Ladda ned som PDF - SAU

I båda proverna från skärva 1 kunde kolesterol identifieras
i låga halter. Skärva 2 hade däremot en högre halt kolesterol
med en väl synlig topp. I skärva 2 fanns även kolestanol
bevarat i halter som ger starka belägg för att fyllningen
härrör från animaliskt fett.
Tabell 1. x visar på att föreningen har identifierats. – visar att
föreningen inte kunnat beläggas i proverna.
Skärva 1, Skärva 1, Skärva 2
beläggning keramik
Terpener – – –
c20affs – – –
C18affs – – –
c16affs – – –
ketoner – – –
vaxester – – x
TMTD – – –
fytansyra – – x
fytosterol x x x
kolesterol x x x
C18/C16 0,94 1,16 0,94
C17gr/C18 0,11 0,024 0,08
LK FS ≤26 – ≤26
Totalt mg/g 102,7 18,8 807
Även om frånvaron av markörer inte kan användas för att
dra några slutsatser så finns det i alla fall inga spår av att
kärlet och dess innehåll har hettats upp (t ex affs och ketoner).
Ytterligare ett tecken på att kärlet med dess innehåll
inte har hettats upp är distributionen av den totala halten
lipider. Charters et al (1993) har visat att i kärl där man haft
ett material som värmts upp ökar lipidhalten högre upp i
kärlet. Orsaken är att fetterna stiger mot ytan vid upp-
värmning och sugs upp i keramiken främst i de övre delarna.
Även om det är oklart varifrån på kärlväggen skärva 1
kommer så har analysen från keramiken i skärva 1 en
mycket lägre halt lipider per gram keramik jämfört med
skärva 2, som kommer från botten av kärlet, vilket är ett
tecken på att innehållet inte värmts upp, åtminstone inte i
keramiken.
Fettsyror och triacylglyceroler
Figur 1. Utdrag från totalkromatogrammet för skärva 2. Området med TAG är förstorat.
I skärva 2 förekom fria fettsyror från C10–C26 med C16
och C18 som dominerande men även en hög andel C14.
Triacylglycerol och diacylglyceroler observerades också,
vilket innebär att hydrolysen inte varit fullständig. Orsaken
till att man kan finna så pass välbevarade föreningar kan
man troligen finna i depositionsmiljön. Möjligen har nedbrytningen
bromsats upp av låg syretillförsel långt ner i anläggningen.
Kvoten C18/C16 ger en indikation på om ursprunget är
animaliskt eller vegetabiliskt (Isaksson 2000:14). Förhållandet
mellan fettsyrorna C16 och C18 är likartat i alla proverna,
vilket tyder på att de har samma ursprung. En låg
kvot där C16 dominerar är en indikation på vegetabiliskt
ursprung, medan höga värden är tecken på vegetabilier.
Kvoterna från den här analysen, liksom kolesterol och
kolestanolhalten, tyder på att det är animaliskt fett i
proverna. Denna information är dock inte tillräcklig för att
avgöra från vilket djur lipiderna kommer eller om det är
animaliskt fett från depåfetter (kött) eller från mejeriprodukter.
Animaliskt fett från icke idisslare, t ex svin, innehåller
antingen mycket lite eller inga av de grenade fettsyrorna
vilka däremot förekommer relativt rikligt i fett från idisslare.
Detta beror på bakterierna i tarmar och magar hos
466 KYRSTA – BOPLATS