Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån
Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån
Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar. 33<br />
för 25 sängar. Vid årets slut voro de 18. För hvarje patient<br />
är vid full beläggning beräknad en luftvolym från 19,2 m:i<br />
<strong>till</strong> 24,e m:! .<br />
Under redovisningsåret hafva rapporter ingått från 139 sjukhus<br />
med <strong>till</strong>sammans 8,154 sjukplatser. Af dessa voro 71 länslasarett<br />
och kurhus med 4,309 sjukplatser å lasaretten och 893<br />
å kurhusen; 11 voro sjukhus i Stockholm och Göteborg, hvilka<br />
icke voro betraktade såsom länslasarett eller länskurhus och<br />
hvilka inrymde 2,204 sjukplatser; 57 voro mindre sjukhus eller<br />
sjukstugor i mindre städer eller på landsbygden, alla dessa små<br />
sjukvårdsinrättningar med <strong>till</strong>sammans 748 sjukplatser.<br />
Af tab. N:o 12, som utgör ett sammandrag af läkarnes<br />
berättelser om de å lasaretten och kurhusen vårdade sjuka,<br />
inhemtas, att under redovisningsåret vårdats å dessa sjukvårdsinrättningar<br />
inalles 42,852 sjuka, hvaraf 39,455 å lasaretten<br />
och 3,397 å kurhusen mot resp. 38,412 och 2,859 under<br />
år 1895.<br />
Af de vårdade voro 2,835 å lasaretten och 231 å kurhusen<br />
kvarliggande från år 1895 samt 36,620 å lasaretten och 3,166 å<br />
kurhusen intagna under året. Från lasaretten utskrefvos 34,563<br />
och från kurhusen 3,165; å lasaretten dogo 2,043 och å kurhusen<br />
17, så att vid årets slut hvarlågo å lasaretten 2,849 och å kurhusen<br />
215 <strong>till</strong> år 1897. Mortaliteten uppgick å lasaretten <strong>till</strong><br />
5'4 % mot 5'2 % under år 1895 och å kurhusen <strong>till</strong> Os %•<br />
Underliållsdagarna hafva uppgått å lasaretten <strong>till</strong> 1,152,798<br />
och å kurhusen <strong>till</strong> 96,813 eller i medeltal för hvarje vårdad<br />
<strong>till</strong> 29'2 å lasaretten och 28's å kurhusen.<br />
Utgifterna för den egentliga sjukvården vid samtliga lasaretten<br />
och kurhusen uppgingo <strong>till</strong> 1,971,348 kronor 89 öre, motsvarande<br />
en medelkostnad för hvarje sjuk dagligen af 1 krona<br />
57'8 öre. Af totalkostnaden kommo 165,967 kronor 74 öre på<br />
medikamenter och 582,342 kronor 53 öre på utspisningen. Medelkostnaden<br />
för medikamenter uppgick <strong>till</strong> 13'2 öre och för utspisningen<br />
<strong>till</strong> 46e öre<br />
Tab. N:o 10 utvisar antalet sjuka som vårdats å de sjukhus,<br />
hvilka <strong>till</strong>höra Stockholm och Göteborg. Från år 1895<br />
kvarlågo 1,550 och 16,589 blefvo under året intagna. Af de<br />
18,139 vårdade hade 15,097 blifvit utskrifna, 1,309 aflidit och<br />
1,733 kvarlågo vid årets slut. Mortaliteten har således varit<br />
7"2 % af alla å dessa sjukhus vårdade.<br />
A sjukstugorna (tab. N:o 11) kvarlågo från föregående år<br />
321 och 6,335 blefvo under året intagna. Af de vårdade, 6,656,<br />
blefvo 5,940 utskrifna, 351 afiedo och 365 kvarlågo vid årets<br />
slut. Mortaliteten har således varit 5'3 % af alla å sjukstugorna<br />
vårdade.<br />
Tab. N:o 17, som utgör ett sammandrag af <strong>till</strong> Medicinalstyrelsen<br />
från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i länen<br />
inkomna berättelser om verkställd granskning af räkenskaperna<br />
öfver sjukvårdsafgifter jämte andra inkomster för året, utvisar<br />
(kol. 4) beloppet af de inkomster, som för underhåll af lasaretten<br />
och kurhusen i hvarje län under detta år influtit; vidare<br />
utvisar den sjukvårdsdistriktens antal (kol. 2), lasarettens och<br />
kurhusens antal (kol. 5) samt utgifternas belopp (kol. 6).<br />
Tab. N:o 13 utgör en sammanfattning af de å civila sjukhus<br />
vårdade sjukdomar.<br />
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse fur ar 1896.<br />
Den socialt viktigaste af de kroniska förgiftiiingssjitkdomarne,<br />
eller alcoholismus clironiciis, förekom i 759 fall hos män och (>:"><br />
fall hos kvinnor, <strong>till</strong>sammans 824 fall, ett obetydligt större antal<br />
än förlidet år.<br />
Af hit hörande sjukdomar medförde den akuta pleuriten en<br />
mortalitet af l - 2 %, den akuta pueumonien 24-4 °,.<br />
Af hit hörande sjukdomar medförde tyflitis, peri- och paratyflitis<br />
en mortalitet af 3 - y %, ileus 21 4 %, volvulus 60 % och<br />
invaginatio 50 %.<br />
Af hit hörande sjukdomar förekom graviditas extrauterina<br />
26 gånger med 1 dödsfall.<br />
Akut fosforförgiftning har förekommit 55 gånger och medfört<br />
döden i 34 fall. Af de förgiftade voro 3 män och 52<br />
kvinnor. Ormbett har förekommit 41 gånger och en gång medfört<br />
döden.<br />
Angående orsaken <strong>till</strong> de genom olyckshändelser uppkomna<br />
skador, hvilka blifvit under året vårdade å de civila sjukhusen,<br />
upplysa läkarnes <strong>till</strong> Medicinalstyrelsen insända rapporter, att<br />
338 utgjorts af skottskador, hvaraf 75 vid stensprängning, 122<br />
genom skjutvapen, 60 genom explosion och 81 på icke angifvet<br />
satt;<br />
857 hafva <strong>till</strong>kommit genom <strong>till</strong>hygge (yxa, lie, knif);<br />
342 i diverse maskiner;<br />
490 under åkning, ridt eller <strong>till</strong> följd af skenande hästar;<br />
369 under slagsmål och brottning;<br />
350 genom djurs åverkan;<br />
298 genom tröskverk och andra jordbruksmaskiner;<br />
247 i sågverk;<br />
100 å järnväg;<br />
80 under byggnadaarbete;<br />
71 å fartyg;<br />
132 vid timmerfällen;<br />
11 vid jordras;<br />
38 i grufvor;<br />
5