Ladda ned som PDF - SAU

More documents

Recommendations

Info

fanns ytterligare boplatslämningar från äldre järnålder, vid lokalen Vaxmyra. De båda lokalerna skulle kunna erbjuda stora möjligheter till en lokal bosättningsstudie i ett långtidsperspektiv med möjligheter att studera gårdsstruktur, hushållsstorlek och ge ny information kring frågor rörande gårds-, by- eller bygdegravfält. Det nyupptäckta gravfältet låg i plöjd åkermark. Överplöjda gravfält från äldre järnålder har påträffats och uppmärksammats i större utsträckning i samband med 1990-talets stora infrastrukturella satsningar i Mälarregionen (Artursson m fl 1994, Wikborg 1996a). Fenomenet har varit känt sedan tidigare men den sedan länge rådande bilden har gjort gällande att järnålderns gravfält huvudsakligen varit lokaliserade till impedimentsmark. Förekomsten av överplöjda gravfält i kombination med ett mycket stort antal boplatser från äldre järnålder som påträffats under de senaste 10-15 åren visar att den dåtida populationen måste ha varit betydligt större än vad man tidigare ansett. Ett antal frågeställningar formulerades inför undersökningen av fornlämningarna vid Kyrsta: Boplatsen RAÄ 327 Bosättningskontinuiteten föreföll vara lång. Ett grundläggande syfte var därför att redan i fält försöka urskilja de olika gårdarna och aktivitetsytorna ur ett stratigrafiskt, rumsligt och kronologiskt perspektiv. En förhoppning var att kunna teckna en bild av bebyggelsens utveckling i ett långtidsperspektiv. Mot denna översiktliga bakgrund skulle därefter de enskilda gårdarnas rumsliga struktur och ekonomi behandlas. Tolkningarna skulle baseras på relationen mellan hus och anläggningars utbredning, men de kunde komma att förtydligas genom fyndmaterialet i form av till synes markanta inslag av obrända ben, slagg, bränd lera och keramik. Erfarenheter från undersökningar i Norra Gärdet i Gamla Uppsala, har visat att det på överplöjda boplatser med hantverksinslag går att få en god bild över den rumsliga strukturen utifrån fyndspridningen (Bäckström 2000:44ff). Genom bevarade kulturlager skulle fyndspridningstolkningar förutom fynd i anläggningar även baseras på fyndsimuleringar via rutgrävning. Denna metod kan på ”normala” överplöjda boplatser ge ett relativt magert resultat. Boplatsen hade dock vid förundersökningen visat sig ovanligt fyndrik. Analysen av benmaterialet från boplatsen (RAÄ 327) skulle inriktas på boplatsens ekonomi i stort och om möjligt de olika gårdarnas ekonomi och eventuella sociala skillnader dem emellan. Vidare skulle den osteologiska analysen kunna bidra till studierna av den rumsliga indelningen av hus, gård och by (matförråd, slaktområden, hantverksområden m m). Resultatet av analysen av djurbensmaterialet skulle jämföras med resultatet från boplatsen vid Vaxmyra. Tanken var att dessa kunde utgöra två samtida byar, och att man här hade möjlighet att se sociala och ekonomiska skillnader dem emellan. Mängden fynd på boplatsen föreföll utifrån förundersökningsresultaten vara ovanligt stor för denna typ av fornlämning. Anläggningarnas spridningsbild i kombination med undersökningsområdets bredd och längd gjorde det sannolikt att nästan fullständiga gårdar skulle komma att undersökas. Förutsättningar för tolkningar av den rumsliga strukturen och ekonomin antogs vara goda. Detta gällde såväl de enskilda gårdarna och husen som bebyggelsen i sin helhet. De enskilda husen skulle studeras som en fortsättning på den grundforskning som utfördes under 1990-talet (Göthberg 2000). Det ansågs angeläget om hus från sen folkvandringstid och vendeltid påträffades, då särskilt de senare undersökts på enbart ett fåtal platser i Mälarområdet. Tyngdpunkten på hustolkningar skulle läggas på att försöka förstå ekonomiska och sociala rumsindelningen av enskilda hus (Göthberg 2000, Norr 1996, Sundkvist 1998). Tolkningarna planerades att baseras på husens konstruktion, ovan beskrivna fyndspridningsmetodik, samt naturvetenskapliga analyser i form av främst makrofossilanalyser. Hantverket som under förundersökningen kunde påvisas genom fynd och en magnetometerkartering, kunde betecknas som något utmärkande för boplatsen. Det fanns antydningar om att smide bedrivits på två gårdar. Grundläggande problemställningar var att datera denna verksamhet, samt om och när den bedrevs på olika gårdar. Vidare kunde det finnas goda möjligheter att med hjälp av fyndsimuleringar studera tillverkningsytor och deponeringsytor av hantverksavfall. Eventuell slagg efter järnhantering planerades att analyseras av Eva Hjärtner-Holdar (UV-GAL) i syfte att fastställa vilken eller vilka typer av järnhantering som pågått på platsen. Vidare ansågs det angeläget att undersöka huruvida man använt sig av bergmalm eller limonitmalm (myr- och sjömalm). En annan intressant frågeställning var malmens proveniens. Har man hanterat lokalt framställt järn eller exempelvis Norrlandsjärn? I anslutning till större boplatser har järnhantering främst hittats i elitmiljöer som Gamla Uppsala, Valsgärde, Helgö, Husby i Glanshammar etc. Därför kunde det bli mycket intressant att utifrån hantverket och den övriga bebyggelsen försöka tolka vilken social position järnåldersbefolkningen i Kyrsta hade. Detta kunde blir intressant att relatera till det möjligen elitindikerande smidet med gravarna på gravfältet RAÄ 329 där en trolig kammargrav, vilken sågs som en möjlig högstatusgrav, hade påträffats vid förundersökningen. I synnerhet de rika gravarna i regionen, som Valsgärdegravfältet, Gamla Uppsala högar och Fullerögraven, visar att samhället i området var tydligt statifierat under järnåldern. Frågan är vilka sociala skillnader som fanns mellan de troliga gårdarna vid Kyrsta och vilken social plats i samhället bebyggelsen hade. Här fanns det ovanligt goda förutsättningar för en jämförelsestudie, då en troligtvis samtida bebyggelse och ett gravfält låg intill varandra. ANTIKVARISK BAKGRUND 17
Västra impedimentet RAÄ 330 Målsättningen med undersökningen av RAÄ 330 var att fastställa lämningarnas karaktär och ålder, deras inbördes förhållanden samt att relatera dem till intilliggande fornlämningar. Undersökningsmetod och prioriteringar Undersökningsområdena banades av med larvbandsdriven grävmaskin och matjorden forslades bort med dumper. Dumpmassorna bibehölls inom undersökningsområdena. Avbaningen påbörjades i maj och pågick under större delen av fältsäsongen. Framkomna arkeologiska lämningar handrensades efter avbaning och mättes därefter in digitalt med totalstation. Därefter överfördes det till Intrasis. Materialet bearbetades i GIS-miljö (ArcView). Fynd och prover mättes också in digitalt och därefter registrerades de tillsammans med anläggningarna i Intrasis. Anläggningarna kom att i första hand undersökas till hälften i fält. Endast i undantagsfall totalundersöktes de. Anläggningarna ritades i profil och fotograferades med svart-vit film och med digitalkamera. Backup av samtliga databaser och inmätningar gjordes i fält. Figur 15. Maskinisten Sune Dubois gräver brunn A49309 vid RAÄ327. Foto: Pavel Garsztka, SAU. Figur 16. Arkeologen Björn Hjulström undersöker en större grop i november. Foto: Jonas Wikborg, SAU. 18 KYRSTA – BOPLATS
Page 1 and 2: Kyrsta Förhistoriska boplatslämni
Page 3 and 4: SAU Skrifter 17 Kyrsta, del 2 - Fö
Page 5 and 6: 5. Insektsanalys Magnus Hellqvist,
Page 7 and 8: var en av många som undersöktes
Page 9 and 10: med gravar (RAÄ 328, ”Gravimpedi
Page 11 and 12: Figur 6. Länsrådet Ulf Henriksson
Page 13 and 14: under järnåldern och ända in i t
Page 15 and 16: 72 26 312 313:2 34 313 35 23 1 172
Page 17: Omkring 200 m NV om föregående om
Page 21 and 22: UNDERSÖKNINGSRESULTAT Boplatsen RA
Page 23 and 24: Magnus Hellqvist har analyserat pro
Page 25 and 26: Figur 24. Brunn A11580 i profil fr
Page 27 and 28: Figur 27. Brunn A49309 i plan och p
Page 29 and 30: Figur 31. Brunn A114930 i profil fr
Page 31 and 32: Figur 34. Förvaringsgrop A1353 i p
Page 33 and 34: A5516 har tolkats vara en smidesgro
Page 35 and 36: Figur 42. Plan över övriga anläg
Page 37 and 38: Figur 45. Plan över kokgropar som
Page 39 and 40: Figur 49. Plan över ugnar som fram
Page 41 and 42: Figur 52. Ugn A12704 i plan och pro
Page 43 and 44: estod i vissa fall av mycket stora
Page 45 and 46: Figur 58. Plan över lager och lage
Page 47 and 48: År 2003 gjordes en schaktövervakn
Page 49 and 50: Figur 61. Översiktskarta över hus
Page 51 and 52: Huskatalog Hus 1 OBJEKT: Treskeppig
Page 53 and 54: Hus 2 OBJEKT: Treskeppigt hus som f
Page 59 and 60: Hus 5 OBJEKT: Tvåskeppigt hus som
Page 61 and 62: tre fynd som återfanns i anslutnin
Page 69 and 70:
Hus 9 OBJEKT: Treskeppigt hus som f
Page 71 and 72:
Hus 10 OBJEKT: Treskeppigt hus som
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Hus 24 OBJEKT: Hus som framkom i le
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Hus 27 OBJEKT: Treskeppigthus som f
Page 107 and 108:
Hus 28 OBJEKT: Enskeppig konstrukti
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Hus 31 OBJEKT: Enskeppigt hus som f
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Hus 35 OBJEKT: Fyrstolpshus som fra
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Hus 37 OBJEKT: Fyrstolpshus som fra
Page 127 and 128:
Hus 38 OBJEKT: Huskonstruktion, fö
Page 129 and 130:
Hus 39 OBJEKT: Enskeppigt hus som f
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Grophus Grophus förekommer på fö
Page 137 and 138:
Grophus 1, A341 OBJEKT: Grophus som
Page 139 and 140:
Grophus 2, A11704 OBJEKT: Grophus s
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Hägnader Flera hägnadskonstruktio
Page 151 and 152:
del. Ytterligare en liknande pinnh
Page 153 and 154:
Figur 120. Hägnad 14, 17 och 18. S
Page 155 and 156:
Kärltyper Ingen närmare beräknin
Page 157 and 158:
och dess bottendiameter är ca 22 c
Page 159 and 160:
Figur 132. F13, R1. Teckning: Jonas
Page 161 and 162:
Figur 140. F592, exempel på rabbad
Page 163 and 164:
Figur 145. Keramik, F719. Foto: Mar
Page 165 and 166:
att sammanfoga. Anläggningen i vil
Page 167 and 168:
Anl nr Anl typ Material Art Lab nr
Page 169 and 170:
Anl nr Tillhör Fynd Vikt Antal Del
Page 171 and 172:
Ben Vid RAÄ 327 framkom ett stort
Page 173 and 174:
Figur 162. Sländtrissa, F3345, av
Page 175 and 176:
Anl typ Anl nr Datering Fnr Sakord
Page 177 and 178:
Figur 172. Bergkristall, F1425, fun
Page 179 and 180:
Figur 180. F6675, remändesbeslag.
Page 181 and 182:
Analyser Osteologisk analys Sammanl
Page 183 and 184:
14 C-analyser Sammanlagt föreligge
Page 185 and 186:
Stolphål Anl typ Hus Prov nr Mater
Page 187 and 188:
Undersökningsresultat RAÄ 330 RA
Page 189 and 190:
Figur 194. Stolphål & pinnhål på
Page 191 and 192:
Figur 196. Härdar och ugn på RAÄ
Page 193 and 194:
Figur 201. Nedgrävningar och ränn
Page 195 and 196:
Atmospheric data from Stuiver et al
Page 197 and 198:
Figur 204. Samtliga undersökta hus
Page 199 and 200:
Hus nr Minsta Största Bock- Längd
Page 201 and 202:
Stalldelar I 8 byggnader (fig 204)
Page 203 and 204:
Figur 208. Plan över Gårdsläge 1
Page 205 and 206:
nämnda huskonstruktionerna har all
Page 207 and 208:
Figur 214. Fasindelning av hus och
Page 209 and 210:
Figur 216. Schematisk bild över be
Page 211 and 212:
totala benmaterialet är inte särs
Page 213 and 214:
da bebyggelselägen undersöktes vi
Page 215 and 216:
giska materialet skall knytas, då
Page 217 and 218:
VETENSKAPLIG POTENTIAL OCH VIDARE B
Page 219 and 220:
här borde själva bostadshusen int
Page 221 and 222:
The hearths and the postholes indic
Page 223 and 224:
till Tierp. Red: Fontell, Y. & Jahn
Page 225 and 226:
Figurförteckning Figur 1. Utdrag u
Page 227:
Figur 159a. Kamfragment, F6519. Fig
Page 230 and 231:
Anläggningslista RAÄ 327 Anl nr A
Page 232 and 233:
Anl nr Anl typ Längd (m) Bredd (m)
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Grävenhets nr Typ av grävenhet Mi
Page 292 and 293:
Grävenhets nr Typ av grävenhet Mi
Page 294 and 295:
Anläggningslista RAÄ 330 Anl nr A
Page 296 and 297:
Fyndlista RAÄ 327 Fynd nr Material
Page 298 and 299:
Fynd nr Material Sakord Antal Vikt
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Page 342 and 343:
Page 344 and 345:
Page 346 and 347:
Page 348 and 349:
Page 350 and 351:
Page 352 and 353:
Page 354 and 355:
Page 356 and 357:
Page 358 and 359:
Page 360 and 361:
Page 362 and 363:
Page 364 and 365:
Page 366 and 367:
Page 368 and 369:
Page 370 and 371:
Page 372 and 373:
Page 374 and 375:
Page 376 and 377:
Page 378 and 379:
Page 380 and 381:
Page 382 and 383:
Page 384 and 385:
Page 386 and 387:
Page 388 and 389:
Page 390 and 391:
Page 392 and 393:
Page 394 and 395:
Page 396 and 397:
Page 398 and 399:
Page 400 and 401:
Page 402 and 403:
Page 404 and 405:
Page 406 and 407:
Page 408 and 409:
Page 410 and 411:
Page 412 and 413:
Page 414 and 415:
Fyndlista RAÄ 330 Fynd nr Material
Page 416 and 417:
Page 418 and 419:
Tabell 1. Obränt och bränt benmat
Page 420 and 421:
Benslagsfördelning Förhållandet
Page 422 and 423:
Figur 8. Procentuell fördelning av
Page 424 and 425:
Figur 10. Antal anläggningar med b
Page 426 and 427:
I brunn A49309 från det externa om
Page 428 and 429:
Tabell 17. Benförekomst i ugnar. A
Page 430 and 431:
Resultatet av analysen av mat- och
Page 432 and 433:
Tabell 1. M=mittskena, S=stödskena
Page 434 and 435:
Tabell 1. Resultatet av samtliga un
Page 436 and 437:
och avsättas i bottensediment som
Page 438 and 439:
1,70 meter. Stratigrafin indelades
Page 440 and 441:
Samma sak gäller snytbaggen Notari
Page 442 and 443:
Taxa A 1353 A 49309 A 49309 A 49309
Page 444 and 445:
Järnhantering på en boplats i Kyr
Page 446 and 447:
Petrografi: Enstaka större porer f
Page 448 and 449:
platt fluten bottendel. Rostfärgat
Page 450 and 451:
smidesskållor i form, men i mikros
Page 452 and 453:
Figur 7. Fnr 325. Del av bottenslag
Page 454 and 455:
Figur 19. Fnr 1042. Järn, mestadel
Page 456 and 457:
Tabeller Tabell 1. Provlista med ok
Page 458 and 459:
Fynd Anl Anl. typ Sakord Vikt Antal
Page 460 and 461:
Tabell 2. Totalkemiska analyser av
Page 462 and 463:
Härdning: Upphettning till austeni
Page 464 and 465:
Normativa beräkningar Beräkningen
Page 466 and 467:
Lipidanalys av ett keramikkärl fr
Page 468 and 469:
idisslare (Christie 1981). Det inne
Page 470 and 471:
halten av olika metaller i marken.
Page 472 and 473:
minuter, vid 70 °C och indunstades
Page 474 and 475:
grupp C från Grupp A och grupp D e
Page 476 and 477:
Tabell 3. Grupperingar utifrån ACL
Page 478 and 479:
Figur 8. Resultaten från Kyrsta pl
Page 480 and 481:
Långkedjiga alkaner I figur 12 är
Page 482 and 483:
en öppen yta i mitten som aldrig v
Page 484 and 485:
Parnell, J.J. & Terry, R.E., 2002.
Page 486 and 487:
Bilaga 2 Figur 15. Figur 16. Cu Zn
Page 488 and 489:
Figur 19. Figur 20. K Mn BILAGA 8 4
Page 490 and 491:
Rapport över vedartsanalyser på m
Page 492 and 493:
Tabell över de vid analyserna fram
Page 494 and 495:
Tabell över de vid analyserna fram
Page 496 and 497:
AnalysId: 3885 Anläggning: 2150 A
Page 498 and 499:
AnalysId: 3871 Anläggning: 8789 A
Page 500 and 501:
AnalysId: 3861 Anläggning: 11463 B
Page 502 and 503:
A41887 och 110519. Här påträffad
Page 504 and 505:
Hus 30 24 prover analyserades från
Page 506 and 507:
epresentanter från nejlikfamiljen.
Page 508 and 509:
Ranheden, H. 1996, Makrofossilanaly
Page 510 and 511:
A nr 14558 14610 1 15224 1 15279 2
Page 512 and 513:
A nr 34457 1 1 34568 5 1 2 2 3 1 1
Page 514 and 515:
Appendix II till bilaga 10, Provlis
Page 516 and 517:
Anl. A nr Id volym Kol sprut- kalci
Page 518 and 519:
Page 520 and 521:
Page 522 and 523:
Figur 2. Lilla Hjortronmyrens läge
Page 524 and 525:
GEOLOGI Områdets berggrund bildade
Page 526 and 527:
höjd över havet ligger enligt eko
Page 528 and 529:
Lämningar efter ett hus samt keram
Page 530 and 531:
Figur 5. Pollendiagram från Lilla
Page 532 and 533:
BILAGA 11 531
Page 534 and 535:
BILAGA 12 533
Page 536 and 537:
BILAGA 12 535
Page 538:
År 2002 genomfördes omfattande ar
show all

Ladda ned som PDF - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?