Ladda ned som PDF - SAU

Geokemiska analyser på ett kulturlager från en boplats i Kyrsta, Ärentuna sn, Up.
En undersökning av element, lipider och fosfat i marken.
Rapport
2004-05-02
Bilaga 8
Björn
Hjulström
Arkeologiska Forskningslaboratoriet
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Vid SAU:s (Societas Archaeologica Upsaliensis) undersökning av boplatsen RAÄ 327 i
Kyrsta, Ärentuna sn, Up, 2002, påträffades ett kulturpåverkat lager mellan ploglagret och
undergrunden. Dateringen av husen på boplatsen sträcker sig från äldre bronsålder till
vikingatid/tidigmedeltid. I området med bevarat kulturlager daterades husen främst till
förromersk järnålder - yngre romersk järnålder. För att besvara frågeställningar kring
aktiviteter på boplatsen togs jordprover för elementanalys, lipidanalys och fosfatanalys i det
kulturpåverkade lagret. Lagret som proverna togs ligger mellan ploglagret och den glaciala
leran och består av postglacial lera med viss påverkan av mänsklig aktivitet. Plogdjupet över
undersökningsområdet skiftade mellan ca 30-50 cm djup vilket innebär stora skillnader för
kulturlagrets bevarandemöjligheter. De fynd som påträffades i lagret var främst brändlera och
ben. Lagret har inte varit en markyta som man verkat direkt på, istället har det påverkats dels
genom fysiskt packade och nedtrycka föremål, dels genom sippring och lakning i samband
med spill och regn. Det har dessutom påverkats av mänsklig aktivitet under en lång tid vilket
gör att det är svårt att koppla lagret till en viss period.
De analyserade proverna kommer från ett relativt stort område med sammanhängande
kulturlager söder om väg 699. I provtagningsområdet kunde tre delområden, som benämns
delområde 1, 2 respektive 3, urskiljas. Delområdena är utmärkta på kartan i figur 2. Mest
framträdande i delområde 1 är flera härdar och anläggningar med skärvsten och hårt sintrad
lera. En ansamling konfunderande anläggningar ligger runt A 11964. Ansamlingen består dels
av en långsmal anläggning (ca 9 x 2,5 m) med flera små grunda gropar som i det översta
lagret innehöll mycket skörbränd sten. I direkt anslutning till den långsmala anläggningen
ligger en större grop med en diameter på ca 2,5 m och ca 1,5 m djup. I fyllningen påträffades
stora mängder hårt sintrad lera och förkolnat trä som verkar ha ingått i en konstruktion.
Härdområdet sträcker sig både norr och söder om väg 699, men proverna är alltså tagna söder
om vägen. I delområde 1 var frågeställningen om man kan se spår av metallhantverk eller
annan aktivitet. Delområde 2 ligger sydost om delområde 1 och är medtaget som ett
referensområde. Jämfört med övriga ytan är dom arkeologiska lämningarna få och området
bör därmed avspegla lagrets dominerande sammansättning med liten mänsklig påverkan.
Delområde 3 utgörs dels av en ’palissad’ eller en böjd konstruktion bestående av parvisa
stolpar, dels en hägnad i anslutning till tre överlappande hus varav ett 14 C-daterats till yngre
romersk järnålder. De andra husen saknar 14 C-datering. Delområde 3 valdes utifrån
frågeställningar om djurhållning på platsen. Element- och fosfatanalys utfördes i alla områden
medan lipidanalys endast gjordes i delområde tre. Valet av analysmetod grundas på dess
möjlighet att besvara frågeställningarna. Utöver de nämnda anläggningarna påträffades även
flera andra anläggningar och konstruktioner. T.ex. ligger två överlappande hus i delområde
1:s västra del och ytterligare ett hus ligger nära en av de stora anläggningarna i samma
delområde. I delområde 3 ligger bl.a. ett hus och en keramikugn i vad som skulle kunna tolkas
som inne i palissaden. Den inbördes tidsmässiga relationen mellan dessa är inte känd.
ELEMENTANALYS
Markens elementsammansättning är främst beroende på platsens naturliga beskaffenhet. I
antropogena jordar kan vissa element anrikas till följd av mänsklig påverkan som förändrar
468 KYRSTA – BOPLATS