You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN<br />
VID KYRSTA<br />
Hustypologi<br />
Inom UO framkom lämningar efter ett stort antal förhistoriska<br />
hus. 8 hus antas vara så kallade grophus. En byggnad<br />
(Hus 28) tolkas <strong>som</strong> en rektangulär konstruktion med tre<br />
väggar. I byggnadens öppna sida, <strong>som</strong> vette mot norr, låg<br />
en ugn. Tre byggnader var så kallade fyrstolpshus (Hus 24,<br />
35 och 37) vilka antas ha varit någon form av mindre ekonomibyggnader.<br />
En trolig tolkning är att det rör sig om<br />
stolpburna förråd eller stolpbodar. En annan tolkning är<br />
att de har varit enkla skydd för hö eller halm (jfr Björhem<br />
& Säfvestad 1993:292). De övriga husen var så kallade långhus.<br />
Ett av dem (Hus 5) har tolkats <strong>som</strong> en byggnad av<br />
tvåskeppig typ, med endast en rad av takbärande stolpar.<br />
Huset uppvisar stora likheter med sydskandinaviska hus<br />
från senneolitikum och äldsta bronsålder. Hus 31 och 39<br />
har tolkats <strong>som</strong> enskeppiga byggnader från vikingatid.<br />
De resterande 34 byggnaderna har varit av treskeppig<br />
konstruktion med två rader av takbärande stolpar. Det<br />
fanns en viss storleksvariation vad gäller de treskeppiga<br />
husen, vilka var upp till 29 m långa. Inte alla hus gick att<br />
återfinna i sin helhet då UO, framför allt i norra delen, var<br />
stört av senare tiders aktiviteter. De treskeppiga husen har<br />
14 C-daterats till bronsålder och järnålder med tyngdpunkten<br />
i äldre järnålder. Det fanns en viss variation vad gäller<br />
det inbördes avståndet mellan de takbärande stolparna (fig<br />
205) vilket varierade från 1,50 till 4,16 meter. De treskeppiga<br />
husen delas sedan tidigare in i två huvudtyper, balanserade<br />
och underbalanserade (Hvass 1982, Herschend<br />
1989). I de balanserade husen utgör mittskeppet, det vill<br />
säga bockbredden, omkring halva husets totala bredd. I de<br />
underbalanserade husen är mittskeppet betydligt smalare.<br />
Oftast har de äldre husen (bronsålder-förromersk järnålder)<br />
bredare mittskepp än de yngre. Tendensen är dock<br />
inte generell (Göthberg 1995:66ff, 2000:24ff). Endast i<br />
undantagsfall hade Kyrstahusen bevarade vägglinjer.<br />
I många fall är det därför svårt att helt säkert avgöra vilken<br />
konstruktionsgrupp de tillhör.<br />
Tvåskeppigt långhus<br />
Den typologiskt sett äldsta byggnaden var ett ca 32,0 m<br />
långt och omkring 7,50 meter brett hus (Hus 5) i södra<br />
delen av UO. Huset hade tydliga vägglinjer av stenskodda<br />
stolphål. I vägglinjerna fanns några dubbla samt några indragna<br />
stolphål. Huset låg i O-V riktning. Byggnadens<br />
västra gavel hade utdragna väggar <strong>som</strong> bildade en så kallad<br />
”megarongavel”. Huset antas ha haft en rad med takbärande<br />
stolpar i mittskeppet. Av husets förmodade takbärare<br />
återfanns endast 2 stycken. Eventuellt kan konstruktionen<br />
ha varit kompletterad med ytterligare takbärare i form av<br />
bockpar. Området var stört av flera senare byggnader och<br />
anläggningar, bland annat en brunn och ett kulturlager<br />
från äldre järnålder samt en väg från historisk tid. Paralleller<br />
till huset återfinns framför allt i Sydskandinavien där de<br />
dateras till övergången senneolitikum och äldsta bronsålder.<br />
Fyllningarna i stolphålen var genomgående svaga i<br />
färgen. Endast några mindre kolbitar återfanns i dem. Två<br />
14 C-dateringar av kol från konstruktionens stolphål har<br />
givit dateringar till yngre förromersk/äldre romersk järnålder.<br />
Det material <strong>som</strong> har daterats kan antas härröra från<br />
aktiviteterna från de förromerska byggnader <strong>som</strong> delvis<br />
har legat på samma plats <strong>som</strong> Hus 5. En brunn (A11580)<br />
<strong>som</strong> skar den norra vägglinjen har 14 C-daterats till förromersk<br />
järnålder. Detta visar att huset måste vara äldre än<br />
så. I några av stolphålen hittades bergkristall samt flintavslag<br />
och en knacksten, vilket styrker en äldre datering.<br />
Treskeppiga långhus från bronsålder<br />
Totalt har 4 av de undersökta husen daterats till bronsålder.<br />
Hus 11, <strong>som</strong> låg i UO:s östra del strax söder om väg 699,<br />
har daterats till äldre bronsålder. Två byggnader, Hus 14<br />
och 18, belägna öster respektive NO om Hus 5 har daterats<br />
till den mellersta bronsåldern. Strax intill dessa fanns ytterligare<br />
ett hus, Hus 33, med likartad datering.<br />
Treskeppiga långhus från järnålder<br />
Totalt har 36 konstruktioner tolkats <strong>som</strong> järnåldershus. Ett<br />
stort antal långhus över stora delar av UO har 14 C-daterats<br />
till äldre järnålder (fig 205). Tre stolpbyggda byggnader har<br />
fått en något yngre 14 C-datering. Det rör sig dels om ett<br />
förmodligen inkomplett hus, Hus 23, <strong>som</strong> 14 C-daterats till<br />
vendeltid samt en mindre byggnad, Hus 22, vilken har 14 Cdaterats<br />
till folkvandringstid/vendeltid. Sistnämnda hus<br />
bestod av fyra bockpar. Det ena paret bestod av ett kraftigt<br />
stolphål i söder och av två betydligt mindre och grundare<br />
stolphål i norr. Denna konstruktionsdetalj kan antyda en<br />
virkesbrist i närområdet. Hus 31 i UO:s östra utkant har<br />
14 C-daterats till vikingatid. Det intilliggande Hus 39 antas<br />
vara samtida med detta. Storleken på husen är inte anmärkningsvärt<br />
stor. Endast två av dem har en längd <strong>som</strong><br />
överstiger 20 m. Det är det nyss nämnda vikingatida huset<br />
samt ett förromersk hus, Hus 20, i Gårdsläge 3. Sistnämnda<br />
hus har mätt hela 29 m och var därigenom avsevärt<br />
större än de övriga husen från äldre järnålder, vilka samtliga<br />
var kortare än 20 m. Detta kan avspegla olikartade hus-<br />
DEN FÖRHISTORISKA BEBYGGELSEN VID KYRSTA 195
Change language