Ladda ned som PDF - SAU

Proverna från gravarna utgörs av referensprover tagna utanför graven samt prover tagna
perifert i graven och i magtrakten av den begravde individen. För fettsyror är även prover från
nedbrytningsförsök medtagna (Isaksson 2000).
Figur 6. Resultaten från Kyrsta
plottade utifrån CDI och ACL för
n-alkaner i jämförelse med andra
jordprover. Proverna från kyrsta
grupperar sig i två områden som
är gråskrafferade. Kyrstaproverna
som hamnar i den övre gruppen
med högre CDI är:
115932
115959
115962
115965
115967
115969
115984
126343
126344
Figur 7. Resultaten
från Kyrsta plottade
utifrån CPI och ACL
för n-alkaner i
jämförelse med
andra jordprover.
Proverna uppvisar
homogenitet.
I figur 6 och 7 syns att n-alkanvärdena för proverna från Kyrsta uppvisar stora inbördes
likheter. En viss gruppering kan ses i figur 6 som beror på att en del prover har ett högre CDI
(större diversitet på kolkedjorna).
Kyrstaproverna i den övre gråskrafferingen i figur 8 har en relativt stor diversitet i
kolkedjesammansättningen för fettsyror jämfört med övriga prover med liknande ACL. De
prover som är gråskrafferade nere till vänster i figur 8 är samma prover som är gråskrafferade
nere till vänster i figur 9. I figur 8 grupperar sig Kyrstaproverna nere till vänster tillsammans
med prover med mycket depåfetter, men CPI-värdet i figur 9 tyder på att de är utsatta för
kraftig nedbrytning och ACL-värdet är alltså ett resultat av mikroorganismer eller annan
nedbrytning snarare än kopplad till deponerat material. De proverna är desamma som dom
som är redovisade som tillhörande det övre området i figurtexten till figur 6.
476 KYRSTA – BOPLATS