Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
diagrammen är ritade med hjälp av datorprogrammet<br />
”TILIA” version 2.0. b.4, och TILIA GRAPH, version 2.0.<br />
b.5, (Grimm 1992). Det upprättade pollendiagrammet har<br />
delats in i zoner med hjälp av klusteranalys, <strong>som</strong> i huvudsak<br />
baseras på förändringar av andelen procent för de terrestra<br />
pollenslagen (jfr. Grimm 1987).<br />
14 C-dateringar<br />
Fyra 14 C-dateringar har utförts på kärrtorv från Lilla<br />
Hjortronmyren med tandemacceleratorteknik (AMS) vid<br />
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet (Possnert<br />
1990). Innan proverna skickades för datering löstes torven<br />
i dest. vatten och synliga rottrådar bortplockades, för att<br />
undvika att yngre <strong>ned</strong>växta rötter skulle kontaminera proven.<br />
Proverna torkades sedan i torkskåp under 24 tim i<br />
75 o C. Den olösliga fraktionen (INS) har daterats och korrigerats<br />
för d 13 C=mellan -25,2 och -27,8 promille mot<br />
PDB, dvs en avvikelse i provens 13 C-halt i jämförelse med<br />
en standard. Åldersberäkningen har utförts med en halveringstid<br />
av 5568±30 år. 14 C-åldrarna har kalibrerats enligt<br />
Stuiver m fl (1998).<br />
RESULTAT OCH TOLKNING<br />
14 C-dateringar<br />
De 4 AMS-dateringarna <strong>som</strong> har utförts (Ångströmlaboratoriet,<br />
Uppsala) har syftat till att dels ringa in de tidsavsnitt<br />
när markutnyttjandet påbörjas, dels perioder med expansion<br />
eller odlingsmaximum (Tabell 2)<br />
Vegetationshistoria<br />
Pollendiagrammet (Bilaga) har indelats i fem lokala<br />
pollenzoner (HJ 1-5) och redovisas <strong>ned</strong>an med den äldsta<br />
zonen först.<br />
Zon HJ-1 (170-135 cm). Cirka 6000–4000 BP.<br />
Skärgårdsmiljö<br />
Lagerföljden inom zonen representerar öppna skärgårdsförhållanden<br />
med avsättning av lera och gyttjelera i Östersjöns<br />
föregångare Litorinahavet. Åldern på de tidigast avsatta<br />
sedimenten torde vara högst 6000 år, efter<strong>som</strong> lindpollen<br />
förekommer med flera procent redan i den underst<br />
analyserade nivån (170 cm). Tidigare dateringar av lindens<br />
invandring i Östra Svealand har gett åldrar mellan 7400<br />
och 6700 BP (jfr sammanställning i Risberg & Karlsson<br />
Tabell 2. Resultat av 14 C-dateringar från Lilla Hjortronmyren.<br />
1989, fig. 4). Strandlinjen för 6000 år sedan bör ha legat<br />
mellan 42 och 60 m högre än idag enligt uppskattningar av<br />
strandförskjutningskurvor från norra, nordvästra och sydöstra<br />
Uppland (jfr Robertsson & Persson 1989, sid 17,<br />
fig.14, Risberg i Segerberg 1999, sid 236, fig. 2, och Hedenström<br />
2001, sid. 19, fig. 11). Området bör då ha legat strax<br />
utanför den breda havsvik, benämnd Mälarhavet av Segerberg<br />
(1999), <strong>som</strong> sträckte sig österifrån in mot nuvarande<br />
Örebrotrakten i Närke. Närmaste fastland från provtagning<strong>som</strong>rådet<br />
torde legat i Västmanland (jfr Åkerlund<br />
1996, sid. 121, fig. 5:33b, och Segerberg 1999, sid. 28, fig. 8.<br />
Större öar förekom i västligaste Uppland, med småöar och<br />
skär utanför, sannolikt ganska nära provtagningsplatsen.<br />
Tall och björk har utgjort ett dominerande inslag i skärgårdslandskapet.<br />
Al och björk har bildat strandskog och i<br />
skyddade lägen innanför strandskogen har också ek, alm<br />
och lind och hassel kunnat breda ut sig. Havsstrandvegetation<br />
finns representerad genom förekomster av örtpollen<br />
<strong>som</strong> t ex. mållor, gråbo/strandmalört, maskros-/tussilagotyp<br />
och rutor (Chenopodiaceae, Artemisia,Lactuceae,Thalictrum).<br />
Mållorna kan vara ogräs på fet odlad och gödslad<br />
jord, men är sannolikt ursprunglig på havsstränder där<br />
tångvallarna står för gödseln, vilket också gäller gråbo/<br />
(strand)malört och tussilago. Ön eller omkringliggande<br />
öar, måste i början av sin utveckling haft en flack topografi<br />
där strandängar varit den dominerande biotopen efter<strong>som</strong><br />
pollen av bl. a. rutor, gräs och halvgräs förekommer<br />
frekvent (Thalictrum,Poaceae,Cyperaceae).<br />
Zon HJ-2 (135–122,5 cm). Cirka 4000–3500 BP.<br />
Isoleringsfas<br />
Zonen representerar en period då Lilla Hjortmyren isoleras<br />
från havet och bildar en liten sjö/damm. Detta avspeglas i<br />
lagerföljden genom avsättning av gyttja. I samband med<br />
isoleringen sker en drastisk procentökning av organiskt kol<br />
från några få procent till över 40% på en avsättning av 10<br />
cm gyttja. Detta tyder på en snabb isolering alternativt att<br />
en hiatus (lagerlucka) förekommer i gyttjelera/gyttjesekvensen.<br />
Isoleringsnivån i lagerföljden ligger sannolikt i<br />
övergången gyttjelera/gyttja på 135 cm djup, enligt pollendiagrammet,<br />
alternativt några cm längre <strong>ned</strong> enligt översiktlig<br />
diatoméundersökning. Isoleringsåldern har uppskattats<br />
till cirka 4000 BP (jfr Robertsson & Persson 1989,<br />
sid 17, fig.14, Risberg i Segerberg 1999, sid 236, fig. 2, och<br />
Hedenström 2001, sid. 19, fig. 11). Lilla Hjortronmyrens<br />
Djup Daterat Lab- 14 C-ålder 14 C-ålder Daterade<br />
(cm) material nummer okorr. kalibr. händelser<br />
(BP) (BC/AD, 1d)<br />
37,5 kärrtorv Ua-20077 375±45 AD 1440-1630 odlingsmax<br />
62,5 kärrtorv Ua-20078 2355±45 520-380 BC start av kontinuerlig odling<br />
87,5 kärrtorv Ua-20079 3095±50 1430-1260 BC första odling?, bete<br />
102,5 kärrtorv Ua-20080 3200±45 1520-1430 BC röjning, enkurvan börjar, bete<br />
524 KYRSTA – BOPLATS
Change language