Ladda ned som PDF - SAU

idisslare (Christie 1981). Det innebär att om fettet härrör
från animaliskt fett tyder en hög C17:grenade/C18:0-kvot
på att det kommer från idisslare. Dudd et al, (1999:1480)
har visat att kvoten även kan vara användbar för att särskilja
fett från mjölk från fett från kött inom det intervall
som är karaktäristiskt för idisslare. Kvoten C17gr/C18 i
proverna varierar från 0,02–0,11 och alla faller inom intervallet
för idisslare.
Mjölkfett har en komplex sammansättning och består
av ca 98g/100g av triacylglyceroler (TAG). Det innehåller
framför allt mättade fettsyror (66g/100g), men även enkelomättade
(38g/100g) och fleromättade fettsyror (4g/100g)
(Cardak et al, 2003). Triacylglycerol är en alkohol (glycerol)
med tre fettsyror. C-värdet anger hur många kol som de tre
fettsyrorna har tillsammans. C46 kan till exempel bestå av
två stycken C16 och en C14 fettsyra. TAG ger starkare belägg
för ursprungsmaterialet än fria fettsyror eftersom de
senare är mer utsatta för nedbrytningsprocesser. I modernt
material består fårkött främst av TAG C46, C48, C50, C52
och C54, där 46 är minst förekommande och C54 mest. Vid
analys av smör har TAG påträffats med följande kolkedjor
i fallande ordning: C50, C48, C52, C46 och C44 men även
C40 och C42 förekommer. De två sista saknas i depåfett
från får (Berstan et al, 2004).
Triacylglycerolerna från skärva 2 visade sig ha en fördelning
som överensstämmer med fett från mejeriprodukter
och triacylglyceroler ned till C42 kunde iakttas. Provet
från skärva 2 innehöll både C42 och C44 i stor mängd och
kan med säkerhet kopplas till fett från mejeriprodukter.
Sammanfattning
Lipiderna i skärva 2 visade sig vara ovanligt bra bevarade.
Möjligen är det en följd av depositionsmiljön i anläggningen.
Sammansättningen av fria fettsyror och triacylglyceroler
ger starka belägg för att fetterna härrör från mejeriprodukter.
Man kan även med stor sannolikhet sluta sig till att
mejeriprodukterna i krukan inte har värmts upp medan de
var i krukan. Det var dock inte enbart mejeriprodukter
som kunde identifieras i kärlet. I de två proverna från skärva
1 var beta-sitosterol dominerande över kolesterol. Dessutom
påträffades även en del långkedjiga fettsyror (upp till
C26) och n-alkaner (upp till C34). vilket tyder på vegetabiliskt
ursprung.
Krukan har alltså placerats i anläggningen innehållandes
mejeriprodukter (mjölk, smör eller dylikt) ”kryddat”
med någon sorts vegetabilier.
Referenser
Berstan, R., Dudd, S. N., Copley, M. S., Morgan, E. D.,
Quye, A. and Evershed, R. P. 2004. Characterisation of
”bog butter“ using a combination of molecular and
isotopic techniques. Analyst 129, 270–275.
Cardak, A. D., Yetismeyen, A., & Bruckner, H. 2003. Quantitative
comparison of camel, goat and cos milk fatty
acids. Milchwissenschaft, 58, 34–36.
Charters, S., Evershed, R. P., Goad, L. J. and Leyden, A. 1993
Quantification and distribution of lipid in archaeological
ceramics: Implication for sampling potsherds
for organic residue analysis and the classification of
vessel use. Archaeometry 35, 211–223.
Christie, W. W. 1981. Lipid Metabolism in Rumimnant
Animals, Pergamon Press, Oxford.
Dudd, S. N., Evershed, R. P. and Gibson, A., M. 1999. Evidence
for Varying Patterns of Exploitation of Animal
Products in Different Prehistoric Pottery Traditions
Based on Lipids Preserved in Surface and Absorbed
Residues. Journal of Archaeological Science 26,
1473–1482.
Evershed, R. P., Stott, A. W., Raven, A., Dudd, S. N., Charters,
S. and Leyden, A. 1995. Formation of Long-Chain
Ketones in Ancient Pottery Vessels By Pyrolysis of Acyl
Lipids. Tetrahedron Letters 36, 8875–8878.
Hansel, F. A., Copley, M. S., Madureira, L. A. S. and Evershed,
R. P. 2004. Thermally produced [omega]-(oalkylphenyl)alkanoic
acids provide evidence for the
processing of marine products in archaeological pottery
vessels. Tetrahedron Letters 45, 2999–3002.
Isaksson, S. 2000. Food Culture in Early Medieval Time. A
Pottery-Use Perspective. In Food and Rank in Early
Medieval Time, (ed. S. Isaksson), Stockholm.
BILAGA 7 467