You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
golv (Ericson 2005:317). I alla av grophusen på RAÄ 327<br />
förutom ett (fig 107) framkom större eller mindre mängder<br />
skörbränd sten <strong>som</strong> tolkats höra till grophuset. Detta<br />
föranleder oss att tolka deras funktion <strong>som</strong> förknippad<br />
med hantverk <strong>som</strong> var värmekrävande i olika utsträckning.<br />
Flera av de förmodade grophusen på undersökning<strong>som</strong>rådet<br />
låg i direkt anslutning till långhusen. Detta<br />
har föranlett spekulationer om de möjligen har skapats<br />
genom lertäkt i samband med lerklining av husen. Kanske<br />
kan det vara frågan om en kombination, där lertäktsgroparna<br />
har grävts rektangulära och flatbottnade för att<br />
kunna användas <strong>som</strong> jordkällare/grophus. Kanske har vi<br />
här de jordkällare vilka omtalas av romaren Tacitus: ”de<br />
bruka också gräva ut hålor under jorden, och ovanpå dessa<br />
hopa de en mängd gödsel, för att hålorna skola tjäna <strong>som</strong><br />
tillflykt mot vinterkylan och <strong>som</strong> förvaringsrum för skördade<br />
produkter. Sådana ställen mildrar nämligen köldens<br />
skärpa…” (Germania 16:3).<br />
Inom undersökning<strong>som</strong>rådet påträffades 8 anläggningar<br />
<strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> grophus (fig 107). I ett av dem<br />
(Grophus 1) gjordes fynd av sentida karaktär. Denna anläggning<br />
låg i NV delen av undersökning<strong>som</strong>rådet. På<br />
1700-talets skifteskarta återfinns en mindre rektangulär<br />
hägnad på samma plats. I fyllningen fanns avfall så<strong>som</strong><br />
djurben och glaserad keramik men också fynd så<strong>som</strong> bevarad<br />
risflätning samt större tunna takspånsliknande träbitar,<br />
<strong>som</strong> kan härröra från själva konstruktionen. I fyllningen<br />
hittades även ett viktlod (F1638). Formen i plan var något<br />
oval/oregelbunden och avsmalnande i den ena delen. Trots<br />
denna atypiska form i plan har anläggningen tolkats vara<br />
ett grophus.<br />
Av de övriga 7 anläggningarna har 6 14 C-daterats till århundradena<br />
kring Kristi födelse, det vill säga yngre förromersk<br />
och äldre romersk järnålder. Sex av dem (Grophus<br />
2, 4, 5, 6, 7 och 8) var av relativt likartad storlek och djup,<br />
medan det femte (Grophus 3) var något större och dessutom<br />
dubbelt så djupt. Fynden från dessa består till största<br />
delen av avfall så<strong>som</strong> bränd lera, keramik, djurben och<br />
Figur 106. Grophus 4, A26529, sydvästra-nordöstra-profilen.<br />
Foto: Per Falkenström, <strong>SAU</strong>.<br />
järnslagg. Detta var inte helt oväntat då fyllningen i grophusen<br />
till största delen kan antas representera sekundärt avsatt<br />
avfall. Bland fyndmaterialet från grophusens fyllningar<br />
finns också två brynen och en knacksten. Några tydliga<br />
golvlager kunde inte iakttas i de förhistoriska grophusen.<br />
I sex av grophusen framkom olika konstruktionsdetaljer,<br />
<strong>som</strong> härdar, stolphål, pinnhål m m. I Grophus 2 och 8 fanns<br />
det inga synliga konstruktionsdetaljer. I de flesta av grophusen<br />
påträffades bränd lera <strong>som</strong> har tolkas vara lerklining,<br />
bl a från väggar (se beskrivningarna av respektive grophus).<br />
Grophus 2 och 3 var belägna i NV delen av det stora<br />
kulturlagret A48945. Avståndet mellan de båda grophusen<br />
uppgick till knappt 7,0 m. Jordkemiska analyser har påvisat<br />
spårämnen <strong>som</strong> indikerar metallhantverk i denna del av<br />
lagret (bilaga 8). Alldeles invid Grophus 2 låg en brunn,<br />
A11808, <strong>som</strong> har daterats till förromersk järnålder. Invid<br />
Grophus 3 fanns flera större gropar (A12704, A11964,<br />
A28646). Den ena av dessa gropar, A12704, har tolkats <strong>som</strong><br />
någon form av ugn. En möjlig tolkning är att de båda grophusen<br />
2 och 3 har en koppling till de metallhantverksaktiviteter<br />
<strong>som</strong> verkar ha bedrivits i denna del av undersökning<strong>som</strong>rådet.<br />
Grophus 8 låg strax väster om de ovan<br />
nämnda groparna och kan möjligen också kopplas till områdets<br />
aktiviteter.<br />
Grophusen 4, 5 och 6 var alla belägna i undersökning<strong>som</strong>rådets<br />
östra del och har en tydligare koppling till<br />
den övriga bebyggelsen än Grophus 2 och 3. De tre grophusens<br />
inbördes avstånd varierade mellan 2,5 och 10<br />
meter. Flera samtida långhus (Hus 8, 20 och 21) fanns i<br />
grophusens omedelbara närhet. Tillsammans kan dessa<br />
grophus och långhus representera ett antal faser av ett<br />
gårdsläge från förromersk och äldre romersk järnålder.<br />
Grophusens funktion är oviss.<br />
Grophus 7 var beläget på centrala delen av undersökning<strong>som</strong>rådet,<br />
strax väster om Hus 6 och Hus 34. Både<br />
grophuset och Hus 7 dateras till romersk järnålder och kan<br />
möjligen ha hört till samma gårdskomplex.<br />
Grop- Stor- Djup 14 C-datering Övrigt<br />
hus lek (Kal 2σ)<br />
1 5,6 x 2,8 0,5 – Skörbränd sten i<br />
botten<br />
2 3,6 x 1,8 0,48 50 BC-220 AD Spridda skörbrända<br />
stenar<br />
3 6,3 x 3,9 0,92 200 BC-30 AD Skörbränd sten,<br />
härdar<br />
4 4,0 x 3,0 0,34 30-240 AD Mycket skörbränd<br />
sten i botten<br />
5 4,2 x ? 0,20 60 BC-140 AD Skörbränd sten<br />
6 4,1 x 1,7 0,38 400 BC-110 BC Skörbränd sten<br />
7 4,0 x 3,35 0,30 120-340AD Skörbränd sten<br />
8 3,6 x 2,2 0,32 – –<br />
Figur 107. Tabell över de undersökta grophusen vid RAÄ 327.<br />
UNDERSÖKNINGSRESULTAT 135
Change language