Ladda ned som PDF - SAU

Långkedjiga alkaner
I figur 12 ärt C31 dominerande i proverna följt av C29. Även n-alkanerna visar ett mönster som
är karakteristiskt för kärlväxter. För n-alkaner innebär det en dominans av ojämna långa
kolkedjor (Walton 1990). Det enda provet som skiljer sig är referensprovet 126344 som har
en högre andel C25, C26 och C27 jämfört med övriga prover.
%
35
30
25
20
15
10
5
0
Figur 12. Fördelning av långkedjiga n-alkaner. Precis som den totala sammansättningen för n-alkaner uppvisar
den långkedjiga en homogen sammansättning, det enda provet som skiljer sig är referensprovet. För att
diagrammet ska vara överskådligt är inte alla prover medtagna. Övriga prover liknar dock majoriteten av prover
med undantag av referensprovet.
De långkedjiga n-alkanerna ger samma resultat som de långkedjiga alkanolerna. Det vill säga,
ett homogent ursprungsmaterial som kommer från kärlväxter.
Långkedjiga fettsyror
n-alkaner
C24 C25 C26 C27 C28 C29 C30 C31 C32 C33 C34
BILAGA 8 479
115969
115970
115971
115974
115979
115980
115984
126344
Figur 13.
Fördelning
över de
vanligaste
långkedjiga
fettsyrorna.