Ladda ned som PDF - SAU

Grophus 1, A341
OBJEKT: Grophus som framkom i lera, 28 m ö h. VSV-ONO.
YTTRE FORM: Oval, något oregelbunden.
Längd: 5,60 m
Bredd: 2,80 m
FYND: Keramik, bränd lera, bryne i skiffer, viktlod i järn med kopparlegering, diverse järnföremål
och ben (se fyndlista).
ANALYSER: –
DATERING: Fynd: Grophuset kan dateras utifrån viktlodet den glaserade keramiken och teglet till medeltid
eller senare.
Typologi: jfr A4434, grophus, 975±30, Blackeberg, RAÄ 128, Vinbegs sn, Halland (Aulin
Häggström 2004:14).
BESKRIVNING: Anläggningen var belägen på NV delen av undersökningsområdet, norr om väg 699.
Den framträdde vid framrensning som en rektangulär mörkfärgning med avrundade hörn.
Anläggningen grävdes i 0,10 m-stick, de första 0,05–0,07 m innehöll stora mängder bränd
lera som delvis var beige till ljusbrun och omagrad. Några bitar var helt släta på ena sidan
medan andra hade möjliga pinnavtryck. Anläggningen var 0,50 m djup och planbottnad.
Fyllnadsmaterialet bestod framför allt av mörkbrun, humös lera med inslag av kol. Längs
anläggningens nedgrävningskanter fanns träslanor från ca 0,15 m djup vilka böjde sig in
mot centrum. Dessa träslanor tycks ha bildat någon form av golvlager. Träslanorna var
ställvis tydligt lagda över varandra i en enkel flätverkskonstruktion.
Nedgrävningens kanter var i det närmaste vertikala med undantag av en ca 0,85 m bred och
0,30 m hög platå i den östra kortsidan. Platån sluttade ca 1,0 m in mot husets centrum. Platån
var högst vid den östra kanten och utplanad mot väster och har tolkats som ingång
och/eller trappsteg.
Fler pinnhål framkom och snittades: A2392, A 2361, A2356 nära kanten i NV, A 1048,
A2009 nära kanten i SO, A 2404, A 2398 nära kanten i NO. 7 pinnhål återfanns strax söder
om lerplatån, A1063, A 3140, A 3147, A 3154, A 3160, A 3166, A1055. Dessa var belägna i
rad, följande platåns sträckning in mot anläggningens centrum. Ett pinnhål återfanns i den
undersökta ytans västra del, A2410. Pinnhålen var i snitt ca 0,08–0,16 m i diameter och
0,03–0,10 m djupa.
I den västra delen av anläggningen framkom sammanlagt ett 20-tal 0,01–0,02 m stora och
ett 40-tal < 0,01 m stora skörbrända och eldpåverkade stenar. Anläggningen tolkas som ett
grophus utifrån dess form i plan, form i profil, djup och fyndinnehåll.
136 KYRSTA – BOPLATS