19.09.2013 Views

Ladda ned som PDF - SAU

Ladda ned som PDF - SAU

Ladda ned som PDF - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

LIPIDANALYS<br />

Lipidanalysen koncentrerades till delområde 3. I delområdet finns flera intressanta<br />

konstruktioner, förhoppningen är att lipidanalysen kan bidra till förståelsen av dessas<br />

funktion. En hypotes angående konstruktionernas funktion var att de var kopplade till<br />

djurhållning. För att testa hypotesen analyserades prover innanför och utanför hägnaden<br />

respektive innanför och utanför pallissaden samt referensprover. Proverna analyserades med<br />

gaskromatografi/masspektrometeri (GC/MS), för att se om det fanns någon skillnad i<br />

sammansättningen av det organiska materialet och om det förekom någon biomarkör<br />

kännetecknande för avföring i proverna. Valet av biomarkör baseras på tidigare forskning för<br />

att identifiera spår av avföring och gödsling (Bethell et al., 1994; Evershed et al,. 1997).<br />

Specifika <strong>ned</strong>brytningsprodukter av de tre sterolerna, kolesterol, kampsterol och stigmasterol<br />

har visat sig genereras när dessa steroler passerar ett tarmsystem. Dessa produkter är 5?kolestanol<br />

(koprostanol), 5?-stigmastanol och 5?-kampestanol. Koprostanol har identifierats<br />

<strong>som</strong> den rikligast förekommande 5?-stanol i avföring hos allätande däggdjur (Eneroth et al.<br />

1964). Den vanligaste stanolen i avföring av växtätande däggdjur är 5?-stigmastanol <strong>som</strong> är<br />

en produkt av växternas huvudsakliga sterol sitosterol och har använts <strong>som</strong> biomarkör för<br />

gödsling (Evershed et al., 1997). Experiment har visat att biomarkörer för gödsling kan<br />

bevaras länge (Bull et al., 1998). I proverna från Kyrsta söktes 5?-kolestanol (koprostanol),<br />

5?-stigmastanol och 5?-kampestanol för att studera om de kunde identifieras i proverna.<br />

En annan möjlighet att spåra olika aktiviteter är att hitta skillnader i växtlighet. Växtligheten<br />

bör ha skiljt sig innanför respektive utanför palissaden och hägnaden beroende på olika<br />

aktiviteter. För att undersöka skillnader i växtlighet studeras provernas totala<br />

kolkedjesammansättning och framförallt de långa kolkedjorna. Växter innehåller främst<br />

långkedjiga kolkedjor. Provernas totala kolkedjesammansättning av fettsyror, n-alkaner och<br />

alkanoler beräknas i tre index, ACL (Carbon Preference Index), CDI (Carbon Diversity<br />

Index) och CPI (Carbon Preference Index). ACL beräknar medellängden på kolkedjorna.<br />

Generellt kan man säga att ett lågt ACL indikerar depåfetter och ett högt indikerar växtvaxer.<br />

Med CDI beräknas hur den inbördes fördelningen ser ut i respektive prov. Ju lägre värde<br />

desto mer domineras provet av enstaka kolkedjelängder medan ett högt värde innebär att<br />

provet har en större diversitet i kolkedjesammansättningen. CPI beräknar om antalet kol i<br />

kolkedjan är jämnt eller ojämnt. Fettsyror från depåfetter tenderar i högre grad än fettsyror<br />

från växtvaxer att ha ett jämnt antal kolatomer i kolkedjan. Indexet kan även visa om det är<br />

mikroorganismer <strong>som</strong> ligger bakom ett lågt ACL för fettsyror. För n-alkaner och alkanoler<br />

visar CPI värdet hur pass <strong>ned</strong>brutet provet är. Värdet närmar sig ett ju mer <strong>ned</strong>brutet ett prov<br />

är. Kolkedjesammansättningen påverkas av organiskt material <strong>som</strong> avsatts i marken och kan<br />

på så sätt avslöja om olika material avsatts på olika platser och vilken typ av material <strong>som</strong><br />

avsatts. Efter<strong>som</strong> långa kolkedjor främst beror på växtlighet är de värda att studera för sig.<br />

Metod<br />

Proverna behandlades på samma sätt <strong>som</strong> elementproverna fram till extraktionsmomentet.<br />

Alla kärl syratvättades med HNO 3 innan användning. 5 gram av jordproverna överfördes till<br />

extraktionskärl och 25 ml kloroform/metanol (2:1) tillsattes. Som internstandard (IS) tillsattes<br />

10 µg n-hexatriakontan (C36). Lipiderna extraherades genom att stå i ultraljudsbad 2 x 15<br />

minuter följt av sedimentering, därefter centrifugerades 7 ml av lösningen. 3 ml av extrakten<br />

överfördes till preparatrör och indunstades med kvävgas. Extraktionsprodukten vägdes och<br />

späddes med kloroform till en koncentration av 10 µg/µl. 60 µl extrakt överfördes till ett nytt<br />

preparatrör och indunstades med kvävgas. Derivatetiseringen av proverna gjordes med 60 µl<br />

1% TMS (klortrimetylsilan) i BSTFA (N, O-bis(trimetylsilyl)triflouracetamid) under 15<br />

470 KYRSTA – BOPLATS

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!