Ladda ned som PDF - SAU

Totalkemiska analyser
Totalkemisk analys utfördes på tre av de petrografiskt undersökta
proven. Analyserna gjordes hos Analytica, Luleå.
Använd analysmetod är ICP-AES för huvudelement och
ICP-QMS för spårelement. Totalt analyserades 47 element
i varje prov. Analysresultaten presenteras i sin helhet i tabellform
(huvudelementen som oxider). Allmän information
om totalkemiska analyser finns i bilaga.
Resultat
Samtliga okulärt granskade arkeometallurgiska fynd finns
presenterade i tabellform (tabell 1) där karaktäristiska drag
ges i korthet. Nedan presenteras prover som undersökts i
detalj.
Slagg
255
Beskrivning: Slagg, del av bottenslagg. 205,32 g. Något
kompakt, grå till färgen med lite rostfärgning. Porig ovansida,
undersidan sandig (avtryck från underlaget) (Fig. 1).
I tvärsnitt:
mindre porig mot den troliga botten och inslag av kol.
Biten är omagnetisk. Prov för tunnslip har valts ut.
Petrografi: Det i mikroskop undersökta tvärsnittet innehåller
enstaka större porer, och mindre porer däremellan.
Slaggen är mestadels homogen, medelkornig, något finkornigare
i ytterkant. Den domineras av olivinlameller med
mindre mängder dendritisk wüstit och en glasfas (Fig. 2).
Enstaka små oregelbundna droppar av metalliskt järn finns
utspridda i hela snittet. Runt en del hålrum finns tunna
zoner av limonit som sannolikt är sekundärt bildad efter
metalliskt järn. Enstaka kolstycken finns inneslutna i slaggen
och även runt dessa finns tunna zoner av limonit. Proportionerna
mellan de ingående mineralen varierar något
men inga tydliga gränser finns mellan de olika regionerna.
Slaggen har alltså växt till kontinuerligt utan mellanliggande
avkylning.
Kommentar: Den petrografiska undersökningen visar en
homogen slagg som svalnat och växt till tämligen långsamt.
Flera portioner av slagg med lite varierande sammansättning
har runnit till efter hand och bildat slaggen
under något omväxlande temperaturbetingelser. Dessa
drag är karaktäristiska för reduktionsslagger från blästugnar
med underliggande slagguppsamlingsutrymme. En
finkornigare ytterkant tyder på snabbare avkylning lokalt.
Detta är antingen slaggens undre eller övre del. Även morfologiskt,
i makroskala, finns drag som är karaktäristiska
för bottenslagger från blästugn. Förekomsten av kolavtryck
motsäger inte heller en sådan tolkning även om kolstycken
och kolavtryck kan förekomma i flera slaggtyper.
323
Beskrivning: Slagg, huvudsakligen delar av bottenslagg.
601,71 g. 1) en slagg med insmält bergartsmaterial och lera
samt en något glasig ovansida. 2) övriga kan jämföras med
Fnr 255. Kompakta och grå och oregelbundna i formen.
Flera av bitarna har kolavtryck, och är omagnetiska.
I tvärsnitt: 1) porig med inslag av bergartsmaterial och kol.
Tvärsnitt av den provtagna av kategori 2 (Fig. 3) uppvisar
en slagg som är något skiktad med avseende på porositet.
Petrografi: Tvärsnittet som undersökts i mikroskop är skiktat
ifråga om kornstorlek och till viss del även innehåll (Fig.
4). I vad som sannolikt är botten finns ett millimetertunt
skikt av finkornigt silikatrikt material, bland annat en stor
andel kvartskorn, som delvis är ihopsmält med slaggen
ovanför. Slaggen närmast det silikatrika materialet består
längst ner av ett ca 1 cm tjockt lager av olivinlameller,
dendritisk wüstit och glas. Över detta följer ett drygt 2 cm
tjockt lager som är betydligt grovkornigare. Detta består av
olivinlameller, av två generationer (Fig. 5), och en glasfas.
I glaset finns också mindre kristaller av en spinellfas med
något komplex och zonerad sammansättning, troligen huvudsakligen
hercynit (Fig. 6). I det grövre, olivinrika lagret
finns i de övre delarna en oregelbunden, något svampig,
koncentration av limonit som förefaller vara sekundärt
omvandlat metalliskt järn. Större hålrum finns koncentrerade
till det grövre lagrets nedre delar. Droppar av metalliskt
järn finns fördelade i stora delar av det undersökta
snittet. Inga välmarkerade kontakter finns mellan de olika
skikten utan övergångarna är kontinuerliga.
Kommentar: Stycket har byggts upp med tillförsel av flera
omgångar slagg med varierande innehåll. Inledningsvis,
troligtvis mot sandigt underlag, har det varit en snabbare
avkylning än senare. Skiktningen i slaggen visar på inte helt
homogena processer men avsvalningen har inte varit fullständig
innan nästa slagg har bildats. De ovala hålrummen
som finns ger en fingervisning om vad som varit uppåt i
slaggen. I makroskala har slaggen inga drag som entydigt
definierar den som en viss slaggtyp. Om vi summerar alla
iakttagelser får vi en bild av en process som liknar den som
äger rum i slagguppsamlingsutrymme i en blästugn. Den
kan dock även härröra från en första bearbetning av en
slaggrik järnsmälta men sannolikt inte från föremålssmide.
325
Beskrivning: Totalt 5 bitar slagg. 67,57 g. Dessa är oregelbundna
och fragmenterade. Avtryck saknas. De två minsta
bitarna är magnetiska och trögflutna (den provtagna slaggen
är omagnetisk). I tvärsnitt är slaggerna poriga med
något insmält material och delvis glasig yta. Prov för
tunnslip har valts ut. I makroskala (Fig. 7) förefaller det
som om tvärsnittet av slaggen är vänt uppochned. Undersökning
i mikroskop visar dock att slaggen är skiktad med,
i bilden, lodräta kontaktytor. Det innebär att om slaggen
bildats av successivt tillströmmande slagger är slaggstyckets
uppåtbestämning åt höger eller vänster i figur 7.
444 KYRSTA – BOPLATS