Ladda ned som PDF - SAU

Magnus Hellqvist har analyserat prover från de flesta
undersökta brunnarna på UO vid Kyrsta och anser att det
finns två faktorer som haft mycket stor betydelse för
brunnsanläggningens funktion och användning, och som
vi bör reflektera över.
Den ena är ”de hydrologiska förutsättningarna för brunnen.
Området runt Kyrsta, liksom hela Uppland, har ändrats
avsevärt genom landhöjningen och i nutid får man räkna
med detta när man funderar över brunnens användbarhet.
Landhöjningen bör ha haft en inverkan på fuktigheten i marken
och hur högt grundvattenytan har stått, dess fluktuation
och det kan framför allt påverka kvalitén på vattnet i brunnen”(Hellqvist
2005).
Den andra är ”om det inte finns klara bevis för att brunnen
på något sätt varit övertäckt, så är detta så gott som
omöjligt att bevisa. Det påverkar bl a vilka djur och växter
som hamnar i brunnen och blir deponerade där, samt hur de
hamnar i brunnen”(Hellqvist 2005).
Under de senaste tio åren har hundratals brunnar undersökts
vid arkeologiska utgrävningarna runt om i Sverige
(Aspeborg 1999, Wirtèn 1994, Onsten-Molander &
Linde 2002, Eliasson & Kishonti 2003, Nilsson & Onsten-
Molander 2004, Brusling & Streijffert 2004). Brunnarnas
form och funktion har analyserats och studerats ingående
(Lord & Onsten-Lidholt 1996, Ullén m fl 1995). Studierna
har visat att brunnarna har fungerat som ypperliga uppsamlingsstationer
för växt- och djurmaterial samt artefakter.
Brunnar var praktiska vattensamlare men har också
visats sig användas som avfallsuppsamlare och i rituella
samanhang.
Anläggningen A7953 framkom vid avbaning strax
söder om väg 699, på UO:s centrala del i kulturlager
A49945. I plan var brunnen rund ca 2,30 m i diameter och
ca 2,0 m djup. I profil syntes en U-formad, något oregelbunden
nedgrävning (fig 22). De fynd som påträffades i
brunnen var keramik, bränd lera och ben (se fyndlista).
Brunnen har 14 C-daterats till yngre förromersk/äldre romersk
järnålder (Ua-22639).
Anläggningen A11808 var rund i plan, 2,80 m i diameter
och 1,70 m djup. Den grävdes till en början för hand och
snittades sedan med grävmaskin. Anläggningen var svår att
urskilja i ytan; spridda stenar och bränd lera syntes samt ett
par koncentrationer av bränd lera och smält lera. Vid rensning
ned till 0,10 m djup framträdde en rund stenpackning
som låg nästan kant i kant med grophuset A11704. Strax
norr om stenpackningen fanns två anläggningar, A11783
Figur 21. Plan över brunnar och vattenhål som framkom på RAÄ 327. Skala 1:3 000. Digital bearbetning: Anna Onsten-
Molander, SAU.
22 KYRSTA – BOPLATS