Ladda ned som PDF - SAU

Samma sak gäller snytbaggen Notaris acridulus, som dessutom
lever på växter som finns längs vattendrag och
sjöstränder och således kan komma från vattenmiljöer runt
boplatsen eller nära brunnsanläggningen.
Anläggning A114930
Denna anläggning framkom i ytan som en cirkelrund
mörkfärgning och det fanns ingen sten i ytan som i fallet
med den föregående brunnsanläggningen. Nedgrävningen
är ca 1,50 m djup och formen är ingen typisk brunnsform,
utan ger ett intryck av en nedgrävning. I profilritningen
kan man se att anläggningen har en komplicerad stratigrafi
och en hel del sten och mindre block i fyllnadslagren.
Sammanlagt har 11 lager beskrivits, med lager 1 i ytan och
lager 10 som bottenlagret och därunder syntes att anläggningen
var nedgrävd i varvig glacial lera.
Av de tre prover från olika djup i anläggningen som
analyserades framkom inga spår av biologiska lämningar
som insekter och frön eller annat organiskt material. Det
fanns däremot relativt gott om kolfragment i alla proverna
och ibland enstaka obrända benfragment.
Slutsats
• I flera av de provtagna anläggningarna, tolkade som
brunnar, hittades mycket sparsamt eller inga lämningar
av insekter, och samma förhållande gäller i huvudsak
även fynd av makrofossila växtdelar – trots goda bevarandeförhållanden.
Orsakerna kan tolkas som en effekt
av brunnarnas användningstid, där anläggningen varit
i bruk allt för kort tid för att några lämningar ska
kunna avsättas. De orsaker som kan ligga bakom en
kort användningstid vid boplatsen i Kyrsta kan vara
dålig stabilitet på konstruktionen, dålig tillrinning av
grundvatten och dålig kvalitet på vattnet i brunnen.
Tillrinningen av vatten i en brunn är alltid avgörande
för brunnens användbarhet, eftersom det styr hur
mycket vatten som kommer att finnas för uttag. I nutid
eftersträvar man att komma på vattenförande lager och
i jord kan det vara lager av exempelvis sand. Utan
tillrinning eller med dålig sådan blir det vattenbrist i
brunnen. De problem som kan uppstå med kvaliteten i
Kyrsta, i alla fall då platsen varit mer påverkad av havet,
är att det kan ha förekommit saltvatteninträngning i
brunnen. Detta är ett problem med kustnära brunnar
än idag. Ju längre tillbaka i tiden vi kommer, desto större
bör detta problem ha varit.
• De två anläggningarna A11580 och A11808 är brunnar,
men de har troligen använts under mycket kort tid. Orsaken
kan vara att de hade alldeles för dålig tillrinning
och kanske även dålig kvalitet på vattnet och därför
övergav man dem ganska snart. I alla fall A11808 uppvisar
i sin lagerföljd tydligt att den under en period använts
som skräpgrop.
• AnläggningenA1353 visar en mycket tydlig brunnsform
och anläggningen bör ursprungligen ha använts som
detta. Denna brunn har dock två olika användningsområden
där den först varit brunn och senare har
ett krukkärl placerats på en senare uppbyggd ny nivå.
• Anläggningen A42011 har tolkats som en brunn, men
både anläggningens form och lagerföljdens sammansättning
och placering talar emot detta. De naturligt avsatta
jordarterna bör ha kunnat ge god tillrinning i
brunnen och man kan eventuellt se anläggningen som
ett försök till anläggande av brunn. Att den inte använts
som detta bör ligga i linje med den första slutsatspunkten.
• Brunnsanläggningen A43821 bör även den tolkas som
att den använts under mycket kort tid p g a orsaker som
omnämns i första slutsatspunkten, och därefter har den
blivit igenfylld.
• Anläggningen A49309 är en större anläggning som använts
i syfte att få fram vatten men under åtminstone
två olika faser. Först har man anlagt en ursprunglig
brunnsanläggning i form av en större nedgrävning och
fynden pekar på att man använt den som detta under
en längre tid. Det finns en mindre och en större anläggning
parallellt och en rimlig slutsats som även styrks av
den stratigrafiska bilden är att den mindre nedgrävningen
anlagts först och att den större gropen har kompletterat
och förbättrat brunnen. Brunnen har sedan
fyllts igen till en viss nivå, som i princip motsvarar lager
2. Där har anläggningen fortfarande fungerat som anläggning
för vatten och troligast är då som dricksvatten
för djur. Resultaten från insektsanalysen visar att denna
anläggning använts som vattenresurs för betande djur,
definitivt under den tid som motsvarar lager 2. Utifrån
resultaten kan man även tolka ut att det i anläggningens
andra användningsfas har rört sig om stillastående,
men troligen relativt mycket, vatten. Den mest troliga
tolkningen bör vara att anläggningen först anlagts som
brunn för människor, men att den i ett senare skede
fyllts igen, men i nivå med det som nu är övre delen av
lager 3 och lager 2 i anläggningen har den sekundärt
använts som drickvattenresurs för betande djur. Resultaten
visar att dessa dessutom måste ha vistats och/eller
betat i brunnens absoluta närhet.
• Formen och lagerföljden på anläggning A114930 talar
emot att detta skulle vara en brunn. En möjlighet är att
anläggningen är ett misslyckat försök till brunnsanläggning
och att den omgående har övergivits och fyllts
igen.
BILAGA 5 439