You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
epresentanter från nejlikfamiljen. Bland kulturmarksväxterna<br />
är endast besksöta väl representerad (20 st).<br />
Pm 200175 var mycket litet, 200 ml bestående huvudsakligen<br />
av organisk material. I fält fanns en misstanke att<br />
detta skulle röra sig om en möjlig deponering av lin för rötning,<br />
dock påträffades inga fröer eller kapslar av lin. Provet<br />
innehöll dock ett stort antal målla och våtarv. Ängsväxter<br />
var representerade i endast små mängder. I pm 200170 och<br />
200172 påträffades inga fröer, förkolande eller subrecenta,<br />
dessa prover innehöll också mycket små mängder träkol.<br />
Sammantaget indikerar samtliga prover en öppen, kulturpåverkad<br />
vegetation. Den dominerande floran utgörs av<br />
ängsmarksväxter varav flertalet indikerar en fuktig miljö.<br />
Flertalet av kulturmarksväxterna, lik<strong>som</strong> ett antal av ängsmarksväxterna,<br />
indikerar näringsrika förhållanden och<br />
möjligen gödsling. Detta tillsammans med den höga förekomsten<br />
av gårdsgroblad antyder dels att brunnen använts<br />
för vattning av djur, dels också att området i sin helhet kan<br />
ha använts för bete (se Engelmark 1995, för en liknande<br />
diskussion). En mycket liknande signal ges från brunnen<br />
A9952 i Vaxmyra (RAÄ 326) (Ekblom 2004). I brunnen<br />
förekom också 2 fröer ifrån odlat lin. Möjligen har brunnen<br />
även använts till att röta lin. Dock är förekomsten av<br />
fröer så liten att det inte kan uteslutas att de deponerats i<br />
brunnen <strong>som</strong> avfall (tabell 1).<br />
Övriga brunnsliknande anläggningar<br />
Majoriteten av de provtagna brunnsliknande anläggningarna<br />
innehöll framför allt förkolnade fröer och subrecenta<br />
fröer <strong>som</strong> kan associeras med en brunnsmiljö.<br />
I A1353 förekom dock brunnsindikerande makrofossil<br />
i ett av lagren (Pm 200141) i form av ett större antal (27)<br />
fossila sporer av familjen kransalger (Chara), tillhörande<br />
divisionen grönalger Detta är anmärkningsvärt många<br />
jämfört med vad <strong>som</strong> framkom i samtliga lager i A49309.<br />
Dessa växer i vatten, framför allt kalkhaltiga näringsfattiga<br />
sjöar, och indikerar definitivt en vattenmiljö. De omges<br />
ofta av ett lager av kisel, varför de är mer resistenta mot<br />
<strong>ned</strong>brytning än vad fröer är. Förekomsten av denna mängd<br />
av Chara, i detta lager indikerar att fröer ifrån växter relaterade<br />
till en brunnsmiljö inte har bevarats. Övriga lager i<br />
samma anläggning innehöll enbart enstaka färska fröer,<br />
inga typiska våtmarksväxter. Samtliga prover innehöll små<br />
mängder träkol.<br />
A11808 innehöll anmärkningsvärt stora mängder förkolnade<br />
sädeskorn jämfört med vad <strong>som</strong> framkommit i övriga<br />
anläggningar på platsen. I Pm 52795 framkom 32 fragment<br />
av obestämda sädeskorn (ca 10 hela). Här framkom<br />
även 2 fragment av hasselnötsskal. Pm 52796 innehöll ett<br />
större antal målla (10) samt enstaka fröer av måra och gräs,<br />
och obestämda sädeskorn. Anläggningen <strong>som</strong> helhet innehöll<br />
även enstaka fragment av färska ben och måttliga<br />
mängder träkol. Övriga provtagna brunnsliknande anläggningar<br />
innehöll ett mindre antal förkolnade sädeskorn.<br />
I A114930 påträffades 3 identifierade sädeskorn (skalkorn)<br />
samt fragment från uppskattningsvis 10 sädeskorn i Pm<br />
52879 och 52881. Pm 52879 innehöll även ett fragment av<br />
sprutslagg samt enstaka färska ben och små mängder<br />
träkol. (Pm 52882 från denna anläggning har ännu ej preparerats<br />
efter<strong>som</strong> provmängden var mycket liten). I anläggning<br />
11580 påträffades enstaka sädeskorn, ej närmare<br />
bestämda till art. Enstaka till rikliga mängder ben påträffades<br />
även, framför allt i Pm 200149. Enstaka fragment av<br />
sprutslagg fanns i Pm 200149 och 200145. A42011 innehöll<br />
mycket små till små mängder träkol och enstaka färska<br />
ben. Pm 52768 innehöll endast måttliga mängder färska<br />
ben.<br />
Frånvaron av subrecenta (färska fröer) i dessa anläggningar<br />
kan bero på att fröerna inte har bevarats då brunnarna<br />
blivit uttorkade efter användning. Detta förefaller<br />
vara fallet i A1353. Övriga anläggningar innehöll en relativt<br />
stor mängd förkolnat material, bl a sädeskorn. Detta indikerar<br />
att de fyllts igen med boplatsmaterial.<br />
Diskussion<br />
Den sparsamma mängden påträffade makrofossil är inte<br />
anmärkningsvärd om man jämför med andra utgrävda<br />
järnåldersboplatser längs med E4-sträckningen (Ranheden<br />
pers kommunikation, Ekblom 2004). En inbördes jämförelse<br />
mellan fördelningen av makrofossil i huskonstruktionerna<br />
och mellan huskonstruktionerna låter sig därför<br />
inte göras. Diskussionen <strong>ned</strong>an kommer därför att koncentrera<br />
sig på en jämförelse mellan representerade sädeskorn<br />
på Kyrsta och andra platser i regionen.<br />
Om man ser på den totala mängden fröer från samtliga<br />
undersökta anläggningar, utan hänsyn till skillnader i tidställning,<br />
funktion o s v, dominerar odlingsväxterna över<br />
ogräs och gräsmarksväxter (se fig 1). Andelen gräsmarksväxter<br />
är generellt låg, främst representerade av enstaka<br />
gräsfröer och starrväxter.<br />
Om man likadant tittar på fördelningen av odlingsväxter<br />
förekom korn endast i måttliga mängder och utgör<br />
15 % av det totala antalet sädeskorn i analyserade prover.<br />
Samtliga påträffade korn har då de kunnat identifieras närmare<br />
grupperats <strong>som</strong> skalkorn, i annat fall är de grupperade<br />
i en Hordeum vulgare indet. grupp (se fig 2). Vetet har<br />
separerats i en bröd-/kubbvete-grupp (Triticum aestivum/<br />
compactum) från en grupp av ej bestämbara vetekorn.<br />
Denna grupp har inte närmare separerats till en bröd- respektive<br />
kubbvetegrupp då överlappningen mellan dessa<br />
båda grupper har visat sig vara stor (Hanssson 1997). Dock<br />
kan sägas att generellt är längd/bredd-förhållandet närmare<br />
brödvete-typen. Det är också troligt att det här rör sig<br />
om brödvete efter<strong>som</strong> kubbvete generellt förkommer med<br />
endast små mängder under järnålder (Hansson 1997).<br />
Speltoid-veten (Triticum spelta, T. dicoccum) har inte identifierats,<br />
möjligen ingår dessa i den ej närmare identifierade<br />
vete-gruppen. Vete representerar 13 % av det totala an-<br />
BILAGA 10 505
Change language