You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
giska materialet skall knytas, då benmaterialets datering i<br />
de flesta fall är oklar. Därför har det inte varit möjligt att<br />
studera de enskilda gårdarnas och bebyggelsefasernas ekonomi<br />
och eventuella sociala skillnader dem emellan. Kyrstamaterialet<br />
har generellt sett en viss övervikt av matavfall.<br />
Ett försök till rumslig indelning gjordes trots platsens<br />
komplexitet. Indelningen består av sex områden specificerade<br />
utifrån dateringar och aktiviteter och bygger på de arkeologiska<br />
tolkningarna av platsen. Områdena består av<br />
några föreslagna hypotetiska gårdslägen varav några har en<br />
relativt väl angränsad användningsperiod samt ett hantverk<strong>som</strong>råde<br />
i UO:s centrala del. Dessutom har en indelning<br />
i olika anläggningstyper (delvis kopplat till de olika<br />
områdena) gjorts med syfte att undersöka om anläggningens<br />
funktion kan förklaras utifrån benmaterialets sammansättning.<br />
Om man tittar på avfallsfördelningen för<br />
dessa olika områden har gårdslägena i öster samt hantverk<strong>som</strong>rådet<br />
i UO:s centrala del en övervikt av köttrikt material<br />
medan det extensivt nyttjade området i väster har en<br />
högre andel slaktavfall. På så viss liknar det västra området<br />
det norra området vid Vaxmyra.<br />
Rumsindelning av enskilda hus<br />
Det ansågs angeläget om hus från sen folkvandringstid och<br />
vendeltid påträffades, då särskilt de senare undersökts på<br />
enbart ett fåtal platser i Mälarområdet. Två mindre konstruktioner<br />
från denna tid påträffades. De har tolkats <strong>som</strong><br />
någon form av ekonomibyggnader, eventuellt ängslador.<br />
Tyngdpunkten på hustolkningar skulle läggas på att försöka<br />
förstå ekonomiska och sociala rumsindelningen av enskilda<br />
hus. Tolkningarna planerades att baseras på husens<br />
konstruktion, fyndspridning samt naturvetenskapliga analyser<br />
i form makrofossilanalyser. De små mängderna av sädeskorn<br />
och fynd i husens stolphål innebar att tolkningarna<br />
av funktionsindelningen i husen huvudsakligen har baserats<br />
på stolphålens placeringar och inbördes avstånd.<br />
Den generellt goda representationen av vete i Kyrsta är anmärkningsvärd<br />
i jämförelse med andra boplatser i regionen.<br />
Hantverkets typ och organisering<br />
Hantverket <strong>som</strong> under förundersökningen kunde påvisas<br />
genom fynd och en magnetometerkartering, kunde betecknas<br />
<strong>som</strong> något utmärkande för boplatsen.<br />
Några anläggningar uppvisade en form i plan och profil<br />
<strong>som</strong> skulle kunna tolkas <strong>som</strong> smidesgropar. Något<br />
smide har dock inte säkert kunnat påvisas på platsen. Den<br />
slagg <strong>som</strong> har analyserats visar istället på att man kan ha<br />
framställt järn ur myr-/sjömalm. Denna hantering förefaller<br />
huvudsakligen har pågått under förromersk järnålder<br />
och har huvudsakligen varit koncentrerad till en central yta<br />
inom undersökning<strong>som</strong>rådet <strong>som</strong> saknade huslämningar.<br />
I detta område utgjordes anläggningarna huvudsakligen av<br />
härdar och gropar. En mindre koncentration av slagg återfanns<br />
i UO:s östra del. På Kyrsta påträffades även flera lågtemperaturugnar.<br />
Bebyggelsen i förhållande till gravfältet<br />
RAÄ 329 och boplatslämningarna vid<br />
Vaxmyra<br />
Gravar undersöktes på två platser i boplatsens närhet. Dels<br />
ett gravfält (RAÄ 329) vilket hade upptäckts vid förundersökningen,<br />
dels ett impediment (RAÄ 328) strax väster om<br />
den planerade E4:an. Sistnämnda upptäcktes i samband<br />
med de pågående slutundersökningarna 2002.<br />
Beträffande det kronologiska förhållandet mellan gravfältet<br />
RAÄ 329 och boplatsen RAÄ 327 kan visserligen konstateras<br />
att en för gravfältet något oväntad dateringsbild<br />
framträdde efter analys av fynd och 14 C-prover, men att<br />
denna bild ändå väl överrensstämmer med stora delar av<br />
bebyggelsen. Bebyggelselämningarnas datering har en<br />
tyngdpunkt i äldre järnålder, men såväl äldre <strong>som</strong> yngre<br />
spår påträffades. Det förefaller uppenbart att gravfältet och<br />
boplatsen RAÄ 327 hör ihop, men det bör ändå nämnas att<br />
ytterligare boplatslämningar från yngre bronsålder- romersk<br />
järnålder undersöktes vid Vaxmyra några hundra<br />
meter söderut. Bebyggelsen vid Vaxmyra fördelade sig på<br />
två olika lägen på ömse sidor av en mindre bäck. Söder om<br />
bäcken (RAÄ 325) hittades spår efter 6 hus och norr härom<br />
(RAÄ 326) påträffades spår efter ytterligare 8 hus. I anslutning<br />
till det södra bebyggelseläget undersöktes en förromersk<br />
grav. I anslutning till det boplatslämningarna norr<br />
om bäcken har inga spår efter samtida gravar påträffats.<br />
Det närmaste kända gravfältet är RAÄ 329 vars dateringar<br />
dock huvudsakligen är yngre.<br />
Gravfältet RAÄ 329 förväntades härröra från romersk<br />
järnålder-vendeltid med tyngdpunkten i romersk järnålder,<br />
men visade sig ha använts ett gott stycke in i tidig medeltid.<br />
Gravarnas tidsmässiga tyngdpunkt låg istället i<br />
yngre järnålder. Då undersökningsplanen upprättades förväntades<br />
fynd av högstatusgravar i form av kammargravar<br />
och båtgravar. En tanke var då att undersöka huruvida det<br />
fanns skillnader vad gällde hälsostatus och släktskap mellan<br />
de gravlagda i dessa högstatusgravar och de övriga på<br />
gravfältet. Boplatsen daterades sig huvudsakligen till äldre<br />
järnålder men såväl äldre <strong>som</strong> yngre boplatslämningar<br />
återfanns. De medeltida gravarna antas ha sin kronologiska<br />
motsvarighet i den medeltida bytomten, <strong>som</strong> är belägen<br />
på platsen för nuvarande Kyrsta by.<br />
Vidare kan här nämnas att gravar från förromersk järnålder<br />
återfanns på gravimpedimentet RAÄ 328, vilket redovisas<br />
ovan i föreliggande rapport. Gravar från neolitikum<br />
och bronsålder är ännu inte med säkerhet lokaliserade<br />
i närområdet men indikationer på rituell aktivitet skulle<br />
kunna ses i de skärvstenshögar <strong>som</strong> ligger ett stycke norr<br />
om boplatsen RAÄ 327. Strax öster och norr om nuvarande<br />
Kyrsta by ligger dessutom flera inventerade men ej un-<br />
214 KYRSTA – BOPLATS
Change language