Ladda ned som PDF - SAU

här borde själva bostadshusen inte ligga alltför långt från
detta område. Att det här skulle röra sig om ett ytterområde
tillhörande boplatsen RAÄ 327 kan inte helt uteslutas,
då dateringarna från de båda områdena är samtida. Med
tanke på det geografiska avståndet och de topografiska förhållandena
är det dock troligare är det rör sig om en samtida
bosättning som legat strax väster om RAÄ 327. Denna
boplats kan antas ha legat omedelbart norr om det nu undersökta
området RAÄ 330.
Område B, beläget i åkermarken öster om område A,
har karaktär av ett yttre hantverks-/aktivitetsområde knutet
till en bosättning. Anläggningarna hade här en lite
annan karaktär. De bestod mest av gropar och nedgrävningar.
En lite speciell anläggning i detta område var en
ugn. Här fanns också några härdar, dock inga stolphål.
Anläggningarna i de båda områdena skiljer sig markant
åt, liksom fyndmaterialet. I åkerområdet hittades rikligt
med smält lera i ugnen och de närliggande anläggningarna,
medan det i område A bland härdarna framkom lite keramik
och bränd lera av kliningskaraktär.
Område B skulle kunna utgöra ett hantverks-/aktivitetsområde
knutet till bebyggelsen vid område A. Område
B skulle också kunna vara knutet till det närbelägna RAÄ
327. Där finns dock redan omfattande spår av liknande aktiviteter
på närmare håll. Mellan område B och RAÄ 327
finns också en naturlig svacka med en mindre bäckfåra,
som skulle kunna utgöra en naturlig gräns mellan två olika
bosättningar. De nu undersökta lämningarna kan tolkas
som utkanten av en bosättning från äldre järnålder av liknande
karaktär som den på det närbelägna RAÄ 327. Detta
skulle i så fall tyda på en mycket förtätad bebyggelse i området
under äldre järnålder.
218 KYRSTA – BOPLATS