Ladda ned som PDF - SAU

och dess bottendiameter är ca 22 cm. Godset är rikligt och
grovt magrad med krossad fältspat. Mynningspartiet innehåller
finkornigare magring. Krukan har typologiskt daterats
till senneolitikum-äldre bronsålder, period I, ca
2200–1500 f Kr (Stilborg 2002:78 ff, Eriksson 2002:144 ff).
Denna datering har kunnat bekräftas av 14 C-datering som
har gjort på innehåll från kärlet (Ua-24519). Kärlets innehåll
har analyserat och det visade sig bestå av rester från
mejeriprodukter (bilaga 7). Innehållet i kärlet kyls utomordentligt
bra genom den porösa leran i godset. Detta styrker
den tolkning som gjorts att anläggningen fungerat som
förvaringsgrop med kylande funktion. Kärlet har konserverats
av konservator Eva Christensson, RAÄ (bilaga 12).
Ett liknande kärl (F502) har påträffats i en brunn på en
västmanländsk boplats från övergången senneolitikum/
äldre bronsålder. Det kärlet hittades tillsammans med ytterligare
ett dekorerat kärl i ett lager i övre delen av en
Figur 127. Kärl, F6681. Foto: Markus Andersson, SAU.
brunn. De två kärlen antas ha deponerats intakta i brunnen
och har tolkats som ett offer (Karlenby m fl 2005:23ff).
I ett stolphål, A21974, tillhörande Hus 31 påträffades en
skärva från ett medelstort S-format kärl med glättad yta.
Kärlets mynningsdiameter har mätt ca 20 cm och godsets
tjocklek ca 8 mm. Godset är välbränt, rött till färgen och
mynningsläppen är något förtjockad samt facetterad (Fig
128, R7). Keramiken kan utifrån godsets karaktär dateras
till vikingatidens slutskede eller medeltidens början (Brorsson
muntligt). I samma anläggning hittades en bronshyska
från vikingatidens senare del. Det aktuella huset har 14 Cdaterats
till AD 990-1190 (Ua-21682).
I en kokgrop (A17078) påträffades en liten skål med
plan mynning. Skålen mäter ca 15 cm i diameter och har en
rundad botten. Godset är förhållandevis tjockt, 10 mm,
med glättad yta (fig 129, R10).
156 KYRSTA – BOPLATS