Ladda ned som PDF - SAU

Osteologisk analys av boplatsmaterial
från RAÄ 327, Kyrsta 39b
Emma Sjöling med bidrag av Ylva Bäckström*
INLEDNING
Det analyserade benmaterialet från undersökningarna i
Kyrsta kommer från boplatsområdet RAÄ 327. Förutom
RAÄ 327 består de undersökta delarna av Kyrsta av ett gravfält
med brandgravar och skelettgravar söder om boplatsen,
RAÄ 329, ett boplatsimpediment öster om boplatsen,
RAÄ 330, samt ett gravimpediment med brandgravar i
östra delen av boplatsen, RAÄ 328.
Undersökningsområdet RAÄ 327 omfattar en yta av totalt
48 500 m 2 . Dess största längd i nord-sydlig riktning är
ca 380 m och i öst-västlig riktning ca 530 m. På boplatsytan
framkom lämningar efter bl a stolphål, härdar, kokgropar,
ugnar, brunnar, grophus, pinnhål, skärvstenspackningar
och kulturlager. Ett 40-tal hus har identifierats, med lång
kontinuitet från äldre bronsålder till vikingatid/medeltid,
där majoriteten av de daterade husen befinner sig i förromersk-romersk
järnålder. Kyrsta är således ett komplext
boplatsområde där äldre hus överlagras av yngre och där
flera stora oliktida kulturlager sträcker sig över boplatsytan.
Förutom ben består fynden av bl a keramik, bränd lera,
lerklining, ugnsfragment, slagg, skärvsten, mal-, knackoch
krosstenar.
I undersökningsplanen har den osteologiska analysen inriktats
på följande frågeställningar:
1. Boplatsens ekonomi i stort och om möjligt de olika gårdarnas
ekonomi och eventuella sociala skillnader dem
emellan. Eftersom Kyrstaboplatsen omfattar en lång
användningstid där anläggningar med olika funktioner
och olika dateringar överlagrar varandra och där gårdsindelningar
är svåra att göra, har den första frågeställningen
inte kunnat besvaras i den här rapporten. Därmed
är också benmaterialets kontext och datering i
många fall oklar. Dock har alla anläggningarnas 14 Cdateringar
registrerats i bendatabasen.
2. Rumslig indelning av hus, gård och by (matförråd, slaktområden,
hantverksområden m m) vilka synliggörs
genom spridningskartor. Ett försök till rumslig indelning
har gjorts trots platsens komplexitet. Indelningen
består av sex områden specificerade utifrån dateringar
och aktiviteter och bygger på de arkeologiska tolkningarna
av platsen.
SAU Rapport 2005: 27 O
Bilaga 3
3. Rituella aktiviteter (t ex byggnadsoffer). Eventuella rituella
aktiviteter har undersökts i analysen, där framför
allt benfynden av människa utmärker sig.
Områdena består av:
• två gårdslägen från yngre förromersk-äldre romersk järnålder
varav ett i östra delen av undersökningsområdet
• ett gårdsläge från bronsålder-järnålder
• ett hantverksområde från romersk järnålder
• ett extensivt utnyttjat område i väster
• ett gårdsläge från vikingatid/medeltid intill den medeltida
bytomten i öster (bytomten har ej undersökts).
Dessutom har en indelning i olika anläggningstyper (delvis
kopplat till de olika områdena) gjorts med syfte att undersöka
om anläggningens funktion kan förklaras utifrån benmaterialets
sammansättning.
MATERIAL
Sammanlagt har ca 39,7 kg ben eller nästan 19 000 fragment
analyserats från Kyrsta RAÄ 327 (tabell 1). 12 % av
benfragmenten eller 3 % av benvikten är brända eller svedda.
Ca 75 % av benvikten har bestämts till art och ca 25 %
av antalet fragment. Medelfragmentvikten är 2,1 g.
Med bestämt eller identifierat benmaterial menas här
fragment bestämda till art och benslag. Till gruppen har jag
även räknat människoben utan bestämt benslag. Gruppbenämningar
som innefattar flera djurarter, t ex. stor gräsätare
(stor herbivor), slidhornsdjur (bovidae) och mindre
djur (får-/get-/hund-/svinstorlek), har räknats som obestämda
eftersom de är ospecificerade. Däremot har ben
som bedömts tillhöra klasserna fågel, fisk och gnagare inkluderats
i den bestämda kategorin. Artkategorin ”oidentifierat”
består med största sannolikhet av djurben, men
någon uppdelning i oidentifierat till art (indet.), oidentifierad
djurart (animalia indet.) eller oidentifierad däggdjursart
(Mammalia indet.) har inte gjorts i analysen.
Förutom djurben har ett 20-tal människoben identifierats
i boplatsmaterialet, varav alla utom ett var obränt. En
brandgrav, A109724, och en grävenhet intill brandgraven,
G51388, som framkom på RAÄ 327 har inte inkluderats i
analysen utan ingår istället i Kyrsta brandgravsrapport
(SAU rapport 2005:9 O).
Lösfynden, d v s de fynd som inte kunnat knytas till någon
anläggning, har inkluderats i de övergripande materialsammanställningarna
men inte i de mer specifika tabellerna.
416 KYRSTA – BOPLATS