You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Metod<br />
Provmängden från de olika anläggningarna i Kyrsta varierar<br />
från 422 g (ca 275 ml) till 1 893 g (ca 1 000 ml) och är<br />
i genomsnitt ca 1 027 g (ca 521 ml). Det har inte utförts<br />
någon analys av provernas fuktighetshalt, därför anger vikten<br />
och/eller volymen provet i fuktigt tillstånd (naturfuktigt<br />
och sedermera uttorkning i provpåsar). Efter<strong>som</strong> proverna<br />
håller hög lerhalt har själva provbearbetningen<br />
innan analysen varit komplicerad. De flesta proverna har<br />
behandlats med natriumhydroxid (NaOH) för att lösa upp<br />
de organiska bindningarna och därmed lättare kunna genomföra<br />
våtsiktning. Proverna våtsiktades sedan i sikt med<br />
maskvidden 0,25 mm. Det kvarvarande materialet genomsöktes<br />
i mikroskop då insektsdelar plockades ut för vidare<br />
bestämning och samtidigt registrerades andra fynd <strong>som</strong> redovisas<br />
i tabell 1.<br />
Artbestämningen av insektslämningar är en relativt tidskrävande<br />
process. Först artbestäms de delar <strong>som</strong> kan identifieras<br />
vid en första utplockning till ordning, därefter familj<br />
och släkte samt i förekommande fall till art. Därefter<br />
vidtar ett bestämningsarbete <strong>som</strong> i huvudsak bara kan<br />
göras i entomologiska referenssamlingar, tillsammans med<br />
den litteratur <strong>som</strong> finns om de olika arterna. Till den här<br />
analysen har de entomologiska samlingarna vid Evolutionsmuseet<br />
i Uppsala använts. Därefter beror det på hur<br />
studerad ett släkte eller art är när det gäller mängden information<br />
<strong>som</strong> finns om levnadssätt, livsmiljö och klimatkrav<br />
(d v s artens utbredning<strong>som</strong>råde idag) o s v<br />
Om brunnar och makrofossila<br />
insektslämningar<br />
Undersökningar av brunnar i arkeologiska sammanhang<br />
har radikalt förändrats under de senaste 15–20 åren. Möjligheterna<br />
till uttag av sötvatten för både människors och<br />
husdjurs behov kan variera mycket mellan olika regioner<br />
och på vissa platser finns det lite vatten att enkelt tillgå för<br />
det dagliga behovet. Brunnsanläggningar bidrar normalt<br />
med flera möjligheter för studier av fynd, såväl artefakter<br />
<strong>som</strong> biologiska lämningar, vilka bevaras i den ofta fuktiga<br />
eller vattendränkta miljön. Till detta kommer att brunnen<br />
kan presentera komplicerade lagerföljder genom skiftande<br />
depositionshistoria av olika sediment, vilka kan representera<br />
igenfyllning och/eller kollaps av brunnsväggar. Båda<br />
dessa händelseförlopp kan ge en svårtolkad avsättningshistoria,<br />
vilket påverkar utnyttjandet av prover från brunnar<br />
för paleoekologisk analys. Därför är det viktigt med god<br />
och noggrann stratigrafisk bedömning och anläggningsbeskrivning<br />
av brunnen och dess lagerföljd. Det viktigaste<br />
provet i brunnsanläggningen är normalt det från det tolkade<br />
bottenlagret, d v s det <strong>som</strong> avsatts på brunnens botten<br />
under dess användningstid. Dock ska man komma ihåg att<br />
fyllnadsmaterial kan ge mycket värdefull information och<br />
en brunnsanläggning kan ha flera användningsfaser där en<br />
del av det <strong>som</strong> representerar fyllnadslager egentligen är från<br />
en period då anläggningen varit vattenfylld igen.<br />
Vid studier av olika typer av biologiska bevis för miljö<br />
och klimat på en bosättning erbjuder brunnen flera viktiga<br />
fördelar. En av de viktigaste är bevaringsförhållandena,<br />
genom att den är <strong>ned</strong>grävd under grundvattenytan så att<br />
sediment och biologiska lämningar ligger i en vattendränkt<br />
eller fuktig miljö. Genom sin fuktiga och/eller blöta karaktär<br />
bevarar den ofta både avsatt sediment i botten och fyllnadsmaterial<br />
och därmed även eventuella biologiska lämningar<br />
<strong>som</strong> finns i brunnens jordlager. En annan viktig faktor,<br />
<strong>som</strong> är både problematisk och intressant, är att när<br />
brunnen tagits ur bruk har den fyllts igen med jord, kompost,<br />
gödsel eller liknande. Ibland har även brunnens väggar<br />
kollapsat och skapat egna lager i brunnens stratigrafi.<br />
Det problematiska kan vara att avgöra om lagret är en kollapsad<br />
vägg eller ett fyllnadsmaterial. Det intressanta är att<br />
i de fall det rör sig om fyllnadsmaterial får man information<br />
om andra delar av en bosättning än den <strong>som</strong> finns i<br />
brunnens närhet, t ex om fyllnadsmaterialet innehåller<br />
lämningar från en åker eller äng i närheten eller skräp <strong>som</strong><br />
genererats på boplatsen (t ex gödsel och kompost).<br />
Man bör dock vara medveten om åtminstone två faktorer<br />
<strong>som</strong> har betydelse för brunnsanläggningens funktion<br />
och användning och <strong>som</strong> man mer kan spekulera om idag:<br />
• De hydrologiska förutsättningarna för brunnen. Området<br />
runt Kyrsta, lik<strong>som</strong> hela Uppland, har ändrats avsevärt<br />
genom landhöjningen och i nutid får man räkna<br />
med detta när man funderar över brunnens användbarhet.<br />
Detta bör ha haft en inverkan på fuktigheten i<br />
marken och hur högt grundvattenytan har stått, dess<br />
fluktuation och det kan framför allt påverka kvaliteten<br />
på vattnet i brunnen.<br />
• Om det inte finns klart påvisade bevis för att brunnen<br />
på något sätt varit övertäckt, så är detta så gott <strong>som</strong><br />
omöjligt att veta. Det påverkar bl a vilka djur och växter<br />
<strong>som</strong> hamnar i brunnen och blir deponerade där,<br />
samt hur de hamnar i brunnen.<br />
När man ser på de olika metoder <strong>som</strong> kan utnyttjas för att<br />
förstå brunnens historia och vad brunnens fyllnadsmaterial<br />
visar, intar insektsanalys en speciell ställning. Man kan<br />
se flera anledningar till hur insekter, speciellt skalbaggar,<br />
hamnar i brunnen och dess avsatta lager. Precis <strong>som</strong> med<br />
makrofossila växtdelar, trä, mollusker och liknande, kan<br />
insekter följa med dumpat fyllnadsmaterial <strong>som</strong> gödsel,<br />
trä, kompost m m i brunnen. Då kan de indikera eventuell<br />
aktivitet och miljön för det dumpade materialet. Men insekter<br />
är också aktiva i sitt näringssök. Vissa arter kan potentiellt<br />
leva i brunnens miljö om förutsättningen finns, i<br />
träkonstruktionen eller i vattnet. Brunnen fungerar även<br />
<strong>som</strong> en stor insektsfälla och skalbaggar och andra insekter<br />
<strong>som</strong> rör sig på markytan faller <strong>ned</strong> i brunnen, drunknar<br />
434 KYRSTA – BOPLATS
Change language