Ladda ned som PDF - SAU

minuter, vid 70 °C och indunstades sedan igen med kvävgas. De derivatiserade lipiderna
späddes med 60 µl n-hexan.
1 µl av provet injicerades i GC:n. GC/MS analysen gjordes med en HP 6890 gaskromatograf
med en opolär SGE BPX5 kolonn (l5m x 0,25 mm x 0,25 µm). Som bärgas användes helium
med ett konstant flöde på 2 ml/min. Ugnstemperaturen startade på 50°C under två minuter
och ökades sedan med 10 °C /min upp till 360 °C och bibehölls i 15 minuter. GC:n är kopplad
till HP5973 masselektiv detektor via ett interface som håller temperaturen 350°C.
Fragmentering av separerade ämnen görs genom elektrisk jonisering vid 70eV. Temperaturen
i jonkällan var 230 °C samt 150 °C för massfiltret. Massfiltret var ställt att skanna mellan m/z
50-700, vilket ger 2,29 skanningar/sekund. Erållna kromatogram och mass spektra
analyserades med HP Chemstation A.003.00.
FOSFATANALYS
Fosfatanalysen utfördes enligt citronsyrametoden med följande parametrar till ett gram jord: 5
ml 2%-ig citronsyra som extraktionslösning, 2 ml molybdensvavelsyralösning och 0,5 ml
natriumsulfit-hydrokinonlösning som reagens. Fosfatvärdena anges i kalibrerade P°
(fosfatgrader)
RESULTAT
Elementanalys
Skillnaderna mellan proverna är alltför stora, sett till kulturlagrets övriga homogenitet, för att
förklaras som naturliga. Alltså beror de skillnader som ses i lagret på anrikningar till följd av
mänsklig aktivitet och elementsammansättningen på ett kulturlager som inte är direkt skapat
av mänskligt avfall påverkas genom lakning genom ett överliggande lager. Att skillnaderna
mellan proverna är så pass stora och att grupperna ligger väl samlade beror på att olika
aktiviteter förekommit på de olika platserna.
Resultaten presenteras i spridningskartor för att se skillnader i spridning för respektive ämne
(se figur 15 - 21 i bilaga 2). För att analysresultaten ska bli mer överskådliga behandlas
resultaten statistiskt för att urskilja vad som särskiljer och förenar olika prov. Först utfördes en
hierarkisk klusteranalys för att göra en separering av proverna utifrån de sju elementen som
variabler. Resultatet visas i träddiagramet i figur 1. I trädklustret skapades fyra tydliga
grupper (A, B, C och D), varav två kan delas in i undergrupper (C1 och C2, respektive D1 och
D2). Den statistiska metoden som valdes tar mindre hänsyn till enstaka variablers avvikande
(outliers) värde i varje prov.
Figur 1. Träddiagram
över de 41 proverna som
analyserades på element.
I träddiagrammet syns
fyra huvudgrupper varav
två kan delas upp i
undergrupper. Tre prover
grupperar sig i grupp A,
ett prov i grupp B
(referensprov från den
glaciala leran), 15 prover
i grupp C1, 13 prover i
grupp C2, 8 prover i
grupp D1 samt 1 prov i
Grupp D2.
BILAGA 8 471