Ladda ned som PDF - SAU

Figur 214. Fasindelning av hus och grophus vid RAÄ 327. Digital bearbetning: Anna Onsten-Molander, SAU.
Utifrån husens inbördes placeringar, hustypologi och
14 C-dateringar har följande tolkning gjorts av bebyggel-
seutvecklingen inom UO (fig 214).
Fas 1 – senneolitikum och bronsålder
Hus 5, som typologiskt förefaller vara från senneolitikum/
äldre bronsålder, utgör de äldsta byggnadslämningarna
som påträffades inom UO. Utifrån våra kunskaper om
landhöjningsprocessen kan vi anta att boplatsen legat
strandnära (fig 215). Föregångare till boplatsen får antagligen
sökas i ett högre beläget område, förslagsvis i skogsområdet
strax norr om UO. Där finns flera registrerade skärvstensförekomster,
vilka ofta har kunnat dateras till yngre
bronsålder. Också i området mellan skogsbrynet och de påträffade
bronsåldershusen kan det finnas ytterligare bebyggelselämningar.
Området utgörs idag av ställvis blockig
tomtmark med bebyggelse och en underjordisk skjutbana.
Andra spår efter en tidig bosättning på platsen är ett kamstämpelornerat
keramikkärl från UO:s nordligaste del.
Kärlet påträffades i botten av en djupare grop som tolkats
som förvaringsgrop, A1353. Kärlet var kamstämpelornerat.
Matskorpa från kärlets insida har daterats till äldsta bronsålder.
Ett antal lösfunna stenartefakter från neolitikum och
bronsålder har tidigare gjorts i området runt Kyrsta. En
pollenanalys från en närbelägen mosse visar på att området
varit betat under senneolitikum och att odling förekommit
från och med bronsåldern.
Fyra byggnader har 14 C-daterats till bronsålder. Alla
har legat i O-V riktning. Två byggnader har daterats till
äldre bronsålder (Hus 11 och 18). Även dessa två kan antas
ha varit relativt strandnära. Ytterligare ett hus (Hus 3) har
daterats till övergången äldre/yngre bronsålder. Endast ett
av de undersökta husen (Hus 14) har daterats till yngre
bronsålder. Detta är en bild som väsentligt skiljer sig från
det närbelägna UO vid Trekanten, Fullerö, Gamla Uppsala
sn, där åtskilliga mindre byggnader från yngre bronsålder
påträffades (Onsten-Molander & Wikborg 2006). Kanske
har bebyggelsen under denna period huvudsakligen legat
omedelbart norr om UO vid Kyrsta.
Fas 2, 3 och 4 – äldre järnålder
Inte mindre än 30 av de undersökta långhusen har 14 C-daterats
till äldre järnålder. 8 hus har 14 C-daterats till förromersk
järnålder (fas 2). 13 har daterats till övergången
förromersk/romersk järnålder (fas 3). 9 har daterats till romersk
järnålder (fas 4). Antalet undersökta hus från förromersk
järnålder är mycket stort i regionen. Detta förhållande
skulle kunna bero på en expansiv period med en
206 KYRSTA – BOPLATS