Ladda ned som PDF - SAU

Figur 142. Keramik F549 med spår av bemålning på utsidan.
Foto: Markus Andersson, SAU.
Några av skärvorna var finrabbade, en ytbehandling
som kan dateras till yngre bronsålder. Flera av dem påträffades
i kokgropen A26873 som innehöll 86 keramikskärvor
(F588-594) vilka har tolkats som tillhörande ett och
samma kärl (fig 138). Kärlets finrabbade yta daterar det till
bronsålder (Lindhal 2002). Dateringen sammanfaller med
14C-dateringen av ett intilliggande bronsåldershus, Hus 33
(Ua-22277).
I keramikmaterialet finns också exempel på kärl som
ser ut att vara bemålade. På F168 från avfallsgropen
A11328 syns ett svart fält som löper längs den övre delen av
kärlets buk (fig 141). Resten av kärlet är finrabbat. Keramiken
F549 från härden A26422 uppvisar ett mörkt, näst intill
svart fält över kärlets buk (fig 142). Resterande del av
kärlet är finrabbat i vertikal riktning. Ingen närmare analys
har gjorts av den eventuella färgen på de aktuella skärvorna.
De båda kärlen antas utifrån kärlform och ytbehandling
vara från yngre bronsålder.
Exempel på bemålad keramik förkommer i regionen.
Bland annat har det påträffats vid Annelund, Apalle och
Trekanten (Ullén 2003:88, Fagerlund & Hamilton
1995:103, Onsten-Molander & Wikborg 2006). I de två
sistnämnda fallen har kärlen bemålats/bestrykts med kalk.
Den bemålade keramiken vid Trekanten har daterats till
yngre bronsålder medan materialen från Apalle och Annelund
daterats till senneolitikum-äldre bronsålder.
Figur 143. Kamstämpelornamentik på F6681. Foto: Markus
Andersson, SAU.
Dekor
Dekor på skärvorna är sällan förekommande. Dekorelement
i form av pinnintryck, streck, stämplar och vinkelband
har återfunnits på 40 keramikfragment.
Ett av kärlen, F6681, hade kamstämpelornamentik på
större delen av buken. Matskorpa från kärlets insida har
14 C-daterats till äldre bronsålder (fig 143).
Figur 144. Keramik, F404. Foto: Markus Andersson, SAU.
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 161