You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Stalldelar<br />
I 8 byggnader (fig 204) fanns något tätare avstånd mellan<br />
bockparen i en del av byggnaden. Detta har tolkats <strong>som</strong> att<br />
man här haft båsplatser för boskap. Samtliga åtta har daterats<br />
till äldre järnålder.<br />
Förrådsdelar<br />
I några byggnader antydde bockparens inbördes avstånd<br />
en rumsindelning i tre delar. En glesare stolpning, ibland<br />
med en härd i mittskeppet, har tolkats <strong>som</strong> bostadsdel, en<br />
tätare stolpning i husets <strong>som</strong> stalldel. Det tredje ”rummet”<br />
har då tolkats <strong>som</strong> förrådsdel och var oftast placerat i husets<br />
ena gavelände.<br />
Gårdsstrukturer<br />
I våra resonemang kring den förhistoriska bebyggelsen vid<br />
Kyrsta har vi använt oss av begreppet gård. Det är ett begrepp<br />
<strong>som</strong> kan uppfattas på olika sätt. Så har till exempel<br />
Jan-Henrik Fallgren i sin studie av den öländska bebyggelsen<br />
under järnålder och medeltid definierat gården <strong>som</strong> en<br />
permanent självständig ekonomisk enhet, där människorna<br />
i huvudsak har livnärt sig på boskapsskötsel. Därför<br />
måste det finnas lämningar efter både mänskliga boningar<br />
och fähus. Till bebyggelsen hörde även olika hägnade<br />
markslag (2006:28).<br />
När vi använder oss av begreppet gård i våra resonemang<br />
menar vi ett bebott långhus, ibland med kompletterande<br />
mindre ekonomibyggnader. Under vissa perioder<br />
kan flera långhus på platsen ha varit bebodda samtidigt.<br />
Huruvida dessa har haft gemensam eller enskild mark/ekonomi/hushåll<br />
kan inte avgöras. En viktig skillnad jämfört<br />
med den öländska bebyggelsen är att vi saknar de fossila<br />
hägnadssystemen i form av stensträngar <strong>som</strong> återfinns där.<br />
Ett rimligt antagande är dock att de samtida husen vid<br />
Kyrsta haft separata hushåll.<br />
Om vi antar att det ursprungligen funnits ett bebott<br />
hus <strong>som</strong> senare har kompletterats med ett andra kan det<br />
antas att det andra huset har byggts på mark <strong>som</strong> disponerats<br />
av det första huset. Troligtvis kan någon form av släktskap<br />
förmodas mellan de boende i de intilliggande samtida<br />
husen.<br />
Ett stort antal byggnader påträffades inom UO. Dateringarna<br />
spänner dock från senneolitikum/äldre bronsålder<br />
till yngre järnålder. En viktig uppgift har därför varit att<br />
försöka datera de olika byggnaderna, för att kunna bedöma<br />
vilka <strong>som</strong> varit samtida. Husen har daterats med hjälp av<br />
14 C-analyser av trä, träkol och makrofossilt material från<br />
takbärande stolphål samt på typologiska grunder. Boplatslämningarna<br />
kunde inte avgränsas inom UO, utan föreföll<br />
att fortsätta utanför detta. Bilden av den förhistoriska<br />
bebyggelsen är således ej helt komplett. Vissa gårdsstruktu-<br />
rer har dock fångats upp inom UO. Under äldre bronsålder<br />
och äldre järnålder bestod gårdarna av ett långhus. Under<br />
förromersk och tidig romersk järnålder har bebyggelsen<br />
kompletterats med grophus. Spår efter hägnader kring<br />
Gårdsläge 4 visar att området närmast husen i vissa fall<br />
varit inhägnade. Det finns också exempel på spår efter en<br />
hägnad kring en av brunnarna (A114930).<br />
Gårdarnas lägen förefaller att ha cementerats under<br />
yngre romersk järnålder. Från SV delen av UO finns ett exempel<br />
på tre hus (Hus 7, 30 och 32) från yngre romersk järnålder<br />
<strong>som</strong> överlagrade varandra. Ett närliggande exempel<br />
är också boplatslämningarna vid Trekanten och Björkgården<br />
vid Fullerö i Gamla Uppsala socken, där bebyggelsen<br />
från yngre romersk järnålder låg väl samlad och periodens<br />
byggnader överlagrade varandra (Onsten-Molander &<br />
Wikborg 2006). Också där kunde man spåra en bebyggelsekontinuitet<br />
tillbaka till äldre bronsålder.<br />
Gårdslägen<br />
Totalt har 41 långhus och 8 grophus kunnat identifieras.<br />
Visserligen kan det låta mycket med 41 hus, men man får<br />
betänka att de representerar en period på ungefär 3 000 år.<br />
Det skulle kunna vara så att det aldrig har funnits mer än<br />
en enda byggnad åt gången på hela UO. Vi kan heller inte<br />
bevisa att det verkligen har funnits en kontinuerlig bebyggelse<br />
på platsen under alla dessa år, därtill är 14 C-analysen<br />
ett alltför trubbigt instrument. En annan källkritisk aspekt<br />
är naturligtvis att vi inte vet hur mycket ytterligare bebyggelselämningar<br />
<strong>som</strong> ligger direkt utanför undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Husens dateringar i kombination med deras<br />
lägen och förhållanden till övriga konstruktioner och anläggningar<br />
så<strong>som</strong> hägnader, brunnar, härdar, kokgropar m<br />
m kan tyda på att de har utgjort ett antal gårdslägen varav<br />
några kan ha varit samtida. Av topografiska skäl kan de<br />
äldsta boplatslämningarna antas ha legat inom UO:s högre<br />
belägna delar. Detta antagande styrks av de erhållna dateringarna.<br />
Nedan presenteras tolkningar av bebyggelsestrukturen<br />
och sex föreslagna gårdslägen inom UO.<br />
Gårdslägena kan grupperas i en östlig (Gårdsläge 1, 3<br />
och 6) och en västlig (Gårdsläge 2, 4 och 5) grupp. De båda<br />
huvudgrupperna ligger på ömse sidor om ett större kulturlager<br />
i UO:s centrala del (fig 207).<br />
Under historisk tid var Kyrstas inägomark delad i två<br />
gärden av en så kallad tvåsädesgräns. Denna hägnadsgräns<br />
<strong>som</strong> fanns mellan de båda gärdena ser ut att avgränsa den<br />
äldre järnålderns bebyggelse i två huvudgrupperingar<br />
(Gårdslägena 1, 3 och 6 respektive 2, 4 och 5) (fig 217).<br />
Bronsåldershus har påträffats endast öster om denna sentida<br />
gräns. Denna bebyggelse torde kunna ses <strong>som</strong> den ursprungliga<br />
gårdsenheten vid Kyrsta. Under förromersk<br />
järnålder fanns det fortfarande bebyggelse här samtidigt<br />
<strong>som</strong> ytterligare bebyggelse, en andra gård, etablerades väster<br />
om gränsen. Den äldre järnålderns hus invid den sentida<br />
hägnadsgränsen ligger parallellt eller vinkelrätt i förhål-<br />
200 KYRSTA – BOPLATS
Change language