Ladda ned som PDF - SAU

definierad som smält lera. Den ser ut som slagg/förslaggad
lera. Både den brända och den smälta leran har delvis synliga
avtryck, vilket kan tyda på någon flätning i konstruktionen.
Den brända leran består av ett 50-tal bitar som är
ljusa till färgen och har karaktären av ”vanlig” bränd lera.
Några av bitarna har avtryck som är tunna som av strån
eller dylikt. Denna lera är bränd i en ganska låg temperatur.
Den andra fyndposten, med 61 bitar smält lera, måste vara
bränd i en hög temperatur. Några av bitarna är nästa
glasartade i strukturen. Lera smälter till en glasmassa vid
mellan 1 200 och 2 000°, beroende på bland annat vilken
mineralsammansättning den har (Lindahl 2002:30). Även
på en del av dessa smälta bitar kan man skönja avtryck av
strån eller smala pinnar. Det kan vara frågan om flera användningstillfällen
av ugnen, eftersom den verkar ha hållit
olika temperatur vid olika tillfällen. Om det är medvetet
eller omedvetet är svårt att säga. Man kan ha misslyckats
med bränningen och fått en alldeles för hög temperatur i
Figur 200. Kristina Martinelle mäter in anläggningar med totalstation på område A.
Figur 199. Ugn A1296 i profil från SO. Skala 1:20. Digital
bearbetning: Anna Onsten-Molander, SAU.
ugnen. Också de två sotlagren tyder på att anläggningen
använts vid mer än ett tillfälle.
Eventuellt kan det också ha varit någon form av överbyggnad
på ugnen som bidragit till den höga temperaturen,
eller en tätning av organiskt material.
Nedgrävningar och ränna
13 anläggningar registrerades som nedgrävningar. 4 av
dessa är inte dokumenterade och en skulle kunna vara ett
stolphål. En anläggning som framkom på område B tolkades
som ränna (fig 201).
Kulturlager
I område A fanns ett kulturlager, A200146, på impedimentetsplatån
(fig 202). På sina ställen var lagret upp till
0,10–0,15 m tjockt. Det bestod av mörkt brungrå siltig
jord. Söder om impedimentsplatån vidtar mer gulbrun
moränfyllning. I kulturlagret grävdes en kvadratmeterruta
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 191