Ladda ned som PDF - SAU

VETENSKAPLIG POTENTIAL OCH
VIDARE BEARBETNING
I det vetenskapliga projektprogram som upprättades för
det övergripande E4:projektet (Arkeologi i Tiundaland,
projektprogram 2002) fanns flera olika teman som var
tänkta att belysas utifrån resultaten från de olika lokalerna.
De särskilda studierna planeras att samlas i fyra tematiska
volymer kring stenålder, gravar, boplatser samt regionala
studier. Undersökningarna vid Kyrsta ger goda möjligheter
för fördjupade studier inom flera av dessa teman.
Undersökningens stora potential ligger delvis i de omfattande
undersökningsytorna och den påvisade långa bebyggelsekontinuiteten.
Antalet huskonstruktioner var rikligt.
Delvis avsides från själva bebyggelsen fanns ytor där
bland annat järnframställning bedrivits. I några fall återfanns
relativt välbevarade hägnader i anslutning till husen.
I närheten av bebyggelsen återfanns gravar som var samtida
med delar av den påträffade bebyggelsen. Platsen erbjuder
stora möjligheter till en lokal bosättningsstudie i ett
långtidsperspektiv med möjligheter att studera gårdsstruktur,
hushållsstorlek och ge ny information kring frågor
rörande gårds-, by- eller bygdegravfält. Detta kommer att
beröras i en artikel om bebyggelseorganisation i den tematiska
volymen om regionala studier. Kyrstamaterialet kommer
också att ingå i två artiklar om gårdsstrukturer och
hägnader i den tematiska volymen om hus och boplatser.
En artikel i den tematiska volymen om gravar kommer att
behandla gravfältens kontinuitet och koppling till bebyggelsen.
Framtida forskningsundersökningar skulle kunna
komplettera den bild som erhållits efter de nu genomförda
ytmässigt stora undersökningarna, vilka framför allt har
berört boplatslämningar från äldre järnålder. Endast några
hundra meter söderut undersöktes omfattande förhistoris-
ka boplatslämningar vid Vaxmyra, som utgör ett intressant
komplement till Kyrstaboplatsen.
De enskilda husen kan studeras som en fortsättning på
den grundforskning som utfördes under 1990-talet (Göthberg
2000). Särskilt intressanta är de huskonstruktioner
från bronsålder som påträffades, då antalet kända hus från
denna period är betydligt mindre i regionen än den äldre
järnålderns. Bronsålderns hus kommer att sammanställas,
presenteras och diskuteras i en artikel i den tematiska volymen
om hus och boplatser. Husen från äldre järnålder
kommer att tas upp i en annan artikel i samma volym.
Boplatsekonomin har delvis varit baserad på jordbruk
och boskapsskötsel. Ett ovanligt inslag i bilden var de spår
efter järnframställning från förromersk och tidig romersk
järnålder som påträffades. Järnet har framställts ur myroch/eller
sjömalm. Detta till skillnad från det närbelägna
Fullerö där man har utvunnit järn ur bergmalm. Den analyserade
slaggen uppvisar stora likheter med en annan närbelägen
lokal vid Lyckebo, med dateringar till yngre bronsålder.
Varken vid Lyckebo eller Kyrsta har man hittat några
typiska järnframställningsugnar. Detta väcker nya frågor
kring regionens tidiga järnhantering. Har de tidiga ugnarna
varit konstruerade på ett annat sätt än de samtida nedgrävda
ugnar man känner från andra områden i Mellansverige?
I en anläggning påträffades ett relativt välbevarat kärl
vars matskorpa har 14 C-daterats till tidig bronsålder. Analyser
av kärlet och dess innehåll har påvisat att det har
innehållit en mejeriprodukt av mjölk från idisslare. En artikel
om denna analys kommer att publiceras i en vetenskaplig
tidskrift.
216 KYRSTA – BOPLATS