Ladda ned som PDF - SAU

Figur 24. Brunn A11580 i profil från öster. Foto: Kajsa Willemark, SAU.
Anläggningen A42011 syntes ursprungligen, efter avbaning,
i ytan som en mindre mörkfärgning med enstaka
stenar, ca 0,40 m i diameter. Brunnen visade sig sedermera
vara 1,70 x 1,80 m stor i plan. Anläggningen var U-formad
och 1,30 m djup (fig 25). I anläggningens övre återfyllnadslager
fanns rikligt med skörbränd sten. Ca 0,20 m under
anläggningen kom ett vattenförande sandlager. Brunnen
Figur 25. Brunn A42011 i plan och profil. Lager 1: mörkgrå
humös lera. Lager 2: brungrå lera med inslag av gul humös
lera. Lager 3: svartgrå lera. Lager 4: gulgrön och brandgul lera.
Lager 5: ljus gulbrun, något grön lera. Skala 1:50. Digital
bearbetning: Anna Onsten-Molander, SAU.
har 14 har C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk järnålder
(Ua-22931).
Anläggningen A43821 framkom vid avbaning i södra
delen av UO:s centrala del. Brunnen grävdes delvis för
hand och delvis med maskin. I ytan syntes anläggningen
som en 3,60 x 4,0 m stor mörkfärgning. Brunnen var spetsig
i profil och 1,73 m djup (fig 26). Fyllningen bestod av 5
lager. Brunnen har haft flera användnings- och igenfyllnadsfaser.
Lager 5 tycks vara ett botten-/slamlager där vatten
sipprat fram. Lager 2–3 visar att brunnen kan ha sinat
och fyllts igen med diverse avfall. Lager 1–2 som innehåller
eldpåverkad sten kan antyda att den har återanvänts som
härd/kokgrop. Därefter har brunnen åter används till avfallsdeponering
och slutligen lagts igen. I anläggningens
NO del fanns ett stolphål. Stolphålet som skar det översta
lagret är stratigrafiskt yngre än brunnen.
Brunnen A49309 påträffades under kulturlager A49343
på UO:s centrala del, strax söder om väg 699. Anläggningen
grävdes med maskin. I plan framkom brunnen som en
rund mörkfärgning, ca 5,80 m i diameter. Den visade sig
vara ca 2,67 m djup och fyllningen bestod av 7 olika lager
(fig 27). Dessutom framkom det i den östra delen rester
från en tidigare grävd brunn med brunnsskoning i flätverk.
Denna tidigare brunn har till synes blivit genomgrävd av
den yngre brunnen A49309. Trärester från olika konstruktionsdetaljer
påträffades på olika nivåer i brunnen, bland
annat framkom snett ställda träkäppar ca 2,0 m ner i den
västra kanten. Den till synes något ologiska lagerbilden
(förhållandena mellan lager 2, 3 och 4) visar att det finns
händelser som inte entydigt kan spåras i brunnens stratigrafi.
Det är troligt att användningen kan ha varit betydligt
mer komplex än vad tvärsnittet av anläggningen visar. De
fynd som framkom var framför allt ben, men även en
14C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk järnålder
(Ua-22931).
Anläggningen A43821 framkom vid avbaning i södra
delen av UO:s centrala del. Brunnen grävdes delvis för
hand och delvis med maskin. I ytan syntes anläggningen
som en 3,60 x 4,0 m stor mörkfärgning. Brunnen var spetsig
i profil och 1,73 m djup (fig 26). Fyllningen bestod av 5
lager. Brunnen har haft flera användnings- och igenfyllnadsfaser.
Lager 5 tycks vara ett botten-/slamlager där vatten
sipprat fram. Lager 2–3 visar att brunnen kan ha sinat
och fyllts igen med diverse avfall. Lager 1–2 som innehåller
eldpåverkad sten kan antyda att den har återanvänts som
härd/kokgrop. Därefter har brunnen åter används till avfallsdeponering
och slutligen lagts igen. I anläggningens
NO del fanns ett stolphål. Stolphålet som skar det översta
lagret är stratigrafiskt yngre än brunnen.
Brunnen A49309 påträffades under kulturlager A49343
på UO:s centrala del, strax söder om väg 699. Anläggningen
grävdes med maskin. I plan framkom brunnen som en
rund mörkfärgning, ca 5,80 m i diameter. Den visade sig
vara ca 2,67 m djup och fyllningen bestod av 7 olika lager
(fig 27). Dessutom framkom det i den östra delen rester
från en tidigare grävd brunn med brunnsskoning i flätverk.
Denna tidigare brunn har till synes blivit genomgrävd av
den yngre brunnen A49309. Trärester från olika konstruktionsdetaljer
påträffades på olika nivåer i brunnen, bland
annat framkom snett ställda träkäppar ca 2,0 m ner i den
västra kanten. Den till synes något ologiska lagerbilden
(förhållandena mellan lager 2, 3 och 4) visar att det finns
händelser som inte entydigt kan spåras i brunnens stratigrafi.
Det är troligt att användningen kan ha varit betydligt
mer komplex än vad tvärsnittet av anläggningen visar. De
fynd som framkom var framför allt ben, men även en
24 KYRSTA – BOPLATS