Ladda ned som PDF - SAU

knacksten och en löpare påträffades (se fyndlista). Brunnen
har 14 C-daterats till romersk järnålder (Ua-22939).
Anläggningen A60177 framkom vid avbaning i ett större
komplex som tolkades som ett gropsystem. Efter att ha
undersökts tolkas den aktuella anläggningen som en
brunn, Den var rund i plan, ca 2,30 m i diameter och ca
1,70 m djup. I profil syntes en spetsig, något oregelbunden
nedgrävning innehållande 10 lager (fig 29). Ett kraftigt sotoch
kollager mellan lager 2 och lager 3 tyder på att brunnen
förmodligen har användas som härd i ett sekundärt
skede. De fynd som påträffades i fyllningen var bränd lera
och ben (se fyndlista). Brunnen har 14 C-daterats till yngre
förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22649).
Anläggningen A114930 framkom vid avbaning på undersökningsytans
centrala del, strax NO om Hus 7. Brunnen
tycks ha varit inhägnad (Hägnad 5) (se hägnadskapitlet).
I plan var brunnen cirkelrund, 3,10 m i diameter och
ca 1,50 m djup. I profil var anläggningen planbottnad med
sluttande sidor (fig 30 och 31). Fyllningen bestod av 11
olika lager, som avsatts efter brunnens användningstid.
Även här påträffades rikligt med skärvsten, vilken härrör
från de aktiviteter som antas ha pågått i brunnens närhet.
De fynd som påträffades var keramik, bränd lera, en
knacksten och ben (se fyndlista). Brunnen har 14 C-daterats
till yngre förromersk/äldre romersk järnålder (Ua-22650).
Figur 26. Brunn A43821 i plan och profil. Lager 1:
svartbrun humös lera med inslag av kol, sot och
skörbrända stenar samt stenpackning. Lager 2:
gråbrun lite grusig lera. Fynd av obrända ben. Lager
3: grågul lera. Lager 4: rödbrun/grå varvig lera. Lager
5: slamlager, rödbrun varvig lera. Skala 1:50. Digital
bearbetning: Anna Onsten-Molander, SAU.
A16152 har tolkats som ett vattenhål. Det var 2,80 m
brett och sträckte sig utanför UO, varför den inte framtogs
i sin helhet i plan. Anläggningen var 0,72 m djup och innehöll
två lager; lager 1 humös brun homogen lera, och lager
2 varvig brun vattenavsatt lera, med inslag av steril gul lera.
De fynd som påträffades kom i lager 1 och bestod av bränd
lera och ben (se fyndlista). Vattenhålet var nedgrävt i rödbrun
varvig lera med tunna sandstråk som var vattenförande.
Gropar
På RAÄ 327 framkom 193 gropar av skilda slag, spridda
över hela UO. En viss koncentration av gropar i den för övrigt
anläggningstätaste delen av boplatsytan gick att se.
Dessutom framkom flera gropar tillsammans med härdar i
UO:s centrala del invid väg 699 både söder och norr om
densamma. Dessa gropar har tolkats ingå i ett hantverksområde
som framför allt har använts vid järnframställning.
För övrigt gick det inte att se några grupperingar av
gropar med likartade funktioner.
Gropar definieras vanligtvis utifrån form och innehåll
och många gropar går aldrig att definiera närmare, vilket
medför att ett stort antal gropar på förhistoriska boplatser
är anonyma. De senaste årens stora arkeologiska boplatsundersökningar
har framhävt, analyserat och problemati-
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 25