You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMMANFATTNING<br />
Under maj till november 2002 undersöktes ett stort boplat<strong>som</strong>råde,<br />
RAÄ 327, vid Kyrsta.<br />
Under oktober och november samma år gjordes en<br />
kompletterande förundersökning och slutundersökning av<br />
ett impediment och intilliggande åkermark, RAÄ 330, på<br />
fastigheten Valhammar. Boplatslämningarna <strong>som</strong> var belägna<br />
på höjder mellan 27 och 32 m ö h har huvudsakligen<br />
daterats till äldre järnålder, men på RAÄ 327 fanns inslag<br />
av såväl äldre <strong>som</strong> yngre lämningar. Undersökning<strong>som</strong>rådena<br />
är belägna i Ärentuna socken, ca 15 km norr om Uppsala<br />
i Ärentuna socken i Uppland.<br />
Anledningen till undersökningarna var en omdragning<br />
av E4:an mellan Uppsala och Mehedeby samt en omläggning<br />
av väg 699 <strong>som</strong> kommer att korsa den nya E4:an vid Kyrsta.<br />
<strong>SAU</strong> fick i uppdrag av länsstyrelsen att utföra undersökningen<br />
<strong>som</strong> bekostades av Vägverket, Region Mälardalen.<br />
Kyrsta finns omnämnt i skriftliga källor reda på 1200talet.<br />
Runt undersökning<strong>som</strong>rådet finns sedan tidigare ett<br />
stort antal registrerade fornlämningar. Under 2002 kom<br />
även två intilliggande gravfält att undersökas; RAÄ328 från<br />
förromersk järnålder samt RAÄ329 från romersk järnålder-medeltid.<br />
Samma år undersökte <strong>SAU</strong> dessutom två boplatslokaler,<br />
RAÄ 325 och RAÄ 326, vid Vaxmyra strax<br />
söder om Kyrsta. Även där har den undersökta bebyggelsen<br />
huvudsakligen daterats till äldre järnålder. I föreliggande<br />
rapport presenteras resultaten från boplatslämningarna<br />
RAÄ 327 och RAÄ 330.<br />
RAÄ 327<br />
UO låg i åkermark <strong>som</strong> enligt äldre kartmaterial delvis har<br />
nyttjats <strong>som</strong> ängsmark. På boplatsytan påträffades ett stort<br />
antal anläggningar <strong>som</strong> har tolkats <strong>som</strong> stolphål, pinnhål,<br />
härdar, ugnar, kokgropar, brunnar, grophus och olika lager.<br />
Många av anläggningarna var fyndrika. Fyndmaterialet bestod<br />
av keramik, bränd lera, lerklining, ugnsfragment, mal-,<br />
knack- och krosstenar, skärvsten, slagg samt brända och<br />
obrända ben från framför allt får, get, ko, gris och häst.<br />
Olika föremål, så <strong>som</strong> kammar och nålar, av horn och ben<br />
påträffades. Dessutom återfanns glaspärlor och olika järnföremål.<br />
Delar av den äldre järnålderns bebyggelse var lokaliserad<br />
kring ett kulturlager med gropar och härdar.<br />
I detta område hade bland annat bedrivits järnframställning<br />
under förromersk och äldre romersk järnålder. Flera<br />
medeltida föremål påträffades, framför allt i anslutning till<br />
bytomten, men också i ett område väster om denna.<br />
Sammanlagt har 41 stolphuskonstruktioner av skilda<br />
slag identifierats på UO. Husen har daterats från senneoli-<br />
tikum/tidig bronsålder till vikingatid eller tidig medeltid.<br />
På UO påträffades även 8 konstruktioner <strong>som</strong> har tolkats<br />
<strong>som</strong> grophus. De var placerade i två grupper på undersökning<strong>som</strong>rådet,<br />
en i den centrala delen och en i den östra.<br />
Båda grupperingarna låg i anslutning till förhistoriska<br />
huslämningar förutom ett <strong>som</strong> låg avsides i den norra<br />
delen. Flera förhistoriska hägnadskonstruktioner identifierades<br />
i anslutning till hus och brunnar på platsen. 6 gårdslägen<br />
har kunnat identifieras. Under senneolitikum och<br />
bronsålder var bebyggelsen koncentrerad till de högre belägna<br />
delarna, d v s kring 30-meterskurvan, och var då<br />
strandnära. I UO:s norra del påträffades ett större, kamstämpelornerat<br />
keramikkärl i en grop. Matskorpa från kärlets<br />
insida har 14 C-daterats till tidig bronsålder. En analys<br />
har visat att kärlet har innehållit någon slags mejeriprodukt.<br />
Under äldre järnålder uppfördes hus över hela ytan,<br />
även de lägre belägna delarna i väster. Förromersk och romersk<br />
järnålder var en intensiv bosättningsfas men därefter<br />
upphör i princip bebyggelselämningarna. I anslutning<br />
till UO:s östligaste del, klart avskilt från den övriga bebyggelsen,<br />
påträffades 2 huskonstruktioner från sen vikingatid<br />
eller tidig medeltid. Två mindre byggnader samt en ugn<br />
från vendeltid återfanns utspridda bland de äldre lämningarna.<br />
Exakt hur många samtida gårdar <strong>som</strong> funnits vid Kyrsta<br />
under förhistorisk tid är svårt att avgöra, men inom det<br />
undersökta området finns tecken på att det redan under<br />
den äldre järnåldern fanns flera samtida gårdar, <strong>som</strong> antas<br />
ha brukat den nuvarande byns marker. Dessa gårdar låg<br />
dock inte lika tätt samlade <strong>som</strong> gårdarna kom att göra på<br />
bytomten under senare tid.<br />
RAÄ 330<br />
Undersökning<strong>som</strong>rådet kunde utifrån anläggningsförekomsten<br />
delas in i två områden, A och B. Anläggningarnas<br />
karaktär skiljer sig åt i de båda områdena. På område A,<br />
<strong>som</strong> är beläget uppe på impedimentet och sträcker sig ett<br />
antal meter åt öster i åkermarken, framkom framför allt<br />
stolphål, härdar och <strong>ned</strong>grävningar. Här fanns även ett kulturlager.<br />
Detta område var anläggningstätt.<br />
Härdarna och stolphålen antyder någon form av boplatsaktiviteter<br />
men inga huskonstruktioner kunde identifieras.<br />
De små mängder keramik <strong>som</strong> hittades framkom framför<br />
allt uppe på impediment<strong>som</strong>rådet. Keramiken ser ut att<br />
utgöra rester efter vanliga hushållskärl <strong>som</strong> använts till mat<br />
och förvaring. Om man sysslat med dagliga hushållsbestyr<br />
SAMMANFATTNING 217
Change language