Ladda ned som PDF - SAU

dersökta gravar och mindre gravfält som mycket väl skulle
kunna hysa begravningar från bronsålder. Den osteologiska
analysen omfattar även ett mindre material av människoben
som överraskande påträffades på boplatsen.
På Kyrsta påträffades flera lågtemperaturugnar samt
slagg från järnframställning. Av sådant fanns inga spår på
Vaxmyra. I förhållande till Vaxmyra förefaller Kyrsta således
att vara betydligt mera komplext och mera intensivt utnyttjat.
Sannolikt har Kyrstaboplatsen haft en betydligt
mer utvecklad social stratigrafi. Det skulle kunna vara så
att Vaxmyraboplatsens invånare har stått i någon form av
beroendeställning till de boende vid Kyrsta eller någon
annan intilliggande boplats av liknande dignitet. Släktskapsrelationer
mellan de två populationerna förefaller
också troliga.
Det osteologiska materialet från Kyrsta var betydligt
större än det från det närliggande Vaxmyra. Också artrikedomen
var betydligt större i Kyrstamaterialet. Vaxmyramaterialet
omfattar huvudsakligen nöt men också får/get och
häst samt i viss mån gris. Också i Kyrstamaterialet finns
dessa representerade, men här finns också ben från fisk och
vilt, bland annat en falang, det vill säga den yttersta fingerleden,
från en björn. Kyrstaboplatsen förefaller således vara
betydligt mer komplex än Vaxmyra. Kanske har Vaxmyra
haft en mer specialiserad ekonomi baserad huvudsakligen
på djurhållning. På Vaxmyra finns indikationer på att nötboskapen
har slaktats i hög ålder, vilket skulle kunna tyda
på att de huvudsakligen har hållits som mjölkkor. Analyser
av matskorpa på insidan av ett kärl från Kyrsta har påvisat
förädling av mjölkprodukter i området redan under äldsta
bronsålder.
Sociala förhållanden och strukturer ur ett
lokalt perspektiv
Spår efter järnhantering på boplatser har ofta påträffats i
elitmiljöer som vid Gamla Uppsala, Valsgärde, Helgö,
Husby i Glanshammar etc. Det fanns förhoppningar om
att förväntade högstatusgravar i form av en eller flera kammargravar
på det intilliggande gravfältet RAÄ 329 skulle
kunna befästa platsens sociala status. Här fanns det ovanligt
goda förutsättningar för en jämförelsestudie då en troligtvis
samtida bebyggelse och ett gravfält låg intill varandra.
Gravarna på gravfältet visade sig dock inte utgöra några
högstatusgravar. Det var dessutom endast ett fåtal av dem
som kunde dateras till äldre järnålder. Gravfältet visade sig
huvudsakligen vara från yngre järnålder, medan bebyggelsen
kunde dateras till bronsålder och äldre järnålder. Trots
beläggen för järnframställning fanns det ingen utpräglad
rikedom på järnföremål vare sig på boplatsen eller i gravarna.
RAÄ 330
Målsättningen med undersökningen av RAÄ 330 var att
fastställa lämningarnas karaktär och ålder, deras inbördes
förhållanden samt att relatera dem till intilliggande fornlämningar.
Området har tolkats som ett perifert aktivitetsområde
i anslutning till en förmodad intilliggande bosättning.
Denna antas ha legat omedelbart norr om väg
699, i anslutning till de nu undersökta lämningarna. Aktiviteterna
i området har daterats till förromersk och romersk
järnålder.
Figur 219. Projektledare Jonas Wikborg i sällskap med biträdande projektledarna Tony Engström och Anna Onsten-Molander
stående på den nybyggda bron över E4:an vid Kyrsta. Foto: Maja Hagerman.
MÅLUPPFYLLELSE 215