Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 11
länet, hvilken förra sommaren bodde i Ulfsjö by af Nyhems
socken.
Vesterbottens län Utlåtanden hafva afgifvits ang. lämpligheten
j sanitärt hänseende af ett till plats för en sjukstuga föreslaget område
inom Degerfors församlings kyrkoby; likaså ang. ett å Skellefteå
församlings kyrkoherdeboställe beläget områdes lämplighet till ny
begrafningsplats; i anledning af att venerisk sjukdom vunnit vidsträckt
utbredning inom Wilhelmina socken afgafs förslag till åtgärder
till sjukdomens hämmande; ang. Wilhelmina socknemäns
ansökning att extra provinsialläkarne därstädes måtte förordnas att
på statens bekostnad en gång om året, företrädesvis under juli
månad, göra tjensteresa- till Dikanäs och Fattmomakks kapell för
mottagning af sjuke; ang. und. ansökning om statsbidrag till aflönande
af en extra provinsialläkare med station i närheten af
Tärna kapell; ang. behofvet af ett medikamentsförråd i Norsjö;
ang. und. ansökning om statsbidrag till aflönande af en extra provinsialläkare
i Dorotea socken, hvilken framställning afstyrktes.
Förste provinsialläkaren höll d. 20 juni sammanträde med
kommunalnämnden i Mala för öfverläggning om anställande af flera
barnmorskor inom socknen, som med en folkmängd af 2,267 personer,
en medellängd af 5 och bredd af 3 mil blott hade en barnmorska,
och beslöt nämnden vidtala någon kvinna från socknen att
genomgå barnmorskekurs, för att sedan blifva anställd i Asplunda
by, 2 mil från kyrkan. Vid samma tillfälle utverkades, att desinfektionsmedel
skulle få utskrifvas på kommunens bekostnad.
Ang. tillsyn öfver sjukvårds- och andra anstalter besöktes under
inspektionsresan sjukstugorna i Burträsk, Byske, Nordmaling, Åsele,
Lycksele och Degerfors. De i Nordmaling, Asele och Lycksele äro
i godt skick. Nya tidsenliga sjukstugor voro under byggnad i
Degerfors, Norsjö och Byske.
Epidemisjukhusen i Umeå och Skellefteå voro äfven i godt
skick, undantagandes att vid den förra fortfarande saknas särskildt
badrum.
Inspektionsresan egde ram 7 juni—7 juli samt 14 juli—6
augusti. Sanitära besiktningar förrättades i Umeå och dess utkanter,
ett slags förstäder, Skellefteå, Djupviks uthamn, Lycksele
marknadsplats, Aby hamnplats och Brännfors sågverk, vidare Sandvik,
Holmsnnd och Obbola. — I Umeå gjordes en del anmärkningar
mot renhållningen, bland annat vid länscellfängelset. I utkanterna,
där hälsovårdsstadgan för stad skall tillämpas, var renhållningen
fortfarande i bedröfligt skick, men då helsovårdsnämnden förut förklarat
att den efter järnvägens fullbordande och ordnandet af stadsdelarna
kring järnvägen skulle göra sina fordringar gällande, har
förste prov.-läkaren ej ansett sig böra göra något förnyadt yrkande.
— Skellefteå stad var nu dränerad samt försedd med
vatten- och kloakledning. Äfven här gjordes några anmärkningar
mot renhållningen. I bada städerna är bortforslingen fortfarande
öfverlemnad åt de enskilde husegarne. Äfven å flera ställen på
landsbygden förekommo åtskilliga missförhållanden beträffande renhållningen.
Rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomars hämmande
hafva inkommit till antal af 93. Från barnmorskor hafva
inkommit 18 berättelser om instrumentförlossningar. Kommunalnämnden
i Stensele har uppmanats att vidtaga åtgärder för anställande
af ytterligare en barnmorska. En barnmorska har åtalats
och förbjudits t. v. utöfva yrket, då hon varit vållande till spridning
af barnsängsfeber med dödlig utgång.
I det af förste provinsialläkaren uttalade allmänna omdöme
om de sanitära förhållandena inom länet anför han, att i Umeå
fattats beslut om anläggande af vattenledning. De i Umeå och
Skellefteå vid besiktningarna anmärkta brister hafva i Skellefteå
afhjälpts, i Umeå anmälts till vederb. actor för åtal. I Djupvik
har afloppet till någon del förbättrats. Hvad landsbygden för öfrigt
angår, erfordras bättre anordningar för hämmandet af smittosamma
sjukdomar, såsom epidemisjukhus och anställande af sakkunniga
desinfektörer. Anläggning af rörbrunnar vore äfven behöflig, då
de gräfda brunnarna äro dåligt skyddade och illa belägna i närbeten
af ladugårdar och afträden och lätt utsatta för förorening, en
fräga, som det ur sanitär synpunkt vore önskligt att länets hushållningssällskap
toge om hand.
Allmänna helsotillståndet under året ha varit godt, frånsedt
att påssjuka och influensa i början af året haft allmän utbredning
inom Umeå och Säfvars socknar, samt äfven uppträdt inom Bygdeå
och Degerfors distrikt, influensa inom Byske under våren och
mässling under november och december månader. Venerisk sjukdom
hade spridt sig inom Wilhelmina socken och därifrån förts
till Stensele. Inalles 83 fall. Sjukdomen antages hafva blifvit
införd till Wilhelmina genom »utsocknes» lösarbetare och gårdfarihandlare.
Den tog en oroväckande fart beroende på okunnighet
om dess rätta art. Sedan den fortfarit i 5 månader, förordnades
extra prov.-läkaren att under 3 månaders tid en gång i månaden
besöka de byar, i hvilka sjukdomen misstänktes och vid Wilhelmina
kyrkoplats anordnades en tillfällig vårdanstalt, där 16 patienter
vårdades. De flesta inom Wilhelmina insjuknade och alla inom
Stensele socken hafva vårdats å kurhus afdelningen af Umeå lasarett.
Sedan augusti har ej något nytt fall inträffat.
Norrbottens län, Tjensteutlåtanden hafva afgifvits ang. ansökningar
om statsbidrag under en ny femårsperiod 1897—1901
till aflönande af extra provinsialläkare i Gellivara, Öfvertornea,
Jockmock och Arvidsjaur; ang. provinsialläkarens i Kånea distrikt
ackordsresor till Törcfors sågverk inom Nederkalix distrikt; ang.
en apoteksinrättnings anläggande i Elfsby; ang. provinsialläkarens i
Öfverkalix distrikt framställning om rätt att bestrida läkarevärden
vid sjukstugan i Öfverkalix; ang. förslag till indelning af begrafningsplatsen
i Gellivara.
Länets trenne sjukstugor hafva inspekterats, ej undergått någon
förändring. Stadsfullmäktige i Luleå hafva beslutat att fullständigt
inreda det nya epidemisjukhuset, och det i Haparanda liar genomgått
en större reparation. I Råneå hade till kolerasjukstuga inköpts
en mindre gård, som efter nödiga förändringar torde blifva
lämplig för ändamålet. Barnhemmet i Nederkalix inspekterades
äfven; hade ej undergått förändring.
Årets resetur företogs 2—25 juni, 7—15 juli och 20 juli—1
augusti.
Härunder granskades 14 läkare- och veterinärarkiv, visiterades
8 apoteksinrättningar, inspekterades 2 epidemisjukhus, 3 sjukstugor,
1 barnhem, 1 kolerasjukstuga och företogos sanitära inspektioner i
2 städer, 6 kyrkobyar, 2 sågverk samt vid Gellivara Malmberg.
I alla tre städerna äro afträdena inrättade i öfverensstänimelse
med helsovårdsstadgans föreskrift och äfven stall, fähus och gödselrum
kunna anses någorlunda uppfylla samma stadgas fordringar.
— Vid sågverket Båtskärsnäs voro arbetarbostäderna i godt skick
och hade snygga afträden med tunnor. I de s. k. kasernerna, där
den tillfälliga arbetarebefolkningen inhystes, rådde stor öfverbefolkning
och äfven osnygghet, till stor del beroende på den finsktalande
befolkningens sed att vid tillfälliga arbeten medtaga hustrur och
barn och på deras ovana vid renlighet i alla afseenden. I stället
för vatten, som var dåligt, använda arbetarne alltid svagdricka till
dryck. Detta jämte bristen på mjölk äro stora ölägenheter, isynnerhet
för barnen, som allmänt lida af rachitis. Vid Munksunds sågverk
rådde bland arbetarbefolkningen stor osnygghet, men här
fanns godt vatten.
Vid Gellivara malmfält var renhållningen i lika bedröfligt skick
som förut. Bostäderna ligga utan ordning, till stor del uppförda å
myrmark, å hvilken här och där mellan bostäderna finnas grönskande,
stinkande vattensamlingar. Någon förbättring i renhållningen torde
ej kunna ernås förr, än ordentliga tomter kunna förvärfvas af enskilda
och byggnadsordningen samt helsovårdsstadgan för rikets
städer här vinna tillämpning. Ett par små brunnar hafva gräfts.
Vattnet i dem godt.
I sitt allmänna omdöme anför förste provinsialläkaren, att i
städerna uppsamling och bortförande af slask är underkastadt svårigheter,
isynnerhet under vintertiden, da slaskvattnet vanligen utslås
på något ställe af gårdsplanen och får frysa, så att stora isliögar
uppstå, hvilka i fruset tillstånd skola bortföras på våren, men då
detta ofta nog ej sker förr än det hunnit smälta, kommer mycket
däraf att kvarstanna i marken. I Haparanda saknas oftast slasktunnor
äfven om sommaren och slaskvattnet utslås i allårar, gödselrum
och diken. I Luleå är förslag om anläggande af kloak — och
möjligen äfven vattenledning. Till förbättring af de sanitära för-