br />
(Willim 2005) fanns bottenslagg från blästugn, med mera<br />
fluten, stearinartad struktur än slaggerna från Kyrsta och<br />
Lyckebo. Från Norra Vallby (Grandin och Hjärthner-Holdar<br />
2002) fanns eventuellt flera processled representerade i<br />
de fåtaliga slaggerna. Alla slagger kan sägas påträffade i sekundära<br />
lägen förutom en slagg samt ett möjligt blästerskydd<br />
från Södra Vallby <strong>som</strong> låg i en avfallsgrop daterad till<br />
äldsta järnålder. För övrigt låg de fåtaliga slaggerna spridda<br />
över hela området (N och S Vallby) där dateringarna spänner<br />
från yngre bronsålder till medeltid (Seiler, muntligt<br />
meddelande). Det arkeometallurgiska materialet <strong>som</strong> undersökts<br />
från Kyrsta förefaller alltså endast innehålla rester<br />
från järnframställning i blästugn, eller en inledande bearbetningsfas<br />
av en slaggförande järnsmälta. Det finns inga<br />
klara tecken på att ytterligare bearbetning och föremålssmide<br />
ägt rum. Inte heller de metallprov <strong>som</strong> undersökts<br />
visar tecken på fortsatt bearbetning. Kan det vara så att<br />
platsen utnyttjats för järnframställning före huvudperioden<br />
för bebyggelsen? Den nu genomförda undersökningen<br />
har alltså bidragit med utökad kunskap om den uppländska<br />
järnhanteringen. Det finns dock fortfarande många frågor<br />
att besvara innan vi når upp till den kän<strong>ned</strong>om <strong>som</strong><br />
finns i flera andra regioner.<br />
Referenser<br />
Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E. 2002. E4-projektet i<br />
Uppland. Arkeometallurgiskt material från Norra Vallby.<br />
RAÄ 231, Tierps sn, Uppland. Geoarkeologiskt Laboratorium,<br />
Analysrapport 13- 2002. Uppsala.<br />
Hjärthner-Holdar, E. 1993. Järnets och järnmetallurgins<br />
introduktion i Sverige. Med bidrag av Peter Kresten och<br />
Anders Lindahl. Aun 16, Uppsala.<br />
Karlenby, L. 1993. Ett tvärsnitt genom Gamla Uppsala<br />
socken. Arkeologiska undersökningar inför gång- och<br />
cykelvägen genom Gamla Uppsala och Storvreta. –<br />
Rapport UV 1993:3. Stockholm.<br />
Kresten, P. 1993. Fullerö – Undersökning av malm och slagger.<br />
I L. Karlenby: Ett tvärsnitt genom Gamla Uppsala<br />
socken. Arkeologiska undersökningar inför gång- och<br />
cykelvägen genom Gamla Uppsala och Storvreta. –<br />
Rapport UV 1993:3 s. 37-44. Stockholm.<br />
Larsson, L., Kresten, P. & Hjärthner-Holdar, E. 1998. Application<br />
of experimental data in archaeometallurgy.<br />
Examples from smelted siderite and magnetite ores.<br />
Geoarchaeological Laboratory, Research Report R2-1998.<br />
Uppsala.<br />
Willim, A. 2005. Slaggfynd från Södra Vallby, Okulär klassificering,<br />
RAÄ 232, Tierps sn, Uppland. Geoarkeologiskt<br />
Laboratorium, Analysrapport 8-2005. Uppsala.<br />
BILAGA 6 449
Figurer<br />
Figur 1. Fnr 255. Del av bottenslagg. Tvärsnitt till<br />
höger.<br />
Figur 3. Fnr 323. Del av bottenslagg. Tvärsnitt till<br />
höger. Växelvis tätare och porigare, delvis med<br />
avlånga porer.<br />
Figur 5. Fnr 323. Något högre upp än fig. 4. Något<br />
grovkornigare, och innehållande olivin och glas. De<br />
ljusa oregelbundna områdena överst i bild, runt<br />
porer, är sekundärt omvandlat järn.<br />
Figur 2. Fnr 255. Mikrofoto. Slaggen innehåller<br />
olivinlameller (ljust grå, långsmala), dendritisk<br />
wüstit (vit) och en glasfas (mörkare grå). Proportionerna<br />
varierar något och wüstit saknas i <strong>ned</strong>re delen<br />
av bilden. De rundade grå ytorna är porer.<br />
Figur 4. Fnr 323. Detalj från botten där silikatrikt<br />
material är ihopsmält med slaggen. Slaggen är tämligen<br />
finkornig och innehåller olivin (ljust grå),<br />
wüstit (vit) och en glasfas (mörkare grå). Till vänster<br />
också en ansamling av wüstit.<br />
Figur 6. Fnr 323. Detalj ur fig. 5. Olivin finns i två<br />
generationer, grövre och tunnare lameller (grå).<br />
Den omgivande mörkare grå fasen är glas. Som<br />
ytterligare detalj framträder en heterogen, ljusare<br />
fas, något stjärnformad, <strong>som</strong> är ett komplext sammansatt<br />
järnoxidmineral.<br />
450 KYRSTA – BOPLATS
Figur 7. Fnr 325. Del av bottenslagg. Tvärsnitt till<br />
höger.<br />
Figur 9. Fnr 656. Slagg, något strängfluten. Tvärsnitt<br />
till höger där enstaka större porer framträder.<br />
Figur 11. Fnr 1034. Del av bottenslagg. Tvärsnitt<br />
till höger <strong>som</strong> visar koncentration av porer till höger<br />
och en insmält sten i <strong>ned</strong>re vänstra delen.<br />
Figur 8. Fnr 325. Mikrofoto. Slaggen innehåller<br />
olivinlameller (ljust grå, långsmala), dendritisk<br />
wüstit (vit) och en glasfas (mörkare grå). Proportionerna<br />
mellan de ingående faserna varierar något,<br />
lik<strong>som</strong> kornstorlek och kornform. De rundade grå<br />
ytorna är porer.<br />
Figur 10. Fnr 656. Mikrofoto. Slaggen innehåller<br />
olivinlameller (ljust grå, långsmala), dendritisk<br />
wüstit (vit) och en glasfas (mörkare grå). Proportionerna<br />
mellan mineralen varierar något men inga<br />
tydliga avgränsningar finns.<br />
Figur 12. Fnr 1034. Slaggen är homogen och innehåller<br />
grövre olivinkristaller, finkornigare olivinlameller<br />
(samma ljusa grå nyans) och en glasfas<br />
(mörkare grå). Observera att wüstit saknas.<br />
BILAGA 6 451
Figur 13. Fnr 205. Del av bottenslagg. I tvärsnitt<br />
framträder rostiga fläckar där metalliskt järn finns<br />
koncentrerat.<br />
Figur 15. Fnr 262. Järn i slagg. I tvärsnitt framträder<br />
rostiga fläckar där metalliskt järn finns koncentrerat.<br />
Figur 17. Fnr 716. Järn och slagg. I tvärsnitt framträder<br />
rostiga fläckar med metalliskt järn. Stycket i<br />
mitten är analyserat.<br />
Figur 14. Fnr 205. Detalj på koncentration av metallen<br />
<strong>som</strong> består av ferrit och perlit. Etsat prov.<br />
Figur 16. Fnr 262. Detalj på koncentration av metallen<br />
<strong>som</strong> består av huvudsakligen kolfritt ferritiskt<br />
järn (grå fält). De rostfärgade ytorna är rost och<br />
hålrum, mörka ytor är mestadels slagg. Etsat prov,<br />
mörkfält.<br />
Figur 18. Fnr 716. Metallen utgörs av ett grått,<br />
gjutjärn med nålar av grafit (grå) i en mellanmassa<br />
av perlit (flerfärgad) och cementitlameller (ljusa).<br />
Etsat prov.<br />
452 KYRSTA – BOPLATS
Figur 19. Fnr 1042. Järn, mestadels korroderat, och<br />
omgivet av slagg.<br />
Figur 20. Fnr 1042. Svampigt metalliskt järn (ljusa<br />
ytor), omgivet av slagg. Järnet är kolfritt i denna<br />
del. Etsat prov.<br />
Figur 21. Fnr 1042. Något tätare koncentration<br />
av metalliskt järn, omgivet av slagg. Järnet är<br />
kolhaltigt (blå-bruna fält med ljusare korngränser)<br />
i detta område (jämför fig. 20). Etsat prov.<br />
BILAGA 6 453
CaO (viktsprocent)<br />
20<br />
16<br />
12<br />
8<br />
4<br />
0<br />
Totalkemiska analyser<br />
Slagger och malmer<br />
Slagger, Kyrsta<br />
Slagger, Lyckebo<br />
Slagg, XP74<br />
Malm, XP74<br />
Slagger, Fullerö<br />
Malm, Fullerö<br />
Bergmalmer Uppland<br />
0 2 4 6 8<br />
MgO (viktsprocent)<br />
Figur 22. Totalkemisk sammansättning i slagger<br />
från Kyrsta, jämfört med i slagger från närliggande<br />
lokaler, samt malmer. Se texten för referenser. Fördelning<br />
av magnesium och kalcium.<br />
Prov / kondrit<br />
1000<br />
100<br />
10<br />
1<br />
MnO (viktsprocent)<br />
0 20 40 60 80 100<br />
FeO (viktsprocent)<br />
454 KYRSTA – BOPLATS<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Totalkemiska analyser<br />
Slagger och malmer<br />
Slagger, Kyrsta<br />
Slagger, Lyckebo<br />
Slagg, XP74<br />
Malm, XP74<br />
Slagger, Fullerö<br />
Malm, Fullerö<br />
Bergmalmer Uppland<br />
Figur 23. Totalkemisk sammansättning i slagger<br />
från Kyrsta, jämfört med i slagger från närliggande<br />
lokaler, samt malmer. Se texten för referenser. Fördelning<br />
av järn och mangan.<br />
Kyrsta, RAÄ327<br />
Ärentuna sn, Uppland<br />
F323<br />
F656<br />
F1034<br />
Slagg (XP74)<br />
Malm (XP74)<br />
57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71<br />
REE atomnummer<br />
Figur 24. Innehåll av sällsynta jordartsmetaller (REE) i slagger från Kyrsta och malm och slagg från experimentell<br />
järnframställning (se texten). Slaggerna återfinns i den övre delen av diagrammet på lite olika nivåer<br />
men nära parallella kurvor vilket visar deras kemiska likhet. Referensmaterialet däremot, avviker med kurvor på<br />
lägre nivå, men framförallt utmärker de sig med ett helt annat mönster.
Tabeller<br />
Tabell 1. Provlista med okulärt granskade arkeometallurgiska fynd från Kyrsta, RAÄ 327, Ärentuna sn, Uppland.<br />
Fynd Anl Anl. typ Sakord Vikt Antal Viskositet Struktur Avtryck Magnetism Kommentar<br />
nr. nr<br />
(g)<br />
202 11704 Smält mate- 3,10 1 Saknas Omagn. Svartglasig bl a smält kvarts.<br />
rial<br />
205 11704 Grophus Slagg, del av 260,52 2 Fluten Porig Saknas Omagn. Den mindre biten, grå med rost-<br />
2 bottenslagg<br />
färgning, består delvis av smält<br />
material, i tvärsnitt främst på ena<br />
sidan (mot botten), finns en porig<br />
struktur med inslag av järn,<br />
rost, lera, och kol. Det större<br />
stycket (bottenslaggen) är grått<br />
till färgen och kompakt med lite<br />
rostfärgning. Polerprov för stu-<br />
dier av metalliskt järn.<br />
Slagg, del av 205,32 1 Trögfluten Porig Kol Omagn. Något kompakt, grå till färgen<br />
bottenslagg<br />
med lite rostfärgning. Porig<br />
ovansida, undersidan sandig<br />
(avtryck från underlaget). Tvärsnitt:<br />
mindre porig mot den troliga<br />
botten, inslag av kol. Tunnslip.<br />
Järn i slagg 37,39 1 Fluten Porig Saknas Starkt Grå-gråsvart med något rost.<br />
magn. Tvärsnitt: Porig med kol och<br />
järn. Polerprov (a, b).<br />
Smält mate- 97,48 1 Saknas Omagn. Ihopsintrat material med större<br />
rial<br />
kvartskorn delvis glasig. Svartglasig.<br />
Tung. Inneslutet kol<br />
finns.<br />
Slagg, del av 60,38 2 Trögfluten Porig Kol Omagn. Ytan grå med lite rostfärgning.<br />
bottenslagg<br />
Inslag av smält material, bl a<br />
kvarts. Tvärsnitt: porigt med kol.<br />
255 11964 Gropsystem<br />
262 11964 Gropsystem<br />
268 11964 Gropsystem<br />
272 11964 Gropsystem<br />
BILAGA 6 455<br />
17
Antal Viskositet Struktur Avtryck Magnetism Kommentar<br />
Anl. typ Sakord Vikt<br />
(g)<br />
Anl<br />
nr<br />
Fynd<br />
nr.<br />
Samma typ av slagg <strong>som</strong> Fnr<br />
255.<br />
94,81 1 Fluten Småpo- Saknas Omagn. Något kompakt, grå med lite<br />
rig<br />
rostfärgning. Delvis porigt. Del<br />
av bottenslagg, tunnare mot ytterkanten.<br />
Tvärsnitt: Homogen<br />
och småporig. Samma karaktär<br />
<strong>som</strong> Fnr 205 och reduktionsslagg<br />
från Fornl 213 G:la U-a sn<br />
(se texten).<br />
601,71 6 Fluten Porig Kol Omagn. 1) en slagg med insmält bergartsmaterial<br />
och lera samt en<br />
något glasig ovansida. 2) övriga<br />
kan jämföras med Fnr 255.<br />
Kompakta och grå. Tvärsnitt: 1)<br />
porig med inslag av bergartsmaterial<br />
och kol. 2) Något skiktad<br />
med avseende på porositet.<br />
Tunnslip och totalkemiskt prov<br />
(18 g).<br />
67,57 5 Fluten/ Porig Kol Magn./ De 2 minsta bitarna är magn och<br />
trögfluten<br />
omagn. trögflutna. Den provtagna är<br />
omagn. Gråa med lite rostfärgningar.<br />
Tvärsnitt: poriga med<br />
något insmält material, delvis<br />
glasig yta. Tunnslip.<br />
21,77 7 - Porig Saknas Svagt magn. Svartglasigt, smält, sintrat material<br />
med bl a kvarts med något<br />
slagg.<br />
70,14 1 - - Saknas Omagn. Svartglasigt, smält, sintrat material<br />
med bl a kvarts. Av samma<br />
typ <strong>som</strong> Fnr 268.<br />
Slagg, del av<br />
bottenslagg<br />
311 12860 Grophus<br />
3<br />
Slagg, delar<br />
av bottenslagger<br />
323 12860 Grophus<br />
3<br />
Slagg, mindre<br />
stycken<br />
325 12860 Grophus<br />
3<br />
Smält material<br />
med<br />
329 12860 Grophus<br />
3<br />
456 KYRSTA – BOPLATS<br />
slagg<br />
652 28646 Grop Smält material
Fynd Anl Anl. typ Sakord Vikt Antal Viskositet Struktur Avtryck Magnetism Kommentar<br />
nr. nr<br />
(g)<br />
656 28646 Grop Slagg 50,98 1 Trögflu- Porig Kol Omagn. Delvis stängflutet stycke. Grått<br />
ten, sträng<br />
med rostfärgning och mycket<br />
små kolavtryck. Tvärsnitt med<br />
enstaka större porer, förövrigt<br />
porig. Tunnslip och totalkemiskt<br />
prov (9 g).<br />
660 28646 Grop Ugns- 55,41 4 Saknas Omagn./ Grå-gråsvart glasigt material,<br />
vägg/smält<br />
magn. smält med bla kvarts. Största<br />
material<br />
biten: ugnsvägg av rödgråbränd<br />
till svart lera med slagg på insidan.<br />
De övriga 3 bitarna<br />
smält/sintrat material varav en<br />
med slagg.<br />
664 28646 Grop Slagg med 6,72 1 Fluten/ Porig Saknas Omagn./ Gråsvart. Som 60090. Svagt<br />
infodring?<br />
trögfluten<br />
svagt magn. magnetisk i ena kortsidan. I förhållande<br />
till storleken på stycket<br />
så är porerna tämligen stora.<br />
666 28646 Grop Slagg med 4,42 1 Fluten? Något Kol Magn. Innehåller järn? Kvarsittande kol<br />
järn<br />
porig<br />
och kolavtryck synliga i stereolupp.<br />
715 30639 Grophus Smält mate- 60,4 7 Saknas Omagn./ Grovmagrat smält material, del-<br />
6 rial/infodrin<br />
svagt magn. vis svartglasigt. En bit svagt<br />
g-ugnsvägg<br />
magnetisk. En bit med ”sand-<br />
+ en bit delpappersyta”/vis<br />
smält<br />
degel –gjutformsfragment?<br />
lera = degel/gjutform<br />
sfragment?<br />
98,2 3 Trögfluten Porig Saknas Magn. Svartglasigt smält material, delvis<br />
rostfärgat. De två mindre<br />
bitarna är magnetiska, den större<br />
Slagg, järn,<br />
respektive<br />
och smält<br />
716 30639 Grophus<br />
6<br />
BILAGA 6 457
Antal Viskositet Struktur Avtryck Magnetism Kommentar<br />
Anl. typ Sakord Vikt<br />
(g)<br />
material<br />
Anl<br />
nr<br />
Fynd<br />
nr.<br />
d<br />
a<br />
r<br />
t<br />
n<br />
i<br />
s<br />
v<br />
a<br />
g<br />
n<br />
i<br />
n<br />
d<br />
n<br />
a<br />
l<br />
b<br />
n<br />
i<br />
r<br />
o<br />
t<br />
s<br />
r<br />
a<br />
h<br />
lera och kvarts. Den har en slät<br />
och blåsig sida. Tvärsnitt: koncentration<br />
av metall i det mellanstora<br />
stycket. Polerprov<br />
Saknas Svagt magn. Grå-svart med rostfärgning. Något<br />
vittrad yta med en liten glasig<br />
sträng. Tvärsnitt: porig med<br />
inslag av kol.<br />
431,86 1 Fluten Porig Kol finns Omagn. Grå med lite rostfärgning. Kom-<br />
både<br />
pakt yttre med ställvis stora po-<br />
synligt<br />
rer. En sida med grusigt påsmält<br />
för ögat<br />
material. Tvärsnitt: porig. Tunn-<br />
och i<br />
slip och totalkemiskt prov (51<br />
stereo-<br />
g).<br />
lupp<br />
60090 32052 Slagg 14,58 1 Trögfluten Något<br />
porig<br />
1034 48666 Härd Slagg, del av<br />
bottenskålla<br />
Gråsvart. Tvärsnitt: järn och<br />
korrosionsprodukter samt slagg.<br />
Saknas Kraftigt<br />
magn.<br />
47,21 1 - Småporig<br />
1042 48686 Härd Järn med<br />
slagg<br />
Polerprov.<br />
Slagg 73,87 1 Trögfluten Porig Kol Omagn. Gråsvart med rostfärgning. Inslag<br />
av småsten på en yta. Tvärsnitt:<br />
Homogen och porig, i ena<br />
ytan en insmält sten.<br />
1068 53347 Stolphål,<br />
hus 31<br />
458 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 2. Totalkemiska analyser av tre slagger från Kyrsta, Ärentuna sn, Uppland. Den övre delen av<br />
tabellen presenterar huvudelementen i oxidform (i viktsprocent). Det totala järninnehållet anges <strong>som</strong><br />
FeO. Den undre delen presenterar övriga element <strong>som</strong> metaller (i mg/kg). Analysresultat från Analytica<br />
(Rapport L0502143 och L0502144 för fullständiga resultat).<br />
Viktsprocent Fnr. 323 Fnr. 656 Fnr. 1034<br />
SiO2 27,5 20,9 33,0<br />
TiO2 0,0976 0,0908 0,140<br />
Al2O3 5,29 4,67 5,77<br />
FeO 63,4 71,8 59,4<br />
MnO 0,168 1,11 0,0853<br />
MgO 1,04 0,564 0,793<br />
CaO 2,02 1,67 1,54<br />
Na2O 0,724 0,435 1,02<br />
K2O 1,37 0,903 1,49<br />
P2O5 0,271 0,394 0,141<br />
Glödförlust -4,90 -5,90 -5,20<br />
Summa 96,9 96,7 98,2<br />
mg/kg Fnr. 323 Fnr. 656 Fnr. 1034<br />
Be 5,19 2,92 2,80<br />
Sc 8,46 4,16 5,89<br />
V 273 54,2 156<br />
Cr 59,7 40,9 46,9<br />
Co
Allmänt om analyser av arkeometallurgiska material<br />
Appendix 1 till bilaga 6<br />
Järn<br />
Järn framställs i olika kvaliteter för olika ändamål. Rent järn (Fe, ferrit) är relativt mjukt eller <strong>som</strong> man brukar säga<br />
blött. Man blev tidigt medveten om att om järn innehöll kol fick man en produkt <strong>som</strong> var hårdare och <strong>som</strong> kunde<br />
härdas dvs man fick ett stål. Detta har varit en mycket eftertraktad produkt ända fram i våra dagar. Men om järnet<br />
innehåller för mycket kol, 1,5-2%, uppstår svårigheter. Järnet är inte längre smidbart, i varje fall inte utan föregående<br />
avkolning. Järn med mer än 2% kol kallas gjutjärn eller tackjärn. Det finns i huvudsak två sorter gjutjärn, vitt och<br />
grått. Gjutjärn används till olika typer av gjutna produkter t ex grytor. Tackjärnet färskas (dvs avkolas) för att användas<br />
till olika typer av stålprodukter med olika stålkvaliteter. Ett annat ämne <strong>som</strong> i halter upp till 1% är bra, för t ex<br />
eggar, är fosfor (P). Fosfor gör järnet hårt men sprött, vilket innebär att om järnet innehåller för mycket fosfor blir det<br />
vad vi kallar kallbräckt och riskerar gå sönder vid låga temperaturer (Crew & Salter 1993). Fosforhalten i kolfritt järn<br />
medför att det ferritiska järnet kristalliserar i två olika strukturer med något olika sammansättning. Den ena strukturen<br />
är den normala korngränsformen, den andra, helt utan korngränser återfinns ”ovanpå” ferritstrukturen (Modin &<br />
Lagerquist 1978, Hjärthner-Holdar & Larsson 1996; 1997, Salter & Crew 1997; Buchwald & Wivel 1998). Dessa<br />
stukturer framträder vid etsning av provet. Fosforinnehållet begränsar också upptaget av kol i järnet. Järnets och dess<br />
legeringars hårdhet mäts ofta i Vickershårdhet, HV.<br />
Järnet och dess texturer<br />
Austenit: En form av järn. Rent järn förekommer <strong>som</strong> austenit mellan 910°C och 1388°C. Under och ovanför dessa<br />
temperaturer förekommer järnet <strong>som</strong> ferrit. Austenit är omagnetiskt och kan lösa ca 2% kol. I legerade stål kan austenit<br />
existera i rumstemperatur och dess hårdhet är ca 150 HV. Vid avsvalning urskiljer austeniten vid vissa temperaturer<br />
ferrit eller cementit beroende på kolhalten och ändrar sammansättning vid 723°C där resten av austeniten omvandlas<br />
till perlit.<br />
Cementit: En förening av järn och kol (Fe3C). Huvuddelen av stålets kolhalt föreligger <strong>som</strong> cementit då ferrit löser<br />
mycket lite kol. Cementitlameller är tunna skivor av cementit <strong>som</strong> vanligen förekommer i perlit. Korngränscementit<br />
är cementit utskild i austenitens korngränser före perlitbildningen vid den eutektoida punkten (se eutektoid) 723°C i<br />
övereutektoida stål (över 0,8% kol). Korngränscementit verkar försprödande.<br />
Ferrit: Järn (Fe) med ett kubiskt rymdcentrerat atomgitter (atomgitter = regelbundet arrangemang av atomer), dvs<br />
med en järnatom i vardera hörnet och en i centrum på kuben. Rent järn förekommer <strong>som</strong> ferrit (-järn) upp till 910°C<br />
där det omvandlas till austenit. Under 768°C är ferrit magnetiskt. olegerad ferrit har en hårdhet av ca 90 HV vid<br />
rumstemperatur. Korngränsferrit är ferrit utskild i austenitkorngränserna före perlitbildningen vid eutektoida temperaturen,<br />
723°C, i undereutektoidiska stål, dvs stål med en kolhalt under 0,8%.<br />
Järnfosfid: En förening mellan järn och fosfor (Fe3P). Den är mycket hård men samtidigt spröd - fosforrikt järn är<br />
kallbräckt, vilket t ex gör att fosforhalter på 1% P och däröver gör det omöjligt att smida.<br />
Perlit: En struktur bildad vid den eutektoida temperaturen (723°C) i en järn-kol-legering. Perliten består omväxlande<br />
av lameller av ferrit och cementit <strong>som</strong> samtidigt skilts ut ur austeniten.<br />
Stål: Produkten är smidbar och är en järn-kol-legering med mindre än 2% kol.<br />
Eutektoid: En intim blandning av två eller flera kristallina faser i bestämda proportioner samtidigt utskilda ur en fast<br />
lösning. Eutektoid kolhalt är kolhalten för perlit i jämvikt, vilket i olegerade stål är 0,8%. Den eutektoida punkten är<br />
den punkt i ett fasdiagram <strong>som</strong> anger den bestämda temperaturen där reaktionen äger rum samt sammansättningen på<br />
eutektoiden. I järn-kol-systemet ligger den eutektoida punkten vid 0,8% kol och 723°C. Undereutektoidiskt stål har<br />
lägre kolhalt än 0,8% och övereutektoidiskt stål har en högre kolhalt än 0,8%.<br />
Widmanstättenferrit: Ferrit <strong>som</strong> under relativt hastig svalning utskiljs <strong>som</strong> skivor <strong>som</strong> genomkorsar austeniten. Bildningen<br />
gynnas av grov austenitkornstorlek. Widmanstättenstruktur kan uppstå i både under- och övereutektoida stål.<br />
De båda typerna kan dock skiljas åt.<br />
Smidesmetoder<br />
Vällning: Sammanfogning av järnstycken genom smidning. Som hjälpmedel kan användas t ex vällsand, huvudsakligen<br />
kvartssand (SiO2). Vällsömmar är mer eller mindre synliga sömmar mellan järnstycken <strong>som</strong> vällts samman.<br />
460 KYRSTA – BOPLATS
Härdning: Upphettning till austenitområdet (se austenit) med en påföljande snabb avkylning i t ex vatten. Erhållen<br />
struktur kallas martensit. Den är hård och spröd utom vid låga kolhalter. Martensitomvandlingen är i stora delar inte<br />
tidsbunden utan mängden bildad martensit beror, för en given austenitsammansättning, istället på den temperatur till<br />
vilken kylningen skett.<br />
Anlöpning: Värmebehandling av härdat stål för att moderera dess hållfasthetsegenskaper. Anlöpning innebär att<br />
stålets sprödhet minskar men att dess seghet ökar.<br />
Okulär klassificering av slagger<br />
Slagger är biprodukter från olika slags metallurgisk verksamhet. Reduktionsslagger bildas vid reducering av malm<br />
till metall. Reduktionsslagger, d v s slagger <strong>som</strong> uppstår vid t ex framställning av järn har vanligen en densitet på ca<br />
3 kg/dm 3 , de har en tämligen homogen sammansättning samt visar flytstrukturer t ex <strong>som</strong> rinnande stearin (typiska<br />
för t ex Bergslagens stenramsugnar). Ugnar med anordning för slaggtappning kan ge lättflutna tappslagger. Många<br />
ugnar har infodrats med lera vilken är bränd, delvis smält samt vanligen förslaggad genom inblandning av reduktionsslagg.<br />
Smidesprocessen kan underdelas i primärsmide (omsmältning och/eller rensning av smältan från slaggen) och sekundärsmide<br />
(tillverkning av föremål). Karaktäristiskt för plankonvexa primärsmidesskållor är att de är homogena i<br />
sammansättning och temperaturprofil. Karaktäristiskt för sekundärsmidesskållor är att de är heterogent skiktade, har<br />
sand/grus och kol främst i bottenpartiet, samt att de oftast känns lättare än reduktionsslaggerna. Slagger från sekundärsmidet<br />
är genom inblandning av vällsand oftast mycket sura i sina sammansättningar samt glasiga och således<br />
vanligen lätta att skilja från reduktionsslagger.<br />
Slaggtyper<br />
Reduktionsslagg: Slagg <strong>som</strong> bildas i samband med smältning av malm i ugn.<br />
Primärsmidesslagg: Slagg <strong>som</strong> i järnsmidet bildas under den inledande konsolideringsfasen.<br />
Sekundärsmidesslagg: Slagg <strong>som</strong> i järnsmidet bildas under uträckningsfasen och under föremålssmidet.<br />
Glödskal: Oftast starkt magnetiska oxidskal <strong>som</strong> bildas vid smidning. Vissa typer brukar också kallas hammarskal.<br />
Sprutslagg: Små, ca 5 mm stora, sfäriska, ihåliga, magnetiska slaggkulor <strong>som</strong> bildas flygande i luften när smältan/luppen<br />
välls ihop.<br />
Stearinslagg: Slagg <strong>som</strong> runnit neråt i strängar och där sträng lagts till sträng på samma sätt <strong>som</strong> stearin stelnar kring<br />
foten av ett ljus.<br />
Slaggers mineralogiska sammansättning<br />
De flesta slagger består av glas (med varierande sammansättning) samt en eller flera av följande kristallina faser:<br />
Oliviner, silikatmineral med den allmänna formeln A2SiO4, där A oftast är järn (mineralet heter då fayalit, det vanligaste<br />
mineralet i järnblästerslagger samt kopparslagger), magnesium (forsterit, förekommer i masugnsslagger) eller<br />
mangan (tefroit). Mangan ingår också i fayalit. Vissa slagger innehåller kalciumrika oliviner, främst kirschsteinit<br />
CaFeSiO4, <strong>som</strong> sent bildat fas. olivinerna uppträder oftast <strong>som</strong> väl utkristalliserade faser.<br />
Wüstit, FeO, är vanligt i blästerslagger. Fasen bildas vid reduktion av järnoxider (från hematit Fe2O3 via magnetit<br />
Fe3O4, eller direkt från magnetit) och reduceras själv till metalliskt järn. Wüstit bildar oftast droppformade, dendritiska<br />
(=”trädlika”) kristaller. Sammansättningen kan variera från FeO1,00 till FeO1,16; förutom järn kan mangan och<br />
smärre mängder titan eller aluminium ingå.<br />
Magnetit, Fe3O4, är ett primärt järnmineral och bildar huvudbeståndsdelen i de svenska bergmalmerna (”svartmalm”).<br />
Jämfört med wüstit kännetecknar magnetit högre temperaturer och/eller högre syretryck. Den förekommer<br />
således i masugnsslagger (högre temperatur) samt smidesslagger (högre syretryck). Magnetit uppträder oftast <strong>som</strong><br />
oktaedriska kristaller.<br />
Hercynit, FeAl2O4, är lik<strong>som</strong> magnetit ett spinellmineral <strong>som</strong> bildar väl formade oktaedriska kristaller. Dessutom<br />
uppträder hercynit sammanvuxen med fayalit. Hercyniten indikerar relativt höga aluminiumhalter (t ex inblandning<br />
av lerklining i slaggen).<br />
Pyroxener är en mineralgrupp med den allmänna formeln A2Si2O6, varvid A = Fe, Mg, Mn, Ca. Pyroxener indikerar<br />
överskott på kiselsyra och är typiska för masugnsslagger. De kan även vara ett tecken på att flussning med kvartssand<br />
har ägt rum.<br />
BILAGA 6 461
Leucit är ett kaliumrikt aluminiumsilikat med formeln KAlSi2O6 <strong>som</strong> indikerar alkaliöverskott.<br />
Metaller, t ex metalliskt järn eller koppar, uppträder ofta <strong>som</strong> små droppar i järn- respektive kopparslagger.<br />
Limonit består av bruna, amorfa järnhydroxider med varierande sammansättning. Limoniten är huvudbeståndsdel i<br />
t ex sjö- eller myrmalm samt i ”rost”. Den senare bildningen är alltså sekundär.<br />
Det inbördes förhållandet mellan olika faser ger information om olika kristallisationsförlopp, medan kristallstorleken<br />
är ett tecken på avsvalningshastigheten. För att beskriva detta används några geologiska (jfr TNC86) och kemiska<br />
begrepp:<br />
Dendrit beskriver ett mineral <strong>som</strong> kristalliserat i ormbunks- eller trädliknande mönster. I slagger är wüstit vanligtvis<br />
dendritiskt utbildad.<br />
Euhedral beskriver ett mineral med väl utbildade kristallytor. Är endast några kristallytor utbildade talar man om<br />
subhedral, utan kristallytor om anhedral.<br />
Jämvikt är i dagligt tal ett stabilt tillstånd. Verklig jämvikt föreligger när ett (kemiskt) system har nått ett tillstånd från<br />
vilket det inte har någon tendens att ändra sig (Hägg 1964, s. 45).<br />
Kristallit är en mycket liten (mikroskopisk till submikroskopisk) kristall.<br />
Textur är en bergarts eller en slaggs mikroskopiska utseende och egenskap. Exempel på texturella drag är kornstorlek,<br />
kornform, kristallform, orientering, kristallinitet och porositet.<br />
Slaggers kemiska sammansättning<br />
Under reduktionsprocessen - t ex järnproduktionen - råder betingelser <strong>som</strong> närmar sig jämvikt. Detta återspeglas i<br />
relativt homogena sammansättningar hos såväl glas <strong>som</strong> kristaller, frånvaro av zoneringar och dylikt. Bristande eller<br />
saknad jämvikt yttrar sig i starkt varierande sammansättningar, även inom en kristallindivid (dvs zonering eller överväxning).<br />
Detta indikerar starkt växlande temperaturbetingelser och/eller relativt kortvariga processer, t ex <strong>som</strong> vid<br />
smide eller gjutning.<br />
Som komplement till petrografin, dvs den mikroskopiska undersökningen, utförs rutinmässigt mikrosondanalyser. På<br />
detta sätt får man kvantitativa kemiska data över sammansättningen av glaserna och de olika kristallina faserna. Analyserna<br />
ger en detaljerad inblick i kristallisationsförlopp samt upplysning om jämviktstillstånd infunnit sig eller inte.<br />
Under jämviktsbetingelser fördelar sig t ex järn, mangan och magnesium mellan utkristalliserad olivin och glassmältan<br />
på ett lagbundet sätt. Fördelningen är beroende på rådande temperatur (= jämviktstemperatur), <strong>som</strong> kan beräknas<br />
för olivin-glas-par enligt Leeman & Scheidegger (1977; se även Hjärthner-Holdar 1993:113f). En förutsättning är att<br />
nödvändig tid för att uppnå jämvikt funnits. Denna tid kan variera från flera timmar till några dagar - ju lägre temperatur<br />
desto längre tidsfaktor.<br />
Enligt Leeman & Scheidegger (1977) kan man anta att jämvikt rått vid kristallisationen om de tre beräknade temperaturerna<br />
inte skiljer sig åt mer än 100°C. olivin-glastermometern bygger på en sammansättning av basaltiskt bergartsmaterial<br />
<strong>som</strong> alltså skiljer sig i sammansättning från slaggernas grundmassa. Det har ändå påvisats att beräknade<br />
kristallisationstemperaturer för jämviktsfördelningen av järn och mangan kan tillämpas (Kresten, Larsson &<br />
Hjärthner-Holdar 1996) för att skilja reduktionsslagger från smidesslagger under förutsättning att ett tillräckligt antal<br />
analyser utförts.<br />
Totalkemiska analyser används huvudsakligen för att bedöma vilken malmtyp <strong>som</strong> använts, samt för att granska den<br />
totala massbalansen under processen. Ändringar i den totalkemiska sammansättningen kan härledas från olika metallurgiska<br />
processer. Vid reduktionen av en malm extraheras metalliskt järn, vilket innebär att samtliga element <strong>som</strong><br />
inte ingår i denna metallfas anrikas i slaggen relativt till malmen. Slaggen kan i varierande grad tillföras material från<br />
ugnen (t ex smält lera), från träkolsaskan och från flussmedel, om sådant använts. Reduktionsslaggerna kan således<br />
ses <strong>som</strong> en koncentration av de element <strong>som</strong> inte extraheras tillsammans med järnet, samt yttre tillskott.<br />
Under smidet sker en rad olika förändringar. Generellt är dock att materialet, dvs såväl järnet <strong>som</strong> innesluten eller<br />
omgivande reduktionsslagg, oxideras. Därtill kommer differentiationsprocesser genom att smält slagg pressas ut ur<br />
järnet, medan kristalliserade faser förväntas att bli kvar. Resorption av träkolsaska samt av fodringsmaterialet till<br />
ässjan förväntas äga rum. De mest dramatiska förändringarna i den kemiska sammansättningen sker dock när vällsand<br />
kommer till användning. Sammantaget kan smidesslaggerna således förväntas vara produkten av oxidations-<br />
och utspädningsprocesser.<br />
462 KYRSTA – BOPLATS
Normativa beräkningar<br />
Beräkningen av normativa komponenter utifrån en kemisk analys innebär att viktsprocenten av oxiderna <strong>som</strong> ges i<br />
analysen omvandlas till (beräknade) mineralfaser, vilka oftast ges i molprocent, mer sällan i viktsprocent. Därmed<br />
underlättas bl a jämförelse med resultaten från de petrografiska analyserna.<br />
Beräkningsmetoden är sedan länge etablerad inom geologin (Cross m fl, 1903). För förhistoriska slagger har metoden<br />
introducerats av Kresten & Serning (1983), med senare vidareutveckling (Kresten 1984). Den har sedan dess<br />
modifierats något för att så mycket <strong>som</strong> möjligt vara anpassad till förhistoriska slaggers observerade mineralogiska<br />
sammansättningar. Därutöver har anpassning skett till såväl observerade kristallisationsföljder av slagger samt<br />
kristallisationssekvenser <strong>som</strong> kan förväntas från geokemiska principer.<br />
Fysikaliska parametrar<br />
Totalkemiska analyser kan användas för beräkning av fysikaliska egenskaper så<strong>som</strong> viskositet (Bottinga & Weill<br />
1972; Shaw 1972) och densitet (Bottinga & Weill 1970; Bottinga, Weill & Richet 1982; diskussion av Hall 1987 p.<br />
67 ff). I samband med normativa beräkningar utförs även beräkningar av viskositet (Shaw 1972) och densitet (Hall<br />
1987), båda parametrar gällande för en temperatur på 1250°C dvs flytande tillstånd. Till skillnad mot t ex vulkaniska<br />
lavabergarter vilkas innehåll av lösta gaser förorsakar att beräkningar blir endast approximativa (Hall 1987) är<br />
slagger relativt ”torra” produkter och förväntas ge mer pålitliga resultat.<br />
Yttrium (Y) och sällsynta jordarter (Rare Earth Elements, REE): lantan (La)-lutetium (Lu) är namnet till trots<br />
mycket vanliga spårelement. De förekommer <strong>som</strong> ersättare för huvudelementen (t ex kalcium, järn, magnesium) i<br />
bergartsbildande mineral samt bildar egna mineral, främst i pegmatitmiljö. Man skiljer mellan ”lätta sällsynta jordarter”<br />
dvs La-Eu <strong>som</strong> är relativt stora joner, och ”tunga sällsynta jordarter” dvs gadolinium (Gd)-Lu samt Y <strong>som</strong> är<br />
mindre joner. Valenstalet är oftast tre, men cerium (Ce) uppträder fyrvärt och europium (Eu) tvåvärt. I slagger förväntas<br />
elementen förekomma både i glas och utkristalliserade silikatfaser (olivin, pyroxen).<br />
Utvärderingen av sällsynta jordarters fördelning i geologiska material sker konventionellt genom att jämföra s k<br />
kondritnormaliserade kurvor. Dessa erhålls genom att dividera halten av varje enskilt element med halten på motsvarande<br />
element i en kondrit dvs stenmeteorit <strong>som</strong> används <strong>som</strong> referens. Denna metod skapades dels för att eliminera<br />
effekten av Oddo-Harkins regel, nämligen att grundämnen med jämna atomnummer är mer frekventa än de<br />
med udda atomnummer, dels för att meteoriter är s k ”primitivt material” i meningen att de inte deltagit i senare<br />
omsmältnings-, omvandlings- eller vittringsprocesser. För normaliseringen har vi valt ”Chondrite CI average”<br />
(Evensen, Hamilton & O'Nions 1978).<br />
Variationsdiagram används för att grafiskt åskådliggöra variationen i huvud- och spårelementhalterna. Lik<strong>som</strong> för<br />
sällsynta jordarter används även här normaliseringsmetoden, dock med referensslaggen W-25:R från Gryssen<br />
(Kresten & Hjärthner-Holdar 1994) <strong>som</strong> referens. Elementen är ordnade på så sätt att de <strong>som</strong> är mest benägna att<br />
ingå i smältan återfinns på diagrammets vänstra sida, medan elementen <strong>som</strong> är benägna att ingå i metallfasen återfinns<br />
mot höger.<br />
Slaggers magnetiska egenskaper<br />
Alla prover testas med handmagnet och magnetiseringsgraden återges i en skala från omagnetisk till starkt magnetisk.<br />
Denna karaktäristik blir givetvis något subjektiv. Stundom är de magnetiska egenskaperna inte homogent fördelade<br />
inom ett slaggstycke. I dessa fall återges variationerna samt en uppskattning av fördelningen.<br />
Referenser<br />
Bottinga, Y. & Weill, D.F. 1970. Densities of liquid silicate systems calculated from partial molar volumes of oxide<br />
components. American Journal of Science 269, 169-182.<br />
Bottinga, Y. & Weill, D.F. 1972. The viscosity of magmatic silicate liquids: a model for calculation. American<br />
Journal of Science 272, 438-475.<br />
Bottinga, Y., Weill, D.F. & Richet, P. 1982. Density calculations for silicate liquids. I. Revised method for alunimosilicate<br />
compositions. Geochimica et Cosmochimica Acta 46, 909-919.<br />
Buchwald, V.F. & Wivel, H. 1998. Slag Analysis as a Method for the Characterization and Provenancing of<br />
Ancient Iron Objects. Materials Characterization 40, 73-96.<br />
Crew, P. & Salter, C. 1993. Currency bars with wealded tips. s. 11-30 i Espelund, A. (edit.) ”Bloomery ironmaking<br />
during 2000 years. Seminar in Budalen 1991.” Trondheim.<br />
Cross, W., Iddings, J.P., Pirsson, L.V. & Washington, H.S. 1903. Quantitative clasification of igneous rocks. University<br />
of Chicago Press.<br />
Evensen, N.M., Hamilton, P.J. & O'Nions, R.K. 1978. Rare-earth element abundances in chondritic meteorites.<br />
Geochimica et Cosmochimica Acta 42, 1199-1212.<br />
BILAGA 6 463
Hall, A. 1987. Igneous Petrology. Longman Scientific & Technical, New York. 573 pp.<br />
Hjärthner-Holdar, E. 1993. Järnets och järnmetallurgins introduktion i Sverige. Med bidrag av Peter Kresten och<br />
Anders Lindahl. Aun 16, Uppsala.<br />
Hjärthner-Holdar, E. & Larsson, L. 1996. Järnhantering i det medeltida Söderköping (1130-1400) - analys av ämnesjärn<br />
och slagger, Östergötland, Söderköping, RAÄ14. Analysrapport 22-1996, Geoarkeologiskt Laboratorium,<br />
UV Uppsala.<br />
Hjärthner-Holdar, E. & Larsson, L. 1997. Ämnes- och stångjärn från kv Vågtorget - en arkeometallurgisk analys,<br />
Västmanland, Köping, RAÄ148. Analysrapport 35-1997, Geoarkeologiskt Laboratorium, UV Uppsala.<br />
Hägg, G. 1964. Allmän och oorganisk kemi. Tredje upplagan. Almqvist & Wiksell, Uppsala.<br />
Kresten, P. 1984. The mineralogy and chemistry of selected ancient iron slags from Dalarna, Sweden. With contributions<br />
by Inga Serning. Jernkontorets forskning H29. Stockholm.<br />
Kresten, P. & Serning, I. 1983. The Calculation of Normative Constituents from the Chemical Analyses of Ancient<br />
Slags. - Jernkontorets Forskning H25. Stockholm.<br />
Kresten, P. & Hjärthner-Holdar, E. 1994. First Compilation of Analytical Data on the Swedish Ancient Iron Slag<br />
Standard Reference Material W-25:R. Manuskript inlämnat till Journal of the Historical Metallurgy Society.<br />
Kresten, P., Larsson, L. & Hjärthner-Holdar, E. 1996. Thermometry of ancient iron slags from Sweden, and of<br />
vitrified material from various hill-forts in western Europe. Research Report R-9601, Geoarchaeological Laboratory,<br />
UV-Uppsala.<br />
Leeman, W.P. & Scheidegger, K.F. 1977. olivine/liquid distribution coefficients and a test for crystal-liquid equilibrium.<br />
Earth and Planetary Science Letters 35, 247-257.<br />
Modin, S. & Lagerquist, M. 1978. The metallographic examinations of rod-shaped blanks. I: Lamm, K. & Lundström,<br />
A. (edit.) Excavations at Helgö V:1 Workshop Part II, 110-150. Kungl. vitterhets historie och antikvitets<br />
akademien, Stockholm.<br />
Salter, C. & Crew, P. 1997. High phosphorus steel from experimentally smelted bog-iron ore. I: Crew, P & S (edit.)<br />
Early Ironworking in Europe archaeology and experiment, 83-84. Abstracts. Plas Tan y Bwlch.<br />
Shaw, H.R. 1972. Viscosities of magmatic silicate liquids: An empirical method of prediction. American Journal of<br />
Science 272, 870-893.<br />
TNC 86, 1988. Geologisk ordlista. glossary of Geology. Tekniska nomenklaturcentralens publikationer nr 86.<br />
Stockholm.<br />
Geoarkeologiskt Laboratorium<br />
Lars-Erik Englund, Eva Hjärthner-Holdar, Peter Kresten, Lena Grandin<br />
464 KYRSTA – BOPLATS
Lipidanalys av ett keramikkärl från<br />
tidig bronsålder Kyrsta, Ärentuna sn, Uppland<br />
Björn Hjulström*<br />
Inledning<br />
Två skärvor från keramikkärlet i anläggning A1353 analyserades<br />
med gas kromatografi-mass spektrometri (GC-<br />
MS). Vid konserveringen av kärlet påträffades en fyllning i<br />
kärlet <strong>som</strong> skiljde sig från den övriga jorden, vilket tyder på<br />
att kärlet inte var tomt när det placerades i anläggningen.<br />
I ett försök att få information om vad innehållet bestod<br />
utav utfördes lipidanalys med GC-MS.<br />
Resultaten från lipidanalysen utvärderades genom att<br />
undersöka förekomsten av ett antal markörer <strong>som</strong> visat sig<br />
vara betecknande för olika material, samt genom att<br />
undersöka förhållandet mellan fettsyror <strong>som</strong> visat sig vara<br />
kännetecknande för fetter av olika ursprung.<br />
Material<br />
Fyndomständigheterna för kärlet ges utförligt tidigare i<br />
rapporten från Kyrsta boplats. Kortfattat kan nämnas att<br />
kärlet typologiskt kan dateras till senneolitikum/tidig<br />
bronsålder. Organiska rester från kärlets insida har 14 Cdaterats<br />
till tidig bronsålder (3330 ± 40 BP). Kärlet påträffades<br />
stående i en anläggning <strong>som</strong> var ca 1,5 m djup. Kärlet<br />
stod dock inte direkt på botten av anläggningen utan en<br />
bit upp i igenfyllningsmaterialet. Runt kärlets botten låg en<br />
halv stencirkel bestående av ett flertal stenar. Denna stencirkel<br />
kunde dock inte iakttas runtom hela kärlet.<br />
Från skärva 1 gjordes en analys dels på en organisk beläggning<br />
på skärvans insida, dels på själva keramiken. Skärva<br />
1 kommer från kärlväggen men det har inte varit möjligt<br />
att avgöra hur högt på väggen <strong>som</strong> skärvan har suttit.<br />
Skärva 2 kommer från övergången mellan botten och<br />
väggen. Vid borrningen och lösgörandet av provet var keramiken<br />
mjuk och keramiken gav intryck av att vara kraftigt<br />
påverkat av antingen fukt eller av fyllningen i kärlet.<br />
Metodbeskrivning<br />
Alla kärl syratvättades med HNO 3 innan användning. Beroende<br />
på hur mycket prov <strong>som</strong> gick att ta loss skiftade den<br />
analyserade mängden mellan 0,4 och 3,5 g. Som intern-<br />
*Arkeologiska Forskningslaboratoriet<br />
Stockholms universitet<br />
Uppdragsrapport nr 25<br />
November 2005<br />
Bilaga 7<br />
standard (IS) tillsattes 40 Ìg n-hexatrikontan (C36). Lipiderna<br />
extraherades genom att stå i ultraljudsbad (2 x 15<br />
min) i en lösning av kloroform/metanol (2:1 v/v). Därefter<br />
centrifugerades proverna för att inte få med någon keramik<br />
i dem och den rena lösningen indunstades med kvävgas.<br />
Proverna derivatiserades med 50–100 Ìl 10% TMS (klortrimetylsilan)<br />
i BSTFA (bis(trimetylsilyl)triflouracetamid)<br />
under 15 minuter i 70º C. Överbliven reagens indunstades<br />
med kvävgas. Till detta tillsattes 60 Ìl hexan (C6H14) på<br />
vilket analysen sedan gjordes.<br />
1 Ìl av provet injicerades i GC:n. GC-analysen gjordes<br />
med en HP 6890 gaskromatograf med en opolär SGE BPX<br />
kolonn (15m x 0,25 mm x 0,25 Ìm). Som bärgas användes<br />
helium med ett konstant flöde på 2 ml/min. Ugnstemperaturen<br />
startade på 50º C under två minuter och ökades<br />
sedan med 10º C/min upp till 360º C och bibehölls i 15<br />
minuter. GC:n är kopplad till masspektrometer HP5973<br />
masselektiv detektor via ett interface <strong>som</strong> håller 350º C.<br />
Fragmentering av separerade ämnen görs genom elektrisk<br />
jonisering vid 70eV. Temperaturen i jonkällan var 230º C<br />
samt 150º C för massfiltret. Massfiltret var ställt att skanna<br />
mellan m/z 50 och 700, vilket ger 2,29 skanningar/sekund.<br />
Erhållna kromatogram och masspektra analyserades med<br />
HP Chemstation A.003.00.<br />
Resultat<br />
En tydlig skillnad mellan proverna är att skärva 2 innehåller<br />
en mycket högre halt lipider. Lipiderna i skärva 2 visade<br />
sig vara väldigt välbevarade med både triacylglyceroler<br />
(TAG) och diacylglyceroler (DAG) bevarade. Utifrån de<br />
båda proverna från skärva 1 kan man inte dra alltför långtgående<br />
slutsatser. Som visas i tabell 1 saknas alkylfenylfettsyror<br />
(affs) och ketoner i båda skärvorna. Affs bildas vid<br />
upphettning av de fleromättade fettsyrorna C16:3, C18:3<br />
och C20:3 (Hansel et al, 2004). Dessa fleromättade fettsyror<br />
är bland annat vanliga i fisk av marint ursprung.<br />
Vissa ketoner bildas genom kondensreaktioner mellan fettsyror<br />
när de värms upp och har använts <strong>som</strong> markör för<br />
uppvärmning (Evershed et al, 1995).<br />
Fytansyra och fytosteroler är båda biomarkörer för vegetabilier.<br />
Fytosteroler har påträffats i samtliga prov. Betasitosterol<br />
är dominerande av fytosterolerna i alla prover<br />
medan det endast finns spår av kampesterol och stigmasterol.<br />
Ytterligare tecken på vegetabilier är att det finns långkedjiga<br />
fettsyror (FS) upp till C26 i två av proven.<br />
BILAGA 7 465
I båda proverna från skärva 1 kunde kolesterol identifieras<br />
i låga halter. Skärva 2 hade däremot en högre halt kolesterol<br />
med en väl synlig topp. I skärva 2 fanns även kolestanol<br />
bevarat i halter <strong>som</strong> ger starka belägg för att fyllningen<br />
härrör från animaliskt fett.<br />
Tabell 1. x visar på att föreningen har identifierats. – visar att<br />
föreningen inte kunnat beläggas i proverna.<br />
Skärva 1, Skärva 1, Skärva 2<br />
beläggning keramik<br />
Terpener – – –<br />
c20affs – – –<br />
C18affs – – –<br />
c16affs – – –<br />
ketoner – – –<br />
vaxester – – x<br />
TMTD – – –<br />
fytansyra – – x<br />
fytosterol x x x<br />
kolesterol x x x<br />
C18/C16 0,94 1,16 0,94<br />
C17gr/C18 0,11 0,024 0,08<br />
LK FS ≤26 – ≤26<br />
Totalt mg/g 102,7 18,8 807<br />
Även om frånvaron av markörer inte kan användas för att<br />
dra några slutsatser så finns det i alla fall inga spår av att<br />
kärlet och dess innehåll har hettats upp (t ex affs och ketoner).<br />
Ytterligare ett tecken på att kärlet med dess innehåll<br />
inte har hettats upp är distributionen av den totala halten<br />
lipider. Charters et al (1993) har visat att i kärl där man haft<br />
ett material <strong>som</strong> värmts upp ökar lipidhalten högre upp i<br />
kärlet. Orsaken är att fetterna stiger mot ytan vid upp-<br />
värmning och sugs upp i keramiken främst i de övre delarna.<br />
Även om det är oklart varifrån på kärlväggen skärva 1<br />
kommer så har analysen från keramiken i skärva 1 en<br />
mycket lägre halt lipider per gram keramik jämfört med<br />
skärva 2, <strong>som</strong> kommer från botten av kärlet, vilket är ett<br />
tecken på att innehållet inte värmts upp, åtminstone inte i<br />
keramiken.<br />
Fettsyror och triacylglyceroler<br />
Figur 1. Utdrag från totalkromatogrammet för skärva 2. Området med TAG är förstorat.<br />
I skärva 2 förekom fria fettsyror från C10–C26 med C16<br />
och C18 <strong>som</strong> dominerande men även en hög andel C14.<br />
Triacylglycerol och diacylglyceroler observerades också,<br />
vilket innebär att hydrolysen inte varit fullständig. Orsaken<br />
till att man kan finna så pass välbevarade föreningar kan<br />
man troligen finna i depositionsmiljön. Möjligen har <strong>ned</strong>brytningen<br />
bromsats upp av låg syretillförsel långt ner i anläggningen.<br />
Kvoten C18/C16 ger en indikation på om ursprunget är<br />
animaliskt eller vegetabiliskt (Isaksson 2000:14). Förhållandet<br />
mellan fettsyrorna C16 och C18 är likartat i alla proverna,<br />
vilket tyder på att de har samma ursprung. En låg<br />
kvot där C16 dominerar är en indikation på vegetabiliskt<br />
ursprung, medan höga värden är tecken på vegetabilier.<br />
Kvoterna från den här analysen, lik<strong>som</strong> kolesterol och<br />
kolestanolhalten, tyder på att det är animaliskt fett i<br />
proverna. Denna information är dock inte tillräcklig för att<br />
avgöra från vilket djur lipiderna kommer eller om det är<br />
animaliskt fett från depåfetter (kött) eller från mejeriprodukter.<br />
Animaliskt fett från icke idisslare, t ex svin, innehåller<br />
antingen mycket lite eller inga av de grenade fettsyrorna<br />
vilka däremot förekommer relativt rikligt i fett från idisslare.<br />
Detta beror på bakterierna i tarmar och magar hos<br />
466 KYRSTA – BOPLATS
idisslare (Christie 1981). Det innebär att om fettet härrör<br />
från animaliskt fett tyder en hög C17:grenade/C18:0-kvot<br />
på att det kommer från idisslare. Dudd et al, (1999:1480)<br />
har visat att kvoten även kan vara användbar för att särskilja<br />
fett från mjölk från fett från kött inom det intervall<br />
<strong>som</strong> är karaktäristiskt för idisslare. Kvoten C17gr/C18 i<br />
proverna varierar från 0,02–0,11 och alla faller inom intervallet<br />
för idisslare.<br />
Mjölkfett har en komplex sammansättning och består<br />
av ca 98g/100g av triacylglyceroler (TAG). Det innehåller<br />
framför allt mättade fettsyror (66g/100g), men även enkelomättade<br />
(38g/100g) och fleromättade fettsyror (4g/100g)<br />
(Cardak et al, 2003). Triacylglycerol är en alkohol (glycerol)<br />
med tre fettsyror. C-värdet anger hur många kol <strong>som</strong> de tre<br />
fettsyrorna har tillsammans. C46 kan till exempel bestå av<br />
två stycken C16 och en C14 fettsyra. TAG ger starkare belägg<br />
för ursprungsmaterialet än fria fettsyror efter<strong>som</strong> de<br />
senare är mer utsatta för <strong>ned</strong>brytningsprocesser. I modernt<br />
material består fårkött främst av TAG C46, C48, C50, C52<br />
och C54, där 46 är minst förekommande och C54 mest. Vid<br />
analys av smör har TAG påträffats med följande kolkedjor<br />
i fallande ordning: C50, C48, C52, C46 och C44 men även<br />
C40 och C42 förekommer. De två sista saknas i depåfett<br />
från får (Berstan et al, 2004).<br />
Triacylglycerolerna från skärva 2 visade sig ha en fördelning<br />
<strong>som</strong> överensstämmer med fett från mejeriprodukter<br />
och triacylglyceroler <strong>ned</strong> till C42 kunde iakttas. Provet<br />
från skärva 2 innehöll både C42 och C44 i stor mängd och<br />
kan med säkerhet kopplas till fett från mejeriprodukter.<br />
Sammanfattning<br />
Lipiderna i skärva 2 visade sig vara ovanligt bra bevarade.<br />
Möjligen är det en följd av depositionsmiljön i anläggningen.<br />
Sammansättningen av fria fettsyror och triacylglyceroler<br />
ger starka belägg för att fetterna härrör från mejeriprodukter.<br />
Man kan även med stor sannolikhet sluta sig till att<br />
mejeriprodukterna i krukan inte har värmts upp medan de<br />
var i krukan. Det var dock inte enbart mejeriprodukter<br />
<strong>som</strong> kunde identifieras i kärlet. I de två proverna från skärva<br />
1 var beta-sitosterol dominerande över kolesterol. Dessutom<br />
påträffades även en del långkedjiga fettsyror (upp till<br />
C26) och n-alkaner (upp till C34). vilket tyder på vegetabiliskt<br />
ursprung.<br />
Krukan har alltså placerats i anläggningen innehållandes<br />
mejeriprodukter (mjölk, smör eller dylikt) ”kryddat”<br />
med någon sorts vegetabilier.<br />
Referenser<br />
Berstan, R., Dudd, S. N., Copley, M. S., Morgan, E. D.,<br />
Quye, A. and Evershed, R. P. 2004. Characterisation of<br />
”bog butter“ using a combination of molecular and<br />
isotopic techniques. Analyst 129, 270–275.<br />
Cardak, A. D., Yetismeyen, A., & Bruckner, H. 2003. Quantitative<br />
comparison of camel, goat and cos milk fatty<br />
acids. Milchwissenschaft, 58, 34–36.<br />
Charters, S., Evershed, R. P., Goad, L. J. and Leyden, A. 1993<br />
Quantification and distribution of lipid in archaeological<br />
ceramics: Implication for sampling potsherds<br />
for organic residue analysis and the classification of<br />
vessel use. Archaeometry 35, 211–223.<br />
Christie, W. W. 1981. Lipid Metabolism in Rumimnant<br />
Animals, Pergamon Press, Oxford.<br />
Dudd, S. N., Evershed, R. P. and Gibson, A., M. 1999. Evidence<br />
for Varying Patterns of Exploitation of Animal<br />
Products in Different Prehistoric Pottery Traditions<br />
Based on Lipids Preserved in Surface and Absorbed<br />
Residues. Journal of Archaeological Science 26,<br />
1473–1482.<br />
Evershed, R. P., Stott, A. W., Raven, A., Dudd, S. N., Charters,<br />
S. and Leyden, A. 1995. Formation of Long-Chain<br />
Ketones in Ancient Pottery Vessels By Pyrolysis of Acyl<br />
Lipids. Tetrahedron Letters 36, 8875–8878.<br />
Hansel, F. A., Copley, M. S., Madureira, L. A. S. and Evershed,<br />
R. P. 2004. Thermally produced [omega]-(oalkylphenyl)alkanoic<br />
acids provide evidence for the<br />
processing of marine products in archaeological pottery<br />
vessels. Tetrahedron Letters 45, 2999–3002.<br />
Isaksson, S. 2000. Food Culture in Early Medieval Time. A<br />
Pottery-Use Perspective. In Food and Rank in Early<br />
Medieval Time, (ed. S. Isaksson), Stockholm.<br />
BILAGA 7 467
Geokemiska analyser på ett kulturlager från en boplats i Kyrsta, Ärentuna sn, Up.<br />
En undersökning av element, lipider och fosfat i marken.<br />
Rapport<br />
2004-05-02<br />
Bilaga 8<br />
Björn<br />
Hjulström<br />
Arkeologiska Forskningslaboratoriet<br />
Stockholms universitet<br />
106 91 Stockholm<br />
Vid <strong>SAU</strong>:s (Societas Archaeologica Upsaliensis) undersökning av boplatsen RAÄ 327 i<br />
Kyrsta, Ärentuna sn, Up, 2002, påträffades ett kulturpåverkat lager mellan ploglagret och<br />
undergrunden. Dateringen av husen på boplatsen sträcker sig från äldre bronsålder till<br />
vikingatid/tidigmedeltid. I området med bevarat kulturlager daterades husen främst till<br />
förromersk järnålder - yngre romersk järnålder. För att besvara frågeställningar kring<br />
aktiviteter på boplatsen togs jordprover för elementanalys, lipidanalys och fosfatanalys i det<br />
kulturpåverkade lagret. Lagret <strong>som</strong> proverna togs ligger mellan ploglagret och den glaciala<br />
leran och består av postglacial lera med viss påverkan av mänsklig aktivitet. Plogdjupet över<br />
undersökning<strong>som</strong>rådet skiftade mellan ca 30-50 cm djup vilket innebär stora skillnader för<br />
kulturlagrets bevarandemöjligheter. De fynd <strong>som</strong> påträffades i lagret var främst brändlera och<br />
ben. Lagret har inte varit en markyta <strong>som</strong> man verkat direkt på, istället har det påverkats dels<br />
genom fysiskt packade och <strong>ned</strong>trycka föremål, dels genom sippring och lakning i samband<br />
med spill och regn. Det har dessutom påverkats av mänsklig aktivitet under en lång tid vilket<br />
gör att det är svårt att koppla lagret till en viss period.<br />
De analyserade proverna kommer från ett relativt stort område med sammanhängande<br />
kulturlager söder om väg 699. I provtagning<strong>som</strong>rådet kunde tre delområden, <strong>som</strong> benämns<br />
delområde 1, 2 respektive 3, urskiljas. Delområdena är utmärkta på kartan i figur 2. Mest<br />
framträdande i delområde 1 är flera härdar och anläggningar med skärvsten och hårt sintrad<br />
lera. En ansamling konfunderande anläggningar ligger runt A 11964. Ansamlingen består dels<br />
av en långsmal anläggning (ca 9 x 2,5 m) med flera små grunda gropar <strong>som</strong> i det översta<br />
lagret innehöll mycket skörbränd sten. I direkt anslutning till den långsmala anläggningen<br />
ligger en större grop med en diameter på ca 2,5 m och ca 1,5 m djup. I fyllningen påträffades<br />
stora mängder hårt sintrad lera och förkolnat trä <strong>som</strong> verkar ha ingått i en konstruktion.<br />
Härdområdet sträcker sig både norr och söder om väg 699, men proverna är alltså tagna söder<br />
om vägen. I delområde 1 var frågeställningen om man kan se spår av metallhantverk eller<br />
annan aktivitet. Delområde 2 ligger sydost om delområde 1 och är medtaget <strong>som</strong> ett<br />
referen<strong>som</strong>råde. Jämfört med övriga ytan är dom arkeologiska lämningarna få och området<br />
bör därmed avspegla lagrets dominerande sammansättning med liten mänsklig påverkan.<br />
Delområde 3 utgörs dels av en ’palissad’ eller en böjd konstruktion bestående av parvisa<br />
stolpar, dels en hägnad i anslutning till tre överlappande hus varav ett 14 C-daterats till yngre<br />
romersk järnålder. De andra husen saknar 14 C-datering. Delområde 3 valdes utifrån<br />
frågeställningar om djurhållning på platsen. Element- och fosfatanalys utfördes i alla områden<br />
medan lipidanalys endast gjordes i delområde tre. Valet av analysmetod grundas på dess<br />
möjlighet att besvara frågeställningarna. Utöver de nämnda anläggningarna påträffades även<br />
flera andra anläggningar och konstruktioner. T.ex. ligger två överlappande hus i delområde<br />
1:s västra del och ytterligare ett hus ligger nära en av de stora anläggningarna i samma<br />
delområde. I delområde 3 ligger bl.a. ett hus och en keramikugn i vad <strong>som</strong> skulle kunna tolkas<br />
<strong>som</strong> inne i palissaden. Den inbördes tidsmässiga relationen mellan dessa är inte känd.<br />
ELEMENTANALYS<br />
Markens elementsammansättning är främst beroende på platsens naturliga beskaffenhet. I<br />
antropogena jordar kan vissa element anrikas till följd av mänsklig påverkan <strong>som</strong> förändrar<br />
468 KYRSTA – BOPLATS
halten av olika metaller i marken. Anrikningarna är inte bara beroende av vad <strong>som</strong> avsatts<br />
utan påverkas även bl.a. av markens pH, markens beskaffenhet (kornstorlek m.m.) och<br />
växtlighet. Flera geokemiska arkeologiska arbeten har koncenterat sig på att undersöka vilka<br />
ämnen <strong>som</strong> ackumuleras vid mänsklig aktivitet (t.ex. Bintliff et al. 1990; Cook & Heizer<br />
1965; Davies et al. 1988; Entwistle 2000; Konrad et al. 1983; Linderholm & Lundberg 1994).<br />
De olika undersökningarna har delvis kommit fram till olika ämnen beroende på vilka ämnen<br />
<strong>som</strong> undersökts och vilken typ av plats <strong>som</strong> undersökts men de vanligast förekommande<br />
ämnena är kalcium (Ca), koppar (Cu), kalium (K), mangan (Mn), bly (Pb) och zink (Zn).<br />
Metoden har även applicerats på arkeologiskt material för att studera rumsliga skillnader för<br />
att tolka vilken aktivitet <strong>som</strong> avsatt materialet och få en bättre bild av ytans utnyttjande<br />
(Isaksson et al. 2000; Middleton & Price 1996; Parnell & Terry 2002). Förekomsten av ett<br />
visst ämne är dock aldrig ett bevis för en specifik aktivitet. Däremot kan rumsliga skillnader i<br />
anrikningar förklaras utifrån det mest troliga avsatta materialet. Det kan inte nog poängteras<br />
att alla ämnen <strong>som</strong> valts ut till analys i den här studien förekommer naturligt i marken och att<br />
det är statistiskt signifikanta avvikelser <strong>som</strong> är intressanta att söka.<br />
Prover tagna i ett identifierat kulturpåverkatlager under ett ploglager har inte analyserats<br />
tidigare. Vid tidigare arbeten har proverna istället insamlats från ackumulerade kulturlager<br />
eller med hjälp av sticksond. De element <strong>som</strong> valdes ut till analys var Pb, Ca, Cu, järn (Fe),<br />
magnesium (Mg), Mn och Zn. Studien koncentrerar sig främst på element <strong>som</strong> anrikas vid<br />
metallhantering. Järn är ett självklart element i den här studien och används för att spåra<br />
järnhantverk. Koppar har valts för att spåra kopparhantverk eller hantverk med<br />
kopparlegeringar. Även förhöjda bly och zinkhalter kan uppstå vid metallhantverk. De ämnen<br />
<strong>som</strong> valts ut för att spåra metallhantverk i den här studien kan anrikas även vid andra<br />
aktiviteter. I den här studien undersöks större skillnader och alla ämnen kombineras i den<br />
statistiska beräkningen. Utöver ämnen <strong>som</strong> kan indikera metallhantverk studeras Ca, Mg och<br />
Mn. K och Mg finns i ansenlig mängd i träaska och anrikningar av dessa element har använts<br />
för att lokalisera områden där man eldat (t.ex. middleton & Price 1996). För att det ska vara<br />
möjligt krävs att proverna antingen är tagna i nära anslutning till härden eller att askan inte<br />
kunnat spridas av vinden utan begränsats av ett rum. Mg är ett för växter livsnödvändigt<br />
mikronäringsämne <strong>som</strong> ingår i växternas klorofyll. Därmed finns en koppling mellan<br />
magnesium och dynga, och långvarigt utnyttjande av ett område <strong>som</strong> stall eller gödselhög bör<br />
ge förhöjda Mg värden. Mn fungerar <strong>som</strong> väsentligt spårelement i levande organismer. Mest<br />
känd är dess roll i fotosyntesen då det är nödvändigt för de gröna växternas klorofyllbildning.<br />
Ca är ett livsnödvändigt ämne för växter, djur och människor. Ben tänder och molluskskal är<br />
rika på Ca. Cu finns normalt i både växt- djurorganismer men dess fysiologiska funktion är i<br />
många fall ej helt känd. Cu har använts såväl till att spåra skaldjur och insekter i skelett <strong>som</strong><br />
att identifiera avföringsavlagringar och att spåra kopparhantverk (e.g. sundlin et al 1981,<br />
Isaksson et al 2000).<br />
Metod<br />
I väntan på analys förvarades proverna i frys, ca -15°C. Innan analys torkades sedan proverna<br />
två dygn i 55°C. För att få en finare kornstorlek mortlades och sållades jorden i 1 mm såll. 0,5<br />
g av varje prov vägdes upp för extraktion. Upplösningen av proverna utfördes med<br />
mikrovågsugn NAMN. Till varje prov tillsattes 12 ml kungsvatten. Proverna fick först reagera<br />
i 10 min innan de placerades i mikrovågsugnen. I mikrovågsugnen ökade temperaturen<br />
gradvis under 20 min upp till 175°C <strong>som</strong> bibehölls i 10 min innan temperaturen sänktes. När<br />
provet svalnat filtrerades vätskan genom ett glasfiberfilter. Elementanalysen utfördes med en<br />
Z-5000 Polarized Zeeman Atomic Absorption Spectrophotometer. Koncentrationerna av Pb,<br />
Ca, Cu, Fe, Mg, Mn och Zn uppmättes och redogörs i miljondelar (ppm, parts per million).<br />
BILAGA 8 469
LIPIDANALYS<br />
Lipidanalysen koncentrerades till delområde 3. I delområdet finns flera intressanta<br />
konstruktioner, förhoppningen är att lipidanalysen kan bidra till förståelsen av dessas<br />
funktion. En hypotes angående konstruktionernas funktion var att de var kopplade till<br />
djurhållning. För att testa hypotesen analyserades prover innanför och utanför hägnaden<br />
respektive innanför och utanför pallissaden samt referensprover. Proverna analyserades med<br />
gaskromatografi/masspektrometeri (GC/MS), för att se om det fanns någon skillnad i<br />
sammansättningen av det organiska materialet och om det förekom någon biomarkör<br />
kännetecknande för avföring i proverna. Valet av biomarkör baseras på tidigare forskning för<br />
att identifiera spår av avföring och gödsling (Bethell et al., 1994; Evershed et al,. 1997).<br />
Specifika <strong>ned</strong>brytningsprodukter av de tre sterolerna, kolesterol, kampsterol och stigmasterol<br />
har visat sig genereras när dessa steroler passerar ett tarmsystem. Dessa produkter är 5?kolestanol<br />
(koprostanol), 5?-stigmastanol och 5?-kampestanol. Koprostanol har identifierats<br />
<strong>som</strong> den rikligast förekommande 5?-stanol i avföring hos allätande däggdjur (Eneroth et al.<br />
1964). Den vanligaste stanolen i avföring av växtätande däggdjur är 5?-stigmastanol <strong>som</strong> är<br />
en produkt av växternas huvudsakliga sterol sitosterol och har använts <strong>som</strong> biomarkör för<br />
gödsling (Evershed et al., 1997). Experiment har visat att biomarkörer för gödsling kan<br />
bevaras länge (Bull et al., 1998). I proverna från Kyrsta söktes 5?-kolestanol (koprostanol),<br />
5?-stigmastanol och 5?-kampestanol för att studera om de kunde identifieras i proverna.<br />
En annan möjlighet att spåra olika aktiviteter är att hitta skillnader i växtlighet. Växtligheten<br />
bör ha skiljt sig innanför respektive utanför palissaden och hägnaden beroende på olika<br />
aktiviteter. För att undersöka skillnader i växtlighet studeras provernas totala<br />
kolkedjesammansättning och framförallt de långa kolkedjorna. Växter innehåller främst<br />
långkedjiga kolkedjor. Provernas totala kolkedjesammansättning av fettsyror, n-alkaner och<br />
alkanoler beräknas i tre index, ACL (Carbon Preference Index), CDI (Carbon Diversity<br />
Index) och CPI (Carbon Preference Index). ACL beräknar medellängden på kolkedjorna.<br />
Generellt kan man säga att ett lågt ACL indikerar depåfetter och ett högt indikerar växtvaxer.<br />
Med CDI beräknas hur den inbördes fördelningen ser ut i respektive prov. Ju lägre värde<br />
desto mer domineras provet av enstaka kolkedjelängder medan ett högt värde innebär att<br />
provet har en större diversitet i kolkedjesammansättningen. CPI beräknar om antalet kol i<br />
kolkedjan är jämnt eller ojämnt. Fettsyror från depåfetter tenderar i högre grad än fettsyror<br />
från växtvaxer att ha ett jämnt antal kolatomer i kolkedjan. Indexet kan även visa om det är<br />
mikroorganismer <strong>som</strong> ligger bakom ett lågt ACL för fettsyror. För n-alkaner och alkanoler<br />
visar CPI värdet hur pass <strong>ned</strong>brutet provet är. Värdet närmar sig ett ju mer <strong>ned</strong>brutet ett prov<br />
är. Kolkedjesammansättningen påverkas av organiskt material <strong>som</strong> avsatts i marken och kan<br />
på så sätt avslöja om olika material avsatts på olika platser och vilken typ av material <strong>som</strong><br />
avsatts. Efter<strong>som</strong> långa kolkedjor främst beror på växtlighet är de värda att studera för sig.<br />
Metod<br />
Proverna behandlades på samma sätt <strong>som</strong> elementproverna fram till extraktionsmomentet.<br />
Alla kärl syratvättades med HNO 3 innan användning. 5 gram av jordproverna överfördes till<br />
extraktionskärl och 25 ml kloroform/metanol (2:1) tillsattes. Som internstandard (IS) tillsattes<br />
10 µg n-hexatriakontan (C36). Lipiderna extraherades genom att stå i ultraljudsbad 2 x 15<br />
minuter följt av sedimentering, därefter centrifugerades 7 ml av lösningen. 3 ml av extrakten<br />
överfördes till preparatrör och indunstades med kvävgas. Extraktionsprodukten vägdes och<br />
späddes med kloroform till en koncentration av 10 µg/µl. 60 µl extrakt överfördes till ett nytt<br />
preparatrör och indunstades med kvävgas. Derivatetiseringen av proverna gjordes med 60 µl<br />
1% TMS (klortrimetylsilan) i BSTFA (N, O-bis(trimetylsilyl)triflouracetamid) under 15<br />
470 KYRSTA – BOPLATS
minuter, vid 70 °C och indunstades sedan igen med kvävgas. De derivatiserade lipiderna<br />
späddes med 60 µl n-hexan.<br />
1 µl av provet injicerades i GC:n. GC/MS analysen gjordes med en HP 6890 gaskromatograf<br />
med en opolär SGE BPX5 kolonn (l5m x 0,25 mm x 0,25 µm). Som bärgas användes helium<br />
med ett konstant flöde på 2 ml/min. Ugnstemperaturen startade på 50°C under två minuter<br />
och ökades sedan med 10 °C /min upp till 360 °C och bibehölls i 15 minuter. GC:n är kopplad<br />
till HP5973 masselektiv detektor via ett interface <strong>som</strong> håller temperaturen 350°C.<br />
Fragmentering av separerade ämnen görs genom elektrisk jonisering vid 70eV. Temperaturen<br />
i jonkällan var 230 °C samt 150 °C för massfiltret. Massfiltret var ställt att skanna mellan m/z<br />
50-700, vilket ger 2,29 skanningar/sekund. Erållna kromatogram och mass spektra<br />
analyserades med HP Chemstation A.003.00.<br />
FOSFATANALYS<br />
Fosfatanalysen utfördes enligt citronsyrametoden med följande parametrar till ett gram jord: 5<br />
ml 2%-ig citronsyra <strong>som</strong> extraktionslösning, 2 ml molybdensvavelsyralösning och 0,5 ml<br />
natriumsulfit-hydrokinonlösning <strong>som</strong> reagens. Fosfatvärdena anges i kalibrerade P°<br />
(fosfatgrader)<br />
RESULTAT<br />
Elementanalys<br />
Skillnaderna mellan proverna är alltför stora, sett till kulturlagrets övriga homogenitet, för att<br />
förklaras <strong>som</strong> naturliga. Alltså beror de skillnader <strong>som</strong> ses i lagret på anrikningar till följd av<br />
mänsklig aktivitet och elementsammansättningen på ett kulturlager <strong>som</strong> inte är direkt skapat<br />
av mänskligt avfall påverkas genom lakning genom ett överliggande lager. Att skillnaderna<br />
mellan proverna är så pass stora och att grupperna ligger väl samlade beror på att olika<br />
aktiviteter förekommit på de olika platserna.<br />
Resultaten presenteras i spridningskartor för att se skillnader i spridning för respektive ämne<br />
(se figur 15 - 21 i bilaga 2). För att analysresultaten ska bli mer överskådliga behandlas<br />
resultaten statistiskt för att urskilja vad <strong>som</strong> särskiljer och förenar olika prov. Först utfördes en<br />
hierarkisk klusteranalys för att göra en separering av proverna utifrån de sju elementen <strong>som</strong><br />
variabler. Resultatet visas i träddiagramet i figur 1. I trädklustret skapades fyra tydliga<br />
grupper (A, B, C och D), varav två kan delas in i undergrupper (C1 och C2, respektive D1 och<br />
D2). Den statistiska metoden <strong>som</strong> valdes tar mindre hänsyn till enstaka variablers avvikande<br />
(outliers) värde i varje prov.<br />
Figur 1. Träddiagram<br />
över de 41 proverna <strong>som</strong><br />
analyserades på element.<br />
I träddiagrammet syns<br />
fyra huvudgrupper varav<br />
två kan delas upp i<br />
undergrupper. Tre prover<br />
grupperar sig i grupp A,<br />
ett prov i grupp B<br />
(referensprov från den<br />
glaciala leran), 15 prover<br />
i grupp C1, 13 prover i<br />
grupp C2, 8 prover i<br />
grupp D1 samt 1 prov i<br />
Grupp D2.<br />
BILAGA 8 471
Figur 2. Karta över hur de statistiskt framställda grupperna fördelar sig över området. Grupp A är utmärkt med<br />
pentagoner. Grupp B är markerad med en fyrkant. Grupp C representeras av trianglar, ljusa trianglar är C1 och<br />
mörka trianglar C2. Grupp D är utmärkt med cirklar, den ljusa cirkeln är grupp D2.<br />
Kartan i figur 2 visar att grupp C är den klart dominerande gruppen i referen<strong>som</strong>rådet<br />
(delområde 2) där 12 prover av 12 tillhör grupp C. Grupp C är alltså att betrakta <strong>som</strong> att ha en<br />
sammansättning <strong>som</strong> är lagrets dominerande vid så lite mänsklig påverkan <strong>som</strong> möjligt. Totalt<br />
hamnade 28 av analysens 41 prover i grupp C. I delområde 3 tillhör 9 av 11 prover grupp C.<br />
Delområde 1 skiljer sig markant från övriga områden där endast 6 av 16 prover hamnar i<br />
grupp C. Av övriga 10 prover tillhör 3 st grupp A, 6 st grupp D1 och ett prov grupp D2. I<br />
tabell 1 visas medelvärdet för de olika elementen i varje grupp och därmed vad <strong>som</strong> särskiljer<br />
grupperna från varandra.<br />
Tabell 1. Medel- och standardavvikelse för respektive grupp och element angett i ppm.<br />
Ca Cu Fe Mg Mn Pb Zn<br />
A 1553±314 67±2,7 75164±20593 879±479 1364±204 41,33±4,5 345±24,3<br />
B 10838±0 22±0 19012±0 5856±0 549±0 29±0 176±0<br />
C1 1008±140 37,1±5,3 51460±14392 3648±683 623,3±104 28,27±7,88 251,9±16,9<br />
C2 1171±196 29,5±4,9 33764±10846 3939±571 567,5±128,1 32,23±4,8 248,1±19,1<br />
D1 1229±590 39,9±1,9 47046±13734 2415±678 794,6±33,8 27,25±7,72 274,1±11,8<br />
D2 1252±0 43±00 47725±0 3718±0 717±0 79±0 256±0<br />
Statistiskt kan flera olika grupper skapas och det är viktigt att inte se sig blind på grupperna i<br />
sig utan studera vad <strong>som</strong> särskiljer dem. De intressantaste skillnaderna är de <strong>som</strong> särskiljer<br />
472 KYRSTA – BOPLATS
grupp C från Grupp A och grupp D efter<strong>som</strong> grupp C är referen<strong>som</strong>rådet och grupp A och D<br />
är signifikanta för verkstad<strong>som</strong>rådet med två undantag i delområde 2. Grupp A uppvisar stora<br />
avvikelser jämfört med grupp C. Alla metallhantverksindikerande element (Cu, Fe, Pb och<br />
Zn) är klart högre. Inom grupp C har C1 generellt något högre värden än C2 för de<br />
metallhantverksindikerande elementen, utom för Pb där C2 har något högre värden. Grupp D<br />
uppvisar högre värden för Cu, Fe och Zn jämfört med grupp C2 medan skillnaderna för de<br />
metallhantverksindikerande elementen är små mellan grupp C1 och grupp D1. Vad <strong>som</strong><br />
främst särskiljer det ensamma provet i grupp D2 är det väldigt höga Pb-värdet. B skiljer sig så<br />
pass mycket att det måste förbli en egen grupp. Provet i grupp B är referensprovet <strong>som</strong> är<br />
taget i den glaciala leran.<br />
I delområde 1 är det tydligt att flera av de metallhantverksindikerande ämnena var högre än på<br />
övriga ytan. Vilket innebär att man med största sannolikhet ägnat sig åt någon typ av<br />
metallbearbetning på platsen. Mer exakt vad är dock inte klart, anläggningarna i området ger<br />
inte heller några indikationer om det. De ämnen <strong>som</strong> har anrikas tyder på att man har<br />
bearbetat både järn och legeringar, troligtvis olika bronslegeringar då både Cu och Zn visar<br />
förhöjda värden. Generellt är även Pb högt men ett av proverna visar ett mycket högt Pb värde<br />
vilket antyder att även Pb kan ha använts. I delområde 3 hamnar 2 prover från grupp D1. Två<br />
prover i en statistiskt skapad grupp, en grupp <strong>som</strong> dessutom har många likheter med C1, kan<br />
man inte dra några långtgående slutsatser ifrån men efter<strong>som</strong> proverna ligger rumsligt nära<br />
varandra kan man i alla fall notera en tendens. Men vad innebär den tendensen. Grupp D1 har<br />
tidigare nämnts <strong>som</strong> särskiljd från grupp C men utan att vara en given indikator för<br />
metallhantverk. I området där grupp D1 proverna i delområde 3 finns syns spår av ett<br />
treskeppigt hus och en lågteknisk ugn <strong>som</strong> ligger innanför palissadens tänkta förlängning. Att<br />
proverna skiljer sig har med största sannolikhet med dessa anläggningar att göra. En viktig<br />
fråga för vidare tolkningen är om palissaden har omgärdat en tom yta eller om är den samtida<br />
med huset och andra anläggningar i palissaden <strong>som</strong> därmed omgärdats?<br />
Fosfatanalys<br />
De prover med klart lägst värde är de två referensproverna 126343 och 126344, vilket visas i<br />
tabell 5 i bilaga 1, med 59 respektive 51 P°. Prov 7127 <strong>som</strong> är taget i delområde 1 i anslutning<br />
till A 11964 har det högsta värdet med 218 P°. Övriga prover ligger framförallt mellan ca 90 -<br />
130 P°, vilket är relativt små skillnader. Efter<strong>som</strong> prover med likvärdiga halter dessutom inte<br />
visar någon koncentration till något särskilt område går det inte att utläsa något om tidigare<br />
aktiviteter utifrån fosfatanalysen.<br />
Figur 3. Karta över<br />
resultaten från<br />
fosfatanalysen. Alla<br />
värden redovisas i<br />
kalibrerade P°<br />
(fosfatgrader).<br />
BILAGA 8 473
Lipidanalys<br />
Inga spår av de tre biomarkörerna för gödsling eller djuravföring 5?-kolestanol, 5?stigmastanol<br />
eller 5?-kampestanol kunde detekteras i proverna. Om det beror på att man inte<br />
hållit djur i området eller endast i liten omfattning, att proverna brutits <strong>ned</strong> eller att eventuella<br />
markörer inte trängt <strong>ned</strong> till det analyserade lagret är osäkert.<br />
Utifrån indexen (ACL, CDI och CPI) från kolkedjorna utfördes en hierarkisk klusteranalys för<br />
att se vilka prover <strong>som</strong> liknar varandra. Som variabler användes ACL, CDI och CPI för<br />
fettsyror, n-alkaner respektive alkanoler dels med alla värden tillsammans, vilket redovisas i<br />
tabell 2 respektive tabell 3. Ju mer lika grupperna är desto mer undergrupper. T.ex. är<br />
proverna i grupp A1a mer lika proverna i grupp A1b än proverna i grupp A2. Indexvärdena<br />
för främst alkanoler men även för n-alkaner var väldigt likartade mellan de flesta proverna<br />
och visar en homogen sammansättning, vilket visas i tabell 2, där de skiljda grupperna har<br />
väldigt lika värden. Det är främst värdena för fettsyrorna <strong>som</strong> är avgörande för de skapade<br />
grupperna medan indexen för n-alkaner och alkanoler är ganska lika mellan de olika<br />
grupperna. Det innebär att de största skillnaderna i indexvärden finns hos fettsyrorna och är<br />
det <strong>som</strong> är intressantast att gå vidare med.<br />
Tabell 2. Grupperingar med ACL, CDI och CPI för både fettsyror, n-alkaner och alkanoler.<br />
Grupp FS ACL FS CDI FS CPI N-alk ACL N-alk CDI N-ALK CPI Alkanol ACL Alkanol CDI Alkanol CPI Antal prov<br />
B1 17,99 ±0,56 1,71 ±0,17 3,84 ±0,13 26,70 ±0,62 3,32 ±0,25 2,26 ±0,45 25,73 ±0,51 2,46 ±0,12 0,34 ±0,01 3<br />
B2a 17,98 ±0,74 2,24 ±0,35 3,7 ±0,24 26,95 ±0,26 3,24 ±0,17 2,63 ±1,33 25,39 ±0,28 2,85 ±0,07 0,44 ±0,03 2<br />
B2b 18,93 ±0,0 3,3 ±0,0 4,08 ±0,0 28,09 ±0,0 3,14 ±0,0 2,62 ±0,0 24,8 ±0,0 2,51 ±0,0 0,3 ±0,0 1<br />
A1a 22,05 ±1,45 3,45 ±0,57 2,84 ±0,2 27,58 ±0,75 2,97 ±0,18 3,37 ±0,45 26,34 ±0,24 2,35 ±1,66 0,31 ±0,05 5<br />
A1b 20,11 ±0,84 2,31 ±0,22 3,05 ±0,46 28,49 ±0,16 2,53 ±0,15 4,13 ±1,53 26,8 ±0,03 2,33 ±0,08 0,30 ±0,06 3<br />
A2 24,16 ±1,23 3,67 ±0,2 2,65 ±0,08 28,89 ±0,27 2,52 ±0,07 5,26 ±0,7 26,94 ±0,08 2,29 ±0,04 0,3 ±0,02 4<br />
C 15,87 ±0,0 1,99 ±0,0 1,87 ±0,0 27,68 ±0,0 3,32 ±0,0 2,68 ±0,0 26,00 ±0,00 2,0 ±0,0 0,0 ±0,0 1<br />
Figur 4. Karta<br />
över gruppernas<br />
utbredning<br />
utifrån alla<br />
variabler.<br />
474 KYRSTA – BOPLATS
Tabell 3. Grupperingar utifrån ACL, CDI och CPI för fettsyror, wilks lambda 0,00<br />
Grupp ACL CDI CPI Antal prov<br />
A1 21,18 ±1,01 2,96 ±0,43 4,08 ±0,17 4<br />
A2 23,88 ±1, 05 3,78 ±0,23 2,67 ±0,08 6<br />
B1 18,93 ±0,0 3,30 ±0,0 4,08 ±0,0 1<br />
B2 18,28 ±0,86 1,97 ±0,35 3,75 ±0,18 6<br />
C 17,71 ±2,59 2,07 ±0,11 2,28 ±0,57 2<br />
Som man kan förmoda så särskiljer sig referensproverna från övriga prover. Med alla<br />
variabler medräknade hamnar dom i en egen grupp (B2a i tabell 2 och kartan i figur 4) och<br />
med bara fettsyror hamnar dom 2 referensproverna i samma grupp tillsammans med fyra<br />
andra prover (B2 i tabell 3).<br />
Det <strong>som</strong> särskiljer grupp A1 och A2 från övriga grupper för fettsyror är att de har längre<br />
kolkedjor (högre ACL). A-grupperna utgör totalt 10 prover varav 5 ligger innanför palissaden,<br />
2 i hägnaden och 3 mellan palissaden och hägnaden. De 3 proverna mellan palissaden och<br />
hägnaden ligger i ett område där hägnaden kan ha fortsatt även om inga spår kunde hittas vid<br />
undersökningen. Förutom prover från grupp A ligger endast 2 prover från grupp B i hägnaden<br />
respektive palissaden.<br />
Figur 5. Karta över gruppernas utbredning utifrån ACL, CDI och CPI för fettsyror.<br />
För att få ett bredare referensmaterial jämfördes proverna från Kyrsta med jordprover från<br />
tidigare analyser. Jämförelseproverna för n-alkaner kommer från Vendel sn, Up, och från ett<br />
gravfält i Sigtuna. Proverna från Vendel är tagna i ett kulturlager från en boplats och kommer<br />
från vad <strong>som</strong> tolkats <strong>som</strong> en ekonomibyggnad, ett bostadshus och en yta mellan husen.<br />
BILAGA 8 475
Proverna från gravarna utgörs av referensprover tagna utanför graven samt prover tagna<br />
perifert i graven och i magtrakten av den begravde individen. För fettsyror är även prover från<br />
<strong>ned</strong>brytningsförsök medtagna (Isaksson 2000).<br />
Figur 6. Resultaten från Kyrsta<br />
plottade utifrån CDI och ACL för<br />
n-alkaner i jämförelse med andra<br />
jordprover. Proverna från kyrsta<br />
grupperar sig i två områden <strong>som</strong><br />
är gråskrafferade. Kyrstaproverna<br />
<strong>som</strong> hamnar i den övre gruppen<br />
med högre CDI är:<br />
115932<br />
115959<br />
115962<br />
115965<br />
115967<br />
115969<br />
115984<br />
126343<br />
126344<br />
Figur 7. Resultaten<br />
från Kyrsta plottade<br />
utifrån CPI och ACL<br />
för n-alkaner i<br />
jämförelse med<br />
andra jordprover.<br />
Proverna uppvisar<br />
homogenitet.<br />
I figur 6 och 7 syns att n-alkanvärdena för proverna från Kyrsta uppvisar stora inbördes<br />
likheter. En viss gruppering kan ses i figur 6 <strong>som</strong> beror på att en del prover har ett högre CDI<br />
(större diversitet på kolkedjorna).<br />
Kyrstaproverna i den övre gråskrafferingen i figur 8 har en relativt stor diversitet i<br />
kolkedjesammansättningen för fettsyror jämfört med övriga prover med liknande ACL. De<br />
prover <strong>som</strong> är gråskrafferade nere till vänster i figur 8 är samma prover <strong>som</strong> är gråskrafferade<br />
nere till vänster i figur 9. I figur 8 grupperar sig Kyrstaproverna nere till vänster tillsammans<br />
med prover med mycket depåfetter, men CPI-värdet i figur 9 tyder på att de är utsatta för<br />
kraftig <strong>ned</strong>brytning och ACL-värdet är alltså ett resultat av mikroorganismer eller annan<br />
<strong>ned</strong>brytning snarare än kopplad till deponerat material. De proverna är desamma <strong>som</strong> dom<br />
<strong>som</strong> är redovisade <strong>som</strong> tillhörande det övre området i figurtexten till figur 6.<br />
476 KYRSTA – BOPLATS
Figur 8. Resultaten från Kyrsta<br />
plottade utifrån CDI och ACL<br />
för fettsyror i jämförelse med<br />
andra jordprover. I figuren är<br />
två områden <strong>som</strong> nämns i<br />
texten utmärkta. Proverna i det<br />
övre området är:<br />
115938<br />
115961<br />
115970<br />
115971<br />
115980<br />
Proverna i det <strong>ned</strong>re området är:<br />
115932<br />
115962<br />
115965<br />
115969<br />
116984<br />
126343<br />
126344<br />
Figur 9. Resultaten från<br />
Kyrsta plottade utifrån CPI<br />
och ACL för fettsyror i<br />
jämförelse med andra<br />
jordprover. De gråskrafferade<br />
proverna till vänster är de<br />
samma <strong>som</strong> de <strong>ned</strong>re<br />
proverna i fig 8 och de<br />
gråskrafferade proverna till<br />
höger är de samma <strong>som</strong> de<br />
övre proverna i figur 8.<br />
Det finns alltså inbördes olikheter mellan proverna. Orsaken kan vara skillnader i växtlighet<br />
men för att studera det krävs att man mer specifikt studerar de långkedjiga fraktionerna hos<br />
varje prov.<br />
Långkedjiga alkanoler<br />
C26 dominerar i alla prover, vilket visas i figur 11. Den kraftiga jämn över udda förekomsten<br />
av de långa alkanolkolkedjorna är karakteristiskt för vaxer i kärlväxter (Walton 1990). C26 är<br />
känd <strong>som</strong> rikligt förekommande i många gräsarter (Tulloch 1976). Förutom referensproverna<br />
uppvisar den långkedjiga fraktionen av alkanoler en homogen komposition mellan proverna.<br />
BILAGA 8 477
Figur 10. Karta över var proverna <strong>som</strong> det refereras till är tagna. Hägnaden i sydväst på bilden och palissaden i<br />
nordväst på bilden är förtydligade med linjer mellan anläggningarna. Refrensproverna 126343 och 126344 är<br />
tagna utanför kartbilden och under det kulturpåverkade lagret.<br />
Figur 11. Fördelningen av långkedjiga alkanoler uppvisar homologa serier med en jämn över udda fördelning.<br />
C26 dominerar i alla prover. De enda prover <strong>som</strong> avviker något är referensproverna 126343 och 126344 <strong>som</strong> har<br />
en jämnare fördelning mellan C26 och C28. För att diagrammet ska vara överskådligt är inte alla prover medtagna.<br />
Övriga prover liknar dock majoriteten av prover med undantag av referensproverna.<br />
478 KYRSTA – BOPLATS
Långkedjiga alkaner<br />
I figur 12 ärt C31 dominerande i proverna följt av C29. Även n-alkanerna visar ett mönster <strong>som</strong><br />
är karakteristiskt för kärlväxter. För n-alkaner innebär det en dominans av ojämna långa<br />
kolkedjor (Walton 1990). Det enda provet <strong>som</strong> skiljer sig är referensprovet 126344 <strong>som</strong> har<br />
en högre andel C25, C26 och C27 jämfört med övriga prover.<br />
%<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Figur 12. Fördelning av långkedjiga n-alkaner. Precis <strong>som</strong> den totala sammansättningen för n-alkaner uppvisar<br />
den långkedjiga en homogen sammansättning, det enda provet <strong>som</strong> skiljer sig är referensprovet. För att<br />
diagrammet ska vara överskådligt är inte alla prover medtagna. Övriga prover liknar dock majoriteten av prover<br />
med undantag av referensprovet.<br />
De långkedjiga n-alkanerna ger samma resultat <strong>som</strong> de långkedjiga alkanolerna. Det vill säga,<br />
ett homogent ursprungsmaterial <strong>som</strong> kommer från kärlväxter.<br />
Långkedjiga fettsyror<br />
n-alkaner<br />
C24 C25 C26 C27 C28 C29 C30 C31 C32 C33 C34<br />
BILAGA 8 479<br />
115969<br />
115970<br />
115971<br />
115974<br />
115979<br />
115980<br />
115984<br />
126344<br />
Figur 13.<br />
Fördelning<br />
över de<br />
vanligaste<br />
långkedjiga<br />
fettsyrorna.
Fettsyror i jorden kan härröra direkt från vegetationen (Amblés et al. 1994). Alternativt kan de<br />
skapas vid oxidation av ett flertal andra föreningar, så<strong>som</strong> n -alkaner och alkanoler (Moucawi<br />
et al 1981). Men det troligaste ursprunget för fettsyror i jorden är oxidation av lipider i växter<br />
från vegetationen (van Bergen et al 1998). I gräsväxter är C26 och C28 dom dominerande<br />
långkedjiga fettsyrorna (Walton 1990). I figur 13 visas fördelningen av de vanligaste jämna<br />
långkedjiga fettsyrorna. C26 och C28 är båda dominerande i de flesta prover med C28 <strong>som</strong><br />
vanligtvis den största. I 2 prover är istället C24 högst (prov 115932 och 115962) samt näst<br />
högst i 2 stycken prover (115965 och 115959). Dessa prover är desamma <strong>som</strong>, tillsammans<br />
med referensproverna, vid jämförelsen med jordprover från andra områden visade sig vara<br />
kraftigt <strong>ned</strong>brutna (se figur 9). Om de långkedjiga fettsyrorna från Kyrsta jämförs med<br />
jordprover från Vendel så skiljer dom sig åt. Idag växer det gräs även på det provtagna<br />
området i Vendel men det är troligt att området varit trädbevuxet tidigare. Förvisso är<br />
jordmånen i sig annorlunda då Vendelproverna kommer från en rullstensås och innehåller<br />
grövre fraktioner så<strong>som</strong> sand. Skillnaden ligger i att C24 är den dominerande långkedjiga<br />
fettsyran i Vendelproverna.<br />
Slutsatser från lipidanalysen<br />
Från lipidanalysen avspeglas inga tydliga skillnader <strong>som</strong> skulle kunna förklaras <strong>som</strong> beroende<br />
på olika växtlighet innanför respektive utanför hägnaden och palissaden. Istället uppvisar<br />
alkanolerna och n-alkanerna ett område med en homogen växtlighet. Den växtlighet <strong>som</strong><br />
avspeglas är kärlväxter och då främst gräsväxter och det är alltså spår av ett öppet landskap<br />
<strong>som</strong> vi ser i lipidanalysen. De skillnader <strong>som</strong> finns är främst hos fettsyrorna där den<br />
långkedjiga fraktionen är annorlunda för fyra prover. Dessa fyra prover är dock de <strong>som</strong> gått<br />
längst i <strong>ned</strong>brytningsstadiet och uppvisar inte heller några rumsliga likheter och resultaten<br />
måste betraktas <strong>som</strong> tveksamma efter<strong>som</strong> de troligen beror på mikroorganismer eller annan<br />
<strong>ned</strong>brytning.<br />
SAMMANFATTANDE DISKUSSION<br />
Tre olika geokemiska analysmetoder (elementanalys, lipidanalys och fosfatanalys) har<br />
kombinerats för att komplimentera resultaten från den arkeologiska undersökningen av<br />
boplatsen i Kyrsta. Syftet är att identifiera olika aktiviteter och aktivitet<strong>som</strong>råden. Boplatsen<br />
låg på en plats <strong>som</strong> under historisk tid fram till idag har varit åkermark och har alltså plöjts<br />
årligen. Det avlägsnade ploglagret har varit upp till ca en halvmeter djupt. Det<br />
kulturpåverkade lagret är bevarat i områden där det inte plogats riktigt lika djupt. Lagret där<br />
proverna togs är kulturpåverkat men har inte varit en markyta <strong>som</strong> man verkat direkt på. Den<br />
mänskliga påverkan på lagret har istället uppstått dels genom fysiskt packade och <strong>ned</strong>tryckta<br />
föremål, dels genom sippring och lakning i samband med spill och regn. Det innebär att lagret<br />
inte går att koppla till en specifik tidsperiod. På övriga delar av boplatsen där det inte funnits<br />
något kulturpåverkat lager ligger den glaciala leran direkt under ploglagret. Referensproverna<br />
<strong>som</strong> är tagna i den underliggande glaciala leran skiljer sig åt från övriga prover i alla<br />
analysmetoder.<br />
Husen i det undersökta området har en datering från äldre bronsålder till<br />
vikingatid/tidigmedeltid. Husen från de olika tidsperioderna ligger tätt över hela ytan men<br />
vissa uppdelningar kan ses. T.ex. så ligger de sena husen närmare den historiska bytomten. På<br />
den del av boplatsen där det kulturpåverkade lagret påträffades är husen främst daterade till<br />
förromersk järnålder - yngre romersk järnålder. Det kulturpåverkade lagret täcker ett område<br />
<strong>som</strong> utifrån anläggningarna kan delas in i tre delområden (se figur 2). Delområde 2 används<br />
<strong>som</strong> referen<strong>som</strong>råde p.g.a. att det finns få anläggningar i området. Delområdets<br />
sammansättning bör därmed återspegla lagrets sammansättning med lite mänsklig påverkan.<br />
Delområde 2 är dock intressant sett till hela boplatsen och man kan fundera över varför det är<br />
480 KYRSTA – BOPLATS
en öppen yta i mitten <strong>som</strong> aldrig varit bebyggd (se figur 14). Har man undvikit att bygga på<br />
platsen eller är det en slump? Husen är ju inte samtida och platsen har aldrig varit omgiven av<br />
hus vilket det kan verka <strong>som</strong> när man ser alla hus samtidigt.<br />
Figur 14. Karta över boplatsen i Kyrsta. Delområdena, kulturlagretsutbredning, husen samt den omnämnda<br />
palissaden och hägnaden är markerade. Daterade hus är markerade i gråskala där det äldsta huset är ljusgrått och<br />
det yngsta är mörkgrått (äldre bronsålder - Vikingatid). Odaterade hus är svarta<br />
Resultaten från elementanalysen visar på statistiskt signifikanta förhöjningar av flera element<br />
<strong>som</strong> är metallhantverksindikerande i delområde 1. I delområde 1 finns dessutom flera härdar<br />
och några stora anläggningar av okänd funktion där hög temperatur varit viktigt. Det gör att<br />
delområde 1 tolkas <strong>som</strong> ett arbet<strong>som</strong>råde där man bl.a. arbetat med metallhantverk, både järn<br />
och brons. Även fosfatanalysen utfördes i alla tre delområdena. Fosfatvärdena är relativt<br />
jämnt fördelade över boplatsen olika delområden och resultaten bidrar inte till vidare<br />
förståelse av boplatsen.<br />
Lipidanalysen utfördes på prover från delområde 3. Anledningen till att analysen<br />
koncentrerades till delområde 3 var en förhoppning att kunna hitta skillnader i utnyttjande av<br />
ytor innanför respektive utanför en palissadanläggning och en hägnad. Några skillnader i<br />
lipidsammansättningen <strong>som</strong> hör samman med anläggningarna kunde inte beläggas. Därmed<br />
uppstår återigen problemet med vilken tidshorisont <strong>som</strong> lagret representerar. För de<br />
arkeologiska frågeställningarna skulle det vara intressant att få en datering på palissaden för<br />
att förstå dess relation till övriga anläggningar. Är de anläggningar <strong>som</strong> finns inuti palissaden<br />
samtida och därmed inhägnade? Eller är det en öppen plats ”ett gårdstun” <strong>som</strong> varit omslutet,<br />
eller är det kanske en hägnad för hästar eller djur med särskild ställning? Palissaden skär<br />
lagret och man kan konstatera att lagret funnits på plats när palissaden byggdes. Däremot var<br />
hägnaden inte synlig innan lagret schaktats bort, vilket kan bero på att färgningarna efter de<br />
små störhålen varit svårare att upptäcka. Det kulturpåverkade lagret kan alltså inte kopplas till<br />
den tidsperiod <strong>som</strong> vi hade hoppats på, möjligen är det äldre. Resultaten visar istället ett<br />
område med homogen växtlighet med ett öppet landskap både innanför och utanför<br />
palissaden. Vegetationen har bestått av gräsväxter, vilken familj går dock inte att säga.<br />
De geokemiska metoderna kan sammanfattningsvis säga indikera en boplats med ett öppet<br />
landskap och ett verkstad<strong>som</strong>råde med metallhantverk i utkanten av boplat<strong>som</strong>rådet.<br />
BILAGA 8 481
Referenser:<br />
van Bergen, P.F., Nott, C.J., Bull, I.D., Poulton, P.R. and Evershed, R.P., 1998. Organic<br />
geochemical studies of soils from the Rothamsted Classical Experiments - IV.<br />
Preliminary results from a study of the effect of soil pH on organic matter decay. Organic<br />
Geochemistry, 29: 1779-1795.<br />
Bethell, P.H., Goad, L.J. and Evershed, R.P., 1994. The study of molecular markers of human<br />
activity: The use of coprostanol in the sol as indicator of human faecal material. Journal of<br />
Archaeological Science, 21: 619-632.<br />
Bintliff, J.L., Davies, B.E., Gaffney, C.F. and Waters, A., 1990. Trace metal accumulation in<br />
soils on and around ancient settlements in Greece. In: S. Bottema, G. Entjes-Nieborg and<br />
W. van Zeist (Editors), Man´s Role in Shaping of the Eastern Mediterranean Landscape.<br />
Balkema, Rotterdam, pp. 159-172.<br />
Bull, I.D., van Bergen, P.F., Poulton, P.R. and Evershed, R.P., 1998. Organic geochemical<br />
studies of soils from the Rothamsted Classical experiments - II, Soils from the Hoosfield<br />
Spring Barley Experiment treated with different quantities of manure. Organic<br />
Geochemistry, 28: 11-26.<br />
Cook, S.F. & Heizer, R.R., 1965. Studies on chemical analysis of archaeological sites.<br />
University of California Publications in Antrhopology No. 2, Berkeley.<br />
Davies, B.E., Bintliff, J.L., Gaffney, C.F. & Waters, A., 1988. Trace metal residues in soil<br />
as markers of ancient site occupance in Greece. In: D.D. Hemphill (Editor), Trace<br />
Substances in Environmental Health XXII. University of Missouri, Columbia, MO, pp.<br />
391-398.<br />
Eneroth, P.K., Hellstrom, K. & Rhyage, R., 1964. Identification and quantification of<br />
neutral fecal steroids by gas-liquid chromatography and mass-spectrometry: studies of<br />
human excretion during two dietary régimes. Journal of Lipid Research, 5: 245-262.<br />
Entwistle, J.A., 2000. The geoarchaeological significance and spatial variability of a range of<br />
physical and chemical soil properties from a former habitation site, Isle of Skye. Journal<br />
of Archaeological Science(27): 287-303.<br />
Evershed, R.P., Bethell, P.H., Reynolds, P.J. & Walsh, N.J., 1997. 5beta-stigmastanol and<br />
related 5beta-stanols as biomarkers of manuring: Analyses of modern experimental<br />
material and assessment of archaeological potential. Journal of Archaeological Science,<br />
24: 485-495.<br />
Isaksson, S., Wojnar-Johansson, M. & Hjulström, B., 2000. The spatial organisation of<br />
subsistence at an Early Medieval manor. An application of soil chemistry at a settlement<br />
in the Vendel parish, Uppland, Sweden. I: S. Isaksson., 2000. Food and Rank in Early<br />
Medieval Time. Archaeological Research Laboratory, Stockholm University, Stockholm.<br />
Isaksson, S. 2000. Food and Rank in EarlyMedieval Time. Archaeological Research<br />
Laboratory, Stockholm University, Stockholm.<br />
Konrad, V.A., Bonnichsen, R. & Clay, V., 1983. Soil chemical identification of ten<br />
thousand years of prehistoric human activity areas at the Munsungun lake thoroughfare,<br />
Maine. Journal of Archaeological Science, 10: 13-28.<br />
Linderholm, J. & Lundberg, E., 1994. Chemical characterization of various archaeological<br />
soil samples using main and trace elements determi<strong>ned</strong> by inductively coupled plasma<br />
atomic emission spectrometry. Journal of Archaeological Science(21): 303-314.<br />
Middleton. William, D. & Price. Douglas, T., 1996. Identification of activity areas by multielement<br />
characterization of sediments from modern and archaeological house floors using<br />
inductively coupled plasma-atomica emission spectroscopy. Journal of Archaeological<br />
Science, 23: 673-687.<br />
482 KYRSTA – BOPLATS
Parnell, J.J. & Terry, R.E., 2002. Soil chemical analysis applied as an interpretive tool for<br />
ancient human activities in Piedras Negras, Guatemala. Journal of Archaeological<br />
Science(29): 379-404.<br />
Sundlin, H., 1981. Fosfat och spårämnesanalyser av arkeologiskajordprover från Åsele sn.<br />
Rapport över de arkeologiska undersökningarna. Spårämnesanalyser av organiskt material<br />
från arkeologiska undersökningar. Rapport från Stockholms universitets arkeologiska<br />
forskningslaboratorium. Nr 1 1981, Stockholm.<br />
Tulloch, A. P. 1976. Chemistry of waxes of higher plants. I Chemistry and Biochemistry of<br />
Natural Waxes. Red. Leigh, R. A. & Johnston, A. E. CAB International, Wallingford, pp<br />
236-287<br />
Walton, T. J., 1990. Waxes, cutin and suberin. I Methods in Plant Biochemistry, Red.<br />
Harwood, J. L. & Bowyer, J. R. Academic Press. London, pp105-158<br />
Bilaga 1: Tabeller<br />
Tabell 4. Elementanalys<br />
Appendix 1 till bilaga 8<br />
PROV FE CU PB ZN CA MG MN<br />
3734 47725 43 79 256 1252 3718 717<br />
3749 40414 30 36 274 1314 3222 580<br />
3762 65115 68 41 372 1582 1148 1128<br />
3826 31188 31 36 224 1325 3743 583<br />
3827 47825 43 25 231 878 3585 732<br />
3835 61525 64 46 325 1562 1163 1487<br />
3840 50769 38 22 230 986 3834 518<br />
3853 46325 39 46 262 1273 3923 600<br />
3876 43800 30 33 255 1021 3118 751<br />
3881 51250 43 29 233 819 3163 595<br />
7033 40175 36 20 237 873 4180 425<br />
7037 34052 29 33 276 1157 4025 570<br />
7038 33333 26 33 250 1153 3617 472<br />
7044 42025 39 23 257 881 4163 610<br />
7054 3310 38 23 241 941 4520 465<br />
7060 34309 25 32 250 1296 3731 549<br />
7072 29150 41 23 248 1287 4463 955<br />
7075 41675 42 19 257 1238 2995 635<br />
7078 33450 40 21 286 950 3852 650<br />
7087 41692 40 25 265 2672 2725 766<br />
7090 34618 38 20 262 895 1543 805<br />
7100 38124 40 25 276 938 2869 798<br />
7108 48478 39 33 262 894 2892 828<br />
7111 37599 29 34 231 1633 3095 637<br />
7116 49775 37 21 282 1025 3223 843<br />
7124 37401 41 21 292 1102 2896 832<br />
7125 98852 69 37 338 2115 326 1477<br />
7127 50699 40 19 242 944 4349 709<br />
7136 43200 41 28 265 945 2750 768<br />
115926 43799 39 38 251 1087 2234 532<br />
115928 54808 43 39 287 1112 1576 744<br />
115938 45842 30 34 269 1030 3379 565<br />
115959 76747 39 39 264 1143 1739 801<br />
115962 41748 26 31 270 1033 4514 518<br />
115966 84276 26 31 249 1012 4417 561<br />
115967 69647 28 33 244 1078 4709 665<br />
115969 45139 25 30 237 1022 4541 503<br />
115971 77700 35 32 282 1183 3313 538<br />
BILAGA 8 483
115979 36255 29 34 235 1101 3568 530<br />
115984 26588 25 40 220 932 4794 451<br />
126344 19012 22 29 176 10838 5856 549<br />
Tabell 5. Fosfatanalys<br />
PROV FOSFAT Prov Fosfat Prov Fosfat<br />
3762 115 7113 77 115962 94<br />
3827 109 7116 107 115965 83<br />
3835 133 7122 115 115966 107<br />
3840 109 7124 101 115967 104<br />
3881 140 7125 117 115969 96<br />
7033 136 7127 218 115970 92<br />
7044 113 7128 122 115971 86<br />
7072 120 7133 131 115974 113<br />
7075 128 7136 107 115979 110<br />
7087 137 115938 116 115980 92<br />
7090 137 115946 115 115984 95<br />
7098 116 115952 134 115988 106<br />
7100 117 115959 105 126343 59<br />
7108 101 115961 105 126344 51<br />
Tabell 6. ACL, CDI och CPI för fettsyror, n-alkaner och alkanoler.<br />
PROV FS ACL FS CDI FS CPI n-ALK ACL n-ALK CDI n-ALK CPI ALK ACL ALK CDI ALK CPI<br />
115932 15,877 1,991 1,873 27,680 3,316 2,680 26,00 2,00 0,00<br />
115938 23,209 3,677 2,665 29,195 2,547 4,601 26,91 2,29 0,30<br />
115946 19,535 2,142 2,685 28,325 2,4 4,786 26,77 2,26 0,23<br />
115952 19,726 2,236 3,566 28,502 2,694 2,380 26,82 2,43 0,34<br />
115959 19,843 3,232 2,784 27,469 3,187 2,635 25,99 2,20 0,26<br />
115961 23,477 3,471 2,556 29,022 2,44 6,15 26,94 2,23 0,27<br />
115962 18,930 3,303 4,079 28,085 3,138 2,615 24,80 2,51 0,30<br />
115965 17,873 1,811 3,995 26,027 3,603 2,082 25,15 2,56 0,34<br />
115966 21,079 2,557 2,890 28,646 2,508 5,22 26,80 2,30 0,34<br />
115967 22,235 3,407 3,164 26,407 3,123 3,57 26,31 2,16 0,27<br />
115969 18,605 1,797 3,753 27,252 3,113 2,771 26,04 2,32 0,33<br />
115970 23,098 3,945 2,634 28,268 2,802 3,27 26,25 2,52 0,33<br />
115971 24,009 3,948 2,646 28,581 2,499 5,468 26,86 2,32 0,31<br />
115974 25,928 3,601 2,750 28,746 2,61 4,811 27,04 2,31 0,31<br />
115979 21,578 2,629 2,839 27,53 2,843 3,814 26,35 2,50 0,38<br />
115980 23,529 4,031 2,792 28,215 2,881 3,568 26,67 2,37 0,33<br />
115984 17,501 1,514 3,783 26,808 3,251 1,922 26,01 2,50 0,35<br />
126343 17,454 1,989 3,871 27,134 3,366 1,690 25,19 2,90 0,42<br />
126344 18,504 2,482 3,529 26,762 3,116 3,575 25,58 2,80 0,46<br />
484 KYRSTA – BOPLATS
Bilaga 2<br />
Figur 15.<br />
Figur 16.<br />
Cu<br />
Zn<br />
Appendix 2 till bilaga 8<br />
BILAGA 8 485
Figur 17.<br />
Figur 18.<br />
Fe<br />
Pb<br />
486 KYRSTA – BOPLATS
Figur 19.<br />
Figur 20.<br />
K<br />
Mn<br />
BILAGA 8 487
Figur 21.<br />
Mg<br />
488 KYRSTA – BOPLATS
Rapport över vedartsanalyser på material<br />
från Uppland, Ärentuna sn, Raä 327 Kyrsta 39B<br />
*Erik Danielsson<br />
Arbetet omfattar 31 kol- och vedprov från en undersökning<br />
av ett större boplat<strong>som</strong>råde samt två gravfält vid Kyrsta<br />
i Ärentuna sn strax norr om Uppsala. Undersökningarna<br />
föranleddes av byggandet av den nya E4:an<br />
Undersökningarna resulterade i spår efter åtskilliga förhistoriska<br />
huskonstruktioner fördelade på flera gårdslägen.<br />
Husen har varit upp till drygt 30 m långa och 4–7 m breda.<br />
De hustyper <strong>som</strong> påträffats kan dateras till allt från slutet<br />
av stenåldern (ca 2 000 f Kr) till slutet av vikingatiden<br />
(1000-talet e Kr). I anslutning till husen påträffades igenfyllda<br />
brunnar samt ett stort antal härdar, ugnar och gropar<br />
från olika typer av aktiviteter. Bland annat finns spår<br />
efter vad <strong>som</strong> tolkas <strong>som</strong> en ugn för keramikbränning.<br />
Det ena gravfältet låg omkring 100 m söder om boplatslämningarna<br />
och dateras till yngre järnålder (550<br />
e Kr–1050 e Kr). Det andra låg på ett mindre åkerimpediment<br />
omedelbart väster om boplatslämningarna och var<br />
betydligt äldre, förmodligen från århundradena kring 500<br />
f Kr, det vill säga slutet av bronsåldern eller början av järnåldern.<br />
(Textutdrag från <strong>SAU</strong>:s hemsida.)<br />
Kolet från de 31 proverna analyserades på vedart. Tall<br />
och björk dominerar i materialet följt av al, ek och gran (se<br />
Diagrammet visar trädslagens förekomst i procent av anläggningarna<br />
*Vedlab rapport 0415<br />
2004-05-31<br />
Kattås<br />
670 20 GLAVA<br />
Tfn: 0570/420 29<br />
E-post: vedlab@telia.com<br />
Bilaga 9 a<br />
diagrammet <strong>ned</strong>an). Det finns inga tydliga kopplingar<br />
mellan trädslag och anläggningstyp. T ex förekommer alla<br />
trädslagen i materialet från ugnarna. Kolet från de fyra<br />
stolphålen är också blandat. I tre av dem förekommer mer<br />
än ett trädslag, vilket talar för att kolet härstammar från<br />
omgivande kulturlager och inte har något med stolpen att<br />
göra. Det fjärde stolphålet, A 111477, innehåller bara ek<br />
och det är möjligt att det verkligen kommer från en stolpe.<br />
Tidigare undersökningar av obrända stolprester från Uppland<br />
visar dock att man ganska konsekvent har valt tall till<br />
takbärande stolpar.<br />
Av det för 14 C-datering utplockade materialet kommer<br />
hälften från trädslag där risken för hög egenålder är ganska<br />
stor (tall, ek och gran), hälften från sådana <strong>som</strong> lämpar sig<br />
bättre för datering (al, björk, asp och salix).<br />
Kolet från A 12818 bar spår av vedgnagande insekter.<br />
De flesta sådana angrepp kommer efter att trädet har dött.<br />
Risken för hög egenålder är därför stor för detta prov då<br />
veden troligtvis endera kommer från en torrfura eller har<br />
använts till något annat en tid innan den eldats.<br />
BILAGA 9 489
Analysresultat<br />
Anl. ID Anläggnings- Prov- Analyserad Trädslag Utplockat Övrigt<br />
typ mängd mängd för 14 C-dat.<br />
5431 1479 Smidesgrop 0.3g
Tabell över de vid analyserna framkomna<br />
trädslagen och deras egenskaper<br />
Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och Övrigt<br />
ålder användning<br />
Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten Motståndskraftigt mot Klibbalen invandrade<br />
Gråal Alnus incana till vattendrag. Gråalen är fukt. Brinner lugnt. söderifrån ca 5000 f Kr.<br />
Klibbal Alnus glutinosa mer anpassningsbar. Gråalen kom ungefär samtidigt<br />
med granen och<br />
samma väg <strong>som</strong> denna.<br />
Asp Populus tremula 120 år Inte så kräsen vad gäller Lätt och porös ved. Lätt För lövtäckt och barkbröd.<br />
jordmån. att klyva. Tålig mot röta.<br />
Stängselstolpar, båtar<br />
takspån.<br />
Asp/Salix Populus tremula/ 120/60 år Ibland är det omöjligt att<br />
Salix skilja asp från Salixsläktet.<br />
Björk Betula sp. 300 år Glasbjörken är knuten till Stark och seg ved. Red Glasbjörk bildar även<br />
Glasbjörk Betula pubescens fuktig mark, gärna i närhet skap, asklut, träkol. underarten Fjällbjörk.<br />
Vårtbjörk Betula pendula till vattendrag. Vårtbjörken Förutom veden har nävern<br />
är anspråkslös och trivs på haft stor betydelse <strong>som</strong><br />
torr näringsfattig mark.<br />
Båda arterna är ljuskrävande.<br />
råmaterial till slöjd.<br />
Ek Quercus robur 500– Växer bäst på lerhaltiga Hård och motståndskraftig Ekollonen har använts <strong>som</strong><br />
1000 år mulljordar men klarar mot väta. Båtbygge, grisfoder. Trädet har ofta<br />
också mager och stenig stängselstolp, stolpar, ansetts <strong>som</strong> heligt och<br />
mark. Vill ha ljus, skapar plogar, fat. kopplat till bl a Tor. Man<br />
själv en ganska luftig miljö talar ofta om 1 000-års ekar<br />
med rik undervegetation men de är sällan över<br />
med tex hassel. 500 år.<br />
Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Lätt och lös men ganska Bark till taktäckning.<br />
Tål beskuggning bra och seg ved. Ofta rakvuxen. Granbarr till kreatursfoder.<br />
konkurrerar därför lätt ut Ganska motståndskraftig<br />
andra arter. mot röta. Stolpar golvbrädor<br />
störar lieskaft,<br />
korgar.<br />
Salix Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad Mjuk och lätt ved. Dåligt Barken har använts till<br />
Stort släkte gäller jordmån. De flesta <strong>som</strong> bränsle och virke. garvning.<br />
med sälgar,<br />
pilar och viden<br />
arter är dock ljusälskande.<br />
Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på Stark och hållbar. Underbarken till nödmjöl,<br />
näringsrika jordar. Den är Konstruktionsvirke, stolpar, årsskott kokades för<br />
dock ljuskrävande och pålar, båtbygge, kärl (ej C-vitaminerna. Även <strong>som</strong><br />
blev snabbt utkonkurrerad för mat) takspån, tjärbloss, kreatursfoder.<br />
från de godare jordarna<br />
när granen kom.<br />
träkol, tjärbränning.<br />
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993.<br />
Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m .fl Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.<br />
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival<br />
2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.<br />
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och<br />
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade<br />
och färska vedprover.<br />
Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2004. Denna ges ut för att resultaten ska<br />
finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er<br />
rapport ingår i samlingen.<br />
BILAGA 9 491
Rapport över vedartsanalyser på<br />
material från Uppland, Gamla Uppsala sn.<br />
Raä 601 Björkgården och Ärentuna sn,<br />
Raä 329 Kyrsta<br />
Erik Danielsson*<br />
Arbetet omfattar tio kompletterande kol- och vedprover<br />
från två olika utgrävningar.<br />
Utgrävningarna vid Trekanten omfattade bebyggelselämningar<br />
med närmare 30 långhus, fördelade på två områden,<br />
ett sydligt och ett nordligt. Invid vardera boplatsen<br />
finns sedan tidigare kända gravfält.<br />
I det södra området hittades spår efter ett stort antal<br />
långhus. Det äldsta antas vara från bronsålderns äldre del,<br />
då den aktuella platsen nyligen hade stigit upp ur havet. De<br />
yngsta husen är förmodligen från slutet av den romerska<br />
järnåldern.<br />
På det norra området undersöktes fem byggnader vilka<br />
antas vara från romersk järnålder. Således har det åtminstone<br />
under romersk järnålder funnits två samtida bebyggelselägen.<br />
Analysresultat Trekanten<br />
* VEDLAB Vedanatomilabbet rapport 0439<br />
2004-05-31<br />
Kattås<br />
670 20 GLAVA<br />
Tfn: 0570/420 29<br />
E-post: vedlab@telia.com<br />
Bilaga 9 b<br />
I några av de romartida husen vid Trekanten hittades<br />
bevarade trärester efter de takbärande stolparna (textutdrag<br />
från <strong>SAU</strong>:s hemsida).<br />
Kyrstaproverna kommer från skelettgravar där dateringar<br />
har gjorts på benmaterial. P18 innehöll en två meter<br />
lång stav från en av gravarna.<br />
Fem prover analyserades från Trekanten. Fyra innehöll<br />
tall. Det femte, från en ugn, innehöll asp, hassel och gran.<br />
Inget av dessa tre trädslag är speciellt bra <strong>som</strong> bränsle men<br />
har ändå av någon anledning valts till ved i ugnen. Ur provet<br />
plockade jag ut en aspkvist <strong>som</strong> bör ge en datering utan<br />
besvärande egenålder.<br />
Kistorna och trästaven från Kyrsta är gjorda av tall. Att<br />
kistorna är av tall är det mest väntade men att staven också<br />
är det är lite underligt. Tallen är inte så bra till finare sniderier.<br />
Kanske har det varit en stör av något slag.<br />
Anl. ID Anläggnings- Prov- Analyserad Trädslag Utplockat Övrigt<br />
typ mängd mängd för 14 C-dat.<br />
17761 147 Hus 31 1,4g 1,4g 1 bit 1 bit tall Tall<br />
15598 93 Hus 29 29,0g
Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper<br />
Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och Övrigt<br />
ålder användning<br />
Asp Populus tremula 120 år Inte så kräsen vad gäller Lätt och porös ved. Lätt För lövtäckt och barkbröd.<br />
jordmån. att klyva. Tålig mot röta.<br />
Stängselstolpar, båtar,<br />
takspån.<br />
Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Lätt och lös men ganska Bark till taktäckning.<br />
Tål beskuggning bra och seg ved. Ofta rakvuxen. Granbarr till kreatursfoder.<br />
konkurrerar därför lätt ut Ganska motståndskraftig<br />
andra arter. mot röta. Stolpar, golvbrädor,<br />
störar lieskaft,<br />
korgar.<br />
Hassel Corylus avellana 60 år Ganska krävande på jord- Bildar lätt långa raka Vanligt träd på lövängar.<br />
mån. Vill gärna ha ljus men sega spön <strong>som</strong> använts<br />
tål beskuggning t ex i<br />
ekskog.<br />
till korgar och tunnband.<br />
Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på Stark och hållbar. Underbarken till nödmjöl,<br />
näringsrika jordar. Den är Konstruktionsvirke, årsskott kokades för<br />
dock ljuskrävande och blev stolpar, pålar, båtbygge, C-vitaminerna. Även <strong>som</strong><br />
snabbt utkonkurrerad från kärl (ej för mat) takspån, kreatursfoder.<br />
de godare jordarna när tjärbloss, träkol, tjärgranen<br />
kom. bränning.<br />
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning m m är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993.<br />
Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m fl Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.<br />
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival<br />
2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.<br />
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och<br />
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade<br />
och färska vedprover.<br />
Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen VEDLAB rapporter 2004. Denna ges ut för att resultaten ska<br />
finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995.<br />
BILAGA 9 493
RAPPORT ÖVER VEDARTSANALYS<br />
Ulf Strucke<br />
Analysprotokoll<br />
Landskap: Uppland Socken: Ärentuna<br />
Fastighet: Kyrsta RAÄ nr: 327 och 329<br />
Kategori: Boplats (327), gravfält (329).<br />
Analyserna av träkolet utfördes med mikroskop vid 200 respektive<br />
500 X förstoring. De analyserade fragmenten bröts<br />
isär och studerades i tvär-, radial- och tangentialsnitt. Underlag<br />
för bestämning utgjordes av referenssamling samt<br />
<strong>ned</strong>an angiven referenslitteratur.<br />
Träkolet var genomgående uppblandat med ler- och siltpartiklar.<br />
Den analyserade vikten är därför inte ett helt korrekt<br />
mått på mängden träkol i proverna. I samband med<br />
rensningen av proverna fragmenterades materialet ytterligare.<br />
I fig. 1 redovisas antal fragment per området. Inom<br />
område A är ek vanligast förekommande till skillnad från<br />
område B där tall dominerar. Den allmänna tendensen är<br />
dock likartad med ek och tall <strong>som</strong> huvudsakliga trädslag.<br />
Väljer man istället att studera förekomsten av antalet arter<br />
(fig. 2), ser man tydligt likheten mellan områdena. Skillnaden<br />
mellan de båda redovisningssätten skall förklaras med<br />
den sekundära fragmentering <strong>som</strong> skett i samband med<br />
provtagning och rengöring av proverna. Antalet prover<br />
inom område B är litet vilket förklarar de små avvikelser<br />
<strong>som</strong> förekommer.<br />
RAÄ 329<br />
AnalysId: 3877<br />
Provet A32386 var till större delen småfragment av trä<br />
från tall. I silten framkom även träkol av björk och en videart<br />
(Salix sp). De förkolnade materialet utgör troligen<br />
allmänt träkol <strong>som</strong> förekommer i det undersökta lagret.<br />
I prov PK8758 från A4388 påträffades endast bränt ben.<br />
De små fragmenten var svartbrända vilket förklarar förväxlingen.<br />
Även i PK11603 från A957 noterades små flisor<br />
av bränt ben.<br />
Referenser:<br />
Greguss, P. 1945. Bestimmung der Mitteleuropäischen<br />
Laubhöltzer und Sträucher auf xylotomischer Grundlage.<br />
Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest.<br />
Hather, J. G. 2000 The Identification of the Northern European<br />
Woods. Dorchester<br />
Mork, E. 1966. Vedanatomi. Oslo.<br />
Schweingruber, F. H. 1990. Anatomie europäischer Hölzer.<br />
Stuttgart.<br />
Schweingruber, F. H. 1978. Mikroskopische Holzanatomie.<br />
Zürich.<br />
Anläggning: 957 A Provnr: PK11603<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 3 Analyserat antal: 3<br />
Art: Tall Antal: 3<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Små fragment av bränt ben i provet.<br />
AnalysId: 3881<br />
Anläggning: 1068 A Provnr: PK8751<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 17 Analyserat antal: 17<br />
Art: Tall Antal: 17<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
Bilaga 9 c<br />
494 KYRSTA – BOPLATS
AnalysId: 3885<br />
Anläggning: 2150 A Provnr: Kp3<br />
Vikt: 3,3 Analyserad vikt: 3,3<br />
Fragment: 36 Analyserat antal: 36<br />
Art: Ek Antal: 36<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kvist.<br />
AnalysId: 3875<br />
Anläggning: 2175 A Provnr:<br />
Vikt: 0,7 Analyserad vikt: 0,7<br />
Fragment: 17 Analyserat antal: 17<br />
Art: Björk Antal: 3<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kvist. Vald för 14 C-datering.<br />
Art: Salix sp Antal: 14<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kraftigt rötad före förbränning. Ej tillvaratagen.<br />
AnalysId: 3864<br />
Anläggning: 2915 A Provnr: PL9022<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 8 Analyserat antal: 8<br />
Art: Björk Antal: 8<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Östra kvadranten. Stam.<br />
AnalysId: 3865<br />
Anläggning: 2915 A Provnr: PK9023<br />
Vikt: 0,2 Analyserad vikt: 0,2<br />
Fragment: 3 Analyserat antal: 3<br />
Art: Tall Antal: 3<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Västra kvadranten. Stam.<br />
AnalysId: 3876<br />
Anläggning: 2980 A Provnr: PK9603<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 6 Analyserat antal: 6<br />
Art: Björk Antal: 6<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3886<br />
Anläggning: 4388 A Provnr: PK8757<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 4 Analyserat antal: 4<br />
Art: Tall Antal: 4<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam. PK 8758 Bränt ben.<br />
BILAGA 9 495
AnalysId: 3882<br />
Anläggning: 5403 A Provnr: PK11877<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 2<br />
Fragment: 2 Analyserat antal: 2<br />
Art: Tall Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3883<br />
Anläggning: 5403 A Provnr: PK12021<br />
Vikt: 0,3 Analyserad vikt: 0,3<br />
Fragment: 1 Analyserat antal: 1<br />
Art: Tall Antal: 1<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kvist. Kan ha varit innesluten i stam.<br />
AnalysId: 3880<br />
Anläggning: 8768 A Provnr: PK9619<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 5 Analyserat antal: 5<br />
Art: Tall Antal: 5<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar:<br />
Art: Ek Antal: 19<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam<br />
AnalysId: 3879<br />
Anläggning: 8768 A Provnr: Pk9618<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 2 Analyserat antal: 2<br />
Art: Tall Antal: 1<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Ej tillvaratagen.<br />
Art: Salix sp Antal: 1<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Vald för 14 C-datering.<br />
AnalysId: 3869<br />
Anläggning: 8789 A Provnr: PK8995<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 5 Analyserat antal: 5<br />
Art: Tall Antal: 5<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3870<br />
Anläggning: 8789 A Provnr: PK8996<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 7 Analyserat antal: 7<br />
Art: Tall Antal: 7<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
496 KYRSTA – BOPLATS
AnalysId: 3871<br />
Anläggning: 8789 A Provnr: PK8997<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 3 Analyserat antal: 3<br />
Art: Tall Antal: 3<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3866<br />
Anläggning: 12209 A Provnr: PK1<br />
Vikt: 2,2 Analyserad vikt: 2,2<br />
Fragment: 9 Analyserat antal: 9<br />
Art: Björk Antal: 9<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Provet krossat. Stam.<br />
AnalysId: 3867<br />
Anläggning: 12209 A Provnr: PK2<br />
Vikt: 0,7 Analyserad vikt: 0,7<br />
Fragment: 19 Analyserat antal: 19<br />
Art: Lövträd Antal: 19<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Asp (Populus Sp) eller Videart (Salix sp).<br />
AnalysId: 3868<br />
Anläggning: 14260 A Provnr: PK200020<br />
Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5<br />
Fragment: 9 Analyserat antal: 9<br />
Art: Ek Antal: 9<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kvist. Kan ha varit innesluten i stam.<br />
AnalysId: 3860<br />
Anläggning: 117312 A Provnr: P1445<br />
Vikt: 0,2 Analyserad vikt: 0,2<br />
Fragment: 22 Analyserat antal: 22<br />
Art: Björk Antal: 4<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Ej tillvaratagen.<br />
Art: Ek Antal: 18<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Kvist. Vald för 14 C-datering.<br />
BILAGA 9 497
RAÄ 327<br />
AnalysId: 3859<br />
Anläggning: 30532 B Provnr: P695<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 6 Analyserat antal: 6<br />
Art: Tall Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Ej tillvarataget.<br />
Art: Lönn Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Vald för 14 C-datering.<br />
Art: Ek Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Ej tillvarataget.<br />
AnalysId: 3855<br />
Anläggning: 32386 B Provnr: P1130<br />
Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5<br />
Fragment: över 100 Analyserat antal: 34<br />
Art: Tall Antal: 30<br />
Material: Trä<br />
Kommentar: Över 100 fragment.<br />
Art: Björk Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar:<br />
Art: Salix sp Antal: 2<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar:<br />
AnalysId: 3857<br />
Anläggning: 32905 B Provnr: P1183<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 7 Analyserat antal: 7<br />
Art: Ek Antal: 7<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3858<br />
Anläggning: 120755 B Provnr: PK124581<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 7 Analyserat antal: 7<br />
Art: Tall Antal: 7<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
AnalysId: 3856<br />
Anläggning: 124298 B Provnr: P1028<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 14 Analyserat antal: 14<br />
Art: Tall Antal: 13<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam.<br />
Art: Lövträd Antal: 1<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Ej tillvarataget.<br />
498 KYRSTA – BOPLATS
AnalysId: 3861<br />
Anläggning: 11463 B Provnr: P887<br />
Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1<br />
Fragment: 19 Analyserat antal: 19<br />
Art: Ek Antal: 19<br />
Material: Träkol<br />
Kommentar: Stam<br />
BILAGA 9 499
MAKROFOSSILANALYS RAPPORT,<br />
KYRSTA<br />
*Anneli Ekblom<br />
På uppdrag av <strong>SAU</strong> har makrofossilanalys utförts på jordprover<br />
från boplat<strong>som</strong>råde Kyrsta. Proverna bestod av fyllning<br />
ifrån härdar, gropar och stolphål från hus. Syftet med<br />
analysen var att med hjälp av de botaniska makrofossilierna<br />
belysa rumslig organisation i husen, och funktion av<br />
övriga anläggningar. Ytterligare en målsättning var att belysa<br />
platsens närmiljö och resursutnyttjande på platsen.<br />
Preparering<br />
En provmängd på ca 2 liter togs ut i fält från varje anläggning.<br />
Därefter preparerades en delmängd (ca 1 liter) och<br />
analyserades. I de fall förekomsten av förkolnat material<br />
var måttlig till hög preparerades hela provmängden. 72<br />
prover preparerades och totalt processades ca 70 liter jord.<br />
Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes<br />
innan preparering. Kaustiksoda tillsattes för att dispergera<br />
proverna. Preparering gjordes genom en kombination av<br />
slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10<br />
liters hink under det att vatten tillsattes. Principen för<br />
denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet<br />
att lägga sig på ytan av lösningen, medan det minerogena<br />
sjunker till botten. Lösningen hälls sedan successivt av<br />
och sållas sedan genom ett såll med 0,25 mm maskvidd.<br />
Denna process upprepas flera gånger tills inget organiskt<br />
material längre kan observeras.<br />
Proverna analyserades i 10–40 x förstoring med hjälp<br />
av ett stereomikroskop. Bestämningen av fröerna gjordes<br />
med hjälp av referenslitteratur Beijerink (1969), Bergren<br />
(1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Jacomet (1989), Anderberg<br />
(1994). I analysen från boplatsdelen har endast förkolnat<br />
material beaktats, övriga påträffade färska fröer och<br />
annat växtmaterial har betraktats <strong>som</strong> recent då de inte kan<br />
skiljas från moderna fröer. Då det gäller brunnsproverna<br />
har den fuktiga miljön gynnat bevaringen av färska fröer.<br />
Här beaktas samtliga färska fröer <strong>som</strong> förhistoriska. Att<br />
moderna fröer finns i materialet kan dock inte uteslutas.<br />
Efter<strong>som</strong> antalet prover var mycket stort utformades<br />
analysarbetet i syfte att få en översikt över det totala antalet<br />
provtagna kontexter. Därför analyserades samtliga prover<br />
snabbt och därefter gjordes en ytterliggare analys av innehållsrika<br />
prover, i syfte att försäkra sig om att samtliga<br />
identifierbara makrofossilier plockats ut. Analyserade pro-<br />
*Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och<br />
pollenanalys<br />
GEARK Rapporter 14<br />
Bilaga 10<br />
ver och påträffade förkolnade makrofossilier presenteras i<br />
appendix II och I. Mängden träkol och färskt trä har uppskattats<br />
till antal och denna uppskattning är relativ (x: mkt<br />
sparsamt, xx: sparsamt, xxx: måttligt, xxxx: rikligt, xxxxx:<br />
mycket rikligt). Fragmenterade sädeskorn och andra fröer<br />
presenteras i appendix I uppskattade till minimumantal.<br />
Analysresultat från<br />
huskonstruktioner<br />
Hus 1<br />
Åtta prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll måttliga till höga mängder av träkol, och små<br />
mängder recenta fröer (se appendix II). I ett antal anläggningar<br />
förekom tecken på sprutslagg. Totalt framkom 3<br />
sädeskorn varav ett kunde bestämmas närmare till vete (se<br />
appendix I).<br />
Hus 2<br />
Tio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små mängder av träkol, och mycket små mängder<br />
recenta fröer. Inga tecken på sprutslagg förekom. I proverna<br />
framkom 9 sädeskorn <strong>som</strong> ej kunde bestämmas närmare<br />
till art. Ogräsfrö förekom i endast 2 fall, representerat av<br />
våtarv och ett ej närmare bestämt frö från slideväxt.<br />
Hus 3<br />
Sju prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll höga mängder av träkol, och små mängder recenta<br />
fröer, med undantag av A9409. I ett antal anläggningar<br />
förekom tecken på sprutslagg. Innehållet av förkolnade<br />
fröer var sparsamt. Totalt framkom 12 sädeskorn. I anläggning<br />
9314 förekom dock ett antal sädeskorn, 2 ej bestämda<br />
till art samt 2 respektive 4 bestämda till korn obestämt och<br />
skalkorn. Här förekom även 4 fröer av målla.<br />
Hus 4<br />
Elva prover analyserades från grophusets olika delar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol, från mycket små till<br />
rikliga mängder. I proverna påträffades relativt små mängder<br />
färska fröer, dominerade av målla. Här förekom en större<br />
mängd förkolnade fröer jämfört med andra kontexter. 14<br />
obestämda sädeskorn påträffades. Flertalet förekom i<br />
500 KYRSTA – BOPLATS
A41887 och 110519. Här påträffades 3 korn från bröd-<br />
/kubbvete, samt 3 obestämt korn av obestämd vete. 3 korn<br />
påträffades pclså, i ett fall bestämt till skalkorn. I samma anläggning<br />
påträffades även 2 korn av havre. Andelen ogräsfröer<br />
var relativt låg, representerade av Galium (8 st).<br />
Hus 5<br />
Ett stort antal prover (60) analyserades ifrån stolphål associerade<br />
med Hus 5. Syftet var dels att identifiera lämpligt<br />
material till datering, dels att med hjälp av makrofossilanalysen<br />
diskutera tidställning av huset, <strong>som</strong> i fält förmodades<br />
ha en senneolitisk datering. Ett ytterliggare antal prover<br />
analyserades även från anläggningar i anslutning till Hus 5<br />
och även dessa diskuteras här. Generellt innehöll proverna<br />
från stophålsfyllningarna till Hus 5 små till mycket små<br />
mängder träkol och små mängder recenta fröer. Trots att<br />
ett så stort antal prover analyserades påträffades enbart ett<br />
fåtal sädeskorn (16) varav huvudelen är obestämbara.<br />
Bland de bestämbara sädeskornen identifierades korn, ej<br />
närmare bestämbara till art. Ogräsfröer förekom mycket<br />
sällsynt i samtliga prover. Med tanke på mängden analyserade<br />
prover var den mycket sparsamma förekomsten av<br />
sädeskorn och ogräsfröer anmärkningsvärd. Makrofossilt<br />
materialet från dessa anläggningar kan dock inte sägas<br />
särskilja sig från övriga anläggningar, varför det inte är<br />
möjligt att diskutera tidställning på basis av makrofossilmaterialet.<br />
Övriga anläggningar, gropar och härdar påträffade i anslutning<br />
till Hus 5 innehöll i jämförelse med stolphålsfyllningarna<br />
stora mängder träkol (A54449, 15855, 54307,<br />
14389, 15632 härd). I ett fåtal anläggningar, <strong>som</strong> A15937<br />
tolkad <strong>som</strong> en kokgrop, förekom även sprutslagg tillsammans<br />
med höga mängder träkol. Fyllningen ifrån dessa anläggningar<br />
skiljer sig alltså märkbart ifrån stolphålen i Hus<br />
5. I en härd i anslutning till Hus 5 (A15632) samt i en anläggning<br />
troligen tillhörande Hus 5 (A14389) påträffades<br />
ett bröd-/matskorpeliknande fragment <strong>som</strong> skickats till<br />
Ann-Marie Hansson, Arkeologiska forskningslaboratoriet,<br />
för vidare analys.<br />
Hus 6<br />
18 prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll måttliga till höga mängder av träkol, och relativt<br />
små mängder recenta fröer. I ett fåtal anläggningar förekom<br />
tecken på sprutslagg. Innehållet av förkolnade fröer<br />
var mycket sparsamt. Totalt framkom endast 2 sädeskorn,<br />
ej bestämda till art. Ett antal ogräsfröer förekom i de olika<br />
anläggningar <strong>som</strong> fröer av målla (4) samt måra (3).<br />
Hus 7<br />
Nio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små till måttliga mängder träkol. Andelen recenta<br />
fröer var låg, förutom i A11802 där ett flertal färska fröer<br />
förekom, dominerade av fröer från björk. Proverna innehöll<br />
små mängder förkolnade fröer. Endast 5 fragment av<br />
sädeskorn påträffades, ej närmare bestämbara till art, samt<br />
ett mindre antal ogräsfröer dominerade av måra. Inget<br />
slagg påträttades.<br />
Hus 8<br />
17 prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll generellt små mängder av träkol. Andelen recenta<br />
fröer var generellt låg med undantag av A36023 <strong>som</strong> innehöll<br />
ett större antal färska fröer av målla. Totalt framkom 6<br />
sädeskorn varav samtliga ej kunnat bestämmas närmare till<br />
art. Ett antal ogräsfröer, framför allt målla. framkom även.<br />
Hus 10<br />
Sju prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll mycket små mängder av träkol och inga förkolnade<br />
fröer. Inga tecken på sprutslagg förekom i anläggningarna.<br />
Hus 11<br />
14 prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol, från mycket små till<br />
små. Anläggning 36457 innehöll dock rikliga mängder<br />
träkol och skiljde sig därför från övriga anläggningar. Generellt<br />
påträffades ett fåtal fröer. I anläggning A36374 och<br />
A36441 påträffades enstaka sädeskorn, ej närmare bestämbara..<br />
I A36441 identifierades ett större antal (9) fröer av<br />
våtarv, ett antal fröer från måra samt enstaka fröer av gräs<br />
och målla. I A36472 påträffades 2 fröer av målla samt enstaka<br />
fröer av våtarv och måra. Tecken på sprutslagg förekom<br />
i två anläggningar, A36457 och A36457. I A36441 påträffades<br />
ett bröd-/matskorpeliknande fragment <strong>som</strong><br />
skickats till Ann-Marie Hansson, Arkeologiska forskningslaboratoriet,<br />
för vidare analys.<br />
Hus 12<br />
Nio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol, från mycket små till<br />
måttliga. I A31233 påträffades mycket rikligt med träkol.<br />
Andelen recenta fröer var relativt låg, dominerade av målla.<br />
Proverna innehöll större mängder förkolnade fröer jämfört<br />
med prover ifrån andra hus. 15 sädeskorn påträffades,<br />
varav flertalet ej kunde bestämmas. Ett flertal sädeskorn<br />
påträffades i A31233. Här framkom 3 korn av havre, ett<br />
skalkorn samt 4 obestämda sädeskorn. Här framkom också<br />
ett antal ogräsfröer av målla samt ett frö av måra. I anläggning<br />
A31263 framkom enstaka sädeskorn, i ett fall bestämt<br />
till korn, samt enstaka fröer av målla och småsnärjmåra<br />
samt ett antal fröer från våtarv. Sprutslagg förekom i an-<br />
BILAGA 10 501
läggningarna 31263, 31404 och 31233. I anläggning 52947<br />
framkom en större mängd sprutslagg.<br />
Hus 13<br />
Fem prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll mycket små till små mängder av träkol. Endast 2<br />
sädeskorn påträffades i anläggning 34668 respektive 57645.<br />
Dessa kunde ej bestämmas närmare till art. Inga tecken på<br />
sprutslagg förekom i anläggningarna.<br />
Hus 14<br />
12 prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små till måttliga mängder träkol. Andelen recenta<br />
fröer var generellt låg, dominerad av målla. Proverna innehöll<br />
mycket små mängder förkolnade fröer. Endast 2 möjliga<br />
fragment av sädeskorn påträffades. Av ogräsfröerna<br />
dominerade. Ett fåtal ogräsväxter påträffades, från målla<br />
och nejlikväxt. I övrigt framkom återkommande i anläggningarna<br />
fragment av granbarr. Inga tecken på sprutslagg<br />
förekom i någon av anläggningarna.<br />
Hus 15<br />
Nio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små mängder träkol. Provet innehöll inga färska<br />
fröer. Proverna innehöll små mängder förkolnade fröer. 3<br />
sädeskorn påträffades, 2 bestämdes till skalkorn medan övriga<br />
ej kunde bestämmas närmare till art. Ett fåtal fröer<br />
från målla och stjärnblomma påträffades även.<br />
Hus 16<br />
Hus 16 har preliminärt daterats till bronsålder. 4 prover<br />
analyserades från husets mittstolpar. Proverna innehöll<br />
mycket små till små mängder träkol. Inga recenta fröer<br />
förekom. Proverna innehöll endast ett förkolnat fragment<br />
av målla samt endast enstaka recenta fröer.<br />
Hus 17<br />
Fyra prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små till måttliga mängder träkol. Inga recenta<br />
fröer förekom. Proverna innehöll små mängder förkolnade<br />
fröer. Endast 2 fragment av sädeskorn påträffades, av kubb-/<br />
brödvete samt ett obestämt sädeskorn. Inga ogräsfröer påträffades.<br />
Hus 18<br />
Nio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll mycket små till små mängder kol. I proverna påträffades<br />
måttliga mängder färska fröer. Endast i ett prov förekom<br />
förkolnade fröer, av obestämda sädeskornsfragment.<br />
Hus 19<br />
Nio prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol, från små till rikliga<br />
mängder. I proverna förekom måttliga mängder förkolnade<br />
fröer. 13 sädeskorn påträffades, flertalet i A34568. Här<br />
påträffades korn från bröd/kubb vete, obestämt vete samt<br />
korn, ej närmare bestämt till art. Ett antal (5) korn påträffades<br />
även <strong>som</strong> var alltför fragmenterade för vidare bestämning.<br />
I samma anläggning förekom även ogräsfröer<br />
från måra tillsammans med enstaka exemplar från starr,<br />
gräs och slideknäväxter. I övriga anläggningar förekom enstaka<br />
fröer från målla.<br />
Hus 21<br />
Fem prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små till måttliga mängder träkol. Proverna innehöll<br />
inga recenta fröer och endast ett obestämt förkolnat<br />
frö. En mindre mängd slagg påträffades i A 30501.<br />
Hus 23<br />
Fyra prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll mycket små till måttliga mängder träkol. Proverna<br />
innehöll endast 2 förkolnade frön av målla och stjärnblomma<br />
samt ett färskt frö.<br />
Hus 26<br />
Sju prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol från mycket små till<br />
måttliga mängder. Endast ett fåtal färska fröer påträffades.<br />
Proverna innehöll endast ett ogräsfrö av småsnärjmåra.<br />
Hus 27<br />
Sex prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll varierande mängder träkol från mycket små till<br />
måttliga/rikliga mängder. Andelen recenta fröer var mycket<br />
låg. Proverna innehöll små mängder förkolnade fröer.<br />
Endast 5 fragment av sädeskorn påträffades, av skalkorn,<br />
ett möjligt rågkorn samt ett obestämt sädeskorn, flertalet i<br />
anläggning 119833. I samma anläggning påträffades även<br />
ett frö <strong>som</strong> preliminärbestämts <strong>som</strong> nässla. I A11978 påträffades<br />
4 förkolnade fröer av målla, samt ett frö från<br />
stjärnblomma.<br />
Hus 29<br />
Sex prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll mycket små till små mängder träkol. Endast ett<br />
fåtal färska fröer förekom. Proverna innehöll endast ett förkolnat<br />
fragment av ett obestämt sädeskorn.<br />
502 KYRSTA – BOPLATS
Hus 30<br />
24 prover analyserades från husets mittstolpar. Proverna<br />
innehöll små mängder träkol och rel rikligt med benfragment,<br />
framför allt i A56531. Proverna innehöll endast ett<br />
fåtal förkolnade fragment av sädeskorn samt ett fåtal<br />
ogräsfröer.<br />
Hus 32<br />
Tre prover analyserades. Proverna innehöll måttliga till rikliga<br />
mängder träkol. Proverna innehöll inga färska fröer. 6<br />
obestämda sädeskorn påträffades. Här påträffades ett korn<br />
från bröd-/kubbvete, samt 1 obestämt korn. Ett ogräsfrö<br />
påträffades, representerad av måra (Galium spp).<br />
Hus 34<br />
Sju prover analyserades ifrån hus 34. Proverna innehöll<br />
små till måttliga mängder träkol. I A15406 förekom stora<br />
mängder sprutslagg och sprutslagg förekom även i A13722.<br />
I proverna påträffades 11 sädeskorn, varav 3 bestämdes till<br />
korn och ytterliggare enstaka sädeskorn till vete och havre.<br />
Ett antal ogräsfröer av måra (Galium spp) påträffades även.<br />
Grophusen<br />
Fyra prover analyserades ifrån Grophus 1, från olika delar<br />
av huset. Proverna innehöll små mängder träkol och inga<br />
färska fröer eller förkolnade fröer. Ytterliggare 5 prover<br />
analyserades ifrån Grophus, 2, 4, 5 och 6. Proverna innehöll<br />
mycket små till små mängder träkol. Proverna innehöll 7<br />
förkolnade fragment av sädeskorn, varav 2 kunde bestämmas<br />
till havre. Måra förekom förkolnat i några av proverna.<br />
I Grophus 2, A11704, påträffades ett bröd-/matskorpeliknande<br />
fragment <strong>som</strong> skickats till Ann-Marie Hansson,<br />
Arkeologiska forskningslaboratoriet, för vidare analys.<br />
Analysresultat ifrån anläggningar<br />
Ytterliggare prover ifrån gropar, härdar och stolphål utan<br />
direkt anslutning till huskonstruktion analyserades (se appendix<br />
2). Förekomsten av sädeskorn var i dessa anläggningar<br />
något större än vad <strong>som</strong> var fallet i övriga analyserade<br />
anläggningar.<br />
Analysresultat ifrån<br />
brunnskontexter<br />
A49309<br />
Makrofossilmaterialet skiljer markant i A49309 jämfört<br />
med övriga brunnsliknande anläggningar och ger en tydlig<br />
brunnssignal. En detaljerad analys av brunnens lager har<br />
inte gjorts. Tolkningen baseras på beskrivningen gjord i<br />
fält. Enligt den stratigrafiska fältbeskrivningen bör anläggningen<br />
kanske betraktas <strong>som</strong> två faser, en äldre och en<br />
yngre fas. Den äldre brunnen, 2,17 m djup med en diameter<br />
<strong>som</strong> är svår att uppskatta, bestod av 3 lager. I detta lager<br />
togs ett makroprov. Denna anläggning skärs av en något<br />
yngre brunn, 2,33 m djup och 2,15 m i diameter. I den understa<br />
delen förekom endast ett lager bestående av mörkt<br />
grå lera med rostutfällningar. I detta lager påträffades ett<br />
flertal trädgrenar. Makroprov togs i detta lager. Överliggande<br />
båda dessa <strong>ned</strong>grävningar förekom ett lager av grå lera<br />
med rostutfällningar. Även här togs ett makroprov. Det<br />
översta lagret bestod av en mörk grå lera, humös med skärvsten,<br />
detta representerar troligen fyllnadsmaterial, kanske<br />
från boplatsmaterial. Den största diametern på brunnen/<br />
brunnarna/brunnssystemet var 5,38 m.<br />
Totalt har 6 prover ifrån brunnens lager analyserats.<br />
I samtliga fall (förutom 200176) preparerades en provmängd<br />
på 500 ml, samtliga i såll med 0,25 mm maskvidd.<br />
Samtliga prover innehöll små till måttliga mängder kol,<br />
men inga förkolnade fröer. Samtliga lager innehöll insektsrester<br />
<strong>som</strong> analyseras av Magnus Hellqvist. Samtliga påträffade<br />
fröer presenteras i tabell 1. En indelning har gjorts<br />
mellan odlingsväxter, kulturmarksväxter, ettåriga respektive<br />
fleråriga och ängsväxter (cf Engelmark 1995:57-68)<br />
och sammanfattande diagram presenteras i fig 1.<br />
Pm 200171 domineras ängsmarksväxterna av fröer från<br />
växter <strong>som</strong> kan associeras till en frisk till fuktig miljö,<br />
så<strong>som</strong> tåg (Juncus spp.), gräs (Poaceae spp.) och gåsört (Potentilla<br />
anserina). Kulturmarksväxterna dominerades av<br />
kväveälskande arter. Den betesindikerande växten, gårdsgroblad<br />
(Plantago major), förekom i ett större antal (31).<br />
Andra företrädda växter <strong>som</strong> våtarv (Stellaria media) associeras<br />
även till näringsrik och frisk mark. I övrigt förekom<br />
växter <strong>som</strong> trampört (Polygonum aviculare), besksöta<br />
(Solanum nigrum), trampört (Polygonum aviculare), slideväxter<br />
(Polygonaceae), sump fräne-typ (Rorippa palustris),<br />
besksöta (Solanum nigrum) och svinmålla-typ (Chenopodium<br />
album coll.) i mindre mängder. Inga odlingsväxter<br />
förekom i detta prov.<br />
I pm 200173 förekom, i stort sett, en liknande representation<br />
av arter <strong>som</strong> i pm 200171. Bland ängsmarksväxterna<br />
är andelen starrväxter dock högre medan andelen gräs är<br />
betydligt mindre. Gåsörten är också fortsatt väl företrädd.<br />
Bland kulturmarksväxterna är gårdsgroblad betydligt<br />
mindre väl representerad (9). Andelen våtarv är dock<br />
mycket större (66) lik<strong>som</strong> besksöta och svinmålla. 4 fröer<br />
av hallon påträffades även. I detta prov förekom ett från av<br />
lin (linum usitatissimum).<br />
I pm 200174 minskar andelen ängsmarksväxter markant<br />
jämfört med pm 200171 och pm 200172, andelen tåg<br />
är mycket liten (14), jämfört med 200171, 200173, och<br />
starr och gåsört är företrädda i måttliga mängder (13-14).<br />
Bland kulturmarksväxterna är gårdsgroblad något bättre<br />
BILAGA 10 503
epresenterad än i pm 200173 (19). Andelen våtarv är fortsatt<br />
hög (66), och svinmålla är representerad med liknande<br />
mängder <strong>som</strong> i pm 200173. I detta prov förekom ett från av<br />
lin.<br />
Fördelningen av arter i Pm 200175 skiljer sig markant<br />
från övriga prover från brunnen. Mängden fröer är betydligt<br />
mindre än i övriga prover. Andelen ängsmarksväxter är<br />
här mycket låg, med enstaka förekomster av tåg, gräs och<br />
Brunn A 200170 200171 200172 200173 200174 200175 200176<br />
49309,<br />
Kyrsta<br />
odlade<br />
växter<br />
lin (linum usitatissimum) 1 1<br />
ogräs/<br />
kulturmarksväxter,<br />
1-åriga<br />
dån obestämd (Galeopsis indet) 1 2 2<br />
fibbla (Leontodon) 1<br />
hallon (Rubus idaeus-typ) 4 1<br />
korgblommig (Asteraceae) 1<br />
måra (Galium sp) 1<br />
narv (Arenaria-typ) 1<br />
penningört (Thlaspi arvense) 1 1<br />
senap (Sisymbrium-typ) 1<br />
slideväxter (Polygonaceae) 6 9 5 2<br />
sump fräne-typ (Rorippa palustris) 6<br />
Svinmålla-type (Chenopodium album coll.) 7 15 16 4 117<br />
svinmolke (Sonchus asper) 1<br />
syra (Rumex spp) 2<br />
topp/hampdån (Galopsis bifida/speciosa) 1<br />
trampört (Polygonum aviculare) 19 16 11<br />
vanlig pilört (Persicaria lapathifolium) 1<br />
våtarv (Stellaria media) 11 66 67 63<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus) 1<br />
ogräs/<br />
kulturmarksväxter,<br />
fleråriga<br />
gårdssgroblad (Plantago major) 31 9 19 3 5<br />
brännässla (Urtica dioica) 6 1<br />
Ängsväxter<br />
glim (Silene-typ) 1 1<br />
besksöta (Solanum nigrum) 5 12 5 20<br />
brunskära (Bidens tripertita) 2 3<br />
gräs (Poaceae spp) 64 17 2 1<br />
gåsört (Potentilla anserina) 26 37 13 2<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae) 3 4 2<br />
kransblommig (Lamicaeae) 1<br />
nate (Potamogeton) 1 14 2<br />
tåg (Juncus) 152 167 14 3<br />
Rosaceae indet. 10 14 1<br />
starr (Cyperaceae spp.) 3 30 13 1<br />
oidentifierad 3 10 10 4<br />
Antal 0 337 0 394 166 44 192<br />
Övrigt kransalgssporer (Characeae) 1 3<br />
mollusk 4 1 2<br />
träkol x xx xx xx xxx x<br />
Tabell 1. Representerade arter i brunn A49309.<br />
504 KYRSTA – BOPLATS
epresentanter från nejlikfamiljen. Bland kulturmarksväxterna<br />
är endast besksöta väl representerad (20 st).<br />
Pm 200175 var mycket litet, 200 ml bestående huvudsakligen<br />
av organisk material. I fält fanns en misstanke att<br />
detta skulle röra sig om en möjlig deponering av lin för rötning,<br />
dock påträffades inga fröer eller kapslar av lin. Provet<br />
innehöll dock ett stort antal målla och våtarv. Ängsväxter<br />
var representerade i endast små mängder. I pm 200170 och<br />
200172 påträffades inga fröer, förkolande eller subrecenta,<br />
dessa prover innehöll också mycket små mängder träkol.<br />
Sammantaget indikerar samtliga prover en öppen, kulturpåverkad<br />
vegetation. Den dominerande floran utgörs av<br />
ängsmarksväxter varav flertalet indikerar en fuktig miljö.<br />
Flertalet av kulturmarksväxterna, lik<strong>som</strong> ett antal av ängsmarksväxterna,<br />
indikerar näringsrika förhållanden och<br />
möjligen gödsling. Detta tillsammans med den höga förekomsten<br />
av gårdsgroblad antyder dels att brunnen använts<br />
för vattning av djur, dels också att området i sin helhet kan<br />
ha använts för bete (se Engelmark 1995, för en liknande<br />
diskussion). En mycket liknande signal ges från brunnen<br />
A9952 i Vaxmyra (RAÄ 326) (Ekblom 2004). I brunnen<br />
förekom också 2 fröer ifrån odlat lin. Möjligen har brunnen<br />
även använts till att röta lin. Dock är förekomsten av<br />
fröer så liten att det inte kan uteslutas att de deponerats i<br />
brunnen <strong>som</strong> avfall (tabell 1).<br />
Övriga brunnsliknande anläggningar<br />
Majoriteten av de provtagna brunnsliknande anläggningarna<br />
innehöll framför allt förkolnade fröer och subrecenta<br />
fröer <strong>som</strong> kan associeras med en brunnsmiljö.<br />
I A1353 förekom dock brunnsindikerande makrofossil<br />
i ett av lagren (Pm 200141) i form av ett större antal (27)<br />
fossila sporer av familjen kransalger (Chara), tillhörande<br />
divisionen grönalger Detta är anmärkningsvärt många<br />
jämfört med vad <strong>som</strong> framkom i samtliga lager i A49309.<br />
Dessa växer i vatten, framför allt kalkhaltiga näringsfattiga<br />
sjöar, och indikerar definitivt en vattenmiljö. De omges<br />
ofta av ett lager av kisel, varför de är mer resistenta mot<br />
<strong>ned</strong>brytning än vad fröer är. Förekomsten av denna mängd<br />
av Chara, i detta lager indikerar att fröer ifrån växter relaterade<br />
till en brunnsmiljö inte har bevarats. Övriga lager i<br />
samma anläggning innehöll enbart enstaka färska fröer,<br />
inga typiska våtmarksväxter. Samtliga prover innehöll små<br />
mängder träkol.<br />
A11808 innehöll anmärkningsvärt stora mängder förkolnade<br />
sädeskorn jämfört med vad <strong>som</strong> framkommit i övriga<br />
anläggningar på platsen. I Pm 52795 framkom 32 fragment<br />
av obestämda sädeskorn (ca 10 hela). Här framkom<br />
även 2 fragment av hasselnötsskal. Pm 52796 innehöll ett<br />
större antal målla (10) samt enstaka fröer av måra och gräs,<br />
och obestämda sädeskorn. Anläggningen <strong>som</strong> helhet innehöll<br />
även enstaka fragment av färska ben och måttliga<br />
mängder träkol. Övriga provtagna brunnsliknande anläggningar<br />
innehöll ett mindre antal förkolnade sädeskorn.<br />
I A114930 påträffades 3 identifierade sädeskorn (skalkorn)<br />
samt fragment från uppskattningsvis 10 sädeskorn i Pm<br />
52879 och 52881. Pm 52879 innehöll även ett fragment av<br />
sprutslagg samt enstaka färska ben och små mängder<br />
träkol. (Pm 52882 från denna anläggning har ännu ej preparerats<br />
efter<strong>som</strong> provmängden var mycket liten). I anläggning<br />
11580 påträffades enstaka sädeskorn, ej närmare<br />
bestämda till art. Enstaka till rikliga mängder ben påträffades<br />
även, framför allt i Pm 200149. Enstaka fragment av<br />
sprutslagg fanns i Pm 200149 och 200145. A42011 innehöll<br />
mycket små till små mängder träkol och enstaka färska<br />
ben. Pm 52768 innehöll endast måttliga mängder färska<br />
ben.<br />
Frånvaron av subrecenta (färska fröer) i dessa anläggningar<br />
kan bero på att fröerna inte har bevarats då brunnarna<br />
blivit uttorkade efter användning. Detta förefaller<br />
vara fallet i A1353. Övriga anläggningar innehöll en relativt<br />
stor mängd förkolnat material, bl a sädeskorn. Detta indikerar<br />
att de fyllts igen med boplatsmaterial.<br />
Diskussion<br />
Den sparsamma mängden påträffade makrofossil är inte<br />
anmärkningsvärd om man jämför med andra utgrävda<br />
järnåldersboplatser längs med E4-sträckningen (Ranheden<br />
pers kommunikation, Ekblom 2004). En inbördes jämförelse<br />
mellan fördelningen av makrofossil i huskonstruktionerna<br />
och mellan huskonstruktionerna låter sig därför<br />
inte göras. Diskussionen <strong>ned</strong>an kommer därför att koncentrera<br />
sig på en jämförelse mellan representerade sädeskorn<br />
på Kyrsta och andra platser i regionen.<br />
Om man ser på den totala mängden fröer från samtliga<br />
undersökta anläggningar, utan hänsyn till skillnader i tidställning,<br />
funktion o s v, dominerar odlingsväxterna över<br />
ogräs och gräsmarksväxter (se fig 1). Andelen gräsmarksväxter<br />
är generellt låg, främst representerade av enstaka<br />
gräsfröer och starrväxter.<br />
Om man likadant tittar på fördelningen av odlingsväxter<br />
förekom korn endast i måttliga mängder och utgör<br />
15 % av det totala antalet sädeskorn i analyserade prover.<br />
Samtliga påträffade korn har då de kunnat identifieras närmare<br />
grupperats <strong>som</strong> skalkorn, i annat fall är de grupperade<br />
i en Hordeum vulgare indet. grupp (se fig 2). Vetet har<br />
separerats i en bröd-/kubbvete-grupp (Triticum aestivum/<br />
compactum) från en grupp av ej bestämbara vetekorn.<br />
Denna grupp har inte närmare separerats till en bröd- respektive<br />
kubbvetegrupp då överlappningen mellan dessa<br />
båda grupper har visat sig vara stor (Hanssson 1997). Dock<br />
kan sägas att generellt är längd/bredd-förhållandet närmare<br />
brödvete-typen. Det är också troligt att det här rör sig<br />
om brödvete efter<strong>som</strong> kubbvete generellt förkommer med<br />
endast små mängder under järnålder (Hansson 1997).<br />
Speltoid-veten (Triticum spelta, T. dicoccum) har inte identifierats,<br />
möjligen ingår dessa i den ej närmare identifierade<br />
vete-gruppen. Vete representerar 13 % av det totala an-<br />
BILAGA 10 505
talet sädeskorn, vilket överenstämmer med den bild <strong>som</strong><br />
ges från Vaxmyra (Ekblom 2004). Havre förkommer <strong>som</strong><br />
enstaka korn (4 % av den totala mängden sädeskorn i<br />
samtliga prover). Havregruppen kan även inkludera<br />
flyghavre, ett åkerogräs, då odlad havre är svår att separera<br />
från vilda arter. Här har alla havre-typer klassats <strong>som</strong> endast<br />
en grupp (Avena spp.). Havre förekommer i Uppsala<br />
och Västmanlands län endast i små mängder under hela<br />
järnåldern och dess låga representation här är därför inte<br />
överraskande (se diskussion i Eriksson 1997 och Hansson<br />
1997). Råg förekommer endast i en mycket liten mängd (2<br />
korn, vilket motsvarar 1 % av det totala materialet). Den<br />
generellt goda representationen av vete i Kyrsta är anmärkningsvärd.<br />
I Sydskandinavien är skalkornet vanligast under<br />
järnålder med begynnelse under yngre bronsålder då kornet<br />
ökar på bekostnad av vetesorterna. I Mälardalen och de<br />
centrala delarna av Sverige är vetet dock vanligare än i övriga<br />
delar av Sverige (Eriksson 1997: 37, Viklund 1998: 134-<br />
135)<br />
Då det gäller ogräsväxterna dominerar målla-typ (Chenopodium<br />
album coll.). Fröer från mållväxter är svåra att<br />
identifiera till art, samtliga identifierade fröer tillhör dock<br />
svinmålla-typen. Målla är en vanlig ogräsväxt på många<br />
järnålderslokaler från olika delar av Skandinavien (se Viklund<br />
1998a: 76, 131). Förekomsten av målla tillsammans<br />
Fig 1. Den total fördelningen av odlingsväxter, ogräsfröer och<br />
gräsmarksväxter i samtliga analyserade anläggningar i<br />
Kyrsta.<br />
Fig 2. Den total fördelningen av olika odlingsväxter i samtliga<br />
analyserade anläggningar i Kyrsta.<br />
med sädeskorn i anläggningar indikerar bruket av gödslade<br />
åkrar och mållan har troligen följt med säden från<br />
åkern. Dessa ogräsväxter har också tillhört platsens närmiljö,<br />
i sin tur gynnade av djurhushållning, vilket också<br />
brunnsanalysen påvisar. Småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
och måra (Galium spp), ej närmare bestämd till art, var<br />
också väl företrädda. Ogräsväxterna representerades också<br />
av små förekomster av våtarv (Stellaria media), nejlikväxter<br />
(Caryophyllaceae), slideväxter (Polygonaceae) och enstaka<br />
förekomster av övriga arter. Flertalet av dessa kan även<br />
dem associeras till en näringsrik miljö och indikerar en liknande<br />
miljö <strong>som</strong> i Vaxmyra (Ekblom 2004).<br />
Lik<strong>som</strong> ogräsfröerna belyser analysen från brunnsproverna<br />
platsens närmiljö. Som tidigare redogjorts representerar<br />
fröerna påträffade i brunnen en öppen, klart kulturpåverkad<br />
vegetation. Den dominerande floran utgörs av<br />
ängsmarksväxter. Troligen användes området där brunnen<br />
är belägen för bete, vilket också den övriga floran indikerar.<br />
Förekomsten av linfröer i brunnen är intressant efter<strong>som</strong><br />
lin inte är väl representerad i det förkolnade materialet. Lin<br />
är troligen generellt underrepresenterad efter<strong>som</strong> de oljerika<br />
fröerna snabbt förbränns under eldpåverkan.<br />
Referenser<br />
Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-<br />
Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet.<br />
Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora.<br />
Backhuys & Meesters. Amsterdam.<br />
Bergren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Stockholm.<br />
Naturvetenskapliga forskningsrådet<br />
Bergren,G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae.<br />
Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet.<br />
Ekblom, A.. 2004. Makrofossilanalys, Vaxmyra. Preliminär<br />
rapport. Uppsala. Geark rapporter 13<br />
Engelmark 1995. Brunnarna på Håbolandet. I: Ullen I.,<br />
Ranheden H., Eriksson T. och Engelmark R.. Om brunnar.<br />
Stockholm. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen<br />
för Arkeologiska undersökningar.<br />
Jacomet, S. 1987. Prähistorische Getreidenfunde. Eine Anleitung<br />
zur Bestimmung prähistorischer Gersten und<br />
Weizenfunde. Basel. Botaniches Institut der Universität<br />
Abteilung Pflanzensystematik und Geobotanik.<br />
Jacomet, S, Brombacher C. och Dick M.1989. Archäbotanic<br />
am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt<br />
von neolitichen und bronze zeitlichen Seefersiedlungen<br />
im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege,<br />
Monografien 7. Zürich. Orell Füssli.<br />
Mossberg B., Stenberg L. & Ericsson S. 1997. Den nordiska<br />
floran. Wahlström och Widstrand.<br />
Ranheden 1995. I: Ullen I., Ranheden H., Eriksson T. och<br />
Engelmark R. Om brunnar. Stockholm. Riksantikvarieämbetet,<br />
Avdelningen för Arkeologiska undersökningar.<br />
506 KYRSTA – BOPLATS
Ranheden, H. 1996, Makrofossilanalys – funktionsbestämning<br />
av hus. I: Ranheden H., Hyenstrand E., Jakobsson<br />
M., Rönnby J., Nilsson A.. Metodstudier & Tolkningsmöjligheter.<br />
Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för<br />
arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 20.<br />
Ranheden, H.. 2000. Makrofossilanalys från den västra<br />
delen av RAÄ 82, I: Ericsson, A., Nydolf, N., Sander, B.<br />
och Wickman-Nydolf, G.. Fornlämningar mellan Snyltberga<br />
och Kumla. Boplat<strong>som</strong>råde och gravar från brons-<br />
och järnålder, E 20 Södermanland, Härads socken, RAÄ<br />
72 och 82. UV Mitt, Rapport 2000:24. Arkeologiska<br />
undersökningar<br />
Viklund, K. 1998. Tidiga fähus – de arkeobotaniska beläggen.<br />
I: Viklund, K. Engelmark, R. och Linderholm, J.<br />
Fähus från bronsålder till idag, stallning och utegångsdrift<br />
i ett långtidsperspektiv. Skrifter om skogs och lantbrukshistoria<br />
12. Nordiska museet. 14–21.<br />
Appendix I till bilaga 10, förkolnade frö och frukter, Kyrsta<br />
A nr<br />
Hus 1<br />
5648 2<br />
5658 1<br />
5682 1<br />
5814 1 1 1 1<br />
13671 1 1 1<br />
Hus 2<br />
7319 1 1 1<br />
7338 2 1<br />
7412 1 2 1 1<br />
7541 3 1 1<br />
7557 1 4 3 2 7<br />
9072 1 1 1<br />
11685 1 2<br />
7255 1<br />
Hus 3<br />
9314 3 2 4 1<br />
9360 2<br />
9409 1 1<br />
9424 1 1 1<br />
200002 2 1<br />
Hus 4<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
9632 1 1<br />
cf råg (Secale)<br />
sädesax obetsämt<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
9669 1 1 1<br />
cf Plantago major<br />
BILAGA 10 507<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
A nr<br />
9704 1 1 1<br />
9721 3<br />
9758 1 1 1 1 1<br />
9773 1 1<br />
41887 4 3<br />
Hus 5<br />
11429 1<br />
11448 1 1<br />
13574 1<br />
13605 1 1<br />
14825 1 1<br />
14841 1<br />
15196 1<br />
15442 1<br />
15520 1<br />
15581 1<br />
15611 1<br />
15693 2<br />
15725 1<br />
15739 1 1<br />
15892 2<br />
45358 1<br />
45739 2<br />
49870 2 1<br />
49885<br />
51788<br />
14389<br />
14424 1 1<br />
14802 1<br />
44844 1<br />
51743<br />
51758 1<br />
54307 2<br />
Hus 6<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
14523 1<br />
13946 1<br />
14027 1<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
cf råg (Secale)<br />
sädesax obetsämt<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
14046 1 2<br />
cf Plantago major<br />
508 KYRSTA – BOPLATS<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
A nr<br />
14558<br />
14610 1<br />
15224 1<br />
15279 2 1 1<br />
15294<br />
15350 1<br />
14471 1<br />
41584 1<br />
Hus 7<br />
108824 2 2<br />
108863 1 1<br />
108880 1<br />
108914 1<br />
110812 1 1<br />
112637 2 1 2 1 1 1<br />
Hus 8<br />
35893 1 1 1<br />
35927 1<br />
36007 2 2? 2<br />
36023 1 1 1<br />
36042 3<br />
36063 2<br />
36088 1<br />
36118 1<br />
36191 1<br />
36227 1 1<br />
36247 1<br />
Hus 11<br />
36286 1<br />
36301 1 1<br />
36374 1<br />
36441 1 2 2 3 6 1 1 2<br />
36472 2 1 1 3<br />
36490 1<br />
36504 1<br />
Hus 12<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
cf råg (Secale)<br />
sädesax obetsämt<br />
31233 2 1 1 4 4 1 1 2<br />
31263 2 1 1 2 4<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
cf Plantago major<br />
BILAGA 10 509<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
A nr<br />
31298 3 2 1 1<br />
31378 1 1<br />
31404 1<br />
31435 1<br />
52919 1 1<br />
52947 1 2<br />
Hus 13<br />
34668 1 1<br />
57645 1<br />
Hus 14<br />
32744 1<br />
32870 1<br />
32959 1<br />
33026 1<br />
33069 1<br />
33080 1<br />
33737 1 1<br />
47933 1<br />
Hus 15<br />
32113 1<br />
32372 1<br />
42386 1 3<br />
52248 1<br />
123599 1<br />
123638 1<br />
123659 1 2<br />
Hus 16<br />
31670 1<br />
32091 1<br />
Hus 17<br />
7692 1<br />
16129 1<br />
Hus 18<br />
11463 1<br />
11491 1<br />
Hus 19<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
34380 1 1<br />
34400 1<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
cf råg (Secale)<br />
sädesax obetsämt<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
cf Plantago major<br />
510 KYRSTA – BOPLATS<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
A nr<br />
34457 1 1<br />
34568 5 1 2 2 3 1 1 1<br />
54558 1<br />
Hus 21<br />
30599 2<br />
Hus 23<br />
121696 1<br />
121709 1<br />
Hus 26<br />
117295 2<br />
117312 1<br />
Hus 27<br />
119702 1<br />
119718 4 1<br />
119833 1 1 1 1<br />
119845 2<br />
119857 1<br />
Hus 29<br />
17743 1<br />
Hus 31<br />
57918 1 1 1 5<br />
21354 1 1 1<br />
21451 1<br />
53347 1<br />
53390 1<br />
56610 2<br />
58500 1<br />
Hus 32<br />
110226 1 3<br />
110519 4 1 1<br />
111149 1<br />
Hus 34<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
cf råg (Secale)<br />
13722 1 1<br />
14408 2 1 1 1<br />
14787 1 1<br />
sädesax obetsämt<br />
15363 2 1 4<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
15376 1 1<br />
15406 1<br />
cf Plantago major<br />
BILAGA 10 511<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
A nr<br />
sädeskorn obestämt ( cerealea ind) hela<br />
korn obestämd ( Hordeum vulgare indet)<br />
skalkorn (Hordeum vulgare vulgare)<br />
vete obestämd (Triticum spp)<br />
bröd/kubbvete (Triticum aestivum/compactum)<br />
havre ( Avena spp)<br />
42270<br />
Grophus 2<br />
och 4<br />
1 1<br />
11704 1 1 1<br />
26529 1<br />
26529<br />
Övriga anl<br />
3 2 1<br />
13531 3 1 3 1 1 1<br />
15855 2 1<br />
54449 2 1<br />
13556 1 1 1 1<br />
15632 1 1 1<br />
15937 3 1 1 1<br />
110040<br />
Brunn<br />
11580*<br />
2 2<br />
Pm 200145 1<br />
Pm 200147 1<br />
Pm 200148 1<br />
Pm 200149<br />
Brunn 11808<br />
1<br />
Pm 52795 10 2<br />
Pm 52796<br />
Brunn<br />
114930<br />
11 1 2 1<br />
Pm 52879 4 2 1<br />
Pm 52881 1 1 1<br />
* För brunn 49309 se tabell 1 i texten.<br />
cf råg (Secale)<br />
sädesax obetsämt<br />
målla (Chenopodiaceae)<br />
urtica urens<br />
korsblommig ( Brassicaceae)<br />
urtcicaeae<br />
cf Plantago major<br />
512 KYRSTA – BOPLATS<br />
cf Galeopsis<br />
måra (Galium spp)<br />
småsnärjmåra (Galium spurium)<br />
stjärnblomma (Stellaria spp)<br />
våtarv (Stellaria media)<br />
nejlikväxter (Caryophyllaceae)<br />
åkerbinda (Fallopia convulvulus)<br />
syra (Rumex spp)<br />
slideväxter (Polygonaceae)<br />
johannesörtsväxter (Hypericum cf H. maculatum)<br />
gräs ( Poaceae)<br />
starrväxter ( Cyperaceae)<br />
obestämd<br />
hasselskal<br />
granbarr
Appendix II till bilaga 10, Provlista analyserade prover, Kyrsta<br />
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 1 stph 5634 14379 150 x 0<br />
Hus 1 stph 5648 14380 250 x(x) 2<br />
Hus 1 stph 5658 14281 200 x 0<br />
Hus 1 stph 5667 14382 200 x 0<br />
Hus 1 stph 5682 14383 450 x 0<br />
Hus 1 stph 5814 14378 150 xx 2<br />
Hus 1 stph 13671 14377 100 xx 0<br />
Hus 1 stph 13684 4384 50 (x) 0<br />
Hus 2 stph 7319 16213 800 xx(x) x(x) xx 0<br />
Hus 2 stph 7338 16199 650 xx(x) x x(x) 2<br />
Hus 2 stph 7351 200930 350 x(x) x 1<br />
Hus 2 stph 7412 16201 500 X 1<br />
Hus 2 stph 7541 16202 400 xx(x) x x 1<br />
Hus 2 stph 7557 16203 650 xxx 0<br />
Hus 2 stph 9009 16211 400 x(x) 0<br />
Hus 2 stph 9072 16212 300 x(x) 2<br />
Hus 2 stph 11685 16209 350 X(x) 0<br />
Hus 2 stph 7255 16214 500 xx(x) x 5<br />
Hus 3 stph 9235 16215 450 X(x) 0<br />
Hus 3 stph 9314 16216 350 xxx 0<br />
Hus 3 stph 9360 16217 450 xx(x) x x 0<br />
Hus 3 stph 9409 16218 700 X(x) x x(x) 18<br />
Hus 3 stph 9424 16219 900 X(x) 1<br />
Hus 3 stph 200002 16210 500 xx(x) x(x) x 0<br />
Hus 4 stph 9632 45851 550 X(x) x 2<br />
Hus 4 stph 9650 45852 325 X(x) x 0<br />
Hus 4 stph 9669 45854 450 xxx x 1<br />
Hus 4 stph 9704 45859 675 x xxx x 6<br />
Hus 4 stph 9721 45860 ? xx 0<br />
Hus 4 stph 9738 45861 450 xxxx x 3<br />
Hus 4 stph 9758 45853 525 x 0<br />
Hus 4 stph 9773 45854 350 x 0<br />
Hus 4 stph 41887 45856 100 xx(x) xxx 0<br />
Hus 5 stph 11349 57784 600 (x) 0<br />
Hus 5 stph 11413 57776 700 (x) 0<br />
Hus 5 stph 11429 57775 700 xx 2<br />
Hus 5 stph 11448 57778 700 X 3<br />
Hus 5 stph 13574 200049 800 (x) 0<br />
Hus 5 stph 13605 20050 800 (x) 0<br />
Hus 5 stph 13628 200051 700 X 3<br />
Hus 5 stph 14813 200053 700 (x) 6<br />
Hus 5 stph 14825 200054 800 (x) 8<br />
Hus 5 stph 14841 200055 800 x 0<br />
Hus 5 stph 15196 200056 700 x 0<br />
Hus 5 stph 15312 200058 600 (x) 1<br />
Hus 5 stph 15442 200059 700 x 0<br />
Hus 5 stph 15454 200060 700 (x) x 1<br />
Hus 5 stph 15479 48343 600 x 0<br />
Hus 5 stph 15491 20061 700 x 1<br />
BILAGA 10 513
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 5 stph 15520 45378 800 x 5<br />
Hus 5 stph 15581 44860 700 x 2<br />
Hus 5 stph 15600 45384 800 x 0<br />
Hus 5 stph 15611 45381 800 (x) 0<br />
Hus 5 stph 15622 44867 900 (x) 2<br />
Hus 5 stph 15668 41635 600 xx 3<br />
Hus 5 stph 15693 48331 900 x 0<br />
Hus 5 stph 15725 48334 800 x 0<br />
Hus 5 stph 15739 48335 800 x 0<br />
Hus 5 stph 15783 200062 800 x 4<br />
Hus 5 stph 15892 200065 900 xx 0<br />
Hus 5 stph 15913 20066 400 (x) 0<br />
Hus 5 stph 41638 44861 900 x 1<br />
Hus 5 stph 41746 200073 200 x 0<br />
Hus 5 stph 41788 200074 800 x 0<br />
Hus 5 stph 45358 45382 (x) 1<br />
Hus 5 stph 45711 200075 900 (x) 1<br />
Hus 5 stph 45739 45850 800 (x) 0<br />
Hus 5 stph 49870 200083 900 xx 0<br />
Hus 5 stph 49885 200084 500 xx x x 0<br />
Hus 5 stph 49885 200084 900 x 2<br />
Hus 5 stph 50281 57781 700 (x) 1<br />
Hus 5 stph 50290 57783 600 (x) 1<br />
Hus 5 stph 50299 57782 500 (x) 0<br />
Hus 5 stph 50313 200091 500 x 1<br />
Hus 5 stph 50419 200093 700 x 1<br />
Hus 5 stph 50431 200094 800 x 3<br />
Hus 5 stph 50503 57780 500 (x) 0<br />
Hus 5 stph 51788 200101 700 x 1<br />
Hus 5? stph 11362 200045 800 – 0<br />
Hus 5? stph 14389 42190 900 xxx(x) 3 vidare analys<br />
av jurpa<br />
Hus 5? stph 14424 58929 700 x(x) 1<br />
Hus 5? stph 14802 44875 600 (x) 0<br />
Hus 5? stph 15841 200063 700 x 0<br />
Hus 5? stph 44844 44858 800 x 0<br />
Hus 5? stph 48184 200081 800 x 2<br />
Hus 5? stph 49900 200085 700 x 2<br />
Hus 5? stph 50307 200090 500 x 2<br />
Hus 5? stph 51743 200097 800 x(x) 1<br />
Hus 5? stph 51758 200098 500 x 0<br />
Hus 5? stph 51777 200100 700 x 1<br />
Hus 5? stph 51801 200102 700 (x) 0<br />
Hus 5? stph 54307 58954 900 xxx x 0<br />
Hus 5? stph 54437 48339 x 2<br />
Hus 6 stph 14523 42247 500 xx 0<br />
Hus 6 stph 13946 42235 250 xx(x) 0<br />
Hus 6 stph 13960 42236 100 xx 2<br />
Hus 6 stph 13982 42237 300 xxx xx x 9<br />
Hus 6 stph 14027 42239 450 xx(x) xx 2<br />
Hus 6 stph 14115 42249 400 xx(x) x 2<br />
514 KYRSTA – BOPLATS
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 6 stph 14046 42240 600 xx(x) 3<br />
Hus 6 stph 14506 42248 450 xx x 5<br />
Hus 6 stph 14539 42246 450 xx x? xx 5<br />
Hus 6 stph 14558 42245 450 xx xx 7<br />
Hus 6 stph 14576 42244 500 xx(x) 1 keramik<br />
Hus 6 stph 14610 42242 500 xx(x) 4<br />
Hus 6 stph 15224 42238 650 x(x) 5<br />
Hus 6 stph 15279 42243 500 xxx 5<br />
Hus 6 stph 15294 42250 50 x(x) 2<br />
Hus 6 stph 15350 42254 200 xxxx xx 2<br />
Hus 6 stph 14471 42188 900 xx(x) xxx x 1<br />
Hus 6 stph 41584 47617 200 xx 4<br />
Hus 7 stph 108824 123393 500 xxx 1<br />
Hus 7 stph 108841 123394 600 xx(x) 0<br />
Hus 7 stph 108863 123397 500 xx 5<br />
Hus 7 stph 108880 123398 550 xx(x) 0<br />
Hus 7 stph 108898 123402 450 xxx 1<br />
Hus 7 stph 108914 123408 650 xxx 0<br />
Hus 7 stph 109894 48852 xxx 3<br />
Hus 7 stph 110812 48836 450 xx 14<br />
Hus 7 stph 112637 123495 600 xxx 3<br />
Hus 8 stph 35893 57969 400 x(x) 1<br />
Hus 8 stph 35927 57973 100 x 0<br />
Hus 8 stph 35971 57960 500 x 9<br />
Hus 8 stph 36007 57958 600 x(x) 0<br />
Hus 8 stph 36023 57957 400 xx 14<br />
Hus 8 stph 36042 57954 700 x 1<br />
Hus 8 stph 36063 57953 700 xx(x) 0<br />
Hus 8 stph 36088 57952 150 x x 1<br />
Hus 8 stph 36104 57951 350 x 5<br />
Hus 8 stph 36118 57950 250 x 1<br />
Hus 8 stph 36134 57948 400 x 5<br />
Hus 8 stph 36152 57949 650 x 0<br />
Hus 8 stph 36172 57955 500 x 2<br />
Hus 8 stph 36191 57956 550 x 2<br />
Hus 8 stph 36227 57959 450 xx 0<br />
Hus 8 stph 36247 57961 700 x 4<br />
Hus 8 stph 36265 57972 600 xx 0<br />
Hus 10 stph 27862 59865 350 xx(x) 0<br />
Hus 10 stph 27875 59864 100 x 0<br />
Hus 10 stph 27988 59863 550 x 0<br />
Hus 10 stph 58527 59868 250 x 0<br />
Hus 10 stph 58549 59862 200 x 1<br />
Hus 10 stph 58560 59861 250 0 0<br />
Hus 10 stph 58566 59860 400 x 0<br />
Hus 11 stph 36286 53210 250 xx 1<br />
Hus 11 stph 36301 53211 300 x 1<br />
Hus 11 stph 36316 53212 100 x 0<br />
Hus 11 stph 36333 53213 50 0 0<br />
Hus 11 stph 36360 53214 350 x 0<br />
Hus 11 stph 36374 124321 300 x 0<br />
BILAGA 10 515
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 11 stph 36441 53227 600 xx x x 0<br />
Hus 11 stph 36457 53228 400 xxxx x 0<br />
Hus 11 stph 36472 53229 600 xx 1<br />
Hus 11 stph 36490 53230 650 x(x) 0<br />
Hus 11 stph 36504 53234 400 xx 0<br />
Hus 11 stph 36523 53231 400 x(x) 0<br />
Hus 11 stph 36537 53233 100 (x) 0<br />
Hus 11 stph 36552 53232 50 x(x) 0<br />
Hus 12 stph 31233 59756 600 xxxxx x xxx 2<br />
Hus 12 stph 31263 59758 500 xxx x 2<br />
Hus 12 stph 31278 59759 550 x 0<br />
Hus 12 stph 31298 59763 600 xxx 0<br />
Hus 12 stph 31378 59762 600 x(x) 0<br />
Hus 12 stph 31404 59761 600 xx x x 0<br />
Hus 12 stph 31435 59760 300 x(x) 2<br />
Hus 12 stph 52919 59764 200 x 3<br />
Hus 12 stph 52947 59755 700 xx xx xx 0<br />
Hus 13 stph 33868 59833 500 (x) 0<br />
Hus 13 stph 34648 59831 650 x 0<br />
Hus 13 stph 34668 59830 500 x 0<br />
Hus 13 stph 57645 59835 700 xx 0<br />
Hus 13 stph 124144 59834 600 x 7<br />
Hus 14 stph 32744 59614 750 xxx 3<br />
Hus 14 stph 32801 59615 600 xx(x) 6<br />
Hus 14 stph 32817 58289 50 xx 0<br />
Hus 14 stph 32870 59617 550 xx x 3<br />
Hus 14 stph 32905 59618 650 xx 0<br />
Hus 14 stph 32959 58290 200 xx(x) xx 0<br />
Hus 14 stph 33026 58291 350 xx 6<br />
Hus 14 stph 33069 58292 150 x(x) 0<br />
Hus 14 stph 33080 59620 650 xxx 0<br />
Hus 14 stph 33737 58293 300 xx 5<br />
Hus 14 stph 33796 58294 400 xx(x) 0<br />
Hus 14 stph 47933 58288 600 xx(x) 0<br />
Hus 15 stph 32113 58272 500 xx 0<br />
Hus 15 stph 32372 58273 750 xx 0<br />
Hus 15 stph 42386 58286 800 x(x) 0<br />
Hus 15 stph 52248 58285 700 x(x) 0<br />
Hus 15 stph 123599 58275 600 x(x) 0<br />
Hus 15 stph 123638 58278 800 x(x) 0<br />
Hus 15 stph 123659 58276 800 xx 0<br />
Hus 15 stph 123683 58282 600 xx 0<br />
Hus 15 stph 123703 58284 700 xx 0<br />
Hus 16 stph 31670 58279 550 x(x) 0<br />
Hus 16 stph 32091 60106 600 xx 2<br />
Hus 16 stph 32386 58283 800 xx 0<br />
Hus 16 stph 49010 58277 550 xx 0<br />
Hus 17 stph 7692 48698 xx 0<br />
Hus 17 stph 10387 48701 550 xx 0<br />
Hus 17 stph 10405 48700 500 xxx x 0<br />
Hus 17 stph 16129 48699 250 xx 0<br />
516 KYRSTA – BOPLATS
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 18 stph 11066 42130 50 x 0<br />
Hus 18 stph 11082 42128 250 x 0<br />
Hus 18 stph 11146 42127 100 x 0<br />
Hus 18 stph 11160 42126 350 xx 0<br />
Hus 18 stph 11275 42129 150 x 0<br />
Hus 18 stph 11287 42125 200 x(x) 0<br />
Hus 18 stph 11463 50234 500 xx 12<br />
Hus 18 stph 11477 50233 800 x(x) 8<br />
Hus 18 stph 11491 50232 750 x 11<br />
Hus 19 stph 19537 54551 800 xx(x) 0<br />
Hus 19 stph 19560 54550 550 x 0<br />
Hus 19 stph 26674 54557 600 x 0<br />
Hus 19 stph 34380 54552 750 xx x 1<br />
Hus 19 stph 34400 54553 750 xx 0<br />
Hus 19 stph 34457 54556 600 xxxx 0<br />
Hus 19 stph 34544 54554 800 xx 0<br />
Hus 19 stph 34568 54555 650 xxx 0<br />
Hus 19 stph 54558 54568 650 xx(x) 0<br />
Hus 21 stph 30501 46410 700 xxx (x) 0<br />
Hus 21 stph 30532 46409 650 xxx 0<br />
Hus 21 stph 30564 46407 650 xx(x) 0<br />
Hus 21 stph 30583 46406 600 xx(x) 0<br />
Hus 21 stph 30599 46408 600 xx 0<br />
Hus 23 stph 121509 124297 550 x 0<br />
Hus 23 stph 121521 124304 600 xx x 1<br />
Hus 23 stph 121696 124303 600 xx 0<br />
Hus 23 stph 121709 124298 600 xx 0<br />
Hus 26 stph 117244 200225 700 x 0<br />
Hus 26 stph 117295 200226 600 xx 1<br />
Hus 26 stph 117312 200227 650 xxx x 1<br />
Hus 26 stph 117355 200228 800 x(x) 0<br />
Hus 26 stph 117406 200229 300 x 0<br />
Hus 26 stph 117420 200230 750 x 2<br />
Hus 26 stph 116026 200224 800 xx 0<br />
Hus 27 stph 119702 200231 700 x 1<br />
Hus 27 stph 119718 200232 650 x 0<br />
Hus 27 stph 119786 200235 650 xxx(x) x 1<br />
Hus 27 stph 119833 200236 700 xxx(x) 0<br />
Hus 27 stph 119845 200237 550 xx(x) xx 0<br />
Hus 27 stph 119857 200238 800 xx 0<br />
Hus 29 stph 17743 49623 300 x(x) 0<br />
Hus 29 stph 17807 49622 150 x 0<br />
Hus 29 stph 17820 49625 250 xx 0<br />
Hus 29 stph 17834 49624 300 x(x) 1<br />
Hus 29 stph 42901 49627 50 _ 0<br />
Hus 29 stph 42911 49626 950 x 0<br />
Hus 31 stph 53390 200182 400 xx 0 mkt trä<br />
Hus 31 stph 53433 20018 250 x 0<br />
Hus 31 stph 53455 200184 550 xx 0<br />
Hus 31 stph 53466 200185 600 xxx 0<br />
Hus 31 stph 56640 200191 500 xx 0 mkt trä<br />
BILAGA 10 517
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
Hus 31 stph 56789 200195 650 xx(x) 0<br />
Hus 31 stph 57832 200196 400 x(x) 0<br />
Hus 31 stph 57872 200197 700 xxx 0<br />
Hus 31 stph 57918 200198 650 xx(x) 2<br />
Hus 31 stph 57918 200199 650 xx(x) 3<br />
Hus 31 stph 21332 200153 600 xx(x) 5<br />
Hus 31 stph 21354 200154 450 x(x) 4<br />
Hus 31 stph 21451 200155 600 x(x) 0<br />
Hus 31 stph 21510 200157 400 x(x) 2<br />
Hus 31 stph 21974 200158 600 xx(x) 0<br />
Hus 31 stph 53347 200178 400 xx x xxx 3<br />
Hus 31 stph 53390 200181 450 x 2<br />
Hus 31 stph 56531 200188 650 xx x xxxx 0<br />
Hus 31 stph 56610 200189 600 xx(x) 0<br />
Hus 31 stph 56624 200190 500 xx 2<br />
Hus 31 stph 56756 200193 600 x x 0<br />
Hus 31 stph 56771 200194 300 x 0<br />
Hus 31 stph 58500 200201 ### xx 1<br />
Hus 31 stph 126065 60347 500 xx 0<br />
Hus 32 stph 110226 200212 600 xxx 0<br />
Hus 32 stph 110519 200212 550 xxx 0<br />
Hus 32 stph 111149 200216 450 xxxx(x) 0<br />
Hus 34 stph 13722 200052 900 (x) x? 0<br />
Hus 34 stph 14408 41237 800 x(x) x 0<br />
Hus 34 stph 14787 42269 700 x(x) 0<br />
Hus 34 stph 15363 42253 400 xxx x 2<br />
Hus 34 stph 15376 42259 600 (x) 1<br />
Hus 34 stph 15406 42260 700 xxx xxx xxx x 4<br />
Hus 34 stph 42270 43595 600 xx 0<br />
Grophus 1 341 3139 500 x(x) 0<br />
Grophus 1 341 39512 550 xx 0<br />
Grophus 1 341 3138 600 x(x) 0<br />
Grophus 1 341 39513 700 x(x) 0<br />
Grophus 2 11704 52799 600 xx 0<br />
Grophus 4 26529 46382 550 x(x) x 1<br />
Grophus 4 26529 46218 800 xxx 0<br />
Grophus 5 30458 46388 600 (x) 0<br />
Grophus 6 30639 60404 700 xx 0<br />
Grop 13531 58925 800 x(x) 0<br />
Grop 13748 200115 ? (x) 5<br />
Grop 15855 200113 700 xxx 0<br />
Grop 54449 200109 900 xx(x) x 1<br />
Härd 13556 58924 ? x(x) 1<br />
Härd 15632 200112 900 xxx(x) x x 0<br />
Kokgrop 15937 60368 800 xxx x x x 0<br />
Stolphål 110040 200208 600 xx(x) 1<br />
brunn 1353 200135 500 xx 0<br />
brunn 1353 200136 500 xx 1<br />
brunn 1353 200141 500 xx x 2 kransalgsporer,<br />
enstaka insekter<br />
brunn 11580 200145 500 xx x xxx 0<br />
518 KYRSTA – BOPLATS
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalcit ben ben insekt färska kommentyp<br />
(ml) slagg? kristaller förk färska (brunns- fröer tarer<br />
prover)<br />
brunn 11580 200146 500 xx x 0<br />
brunn 11580 200147 500 xx x 0<br />
brunn 11580 200148 500 xx x x 1<br />
brunn 11580 200149 500 xx xxx 0 keramik m<br />
beläggn/slagg?<br />
brunn 11808 52795 500 xxx x 0<br />
brunn 11808 52796 500 xxx 0<br />
brunn 11808 52797 500 xxx x 0<br />
brunn 11808 52798 500 x x 0<br />
brunn 42011 52768 500 xx xxx 0<br />
brunn 42011 52769 500 x x x 0<br />
brunn 42011 52770 500 x(x) 0<br />
brunn 42011 52771 500 x 0<br />
brunn 42011 52772 500 xx x 1<br />
brunn 43821 59420 500 x x 0<br />
brunn 43821 59421 500 xx 0<br />
brunn 43821 59422 500 x(x) 0<br />
brunn 43821 59423 500 xx 0<br />
brunn 43821 59424 500 xx 0<br />
brunn 49309 200170 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200171 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200172 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200173 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200174 500 xxx se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200175 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 49309 200176 500 se tabell 1 i<br />
texten<br />
brunn 114930 52879 500 xx x x 0<br />
brunn 114930 52880 500 xx 0<br />
brunn 114930 52881 500 xx 0<br />
(x: mkt sparsamt, xx: sparsamt, xxx: måttligt, xxxx: rikligt, xxxxx: mycket rikligt).<br />
BILAGA 10 519
Vegetationshistoriska undersökningar inom<br />
den nya E4-sträckningen Uppsala–Mehedeby<br />
Sven Karlsson*<br />
BAKGRUND<br />
På uppdrag av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har vegetationshistoriska<br />
undersökningar med hjälp av pollenanalys<br />
påbörjats i anslutning till en ny vägsträckning av Europaväg<br />
4 (E4) mellan Uppsala och Mehedeby i Uppsala län. De<br />
regionala pollenundersökningarna kommer att utföras av<br />
Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet,<br />
medan begränsade lokala undersökningar utförs vid Institutionen<br />
för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms<br />
universitet. Undersökningarna kommer att pågå mellan<br />
2002–2004. Nedanstående rapport redovisar de pollenanalytiska<br />
resultat, <strong>som</strong> framkommit under 2002 genom<br />
Stockholms universitets undersökningar.<br />
Under 2002 besöktes två torvmarker där prover togs.<br />
Det beslöts efter samråd med Håkan Ranheden på RAÄ<br />
UV-mitt att lägga tyngdpunkten på den ena av lokalerna.<br />
De kriterier <strong>som</strong> bestämde valet av provtagningsplats var:<br />
1) Provtagningslokalen skulle om möjligt ligga så nära de<br />
arkeologiska utgrävningsplatserna <strong>som</strong> möjligt för att<br />
få fram den lokala vegetationshistorien i området.<br />
2) Provtagningslokalen skulle om möjligt innehålla en<br />
lagerföljd <strong>som</strong> sträckte sig tillbaka till bronsålder/yngre<br />
stenålder, dvs omfatta de senaste ca 4000–5000 åren.<br />
Syftet har varit att genom att välja provtagningslokal i så<br />
nära de arkeologiska undersökning<strong>som</strong>rådena <strong>som</strong> möjligt,<br />
för att kunna bekräfta/styrka de arkeologiska resultaten<br />
med avseende på markanvändning.<br />
LOKALBESKRIVNINGAR<br />
Provtagning<strong>som</strong>rådet är beläget i östra delen av Uppsalaslätten<br />
cirka 10 km norr om Uppsala, mellan nuvarande<br />
E4 och väg 290 (Fig. 1–4). Området domineras av åkeroch<br />
ängsmarker med mindre moränhöjder. Inom den planerade<br />
vägsträckningen för den nya E4:an mellan Uppsala<br />
och Mehedevi, ligger flera boplatser från huvudsakligen<br />
järnålder, i några fall också bronsålder. De paleoekologiska<br />
studierna har under innevarande år (2002) koncentrerats<br />
till den södra delen av vägsträckningen. Efter kartstudier<br />
och provborrningar i fält hittades två mindre torvmarker i<br />
* Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi<br />
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm<br />
sven.karlsson@geo.su.se<br />
Figur 1. Undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
Bilaga 11<br />
relativt nära anslutning till den planerade vägen och också<br />
till arkeologiska boplatser. Den ena torvmarken (cirka<br />
70x30 m) belägen mellan 40 och 45 m ö.h ligger cirka<br />
500m norr om den arkeologiska utgrävningsplatsen vid<br />
Buddbo,. (Fig. 4). Kärret, här benämnt Buddbokärret, är<br />
beläget i västra delen av ett moränområde, <strong>som</strong> mäter cirka<br />
750x500 m. Kärret omges i norr, öster och söder av talloch<br />
granskog (Pinus sylvestris, Picea abies) med enstaka<br />
björk och sälg (Betula pendula, Salix caprea). Väster och<br />
nordväst om kärret breder ett kalhygge ut sig mot åkermar-<br />
520 KYRSTA – BOPLATS
Figur 2. Lilla Hjortronmyrens läge i centrala Uppland är<br />
beläget i Uppland, SÖ Sverige norr om Uppsala.<br />
Figur 3. Lilla Hjortronmyrens läge i förhållande<br />
kerna, <strong>som</strong> omger moränområdet. Den uppborrade lagerföljden<br />
bestod underst av lera <strong>som</strong> överlagrades av ca 40<br />
cm gyttjor (lergyttja, grovdetritusgyttja,) och överst ca 30<br />
cm torv (kärrtorv, vitmosstorv). Vegetationen i kärret domineras<br />
av starr (Carex spp.), med ett bottenskikt av vitmossor<br />
(Sphagnum spp). Till den övriga kärrvegetationen<br />
hör rikligt med kråkklöver och vattenklöver (Potentilla palustris,<br />
Menyanthes trifoliata). Här och var förekommer<br />
även vattenmåra, rosling och tranbär (Galium palustre,<br />
Andromeda polifolia, Oxycoccus palustris). Provtagning<br />
gjordes med s.k. ryssborr och översiktliga pollenanalyser<br />
utfördes. Resultaten tydde dock på att lagerföljden inte gick<br />
tillräckligt långt tillbaka i tid (
granpollen <strong>som</strong> en indirekt datering, vilket man vid den<br />
tiden bestämt till ca 1000 f. Kr. Den rikliga förekomsten av<br />
enpollen indikerade ett öppet beteslandskap av hedtyp.<br />
I nära anslutning till gravhögarna i Gamla Uppsala har<br />
pollenundersökningar utförts på sediment från två forntida,<br />
grunda och igenväxta sjöar, ”Myrby träsk” och ”Södra<br />
Tunåsen” (Eriksson 1999). Syftet var att rekonstruera markanvändningens<br />
historia för Gamla Uppsala (Fig. 3). Den<br />
analyserade lagerföljden från Myrby träsk sträcker sig uppskattningsvis<br />
4000 år bakåt i tid och fram till tidig vikingatid<br />
– ca 800 e.Kr. Lagerföljden från Södra Tunåsen saknar<br />
14 C-dateringar och når högst tillbaka till 2400 BP, efter<strong>som</strong><br />
en kontinuerlig granpollenkurva förekommer genom hela<br />
diagrammet. Granens invandring är daterad till 2400–2200<br />
BP i Myrby Träsk. De pollenanalytiska resultaten från<br />
Myrby träsk visar en utveckling från skärgårdsförhållanden<br />
till ett öppet kulturlandskap, medan diagrammet från<br />
Södra Tunåsen saknar den tidigaste utvecklingen. Den tydligaste<br />
skillnaden mellan Myrby träsk och Södra Tunåsen<br />
Figur 4. Lilla Hjortronmyren är beläget inom ett<br />
till den nya E4-sträckningen (streckat). Äldre<br />
barrskogsbevuxet moränområde, <strong>som</strong> omges av<br />
undersökningslokaler, <strong>som</strong> refereras till i texten,<br />
åker- och ängsmarker. R= fornlämning, är<br />
markerade med ett X. streckat= bebyggt, prickat=<br />
arkeologisk utgrävning<br />
är att diagrammet från Myrby träsk avspeglar en uppgång<br />
av kulturindikatorer samtidig med granens invandring,<br />
medan pollenanalyserna från Södra Tunåsen visar att granens<br />
invandring har skett före uppgången av kulturindikatorer<br />
(Eriksson 1999). Detta trots att lokalerna ligger endast<br />
600 m från varandra. Skillnaderna förklaras med att<br />
antingen är de kulturindikerande pollenkornen från<br />
Myrby träsk mycket lokala, alternativt om ökningen av kulturindikatorer<br />
är samtidig, förekommer sannolikt en hiatus<br />
i lagerföljden från Myrby träsk.<br />
Från Fiby urskog, 15 km väster om Uppsala har pollenanalyser<br />
utförts på torv omfattande de senaste 4000 åren<br />
BP (Bradshaw & Hannon 1992). Det huvudsakliga syftet<br />
var att studera de skogliga förändringarna under denna tid.<br />
Resultaten visade att omgivningarna bestått av löv-barrblandskog<br />
mellan 4000 och 2200 BP. Gran invandrar mellan<br />
2400 och 2200 BP, bildande mindre bestånd fram till<br />
200 BP. Från 200 BP fram till nutid har gran dominerat.<br />
522 KYRSTA – BOPLATS
GEOLOGI<br />
Områdets berggrund bildades för 2000–1800 miljoner år<br />
sedan, och ingår <strong>som</strong> en liten del i den nu kraftigt <strong>ned</strong>vittrade<br />
svekokareliska berggrunden, <strong>som</strong> omfattar stora delar<br />
av Sverige och Finland (Stålhös 1991).<br />
Berggrunden kring Lilla Hjortronmyren, består huvudsakligen<br />
av granitoida intrusiva djupbergarter, <strong>som</strong> indelas<br />
alltefter minskande surhetsgrad, och här utgörs av granodiorit-tonalit,<br />
vilka är rödgrå till grå i färgen, medelkornig<br />
och svagt gnejsig. Den dominerande jordarten utgörs av<br />
morän, huvudsakligen sandig-moig, men <strong>som</strong> inom det<br />
4x5 km stora moränområdet kring Lilla Hjortronmyren,<br />
delvis är både storblockig och blockrik (Persson 1982).<br />
Moränmäktigheten <strong>som</strong> grundar sig på brunnsborrningsuppgifter<br />
varierar från cirka 3 meter till över 10 m<br />
(Persson 1982, sid. 29, fig. 5). Isälvsavlagringar förekommer<br />
i ett nord-sydligt stråk 3–4 km öster om provtagning<strong>som</strong>rådet.<br />
Åsen, benämnd Vattholmaåsen, är en biås<br />
till Uppsalaåsen och uppvisar mestadels en tydlig ryggform.<br />
De glaciala finkorniga sedimenten domineras av glacial<br />
lera <strong>som</strong> upptar dalgångar och slättområden, framför<br />
allt norr och söder om provtagning<strong>som</strong>rådet. Här och var<br />
täcks den glaciala leran av ett tunt lager postglacial lera,<br />
ofta på höjder mellan 25 och 35 m ö.h. Lermäktigheten<br />
inom området överstiger sällan 10 m. Torvmarkerna, kärr<br />
och mossar, har inom området huvudsakligen bildats<br />
genom igenväxning <strong>som</strong> den undersökta Lilla Hjortronmyren,<br />
även om det förekommer torvmarker <strong>som</strong> vilar direkt<br />
på morän (försumpningstorvmarker). De större torvmarkerna<br />
är i allmänhet dikade.<br />
METODIK<br />
Lilla Hjortronmyren genomsöktes med sticksond, alternativt<br />
borrades upp för att hitta den mäktigaste lagerföljden.<br />
När lämplig provtagningspunkt hittats togs borrkärnor<br />
upp med en så kallad rysk kannborr (Jowsey 1966) och<br />
packades in i plast och fraktades i plastrännor till institutionen<br />
i Stockholm för vidare bearbetning.<br />
Lilla Hjortronmyren innehöll en lagerföljd med <strong>som</strong><br />
mest ca 170 cm torv och sediment. Provtagning utfördes i<br />
den södra centrala delen. Generellt var torv- och sediment-<br />
Tabell 1. Analyserad lagerföljd från Lilla Hjortronmyren.<br />
Djup (cm) Lagerföljd<br />
0–38 vitmosstorv, låghumifierad (H3)<br />
38–50 kärrtorv, brun (H6)<br />
50–60 kärrtorv, mörkbrun/svartbrun, höghumifierad (H8)<br />
60–128 kärrtorv, brun (H6), kolskikt på 83 och 96 cm,<br />
och ved på 113 och 120 cm djup.<br />
128–134 gyttja med rikligt innehåll av fräkenrötter<br />
134–150 gyttjelera, brungrå<br />
150–>170 lera, gråblå med mycket fräkenrötter<br />
mäktigheten i torvmarken endast omkring en meter förutom<br />
vid provtagningsplatsen, samt i den nordvästra<br />
delen, där lagerföljden inom ett litet parti också uppgick<br />
till ca 170 cm, och med en likartad lagerföljd. Den provtagna<br />
lagerföljden framgår av Tabell 1.<br />
Laboratoriearbete<br />
Uttagning av prover har skett genom att stycka borrkärnorna<br />
i 1 cm tjocka skivor. För anrikning och analys av pollen<br />
har tagits ut 0,5–0,7 g prov (fuktvikt) med 5 cm mellanrum.<br />
Anrikningen av prover har gjorts enligt standardmetoder<br />
(Berglund & Ralska-Jasiewiczowa 1986). Detta<br />
innebär i huvudsak dispergering i natriumhydroxid<br />
(NaOH), borttagning av eventuell kalciumkarbonat<br />
(CaCO 3 ) med utspädd (10%) saltsyra (HCl), samt upplösning<br />
av cellulosa med acetolyslösning (koncentrerad svavelsyra<br />
(H 2 SO 4 ) och ättiksyraanhydrid (CH 3 COO) 2 O).<br />
Vid tillverkning av preparat för mikroskopering har proverna<br />
inbäddats i glycerin. Sporer av Lycopodium (lummer)<br />
i tabletter, vardera innehållande i genomsnitt 10679 sporer,<br />
har tillsatts proverna, för att kunna beräkna pollenkoncentrationen/g<br />
torrvikt (Stockmarr 1971).<br />
Pollenanalys och diagramkonstruktion<br />
Totalt har 35 prover från Lilla Hjortronmyren analyserats<br />
med avseende på pollen. Dessutom har 10 prover från<br />
Buddbokärret analyserats översiktligt. I varje prov har<br />
300–500 pollenkorn räknats. Vid analysen har generellt<br />
400X förstoring använts. Vid identifieringen av pollen och<br />
sporer har bestämningen skett med hjälp av Faegri & Iversen<br />
(1989), Moore m fl (1991) samt med preparat ur en referenssamling<br />
för jämförande studier. Som bassumma<br />
(pollensumma) vid procentberäkning har använts summa<br />
pollen av landväxter, dvs. träd, buskar, dvärgbuskar och<br />
örter. Pollen och sporer av ormbunkar, vatten- och kärrväxter,<br />
samt mossor har räknats utanför denna summa.<br />
Parallellt med analysen av pollen och sporer har också kolpartiklar<br />
>20 mikrometer räknats. Dessa kan ge upplysningar<br />
om det har brunnit i närheten av provtagningsplatsen<br />
(jfr Zackrisson 1977, Tolonen 1986, Almquist-Jacobson<br />
1994).<br />
I pollendiagrammet från Lilla Hjortronmyren redovisas<br />
de enskilda kurvorna för olika pollen och sporer i procent<br />
(svarta kurvor). Varje kurva har även överförhöjts tio<br />
gånger (prickat) för att låga värden skall framträda. Träd,<br />
buskar och örter presenteras i separata grupper. Kulturgynnade<br />
och kulturberoende taxa har indelats i ekologiska<br />
grupper, vilka representeras av odlade växter, åkerogräs,<br />
allmänt kulturgynnade (apofyter), friskäng-, betesmarksoch<br />
fuktängsväxter samt kvävegynnade ruderatväxter.<br />
Övriga grupper utgörs av vatten- och kärrväxter, samt<br />
ormbunksväxter och vitmossor (sporer). Indelningen av<br />
växter knutna till kulturlandskapet följer huvudsakligen<br />
Behre (1981), Berglund & Ralska-Jasiewiczova (1986),<br />
Gaillard & Berglund (1988) och Hammar (1999). Pollen-<br />
BILAGA 11 523
diagrammen är ritade med hjälp av datorprogrammet<br />
”TILIA” version 2.0. b.4, och TILIA GRAPH, version 2.0.<br />
b.5, (Grimm 1992). Det upprättade pollendiagrammet har<br />
delats in i zoner med hjälp av klusteranalys, <strong>som</strong> i huvudsak<br />
baseras på förändringar av andelen procent för de terrestra<br />
pollenslagen (jfr. Grimm 1987).<br />
14 C-dateringar<br />
Fyra 14 C-dateringar har utförts på kärrtorv från Lilla<br />
Hjortronmyren med tandemacceleratorteknik (AMS) vid<br />
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet (Possnert<br />
1990). Innan proverna skickades för datering löstes torven<br />
i dest. vatten och synliga rottrådar bortplockades, för att<br />
undvika att yngre <strong>ned</strong>växta rötter skulle kontaminera proven.<br />
Proverna torkades sedan i torkskåp under 24 tim i<br />
75 o C. Den olösliga fraktionen (INS) har daterats och korrigerats<br />
för d 13 C=mellan -25,2 och -27,8 promille mot<br />
PDB, dvs en avvikelse i provens 13 C-halt i jämförelse med<br />
en standard. Åldersberäkningen har utförts med en halveringstid<br />
av 5568±30 år. 14 C-åldrarna har kalibrerats enligt<br />
Stuiver m fl (1998).<br />
RESULTAT OCH TOLKNING<br />
14 C-dateringar<br />
De 4 AMS-dateringarna <strong>som</strong> har utförts (Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala) har syftat till att dels ringa in de tidsavsnitt<br />
när markutnyttjandet påbörjas, dels perioder med expansion<br />
eller odlingsmaximum (Tabell 2)<br />
Vegetationshistoria<br />
Pollendiagrammet (Bilaga) har indelats i fem lokala<br />
pollenzoner (HJ 1-5) och redovisas <strong>ned</strong>an med den äldsta<br />
zonen först.<br />
Zon HJ-1 (170-135 cm). Cirka 6000–4000 BP.<br />
Skärgårdsmiljö<br />
Lagerföljden inom zonen representerar öppna skärgårdsförhållanden<br />
med avsättning av lera och gyttjelera i Östersjöns<br />
föregångare Litorinahavet. Åldern på de tidigast avsatta<br />
sedimenten torde vara högst 6000 år, efter<strong>som</strong> lindpollen<br />
förekommer med flera procent redan i den underst<br />
analyserade nivån (170 cm). Tidigare dateringar av lindens<br />
invandring i Östra Svealand har gett åldrar mellan 7400<br />
och 6700 BP (jfr sammanställning i Risberg & Karlsson<br />
Tabell 2. Resultat av 14 C-dateringar från Lilla Hjortronmyren.<br />
1989, fig. 4). Strandlinjen för 6000 år sedan bör ha legat<br />
mellan 42 och 60 m högre än idag enligt uppskattningar av<br />
strandförskjutningskurvor från norra, nordvästra och sydöstra<br />
Uppland (jfr Robertsson & Persson 1989, sid 17,<br />
fig.14, Risberg i Segerberg 1999, sid 236, fig. 2, och Hedenström<br />
2001, sid. 19, fig. 11). Området bör då ha legat strax<br />
utanför den breda havsvik, benämnd Mälarhavet av Segerberg<br />
(1999), <strong>som</strong> sträckte sig österifrån in mot nuvarande<br />
Örebrotrakten i Närke. Närmaste fastland från provtagning<strong>som</strong>rådet<br />
torde legat i Västmanland (jfr Åkerlund<br />
1996, sid. 121, fig. 5:33b, och Segerberg 1999, sid. 28, fig. 8.<br />
Större öar förekom i västligaste Uppland, med småöar och<br />
skär utanför, sannolikt ganska nära provtagningsplatsen.<br />
Tall och björk har utgjort ett dominerande inslag i skärgårdslandskapet.<br />
Al och björk har bildat strandskog och i<br />
skyddade lägen innanför strandskogen har också ek, alm<br />
och lind och hassel kunnat breda ut sig. Havsstrandvegetation<br />
finns representerad genom förekomster av örtpollen<br />
<strong>som</strong> t ex. mållor, gråbo/strandmalört, maskros-/tussilagotyp<br />
och rutor (Chenopodiaceae, Artemisia,Lactuceae,Thalictrum).<br />
Mållorna kan vara ogräs på fet odlad och gödslad<br />
jord, men är sannolikt ursprunglig på havsstränder där<br />
tångvallarna står för gödseln, vilket också gäller gråbo/<br />
(strand)malört och tussilago. Ön eller omkringliggande<br />
öar, måste i början av sin utveckling haft en flack topografi<br />
där strandängar varit den dominerande biotopen efter<strong>som</strong><br />
pollen av bl. a. rutor, gräs och halvgräs förekommer<br />
frekvent (Thalictrum,Poaceae,Cyperaceae).<br />
Zon HJ-2 (135–122,5 cm). Cirka 4000–3500 BP.<br />
Isoleringsfas<br />
Zonen representerar en period då Lilla Hjortmyren isoleras<br />
från havet och bildar en liten sjö/damm. Detta avspeglas i<br />
lagerföljden genom avsättning av gyttja. I samband med<br />
isoleringen sker en drastisk procentökning av organiskt kol<br />
från några få procent till över 40% på en avsättning av 10<br />
cm gyttja. Detta tyder på en snabb isolering alternativt att<br />
en hiatus (lagerlucka) förekommer i gyttjelera/gyttjesekvensen.<br />
Isoleringsnivån i lagerföljden ligger sannolikt i<br />
övergången gyttjelera/gyttja på 135 cm djup, enligt pollendiagrammet,<br />
alternativt några cm längre <strong>ned</strong> enligt översiktlig<br />
diatoméundersökning. Isoleringsåldern har uppskattats<br />
till cirka 4000 BP (jfr Robertsson & Persson 1989,<br />
sid 17, fig.14, Risberg i Segerberg 1999, sid 236, fig. 2, och<br />
Hedenström 2001, sid. 19, fig. 11). Lilla Hjortronmyrens<br />
Djup Daterat Lab- 14 C-ålder 14 C-ålder Daterade<br />
(cm) material nummer okorr. kalibr. händelser<br />
(BP) (BC/AD, 1d)<br />
37,5 kärrtorv Ua-20077 375±45 AD 1440-1630 odlingsmax<br />
62,5 kärrtorv Ua-20078 2355±45 520-380 BC start av kontinuerlig odling<br />
87,5 kärrtorv Ua-20079 3095±50 1430-1260 BC första odling?, bete<br />
102,5 kärrtorv Ua-20080 3200±45 1520-1430 BC röjning, enkurvan börjar, bete<br />
524 KYRSTA – BOPLATS
höjd över havet ligger enligt ekonomiska kartbladet (12I 0a<br />
Fjuckby) mellan 35 och 40 m.<br />
I samband med isoleringen minskar andelen tallpollen<br />
kraftigt samtidigt <strong>som</strong> alpollen ökar. Detta är ett vanligt förekommande<br />
fenomen i samband med isoleringslagerföljder,<br />
beroende på att tallpollen är lättflytande genom sina<br />
luftsäckar. Innan isoleringen har tallpollen med hjälp av ytströmmar<br />
kunnat föras in i stora mängder i öppna laguner<br />
från den utanförliggande skärgården, och därvid kunnat<br />
överskugga pollentillförseln från den lokala strandskogsvegetationen<br />
(M.-B. Florin 1945, 1957). Skärgårdslandskapet<br />
torde bestått av ett bälte tallskogsbeväxta öar utanför en<br />
inre skärgårds- och fastlandszon. Parallellt med att tallpollen<br />
minskar ökar pollen av al. Detta anser M.-B. Florin<br />
(1957) inte behöver betyda att vegetationen har förändrats,<br />
utan att strandskogen kan ha haft i stort sett samma utseende<br />
under lagunstadiet <strong>som</strong> under det första insjöstadiet,<br />
endast med den skillnaden att tillförseln av tallpollen<br />
minskats. Vid Lilla Hjortronmyren sker i samband med<br />
isoleringen också en markant ökning av pollen från vide<br />
(Salix spp.) <strong>som</strong> ingått i strandvegetationen. En annan<br />
märkbar förändring är minskningen av almpollen, vilket<br />
kan ha samband med det s.k almfallet, daterad i norra<br />
Uppland till cirka 4500 BP (Robertsson & Persson 1989).<br />
Zon HJ-3 (122,5–67,5 cm). Cirka 3500–2400 BP.<br />
Tall-ekblandskog, röjningsfaser med småskaligt bete<br />
och odling<br />
Området övergår till att bli en del av fastlandet, vilket sannolikt<br />
har skett under bronsålder (Risberg opubl.). Skogsvegetationen<br />
domineras av tall, särskilt på hällmarker och<br />
jordar med tunt jordtäcke. Ett rikt inslag av björk har förekommit,<br />
men också ekblandskog med ek, lind, ask, alm och<br />
lönn, såväl <strong>som</strong> hasseldungar, innanför vidsträckta<br />
alsumpskogar på lägre nivåer.<br />
Zonen avspeglar också ett igenväxningsskede av Lilla<br />
Hjortronmyren, med avsättning av kärrtorv. I och i anslutning<br />
till kärret ökar pollen av björk och al kraftigt, vilket<br />
avspeglar att Lilla Hjortronmyren övergår till ett al-björkkärr.<br />
En tillfällig <strong>ned</strong>gång av vitmossporer och en kraftig<br />
ökning av fräkensporer (Equisetum spp.)i mitten av zonen,<br />
kan tyda på att igenväxningen av kärret kan ha avbrutits<br />
genom förändring av kärrets hydrologi. Genom i stort sett<br />
hela zonen förekommer också rikligt med pollen av kråkklöver<br />
(Potentilla palustre) och vattenklöver (Menyanthes<br />
trifoliata). Kråkklöver är en utpräglad kärr- och vattenväxt<br />
lik<strong>som</strong> vattenklöver, men den senare spelar en viktig roll<br />
vid igenväxningen av sjöar och kärr, där den ofta växer i<br />
gungflyn. Med sina långa och sega stjälkar kan vattenklöver<br />
växa utåt mot öppet vatten och däremellan binda andra<br />
växtdelar, slam mm och på så sätt bilda ny gungfly. Efter<strong>som</strong><br />
också pollen av vit näckros hittats tyder det på att kärret<br />
delvis måste haft en öppen vattenspegel, efter<strong>som</strong> näckrosorna<br />
är rotade i bottnen och sänder upp blad <strong>som</strong> flyter<br />
på vattenytan.<br />
Svaga, men tydliga tecken, <strong>som</strong> avspeglar antropogen<br />
påverkan, har hittats på mellan 100 och 70 cm i lagerföljden.<br />
Enstaka pollen av en förekommer i stort sett kontinuerligt,<br />
medan klöver, smörblomma, kovall, korn-typ och<br />
kulla/röllika förekommer sporadiskt (Juniperus, Trifolium,<br />
Ranunculus acris-typ, Melampyrum, Hordeum-typ, Anthemis/Achillea-typ).<br />
Redan på 110 cm djup i lagerföljden har<br />
hittats enstaka sporer av örnbräken (Pteridium aquilinum),<br />
ofta ansedd <strong>som</strong> brandindikator. Möjligen har marker röjts<br />
och öppnats upp med hjälp av eld. Från 100 cm djup börjar<br />
pollen av en (Juniperus communis) uppträda i pollendiagrammet<br />
med låga men regelbundna värden. Enen, <strong>som</strong><br />
vill ha ljust och inte tål konkurrens av skuggande träd, börjar<br />
därmed etableras på öppna solexponerade marker. Torven<br />
på 102,5 cm djup har daterats till 3200±45 BP (kalibrerat<br />
1520-1430 BC), vilket möjligen kan ses <strong>som</strong> en start för<br />
betesdrift. Strax därefter börjar flera pollentyper från betesindikatorer<br />
att förekomma, t. ex. klöver och kovall (Trifolium,<br />
Melampyrum). På 90 cm djup har hittats enstaka pollen<br />
av korn-typ (Hordeum-typ) samt på 80 och 70 cm pollen<br />
av sädesslagstyp och enstaka pollen från åkerogräs av<br />
kulla/röllika-typ (Anthemis/Achillea-typ). En torvdatering<br />
på 87,5 cm djup har givit en ålder på 3095±50 BP (kalibrerat<br />
1430-1260 BC). Således verkar odling av åtminstone<br />
korn ha förekommit i liten skala inte långt efter betesdriftens<br />
införande. Huruvida odlandet varit kontinuerligt eller<br />
av tillfällig art är osäkert. Andelen kolpartiklar, vilka indikerar<br />
att det brunnit, naturligt efter blixt<strong>ned</strong>slag eller medvetet<br />
genom röjningsbränningar, ökar successivt från enstaka<br />
procent i <strong>ned</strong>re delen av zonen, till ca 10 procent i<br />
mitten av zonen. I övre halvan av zonen blir kolpartikelkurvan<br />
alltmer ryckig, och värdena växlar mellan 10 och 20<br />
procent. De växlande värdena kan tyda på upprepade röjningsbränningar.<br />
Zon HJ-4 (67,5–17,5 cm). Cirka 2400–100 BP.<br />
Tall-granskog, kontinuerligt bete och odling<br />
Den undre zongränsen har satts vid den nivå där granpollenkurvan<br />
ökar markant. En torvdatering på 62,5 cm djup<br />
har gett åldern 2355±45 BP (kalibrerat 520-380 BC). Från<br />
en torvmark i Fiby urskog cirka 20 km sydväst om Lilla<br />
Hjortronmyren finns en 14 C-datering på cirka 2600 BP,<br />
<strong>som</strong> ligger något längre ner i lagerföljden än där granpollenkurvan<br />
stiger (Bradshaw & Hannon 1992). Detta stöds<br />
också från 14 C-dateringar <strong>som</strong> erhållits från Myrby Träsk i<br />
Gamla Uppsala, där fyra dateringar på pollenkoncentrat<br />
och bulkprover av granens invandring, också gett åldrar<br />
mellan 2400 och 2200 BP (Eriksson 1999). Det betyder att<br />
granens invandring i området bör dateras till cirka 2400<br />
BP.<br />
Pollenzonen (HJ-4) avspeglar ett utglesat skogslandskap,<br />
<strong>som</strong> utsatts för upprepade röjningsbränningar, t ex<br />
ökar andelen kolpartiklar mycket markant, med markerade<br />
toppar på 60, 40 och 20 cm djup, vilket är synkront med förekomst<br />
av pollen från en hel rad kulturindikerande växter.<br />
BILAGA 11 525
Skogsvegetationen förändras jämfört med föregående<br />
zon genom att de mer näringskrävande lövträden <strong>som</strong> hassel,<br />
alm, lind och ask (Corylus, Ulmus, Tilia, Fraxinus) försvinner<br />
nästan helt vid övergången mellan zon HJ-3 och<br />
HJ-4 enligt pollendiagrammet. Endast ek förmår hålla sig<br />
kvar med oförändrade värden motsvarande den <strong>ned</strong>re<br />
(äldre) halvan av zonen, för att sedan också minska. Ädellövträdens<br />
minskning kan ha samband med att de konkurrerar<br />
om de bästa odlingsjordarna, efter<strong>som</strong> odlingsspåren<br />
är tydliga inom zonen. Pollen av korn-, vete- och havretyp,<br />
samt råg har urskiljts (Hordeum-typ, Triticum-typ, Avenatyp,<br />
Secale cereale). Pollen av korn-typ förekommer kontinuerligt<br />
i lagerföljden från <strong>ned</strong>re zongränsen, motsvarande<br />
cirka 2400 BP och uppåt. En markerad topp av korn-,<br />
havretyp, samt råg mellan 40 och 30 cm djup, är daterad till<br />
medeltid genom en torvdatering på 37,5 cm djup vilken<br />
gett åldern 375±45 BP (kalibrerat AD 1440-1530). I spåren<br />
av odling har också hittats pollen av bl.a humle/hampa,<br />
åkerogräsen blåklint och kulla/röllika (Humulus lupulus/<br />
Cannabis sativa, Centaurea cyanus, Anthemis/Achillea).<br />
Inom zonen sker även en tydlig ökning av dvärgbuskar,<br />
och pollen av såväl blåbär/lingon <strong>som</strong> kråkbär och ljung<br />
har urskiljts (Vaccinium spp., Empetrum, Calluna vulgaris).<br />
Samtliga av risen kan växa på mycket skilda slag av<br />
ståndorter, inklusive torvmarkernas vitmossmattor, men<br />
gemensamt är att om de växer på skogsmark, är trädskiktet<br />
glest eller saknas. Att skogsmarkerna röjts i omgivningarna<br />
avspeglas också mycket tydligt genom att den ljuskrävande<br />
enen (Juniperus communis) ökar markant inom zonen. Betesmarker<br />
har skapats, vilket även återspeglas av låga men<br />
regelbundna värden för pollen av svartkämpar, klöver, enstaka<br />
ängsvädd och kovall (Plantago lanceolata, Trifolium<br />
spp., Succisa pratensis, Melampyrum spp.). I spåren av bete<br />
och odling ökar parallellt förekomsten av ruderatväxter<br />
<strong>som</strong> malört/gråbo, mållor och groblad/rödkämpar (Artemisia<br />
ssp., Chenopodiaceae, Plantago major/media), vanliga<br />
i anslutning till gårdar och stigar.<br />
Alpollen minskar, vattenklöver och sporer av fräken<br />
försvinner, vilket tyder på att Lilla Hjortronmyren torkar<br />
ut allt mer och övergår till ett björkkärr. Från stränderna<br />
har vitmossor (Sphagnum spp.) växt in i kärret, och har i<br />
sin tur koloniserats av bl.a hjortron och småsileshår (Rubus<br />
chamaemorus, Drosera intermedia), speciellt pollen av<br />
hjortron förekommer rikligt i torven. Sannolikt härstammar<br />
en stor del av risen också från torvmarken.<br />
Zon HJ-5 (17,5–0 cm). Cirka 100–0 BP. Igenväxande tallgranskog<br />
med svaga spår av bete och odling<br />
Zonen representerar sannolikt det senaste århundradet. En<br />
igenväxning med framförallt tall och gran kan skönjas i lagerföljden,<br />
samtidigt <strong>som</strong> pollen av en minskar och försvinner.<br />
Enstaka pollen av svartkämpar, kovall, vete-typ,<br />
korsblommiga, kulla/röllika och gråbo/malört. (Plantago<br />
lanceolata, Melampyrum spp., Triticum-typ, Brassicaceae,<br />
Anthemis/Achillea, Artemisia spp) kan tyda på att det fun-<br />
nits tillfälliga utmarkslyckor i omgivningarna och enstaka<br />
djur på skogsbete. Alternativt är de kulturindikerande pollenkornen<br />
långtransporterade, och härrör från de vidsträckta<br />
åker- och ängsmarker, <strong>som</strong> ligger söder om Kyrsta<br />
och Valhammar (Fig. 4).<br />
DISKUSSION<br />
Lagerföljden visar en utveckling från skärgårdsförhållanden<br />
till igenväxt barrskogsmark, sannolikt omfattande<br />
5–6000 år tillbaka i tiden från nutid. Provtagning<strong>som</strong>rådet<br />
har under denna tid förändrats från en tall- och björkdominerad<br />
skärgårdsö (zon HJ-1), där Lilla Hjortronmyren<br />
(35–40 m ö.h.) isolerades cirka 4000 BP under neolitikum<br />
(zon HJ-2). Genom strandförskjutningen knöts området<br />
ihop med fastlandet troligen under bronsålder. Påbörjade<br />
strandförskjutningsstudier i området kommer sannolikt<br />
att klarlägga strandförskjutningsförloppet mer i detalj (Jan<br />
Risberg, SU).<br />
I zon HJ-3 med en ålder motsvarande 3500 till 2400 BP,<br />
har de första spåren efter markutnyttjande hittats. Det är<br />
uppenbart att sporer av örnbräken på 110 cm djup, och<br />
<strong>som</strong> efterföljs av kontinuerliga förekomster av enpollen på<br />
100 cm djup och uppåt, har samband med mänskliga aktiviteter,<br />
där man genom röjningsbränningar skapat förutsättningar<br />
för bosättning, bete och odling. Den tidigaste<br />
förekomsten av sädesslagspollen har hittats på 90 cm djup<br />
och är av korn-typ (Hordeum-typ). En viss förväxlingsrisk<br />
med några få släkten av vilda gräs föreligger inom denna<br />
grupp (Andersen 1979). Vanligen varnas för släktena Glyceria<br />
och Elytrigia, t ex arterna mannagräs och kvickrot<br />
(Glyceria fluitans, Elytrigia repens) (jfr. Faegri & Iversen<br />
1989, Moore, Webb & Collinson 1991). Förväxlingsrisken<br />
är dock liten om man inte pressar storleksangivelserna till<br />
den undre gränsen. Därför har pollen av korn-typ tolkats<br />
<strong>som</strong> förekomst av kornodling, men också för att stöd för<br />
antropogen verksamhet finns genom förekomster av pollen<br />
från t. ex. klöver och kovall (Trifolium, Melampyrum),<br />
vilka visar att betesverksamhet förekommit i omgivningarna.<br />
Torvdateringen på 102,5 cm djup <strong>som</strong> gett cirka 3200<br />
BP och på 87,5 cm <strong>som</strong> visat cirka 3100 BP tyder på att<br />
markutnyttjandet tidsmässigt skulle kunna stämma med<br />
de förekomster av skärvstenshögar och stensättningar från<br />
huvudsakligen bronsålder, <strong>som</strong> förekommer i ett bälte vid<br />
Kyrsta. Utifrån pollendiagrammet går det inte att säkert<br />
säga om markutnyttjandet varit kontinuerligt eller ej under<br />
denna period, beroende på att ”följeväxter”inte förekommer<br />
kontinuerligt och där de förekommer är det med låga<br />
koncentrationer. Anledningen till detta kan vara att markutnyttjandet<br />
skett på för långt avstånd från provtagningsplatsen,<br />
t ex. Kyrstas omgivningar dit det är ca 500 m. Örtpollenkornen<br />
<strong>som</strong> ofta är insektsspridda, blir därmed underrepresenterade<br />
genom att de inte förs särskilt långt från<br />
ursprungsväxten, medan t ex enpollen <strong>som</strong> är vindspridda<br />
avspeglar ett markutnyttjande över en relativt större areal.<br />
526 KYRSTA – BOPLATS
Lämningar efter ett hus samt keramik, <strong>som</strong> påträffats vid<br />
den pågående arkeologiska Kyrstagrävningen, indikerar<br />
dock att människor förekommit i trakten, åtminstone<br />
sedan senneolitikum. Går man en eller annan mil västerut<br />
finns även äldre boplatser, daterade till tidig- och mellanneolitikum<br />
(Segerberg 1999).<br />
Pollenzonen HJ-4 avspeglar den tydligaste kulturpåverkan<br />
av zonerna, och omfattar i tid perioden 2400 till uppskattningsvis<br />
100 BP. Större arealer tas i anspråk för markutnyttjande,<br />
inte minst odling, vilket sannolikt är orsaken<br />
till att ädellövträden minskar drastiskt då de konkurrerar<br />
om de bästa odlingsjordarna. Parallellt får granen fäste i<br />
området och ökar alltefter<strong>som</strong>. Förmodligen gynnas granen<br />
av att skogen öppnas för ett intensivare bete, efter<strong>som</strong><br />
den ratades av kreaturen och saknade större värde <strong>som</strong><br />
virke (Hafsten 1992). En motsvarande förändring kan ses i<br />
pollendiagrammen från Myrby Träsk i Gamla Uppsala,<br />
Fiby urskog väster om Uppsala, och även från Dragbyområdet<br />
10 km väster om Lilla Hjortronmyren (Eriksson<br />
1999, Bradshaw & Hannon 1992 och S. Florin 1963). Från<br />
alla dessa lokaler kan en likartad utveckling spåras; parallellt<br />
med granens invandring sker en minskning av ädellövträd<br />
och en markant ökning av kulturindikatorer indikerande<br />
att markanvändningen intensifieras.<br />
Inom zonen (HJ-4) uppträder humle/hampa (Humulus<br />
lupulus/Cannabis sativa) regelbundet. Denna pollentyp<br />
ökar generellt i tidsintervallet 1500-500 BP motsvarande ca<br />
500–1500 e. Kr., vilket kan ses i pollendiagram från skilda<br />
delar av landet (Påhlsson 1981). Humle/hampa är svåra att<br />
särskilja med hjälp av pollen och därför sammanförs de<br />
båda arterna. I de fall man får en markant procentuell ökning<br />
av humle/hampa-pollen inom ovan nämnda tidsintervall<br />
kan man sannolikt utgå från att det rör sig om<br />
hampa (jfr Gaillard & Berglund 1988 s. 418). Detta beror<br />
på att hampa (Cannabis sativa) rötades i vatten, för att man<br />
skulle bli av med de växtdelar <strong>som</strong> inte användes vid tillverkning<br />
av rep, nät, snören, väv etc. Därvid kunde stora<br />
mängder pollen frigöras i vattnet och inbäddas i sedimenten.<br />
I Lilla Hjortronmyren hittades enstaka pollen, men<br />
pollenkornen var genomgående något större, mellan 28<br />
och 35 mikrometer än humlepollen brukar vara, vilket<br />
skulle kunna indikera att det rör sig om hampa (jfr Robertsson<br />
1992). Å andra sidan, om hampa rötades i kärret<br />
borde fler hampapollen ha hittats. Det andra alternativet<br />
humle (Humulus lupulus), kan inte uteslutas, växten förr<br />
sannolikt var ett vanligt inslag i t ex alkärr. På de nivåer i lagerföljden<br />
<strong>som</strong> dessa pollen hittats var alvegetationen<br />
emellertid betydligt reducerad. Härrör pollenkornen från<br />
humle kan de yngre fynden tyda på odling i närheten för<br />
användning vid öltillverkning. Från 1400-talets mitt påbjöds<br />
i lag att varje gård skulle odla humle. Av åkerogräsen<br />
har bl.a blåklint hittats (Centaurea cyanus), vars pollen påträffats<br />
från 40 cm och uppåt daterat till 375±45 (kalibrerat<br />
AD 1440-1530). Arten spreds i landet med människans<br />
hjälp under vikingatid, sannolikt <strong>som</strong> förorening i utsäde,<br />
och blev under medeltiden ett alltmer utbrett ogräs med<br />
hjälp av höstsädesodlingen, troligen främst med råg<br />
(Fogelfors 1979, Svensson & Wigren 1985). Kopplingen till<br />
råg stämmer mycket bra med pollenfynden från Lilla<br />
Hjortronmyren. Toppar med rågpollen korresponderar väl<br />
med blåklintförekomsterna.<br />
De översiktliga pollenanalyserna från Buddbokärret 2<br />
km söder om Lilla Hjortronmyren redovisas inte med diagram,<br />
men motsvarar sannolikt delar av zon 4 samt zon 5 i<br />
pollendiagrammet från Lilla Hjortronmyren. Pollenspektra<br />
från Buddbokärret visar även där en påtaglig kulturpåverkan<br />
med bete och odling<br />
I zon 5 (HJ-5) <strong>som</strong> tolkats omfatta de senaste 100 åren<br />
sker en viss igenväxning av framförallt tall och gran, vilket<br />
indikeras genom förhöjda tall- och granpollenvärden, enen<br />
försvinner samt andelen örtpollen minskar.<br />
TACKORD<br />
Till följande personer, vilka på olika sätt medverkat till att<br />
undersökningen har kunnat genomföras riktas ett stort<br />
tack: Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet, UV-mitt<br />
<strong>som</strong> initierat undersökningen, Ann Karlsson, Institutionen<br />
för Naturgeografi och Kvartärgeologi, för hjälp i fält och<br />
med laboratoriearbetet, Ann-Marie Robertsson från<br />
samma institution har utfört en översiktlig diatoméundersökning,<br />
samt granskat manuskriptet och kommit med<br />
värdefulla kommentarer.<br />
REFERENSER<br />
Almquist-Jacobson, H., 1994: Interaction of the<br />
Holocene climate, water balance, vegetation, fire, and<br />
the cultural land-use in Swedish Borderland.<br />
LUNDQUA Thesis 30, Lund University, Department of<br />
Quaternary Geology, 82 s.<br />
Andersen, S. T., 1979: Identification of wild grass and<br />
cereal pollen. Danmarks Geologiske Undersøgelse.<br />
Årbog 1978. København. 69–92.<br />
Behre, K.-E., 1981: The interpretation of anthropogenic<br />
indicators in pollen diagrams. Pollen et Spores 23,<br />
225–245.<br />
Berglund, B. E. & Ralska-Jasiewiczowa , M., 1986: Pollen<br />
analysis and pollen diagrams. I: B. Berglund (red.):<br />
Handbook of Holocene Palaeoecology and<br />
Palaeohydrology. John Wiley & Sons, Chichester,<br />
455–484.<br />
Bradshaw, R. & Hannon, G., 1992: Climatic change,<br />
human influence and disturbance regime in the<br />
control of vegetation dynamics within Fiby Forest,<br />
Sweden. Journal of Ecology 80, 625–632.<br />
Eriksson, J-A., 1999: Land-use history in Gamla Uppsala.<br />
Journal of Nordic Archaeological Science 12. Archaeological<br />
Research Laboratory. Stockholm University.<br />
25–34.<br />
BILAGA 11 527
Faegri,K.& Iversen,J.,1989. Textbook of pollen analysis,<br />
4th edition. (Revised by K. Faegri, P.E. Kaland & K.<br />
Krzywinski). John Wiley & Sons, Chichester. 328 s.<br />
Florin, M.-B., 1945: Skärgårdstall och ”strandskog” I<br />
Västra Södermanlands pollendiagram. Geologiska Föreningen<br />
i Stockholm Förhandlingar 67, 511–533.<br />
Florin, M.-B., 1957: Insjöstudier i mellansverige. Mikrovegetation<br />
och pollenregn i vikar av östersjöbäckenet<br />
från Preboreal tid till nutid. Acta Phytogeographica<br />
Suecica 38. 29 s.<br />
Florin, M.-B & Florin, S., 1960: Naturhistorisk utveckling<br />
vid Dragby under bronsåldern. Från en påbörjad<br />
undersökning över områdets kvartärgeologi. The<br />
Institute of Quaternary Geology, University of Uppsala,<br />
Octavio Series 16, 87–121.<br />
Florin, S., 1963: Skuttungesjön. Ett bidrag till Dragbyområdets<br />
paleogeografi. The Institute of Quaternary<br />
Geology, University of Uppsala, Octavio Series 22,<br />
47–84.<br />
Fogelfors, H., 1979: Floraförändringar i jordbrukslandskapet.<br />
Åkermark. Rapport 5. Institutionen för ekologi<br />
och miljövård, Statens lantbruksuniversitet (SLU).<br />
Uppsala.<br />
Gaillard, M.-J. & Berglund, B. E., 1988: Land-use history<br />
during the last 2700 years in the area of Bjäresjö,<br />
southern Sweden. I: H. H., Birks, H. J. B., Birks, P. E.,<br />
Kaland & D. Moe (red.) 1988: The cultural landscape.<br />
Past, present and future. Cambridge university press.<br />
Cambridge. 521 s.<br />
Grimm, E.C., 1987: CONISS: A fortran 77 program for<br />
stratigraphically constrai<strong>ned</strong> cluster analysis by the<br />
method of incremental sum of squares. Computers<br />
and Geoscience 13:1, 13–35.<br />
Grimm, E. C., 1992: Tilia and Tilia-graph: Pollen spreadsheet<br />
and graphics programs. Programs and Abstracts,<br />
8 th International Palynological Congress, Aix-en-<br />
Provence, Sept. 6–12, 1992, s. 56.<br />
Hafsten, U., 1992: The immigration and spread of spruce<br />
(L.) Karst.) in Norway. Norsk Geografisk Tidskrift 46,<br />
121–158.<br />
Hammar, T., 1999: The prehistoric environment of Fornsigtuna.<br />
A palaeoecological study of the land-use<br />
history at Signhildsberg. Antikvariskt Arkiv 80. Kungliga<br />
Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien.<br />
Stockholm. 47 s.<br />
Hedenström, A., 2001: Early Holocene shore displacement<br />
in eastern Svealand, Sweden, based on diatom<br />
stratigraphy, radiocarbon chronology and geochemical<br />
parameters. Department of Physical Geography and<br />
Quaternary Geology, Stockholm University. 36 s.<br />
Jowsey, P. C., 1966: An improved peat sampler. New<br />
Phytologist 65, 245–248.<br />
Moore, P. D, Webb, J. A & Collinson, M. E., 1991: Pollen<br />
analysis. Second edition. Blackwell Scientific Publications,<br />
Oxford. 216 s.<br />
Persson , Ch. 1982: Beskrivning till jordartskartan Östhammar<br />
SV. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 53.<br />
59 s.<br />
Possnert, G., 1990: Radiocarbon dating with the accelerator<br />
technique. Norwegian Archaeological Review 23,<br />
30–37.<br />
Påhlsson, I. 1981: Cannabis sativa in Dalarna. Striae 14,<br />
79–82.<br />
Risberg, J., 1999: Strandförskjutningen i nordvästra Uppland<br />
under subboreal tid. I: A. Segerberg, 1999: Bälinge<br />
Mossar. Kustbor i Uppland under yngre stenåldern.<br />
AUN 26. Uppsala. Appendix 4, 233–243.<br />
Risberg, J. & Karlsson, S., 1989: Pollen stratigraphy in a<br />
sediment core from Lake Ådran, Södertörn, central<br />
eastern Svealand, Sweden. University of Stockholm,<br />
Department of Quaternary Research, Report 14, 30 pp.<br />
Robertsson, A.-M., 1992: Vikingatida hampodling.<br />
Jämten 1992. Hembygdas årsbok 85, 183–188.<br />
Robertsson, A.-M., & Persson, Ch., 1989: Biostratigraphical<br />
studies of three mires in northern Uppland,<br />
Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning, C 821.<br />
19 s.<br />
Segerberg, A., 1999: Bälinge Mossar. Kustbor i Uppland<br />
under yngre stenåldern. AUN 26. Uppsala, 243 sid.<br />
Stockmarr, J., 1971: Tablets with spores used in absolute<br />
pollen analysis. Pollen et Spores, XIII, 4, 615–621.<br />
Stuiver, M., Reimer, P.J., Bard, E., Beck, J.W., Burr, G.S.,<br />
Hughen, K.A., Kromer, B., McCormack, G., van der<br />
Plicht, J. and Spurk, M. 1998: Intcal98 radiocarbon age<br />
calibration, 24,000-0 cal BP. Radiocarbon 40 (3),<br />
1041–1083.<br />
Stålhös, G., 1991: Beskrivning till berggrundskartorna<br />
Östhammar NV, NO, SV, SO med sammanfattande<br />
översikt av basiska gångar, metamorfos och tektonik i<br />
östra Mellansverige. Sveriges Geologiska Undersökning,<br />
Af 161, 166, 169, 172. 249 sid.<br />
Svensson, R. & Wigren, M., 1985: Blåklintens historia och<br />
biologi i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 79,<br />
273–297.<br />
Tolonen, K., 1986: Charred particle analysis. I: B. E.<br />
Berglund (red.): Handbook of Holocene Palaeoecology<br />
and Palaehydrology, John Wiley & Sons. Chichester,<br />
485–496.<br />
Zackrisson, O., 1977: Influence of forest fire on the north<br />
Swedish boreal forest. Oikos 29, 22–32.<br />
Åkerlund, A., 1996: Human responses to shore displacement.<br />
Living by the sea in eastern middle Sweden<br />
during the Stone Age. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska<br />
undersökningar. Skrifter nr 16. 177s.<br />
528 KYRSTA – BOPLATS
Figur 5. Pollendiagram från Lilla<br />
Hjortronmyren, samt schema<br />
med tolkning och sammanfattning<br />
av resultaten.<br />
BILAGA 11 529
530 KYRSTA – BOPLATS
BILAGA 11 531
Bilaga 12<br />
532 KYRSTA – BOPLATS
BILAGA 12 533
534 KYRSTA – BOPLATS
BILAGA 12 535
536 KYRSTA – BOPLATS
År 2002 genomfördes omfattande arkeologiska undersökningar vid Kyrsta i Ärentuna<br />
socken, Uppland. Här undersöktes järnåldersgravar samt boplatslämningar från övergången<br />
senneolitikum/äldre bronsålder-yngre järnålder. I föreliggande volym presenteras<br />
resultaten från boplatsundersökningarna. Resultaten från gravundersökningarna<br />
presenteras i en separat volym. Undersökningarna <strong>som</strong> föranleddes av<br />
omdragningen av E4:an genom norra Uppland bekostades av Vägverket och utfördes<br />
av Societas Archaeologica Upsaliensis (<strong>SAU</strong>).<br />
Boplatslämningarna har huvudsakligen daterats till brons- och äldre järnålder, med<br />
en klar tyngdpunkt till äldre järnålder då flera hus har nyttjats samtidigt. Slagg från<br />
undersökning<strong>som</strong>rådet antyder att järnframställning har bedrivits på platsen under<br />
förromersk och äldre romersk järnålder. Den äldsta byggnaden, en drygt 30 meter<br />
lång huskonstruktion med tydliga vägglinjer, kan på typologiska grunder dateras till<br />
övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder. Till de äldre spåren på boplatsen<br />
räknas också ett kamstämpelornerat keramikkärl från äldsta bronsålder.<br />
I undersökning<strong>som</strong>rådets östligaste del fanns spår efter ett senvikingatida hus i utkanten<br />
av bytomten.<br />
Gamla Prefektbostaden<br />
Villavägen 6G<br />
752 36 Uppsala<br />
telefon: 018-10 79 30<br />
email: post@sau.se<br />
ISBN 91-975994-9-2
Change language