Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån

INLEDNING
TILL
Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1,
Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år ... – Stockholm : P.A.
Norstedt & söner, 1864-1912.
Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50.
Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen.
Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för:
1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet.
2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor.
3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en
4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och
5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket.
6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt
7. Apoteksväsendet. intyg av läkare.
Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares
ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och
skörd.
Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under
tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A.
Timoleon Wistrand.
Föregångare:
Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. – Stockholm : P.A. Norstedt &
söner, 1853-1862.
Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860).
Efterföljare:
Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. – Stockholm : P. A. Norstedt & söner,
1913-1982. – (Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1911-1979.
Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner,
1918-1951. - (Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1916-1949.
Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. –
(Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1911-1996.
Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. – Stockholm :
Palmquist, 1912-1931. – (Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1911-1930.
1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse.
Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. – Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-
1943. – (Sveriges officiella statistik).
Täckningsår: 1911/12-1942.
Översiktspublikationer:
Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år
1955. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959.
BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond,
2008
urn:nbn:se:scb-bi-k1-9601_

BIDRAG TILL
SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.
K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I.
Ny följd. 36.
MEDICINAL-STYRELSENS
UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE
FÖR ÅR
1896.
STOCKHOLM, 1898.
KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller.
1. Civila helso- och sjukvården Sid. 1.
1. Förste provinsialläkarnes tjensteverksamhet » 1.
2. Helsovårdsnämndernas verksamhet » 12.
3. Sammandrag af läkares ämbetsberättelser om gängse sjukdomar » 25.
Tab. Lit. A. Årsväxten under åren 1895 och 1896 » 25.
Öfversikt af infektionssjukdomarne m. m. . » 26.
» » B. Öfversikt af sjukdomsförhållandena under sistförflutna
10-årsperiod » 27.
4. Förändringar och förbättringar i den civila helso- och sjukvården » 28.
5. Civila sjukvårdsinrättningar » 29.
Å lasaretten verkstälda större operationer » 34.
Tab. Lit. C. Behandlade sjuke och sjukdomar å allmänna elektricitets-inrättningen
» 35.
» » D. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor » 35.
» » E. Å barnbördshusen födda barn » 36.
» » F. Sjukdomar hos barnaföderskor efter förlossningen » 36.
» » G. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuka barn » 37.
6. Helsobrunnar och badanstalter » 37.
Tab. Lit. H. Klimatförhållanden » 38.
7. Sjukgymnaster och sjukgymnastiska institut » 40.
Tab. Litt. I. Behandlade sjuke och sjukdomar vid sjukgymnastiska
institut » 39.
8. Sjukdomsförhållandet i fängelserna » 40.
2. Besiktningar af Värnpliktige » 41.
3. Sjukvården vid hären och flottan » 41.
Tab. Lit. K. Vårdade sjuke bland de inom 4:de fördelningen
garnisonerade truppförband » 41.
» » L. Återstälda sjukdomsformer bland de inom 4:de fördelningen
garnisonerade truppförband » 42.
» » M. Sjukdomsförhållandet inom 4:de fördelningen under
de särskilda månaderna » 42.
» » N. Sjukförslag från Allmänna garnisonssjukhuset » 43.
» » O. Från särskilda kårer vårdade sjuke å Allmänna
garnisonssjukhuset » 46.
» » P. Sjuktillförseln månatligen vid garnisonssjukhuset » 46.
» » Q. Å garnisonssjukhuset vårdades månatliga omsättning
. » 46.
» » R. Från Flottans särskilda kårer och stater i Karlskrona
vårdade sjuke » 50.
» » S. Från Flottans särskilda kårer och stater i Stockholm
vårdade sjuke » 50.
» » T. Sjukvården under sjötåg och sjöbeväringens öfningar
» 51.
» » U. Revaccination af nyanvärfvadt manskap vid Armén » 51.
» » V. Omsättning i militärläkarebefattningar » 51.
4. Barnmorskeväsendet » 52.
» » X. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagna
medel » 54.
5. Skyddskoppympningen » 53.
» » Y. Antalet med framgång vaccinerade i Stockholm » 54.
6. Rättsmedicinska undersökningar » 55.
» » Z. Sammandrag af uppgifter om själfmord » 55.
» » Å. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska
mål » 56.
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1895.
Innehållsförteckning.
B. Tabellbilagor.
Civila helso- och sjukvården.
Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvar och en af rikets städer Sid. II.
» » 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön .................... » VI.
» » 3. Öfversikt af dödsorsakerna i alla rikets städer » VIII.
» » 4. Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall i infektionssjukdomar
m. m. » IX.
» » 5. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande
» XV.
» » 6. Sammandrag af förteckningar å Spetälske » XVI.
» » 7. Tillkomne och afgångne Spetälske » XVII.
» » 8. Läkares ämbetsresor och utgifter för allmän
helso- och sjukvård » XVII.
» » 9. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län » XVIII.
Civila sjukvårdsinrättningar.
» 10. Å Stockholms och Göteborgs civila sjukhus
vårdade sjuke » XIX.
» 11. Å sjukstugor och med dessa jämförliga mindre
sjukhus vårdade sjuke » XIX.
» » 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke » XX.
» » 13. Å länslasaretten och andra sjukhus vårdade
sjukdomar » XXII.
» » 14. Operationer utförda å civila sjukhus » XLVIII.
» » 15. Öfversikt af å offentliga sjukhus vårdade veneriske
sjuke » LX.
» » 16. Sjukdomssymtom hos de under året intagne
veneriskt sjuke » LXII.
» » 17. Sammandrag af berättelser om granskning af
sjukvårdsmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande
fonder » LXIV.
Helsobrunnar och badanstalter.
» » 18. Antalet kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter
» LXVI.
» » 19. Vid helsobrunnar och badanstalter behandlade
sjuke » LXVII.
Besiktningar af Värnpliktige.
» » 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesiktning
å inskrifningskyldige af 1893 års 1:a
klass » LXVIII.
» 21. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesiktning
å värnpliktige » LXIX.
» » 22. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn
till antalet antaglige och oantaglige inskrifningsskyldige
» LXXI.
» » 23. Kassationsorsakerna hos inskrifningsskyldige » LXXI.
Härens och flottans sjukvård.
» » 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården
vid hären och flottan » LXXII.
» » 25. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården
under indelta arméns och beväringens vapenöfningar
» LXXIV.
» » 26. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar » LXXVI.
Barnmorskeväsendet.
» » 27. Antalet utexaminerade barnmorskor » LXXVIII.
» » 28. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen » LXXVIII.
» » 29. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar
» LXXVIII.
Skyddskoppympningen.
» » 30. Antalet med framgång skyddskoppympade inom
hvarje län » LXXIX.
» » 31. Från depôterna utlemnade portioner vaccinämne
» LXXIX.

II
7. Apoteksväsendet Sid. 56.
Tab. Lit. Ä. Öfversikt af farmacevtisk personal och undervisning
» 56.
» » Ö. Öfversikt af apotekens antal och tillstånd » 57.
8. Veterinärväsendet » 58.
» » AA. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besiktigade
djur » 58.
» » BB. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade och besiktigade
djur » 58.
» » CC. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver
sjuka djur » 66.
Sjukdomsfall bland Arméens hästar » 68.
9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor » 75.
10. Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet » 75.
» DD. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen
handlagda mål » 75.
Rättsmedicinska undersökningar.
Tab. N:o 32. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska
förrättningar Sid. LXXX.
Apoteksväsendet.
» » 33. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje
län » LXXXII.
Veterinärväsendet.
» » 34. Veterinärernas antal och fördelning inom länen » LXXXIII.
» » 35. Veterinärernas ämbetsresor för sjukdomars
hämmande bland husdjuren » LXXXIII.
» » 36. Öfversikt af sjukvårdspersonalen och anstalterna
m. m. i riket » LXXXIV.
» » 37. Summarisk redogörelse för medicinalstatens
tillgångar och utgifter 1895 » LXXXIV.

A. Rapport.
1. État sanitaire de la population civile pag. 1..
Travaux des inspecteurs médicales » 1..
Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes » 12.
Topographie et maladies endémiques » 25.
Tab. Lit. A. Les récoltes de 1895 et 1896 » 25.
Malades et morts dans des épidémies » 26.
Tab. Lit. B. Nombre approximatif des malades et des morts dans
les épidémies en 1887—96 » 27.
Médecins dans le service de l'État » 28.
Hôpitaux civils » 29.
Opérations chirurgicales » 34.
Tab. Lit. C. Mouvement des malades traités aux frais publics
par l'électricité » 35.
» » D. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement
» 35.
» » E. Les enfants nês dans les maisons d'accouchement » 36.
» » F. Maladies des femmes après l'accouchement » 36.
» » G. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins
et dans les hôpitaux pour les enfants malades » 37.
Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeu-
tiques » 37.
Gymnastique médicale » 40.
Tab. Lit. I. Enumération des malades et des maladies dans
quelques autres institutions gymnastiques » 39.
État sanitaire dans les prisons » 40.
2. Conscription » 41.
3. État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine » 41.
Tab. Lit. K. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm
» 41.
» » L. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm » 42.
» » M. Mouvement des malades par mois dans les casernes
de Stockholm » 42.
» » N. Énumération des malades et des maladies, traités
à l'hôpital militaire de Stockholm » 43.
» » O. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital
militaire de Stockholm » 46.
» » P. Nombre des malades par mois au même hôpital » 46.
» » Q. Mouvement des malades par mois au service médical
du même hôpital » 46.
» » R. Mouvement des malades de la division de la marine
à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile » 50.
» » S. Mouvement des malades de la division de la marine
à Stockholm » 50.
» » T. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes
» 51.
» » U. Revaccinations des recrues de l'armée » 51.
» » V. Mouvement du personnel médical militaire » 51.
4. Sages-femmes » 52.
» » X. Dépenses de l'État pour les écoles des sages-femmes » 54.
5. Vaccination » 53.
» » Y. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois » 54.
Table des Matières.
B. Tableaux annexés.
État sanitaire de la population civile.
Tab. N:o 1. Causes de décès dans les villes pag. II.
» » 2. Décès par âge et par sexe dans les villes » VI.
» 3. Résumé des causes de décès dans les villes » VIII.
» » 4. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses
et de quelques autres maladies par préfectures
et par mois » IX.
» 5. Nombre approximatif des maladies par mois » XV.
» » 6. La lèpre dans la province d'Helsingland » XVI.
» » 7. Nombre et mouvement des lépreux » XVII.
» » 8. Nombre des visites officielles dés médecins cantonaux
» XVII.
Médecins dans le service de l'État.
» » 9. Nombre des places de médecins civils dans le
service de l'État par préfectures » XVIII.
Hôpitaux civils.
» » 10. Mouvements des malades dans les hopitaux
civils de Stockholm et de Gothembourg » XIX.
» » 11. Mouvements des malades dans quelques autres
hopitaux communaux » XIX.
» » 12. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils » XX.
» 13. Mouvement des maladies dans les hôpitaux
civils » XXII.
» » 14. Opérations chirurgicales dans les hopitaux civils » LX.
» » 15. Mouvement des malades syphilitiques dans les
hôpitaux » XLVIII.
» 16. Symptômes des syphilitiques admis dans les
hôpitaux » LXII.
» » 17. Recettes et dépenses des hôpitaux civils » LXIV.
Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements
hydrothérapeutiques.
» » 18. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des
bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques
» LXVI.
» » 19. Maladies des visiteurs des eaux minérales et
des bains de mer » LXVII.
Conscription.
» » 20. Résultats des rapports des médicins chargés » LXVIII.
» » 21. d'examiner les conscrits » LXIX.
» » 22. Nombre des conscrits par préfectures » LXXI.
» » 23. Causes d'exception du service de conscription » LXXI.
État et service de santé de l'armée et de la marine.
» 24. Mouvement des malades de l'armée et de la
marine: a) dans les garnisons » LXXII.
b) dans les hôpitaux militaires » LXXII.
» » 25. Mouvement des malades durant les exercises
de l'armée » LXXIV.
» » 26. Mouvement des maladies dans les hôpitaux
militaires » LXXVI.
Sages-femmes.
» » 27. Nombre des élèves dans les écoles pour l'enseignement
des sages-femmes » LXXVIII.
» » 28. Nombre des sages-femmes par préfectures » LXXVIII.
» » 29. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé
l'emploi des instruments » LXXVIII.
Vaccination.
» » 30. Nombre des vaccinés par préfectures » LXXIX.
» » 31. Nombre des portions de vaccin, expédiées par
les dépôts » LXXIX.

IV
6. Autopsies légales pag. 55.
Tab. Lit. Z. Suicides » 55.
» » Å. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées
par les Tribunaux » 56.
7. Pharmacies » 56.
» » Ä. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie » 56.
» » Ö. L'accroissement et l'état des pharmacies » 57.
8. Établissements vétérinaires et Épizooties » 58.
» » AA. Nombre des animaux domestiques malades, traités
dans l'école vétérinaire de Stockholm » 58.
» » BB. Nombre des animaux domestiques malades, traités
dans l'école vétérinaire de Skara » 58.
» » CC. Nombre approximatif des animaux malades et
morts dans les épizooties » 66.
Maladies des chevaux de l'armée » 68.
9. Voyages scientifiques » 75.
10. Travaux du Conseil supérieur de santé » 75.
» DD. Aperçu des travaux du Conseil supérieur » 75.
Autopsies légales.
Tab. N:o 32. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. LXXX.
Pharmacies.
» » 33. Nombre des pharmacies, par préfectures » LXXXII.
Médecins vétérinaires, épizooties.
» » 34. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures
» LXXXIII.
» » 35. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires
à la campagne » LXXXIII.
» » 36. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes,
par habitants et par préfectures » LXXXIV.
» » 37. Recettes et dépenses du Conseil Supérieur
de santé pendant l'année 1895 » LXXXIV.

Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket
under år 1896, hvilken härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas,
är uppställd och affattad hufvudsakligen efter samma
plan som föregående år och omfattar särskilda redogörelser för:
1. Civila helso- och sjukvården,
2. Besiktningar å värnpliktige,
3. Sjukvården vid hären och flottan,
4. Barnmorskeväsendet,
5. Skyddskoppympningen,
6. Rättsmedicinska undersökningar,
7. Apoteksväsendet,
8. Veterinärväsendet,
9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor,
10. Medicinalstyrelsers ämbetsverksamhet och en jämförande
öfversikt af sjukvårdsanstalterna och sjukvårdspersonalen i riket.
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1896.
TILL KONUNGEN.
1. Civila helso- och sjukvården.
1. Förste provinsialläkarnes tjensteverksamhet. 1 )
Föreskrifna berättelser hafva till Medicinalstyrelsen afgifvits
från de inom hvarje län anställde förste provinsialläkare rörande
deras tjensteverksamhet, de ärenden, som på uppdrag af vederbörande
myndigheter eller på grund af gällande instruktion af
dem handlagts, äfvensom om hvad som uträttats eller iakttagits
under deras inspektionsresor inom länen. Därjämte hafva på
föreskrifvet sätt årsberättelser och rapporter från läkare och
öfrig sjukvårdspersonal inom länen af dem insamlats och bearbetats
samt till styrelsen insändts.
Från samtlige förste provinsialläkarne hafva yttranden blifvit
infordrade öfver vissa ärenden såsom: i fråga om föreskrifter angående
åtgärder till förekommande af spetelskans utbredning,
spetelskesjukes isolering och vård m. m.; öfver kommittébetänkande
1 ) Referent: Medicinalrådet Pontin.
1

2 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
och förslag till stadga angående sinnessjuke; öfver förslag till
stadga angående offentliga arkiv samt öfver svenska veterinärföreningens
und. framställning om öfverflyttande till länsveterinärerna
af det inseende öfver veterinärernas tjensteverksamhet,
som enligt instruktionen nu åligger förste provinsialläkarne.
Ur ifrågavarande berättelser hav Medicinalstyrelsen för öfrigt
att meddela följande:
Stockholms län. Utlåtanden hafva af förste prov.-läkaren afgifvits:
i fråga om sanitära olägenheter vid Knifsta järnvägsstation
genom Knifstaåns förorenande från ett närbeläget mejeri med tillhörande
svingård; öfver framställning från kommunalnämnden i
Sundbyberg med förfrågan, hvilken myndighet i köpingen, kommunaleller
helsovårdsnämnden, det tillkomme att handhafva vaccinationsbestyret;
— ang. und. ansökningar om statsbidrag under ytterligare
5 års tid till aflönande af extra provinsialläkare i Rimbo och i
Gräsö distrikt; — ang. anmälda sanitära missförhållanden vid uppfostringsanstalten
på Galon; — beträffande ordförandens för kommunalnämnden
i Sundbyberg yrkande att bestyret med köpingens
kloaker skulle öfvertagas af helsovårdsnämnden; — ang. framställning
att helsovårdsstadgan i hvad den afser stad skulle i tillämpliga
delar förklaras gällande för de delar af Solna och Bromma socknar,
som angränsa Sundbybergs köping;
ang. förslag till helsovårdsordning för Nya Hagalund i Solna; —
ang. framställningar om åtgärder till förekommande af Hammarbysjöns
i Nacka socken orenande, samt öfver klagomål i anledning af
vattnets i Jerlasjön förorenande.
Förste provinsialläkaren har fortfarande enligt särskildt förordnande
utöfvat tillsyn vid Solna sjukhem för sinnessjuke med i
medeltal 15 sjuke per dag. Under året hafva 30 patienter där intagits
och 22 utskrifvits. Af enskilda hem för sinnessjuke hafva
besökts fröknarna Johnssons i Sigtuna, Wahlins vid Ensta och Gillbergs
vid Tjusta, vid hvilket sistnämnda vissa missförhållanden
anmärkts till rättelse; vidare ett af fröken Schultz nyinrättadt hem
i Dalarö för sjukliga och vanvårdade barn, beräknadt för högst 20
om sommaren och 16 om vintern.
Sanitära besiktningar hafva verkställts i länets samtliga 6 städer,
köpingen Sundbyberg, latrin- och sopupplaget vid Löfsta, Jerna och
Rimbo järnvägsstationer, uppfostringsinrättningen å Galon, Dalarö,
Hammarbysjö och närgränsande sjöar i Nacka; mejerier vid Knifsta
och Faringe samt inom 18 socknar och slakterier inom 11 socknar
samt i 3 städer, inalles 29 mejerier och 15 slakterier.
Med anledning af besiktningarna hafva protokoll tillställts vederb.
helsovårds- eller kommunalnämnder, styrelser eller egare med anmodan
om rättelser, där sådana varit behöfliga.
Sjöarna i Nacka socken ha besiktigats i anledning af vattnets
förorenande. Hammarbysjön har under de senare åren visat så
stark förorening, att vattnet tidtals, särskildt vid islossningen varit
stinkande. Orsaken är att söka uti dit mynnande kloaker från
delar af Stockholms stad, som nyligen blifvit tätaTe bebyggda, äfvensom
af vintertiden på isen aflastad orenlighet från staden. Frågans
stora sanitära betydelse för strandborna och faran af sjöns tilltagande
förorening föranledde skrifvelse till K. Maj:ts Befhrde med
begäran om framställning till Stockholms stad rörande åtgärder till
minskande af den från stadens sida pågående föroreningen af sjön. —
Afven till Längsjön, belägen mellan Hammarby- och Järlasjöarna
har förts flytande orenlighet från en större svingård i St. Sikla.
Efter skriftlig anmälan härom till kommunalnämnden hafva rensbrunnar
inrättats för sedimentering af den flytande spillningen före
dess utsläppande i sjön.
Arets inspektionsresa upptog en tid af 50 dagar. Från vederb.
läkare hafva 48 rapporter ingått om tjensteresor för smittosamma
sjukdomar och från barnmorskorna 12 berättelser om verkställda
instrumentförlossningar.
Såsom viktigare sanitära förbättringar omnämnes anläggandet
af kloaker i Sundbyberg samt vattenledning och i sammanhang därmed
utvidning af kloaknätet i Södertelje. De för en del kommuner
omkring hufvudstaden gällande ordningsstadgar för slakterihand-
teringen hafva kompletterats med bestämmelser angående lokalernas
läge och renhållningen därutomkring.
1 Sundbyberg afsättes enligt kommunalstämmans beslut årligen
500 kronor från och med 1896 till en fond för uppförande i
köpingen af ett epidemisjukhus. Däremot har i Östhammar en till
epidemisjukhus inköpt byggnad åter försålts.
Upsala län. I afgifna utlåtanden rörande helsovårdsärenden
har förste provinsialläkaren beträffande frågan angående spetelske
framhållit såsom önskningsmål, att tjensteläkare borde hafva skyldighet
att på allmän bekostnad företaga resor för att undersöka fall, där
denna sjukdom kunde misstänkas förefinnas; samt ang. förslaget till
stadga rörande sinnessjuke framhållit såsom olämpliga de föreslagna
månatliga iuspektionerna och att hospitalssyssloman skulle intaga
sidoordnad, ej underordnad, ställning till öfverläkaren.
Med anledning af vid Ultuna tid efter annan uppträdande
smittosam sjukdom har hos styrelsen för landtbruksinstitutet gjorts
framställning om vattenledning för grundvatten till hushållens och
ladugårdens bruk, för att förekomma användandet af Fyrisåns vatten,
som här, på så kort afstånd nedanför stadens afloppsledning, kunde
anses smittoförande. Till polismyndigheten har framställning gjorts
ang. vissa anordningar vid samarithemmet i Upsala till förebyggande
af eldfara.
Kongl. Maj:ts Befh:des ingripande har begärts för undanrödjande
af helsovidriga förhållanden vid Örsundsbro och Stenvreten samt
inom Tierps stationssamhälle.
Inspektionsresorna verkställdes från den 18 juni till den 21
juli, hvarunder besiktningar förrättades i Enköpings stad samt all
större platser å landsbygden äfvensom i Upsala förstäder; rapporter
hafva inkommit om 16 tjensteresor för smittosamma sjukdomar och
om 12 af barnmorskor verkställda instrumentförlossningar.
Såsom allmänt omdöme anses helsovårdens fordringar för hvarje
år vinna större beaktande och helsovårdsförhållandena märkbart förbättras.
Hvad som ännu saknas, är en trägen och verksam tillsyn.
Minst tillfredsställande är smittosjukvården, då fullt lämpliga smittosjukhus
och nödiga anordningar för en verksam smittorening saknas.
Därjämte behöfvas sjuksköterskor, lydande omedelbart under tjensteläkarne,
allt brister, som ej torde komma att afhjälpas förr än länet
själft tager hand om smittosjukvården.
Kommunalnämnderna i Weckholms, Kungs-Husby, Hacksta och
Torsvi församlingar framhållas särskildt för det intresse de visat för
allmänna helso- och sjukvården genom beviljandet af mindre anslag
för regelbundna mottagningar hvar annan vecka inom kommunerna,
hvilka mottagningar varit till stort gagn för mindre bemedlade.
Vid Dannemora och Löfsta bruk finnas sedan några år ett par
rum, ställda till läkarens förfogande, för tillfällig vard åt sjuka,
hufvudsakligen vid olycksfall, hvarjämte sjuksköterskor där finnas
anställda. Under året har äfven vid Karlholms bruk en lägenhet
på 2 rum upplåtits för samma ändamål och sjuksköterska anställts.
Vid Skutskär finnes ett sjukhus om 8 rum, egentligen afsedt till
smittosjnkhus; dessutom ett par mottagningsrum för läkaren, som
från Elfkarleö gör resor dit 1 gång i veckan och där håller ett
mindre förråd af läkemedel; en sjuksköterska väntas äfven där
blifva anställd.
Hemmet Sans Souci för alkoholisters vard, invid Upsala hade
från 1895 kvarliggande 4, under 1896 intogos 8, så att antalet
vårdade utgjorde 12, hvaraf 8 utskrefvos, därutaf 5 såsom friska
eller förbättrade — 2 måste från hemmet skiljas och 1 afled kort
efter utskrifningen.
Södermanlands län. Under årets inspektionsresa, som egde
rum från den 22 juli till 1 september, förrättades sanitära inspektioner
i städerna samt i Oxelösund, Gnesta, Nyfors, Vingåker, Katrineholm,
Malmköping, Flen, äfvensom vid Bie helsobrunn. Jämte epidemisjukhusen
inspekterades äfven sjukstugorna i Mariefred och Trosa
samt idiothemmet vid Strengnäs. Under dessa förrättningar sökte
förste provinsialläkaren sammanträffa och samråda med ordförande
i helsovårds- och kommunalnämnder, läkare, presterskap etc. I
Gnesta hade anordnats ett epidemisjukhus med utredning för sex
sängar. Till epidemisjukhuset i Nyköping hade anskaffats mikroskop
tillika med apparater för bakterieundersökning. Desinfektionsugnar
voro anskaffade till dessa sjukhus i Strengnäs, Nyfors och Malm-

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 3
köping. Till en fond för nytt epidemisjukhus i Mariefred hade afsatte
en staden tillhörig donation på 2,000 kronor.
Ingen svårare eller mera utbredd sjukdom har under året hemsökt
lånet. Rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomar
hafva inkommit till antal af 20 och från barnmorskorna 9 berättelser
om instrumentalförlossningar.
Såsom sanitära förbättringar omnämnes: upptagandet af nya
brunnar, undersökning för vattenledning till Oxelösund, jordborrningar
för samma ändamål i Strengnäs; vattenaflopp hafva blifvit
upprensade och mark torrlagd, afloppsledningar hafva tillkommit.
Entreprenör för bortforsling anställd i Nyfors. I Nyköping har
kontrollen öfver födoämnen skärpts genom föreskrifter rörande tuberkulöst
kött samt angående matvaruhandel och köttbesiktning. Ritning
till epidemisjukhus uppgjord för Katrineholm med omnejd.
Bland befintliga brister och önskningsmål räknas i främsta
rummet ett tillfredsställande ordnande af renhållningen, samt det
trängande behofvet af att helsovårdsstadgans föreskrifter för stad
blifva tillämpade vid de stora och i tillväxt varande stationssamhällena
Oxelösund, Vingåker och Flen.
Östergötlands län. Förste prov.-läkarens diarium upptog —
utom halfmånadsepidemirapporterna — 254 ingående expeditioner
och hans konceptbok 418 utgående. Angående allmänna helsovårdsärenden
hafva yttrande afgifvits, till E. K. Maj:ts Bef:de ang. förslag
till stadga för undersökning af svinkött i Norrköping; förnyadt
yttrande ang. öfverklagade olägenheter af ett från Norrköpings norra
förstäder in på stadens område ledande afloppsdike, samt vidare
rörande af Norrköpings stadsfullmäktige afgifvet utlåtande öfver af
norra förstädernas invånare antaget förslag till ordnande af afloppen
från nämnda förstäder; utlåtande angående inverkan på
klimatet och allmänna helsotillståndet i orten af sjön Tåkerns
sänkning; vidare yttranden rörande åtgärder i anledning af difterisjukdom
dels i Söderköping och dels inom Regna kommun. I
Söderköping anordnades ett provisoriskt sjukhus för 10 sängar i
en lägenhet utom staden.
Inspektionsresan företogs från den 29 juni till den 11 augusti
och verkställdes sundhetsbesiktningar i länets städer, Norrköpings
förstäder, Valdemarsviks köping, bruken Finspång, Boxholm och
Åtvidaberg, arbetarebostäder i Motala landsförsamling samt 3 kyrkobyar.
Till helsovårdsnämnderna i städer och med dem likställda
platser samt bruksförvaltningar hafva afskrifter af inspektionsberättelserna
blifvit meddelade äfvensom eventuellt promemoria rörande
mera anmärkningsvärda sanitära missförhållanden. Beträffande tillsyn
öfver sjukvårds- och andra anstalter har inspektion förrättats
å sjukhuset i Åtvidaberg, Motala verkstads sjukhus, som undergått
diverse reparationer, samt epidemisjukhusen. Fråga föreligger om
uppförande af nytt sådant i Linköping; i Norrköping har helsovårdsnämnden
hos stadsfullmäktige föreslagit tillbyggnad af en ny sjukpaviljong.
I Finspång hade epidemisjukhuset erhållit diverse utredning,
ehuru ännu ej fullständig.
Angående tjensteresor för smittosamma sjukdomar hade från
vederb. läkare ingått 33 rapporter och från barnmorskor 26 berättelser
om instrumentförlossningar.
Förste provinsialläkaren har meddelat en öfversikt af sanitära
framsteg inom länet under de 6 år, hvarunder han innehaft denna
befattning. I)äraf framgår bland annat, att allmänna afloppsledningar,
som 1891 funnos endast i Linköping och Norrköping, anlagts
för en del af Vadstena samt i de bada förstnämnda städerna
alltmer utsträckts, i Linköping äfven inom förstäderna, i hvilka nu
endast 4 % af gårdarna sakna sådana. I Norrköping och Söderköping
hafva samlingsbrunnarna i gårdarna, förut merendels af trä,
till största delen utbytts mot dylika af stengods. Mindre afloppsledningar
hafva äfven anlagts å några platser på landet, såsom i
ödeshög, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Flemminge. Latrinrenhållningen
har betydligt förbättrats i städerna, i det att gropar och lårar nu
äro försvunna. I Norrköping finnas omkr. 800 vattenklosetter;
äfven på landsbygden märkes förbättring, mest vid bruken, såsom
Boxholm, Åtvidaberg och Motala verkstad.
Uppsamling af slaskvatten (i de städer som sakna kloakledning)
och af köksaffall utgör fortfarande en svag sida af renhåll­
ningen; dock har betydlig förbättring vunnits genom anskaffande af
särskilda karl för förvaring af köksafskräden.
Fähus och stall kunna, hvad städerna angår, sägas vara val
anordnade endast i Norrköping. Svinhållningen är f. n. obetydlig
i städerna, men stort obehag har tillkommit af den med mejerierna
kombinerade i stor skala bedrifoa svinhållningen, hvilken flerstädes
gifvit anledning till klagomål; en del mejeriers belägenhet, utrymmet
i lokalerna och anordningarna där — särskildt för renhållning af
golfven och tillgång till rent sköljvatten — m. m., ha ej sällan
gifvit anledning till anmärkningar. Bortforslingen i städerna har
ännu icke ordnats såsom kommunal angelägenhet, hvilket är ännu
en svag punkt i renhållningen.
Allmän vattenledning finnes i Norrköping, Linköping och delvis
i Vadstena. Å landsbygden har ny vattenledning med reservoir
om 80,000 liter anlagts vid Boxholm och en mindre ledning vid
Åtvidaberg. Genom anläggande af borrbrunnar har man på en
del platser, såsom Ödeshög, Valdemarsvik, Kisa, förskaffat sig
bättre vatten.
Jönköpings län. Ämbetsutlåtanden hafva afgifvits ang. upprättandet
af en extra provinsialläkarebefattning för Hvetlanda bysamhälle
och om anställande af en extra provinsialläkare i Vernanio
för ytterligare 5 år; ang. jordafsöndring för utvidgande af Hakarps
församlings kyrkogård.
Sjukstugorna i Vernamo, Hvetlanda och Gislaved besöktes under
årets tjensteresa, nya sådana hafva under året uppförts medelst
anslag af landstinget i Tranås och S. Unnaryd. Epidemisjukhusen
i städerna befunnos i samma skick som förra året. Det i Jönköping
har 62 sjukplatser, men behöfver likväl utvidgas och äfven
tidsenligt förändras; det i Eksjö har 10 och i Grenna 4 platser,
men det sistnämnda saknar fortfarande brunn, tvättstuga, desinfektionsanordning
och skolad sköterska. Epidemistugor finnas i Tranås,
Nässjö och Hvetlanda; Forsserum och Säfsjö hafva förhyrda, foga
användbara lokaler.
För beredande af ökad tillgång på sjukvård inom länet har
landstinget enligt förslag af en särskild tillsatt kommitté beslutat: att
en upptagningsanstalt för 20 sinnessjuka skulle uppföras i parken
vid Ulfsparre-Hägerflychtska lasarettet i Eksjö för en beräknad kostnad
af 42,400 kronor; att en ny sjukhusbyggnad för 50 patienter jämte
en ny ekonomibyggnad skall byggas vid samma lasarett betingande
med förändringar i n. v. lasarettet en kostnad af omkr. 163,300 kr.;
att för nybyggnader och förändringar vid lasarettet i Jönköping
skulle förvärfvas tomter, men öfriga arbeten t. v. anstå; att sjukstugan
i Vernamo skulle utvidgas med 8 och den i Hvetlanda med 9 platser
och ny sjukstuga uppföras i Säfsjö, och vidare att till utbildning
af sjuksköterskor för länet skulle anordnas en tvåårig lärokurs vid
länslasarettet och, eventuellt, en lärokurs vid epidemisjukhuset i Jönköping,
samt att för undervisningen vid den förra skulle utbetalas
ett årligt arfvode af 400 kronor och för den senare ett ärligt belopp
af 150 kronor.
Sanatoriet i Säfsjö hade erhållit en ny brunn med godt vatten.
Patientantalet uppgick till 70 lungsiktige, däraf blott 13 bodde vid
sanatoriet och 57 i stationssamhället.
Den enskilda vårdanstalten för sinnessjuke i Korsberga, som i
september förra året ställdes under särskild tillsyn 1 gång i månaden
t. v. af provinsialläkaren, har på grund däraf 3 gånger inspekterats
af denne. Inalles 43 patienter under året. Stadgade anmälningar
hade fullgjorts och inga anmärkningar mot vard och skötsel förekommit.
Årets tjensteresa egde rum från 1 juni till 17 juli och förrättades
därunder 8 apoteksinspektioner, sundhetsbesiktningar i länets
städer samt å 7 andra platser samt vid 4 brunns- och badanstalter,
äfvensom på uppdrag af K. M:ts Befh:de undersökning verkställdes
angående befarad lungsotsfara för Säfsjö stationssamhälle genom smitta
från patienter vid sanatoriet.
Flera sanitära förbättringar hafva åstadkommits, särskildt i
Jönköping, Nässjö och Säfsjö, å hvilka bada senare ställen förbättringar
i renhållning och aflopp samt större snygghet vunnits.
I Tranås bedrifves svinhållning på ett satt, som visar att snygghet
därvid är möjlig. Huskvarna utmärker sig fortfarande genom synnerlig
omsorg om sitt sundhetsväsende, bland annat hafva 3:ne borr-

4 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
brunnar med utmärkt godt vatten upptagits. Hvetlanda åter står
i detta afseende lågt och har dess helsovårdsnämnd underlåtit att
under året någon gång sammanträda.
De största bristerna i sanitärt hänseende inom länet vidlåda
fortfarande såsom förut afloppsväsendet äfvensom svinhållningen;
vidare saknas allmänt, med undantag af i Jönköping, särskild
helsopolis.
Såsom allmänt omdöme anför förste prov.-läkaren att, ehuru
åtskilliga sanitära missförhållanden förefinnas och mycket återstår
att göra, snndhetsväsendet dock gjort vissa framsteg och fortfarande
befinner sig i utveckling.
Kronobergs län. Handlagda ärenden uppgå till 113 expeditioner.
Tillsyn öfver sjukvårds- och andra anstalter har utöfvats
genom besök å sjukstugorna i Tingsryd och Lenhofda, Ryds och
Evedals helsobrunnar samt fattiggårdarna i Ryssby och Markaryd.
Några andra åtgärder för allmän helsovård än de under reseturen
verkställda sundhetsbesiktningarna jämte samråd med vederb.
ordförande och ledamöter i helsovårds- och kommunalnämnder, läkare
m. fl. hafva ej förekommit. Nämnda inspektionsresa egde rum från
fl juli till 1 augusti, hvarvid besiktigades Ljungby köping, 4 stationssamhällen,
1 järnbruk, 9 glasbruk, 1 pappersfabrik jämte de
ofvan nämnda anstalter. Härunder besöktes 12 särskilda kommuner.
Vid inspektionerna uppmärksammades hufvudsakligen renhållningen,
vattentillgången och vattenafloppen samt vid de industriella anläggningarna
arbetslokaler, arbetssätt och arbetstid jämte arbetarnes
villkor i öfrigt och deras bostäders beskaffenhet.
Länets folkmängd har äfven detta år något ökats. Allmänna
helsotillståndet har ej varit så godt som under förra året, beroende
på ökade fall af infektionssjukdomar, skarlakansfeber, difteri och
kikhosta samt isynnerhet influensa, som i vissa orter haft stor utbredning.
Lungsot har tilltagit särskildt inom Lenhofda och Elmhults
distrikt, bland glasbruksarbetare och kvinnliga arbetare, som
under sommaren begifva sig till de skånska eller danska betfälten,
dar de inhysas i trånga och osunda kaserner. Från läkarne hafva
inkommit 78 rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomar
och från barnmorskor 21 berättelser om instrumentförlossningar.
Bland sanitära förbättringar anföras, att vid några större järnvägsstationer
en del åtgärder rörande renhållningen och vattenafloppen
verkställts, samt att Alingsås kommun hos K. Maj:ts Befh:de
gjort framställning att helsovårdsstadgans föreskrifter för stad måtte
vinna tillämpning vid Alfvestads stationssamhälle jämte omnejd.
Kalmar län. Förste provinsialläkaren har till ordförandena
för helsovårdsnämnderna i Oskarshamn, Vestervik och Vimmerby
framställt erinran angående anmälan af smittosamma sjukdomar och
anmodat dem uppmana de praktiserande läkarne att efterkomma
stadgade föreskrifter härom, på det att öfverensstämmelse måtte
vinnas mellan helsovårdsnämndernas uppgifter och halfmånadsrapporterna.
Till helsovårdsnämnderna i Kalmar, Oskarshamn och
Borgholm hafva särskilda skrifvelser aflåtits angående befintliga
sanitära missförhållanden.
Till Kongl. Maj:ts Befb:de bar anmälan gjorts angående missförhållanden
i ett mejeri, efter det till vederb. kommunalnämndsordförande
aflåtna skrifvelser ej föranledt verksam åtgärd.
Rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomar hafva
från vederb. läkare inkommit till antal af 197, och från barnmorskorna
28 berättelser om verkställda instrumentalförlossningar.
En i Nybro bosatt barnmorska blef med anledning af felaktigheter
i tjensteutöfning inkallad till förhör och på grund af hvad som
förefallit af Medicinalstyrelsen vid vite förbjuden utöfva yrket, intill
dess hon vid läroanstalt för barnmorskor förvärfvat godkänd skicklighet.
Tvenne barnmorskor, som anlagt tång å högt stående hufvud
erinrades genom skrifvelser af förste provinsialläkaren om vådan
af sådant ingrepp utan tvingande omständigheter. Till K. Maj:t9
Befh:de gjordes anmälan om en förlossning i Arsjö socken, vid hvilken
oexaroineradt biträde användts och hvilket biträde gjort manuell
lösning af moderkakan, hvarefter kvinnan sjuknat i barnsängsfeber.
Under inspektionsresan i juli och augusti månader verkställdes
sanitära inspektioner i städerna och andra större platser
inom länet.
Helsotillståndet under året angifves såsom mindre godt. Mässling
har varit gängse under nästan hela året, skarlakansfeber, mest
under förra hälften, har hemsökt norra och mellersta fastlandsdistrikten
och Ölands norra distrikt. Af nervfeber uppträdde i
augusti en epidemi i Vestervik; såsom smittkällor misstänktes dels
en brunn i staden och dels mjölk från ett landställe.
För öfrigt har sjukdomen förekommit sporadiskt inom nästan
hela länet. Kikhosta har äfven uppträdt epidemiskt i skilda delar
af länet. Frossa har förekommit talrikt i Mönsteråsorten. Äfven
influensa och katarralfeber hafva uppträdt i ökadt antal.
Gotlands län. Handlagda ärenden hafva utgjort 159 ingående
och 66 utgående expeditioner. Utlåtande har afgifvits till Domkyrkorådet
angående församlingens komministers- och klockarebostäders
beskaffenhet ur helsovårdssynpunkt, och syntes sanitära
olägenheter af betänklig art vidlåda bada.
Beträffande medicinalpersonalen har anmärkning gjorts mot fullständigheten
i ett läkarearkiv samt den hos en och annan af de
äldre barnmorskorna inrotade ovana att lemna råd och vard åt
sjuke längre än befogenhet och nödiga förutsättningar räcka.
Arets tjensteresa egde rum 6—18 juli, och utgjordes förrättningarna
jämte apoteksvisitationer och arkivgranskningar hufvudsakligen
af sanitära inspektioner, därvid renhållningsväsendet, dricksvattnets
beskaffenhet, matvarnförhållanden och anordningarna för
hämmande af smittosamma sjukdomar hufvudsakligen uppmärksammades.
Nämnden i dess helhet eller åtminstone ordföranden
och en eller flere ledamöter voro i allmänhet tillstädes och påpekades
för dem påträffade brister och olägenheter jämte sättet för
deras afhjälpande. Där så ansågs nödigt meddelades resultatet
skriftligen. Nämndernas verksamhet i helso- och sjukvårdsfrågor
och möjligheten af några resultat däraf beror väsentligen på nämndernas
sammansättning och intresse för sådana frågor. Man påträffar
enstaka nämnder, som både vilja och försöka uträtta något,
som visa lifligt intresse och godt förstånd, men de fleste synas
hvarken ega något begrepp om hvad som kan och bör göras eller
intresse därför, och då inskränker sig deras verksamhet till att vid
förekommande fall af smittosam sjukdom söka få läkarevård åt de
sjuke på statens bekostnad.
Med anledning af i Klintehamn uppträdande difteri hölls öfverläggning
med kommunalnämnden om de åtgärder, som borde vidtagas
för att få bukt med den envisa sjukdomen, som nära ett -år
i spridda fall där förekommit, och beslöts bland annat, för att få
desinfektionerna på betryggande satt utförda, att en särskild desinfektör
skulle anställas.
De provisoriska sjukstugorna på landsbygden voro i allmänhet
utrustade med nödtorftig utredning för 1 å 2 sängar. Bast torde
vara den i Hemse, där under året en särskild för ändamålet uppförd
byggnad, gemensam för fem kommuner, blifvit färdig och äfven
tagits i bruk för epidemiskt sjuka.
Tjensteresor under året för smittosam sjukdom 31; berättelser
om instrumentförlossningar verkställda af barnmorskor 12.
Angående förbättringar under året hafva i Visby några aflopp
för spillvatten förbättrats och de gamla rännstenarna å rätt stora
sträckor ersatts med cementerade sådana, men de stora frågorna
om en ordentlig afloppsledning för hela staden och om ordnad
bortforsling af afträdesämnen o. d. kvarstå olösta. Helsovårdsnämnden
tager för liten personlig del i de frågor, som tillhöra dess
verksamhet, är för slapp och för litet intresserad. En fara, $om
fordrar snart afhjälpande är, att bristfälligheter uppstått i den
kloakledning, som leder från lasarettet till hafvet, och därigenom
närliggande brunnar förorenats af kloakinnehåll, isynnerhet som
dessa brunnar äro de basta och mest använda i denna stadsdel.
Hvad landsbygden beträffar har förbättring vunnits i renhållning
och dricksvattensförhållanden, men äfven här föreligga frågor
af större innebörd, som ännu kräfva sin lösning, såsom den viktiga
sjuksköterskefrågan. Skolad sköterska finnes ännu icke att tillgå
inom något af läkaredistrikten, och man torde ännu icke inse
hvilken nytta en sådan kan göra ej blott i den egentliga sjukvården
utan äfven för desinfektion och till och med för det dagliga
lifvets hygien. Några större sanitära reformer vågar förste
prov.-läkaren ej hoppas, förr än den ekonomiska ställningen inom

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 5
länet förbättrats, hvartill utsikten under de 2 sista åren likväl
börjat ljusna.
Blekinge län. Till K. Maj:ts Befh:de bar framställning gjorts
angående behofvet af fast anställd barnmorska i Hasslö.
Beträffande städernas epidemisjukhus voro vissa förbättringar
behöfliga vid det i Karlskrona och i Ronneby, vid hvilket sistnämnda
saknades desinfektionsattiralj, men hvartill stadens sparbank
sedan anslagit 3,000 kronor. I Sölvesborg befanns epidemisjukhuset!
godt skick.
A landsbygden finnes ingenstädes någon epidemisjukstuga anordnad,
men enligt uppgift från några socknar kan vid behof lokal
beredas; så kan i Augerums fattiggård en flygel upplåtas och är
desinfektionsanstalt vid inrättningen anlagd för ett pris af 1,100
kronor; i Nettraby kan Skillinge skolhus användas; i Tvings socken
är ett hus förhyrdt för ändamålet, men i Hoby har förut uppgjordt
hyreskontrakt ej förnyats.
Under inspektionsresan anmärktes bland annat: Karlskrona:
kloakledningssystemet i hufvudsak färdigt, ehuru en del smärre ledningar
behöfva renoveras och en del platser lida brist på afloppsledningar.
Renhållningsväsendet väl ordnadt utom upplagsplatsen
vid Gräsvik. — Ronneby: Största bristerna vidlåda afloppsledningarna,
isynnerhet inom den s. k. Bergslagen. — Karlshamn:
Största missförhållandet utgöres af de talrika brunnarna med gult,
illaluktande vatten; bagerierna illa ordnade. — Sölvesborg är
den stad, där helsovårdsnämnden uträttat minst för hygienens tillgodoseende.
Underjordiska aftoppsledningar saknas till största delen
och de få som finnas äro felaktigt lagda. Flere brunnar lemna
dåligt vatten. Dock har från nämnden ingått förklaring med uppgift
att förbättringar snarast skola vidtagas.
Hvad landsbygden angår sägas å fisklägena de hygieniska förhållandena
vara dåliga, afträden saknas eller vara dåligt ordnade,
likaså svinstior, otillräcklig eller ingen dränering, brunnar sakna
öfverbyggnad och upptagningskärl, allmän osnygghet, dålig tillsyn
från myndigheternas sida.
I Lyckeby borde helsovårdsstadgans föreskrifter för stad tilllämpas.
I Nettraby befanns fattiggården i dåligt sanitärt skick.
Tvings kommun har dock gjort framsteg och Ronneby landsförsamling
visar glädjande uppsving, särskildt den s. k. Blekan.
I Hoby har ett förslag till helsovårdsstadga varit utarbetadt,
men på grund af formfel ej blifvit fastställdt, och nu vill man ej
inkomma med nytt förslag.
Ett önskemål anses vara anskaffande af utbildade epidemisjuksköterskor
och desinfektörer. Angående barnmorskeväsendet omnämnes
brist på barnmorskor i Ronneby distrikt och att i flere
socknar oexaminerade biträden användas mera än nödvändigheten
kräfver. —
Kristianstads län. Utlåtanden äro afgifna ang. ifrågasatt förflyttning
af provinsialläkarestationen i Simrishamns distrikt till
Löderup; ang. inrättande af ett extra provinsialläkaredistrikt bestående
af Ahus kommun; ang. tjenstårsberäkning för en andre
stadsläkare i Kristianstad; ang. sanitära missförhållanden dels vid
ett mejeri i V. Häglinge kyrkoby och dels till följd af gamla drankgrafvar
vid ett bränneri i Vånga by. Anmälan har af förste prov.läkaren
gjorts hos Medicinalstyrelsen i anledning af ett dödsfall,
förorsakadt af förgiftning genom lavemang af kvicksilfversublimat i
för stor dos, hvilken anmälan föranledt rättslig undersökning. En
barnmorska har af förste prov.-läkaren erhållit allvarlig tillrättavisning
för olämplig behandling af ett fall af blodpropp efter
förlossning.
Från vederb. läkare hafva inkommit 54 rapporter om tjensteresor
för smittosam sjukdom, de flesta i anledning af difteri, och
från barnmorskor 6 berättelser om instrumentförlossningar.
Inspektionsresan i länet egde rum 11 juni — 4 juli samt 9—22
juli. Bland därvid gjorda iakttagelser och anmärkningar må anföras:
Kristianstad: Till förekommande af Helgeåns öfversvämningar
har anbragts en stenskoning af 518 meters längd och 11,500 kronors
kostnad. Stadens gator befinnas i mycket dåligt skick. — Simrishamn:
Afloppsledningarnas och rännstenarnas dåliga beskaffenhet
var föremål för öfverläggning med helsovårdsnämnden och skulle
förnyad framställning i denna fråga göras till stadsfullmäktige.
Efter ett gjordt försök att bereda Tomarpsån utlopp längre norr
ut hade den gamla åbädden förvandlats till ett stinkande moras,
hvilket missförhållande måste rättas. —
Vid inspektion af en del större byar å landsbygden gjordes
anmärkningar och meddelades råd och anvisningar företrädesvis rörande
renhållningen och dricksvattenförhållandena, anordningarna vid mejerier
och slakterier m. m. och inskärptes vikten af renlighet och
desinfektion. I Tomelilla stationssamhälle hade helsovårdsnämnden
utvecklat en liflig verksamhet, men någon tillfredsställande förbättring
af afloppsförhållandena är icke att vänta, förr än en fullständig
kloakledning blifver lagd.
Till följd af anmälan att vid 1895 års slut skulle i Vinlöfs
socken finnas omkr. 200 ovaccinerade barn i ålder öfver 2 år,
gjordes undersökning, som visade att vaccinationen sedan år 1890
varit behöringen verkställd, men att under en tid före nämnda är
ett obehörigt inflytande gjort sig gällande till förhindrande af
vaccination.
Malmöhus län. Handlagda ärenden utgöra 305 inkomna och
323 utgångna expeditioner, utom epidemirapporlerna. Utlåtanden
hafva afgifvits angående ett nytt apotek i Landskrona, ang. förnyad
rätt till tjenstårsberäkning för en extra provinsialläkare i Svedala
och ang. sökt jordafsöndring till begrafningsplats för Bjellerups
församling. At några läkare hafva pä förfrågningar lemnats vissa
anvisningar rörande tjensteärenden. På begäran af helsovårdsnämnden
har yttrande afgifvits rörande ritningar till ett nytt
epidemisjukhus i Landskrona.
Under årets resetur höllos sammanträden med helsovårdsnämnderna
i Helsingborg, Trelleborg och Skanör med Falsterbo.
På landsbygden sammanträffade förste provinsialläkaren på de flesta
platserna med hälsovårdsmyndigheterna, hvarvid å för första gången
besökta ställen innebörden af de nödvändigaste sanitära reformdr
belystes i ett kort föredrag, hvarpå det sagda demonstrerades under
besiktningsronderna.
På anhållan af St. Peders Klosters kommunalnämnd undersöktes
och afgafs utlåtande om det sedan länge öfverklagade missförhållandet,
beträffande afflödet af en del spillvatten från Lund
genom den s. k. Värpingebäcken.
Inspektionsresor egde rum 26 maj—4 juli samt 20 juli—28
augusti, hvarvid jämte sundhetsbesiktningar i städerna och ett stort
antal byar, fisklägen m. m., Ramlösa kuranstalt inspekterades. I
Malmö har renhållningsstadga antagits, enligt hvilken staden öfvertagit
ansvaret för renhållningen, som närmast öfvervakas af en
renhållningsstyrelse. För uppsamling af latrin skola användas stålplåtskärl
eller själfverkande torfmuUsklosetter. Ny apparat af Löttkers
från Elmhult system för vatten eller ånga anskaffad för vattnets
omsättning i kanalerna. En parasiticida-anstalt äfven uppförd. —
Landskrona: Kloakledningsfrågan närmar sig sin lösning; renhållningen
ännu otillfredsställande. — Lund: Renhållningsväsendet
numera väl ordnadt. — Ystads helsovårdsnämnd vitsordas för intresse
och energi. — I Helsingborg är nytt förslag till renhållningsstadga
utarbetadt. — I Trelleborg är förslag till kloakledning
uppgjordt.
Från besiktningarna å landsbygden meddelas bland annat, att
i Sofielundshusen, där helsovårdsstadgan för stad under året
införts, stort behof af sanitära förbättringar förefinnes och att en
lifsfråga för samhället är inrättande af kloakledning jämte dränering
af tomterna; att i Skurup, Höganäs bruk, Furulund och Billesholm
betydliga sanitära förbättringar åstadkommits; att i Brågarp uppförts
epidemisjukstuga med 2:ne salar; att i Hörby kloakledning
framför allt är hchöflig; att vid Arlöfs sockerbruk rada dåliga sanitära
förhållanden och att från bolagets sida ej erhålles något understöd
för åstadkommande af behöfliga sanitära förbättringar.
I allmänhet äro afloppen för flytande orenlighet inom en del
större byar otillfredsställande.
Förste provinsialläkaren framhåller att särskildt för Svedala,
Arlöf och Löberöd skulle tillämpning af helsovårdsstadgans föreskrifter
för stad vara behöflig.
Under året hafva af vederb. läkare företagits 25 tjensteresor
för smittosamma sjukdomar och från barnmorskor inkommit 7 berättelser
om verkställda instrumentförlossningar.

6 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
Med anledning af en ganska ihållande nervfeber-epidemi i Bjuf,
gjordes på K. Maj:ts Befh:des förordnande undersökning därstädes.
Från 31 okt. till 25 febr. hade inträffat 34 sjukdoms- och 4 dödsfall
och ansågs smittans spridning hafva förmedlats genom ett mejeri
och en tvättbassin ytterligare därtill bidragit.
Hallands län. De af förste provinsialläkaren handlagda ärenden
hafva utgjort 186 ingående och HO utgående expeditioner. I allmänt
helsovårdsafseende har utlåtande afgifvits rörande ett besvärsmål
ifråga om föreläggande för en person i Varberg att låta igenfylla
en gödselgrop. Sammanträden hafva under inspektionsresan hållits
med helsovårdsnämnderna i Laholm, Falkenberg och Kungsbacka,
till hvilken sistnämnda jämte den i Varberg aflåtits skriftliga påminnelser
i anledning af besiktningarna.
Tillsyn öfver sjukvårdsinrättningar har egt rum genom inspektioner
af sjukstugor och epidemisjukhus. Nya sådana sjukhus äro
under uppförande i Laholm och Falkenberg.
Tjensteresan egde rum 12 juni—2 juli samt 8—12 augusti,
hvarunder apoteken i länet visiterades och läkarearkiven granskades
samt förrättades sanitära besiktningar i länets 6 städer, vid Oskarsströms
fabrik, Steninge glasbruk, Gottskärs badort, Tvååkers socken
samt ett mejeri i Renneslöfs socken. Största vikten lades vid renhållningen
och därjämte vid bostadshygien och vattenförhållanden.
I Laholm anses inrättande af kloaksystem nödvändigt och
vattenledning synnerligen behöflig. De flesta brunnarna undersöktes
och var vattnet på flere ställen starkt gulfärgadt och odugligt
till dricksvatten. Afträden författningsenliga och synnerligen
snygga. — I Halmstad pågå arbeten för utvidgning af kloaknätet.
Systematiskt ordnadt renhållningssystem i afseende på afträdesämnenas
behandling och bortförande väntas snart blifva genomfördt.
— I Falkenberg är äfven stort behof af kloakanläggning, då
ytvatten på flera ställen stagnerar och framkallar stank i rännstenarna.
Dricksvattnet hemtas uteslutande ur brunnar, af hvilka
vid undersökning endast ett fåtal befanns hafva godt vatten.
Renhållningen är icke öfvervakad, afträdena flerstädes i ett mycket
bedröfligt skick. Om ej rättelse sker, skulle anmälan göras hos
K. Maj:ts Befh:de jämlikt läkareinstr. § 7. — I Varberg fungerar
kloakledningen tämligen väl, men behöfver kombineras med vattenledning,
för att väl fylla sin uppgift. Renhållningen öfvervakas väl, ehuru
bortforslingen ännu liksom i de öfriga städerna besörjes af enskilde.
Vid Oskarsströms fabrik hade kloakledningar anlagts. Fabrikens
arbetarebostäder utan anmärkning, men på venstra Nissastranden,
där privata arbetarebostäder planlöst uppförts, voro de
hygieniska förhållandena i alla afseenden dåliga. Énslöfs kommun
borde här oafvisligen vara skyldig ingripa och borde helsovårdsstadgans
föreskrifter för stad göras tillämpliga. I Tvååkers
socken inspekterades två vid stationen belägna mejerier samt tvenne
bondgårdar, hvarifrån man trott en nervfeberepidemi i Göteborg
hafva ledt sitt ursprung. Grundlig undersökning visade dessa gårdar
vara ovanligt renliga och väl hållna och kunde ej något sammanhang
med den nämnda epidemien påvisas. Ej heller vid mejerierna
förekommo nu så grava anmärkningar som föregående år. Vid
Värestorps mejeri i Renneslöfs socken kasserades ssmörvattnet»
och utsågs i en granngård en brunn, som efter upprensning, öfverbyggnad
och förseende med pump antogs komma att lemna godt vatten.
Rapporter om tjensteresor för smittosam sjukdom hafva inkommit
56 och från barnmorskor 20 berättelser om instrumentförlossningar.
Arets landsting bar beviljat anslag till ytterligare 2 skolade
sköterskor för landsbygdens epidemisjukvård till de 5 förut befintliga,
och skola dessa stationeras i Halmstad och Varberg. De
förut befintliga hafva inlemnat rapporter om sin verksamhet och
hafva varit i tjenstgöring resp. 292, 250, 300, 148 och 168 dagar.
Utom sjukvård hafva de äfven utfört desinfektioner.
Beträffande epidemisjukvården å landsbygden framhåller förste
provinsialläkaren såsom önskningsmål, att landstinget tager denna
under sitt hägn och låter uppföra ett lämpligt antal tidsenliga
epidemisjukhus. En upptagningsanstalt för sinnessjuke inom länet
för tillfällig vard utgör äfven en behjärtansvärd fråga.
Bland gängse sjukdomar under året har difteri uppträdt med
större häftighet och utbredning än föregående året, mest inom
Halmstads och Falkenbergs distrikt och företrädesvis eller nästan
uteslutande på landsbygden. — Vidare hafva skarlakansfeber, mässling,
kikhosta och influensa uppträdt epidemiskt.
I och omkring Halmstad uppgifves lungtuberkulos talrikt förekomma,
och uttalas den önskan att desinfektion af rum och klädesplagg
mera än hittills måtte komma i bruk jämte oskadliggörande af de
sjukes upphostningar. —
Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad: Förste stadsläkaren
anför bland annat, att den stora frågan om uppförande at
nytt sjukhus för staden fatt en mycket lycklig lösning och så framskridit,
att ej blott byggnadskommitté blifvit utsedd, som redan i
oktober kunde afsluta entreprenadkontrakt till grundläggningsarbetet
för den stora sjukhuskomplexen, utan äfven att arbetet i november
tagit sin början. Epidemisjukhuset bar i anledning af gängse difterioch
tyfoidfeberepidemier varit jämt belagdt. En observationspaviljong
har anordnats och på hösten 1896 tagits i bruk samt visat sig på
ett förträffligt satt motsvara sitt ändamål.
Sjukligheten har under året varit tämligen betydlig. Difteriepidemien
från år 1895 fortfor hela året, ehuru med minskad frekvens
och lindrigare förlopp. Såsom utmärkande för året antecknas
en tyfoidepidemi på våren samt börjande mässlings- och kikhosteepidemier
under årets sista månader.
Renhållning och vattenförhållanden äro fortfarande väl ordnade
och skötta. Nödigt anslag bar beviljats till utvidgning af vattenverket,
motsvarande det på grund af folkmängdens ökning stegrade
vattenbehofvet. Afloppsarbeten af stor sanitär betydelse hafva utförts.
Beträffande skyddskoppympningen anmärker förste stadsläkaren
att en del vaccinerade ej blifva kända, då vaccinatörer däribland
ett ej ringa antal läkare inom sin enskilda praktik utföra ympningar,
utan att till depotföreståndaren öfverlemna förteckning på
de ympade.
Länet: Förste provinsialläkaren har afgifvit tjensteutlåtanden
i fråga om tjenstårsberäkning för en extra provinsialläkare, stationerad
i Strömstad med tjenstedistrikt af socknarna Skee, Tjernö, Högdal
och Näsinge; ang. undersökningar med anledning af und. ansökning
om statsbidrag för utfyllning af Åboleviken vid Klädesholmen, hvars
vatten stagnerade och åstadkom stank, bada tillstyrkande; ang. en
ansökning att å Elfborgs-ön få uppföra 6 magasiner för förvaring
af eldfarlig olja, som med vissa villkor tillstyrktes.
Tillsyn öfver sjukvårds- och andra inrättningar har egt rum
genom inspektion af idiotanstalten vid Stretered, sjukstugan i Mölndal
och badorten Stenungsön. För allmänna helsovårdens öfvervakande
förrättades under reseturen, som egde rum från 17 juli
till 9 september, sanitära besiktningar i länets städer, Lysekils
köping, Mölndals samhälle, tullstationen Hättan, en stor mängd
fisklägen m. m.
Tjensteresor för allmän sjukvård i anledning af smittosamma
sjukdomar hafva af vederb. läkare verkställts till antal af 158, de
flesta för skarlakansfeber och difteri. Från barnmorskor hafva insändts
15 berättelser om tångförlossningar, alla med god utgång,
och hafva f. ö. ej heller anmärkning förekommit mot barnmorskornas
verksamhet under året.
Ett nytt medikamentsförråd har inrättats och afsynats vid
Lilldal å Tjörn. Inom allmänna helsovårdens område hafva äfven
under 1896 några framsteg egt rum. Staden Uddevalla har ökat
sitt dräneringsnät, Strömstad har ordnat sin matvaruhandel och antagit
ny matvarustadga, Marstrand har påbörjat en ordnad dränering
af den på Koön belägna delen af staden, Lysekil har fortsatt
torrläggningen af sina stränder och ökat sitt vattenlednings- och
dräneringsnät. Äfven å de flesta af strand- och fisklägena har
något åtgjorts för undanrödjande af sanitära brister och särskildt
förtjenar Mollösund i detta hänseende erkännande. Den torra
sommaren har visat, huru otillräcklig tillgången på dricksvatten är
på många ställen i skärgården. De å fyra ställen gjorda diamantborrningarna
ha lemnat godt resultat på två ställen, i Marstrand
och på Stenungsön, men otillfredsställande å Smögen och vid Arvidsvik.
I Mollösund bar byggts en s. k. rörbrunn med ett resultat,
som manar till efterföljd.
Beträffande allmänna helsotillståndet under året har dels influensa
och dels difteri och skarlakansfeber varit gängse, äfvensom

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 7
tyfoidfeber uppträdt epidemiskt i Mölndal och å Maimön, där den
fortfarit sedan föregående årets höst, hvarföre äfven den där anställde
extra läkaren var behöfiig anda till maj månads början.
Förste provinsialläkaren har med anledning af föreskrifterna
ang. spetelskesjukes efterforskande anmält dels 4 fall af nämnda
sjukdom och dels 2 fall, där denna sjukdom misstänktes. —
Elfsborgs län. Utlåtanden hafva afgifvits angående ifrågasatt
inrättande af ett medikamentsförråd i Herrljunga; angående tjenstårsberäkning
under en ny femårsperiod för en extra provinsialläkare
i Högsäters distrikt och statsbidrag till dennes aflönande samt om
distriktets utvidgande med Råggärds socken, medikamentsförrådets
förändring till själfständigt apotek äfvensom låkarestationens ifrågasatta
förflyttning från Tångelanda till Färgelanda by; de 2
sistnämnda punkterna afstyrktes, men f. ö. tillstyrktes ansökningen.
För allmänna helsovårdens öfvervakande, förrättades under inspektionsresan,
som egde rum i två afdelningar, nämligen 14—30
maj inom Dalslandsdelen och 23 augusti—26 september inom Vestgö
tadel en af länet, sanitära inspektioner i länets städer samt å 7
platser på landsbygden, Trollhättan, Lilla Edet, Mellerud, Hinna,
glasbruken Limmared och Surte samt slakterier i Angereds, Bergjums
och Stora Lnndhy socknar. I Borås arbetades med kloakledningar
i förstäderna och hade i ett nyuppfördt skolhus inrättats
ett s. k. skolbad med ett varmrum om 37" ä 40 c temperatur och
en stor vattenbassäng om 20° och dnsch af 30°—34° Cels. temperatur.
Belåtenheten med badet allmän. I Alingsås både kloakledning
nedlagts i en stadsdel; afloppsbrunnarna i gårdarna voro på många
ställen ruskiga och de allmänt använda s. k. Ceresklosetterna ofta
bristfälliga. I Ulricehamn hade betydliga förbättringar åstadkommits.
I Mellerud efterlefdes icke den fastställda helsovårdsordningen och
i Kinna anmärktes åtskilliga brister.
I Trollhättan hafva under året diamantborrningar med godt
resultat fortsatts och inom Eds distrikt flere enskilda mindre vattenledningar
anlagts.
Vid såväl Limmareds som Surte glasbruk förefanns behof af
epidemisjukstuga och utsågs plats för sådan vid Surte, sedan en
epidemi af difteri ytterligare visat behofvet däraf.
Sammanlagdt 23 slakterier besiktigades i ofvan nämnda socknar.
Slakten bedrifves merendels i logen eller någon annan
lokal i närheten af fähuset. I St. Lundby och Berggjum voro
golfven i allmänhet cementbelagda och försedda med afloppsränna
till gödselstaden; detta var däremot ej förhållandet i Angered.
Ingenstädes voro väggarna särskildt preparerade, utan mycket smutsiga
och osnygga.
Med anledning af vid inspektionerna gjorda iakttagelser aflätos
skrifvelser till åtskilliga helsovårds- och kommunalnämnder,
däri befintliga brister påpekades och råd för deras afhjälpande
lemnades.
För smittosamma sjukdomar hafva vederb. läkare verkställt
92 tjensteresor, de flesta för skarlakansfeber och difteri. Från
barnmorskor hafva insändts 55 berättelser om instrumentförlossningar,
utan att föranleda anmärkning från förste prov.-läkarens
sida. Helsotillståndet under året angifves såsom godt.
Såsom allmänt omdöme anför förste prov.-läkaren, att hälsovårdsnämnderna
i städerna och öfriga platser, där helsovårdsstadgans
föreskrifter beträffande stad tillämpas, hafva utvecklat en
aktningsvärd verksamhet, och att de sanitära förhållandena å alla
dessa platser äro tillfredsställande, endast att i Åmål vattenförhållandena
äro dåliga och att i Ulricehamn felas dränering. A
landsbygden är något arbete af kommunalnämnd i sanitärt syfte
mera sällsynt. Vid några större järnvägsstationer är visserligen
något åtgjordt och innehafvare af industriella etablissement börja
att taga hänsyn till hygienens fordringar såväl hvad fabrikslokaler
som arbetarebostäder angår. — I Åmål öppnades d. 1 okt. en
sjukstuga med 20 sängar; en källa med ypperligt vatten upptäcktes
å sjukstugans område. —
Skaraborgs län. Tjensteutlåtandeu äro afgifna ang. und. ansökning
om förlängd tjenstårsberäkning jämte statsbidrag till aflönande
af extra prov.-läkare i Grästorp och tillika om anordnande
af en apoteksinrättning därstädes; ang. inom Töreboda yppad difteri-
sjukdom; i anledning af klagomål, anförda öfver vattenafloppens beskaffenhet
inom en del af Stenstorps stationssamhälle, samt ang.
ifrågasatt medikamentsförråd i Herrljunga. Sammanträden med helsovårdsnämnder
hafva egt ram i Töreboda, Tidaholm och Stenstorp,
det förstnämnda gällde åtgärder i anledning af hotande utbrott af
skarlakansfeber, det andra behofvet af epidemisjukhus och det tredje
sanitära olägenheter, som ansågos kunna afhjälpas genom förändring
af vattenafloppet.
Vid Rödesund besiktigades ett på enskild väg tillkommet
barnhem, där C flickor vårdades, hvilket befanns snyggt och ordentligt.
Från tjensteläkarne hafva ingått 89 rapporter om ämbetsresor
för smittosamma sjukdomar, de flesta för difteri och scarlatina; från
barnmorskor 26 berättelser om instrumentförlossningar. En begäran
från länets barnmorskeförening om årligt penningebidrag af landstinget
för bestridande af repetitionskurser för äldre barnmorskor
hade för sent inkommit för att kunna behandlas.
Inspektionsresan företogs mellan 17 juli och 19 augusti, och
förrättades sanitära besiktningar i länets städer samt vid Steiistorp.
Axvall, Rödesund och Tidabolm äfvensom besiktning af arbetarebostäder
vid Råbäck, Hönssäter, Gössäter och Arnäs.
I Mariestad har trångboddheten minskats. Vattenledningen
fungerar i allmänhet utan anmärkning, men anses inloppsledningen
närmast sjön, nu bestående af lerrör, hora förbättras medelst anbringande
af järnrör. Afträden och gödselstäder, i allmänhet inrättade
enligt stadgan, tarfva dock på flere ställen förbättringar
till och med i stadens egna gårdar. Särskild helsopolis erforderlig.
Epidemisjukhuset behöfver grundlig restaurering. I Skara är beslut
fattadt att enligt ingeniör G. Richerts förslag för 220,000 kronor
anlägga fullständig vatten- och kloakledning med användande af
grundvatten. I Tidaholm är torget dräneradt, grusadt och försedt
med trottoar. Inom fabriken Vulcans område är ordnad en särdeles
god slakt- och köttförsäljningslokal, tillgänglig äfven för andra än
fabrikspersonalen.
Vid Stenstorp gjordes anmärkningar mot renhållning m. ni. och
likaledes vid Axvall. Vid Arnäs glasbruk voro arbetarebostäderna
visserligen gamla, men snygga. Vid Hönssäters cementfabrik voro
somliga bostäder väl starkt befolkade, de af sandsten uppförda kalla
och fuktiga, en stor träkasern tämligen förfallen och på baksidan
garnerad med en mängd komposthögar. Två arbetarebostäder för
4 familjer hvardera voro under byggnad; de uppföras af ett nytt
slags tegel, som pressas och lufttorkas utan bränning, och träpanelas
invändigt. Vid såväl Råbäck (stenhyfleri) som Gössäter (bergoljefabrik
och stenhyfleri) yoro de besiktigade bostäderna nya, uppförda
af kalksten, utvändigt rappade och invändigt paneiade.
Allmänna helsotillståndet ej så godt som föregående året till
följd af utbredningen af vissa infektionssjukdomar, isynnerhet difteri
och skarlakansfeber, därjämte mässling och tarmtyfus.
Vermlands län. Ämbetsutlåtanden hafva afgifvits ang. ansökning
af provinsialläkaren i Nedre Fryksdalen distrikt att få med
denna tjenst förena befattningen såsom läkare vid sjukstugan i Sunne,
och likaledes af provinsialläkaren i Dalby distrikt att tillika få
uppehålla l|ikarebefattningen vid Dalby sjukstuga, hvilka bada tillstyrktes;
ang. besvärsmål i fråga om afträdens ordnande iKristinehamn;
ang. ansökning om förlängd tjenstårsberäkning för extra
provinsialläkaren i Molkom, samt ang. tjenstårsberäkning för en
extra provinsialläkare för Stora Kils, Frykeruds och Grums kommuner
med station vid Kil; vidare ang. Filipstads Drätselkammares
und. anhållan om tillstånd att för beslutad vattenledning för staden
få expropriera mark ra. m.; ang. tjenstårsberäkning och statsbidrag
under ytterligare 5 år 1897—1901 för en extra provinsialläkare i
Järnskogs distrikt samt bibehållande af medikamentsförrädet i Skönnerud
under samma tid. —
Hos K. Maj:ts Befh:de anmäldes för nödig åtgärd, att en barnsängskvinna,
som vid förlossningen biträdts af en oexaminerad gumma,
aflidit i barnsängsfeber.
Till helsovårdsnämnden i Filipstad har ställts skriftlig uppmaning
att tillse det afträdena inom fyra gärdar ordnades enligt helsovårdsstadgan
samt att tjenliga åtgärder måtte vidtagas beträffande norra
stadsdiket för vattnets afledande. Ordföranden i Seffle belsovårds-

8 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
nämnd bar uppmanats att vacka förslag om anställande af borrningar
för att utröna, om tjenligt dricksvatten på detta satt kunde erhållas.
Under inspektionsresan gjordes sanitära besiktningar i länets
städer, köpingarna Arvika och Seffle samt i samhällena Sunne och
Charlottenberg; vidare inspekterades 7 st. sjukstugor. Härvid fästes
uppmärksamhet vid vattenledningar och aflopp, källor och brunnar,
renhållning, slakterier m. m., och lemnades anvisningar och råd
i fråga om befintliga bristers afhjälpande.
I Karlstad hade vattenledningen utsträckts, medel anslagits
till Tygårdsdikets infodrande med bräder och till nytt pumpverk.
I Filipstad var vatten- och afloppsledningen i det närmaste fullbordad.
I Arvika var vattenledning under anläggning. I Kristinehamn
voro en del förberedande arbeten för vatten- och afloppsledningsfrågans
ordnande utförda; gårdsegarne voro vid vite ålagde
att före 1897 den 1 juli hafva alla afträden i författningsenligt skick.
För Karlstads landsförsamling hade »Stadgar för slakterier,
yrkesmässig beredning af köttvaror samt matvaruhandel» blifvit fastställda.
Bland missförhållanden, som behöfva undanrödjas, omförmälas
följande: Saknaden af vatten- och afloppsledning inom stadsdelarna
Tormestad och Vestra Viken i Karlstad; att dylika ledningar ännu
saknas i Kristinehamn; att i Seffle tillgången på godt vatten är
knapp och vattnets beskaffenhet i flere brunnar därstädes mindre god;
att ordnadt renhållningssystem saknas i Kristinehamn och Filipstad,
samt att epidemisjukhus saknas i Arvika och Seffle, och desinfektionsanstalt
såväl på dessa bada platser som i Filipstad. Tjensteresor
för smittosamma sjukdomar 80, de fleste för skarlakansfeber och
därnäst för difteri. Berättelser om instrumentförlossningar 27.
Skarlakansfeber, difteri, mässling, kikhosta och influensa hafva
under året uppträdt epidemiskt inom länet.
Af spetelska anmälda 3 fall, af hvilka 2 numera afförts till
Järfsö.. sjukhus.
Örebro län. Förste provinsialläkarens diarium upptager 147
inkomna tjenstehandlingar och konceptboken 50 afgångna skrifvelser.
Utlåtanden hafva afgifvits ang. stadsfullmäktiges i Örebro beslut
rörande ändring i ordningsstadgan i afseende på helsovården i Örebo,
och ang. förslag till ordningsföreskrifter rörande helsovården i staden
Askersund; ang. sökt statsbidrag till aflönande af extra provinsialläkaren
i Ramsberg, vidare yttrande om tvenne skrifvelser från
ordföranden i Lillkyrka sockens kommunalnämnd, i hvilka villkoren
för rekvisition af provinsialläkare enligt § 27 i läkareinstruktionén
icke blifvit uppfyllda; yttrande med anledning af ifrågasatt medikamentsförråd
eller själfständigt apotek i Odensbacken.
Örebro stad, som förut haft en förste och en andre stadsläkare,
har beviljat lön till en stadsläkare och tvenne stadsdistriktsläkare.
Askers härad har utbrutits från Örebro provinsialläkaredistrikt och
erhållit rättighet att bilda ett extra provinsialläkaredistrikt.
Till länets förutvarande 7 smärre sjukhus har kommit ett 8:de
i Askersund, afsedt för 8 patienter, med operations-, expeditions-,
sköterske- och badrum, och synes motsvara sitt ändamål. De öfriga
sju sjukstugornas byggnader och inventarier äro i godt stånd och
sjuk- och operationslokaler äro i god ordning, endast vid det i
Grythyttehed äro förbättringar behöfliga. I Lindesberg äro ritningar
och kostnadsförslag till nytt epidemisjukhus uppgjorda; i Nora stad
bar åt motsvarande sjukhus ej egnats nödig vard och omtanke; Hallsbergs,
Kopparbergs och Karlskoga kyrkobyar sakna fortfarande epidemisjukhus
Beträffande de s. k. kolerasjukstugorna har K. Maj:ts Befh:de
till samtliga kommunalnämnder utsändt till besvarande ett frågoformulär
rörande dessa sjukstugors befintlighet, beskaffenhet, inredning
ocb betjening. Af svaren framgår, att landtkommunerna inom Örebro
län, på några få undantag när, helt och hållet underlåtit att anskaffa
dylika sjukhus för vard af smittosamma sjukdomar eller ock
ställt sig föreskrifterna därom ytterst lamt till efterrättelse.
Tjensteresan egde rum från 17 juni till 29 juli, och anföres
ang. de allmänna helsovårdsförhållandena bland annat följande. I
Örebro äro olaga gödselkistor och gödselkammare ännu mycket allmänna,
afskrädes- och sopkärl illa skötta. Vatten- och afloppsledningen
har under året betydligt utsträckts utom stadsplanen till
de i norr, vester och öster om staden befintliga folkrika områden. —
I Lindesberg har renhållningen i allmänhet gjort framsteg. Sär-
skildt omnämnes, att 10 till 12 gårdar utlagt sidoledningar för slaskvatten.
Förut gjorda anmärkningar mot latrinkärlens storlek och
nedsmutsade utseende kvarstå.
I Askersund gjordes anmärkning mot garfverierna beträffande
såväl byggnader som vattenaflopp, äfvensom mot latrinburkarna, som
voro illa uppställda och illa rengjorda. —
I Nora voro flera förbättringar vidtagna, afloppsledningen utvidgad,
sidorör inlagda till vattensjuka källare, men tunnor för hushållsaffall
saknas i de fleste gårdar och latrinburkarna tömmas i
gårdarna och rengöras ej, innan de åter insättas. — Hallsberg.
Helsovårdsnämndens verksamhet erkännes, men underjordiska afloppsledningar
äro behöfliga, och en särskild tillsyningsman borde anställas.
— I Kopparbergs kyrkoby är foga åtgjordt för att höja
helsovårdsförhållandena, dock äro förut gjorda förbättringar vidmakthållna.
Karlskoga by: Under året harhelsovårdsnämnden arbetat
på anläggandet af afloppsledningar för flytande husaffall och dagvatten.
— Knmla samhälle: Helso vårdsstadgan för staderna har
först med detta år vunnit tillämpning. Vid inspektionen meddelades
råd och upplysningar beträffande stadgans praktiska tillämpning,
särskildt rörande anskaffandet af bättre dricksvatten och en plan
för slaskvattnets afledande genom underjordiska trummor. —
Af smittosamma sjukdomar hafva blott influensa, mässling och
kikhosta visat någon allmännare spridning. Rapporter om tjensteresor
hafva ingått till antal af endast 8. Från barnmorskor 23
berättelser om instrumentföriossningar.
Vid Porla brunnsinrättning hafva 4 artesiska rörbrunnar, som
alla gifva järnvatten i riklig mängd, enligt beräkning 400,000 liter
per dygn, ytterligare förökat tillgången på vatten. —
Vestmanlands län. I afgifna tjensteutlåtanden rörande föreskrifter
beträffande spetelskesjuke och rörande stadgan ang. sinnessjuke
bar förste provinsialläkaren föreslagit några förändringar, åsyftande
i de förra ökad kontroll af läkare m. m. och i den senare att
inspektionsnämnderna borde ersättas genom flitigare inspektioner af
sakkunnige, hvarjämte för att tillmötesgå allmänhetens kraf på kontroll
borde vid sidan af den inspekterande specialisten sättas en jurist.
Beträffande medicinalpersonalen hafva nya extra provinsialläkare
tillkommit i Vestanfors och Östervåla.
Resp. nämnder hafva jämte utdrag ur inspektionsberättelsen
erhållit skriftliga anvisningar om behöfliga förbättringar i anledning
af vid besiktningarna anmärkta brister.
Rörande tillsyn öfver sjukvårds- och andra anstalter meddelas
att epidemisjukhuset i Sala undergått någon förbättring; en stenbyggnad
har uppförts för desinfektionsugn, tillika rymmande tvättstuga,
lik- och vedbod. På landet finnes sjukstuga endast vid Tillberga,
men nyttan af denna inskränkes genom föreskriften om afgift
för intagne sjuke.
Vid Sätra brunn hafva under senare år flera dyrbara förbättringar
egt rum.
En idiotanstalt vid Strömsholm (Sofielund) underhålles numera
af landstinget; där funnos vid inspektionen 30 idioter och 1 sinnessjuk
kvinna. Två små barnhem om 10 platser i hvardera finnas
i Vesterås och Köping.
Årets inspektionsresa egde rum från 2—30 augusti. Inspektioner
förrättades i städerna, vidare i Kungsör, Heby och Norbergs
bysamhällen, Norbergs gruffält, 9 större bruk, hvaribland Fagersta
drifver den mest omfattande rörelsen med 6 ä 700 bruksarbetare
och inalles 2,700 underlydande.
I berättelsen omförmäles utförligt arbetarebostädernas beskaffenhet.
Många järnverk hafva till följd af nu rådande gynnsamma
förhållanden utvidgat sig så hastigt, att de gamla bostäderna ej
förslå, hvarföre nya sådana uppförts af bruksförvaltningarna och dels
äfven den enskilda byggnadsverksamheten uppmuntrats. De af bruken
uppförda äro bättre och anläggas vanligen efter visst system, ehuru
olika på olika platser; så t. ex. vid Kallmora 10 bostäder enligt
plan af T. Rydberg, vid Kolningsberget 5 enligt plan af arkitekt
Hedin, vid Fagersta G efter Ekmanska typen och vid Hallstahammar,
där man följt en plan, som synes vara en förbättring af den gamla
Kumlienska typen.
Åtskilliga mejerier, slakterier och bryggerier besiktigades äfven
och gjordes därvid flere anmärkningar i sanitärt hänseende mot

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 9
anordningarna i läge, vatten, renlighet. En i Malingsbo socken utbruten
nervfeberepidemi, dar extra läkare måste anställas, befanns
vid efterforskning hafva sin upphofshärd från ett bryggeri vid Baggå
bro, där några personer legat sjuka och ett par aflidit i denna
sjukdom. Bryggeriet tog sitt vatten från en liten å, i hvilken mynnade
diken, hvari åtskillig flytande orenlighet afleddes, hvarigenom
smittämnen i mängd kunnat finna väg till bryggeriets skollvatten.
Sedan bryggaren förbjudits använda annat än kokt sköljvatten och
rörledningen för vattentaget förlängts till ofvanför bostäderna vid ån
och desinfektion utförts, upphörde sjukdomen.
Rapporter om tjensteresor 27. En af landstinget aflönad sjuksköterska
har efter förste prov.-läkarens order tjenstgjort för sjukvård
och smittrening vid difteri, skarlakans- och nervfeber inom 8
olika kommuner. Desinfektion och påbud om isolering väcker ännu
ovilja på landet och viten hafva mast tillgripas, hvarefter större
medgörlighet visats. Berättelser om instrumentförlossningar 21.
Såsom allmänt omdöme anföres följande. Inga svårare epidemier
hafva förekommit. Den ofvan omnämnda nervfeberepidemien
undanröjdes genom lämpliga åtgärder.
Då difteri började utbreda sig i Himmeta, anordnades af prov.läkaren
en tillfällig sjukstuga och landstingets sjuksköterska ditsändes.
Flera sådana sköterskor behöfliga. Såsom framsteg i den allmänna
helsovården namnes fastställandet af ny förbättrad ordningsstadga
för renhållningen i Vesterås, enligt hvilken stall och fähus börjat
omordnas. I Sala hafva undersökningar för vattenledning pågått.
Renhållningsentreprenörer antagne och tillsynen skärpt genom aflönad
helsopolis.
I Köping har plan och kostnadsberäkning för epidemisjukhus
varit under arbete. I Arboga har en vatten- och afloppsledning
nu definitivt beslutats.
Såsom önskningsmål kvarstå: för Vesterås ännu ett vattenledningsfilter,
ordnande af garfverier och reglering af Lillan; för Sala förbättrad
renhållning med ordnande af afträden, fähus och stall; för
Arboga att staden öfvertager renhållningen samt ordningsföreskrifter
för handeln med mjölk och matvaror; för Köping ordnandet af de
afbrända tomterna, bättre förhållanden med afträden, stall och andra
delar af renhållningsväsendet samt nytt epidemisjukhus.
Helsovårdsstadgans föreskrifter för stad äro väl påbjudna för
Norbergs by, men ännu ej tillämpade; för Kungsörs och Heby samhällen
är stort behof att deras sanitära anordningar snart tagas
om hand af en helsovårdsnämnd på stället. Vid bruken äro helsovårdsförhållandena
mångenstädes i godt skick; största svårigheterna
gör ordnandet af platser för slask- och afskrädesutslag.
På den egentliga landsbygden finnas många sanitära förhållanden,
som förtjenade att af kommunalnämnderna öfvervakas, men intresse
därför finnes sällan. —
Kopparbergs län. Utlåtanden hafva afgifvits ang. statsbidrag
under en ny femårsperiod 1897—1901 åt extra provinsialläkare i
Rättviks och Malungs distrikt samt om tjenstårsberäkning under
ytterligare 5 år för extra prov.-läkare i Orsa; vidare ang. förordnandet
af tillsyningsman vid Grycksbo pappersbruk, ang. anordnandet
af en sjukstuga i Malung, om medikamentsförrådets i Orsa
förändring till själfständigt apotek och om tillstånd för prov.-läkaren
i Leksand att bestrida läkarevården vid sjukstugan därstädes.
För femårsberättelsen 1891—95 har redogörelse lemnats till
K. Maj.-ts Befbrde för inom länet uppkomna farsoter m. m. Såsom
ledamot och ordförande i den af Falu stadsfullmäktige tillsatta vattenledningskommitté
bar förste prov.-läkaren deltagit i utredandet af denna
viktiga samhällsfråga.
Arets tjensteresa försiggick i 2:ne afdelningar 26 maj—13 juni
och 28 juni—29 juli. Sanitära besiktningar gjordes i städerna, i
Smedjebacken, Borlänge, Avesta och Mora strand, å hvilka platser
helsovårdsstadgan för stad tillämpas, samt å 9 andra ställen med
mera sammanträngd befolkning. Länets 6 sjukstugor besiktigades;
de skötas med nit och intresse och åtnjuta välförtjent förtroende
af befolkning och läkare. Några förbättringar och reparationer framhållas
såsom önskvärda och har landstinget på därom gjord framställning
anslagit medel för ändamålet. Idiothemmet i Falun utöfvar
fortfarande en välsignelsebringande verksamhet.
Kongl. Medicinalstyrelsens berättelse för är 1896.
Någon svårare epidemi har ej varit rådande. Tjensteresor för
smittosamma sjukdomar 9. Berättelser om instrumentförlossningar 28.
I Falun har latrinväsendets ordnande tagit ett steg framåt
genom kraftigare ingripande af nämnden. Förarbetet för vattenoch
kloakledning är afslutadt. Vid arbetsinrättningen har uppförts
och upplåtits ett mindre sjukhus för vard af fattige, som ej kunna
lämpligt vårdas i hemmen och ej heller blifva föremål för lasarettsvård.
Inom de platser, där helsovårdsstadgan för stad är gällande.
hafva förbättringar i renhållningen, med ett undantag, fortgått. Bland
landsbygdens befolkning märkes att insikten om nyttan af god tillgång
på rent vatten ökats, i det källvattensledningar med ganska
dryga kostnader anlagts inom byarna. Vid de större industriella
anläggningarna göres fortfarande rätt mycket för beredande af sunda
arbetarebostäder. Vid Domnarfvets järnverk har bekostats skolkök
med undervisning af särskild lärarinna och anordnats populära föreläsningar.
I helsovårdsmyndigheternas på landsbygden åligganden borde
ingå ett noggrannt öfvervakande af att åtgärder vidtagas för renlighet
och snygghet inom den mängd af större och mindre mejerier,
som uppstått öfver allt inom länet och som för närvarande uppgå
till 75, då en fara för allmänna sundheten här kan förefinnas.
Förste provinsialläkaren har kommit till den erfarenheten, att en
ordnad besiktning af sakkunnig inspektör skulle gagna ej blott själfva
tillverkningen, utan att denne genom råd och anvisningar skulle kunna
bidraga till införandet af nödiga förbättringar i luftväxling och renhållning
inom arbetslokalerna. Den af hushållningssällskapet atiönade
mejeriinspektören borde ega makt och befogenhet att i dessa hänseenden
påbjuda nödiga förbättringar.
I Smedjebacken är renhållningen mycket bristfällig och helsovårdsuämnden
bör ej längre uppskjuta ett kraftigt ingripande, pä det
allmänheten må inse, att helsovårdsstadgan måste åtlydas. Vid Vansbro
rada äfven i flere afseenden sanitära missförhållanden.
Beträffande spetälska uppgifves från Mora distrikt 5 spetälskesjuke
och 1 misstänkt. Af de förra äro 2 intagna å sjukhuset
i Jerfsö. Från Elfdalen anmälas 2 spetälske, som utan isolering
vistas i sina hem.
Gejleborgs län. Utlåtanden hafva afgifvits ang. inrättandet
af ett apotek vid Sandviken och ang. afgift från detta apotek till
apotekarekårens lifräntc- och pensionskassa; ang. besvär från styrelsen
från Gefle-Dala järnväg öfver helsovårdsnämndens beslut i en
renhållningsfråga; skrifvelse till K. Maj:ts Befh:de med begäran om
vissa åtgärder från dess sida till bekämpande af inom länet rådande
ohygieniska bostads- och lefnadsförhållanden.
Till kommunalnämnden i Ofvansjö har skrifvelse aflåtits ang.
vid mejeriet i Storvik belägna osunda svingårdar, samt till såväl
denna som kommunalnämnden i Ockelbo ang. anställande af helsopolis
vid Storviks och Ockelbo stationssamhällen. För Getle helsovårdsnämnd
har påpekats olämpligheten och lagstridigheten att förlägga
det nya renhållningsverket med ditbörande afstjälpningsplats
till trakten af Alborgagatan, såsom föreslagits. Till Hudiksvalls fattigvårdsstyrelse
skrifvelse ang. sanitära missförhållanden i stadens fattigvårdsinrättning,
och till samma stads helsovårdsnämnd ang. olämpligheten
af en till epidemisjukhuset hörande likbod.
Beträffande tillsyn öfver sjukvårds- och andra inrättningar inspekterades
epidemisjukhusen i städerna, epidemisjukstugan i Ljusdal,
där 2 nya sjukrum inrättats, Sandvikens sjukhus, länets döfstumanstalt
i Bollnäs, statens anstalt för öfverårige döfstumme och fattiggården
därsammastädes, samt fattigvårdsinrättningen i Söderhamn.
Reseturen cgde rum 8 juni—18 juli, därunder sanitära besiktningar
gjordes i städerna och å 14 mera bebyggda platser inom
länet.
Härvid anmärktes bland annat: I Gefle äro de sanitära förhållandena
inom den egentliga staden, kvarteren I—V goda, i kv. VI
däremot största antalet afträden och svinhus i strid mot gällande
stadganden. — Söderhamn. Noggrannare tillsyn öfver renhållningen
behöflig; de sanitära förhållandena dock förbättrade; så ock
i Hudiksvall, där likväl antalet lagstridiga afträden, svinhus, stall
och ladugårdar ännu är stort. Afhemtningen af latrin och sopor
bör bättre öfvervakas. — I Sandarne äro de sanitära förhållandena
i allmänhet goda och väl ordnade; de många svinhusen sakna dock
2

10 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
täta behållare för spillningen. Goda förhållanden rada äfven vid
Ljusne och A la, där ett sjukhus om 2 rum med 6 sängar samt
ett utmärkt kallbadhus anordnats. Goda förhållanden äfven vid
Iggesund, hvaremot vid A vi k var lika dåligt som förut, inga
behållare för spillning hvarken i afträden eller svinhus. — Sandviken
har erhållit ordnad vattenledning med ett antal vattenkastare.
— I Ljusldal och Forsbacka funuos osnygga slakterier; i Ljusdal
dock flera förbättringar, bi. a. ett tidsenligt varmbadhus.
Tjensteresor för smittosamma sjukdomar 18; berättelser om instrumentförlossningar
utförda af barnmorskor 23, alla med tång.
Allmänna helsotillståndet betecknas såsom godt. Mässling bar
dock uppträdt såsom en betydande epidemi; äfven skarlakansfeber,
ehuru ej med större frekvens, mest inom Arsunda församling. I
Hudiksvall förekom en mindre epidemi af tarmtyfus och inom Alfta
och Bollnäs af rödsot.
Redogörelsen för spetelskan inom Helsingland upptager vid
årets början 45 och vid dess slut 37 patienter; å Jerfsö sjukhus
hade vårdats 21.
Vesternorrlands län. De af förste provinsialläkaren handlagda
tjensteärenden hafva utgjort 201 inkomna och 33 utgångna
skrifvelser. Utlåtanden hafva afgifvits ang. Ramsele och Edsele
socknars und. ansökning om tjenstårsberäkning under en ny femårsperiod
för en extra provinsialläkare samt om statsbidrag till
hans aflönande, hvilket sistnämnda afslagits; ang. helsovårdsstadgans
tillämpning för Björsta och kringliggande trakt; ang. åtskilliga
helsovårds- och kommunalnämnders afgifna förklaringar i anledning
af vid sundhetsinspektionen gjorda anmärkningar, samt ang. en förlossning,
hvarvid oexaminerad s. k. hjelpgumma biträdt och där
utgången varit dödlig.
Beträffande tillsyn öfver sjukvårds- och andra inrättningar besöktes
under reseturen städernas epidemisjukhus, som, med undantag
af det i Örnsköldsvik, fortfarande befinnas i otillfredsställande skick.
Barnhemmen i Hernösand och Sundsvall samt arbetsinrättningen och
badanstalten å den senare platsen besöktes äfven.
Från läkare hafva ingått 56 tjensterapporter om resor för
smittosamma sjukdomar och från barnmorskor 22 berättelser om
instrumentföiiossningar.
Inspektionsresan egde rum 5—27 juni, 1—26 juli och 3—14
augusti, upptagande jämte besiktningar i Hernösand inalles 66 dagar.
I städerna hafva de sanitära förhållandena börjat alltmera beaktas;
så hafva vatten- och afloppsledningar i Hernösand och Sundsvall
utvidgats; i Örnsköldsvik har beslut fattats om anläggande af vattenledning;
åt renhållningen i städerna egnas bättre tillsyn, men stora
ölägenheter därvid lära icke upphöra, så länge renhållningen ej är
kommunal angelägenhet, utan öfverlemnas åt gårdsegarne. För nytt
epidemisjukhus^ i Hernösand äro ritningar och kostnadsförslag under
utarbetning. Å landsbygden är intresset för allmänna helsovården
ännu ringa. Dock göras vid de större sågverken och dylika ställen
i allmänhet stora uppoffringar beträffande renhållning m. m. — Så
har vid Bollsta renhållningen ordnats, en förträfflig vattenledning
anlagts, goda bostäder anskaffats etc, så att denna plats kan anses
såsom ett mönster för dylika inom länet. Inom flere kommuner
hafva sjuksköterskor och äfven desinfektörer blifvit anställda. Frågan
om helsovårdsstadgans tillämpning vid Björsta har kommit så långt,
att en kommitté blifvit tillsatt för frågans utredning.
Allmänna helsotillståndet under året godt; dock har influensa
uppträdt epidemiskt inom några distrikt.
Angående spetelska uppgifves en sjuk från Torp, som dock
aflidit. och en kvinna från Borgsjö, intagen å Jerfsö sjukhus. Från
Sundsvall meddelas att 1 spetelskesjuk, tillhörande Attmar, skall
vistas i Tuna, men är ej af läkaren känd, samt att 1 patient från
Selånger under året aflidit å Jerfsö sjukhus.
Jämtlands län. Tjensteutlåtanden hafva afgifvits ang. und.
ansökningar om tjenstårsberäkning och statsbidrag för en extra
provinsialläkare i Frostviken samt för en ny tioårsperiod för en '
extra provinsialläkare i Stugun; ang. åsättande af årlig afgift till
apotekarnes lifränte- och pensionskassa från apoteket i Berg; till
K. Maj:ts Befh:de hafva uppgifter lemnats om mera anmärkningsvärda
förhållanden beträffande helsotillståndet inom länet under
femårsperioden 1891—95. Med anledning af hos landstinget väckta ,
motioner dels om inrättande af sjukstugor vid provinsialläkarestationerna
i Ström, Sveg och Hede och dels om anställande af en sjuksköterska
inom hvarje läkaredistrikt hafva på begäran afgifvits utlåtanden
till direktionen för länets lasarett och kurhus. Till K.
Maj:ts Befhrde bar förste provinsialläkaren ingifvit anmälan därom,
att rågen inom större delen af länet vore ej obetydligt förorenad
af mjöldrygor med hemställan, att allmänhetens uppmärksamhet
måtte fästas på faran häraf och att Sundhetskollegii cirk. d. 14
okt. 1867 måtte offentligt kungöras. Rörande frågorna om sjukstugor
och sjuksköterskor infordrade förste prov.-läkaren yttranden
från samtlige provinsial- och extra provinsialläkare å landsbygden.
Epidemisjukhuset i Östersund är oförändradt; det är otidsenligt
otillräckligt för behofvet och bristfälligt.
Arets inspektionsförrättningar egde rum från d. 13 juli till d.
2 september och anställdes därunder sanitära besiktningar i staden
Östersund med Hornsberg och Odenslund; vid Föllinge, Ström,
Bräcke, Hjerpen, Trångsviken och Vemdalen samt vid ullspinnerierna
i Mörsil och Hackas.
I Östersund hafva äfven under år 1896 de sanitära förhållandena
gjort märkbara framsteg. Renhållningsväsendet förbättradt,
så att endast i ett fåtal fall var skal till anmärkningar. Makadamisering
af gatorna påbörjad; afstjälpningsplatsen för sopor planerad
och försedd med en bränngrop. Vid Hornsberg åter var
renligheten betydligt sämre än förut; stinkande och jäsande latrinpolär
på marken och öfverfyllda snuskiga spillningsrum voro regel.
Vattnet däremot godt och brunnarna väl skyddade. Från en större
svingård i närheten kan fara uppstå för markens förorenande.
Äfven vid Odinslund rådde svara sanitära brister, ehuru förbättringar
i renhållningen delvis egt rum. I Föllinge gjordes anmärkning mot
ett dåligt skolhus. I Ström hade renhållningen gjort ej obetydliga
framsteg; vattnet i brunnarna var dock kalkhaltigt och äfven i
andra afseenden underhaltigt. — Vid Bräcke järnvägsstation, bestående
af ett tjugutal tämligen spridda gårdar, förekom å järnvägsområdet
endast en obetydlig anmärkning, men i öfrigt funnos
i de flesta gårdarna dåliga afträden och öfverfyllda, snuskiga spillningsrum;
ett bryggeri var synnerligen snuskigt både ut- och invändigt.
Vid Hjerpens cellulosafabrik hade ett omfattande arbete
egt rum för rengöring, planering, dränering m. m. af hela det kring
arbetarebostäderna belägna området. I Vemdalen hade efter långa
strider en kyrkogård blifvit anordnad, som i fullaste mått motsvarar
de sanitära fordringarna på en sådan. —
Rapporter om tjensteresor för smittosam sjukdom 62, de flesta
för difteri och 14 af dem för rödsot. Berättelser om instrumentförlossningar
16, utförda af barnmorskor.
Förste provinsialläkaren anför att under innevarande decennium
året 1896 varit det bästa i afseende å allmänna helsotillståndet.
Mindre antal smittosamma sjukdomar har yppats och äfven difterin,
som anda sedan 1892 utgjort ett verkligt plågoris, har numera
både till förlopp och utbredning varit lindrigare.
Rödsot har uppträdt inom Svegs och Ströms distrikt, i det
förra under högsommaren, i det senare i januari och februari
månader.
Äfven om förut åtskilligt förarbete nedlagts på ordnandet af
sjukvårdsförhållanden, intager dock 1896 ett framstående rum, enär
först nu de stora frågorna om ett nytt tidsenligt lasarett, om sjukstugor
på landsbygden och om sjuksköterskors anställande kommit
inför landstingets profning.
A landsbygden är det isynnerhet vid Hjerpen, som omfattande
sanitärt arbete egt rum. Uppsikten öfver lungsiktiga kurgäster å
sanatorierna i vestra Jämtland torde blifva bättre tillgodosedd vid
det mest besökta bland dem Are, då läkare där väntas blifva anställd
under sommarmånaderna.
Genom inrättandet af ett nytt med statsbidrag understödt extra
provinsialläkaredistrikt i Frostvikens socken har sjukvården förbättrats
i denna aflägsna ort.
Bland sanitära brister, som behöfva afhjälpas, framhålles behofvet
af ett tidsenligt epidemisjukhus i Östersund och anskaffandet
af desinfektionsugn. —
Beträffande spetelskesjuke uppgifver förste provinsialläkaren,
att, såvidt han kunnat utröna, endast en dylik person vistas inom

Året 1896. Förste provinsialläkarne. 11
länet, hvilken förra sommaren bodde i Ulfsjö by af Nyhems
socken.
Vesterbottens län Utlåtanden hafva afgifvits ang. lämpligheten
j sanitärt hänseende af ett till plats för en sjukstuga föreslaget område
inom Degerfors församlings kyrkoby; likaså ang. ett å Skellefteå
församlings kyrkoherdeboställe beläget områdes lämplighet till ny
begrafningsplats; i anledning af att venerisk sjukdom vunnit vidsträckt
utbredning inom Wilhelmina socken afgafs förslag till åtgärder
till sjukdomens hämmande; ang. Wilhelmina socknemäns
ansökning att extra provinsialläkarne därstädes måtte förordnas att
på statens bekostnad en gång om året, företrädesvis under juli
månad, göra tjensteresa- till Dikanäs och Fattmomakks kapell för
mottagning af sjuke; ang. und. ansökning om statsbidrag till aflönande
af en extra provinsialläkare med station i närheten af
Tärna kapell; ang. behofvet af ett medikamentsförråd i Norsjö;
ang. und. ansökning om statsbidrag till aflönande af en extra provinsialläkare
i Dorotea socken, hvilken framställning afstyrktes.
Förste provinsialläkaren höll d. 20 juni sammanträde med
kommunalnämnden i Mala för öfverläggning om anställande af flera
barnmorskor inom socknen, som med en folkmängd af 2,267 personer,
en medellängd af 5 och bredd af 3 mil blott hade en barnmorska,
och beslöt nämnden vidtala någon kvinna från socknen att
genomgå barnmorskekurs, för att sedan blifva anställd i Asplunda
by, 2 mil från kyrkan. Vid samma tillfälle utverkades, att desinfektionsmedel
skulle få utskrifvas på kommunens bekostnad.
Ang. tillsyn öfver sjukvårds- och andra anstalter besöktes under
inspektionsresan sjukstugorna i Burträsk, Byske, Nordmaling, Åsele,
Lycksele och Degerfors. De i Nordmaling, Asele och Lycksele äro
i godt skick. Nya tidsenliga sjukstugor voro under byggnad i
Degerfors, Norsjö och Byske.
Epidemisjukhusen i Umeå och Skellefteå voro äfven i godt
skick, undantagandes att vid den förra fortfarande saknas särskildt
badrum.
Inspektionsresan egde ram 7 juni—7 juli samt 14 juli—6
augusti. Sanitära besiktningar förrättades i Umeå och dess utkanter,
ett slags förstäder, Skellefteå, Djupviks uthamn, Lycksele
marknadsplats, Aby hamnplats och Brännfors sågverk, vidare Sandvik,
Holmsnnd och Obbola. — I Umeå gjordes en del anmärkningar
mot renhållningen, bland annat vid länscellfängelset. I utkanterna,
där hälsovårdsstadgan för stad skall tillämpas, var renhållningen
fortfarande i bedröfligt skick, men då helsovårdsnämnden förut förklarat
att den efter järnvägens fullbordande och ordnandet af stadsdelarna
kring järnvägen skulle göra sina fordringar gällande, har
förste prov.-läkaren ej ansett sig böra göra något förnyadt yrkande.
— Skellefteå stad var nu dränerad samt försedd med
vatten- och kloakledning. Äfven här gjordes några anmärkningar
mot renhållningen. I bada städerna är bortforslingen fortfarande
öfverlemnad åt de enskilde husegarne. Äfven å flera ställen på
landsbygden förekommo åtskilliga missförhållanden beträffande renhållningen.
Rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomars hämmande
hafva inkommit till antal af 93. Från barnmorskor hafva
inkommit 18 berättelser om instrumentförlossningar. Kommunalnämnden
i Stensele har uppmanats att vidtaga åtgärder för anställande
af ytterligare en barnmorska. En barnmorska har åtalats
och förbjudits t. v. utöfva yrket, då hon varit vållande till spridning
af barnsängsfeber med dödlig utgång.
I det af förste provinsialläkaren uttalade allmänna omdöme
om de sanitära förhållandena inom länet anför han, att i Umeå
fattats beslut om anläggande af vattenledning. De i Umeå och
Skellefteå vid besiktningarna anmärkta brister hafva i Skellefteå
afhjälpts, i Umeå anmälts till vederb. actor för åtal. I Djupvik
har afloppet till någon del förbättrats. Hvad landsbygden för öfrigt
angår, erfordras bättre anordningar för hämmandet af smittosamma
sjukdomar, såsom epidemisjukhus och anställande af sakkunniga
desinfektörer. Anläggning af rörbrunnar vore äfven behöflig, då
de gräfda brunnarna äro dåligt skyddade och illa belägna i närbeten
af ladugårdar och afträden och lätt utsatta för förorening, en
fräga, som det ur sanitär synpunkt vore önskligt att länets hushållningssällskap
toge om hand.
Allmänna helsotillståndet under året ha varit godt, frånsedt
att påssjuka och influensa i början af året haft allmän utbredning
inom Umeå och Säfvars socknar, samt äfven uppträdt inom Bygdeå
och Degerfors distrikt, influensa inom Byske under våren och
mässling under november och december månader. Venerisk sjukdom
hade spridt sig inom Wilhelmina socken och därifrån förts
till Stensele. Inalles 83 fall. Sjukdomen antages hafva blifvit
införd till Wilhelmina genom »utsocknes» lösarbetare och gårdfarihandlare.
Den tog en oroväckande fart beroende på okunnighet
om dess rätta art. Sedan den fortfarit i 5 månader, förordnades
extra prov.-läkaren att under 3 månaders tid en gång i månaden
besöka de byar, i hvilka sjukdomen misstänktes och vid Wilhelmina
kyrkoplats anordnades en tillfällig vårdanstalt, där 16 patienter
vårdades. De flesta inom Wilhelmina insjuknade och alla inom
Stensele socken hafva vårdats å kurhus afdelningen af Umeå lasarett.
Sedan augusti har ej något nytt fall inträffat.
Norrbottens län, Tjensteutlåtanden hafva afgifvits ang. ansökningar
om statsbidrag under en ny femårsperiod 1897—1901
till aflönande af extra provinsialläkare i Gellivara, Öfvertornea,
Jockmock och Arvidsjaur; ang. provinsialläkarens i Kånea distrikt
ackordsresor till Törcfors sågverk inom Nederkalix distrikt; ang.
en apoteksinrättnings anläggande i Elfsby; ang. provinsialläkarens i
Öfverkalix distrikt framställning om rätt att bestrida läkarevärden
vid sjukstugan i Öfverkalix; ang. förslag till indelning af begrafningsplatsen
i Gellivara.
Länets trenne sjukstugor hafva inspekterats, ej undergått någon
förändring. Stadsfullmäktige i Luleå hafva beslutat att fullständigt
inreda det nya epidemisjukhuset, och det i Haparanda liar genomgått
en större reparation. I Råneå hade till kolerasjukstuga inköpts
en mindre gård, som efter nödiga förändringar torde blifva
lämplig för ändamålet. Barnhemmet i Nederkalix inspekterades
äfven; hade ej undergått förändring.
Årets resetur företogs 2—25 juni, 7—15 juli och 20 juli—1
augusti.
Härunder granskades 14 läkare- och veterinärarkiv, visiterades
8 apoteksinrättningar, inspekterades 2 epidemisjukhus, 3 sjukstugor,
1 barnhem, 1 kolerasjukstuga och företogos sanitära inspektioner i
2 städer, 6 kyrkobyar, 2 sågverk samt vid Gellivara Malmberg.
I alla tre städerna äro afträdena inrättade i öfverensstänimelse
med helsovårdsstadgans föreskrift och äfven stall, fähus och gödselrum
kunna anses någorlunda uppfylla samma stadgas fordringar.
— Vid sågverket Båtskärsnäs voro arbetarbostäderna i godt skick
och hade snygga afträden med tunnor. I de s. k. kasernerna, där
den tillfälliga arbetarebefolkningen inhystes, rådde stor öfverbefolkning
och äfven osnygghet, till stor del beroende på den finsktalande
befolkningens sed att vid tillfälliga arbeten medtaga hustrur och
barn och på deras ovana vid renlighet i alla afseenden. I stället
för vatten, som var dåligt, använda arbetarne alltid svagdricka till
dryck. Detta jämte bristen på mjölk äro stora ölägenheter, isynnerhet
för barnen, som allmänt lida af rachitis. Vid Munksunds sågverk
rådde bland arbetarbefolkningen stor osnygghet, men här
fanns godt vatten.
Vid Gellivara malmfält var renhållningen i lika bedröfligt skick
som förut. Bostäderna ligga utan ordning, till stor del uppförda å
myrmark, å hvilken här och där mellan bostäderna finnas grönskande,
stinkande vattensamlingar. Någon förbättring i renhållningen torde
ej kunna ernås förr, än ordentliga tomter kunna förvärfvas af enskilda
och byggnadsordningen samt helsovårdsstadgan för rikets
städer här vinna tillämpning. Ett par små brunnar hafva gräfts.
Vattnet i dem godt.
I sitt allmänna omdöme anför förste provinsialläkaren, att i
städerna uppsamling och bortförande af slask är underkastadt svårigheter,
isynnerhet under vintertiden, da slaskvattnet vanligen utslås
på något ställe af gårdsplanen och får frysa, så att stora isliögar
uppstå, hvilka i fruset tillstånd skola bortföras på våren, men då
detta ofta nog ej sker förr än det hunnit smälta, kommer mycket
däraf att kvarstanna i marken. I Haparanda saknas oftast slasktunnor
äfven om sommaren och slaskvattnet utslås i allårar, gödselrum
och diken. I Luleå är förslag om anläggande af kloak — och
möjligen äfven vattenledning. Till förbättring af de sanitära för-

12 Året 1896. Förste provinsialläkarne.
hållandena därstädes kan räknas ordnandet af förstaden Bergvikens
renhållning enligt helsovårdsstadgan.
I Piteå har under året börjats upprensning och reglering af
den genom staden gående stora kanalen.
I Haparanda har man sökt afhjälpa bristen på godt vatten
genom diamantborrning i underliggande berghäll och äfven funnit
vatten i tillräcklig mängd, hvars användbarhet till dryck dock icke
hunnit pröfvas.
Till sjukvårdens befrämjande har ett nytt extra provinsialläkaredistrikt
inrättats i Elfsbyn, där äfven ett själfständigt apotek
medgifvits. Rapporter om tjensteresor för smittosamma sjukdomar
48. Berättelser om af barnmorskor utförda instrumentförlossningar
24. Barnmorskor finnas i alla socknar utom i Juckasjärvi. —
Allmänna helsotillståndet har varit godt. Under årets sista
månader bar dock uppträdt en utbredd mässlingsepidemi samt influensa.
2. Helsovårdsnämndernas verksamhet och
dödsorsakerna i rikets städer.
Medicinalstyrelsen far ur de af helsovårdsnämnderna i rikets
städer för år 189(i afgifna berättelser om allmänna helsotillståndet
under året samt om hvad som i afseende därå och för
allmänna belso- och sjukvården blifvit under samma tid afgjordt
meddela följande.
A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks
torrläggning.
Stockholms stad. Vattenverkets i förra årsberättelsen omnämnda
nya filtrerbassäng, 4 till antalet, beräknade att kosta omkring
520,000 kronor, närma sig sin fullbordan och vattentornet å Mosebacke
torg är färdigt. Hela verkets bokförda värde nära 7,200,000
kronor, hvarå nettobehällningen uppgick till 6 - s %.
Rörnätet har ökats med 3,313 m. till 172,845 meter. Nya
servisledningar till 115 egendomar. Vattenförbrukningen har i
medeltal utgjort 95 - 7 liter per dygn och person. För framtida
skyddande af Arstaviken hafva stadsfullmäktige beslutat att hos K.
Maj:t anhålla, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att fä i expropriationslagen
införd bestämmelse därom, att jordegare skall afstå mark
eller tala inskränkning i eganderätten med hänsyn till skyddande
mot förorening af vattnet i vattenledning.
Stockholms lans städer. Södertelge: Sedan den nyanlagda
vattenledningens vatten vid kemisk och bakteriologisk undersökning befunnits
fullt användbart för bushållsbebof, hafva under året arbeten
pågått med dess inledande i boningshusen. — Norrtelge: Pumphuset
i sydöstra delen af staden ombygdt och östra stadsdiket upprcnsadt.
— Öregrund: En i n. v. delen af staden upptagen, 40
meter djup borrbrunn gaf under sommaren användbart vatten, men
som under hösten, sedan pumpverket kommit i olag, försämrades.
Nämnden bar föranstaltat afvägning af en trakt vid Långgatan samt
af träsket. Sigtuna. En del rännstenar anlagda.
Upsala lans städer. Ungefär samma uppgifter som förra året.
I 1'psala bar en ny djup brunn upptagits å slottsgärdet nedanför
sandåsen, hvarigenom vattentillgången beräknas hafva ökats med
omkr. 1 kbm. i minuten. Hela vattenförbrukningen under året nära
700,000 kbm. Hushållsförbrukningen fortfarande afgiftsfri.
Södermanlands lans städer. Enahanda uppgifter som för föregående
år. Från Eskilstuna meddelas, att vattenledningsvattnet
flera gånger under året blifvit undersökt och alltid befunnits godt.
Östergötlands lans städer. Linköping och Norrköping
hafva fullständiga såväl vattenledningar som afloppsledningar för
hela stadsområdena. — I Vadstena hafva flera gårdsledningar under
året tillkommit. — I Söderköping, där vatten fortfarande erhålles
från källor och borrbrunnar, hafva två dylika brunnar under året
upptagits. — Beträffande aflopp har i Vadstena ett större öppet
dike invid asylen under året blifvit jgenlagdt med kloakrör, hvari
en del afloppsrör från angränsande kvarter inledts.
Jönköpings lans städer. Jönköping: Under året har stadens
vattenledning framdragits till det under uppförande varande etablissementet
för Andra Göta Artilleriregemente, hvarjämte vattenledning
införts i 10 nybyggda gårdar. Kloakledning har anlagts från 6
nybyggda gårdar äfvensom från kasernetablissementet. Ny byggnadsstadga
af den 5 maj 1896 stadgar, att stadens rännstenar inom
2 år skola läggas med tuktad sten till tre stenars bredd. — Eksjö:
Den beslutade allmänna vatten- och kloakledning är ännu ej färdig.
Flera dåliga diken hafva blifvit upprensade, äfvensom stora kloakens
utlopp i ån. — Grenna: Ett täckdike å gamla kyrkogården, som
utmynnade i en brunn, bar blifvit afledt från brunnen genom ett
särskildt täckdike.
Kronobergs län. Från Vexiö meddelas samma uppgifter som
förra året, endast att förbrukningen af vattenledningsvatten utgjort
i medeltal 50 liter för dag och person mot 55 liter förra året.
Städerna i Kalmar län. Ingenstädes finnes vattenledning, utan
hcmtas vattnet från brunnar; i Kalmar har dock preliminärt förslag
till vattenledning uppgjorts. I Vestervik och Vimmerby
tinnes godt vatten, i Borgholm är dess beskaffenhet tillfredsställande,
men tillgången otillräcklig under sommar och höst. I Vestervik
förbjöd nämnden att under sammaren använda de allmänna brunnarnas
vatten till annat ändamål än dryck och matlagning med anledning
"af torka.
Gotlands län. Visby: Inga förändringar af betydenhet. En
brunn vid s. k. Nya torget har under året, på grund däraf att
vattnet visat sig vara särdeles dåligt, varit föremål för åtskilliga
förbättringsåtgärder.
Blekinge län. I Karlskrona är vattentillgången fortfarande
ganska begränsad, men frågan om vattenledningens utvidgning och
förbättring föres dock framåt, i det marinförvaltningen i allt hufvudsaklig!
tillstyrkt stadsfullmäktiges framställning i frågan. En ny
större vattenbehållare är under uppförande å Tyskbryggareberget.
En del nya afloppsledningar jämte 8 afsättningsbrunnar anlagda.
— Ronneby: Ledning finnes för ofiltreradt åvatten; dricksvatten
tages från borrbrunnar och naturliga källor. Tre gårdar under
året försedda med aflopp. Med undantag af den s. k. Bergslagen
säges dränering vara genomförd i nästan hela staden. I Karlshamn
är vattentillgången fortfarande ringa och mot den beslutade, i förra
årets berättelse omnämnda vattenledning har protest inlagts af
personer, som anse sina fördelar hotade genom anläggningen.
Kristianstads län Inga förändringar af vikt omförmälas.
Kristianstad har vattenledning från Helgeån jämte 5 borrbrunnar;
såväl i Simrishamn som P^ngelholm tinnes god vattentillgång; i
sistnämnda stad vattenledning föreslagen. I Simrishamn hafva flera
brunnar blifvit rensade; afloppen därstädes dåliga, men goda i
Engelholm.
Malmöhusl än. Vattenledningar finnas i Malmö, Landskrona,
Lund, och Helsingborg, i de tre senare städerna är tillgången god
eller tillräcklig, i Malmö behöfver ymnigare och bättre vatten anskaffas;
förbrukningen därstädes uppgick till 94 liter för dag och
person. Rörledningarna ökade med nära 600 till nära 45,000
sträckmeter. Servisledningar nedlagda till 42 nya fastigheter. — I
Ystad hafva försöksborrningar haft godt resultat och fråga väckts
om vattenlednings anläggande. — Skanör—P^alsterbo: Vattnet är
i allmänhet missfärgadt och illasmakande. Enskild man liar låtit
borra en brunn, men vattnet var så salt, att det ej kunde till dricksvatten
användas. — Beträffande aflopp hafva i Malmö de underjordiska
ledningarna ökats med 4,319 meter. För åstadkommande
af bättre omsättning i stadskanalerna bar den gamla vattenturbinen
blifvit ersatt med ett kasthjul, hvarmed vattenmassan i kanalerna
beräknats kunna ombytas på 30 timmar. — I Landskrona står
kloakväsendets fullständiga ordnande på dagordningen. — I Lund,
Ystad och Helsingborg hafva åtskilliga kloakledningar under året
anordnats; i Trelleborg har en mindre rörledning anbringats.
Tillsyn öfver vattenverk och brunnar utöfvas i allmänhet af
drätselkamrarna. I Landskrona hafva de sedan några år pågående

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 13
djupborrningarna blifvit inställda, då resultatet varit dåligt. I
Trelleborg nar en brunn blifvit igenfylld såsom oduglig ocb, en
annan omgräfd.
Hallands län. Vattenledning finnes ännu endast i Halmstad,
men är under arbete i Kungsbacka. I de öfriga städerna är dock,
såsom i förra årets berättelse omnämnts, fråga därom å bane. Afledningen
sker i gamla staden genom större granittrummor, i öfriga
stadsdelar genom underjordiska ledningar medelst rör af cement
eller saltglaseradt lergods. Framställning gjord om reglerande af
vattenafloppen i den vestra förstaden. — IVarberg finnes tillfredsställande
kloaksystem. — I Falkenberg sker afledningen genom dels
äldre dels under året anlagda kloakledningar, dels ock genom öppna
rännor. — Hvad dricksvatten beträffar, har i Kungsbacka Hede källa
rensats, i Laholm påbud utfärdats om rensning af brunnar och förbättrade
anordningar vid desamma och i Falkenberg borrningar
verkställts. I Halmstad öfvervakas vattenledningen af en utaf stadsfullmäktige
utsedd styrelse.
Göteborgs och Bohus län. Göteborg: Vattenledningsvattnet
är af oklanderlig beskaffenhet. Det från Alelyckan har underkastats
daglig bakteriologisk undersökning och en gång i månaden kemisk.
Medelförbrukningen per dygn och person bar utgjort 105 liter.
Sedan nödigt, anslag för vattenverkets utvidgning beviljats, kommer
det stegrade vattenbehofvet att tillgodoses, dock icke genom anläggande
af nya filtrerbassänger, utan genom anskaffande at konstgjordt
grundvatten, som enligt afslutade undersökningar kan åstadkommas
invid nya vattenverket vid Alelyckan inom Lerjeholms
område. Afloppsledningarna hafva ökats med 2,700 meter rörledning
och 62 gatubrunnar.
Länets städer. I Uddevalla har såväl vatten- som afloppsledningen
utsträckts; den förra har ökats med servisledningar omfattande
165 rum, och finnas nu 60 sådana ledningar för 936 rum.
Dräneringen har fullbordats å Elseberg utanför stadens egentliga
område, där kloaknätet ökats med 300 meter, hvarjämte cellfängelsets
afioppsledning förenats med stadens rörnät. — Strömstad: Genom
anläggning af en ny brunn har tillgången på godt dricksvatten
ökats; dock gör sig behofvet af vattenledning fortfarande gällande.
En afledningstrumma ar äfven anlagd med samlingsbrunn och mynnande
i strömmen. — Från Marstrand och Kungelf samma uppgifter
som förra året. Från Kungelf meddelas dock ytterligare, att
för eldsläckning och spolning af gator och rännstenar finnes från
s. k. Svarta Mosse en ledning, som, utan att beröra Fontinkällan,
inmynnar i dricksvattensledningen, men som, då den användes,
medför den olägenheten att göra dricksvattnet onjutbart under
ett dygn.
Elfsborgs lans städer. Yenersborg bar vattenledning med
utmärkt vatten från Venern, fri hushållsförbrukning. — Borås:
Vattenledning från en 3 kiloni. aflägsen skogssjö. Vatten inledt i
alla gårdar utom i en del af förstäderna. — Alingsås har utmärkt
vatten från borrbrunnar. Staden har en 240 fot djup sådan
med ymnigt springvatten. Dessutom finnas 5 enskilda. De i nästan
alla gårdar befintliga enskilda brunnarna användas nu litet och äro
därför dåliga. Försöksborrningar under året gjorda för en tilltänkt
vattenledning. — I Ulricehamn pågå undersökningar för en ifrågasatt
vattenledning. Godt och rikligt vatten finnes att tillgå i brunnar
och genom 3 enskilda ledningar. — Åmål har någorlunda godt
vatten men i otillräcklig mängd från en 1 kilom. aflägsen källa.
De fåtaliga brunnarna inom staden lemna mindre godt vatten.
För afledning finnas fullständiga dräneringssystem i samtliga
städerna med undantag af Ulricehamn, där afledningen fortfarande
sker genom öppna rännstenar och diken. —
Skaraborgs lans städer. I alla städerna, med undantag af
Skara, finnes vattenledning, som dock i Lidköping och Hjo ej är
inledd i boningshusen. I Skara är beslut fattadt om anläggande af
fullständig vattenledning med användande af grundvatten. Endast i
Mariestad, Sköfde och Falköping finnas fullständiga atioppsledningar.
I Mariestad har ett sankt område till större delen utfyllts.
Vermlands län. I Karlstad har vattenledningsnätet ökats
med 273 meter i stadsdelen Klara. Vattenförbrukningen för dag
och person omkr. 43'6 liter. För »inbrädning» af Tygårdsdiket har
beviljats 1,178 kronor och till nytt pumpverk 11,000 kronor. —
Kristinehamn: Förberedande undersökningar utförda för vattenoch
afloppsledningsfrågan. — Filipstad: Den under 1895 påbörjade
vatten- och afloppsledningeu har under året i det närmaste fullbordats.
—
Örebro lans städer. Örebro har vattenledning med utmärkt
vatten, dessutom brunnar. Dagvattnet afledes genom allmänna afloppsledningar
och genom rännstenar af huggen granit eller fältsten.
Nya vatten- och afloppsledningar hafva under året tillkommit i olika
stadsdelar; de förra hafva ökats med omkr, 2,500 och de senare
med omkr. 2,700 meter. — I Askersund har under året vattenledningens
filtrerbassäng blifvit ombyggd af granit. —
I Nora antages den beslutade vattenledningen i närmaste framtid
blifva verklighet. För närvarande tillgodoses vattenbehofvet från en
närbelägen sjö och vattendrag samt inemot 40 brunnar i gårdarna. —
I Lindesberg hafva genom dräneringsarbeten ytterligare flere kvarter
erhållit afloppsledningar. —
Vestmanlands län. Vesterås. Enligt förste prov.-läkarens
inspektionsberättelse har vattenledningen vid flere tillfällen under
sista åren lemnat ett synnerligen obehagligt vatten, och anses till
afhjälpande häraf ännu ett filtrum nödvändigt erfordras, emedan.
då endast ett sådant finnes, vid tiden för dess skumning vattnet
måste blifva grumligt, innan sanden hunnit sätta sig. Medelförbrukningen
anslås till 66 liter för dygn och person. —
I Sala pågå undersökningar för en vattenledning, slutande på
en köätnad af 161 eller eventuelt 180 tusen kronor, om kloakledningens
fullbordande inbegripes. —
Arboga stadsfullmäktige hafva fattat beslut att utföra vattenoch
afioppsledning för beräknad kostnad af 250,000 kronor, däraf
60,000 för dräneringen.
Kopparbergs län. I Falun har utarbetadt kostnadsförslag
med detaljritningar, uppgjordt af öfveringeniör Richert, slutande på
en summa af 400,000 kronor, aflemna!» till stadsfullmäktige, men
frågan ej definitivt afgjorts. En del gator hafva på grund af
magistratens påbud försetts med stensatta rännstenar, lutningsförhållandena
reglerats och trottoarer flerestädes anordnats. — 1
Hedemora är vattenledning nu införd i de flesta gårdar och har
jämväl utsträckts till den utom staden belägna byn Tviksta. Inom
staden äro 8 offentliga vattenkastare tillgängliga. Den grusomgifna
afloppsledningen bidrager äfven till torrläggning af vattensamlingar
i jorden. I Säter finnes godt vatten i gräfda brunnar, som under
året grundligt upprensats. —
Gejleburgs län. Gefle: Såväl vatten- som dräneringsledningen
har utdragits, den förra med 1,843 meter till 4,551, den senare
med 420 meter hufvud- och 78 m. sidoledningar. Med vatten försedda
egendomar 995; brandposter 304. Medelförbrukningen af
vatten från ledningen har uppgått till 11 5"Ö liter för dygn och
person. Gatubrunnarnas antal 585, de dränerade egendomarnas,
som ökats med 56, var vid årets slut 495. — Söderhamn:
De förut omnämnda borrningarna i den s. k. Söderalaåsen hafva
visat rik tillgång på godt, något järnhaltigt vatten. Uppdrag har
lemnats åt ingeniören Richert att uppgöra ritningar och kostnadsförslag
för eventuel vattenledning. Dräneringsnätet i gatorna ökadt
till 6,632 meter, och gatubrunnarnas antal med 3 till 84. —
Hudiksvall: Vattenförhållandet såsom förut. Fullständigt kloaksystem
saknas, men från 125 gårdar finnas afloppsledningar. Under
rubriken »Tillsyn öfver dricksvatten) m. ni. meddelas från Gefle
att, sedan fortsatta undersökningar af det å Söderåsen anträffade
grundvattnet visat detta vara af god beskaffenhet och för behofvet
tillräckligt, stadsfullmäktige beslutat att ett nytt vattenledningsverk
skall förläggas till Lexvall för en beräknad kostnad
af 300,000 kr. Bakteriologisk undersökning af vattnet i ån och
vattenledningen har fortgått 2 gånger i månaden. I Söderhamn och
Hudiksvall undersökes vattnet i brunnarna tid efter annan och tillses
att brunnarna ej orenas. Vattnet i samtliga brunnar i Hudiksvall
har underkastats kemisk undersökning.
Vesternorrlands lans städer. Hernösand: Vattenledningen
ännu tillräcklig, ehuru förbrukningen alltjämt ökas. Vatten- och
afloppsledningar under året indragna i 12 gärdar. Vid norra kajen
äro dräneringsdiken nedlagda; vattenrännan från s. k. Bränneritjärnen
utvidgad och ombyggd; på Kronholmen bar gjorts utfyllning och

14 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
planering och dräneringen till Nattviken underlättats genom en stentrumma.
— Sundsvall: Vatten- och afledningsnäten hafva ökats.
Vattenkonsumtionen har uppgått till 147 liter per dag och person. —
Örnsköldsvik: Förberedande arbeten vidtagna för en beslutad
vattenledning af onikr. 200,000 kronors kostnad. Dräneringsarbeten
hafva fortsatts i Victoria-esplanaden och till under året bebyggda
tomter vid Lasarettsgatan.
Jämtlands län. Östersund: Vattenledningen har fortfarande
funktionerat till allmän belåtenhet. Vatten är numera inledt i 224
gärdar inom stadsplanen och i 10 gårdar utom densamma. Medelförbrukningen
för dag och person har varit 58 liter. Sex gårdsegare
hafva vid vite ålagts att anbringa vattentät beläggning omkring
mynningarna af de å deras gårdar befintliga slaskbruiinar. Efter
atioppsledningens fullbordan synes grundvattnet vara sänkt, hvadan
källarna numera äro torra.
Vesterbottens lans städer. I Umeå är vattentillgången fortfarande
dålig; endast från elfven och några få brunnar erhålles godt
vatten. Frågan om vattenledning under utredning. Inom den planlagda
delen af staden finnes ordentligt aflopp genom nedlagda rörledningar,
som dock blott på några få ställen stå i förbindelse med
husen. — I Skellefteå finnes, såsom förut är omnämndt, vattenledning,
som lemnar vatten i obegränsad tillgång af god beskaffenhet.
Staden är dränerad och försedd med kloakledning.
Norrbottens län. Tillgång på godt vatten finnes i Luleå och
Piteå, i hvilka städer det hemtas ur gräfda brunnar. I Luleå har
af stadsfullmäktige beslut fattats att af kompetent person begära
utredning om kostnaden för anläggande af vattenledning i sammanhang
med lemnadt uppdrag att granska ett under året uppgjordt
förslag till kloak- och afloppsledniiig för staden. I Piteå bar under
sommaren å torget genom dels stöt- dels diamantborrning vid ett
djup af 35 meter anträffats, såsom det synes, rikligt med vatten,
hvilket dock kännes något järnhaltigt. — Ytvattnet afledes i alla
städerna genom diken eller rännstenar; i Piteå afledes en del af
ytvattnet uti en genom staden gående större kanal. — Vid i Luleå
företagen undersökning af vatten från ett tiotal i olika delar af staden
belägna brunnar har en del befunnits utan anmärkning, men i en del
befanns vattnet innehålla salpetersyrlighet i förening med salpetersyra,
utan annan påvisbar orsak än förorening genom möjligen i
brunnarna inträngande ytvatten, hvilket förhållande för rättelses
vinnande påpekades. I de flesta fall var dock vattnet välsmakande
och färglöst.
B. Renhållning; aflägsnande af flytande och fast orenlighet, sopor
och affall. Afträden och deras inrättning, fähus, stall,
svinhållning m. m.
Stockholms stad. Antalet afträdeskärl har under året ökats
frän 72,190 till 73,997; antalet afträden har ökats med omkring
1.000 och våningsklosetternas med omkr. 800. Underjordiska afträden
finnas inom 175 egendomar, vattenklosetter till antal af 171,
fördelade på 16 egendomar, de flesta eller 10 inom Jakobs församling.
Undersökningar hafva egt rum angående våningsklosetternas
ventilation, äfvensom angående det satt, bvarpå afloppslediiingarna
inom hus äro anordnade särskildt angående vattenlåsens beskaffenhet
och ledningarnas ventilation; och bar i sistnämnda afseende ådagalagts
ett i hygieniskt afseende beaktansvärdt framsteg, i det att det
relativa antalet bus med ventilerade afloppsledningar på 10 år nära
tredubblats. Genom renhållningsverket hafva bortforslats omkring
624,000 afträdeskärl. Utgifterna hafva uppgått till något öfver
477,000 kronor och inkomsterna till nära 362,000 kronor. Afloppstrummorna
hafva ökats med 181 meter cirkelrunda af beton, 68 m.
ovala af huggen granit och 1,843 meter cirkelrunda af glaseradt
stengods. —
Med anledning af den öfverklagade föroreningen af Hammarbysjön
hafva undersökningar verkställts och har förste stadsläkaren
gjort framställning om förarbetens vidtagande i syfte att genom en
utefter sjöns strand anlagd samlingskanal eller annat tjenligt satt
leda kloakvattnet från angränsande delar af Södermalm till Saltsjön.
Tills vidare borde under vintertid större vakar upptagas å 9jön och
hållas öppna för luftning af det förorenade vattnet.
Stockholms lans städer. I Södertelge äro en del kloakledningar
utförda i stadsdelar, som saknat sådana. — I Vaxholm
hafva flere enskilda gårdsledningar till de allmänna kloakerna kommit
till stånd och ny upplagsplats för sopor anvisats utom staden. —
Östhammar: Vid hotellet är anskaffad en behållare af koppar på
hjulrede af lätt konstruktion för uppsamlande och bortforsling af
flytande orenlighet.
Upsala län. Upsala: Renhållningen besörjes, såsom förut är
nämndt, genom entreprenör. Alla afträden såväl inom stadsplanen
som i förstäderna äro anordnade med tunnor endast med 3 medgifna
undantag. Svinhållning är medgifven på 17 ställen i utkanterna
och i 50 gårdar i förstäderna. Antalet stall 263 och fähus 49.
Renlighet och ordning öfvervakas genom täta besök af helsopolis. —
Enköping: Afträdesämnen, sopor och hushållsaffall af fastare art
bortföras numera af gårdsegarne själfva. Alla afträden författningsenligt
ordnade. Svinhållarnes antal minskadt till 63; husen cementerade
å golf och väggar. Antalet fähus 46 och stall 47; af de
förra hafva 5 och af de senare 4 cementgolf.
Södermardands lans städer. Eskilstuna: Renhållningsentreprenör
antagen. Särskild plats utom staden för upplag af sopor och
afskräden. Beslut fattadt om anskaffande af stålplåtskärl. Lösa
gödselkistor begagnas allmänt till stallen, inga gödselstackar. —
Mariefred: Afträden och svinhus lagenliga; de flesta fähus och stall
i godt skick. — Nyköping: Bortforslingen besörjes af gårdsegarne,
men förslag är väckt om ändring härutinnan. Svinhållare 26 anmälda.
Täta tunnor eller andra lätt flyttbara karl till afträdena,
som äro försedda med täta underlag och underkastade noggrann
tillsyn. — Strengnäs: Bortforsling besörjes till största delen af
gårdsegarne, från 46 gårdar genom entreprenör.
I Torshälla och Trosa ungefär enahanda förhållande som förut.
Östergötlands län. Renhållningen i städerna besörjes på samma
satt som förut. Afträdena med undantag af några få gårdar i Linköping
inrättade enligt helsovårdsstadgan. I denna stad hafva 8
gårdsegare åtalats för försummad latrinrenhållning och i Söderköping
äfven ett par förelägganden meddelats af samma orsak. Svinhållning
bedrifves i Linköping af 12, i Norrköping af 1, i Söderköping af 5
och i Skeninge af 12 personer.
Beträffande fähus och stall omnämnas inga förändringar. I Linköping
hafva 2:ne gårdsegare åtalats och 2:ne andra vid vite ålagts
afhjälpa bristfälligheter. I Söderköping har nämnden ingripit inom
8 gårdar i anledning af olägenheter, hvilket haft rättelse till följd. —
Jönköpings lans städer. Renhållningen ombesörjes af gårdsegarne;
i Jönköping delvis af entreprenör efter aftal med en del
gårdsegare. Afträdena i allmänhet inrättade i öfverensstämmelse
med helsovårdsstadgan, åtminstone i Jönköping och Eksjö; i Grenna
arbetas fortfarande på att få dem försatta i lagligt skick. Svinhållning
är förbjuden i Jönköping; i Eksjö är den tillåten, men har
dar i år, liksom de föregående åren förbjudits, där den befunnits
vara osnygg; i Grenna har den under året förbjudits i den finare
stadsdelen, den öster om Brahegatan. Mot fähus och stall är,
enligt Helsovårdsnämndernas mening, intet att anmärka.
Kronobergs län. Vexiö: Renhållningen besörjes af husegarne.
Afträdena inom stadens reglerade område inrättade enligt Helsovårdsstadgan.
Under tiden maj—september skall latrinen blandas
med torfmull, kalk eller annat lämpligt desinfektionsmedel. Svinhållning
förbjuden inom det reglerade stadsområdet. Fähus och stall
äro utan anmärkning.
Kalmar lans städer. Afträdesämnen och sopor samt fast hushållsaffall
bortföras i alla städerna af kringboende jordbrukare genom
gårdsegarnes försorg. Med aflägsnandet af förbrukadt vatten och
annan flytande orenlighet förhålles så, att de i Kalmar dels utslås
i gatornas och gårdarnas rännstenar, dels från en del af Malmen
afledas i trummor af plank, i Oskarshamn afledas i ett dåligt byggdt
underjordiskt kanalsystem och i Borgholm dels utsläppas i rännstenar
af för det mesta huggen sten, dels afledas i ett rörsystem, dels bortföras
i tunnor. I Vestervik och Vimmerby utslås vatten af mindre
oren beskaffenhet i rännstenarna, men sådant, som kan sprida lukt,
bortföres. Nya afloppstrummor hafva under året anlagts i Oskarshamn,
åt hvilkas byggande bättre omsorg uppgifves hafva egnats.
På afträdenas försättande i lagligt skick hafva helsovårdsnämnderna

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 15
haft uppmärksamhet och vid behof gifvit varningar ocli väckt åtal.
Mycket torde dock härutinnan återstå, särskildt i Kalmar, Vestervik
och Borgholm. Svinhålluing förekommer ej i Oskarshamn, i Kalmar
endast å den på en ö belägna stadsdelen Engö och obetydligt i
förstäderna; i de öfriga städerna icke inom planlagda områdena
och i Borgholm endast vintertiden. Beträffande fähus och stall finnes
i Kalmar i alla sådana täta urinbehållare, utom dar nämnden medgifva
användandet af torfströ eller sågspån. I de öfriga städerna
hafva nämnderna verkat för förbättringar. —
Gotlands län. Visby: Under sommarmånaderna fa afträdesämnen
och dylikt bortföras endast mellan kl. 9 på aftonen och kl.
8 på morgonen. Flytande orenlighet får endast under samma tid
utslås i rännstenarna, hvarefter dessa skola sköljas med rent vatten.
Bortforslingen af den fasta spillningen sker fortfarande genom
husegarnes försorg. Beträffande afträdena äro ej att omförmäla
några andra förändringar än de, som föranledts af helsovårdsnämndens
åläggande med anledning af vid inspektion upptäckta
brister. Antalet svinhållare uppgifves till 87 mot 112 förra året,
antagligen har till minskandet bidragit den skärpta uppsikten jämte
förbudet mot svinhållning under den varmare årstiden. Vid fähus
och stallar hafva på grund af nämndens vid vite gjorda ålägganden
flere missförhållanden blifvit afhulpna. —
Blekinge län. I Karlskrona besörjes renhållningen delvis
af stadens renhållningsverk, som sedan d. 1 juli 1896 står under
drätselkammarens inseende; delvis besörjes bortforsling af enskilde.
Anmärkningar i 102 fall mot afloppsledningar med åtal i 26, i 9
fall mot afträden med åtal i 7, i 2 fall mot stall med åtal i 1 och
i 3 fall mot gödselkistor, alla åtalade. Rännstenar och afloppsledningar
hafva spolats 5 gånger under sommaren med vatten och
65 gånger med betningsvätska. — I Ronneby besörjes bortforslingen
af landtman i grannskapet, likaledes i Karlshamn; på några
ställen därstädes användas cementerade gropar för stallspillning. I
Sölvesborg skötes äfven bortforslingen af enskilda. Afträden i
författningsenligt skick, sedan åtal auställts mot 5 personer. Svinhållning
är förbjuden i alla städerna utom Sölvesborg, där dock
blott ett ringa antal finnes.
Kristianstads län. Bortforslingen ombesörjes i Kristianstad af
det 1894 bildade renhållningsbolaget, i Simrishamn af entreprenör.
Engelholm saknar ordnad afhemtning. I Kristianstad äro afträdena
inrättade med lösa, täta karl på ceinentunderlag och är användandet
af torfmull obligatoriskt. I de bada andra städerna är spannsystemet
i allmänhet infördt. Svinhålluing är alldeles förbjuden i Kristianstad
och i Simrishamn under månaderna maj—september, antalet
svinhållare därstädes 75 och i Engelholm 41. Stallgödseln förvaras i
Simrishamn i täta cementerade behållare; afhemtning ordentlig.
Malmöhus län. Malmö: Ny renhållningsstadga har under
året stadfästats. Till uppsamling af latrin få användas själfverkande
torfmullsapparater eller stålplåtskärl. Staden ansvarar för renhållningen,
som närmast öfvervakas af en renhållningsstyrelse. För
Helsingborg är ny renhållningsstadga uppgjord af nämnden och
öfverlemnad till stadsfullmäktige. — Landskrona saknar ordnadt
renhållningsväsende. I Lund ombesörjes bortforslingen af stadens
renhållningsverk. — I Ystad och i Trelleborg äro entreprenörer
antagna; några kloaker å senare stället under året nedlagda. Beträffande
afträden uppgifvas dessa i Landskrona vara i lagenligt
skick; tillsats af kalk eller torfmull föreskrifven. I Lund användas
nästan öfverallt själfverkande torfmullsklosetter. Ystad och Trelleborg:
Afträdena författningsenliga. — I Helsingborg komma vattenklosetter
alltmera i bruk. I Malmö har nämnden under vissa
villkor medgifvit vattenklosetter i ett större hotell. — Svinhållning:
I Malmö var å de områden, dar svinhållning ännu tillätes, svinhållarnas
antal 281 mot 318 förra året; i Landskrona 67, i Lund
2, i Trelleborg 29 och i Skanör med Falsterho 200. I Ystad är
denna handtering förbjuden liksom i Helsingborg och i de öfriga
större städerna inom det planlagda området. —
Hallands län. Bortforsling såsom förut genom husegarnes
omsorg. I Kungsbacka är en upplagsplats anordnad. Åtskilliga
husegare hafva erhållit varning för bristande renlighet å gårdarna.
Afträdena i alla städerna till allra största delen författningsenliga,
(undantagande dock Falkenberg, där enligt förste prov.-läkarens
inspektionsberättelse afträdena flerestädes äro i dåligt skick). I
Halmstad hafva vid allmänna läroverket och på några andra ställen
inrättats själfverkande torfmullsklosetter. Antalet svinhållare var i
Falkenberg 50, Laholm 21, i de öfriga städerna 6 å 10. — Mot
fähus och stall hafva icke gjorts anmärkningar. Den i förra berättelsen
omnämnda i centrum af staden Varberg belägna författningsvidriga
gödselgropen har nu blifvit igenfylld, sedan egarens
besvär öfver helsovårdsnämndens beslut af Kongl. Maj:t ogillats.
Göteborgs stad. Renhållningsstyrelsen, som på ett utmärkt
satt ombesörjer renhållningen har under året med sin verksamhet
omfattat 2,585 egendomar, och har latrinuppsamling och tillblandning
skett såsom i föregående berättelser omnämnts. Från 3,041
af 3,433 inom staden belägna egendomar funnos underjordiska afloppsledningar.
Göteborgs och Bohus län. Uddevalla. Flytande orenlighet
aflägsnas genom kloakledningar till elfven. I gårdarna finnas nämligen
slaskbrunnar — inalles 326 —, som utmynna i allmänna
kloaknätet med undantag af de närmast elfven, som gå direkt dit.
Anordningarna enahanda som förut. — Strömstad: På hvarje
gård finnas 1 eller 2 slasktumior för slaskvatten och hushållsatfall,
som under tiden 15 maj—1 oktober nattetid bortköres af härför
på stadens bekostnad anställde körare. Alla afträden försedda med
karl enligt tunnsystemet på vattentäta underlag. Latrinen blandas
med torfströ och bortföres regelbundet af entreprenör. Fähus och
stall ordnade enligt stadgan, men ännu icke svinhusen. Daglig tillsyn
af helsopolisen — svinhållare 21. — Marstrand: Kloakledning
för flytande orenlighet. Daglig vattenspolning af de rännstenar,
som leda spillvatten från de få gårdar, som sakna underjordisk
ledning. — Det gamla pråmsystemet för bortforsling af latrin och
sopor är fortfarande tillfredsställande. Pråmar afgå hvarje morgon.
Alla afträdes- och sopkärl författningsenliga, stående på vattentätt
underlag. Svinhällning förbjuden. —
Kungelf. Dag- och spillvatten samt flytande orenlighet aflägsnas
genom rörledning dels till Nordre elf, dels till ett öppet
men med stenplattor bottenbelagdt muradt dike.
Afträdena inrättade efter tunnsystemet, alla med cementerade
underlag. Soporna samlas i täta lårar, som äro täckta och bortföras
liksom latrin och spillning dels af gårdsegarne dels af entreprenör;
50 svinhållare, alla stior försedda med cementgolf. Stall
och ladugård å nästan alla tomter. Å flera ställen hafva gödselbehållarna
blifvit försedda med cementbotten.
Elfsborgs lans städer. I Venersborg finnes faststäld renhållningsstadga.
Bortforsling, i allmänhet genom af nämnden antagen
entreprenör, skall ske sommartiden hvar, vintertiden hvar
annan vecka, delvis besörjes den af husegare. — Samma förhållanden
i Alingsås, dar 2 personer åtalats för bristande renhållning. I
Borås besörjes renhållningen af tomtegarne. Afträdena äro lagenligt
inrättade i alla städerna; i Alingsås finnas ännu kvar några
fa Ceres-mullklosetter. Svinhållning förbjuden inom stadsplanen i
Venersborg, Alingsås och Åmål, utöfvas i Borås af 49 och i Ulricehamn
af 10 personer. Fähus och stall uppgifvas vara författningsenliga
eller åtminstone ej förorsaka några olägenheter. I Venersborg
finnas särskilda föreskrifter angående deras skötsel; i Alingsås hafva
de under året betydligt förbättrats.
Skaraborgs län. I ingen af städerna är bortforslingen kommunalt
ordnad; endast i Mariestad finnes entreprenör, som från ett
stort antal gårdar afhemtar afträdesämnen m. m. I allmänhet äro
afträdena numera lagenligt ordnade; de flesta undantagen härifrån
fortfarande i Lidköping, där murade stenkistor och lårar ännu
finnas på många ställen. I Mariestad, Sköfde och Falköping finnas
fullständiga kloakledningar för bortledande af flytande orenlighet, i
Lidköping och Hjo här och där afloppstrummor. Svinhållningen
tämligen obetydlig och tillåten endast i vissa stadsdelar och under
viss tid, men i Lidköping bedrifves fortfarande svinuppfödning
i stor skala. Svinhus äfvensom fähus och stall äro flerestädes ej
i öfverensstämmelse med helsovårdsstadgans fordringar.
Vermlands lans städer. I Karlstad har renhållningsbolaget
äfven detta år erhållit 600 kr. bidrag från stadskassan. Antalet
afträden utom boningshus 1,038, inom boningshus 172 klosetter. Fähusens
antal 41, stallens 92 och svinhusens 23. — Kristinehamn:

16 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
Samtliga afträden skola före den 1 juli 1897 vara försedda med
lätt flyttbara karl på täta underlag. — Filipstad: De afträden,
som icke varit försedda med karl, hafva försatts uti lagenligt skick.
Svinhållare 13.
Örebro län. Örebro: Bortforslingen besörjes dels af ett bolag
dels af enskilde jordbrukare. Renhållningsstadga utarbetad, men ännu
icke af stadsfullmäktige godkänd. Ingen svinhållning inom stadsplanen,
uti kelsovårdsområdets utkanter 31 svinhus. Inom staden finnas
309 stallar och 77 ladugårdar. Af nämnden hafva 49 personer
anmälts för försummad renhållning och 27 bland dem åtalats och
bötfällts med tillhopa 299 kronor. — I Askersund bortledes flytande
orenlighet genom en tämligen utgrenad afloppsledning af glaserade
lerrör. Förbättringar af den allmänna renhållningen förestående,
så snart förslaget till ordningsföreskrifter enligt § 24 af
Helsovårdsstadgan hunnit stadfästas. Nora: Flytande orenlighet
uppsamlas i gårdarnas slaskbrunnar, som utmynna i det allmänna
dräneringsnätet i gatorna. Författningsenliga afträden. I alla gårdar
finnas cementerade gödselkammare. Fast orenlighet bortföres 1 å 2
gånger i veckan. — Lindesberg: I hvarje gård finnes slasktunna
och på de flesta soplår. Svinhus, fähus och stall uppgifvas vara
försedda med täta golf.
Vestmanlands län. Vesterås: Utgifterna för stadens renhållningsverk
hafva utgjort nära 14,500 kronor och inkomsterna nära
7,900, dock med ett kvarliggande lager till ett värde af något öfver
3,000. — Sala bar antagit en entreprenör, som mot ersättning af
300 kr. för år efter viss taxa skall inom 24 timmar efter anmälan
bortforsla orenlighet till upplagsplats utom staden. Gårdsegare skola
vid 5 kronors vite inom 24 tim. efterkomma tillsyningsmannens tillsägelse
om orenlighets bortförande från afträde, gödselkista etc.
Åläggande att ombygga afträden enligt hälsovårdsstadgans föreskrifter
hafva i Sala meddelats 33 gårdsegare. Plåtkärl af Stockholmsmodell
införas efter hand. För 5 ladugårdar hafva föreskrifvits cementgolf
och afloppsledning. — I Köping behöfver afträdesrenhållningen bättre
ordnas. — I Arboga gör renhållningsbolaget årliga förluster, så att
bolaget mast hos stadsfullmäktige begära antingen att staden öfvertager
renhållningsverket eller lemnar bolaget ett årligt bidrag af
1,000 kronor.
I Vesterås har svinhållning varit medgifven på 7 ställen inom
stadsplanen och 12 ställen på Norrmalm.
Kopparbergs län. Falun: Stadga för gårdarnas renhållning
finnes sedan 1893 och under året har fastställts den i förra berättelsen
omförmälda stadga angående afstjälpningsplatser, hvarföre
dylika platser anordnats och kungjorts. Helsopolisen har i Falun
anmält 311 fall af brister i renhållningen och hos allmänna polisen
till åtal anmält 18 fall. — Hedemora: Renhållningen kontrolleras
af helsopolisen genom månatliga besiktningar. Afträdesämnen ni. m.
bortföras från gårdarna en gång i månaden och under augusti—
september 2 gånger. Flytande orenlighet, som ej afföres i kloakledningar,
bortforslas medelst en staden tillhörig stjälptunna af
stålplåt. — Säter: Tillsyn öfvas af nämnd och polis, att bortforsling
sker på för sundhet och snygghet lämpligt satt.
Afträdena i Falun hafva nu, sedan prejudikat vunnits genom
dom i högsta instans, blifvit förändrade i öfverensstämmelse med
helsovårdsstadgan. Flere giirdsegares framställning om befrielse från
skyldigheten att under den kallare årstiden begagna tunnor under
afträde, bar af nämnden afslagits. — Svinhållning förekommer i alla
tre städerna; i Falun äro 126 svinhållare. — För öfrigt liknande
uppgifter med förut.
Gefleborgs län. G ef le: Det i förra berättelsen nämnda förslag
om eget renhållningsverk för staden ännu ej afgjordt. Entreprenören
bar under året besörjt bortforsling af latrin och sopor från omkr.
400 gårdar. Tillsynen öfver renhållning och bortforsling bar föranledt
1,643 anmärkningar och 13 åtal. Uti 35 egendomar hafva
anmärkningar gjorts mot bristfälliga afträden och felen i 27 fall
rättats efter tillsägelse, men i 8 först efter föreläggande af vite.
Af 144 ej författningsenliga afträden komma 129 på stadsdelen
Strömsbro. Af 292 stallar hafva 39 otäta underlag, däraf 34 inom
Strömsbro. Fähusens antal 134; alla inom 6:te kvarteret (— Strömsbro)
belägna eller 83 hafva gödselgropar och sakna afledning, 81 sakna
täta underlag, 13 ligga för nära gata. Äfven beträffande svinhusen
äro samtliga inom Strömsbro belägna i saknad af lagenliga underlag;
i öfriga kvarter äro de försedda med golf af cement. A afstjälpningsplatsen
vid Skogmur har ett större dike gräfts för regnvattens
afledande. — I.Söderhamn anmälas enahanda förhållanden som förra
året. Förelägganden hafva i några fall behöft göras för otäta golf
och gödselkistor samt för bristande afioppsledningar i fähus och stall.
Hudiksvall: Af stadens 446 gårdar hafva 54 olagliga afträden,
i flere fall beroende på tillåtelse af byggnadsnämnden utan helsovårdsnämndens
medgifvande; af dessa 54 gårdsegare äro 11 förelagda att
till sommaren 1897 inrätta afträden och spillningsrum lagenligt.
Under året hafva 12 afträden försatts i laga skick. Svinhållarne 68,
af hvilka 53 hafva författningsenliga svinhus; de öfriga 15 husen
lemna mycket öfrigt att önska och hafva flere gånger varit föremål
för nämndens uppmärksamhet.
Vesternorrlands län. Hernösand: Tunnsystemet genomfördt
likasom i de öfriga städerna. Tömningen, som besörjes af gårdsegarne,
öfvervakas af helsopolisen. — Sundsvall: Renhållningsverket har
bortforslat nära 18,000 latrinkärl, omkr. 13,000 soptunnor, nära
2,400 lass gatsopor; delvis skötes renhållningen af gårdsegarne själfva.
Vattenklosetterna ökade till 62. Af 107 anmärkningar mot renhållningen
hafva 25 föranledt åtal. Svinhållningen i aftagande i Hernösand,
förekommer endast undantagsvis i Örnsköldsvik; i Sundsvall
äro anmälda 169 svinkreatur. — I Sundsvall finnas 94 fähus, 146
stall, 53 gödselkamrar med cementgolf samt 70 gödselkistor. Ett
karantänsstall för importerade djur har af Sundsvalls Ångfartygsaktiebolag
blifvit uppbyggdt, afsynadt och godkändt.
'Jämtlands län. Östersund: Beträffande renhållningen hafva
i 220 fall förekommit anmärkningar, hvaraf 12 föranledt åtal och
böter. En gårdsegare har åtalats och bötfällts, emedan han i afträdet
i stället för tunnor användt en stor gödsellår. Flera förelägganden
hafva vid vite blifvit gjorda i anledning af vid fähus och stall rådande
missförhållanden. Däremot har svinhållningen icke under redovisningsåret
gifvit anledning till någon rapport om åtal.
Vesterbottens län. Bortforsling sker fortfarande genom husgearnes
försorg; afträdena inrättade med tunnor och i Umeå en del med
klosetter. Antalet svinhållare i Umeå 42 och i Skellefteå 16; ingen
anmärkning mot svinhusen. Fähus och stall uppgifvas vara författningsenliga.
Norrbottens lans städer. Renhållningen ombesörjes fortfarande
af gårdsegarne; afträdena anordnade enligt tunnsystemet. I Luleå
hafva 23 personer åtalats för bristande renhållning och 19 af dem
dömts till böter, växlande emellan 5 och 15 kronor. Dessutom hafva
36 gårdsegare i forstaden Bergviken vid 25 kronors vite blifvit
förelagde att i enlighet med helsovårdsstadgan inrätta sina afträden
samt anskaffa lämpliga uppsamliugskärl för hushållsaffall och sopor.
Tre husegare inom staden hafva erhållit samma förelägganden. Svinhållare
34. — Från Piteå och Haparanda meddelas i hufvudsak
enahanda uppgifter som förut. Torfströ och karbolkalk användes
under sommaren i Piteå. I alla tre städerna uppgifvas fähus och
stall i allmänhet vara i öfverensstämmelse med helsovårdsstadgan.
C. Begrafningsplatser.
Stockholms stad. Ingen åtgärd från Helsovårdsnämndens sida
påkallad.
Stockholms län. Öregrunds helsovårdsnämnd har gatt i författning
om den nya kyrkogårdens afvägning i och för dess dränerande.
Jönköpings län. Grenna: Den nya förut mycket vattensjuka
kyrkogården är numera, efter under föregående år skedd grundlig
dränering, torrlagd och planterad med parkträd. Den gamla invid
kyrkan belägna kyrkogården bar under året dränerats, för att hålla
den nya kyrkobyggnadens grund fri från fukt.
Blekinge län. Karlskrona: Allmänna begrafningsplatsen och
Mosaiska kyrkogården i Vämmö och Kronans begrafningsplats å Aspö
äro i användning. Dessutom finnas följande under året icke begagnade
näml. Fredrikskyrkogården och Tyska kyrkogården, bada
inom staden, samt kolerakyrkogården å Saltö och kyrkogården vid
Ty skbry ggarebergen.

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 17
Göteborgs stad. Från kolerabegrafningsplatsen i Kommendantsängen
hafva afschaktats 2,221 kub.-meter jord samt 433 likkistor
uppgräfts och borttransporterats.
Göteborgs och Bohus län. Uddevalla: Ny kyrkogård anordnas
i Ramneröd och var densamma afsedd att tagas i bruk med
ingången af år 1897, men blir antagligen ej färdig förr än 1898.
Den är belägen omkring 1,000 meter norr om staden och hela
kyrkogårdsplanen omfattar minst 5 hektar. Till en början utläggas
endast omkring 2 hektar, hvars anordnande beräknas kräfva 10,000
kronor. — Kungclf: Tvenne begrafningsplatser finnas, bada rymliga,
men bristfällig dränering och mycket lerhaltig jordmån göra
den invid staden belägna mindre lämplig.
Elfsborgs län. I Åmål har beslut fattats om inrättande af
en ny begrafningsplats, enär den gamla är för trång.
Skaraborgs län. Från Skara anmärkes kyrkogårdens otillräckliga
dränering och dåliga jordmån (lera).
Örebro län. Örebro: De tvenne begrafningsplatserna för staden
anses numera otillräckliga, hvarför förslag till en ny rymligare
kyrkogård är uppgjordt och väntar på kyrkostämmans profning. —
Lindesberg bar tvenne begrafningsplatser, men mycket lerhaltig
jordmån gör den ena af dem mindre lämplig till allmän begrafningsplats;
den användes uteslutande till familjegrafvar.
Vestmanlands län. I Köping är mark inköpt till ny begrafningsplats
ett stycke från staden och kommer inom kort att för
ändamålet anordnas. De öfriga städerna ega nya goda begrafningsplatser.
Dräneringen af Vesterås nya kyrkogård uppgifves hafva
lidit skada genom i närheten pågående byggnadsföretag.
Gejleborgs ban. Gefle: I den s. k. Boulognerskogen invid
stadens begrafningsplats bar af staden uppförts ett nytt prydligt och
ändamålsenligt bårhus, i hvilket jemväl anordnats lokal till förvarande
af lik efter i smittosam sjukdom aflidne personer. —
Söderhamn har två begrafningsplatser med godt utrymme. Den
äldre begrafningsplatsens läge omedelbart intill den egentliga staden
måste dock anses mindre lämpligt.
Vesterbottens län. Umeå begrafningsplats är belägen i vestra
stadsdelen omkr. 100 meter från stadens planlagda område.
Skellefteå: Begrafningsplatsen är gemensam för staden och
den stora landsförsamlingen. Den gamla kyrkogården är nu utdömd.
En ny sådan skall anläggas i närheten af kyrkan på en sandås
vid Skellefte elf.
D. Bostäder, luftvexling.
Stockholms stad. Byggnadsverksamheten, som redan 1895 befann
sig i starkt tilltagande, stegrades 189G högst betydligt. Byggnadsnämnden
afsynade nämligen då sammanlagdt 123 nya boningshus
med 4,047 rum och 1,634 kök, under det att 828 rum med 249 kök
rifvits. Lifligaste verksamheten på Östermalm och därnäst i Maria.
Klagomål öfver osunda bostäder hafva varit jämförelsevis få, endast i
två fall skriftligt anmälda hos nämnden. At beredningsutskottet bar uppdragits
att utreda förhållandena med arbetarebostäderna i Stockholm,
för hvilket ändamål 5,000 kronor ställts till dess förfogande. Helsovårdsnämnden
har haft tillfälle att granska ritningar till och afgifva
yttrande öfver luftvexlings- och andra sanitärt viktiga inredningsfrågor
beträffande en del till allmänna ändamål afsedda nybyggnader,
såsom folkskolehus på Östermalm, flickskolehus, samlingssal, sportbyggnad.
Med anledning af det af Riksdagen höjda anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom och föreskrifna villkor för delaktighet
af detta anslag hafva upplysningar i fråga om storleken
och beskaffenheten af de använda lokalerna jämte hälsovårdsnämndens
däröfver afgifua intyg meddelats och utfärdats för 9 dylika skolor,
hvilkas lokaler på ett undantag när ansågos i sanitärt hänseende
tillfredsställande.
Stockholms lans städer. Endast från Östhammar förekommer
ett meddelande, nämligen att helsovårdsnämnden därstädes gatt i
författning om åtgärder till afhjälpande af den bristfälliga luftvexlingen
i Frälsningsarméns lokal.
Från Upsala, Södermanlands och Östergötlands län meddelas
liknande uppgifter som förra året. I Vadstena säges någon bostadsbrist,
åtminstone för en del af arbetarebefolkningen, vara rådande.
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1896.
men genom pågående nybyggnader snart kunna blifva afhjälpt. I
Motala äro många bostäder mindre goda i afseende å rymlighet
och luftvexling.
Jönköpings län. I Jönköping är den fattigare befolkningen
trångbodd, men på grund af rådande bostadsbrist har nämnden ej
kunnat afhjälpa missförhållandena i detta hänseende. 1 Eksjö bar
en husegare ålagts att förbättra eldstäderna i 2:ne rum, så framt
dessa fortfarande skola användas till boningsrum, och fattigvårdsstyrelsen
ålagts att förbättra luftvexlingen i stadens arbetshem.
I Grenna nyuppförda kyrka är särdeles god ventilation.
Gotlands län. Visby: Komministers- och klockareboställena
hafva under året blifvit på grund af fukt förklarade helsovadliga,
hvadan kommunen beslutat att ombygga desamma.
Blekinge län. Karlskrona: Nämnden bar i 10 fall påbjudit
utrymning af lägenheter, intilldess de blifvit iständsatta och godkända.
— Frän Karlshamn anmäles brist på arbetarebostäder,
hvarföre en del mindre tjenliga sådana mast tolereras.
Malmöhus län. Malmö: Tre källarlägenheter, som pröfvats
vara af helsovådlig beskaffenhet, fä ej för sitt ändamål begagnas.
förr än behöfliga förändringar vidtagits. Under året hafva 30 nya
byggnader uppförts om tillsammans 801 rum och 339 kök. En
husvärd bötfälld, emedan ban lätit hyresgäster inflytta i och bebo
af helsovårdsnämnden förbjudna lägenheter.
I Landskrona hafva under aret åtskilliga nya byggnader uppförts,
hvadan arbetarnes behof af snygga bostäder nu anses tillfredsställda
I Trelleborg bar en helsovådlig lägenhet utrymts.
Hallands län. I Halmstad äro ganska ofta större familjer
af den fattigare befolkningen inhysta i smä och osunda lägenheter.
Förbud har utfärdats mot uthyrande af källarvåningar till bostäder.
I Varberg, där anmärkningar gjorts mot missförhållanden i fattighuset,
där för stort antal personer inrymts i samma rum, bar beslut
fattats om byggande af nytt fattighus. I Kungsbacka hafva rummen
höjts och bättre ventilation anbringats i hotellet.
Göteborgs stad. Anmärkta bristfälligheter i 10 fall hafva afhjälpts
efter anmaning af helsopolisen; en bostadslägenhet bar blifvit
utrymd och 4 husegare hafva varit inkallade inför nämnden.
Elfsborgs län I Borås hafva några få helsovådliga bostäder
anträffats, och bar helsovårdsnämnden lemnat vederbörande husegare
nödiga föreskrifter för missförhållandenas afhjälpande. Angående
luftvexling anmärkes endast att elementarskolan för flickor i Alingsås
saknar veutilationsinrättning.
Skaraborgs län. Den i Mariestad radande bostadsbristen
anses snart upphöra till följd af pågående nybyggnad. Luftvexlingen
uppgifves vara dålig i goodtemplarelokalen och missionshuset. Från
Skara uppgifves ventilationen i samband med centraluppvärmning
i skolorna vara otillfredsställande, hvarföre ventilation genom fönster
och dörrar mast användas äfven under pågående lektioner.
Örebro län. Örebro: Öfverbefolkning förekommer i en del
arbetarebostäder. Nämnden har låtit utrymma 20 bostäder, som
ansetts helsovådliga, intill dess nödiga och godkända förbättringar
vidtagits. Flere personer hafva anmälts och uppkallats för nämnden
i anledning af bostäder i jordvåningar. I Askersund bar nämndens
ingripande påkallats beträffande en öfverbefolkad och helsovådlig
bostadslägenhet.
Vestmanlands län: Vesterås. Genom den hastiga utveckling
några industriella företag vunnit och därmed följande inflyttning af
arbetare till staden, har en icke obetydlig bostadsbrist, isynnerhet
för arbetsklassen, uppkommit. Under sädana förhållanden måste
en del till beboende mindre lämpliga bostäder tillgripas eller fortfarande
användas, utan att helsovårdsnämnden för närvarande kan
ingripa däremot.
.Kopparbergs län. Helsovadliga bostäder rinnas visserligen där
och hvar, men ej i sådan grad, att helsovårdsnämnderna funnit sig
föranlåtna att i detta hänseende under året vidtaga några särskilda
åtgärder. Öfverbefolkning kan knappast anses vara för handen.
I afseende på luftvexling i rum, där större antal människor samlas,
tinnes ingenting anfördt.
Gejleborgs län. I Gefle hafva 21 husegare erhållit vitesförbud
mot uthyrande af källarlägenheter till bostäder. En gårdsegare jämlikt
§ 13 helsovårdsstadgan ålagd att inom viss tid försätta bostads-
3

18 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
lägenheterna inom hans egendom i beboeligt skick. Efter gjord
framställning har nämnden besiktigat ventilationsanordningarna inom
högre flickskolan och lyceum. A tillsyningsbyraii hafva under året
11 anmälningar gjorts om osunda bostäder, af hvilka 1 på grund
af fuktighet, 5 till följd af söndriga eller tilltäppta dräneringar,
1 för otillräcklig ventilation, 3 på grund af dålig golffyllning och 1
med anledning af giftiga tapeter. Alla dessa felaktigheter hafva afhjälpts
efter uppmaning af tillsyningsinännen, föreläggande af förste
stadsläkaren eller af nämnden. Källarrummen utgöra inalles 139,
fördelade på 74 egendomar.
Vesternorrlands län. Ilernösand: Nämnden bar förbjudit
uthyrande af trenne lägenheter såsom olämpliga till bostäder. —
Sundsvall; De till bostäder afsedda gårdarnas antal bar minskats
sedan 1805 frän 834 till 827; nybyggts hafva 1 trähus och 5 stenhus;
113 provisoriska trähus hafva rifvits.
Jämtlands län. Östersund: Efter anmälan af helsopolis om
flere hygieniska missförhållanden i en illa känd gård anmodades
stadstiskalen att vidtaga de åtgärder för berörda missförhållandens
förbättrande, som kunde låta sig göra.
Norrbottens län. I Luleå hafva 3 bostadslägenheter såsom
helsovådliga ej fatt uthyras. — I Piteå tinnes tillräckligt antal bostäder,
sedan sådana afsedda för arbetare blifvit uppförda ä lägenheten
Strömsborg. Haparanda: A allmänna läroverket hafva i alla
lärosalarna under golfven inlagts lufttrummor af zinkplåt, som utifrån
leda luft bakom kakelugnarna för att uppvärmas och utmynna närmare
taket. Större ventiler hafva dessutom anbragts i kakelugnarna.
E. Tillsyn öfver födoämnen.
Stockholms stad. De fall, hvari af helsopolisen födoämnen
anhållits för att besiktigas af nämndens veterinärer, hafva uppgått till
omkring 4,500; endast i 2 fall hafva omständigheterna föranledt
åtal mot utprånglaro af helsovådliga varor. Bland de köttbesiktningen
rörande frågor, som varit föremål för särskild profning af
nämnden, omnämnes behofvet af skärpt kontroll öfver det från utlandet
till hufvudstaden införda, vanligen saltade hästköttet, enär
sådant under namn af :Hamburgerkött» hitförts sedan 10 å 15 år
frän Danmark, England och Amerika, men vid flere tillfällen meddelanden
ingått från England att ifrågavarande hästkött härrörde
från sjuka eller själfdöda djur. Fall af köttförgiftning hos människor
efter förtärande af kalfkött hafva äfven under aret anmälts. För
undersökning på trikiner bar inlemnats ett ökadt antal föremål,
uppgående till 75,282, hos hvilka trikiner anträffats i 47 hela svinkroppar
och i 2 mindre stycken svenskt och 2 mindre stycken
amerikanskt fläsk, utgörande procenten trikinhaltig svensk vara 0'07
och amerikansk O 1 -'. Den vanligaste sjukliga förändringen hos svinkropparna
var tuberkulos, i procent utgörande 4's. Genom upprepade
inspektioner vid de utom tullarna belägna slakterier och korffabriker
hafva stadsveterinärerna med biträde af tillsyningsman vid
belsopolisen sökt öfvervaka dessa lokaler och den vid dem utöfvade
handtering.
Tillstånd bar meddelats för 15 nya mjölkförsäljningsställen.
Antalet mjökbiitiker inalles 1,061.
Städerna i länet. I Xorrtelge bar en slakteriidkare bötfällts
tor bristande renlighet i slaktbodeu, och i Östhammar 4 beslag
gjorts a belsuvadligt kött, som sedan oskadliggjorts.
( T j>xala län. Upsala: Mjölkkontroll omfattande 200 prof har
visat mycket olika fetthalt hos olika prof af samma mjölksort, t. ex.
for oskummad mjölk mellan 4v> och 2'7 "•,. A köttbesiktningsbyrån
hafva bland 199 undersökta fall varan i 171 befunnits onjutbar.
I Enköping besiktigas och stämplas allt torgfördt fläsk å
trikiubyrän. Ofriga torgförda matvaror besiktigas af tillsyningsmanrieu
med tillhjälp af stadsvetcrinären. Alla slakterier besiktigas
hvarje tisdag och fredag.
Södermanlands lans städer. Tillsyn öfver torgförda födoämnen
utöfvas af veterinärer, helsopolis eller tillsyningsman.
Jönköpings län. Jönköping: En ny kött- och fläskbesiktningsbyrå
har blifvit inrättad och till föreståndare erhållit den under
året tillsatte stadsveterinären. Denne jämte helsopolisen skall hålla
tillsyn öfver födoämnen af alla slag, veterinären äfven öfver ställen
dar födoämnen försäljas, slakterier, korffabriker och andra dylika
anläggningar. I G ren na bar hälsovårdsnämnden fatt i uppdrag att
utreda frågan ang. inom stadsfullmäktige väckt förslag om inrättande
af en köttbesiktningsbyrå.
Kalmar lans städer. Tillsyn utöfvas såsom i förra årets berättelse
nämnts. I Kalmar hafva otjenliga födoämnen beslagtagits
och oskadliggjorts i 76 fall, i Vestervik i 2 och kasserats i 2,
i Borgholm kasserats i 6 fall.
Gotlands län. Visby: Länsveterinären bar i likhet med föregående
år haft hand om besiktningen af saluhållna animala födoämnen,
därvid biträdd af en polis. Denna kontroll har under året
föranledt saluförbud för köttet af 4 nötkreatur, 4 kalfvar, 5 får
och åtskilliga partier strömming.
Blekinge län. Karlskrona: Trikinundersökningarna hafva
omfattat 3.179 hela, 2,038 halfva och 1,771 mindre stycken: och
hafva trikiner anträffats i 5 hela och 10 mindre stycken. Af annan
orsak hafva 111 svinkött förklarats otjenliga till människoföda. Flere
partier andra köttvaror jämväl kasserade. Af 45 anhållna partier
hafva 5 föranledt åtal. Af 383 mjölkprofningar hafva 6 visat förfalskning.
I 33 fall åtal för orena mjölktransportkärl. I Ronneby
hafva trikiner anträffats 3 gånger i amerikanskt fläsk; i Karlshamn
1 gång i en hel svinkropp bland undersökta 159 hela och 1,646 halfva.
Kristianstads län. Kristianstad: Trikinfall 34 bland undersökta
2,899 hela, 423 halfva och 229 stycken svenska fläsk. En del
köttvaror kasserade.
Malmöhus län. Malmö: A platser där matvaror förarbetas
till födoämnen eller utbjudas till salu, hafva i 32 fall gjorts anmärkningar.
I de angränsande socknarna hafva äfven inspektioner
verkställts. Trikiner hafva anträffats i 3 fall, dynt i 9 och esomoftast
scolices till ^Taenia marginata», tuberkulösa förändringar i
96 fall blott, antagligen emedan slaktarne ofta veta att på förhand
bortskära vissa sjukliga delar. Ett stort antal utbjudna matvaror
kasserade. För hållande till salu af skämda födoämnen hafva 12
personer blifvit bötfällda. Af omkr. 300 mjölkprof visade sig i
medeltal fetthalten hos oskummad mjölk vara 3'ie, och hos skummad
0'2o ';'

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 19
landsförsamling »för slakterier och yrkesmässig tillredning af köttvaror
samt matvaruhandeb. Otjenliga födoämnen i 29 poster oskadliggjorda.
I Filipstad har golfvet i ett slakteri omlagts. Egaren
af en korffabrik vid vite förbjuden att därstädes tillåta »bykning
af kläder».
Örebro län. Örebro: Större eller mindre köttpartier hafva
15 gånger såsom otjenliga till föda tagits i beslag och på egarcns
bekostnad oskadliggjorts. En del i källarvåningar befintliga mjölkhandelslokaler
hafva utdömts. I Askersund utöfvas kontrollen
af veterinär. Förslag bar under året uppgjorts till stadga för
matvaruhandelns ordnande, hvilket förslag är under profning af
K. Befh:de.
Vestmanlands län. Tillsynen utöfvas, såsom i förra årets
berättelse anförts, i alla städerna af veterinär. Den i Köping bar
mot 450 kronor per år uppsikten öfver all matvaruhandel. — Åtskilliga
beslag och kasseringar af diverse köttvaror omförmälas från
Vesterås och Köping.
Kopparbergs län. I Falun hafva bland annat 1,960 kilogr.
i förruttnelse stadd ost tagits i beslag och oskadliggjorts. I Hedemora
är obligatorisk besiktning af till salu hållet svinkött fortfarande
gällande. Kontroll och tillsyn i öfrigt utöfvas af sundhetspolisen.
Gefleborgs län. Gefle: Mjölkkontrollen fortsatt, fetthalten
bestämd medelst laktokrit. Medelfetthalten har varit å oskummad
mjölk 3i %, å vanlig skummjölk 0'7 och å grädda 21 % Matvarukontrollen
har fortgått enligt samma plan som förut, och hafva
1,806 fall af odugliga födoämnen blifvit tagna i beslag och oskadliggjorda.
De beslagtagna varorna hafva i de flesta fall utgjorts
af inelfvor, mest lefver och lungor; kassationsorsaken har i ett
mycket stort antal fall varit tuberkelsjukdom; varornas ursprungsort
har synnerligen ofta varit stadens närmaste omgifningar, och hafva
de kasserade födoämnena i största antalet fall påträffats i själfva
slakterierna. Från Söderhamn och Hudiksvall föreligga enahanda
uppgifter som förra året.
V esternorrlands län. I Hernösand hafva förekommit 226
beslag å födoämnen, hvarjämte ett större parti till staden anländ
ost oskadliggjorts. I Sundsvall hafva anmärkningar gjorts i 22
fall, 1 åtal. Vid trikinundersökningarna har i ingendera staden,
bland 181 partier i Hernösand och 3,653 i Sundsvall, förekommit
något fall af dynt eller trikiner. I ett fall bar åtal gjorts, emedan
mjölk förfalskats genom vattenutspädning (Sundsvall).
Jämtlands län. Östersund: A skämda eller på annat satt
odugliga matvaror 29 beslag gjorda. I slakterier och korffabriker
har tillsyningsmannen gjort flitiga besök, därvid anmärkningar förekommit
10 gånger. En korftillverkare har ålagts iakttaga renlighet
och anordna ventil i lokalen.
Vesterbottens län. Ingen kontroll säges utöfvas hvarken i
Umeå eller i Skellefteå.
F. Fabriker, näringar och upplag; olägenheter däraf.
Stockholms stad. Nämnden har afgifvit infordradt utlåtande
i anledning af besvär, som hos K. Maj:t anförts öfver nämndens af
Öfverståth.-ämbetet fastställda beslut rörande sanitära missförhållanden
vid en färg- och fernissfabrik vid Jungfrugatan. Inom en annan
fernissfabrik vid Grefgatan hafva vidtagits anordningar för afledning
af illaluktande gaser. En del af Sillupplagen vid Strandvägen
hafva flyttats till andra platser, så att endast 3 finnas kvar, men
yrkanden äro framställda äfven om dessas bortflyttan.de. — Beträffande
minderåriges användande i arbete vid fabrik m. in. liar
visat sig att på tillsammans 165 arbetsställen användes 1,57-1
minderåriga arbetare, däraf 117 under 14 år, samt att på en del,
hufvudsakligen större, arbetsställen föreskrifna intyg saknades, att
på 2 ställen don stadgade arbetstiden i betydlig mån öfverskridits
och att på 2 ställen minderåriga anväudts till nattarbete.
Upsala län. Från Upsala anföres, att vid en fabrik för tillverkning
af velocipedgummiringar under året inträffat flera sjukdomsfall,
däraf 3 med dödlig utgång. Sjukdomstecknen, som utgjordes
af blödningar i huden och i 2 fall från underlifvet, allmän
afmattning och stark blodbrist, tydde pa någon slags förgiftning
och i första hand misstänktes det använda materialet — benzol och
kautschuk, hvarföre detta underkastades kemisk undersökning, men
utan att någon giftförorening upptäcktes. För lokalens besiktning
tillkallades yrkesinspektören. Benzolen utbyttes mot annan af renare
beskaffenhet, ventilationen förbättrades, arbetstiden inskränktes och
den kvinnliga arbetspersonalen ersattes med manlig. Därefter förspordes
ej vidare ölägenheter af arbetet.
Södermanlands län. Eskilstuna: En mängd fabriker hufvudsakligen
inom järnmanufakturen. An tat arbetare mellan 12 och 14
år 45 och mellan 14 och 18 år 213. •— I Nyköping: Inalles
24 fabriker och upplag; minderåriga arbetare resp. 20 och 94. —
Hvarken från dessa eller öfriga städer hafva några ölägenheter
anmärkts.
Östergötlands län. Norrköping har ett stort antal fabriker,
de fleste för textilindustri. Inga upplag af helsovådlig beskaffenhet.
Antalet minderåriga arbetare resp. 106 och 986. I öfriga städer
ingen betydligare fabriksverksamhet.
Jönköpings län. Jönköping. De förnämsta fabrikerna äro
tändsticksfabrikerna och Munksjö pappersbruk. Några ölägenheter
hafva icke anmälts. Minderåriga arbetare: 21 mellan 12 oeli 14
år och 439 mellan 14 och 18 år.
Kronobergs län. Vexiö: Inom staden finnes blott en fabrik,
nämligen Warrens tändsticksfabrik, af hvilken ingen olägenhet försports.
Arbetstid 6 f, m. till 7 e. m. med 1 timmes middagsrast
och kortare raster för- och eftermiddag. Minderårige arbetare af
12 till 14 års ålder 9 och 14 — 18 års ålder 49.
Blekinge län. I Karlskrona finnas 19 fabriker och 6 upplag,
i Ronneby 11 fabriker, i Karlshamn 16 och i Sölvesborg
3. Minderårige arbetare resp. 2 och 75 i Karlskrona, 35 i Ronneby
och 20 i Sölvesborg.
Kristianstads län. Från Eiigelbolm meddelas att olägenheterna
af anhopadt betaffall vid sockerbruket betydligt minskats.
Arbetarnes ålder understiger ingenstädes 14 år, utom i Kristianstad,
där under årets 2:dra kvartal funnits 22 arbetare i åldern
12—14 år, samtidigt 84 i åldern 14 — 18.
Malmöhus län. Af de till ett antal af öfver 300 uppgående
fabrikerna, i länets städer tillhöra 100 ä 150 Malmö. I Helsingborg
finnas 77 fabriker, i Landskrona 33, i Lund 33, i Ystad 31
och i Trelleborg 13. Bland fabrikerna finnas flera af synnerligen
storslagen beskaffenhet. Dels inom själfva städerna dels i deras
ytterområden förefinnas flere större och mindre upplag af ben, hudar,
lump m. m. Anmälan om anläggande af nya fabriker hafva inkommit
till helsovårdsnämnderna i Malmö. Helsingborg och Landskrona,
inalles 7, och hafva under vissa villkor bifall lenmats.
Beträffande olägenheter bar i Malmö egaren af ett otillåtet ostupplag
bötfällts; i Helsingborg sprides under den vanna årstiden
elak lukt från en hornlims- och benmjölsfabrik. Minderårige arbetare
finnas i Malmö 128 i åldern 12—18 är och 886 i åldern
14—18 i fabrikerna samt i handtverk resp. 32 och 266; i Landskrona
resp, 3 och 67, i Lund 123 i åldern 14—18 år, i Helsingborg
17 i den förra och 327 i den senare åldern, i Trelleborg 35
i åldern 14-18.
Fjällands län. Fabriker finnas i alla städerna utom Laholm.
Inga ölägenheter omnämnas. Minderårige arbetare finnas i Halmstad
20 i åldern 12—14 år med daglig arbetstid för 18 af dem
af 5 — 6 timmar, för de öfriga fl —10 timmar. I åldern 14—18
år finnas i Halmstad 208 och i Varberg 14.
Göteborgs stad. Anmälningar hafva gjorts om anläggande af
en fabrik för tillverkning af margarin och af en för tekniskt-kemiska
artiklar, hvilka beviljats. Klagomål hafva ingått öfver dvn besvärande
röken från en fabriksskorsten och förständigades egaren
att afhjelpa olägenheten. Minderårige arbetare: 29 i åldern 12 — 14
år med högst 6 timmars arbetstid och 997 i åldern 14 —18 är
med högst 10 d:o.
Göteborgs och Bohus län. Enahanda uppgifter som förut.
I Uddevalla 16 fabriker med 20 arbetare i lägre åldern och med
6 timmars arbetstid, samt 203 i åldern 14—18 år med in arbetstimmar.
— Marstrand. Inga fabriker. Hvad beträffar sillhandteringen
a stadens kaj och ä holmen Malepert finnes särskild stadga

20 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
utfärdad. Hvarje var vid sillfiskets slut rengöres och desinfekteras
kajen och Malepert omsorgsfullt.
Elfsborgs län. Endast i Borås finnas ett större antal fabriker,
de fleste tillhörande textil-industrien. Hvarken dar eller i någon
af de andra städerna äro några olägenheter uppgifna, endast garfverierna
sägas i Alingsås och Åmål genom stank vara besvärliga för
närboende. Minderårige finnas bland arbetarne i Venersborg 110
i åldern 14—18 år, i Alingsås 37 och i Borås 275 i denna ålder
samt 46 i åldern 12—14 år med 6 timmars arbetstid och 10
timmar för de förra.
Skaraborgs län. I Falköping har ett nedlagdt större svinslakteri
med helsovårdsnämndens medgifvande återupptagit sin verksamhet.
Ingen olägenhet omförmäles.
Verrnlands läit. Minderårige arbetare omnämnas: i Karlstad
30 i åldern 12—14 och 283 i åldern 14—18; i Kristinehamn 7
i den förra och 63 i den senare åldern, i Filipstad 22 i den
senare åldern.
Örebro län. I Örebro finnas 41 fabriker med 13 och 71
minderårige arbetare i resp. åldrar. Tvenne inom staden belägna
garfverier, som medfört sanitära olägenheter för omgifningen, hafva
genom nämndens inskridande erhållit särskilda föreskrifter. Inga
anmälningar om nya fabriker från någon af städerna. I Askersund
siigas 3 garfverier sprida elak lukt.
Vestmanlands län. I Arboga bar ett nytt garfveri med
helsovårdsnämndens medgifvande fatt anläggas utom stadsplanen.
1 Vesteras bar ett lumpupplag inom staden blifvit förbjudet.
Minderårige arbetare i resp. åldrar: i Vesteras il och 114, i Sala
4 och 30, i Arboga fl och 82 samt i Köping 3 och 57.
Gejleborgs lä». Gefle: Antalet fabriker 33. Tillstånd att
halla upplag af ben och lump i mindre partier har i tvenne fall
lemnats. Inrättandet af 2 slakterier och 1 korffabrik bar beviljats,
men tvenne utan nämndens tillstånd inrättade kortfabriker hafva
på grund af lokalernas osundhet förbjudits. Anmärkningar mot
osund luft i tvenne fabriker, af hvilka den ena föranledt åtgärd.
En upplagsplats har likaledes befunnits vara i behof af förbättringar.
Minderårige arbetare i fabriker och handtverk resp. 70 och 449.
Vestevnorvlamh län. IHernösand: 2 mekaniska verkstäder,
2 garfverier, 1 färgeri; i Sundsvall: 5 slakterier och korffabriker,
1 lump- och benupplag, 3 hud- och 1 guanoupplag; i Örnsköldsvik
1 garfveri. Inga olägenheter nämnas. I Sundsvall 40 minderåriga
med 9 1 2 —10 timmars arbetstid; hvilotid 2 ä 2 1 /2 timmar.
Jämtlands län. I Östersund bar ett nytt slakteri uppförts,
som i alla afseenden motsvarar hygienens fordringar. Golfven äro
af cement, väggarna oljemålade, vatten- och afloppsledningar järnte
elektrisk belysning införda i lokalerna, hvarjämte sörjts för lämplig
ventilation. Maskiner och redskap ändamålsenliga och snygga.
G. Epidemisjukvården: anordningar till förekommande af smittosamma
sjukdomars spridning.
Stockholms stad. a) Epidemisjukhus. Arbetet med utvidgning
af epidemisjukhusets observations- och desinfektionsafdelningar
bar pågått, men ännu ej afslutats. b) Sjuktransport.
Nämnden eger för ändamålet 4 s. k. epidemivagnar, stationerade
2 vid epidemisjukhuset å norr och 2 vid desinfektionsanstalten på
söder, och bar en promemoria, innehållande bestämmelser för deras
användande utdelats till stadens praktiserande läkare. /•) Smittosam
nia sjukdomar hafva anmälts till sammanlagdt antal af 1,195,
det minsta antalet, som på flera år förekommit. De flesta hafva
utgjorts af skarlakansfeber och difteri, d) Desi ufektion och isolering.
Isoleringsanstalten vid Hornsgatan bar användts för 44
personer; i desinfektioiisugiuirna hafva anstalts 629 desinfektioner.
Bostadsdesinfektionen bar omfattat 481 rum, däribland 75, som
begagnats af lungsotssjuke. Såsom desinfektionsmedel har nästan
uteslutande användts formalin i vattenlösning eller vid några försök
formalin i gasform.
Da bakteriologisk difteridiagnos visat sig vara af största betydelse
för rationell anordning af skyddsåtgärderna mot difteri, bar
nämnden bestämt, att underläkaren och amanuensen på epidemisjukhuset
skola, i den mån öfriga göromål medgifva, tillhandagå
praktiserande läkare i hufvudstaden vid diagnosen af difterifall,
hvårföre profrör med steriliseradt och koaguleradt blodserum för
ympning tillhandahållas läkarne på epidemisjukhuset och helsovårdsnämndens
byra.
e) Vaccination. För produktion af animal vaccin afympades
17 kalfvar och skördades 3,375 »glas», 415 »flaskor» och 132 större
rör. — Med animal vaccin ympades under året 4,313 barn och
med humaniserad (å allm. barnhuset) 369
Stockholms lans städer. Smittosjuke från länet hafva fortfarande
vunnit inträde på Stockholms stads epidemisjukhus mot
något högre afgift än för stadens egna; inalles hafva 51 sjuke, de
fleste i skarlakansfeber och difteri därstädes intagits. På epidemisjukhuset
i Södertelge hafva vårdats 6, i Norrtelge O, i Öregrund
1.
Upsala län. Upsala. Nämnden bar beslutat verkställa en
del förändringar å stadens epidemisjukhus för utvidgning af sjukafdelningarna
och deras bättre isolering från hvarandra. Vårdade
sjuke 45.
Södermanlands län. Uppgifterna lika med förra årets. Epidemisjukhuset
i Eskilstuna är i utmärkt skick, 24 platser, 28
vårdade. I Strengnäs har sjukhuset erhållit en desinfektionsugn.
Östergötlands län. Inga förändringar i anordningarna. Anmälde
sjuke: i Linköping 51, i Norrköping 307, i Söderköping
78, i Skeninge O, i Vadstena 6, i Motala 2. Instäld skolgång omförmäKs
från Söderköping i stadens 2 folkskolor under en stor del
af hösten, i lägre elementarläroverket och en flickskola under 3
veckor med anledning af difteriepidemi; från Norrköping i en privatskola
14 dagar, äfven för difteri.
Jönköpings län. Epidemisjukhusen hafva ej undergått förändring.
Anmälda sjuke 105, däraf 100 i Jönköping och 5 i Eksjö.
Från Kronobergs och Kalmar län omnämnas samma anordningar
som förut. Inga särskilda åtgärder eller större sjuklighet.
Gotlands län. Visby. Anmälde sjuke 30, å epidemisjukhuset
vårdade 23. En ny och ändamålsenlig vagn för transport
af epidemiskt sjuke har under året blifvit anskaffad. Utom desiufektioner
af epidemisjukhusets utredningspersedlar hafva i enskilda
hem af desinfektören verkställts 41 desinfektioner.
Blekinge län. I alla städerna finnas epidemisjukhus. I Karlskrona
äro å stadens epidemisjukhus med 40 sängar vårdade 24,
å flottans med 80 sängar ingen, hvaremot å flottans sjukhus vårdats
2 fall af nervfeber och 1 af difteri. Sjukvagn finnes. Desinfektioner
på nämndens föranstaltande i 16 hem, hvartill komma 19
extra desinfektioner vid epidemisjukhusets desinfektionsanstalt. Genom
flottans försorg 13 desinfektioner å flottans sjukhus.
Ronneby. A epidemisjukhuset med 14 sängar hafva vårdats 7
difterifall. Ronneby samskola skall enligt kontrakt vid epidemi, då
så fordras, upplåtas till sjukhus. — I Sölvesborg har å epidemisjukhuset,
som bar 4 platser, vårdats endast 1 fall af difteri, ehuru
14 difterifall af stadens läkare blifvit anmälda.
Kristianstads län. Samma anordningar som förut. I Kristianstad
hafva å det gamla epidemisjukhuset på norr med 15 sängar
vårdats 68 sjuke. Ä det i Simrishamn med 20 sängar hafva 6
fall vårdats.
Malmöhus län. Inga förändrade anordningar omnämnas. I
Malmö, hvars epidemisjukhus i olika afdelningar kan inrymma
omkr. 100 sjuka, hafva vårdats 126 patienter; i Helsingborg
med 24 platser hafva vårdats 59. Staden eger därjämte ett kolerasjukhus
med plats för 12 sjuka.
Desinfektioner hafva verkstälts i Malmö å desinfektionsanstalten
203 och dessutom af bostäder i 181 fall; i Lund resp. 48 och 6.
Frän Helsingborg omtalas 86 desinfektioner. Af läkare hafva anmälts
inalles 296 fall af smittosam sjukdom i städerna, däraf 120
i Malmö, 96 i I/andskrona, 45 i Helsingborg.
Hallands län. I Halmstad, Varberg och Kungsbacka finnas
epidemisjukhus och desinfektionsinrättningar. I Laholm och Falkenberg
äro epidemisjukhus under uppförande. I Halmstad hafva anmälts
63 och i Varberg 19 fall af smittosam sjukdom, af hvilka
å epidemisjukhus vårdats resp. 52 och 14. Desinfektioner af rum

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 21
och lägenheter omnämnas från Halmstad i 24 fall. Vid epidemisjukhuset
verkställas desinfektioner kostnadsfritt i dess ugn.
Göteborgs stad. Af läkare anmälda fall af smittosam sjukdom
1,753; å stadens epidemisjukhus vårdade 1,408, de flesta eller
756 för difteri utan eller med (93 fall) strypsjuka. Sedan den 1
november bar den nyuppförda observationspaviljongen tagits i användning
och förträffligt fyllt sitt ändamål. Sedan denna tid har
sålunda ej något fall af skarlakansfeber och ej heller — trots
pågående mässlingsepidemi, — något fall af mässling förvärfvats å
sjukhuset.
I paviljongen hafva inlagts alla för difteri inskrifna fall, — a
hvilka bakteriologisk undersökning ej redan varit gjord — till dess
den bakteriologiska undersökningen bestämt dignosen, samt alla
sjuka från sådana hem, där samtidigt annan smittsam sjukdom förefunnits
än den, för hvilken den sjuke insändts till sjukhuset.
Göteborgs och Bohus lans städer. Uddevalla: Epidemisjukhus
med desinfektionsugn; 17 platser, som vid behof kunna
ökas till minst 25, hvarjämte landeriet Fredriksborg med 8 rum
står till förfogande. Anmälde sjuke 43, hvaraf 12 vårdats å sjukhuset.
Srömstad: Fortfarande disponeras 2 rum för isolering
till dess epidemisjukhus hinner uppföras. — Marstrand: Epidemisjukhus
med 7 platser. För smittsam sjukdom 5 vårdade. För
öfrigt omnämnas enahanda anordningar i städerna som förut.
Elfsborgs län. I Venersborg finnes epidemisjukhus med
24 platser och desinfektionsugn; 7 vårdade. I Borås bar epidemisjukhuset
under året genomgått grundlig reparation. Det innehåller
30 sängar i 6 salar, dessutom 2 enskilda rum; desinfektionsugn;
7 vårdade. — Alingsås: Epidemisjukhus med plats för högst 10
sjuke. En mindre desinfektionsugn; 4 vårdade. — Ulricehamn:
Ett provisoriskt epidemisjukhus med utrustning för 5 sängar, ej
användt under året. — Åmål har epidemisjukhus inrättadt i en
gammal gård; 6 sängar och plats för flera vid behof; 13 vårdade.
— Anmälda sjukdomsfall 91. — Af transportmedel finnas: i Venersborg
en sjukbår, i Borås sjuktransportvagn och ett antal sjukbårar,
i Alingsås en bår på hjul med suflett.
Skaraborgs län. Egna epidemisjukhus i de flesta städerna,
förhyrd lokal i Hjo. Från sistnämnda stad förmäles, att då ett
difterifall med dödlig utgång inträffat i samma hus, dar folk- och
slöjdskola äro belägna, sorgfällig desinfektion af dessa lokaler vidtogs
och nödiga föreskrifter för begrafningen meddelades.
I Mariestad har ej någon sjuk vårdats å epidemisjukhuset, men
desinfektion af kläder 6 gånger verkställts i desinfektionsugnen; i
Sköfde hafva vårdats 27 sjuke och dessutom 23 personer under
året varit där intagna, medan desinfektion af deras bostäder verkstäldes.
A Lidköpings epidemisjukhus hafva vårdats 12, å Skara 15
och å Falköpings 4 sjuke. Endast i Skara och Hjo har skolgång
under kortare tid varit inställd på grund af difteri.
Verrnlands län. A epidemisjukhusen hafva vårdats: i Karlstad
14 och i Kristinehamn G 8 patienter. Desinfektioner hafva
utförts i Karlstad 47 och i Kristinehamn 1.
Örebro län Örebro: Frågan om nytt tidsenligt, epidemisjukhus
är fortfarande under stadsfullmäktiges profning och användes
under tiden det gamla epidemisjukhuset jämte ett annex,
bada innehållande tillsammans 37 sängar, det förra afsedt för
skarlakansfeber, det senare med två olika afdelningar för difteri
och tarmtyfus. Inalles 17 fall anmälda, af hvilka 15 afförts
till epidemisjukhuset. Öfrige, i hemmen vårdade, hafva dar isolerats
och desinfektioner därefter verkställts. Bostadsdesinfektion
verkställd vid alla anmälda fall af difteri och skarlakansfeber.
Frän de öfriga städerna anföras samma uppgifter om anordningar
som förut.
Vestmanlands län. Vesterås epidemisjukhus bar 30 sängplatser,
däraf 6 i enskilda rum; 41 vårdade, däraf endast 1 betalande
patient. Sala har 10 platser, 13 sjuke hafva varit intagna.
Arboga bar 22 platser, 34 vårdade. Köpings sjukhus med 11
platser har varit belagdt med 19 patienter, däraf 5 från andra
kommuner. Desinfektion utföres i regel vid alla fall af smittosam
sjukdom. Sedan Sala för en kostnad af 6,000 kronor fatt desinfektionsugn
med tvättstuga m. m., hafva alla städerna goda sådana.
Till våningsdesinfektion användes nu formalin i Sala, Arboga och
Köping. I Sala utfördes 24 desinfektioner af helsopolisen med
biträde af en aflönad f. d. sjuksköterska.
Kopparbergs län. Falun: Epidemisjukhuset förändradt, har
32 sängar, som kunna uppbringas till 38; under året 42 vårdade.
En likbod har blifvit uppförd. Af läkare hafva anmälts 37 sjukdomsfall
till allra största delen af skarlakansfeber och difteri. De
i hemmen vårdade hafva på bästa satt isolerats. En hjulbår finnes.
Desinfektion af säng- och gångkläder samt husgeråd bar ofta utförts
medelst den 1892 anskaffade apparaten för strömmande ånga.
— Hedemora: Epidemisjukhuset står färdigt med sköterska och
fullständig utredning till minst 8 sängar, men bar ännu ej behöft
användas. — Säter saknar epidemisjukhus. Två under året anmälda
fall af infektionssjukdom, det ena tarmtyfus, det andra
skarlakansfeber, hafva vårdats isolerade i hemmen. Under en
mässlingsepidemi på sommaren instäldes skolgången en tid före
terminsafslutningen.
Gefleborgs län. Gefle: Epidemisjukhusets likbod bar genomgått
en grundlig reparation. A sjukhuset hafva 39 personer vårdats, däraf
32 kostnadsfritt, under det att betalning erlagts af 7 patienter frän
främmande kommuner. Genom nämndens försorg hafva under vintermånaderna
de åkdon, som användts för sjukes transport, varit uppvärmda.
52 desinfektioner hafva utförts, däraf 18 afgiftsfria, genom
nämndens tillsyningsbyrå. För beredande af fri vaccinering under
vintermånaderna bar i likhet med föregående år ett mindre anslag
utgått. Söderhamns sjukhus med 20 sängar bar varit belagdt
med 17 och Hudiksvalls med 16 platser af 8 patienter. I Söderhamn
hafva utförts 28 bostadsdesinfektioner och desinfektionsugnen
varit i bruk i 30 fall; sjukvagn finnes.
Vesternorrlands län. Några förändrade anordningar hafva
icke anmälts. Af läkare äro anmälda: i Hernösand 35, i Sundsvall
97 och i Örnsköldsvik 20 fall af infektionssjukdomar, hvaraf hafva
vårdats å epidemisjukhusen resp. 7, 60, 0.
Jämtlands län. Östersund. På epidemisjukhuset hafva vårdats
14 sjuka, de flesta för difteri. Där nöjaktig isolering kunnat åstadkommas,
hafva de sjuka fatt vårdas i hemmen, i annat fall pä
epidemisjukhuset. I privata bostäder hafva några desinfektioner ej
förekommit. Ingen instäld skolgång.
Vesterbottens län. I bada städerna finnas epidemisjukhus, i
Umeå med 20 platser och 9 vårdade, i Skellefteå med 10 platser
och 3 vårdade. Inalles anmälda fall af infektionssjukdomar 12.
Desinfektionsugn från Atlas finnes j Umeå.
Norrbottens län. Luleå: Epidemisjukhuset har plats för 8
å 10 patienter. Ingen annan förändring har förekommit än att
beslut fattats och arbetet påbörjats med uppförande af nödig uthusbyggnad
och inredande af den f. n. oinredda hälften af sjukhusbyggnaden;
vårdade 42 sjuka. — Piteå: Epidemisjukhuset är beräknadt
för 6 å 8 sjuka. Under året hafva 9 vårdats. — Haparanda:
Epidemisjukhus för 8 patienter. I alla städerna finnas
desinfektionsugnar. Smittosamt sjuke hafva isolerats i hemmen eller
epidemisjukhusen. Barn från smittade hem hafva ej fatt besöka
skolorna, och uppgifves från Piteå, att barn, som tillfrisknat från
difteri eller skarlakansfeber, först 14 dagar efter tillfrisknandet
fatt besöka skolan.
På grund af utbredd mässlingsepidemi hafva i Luleå några
klasser af folk- och småbarnsskolorna varit stängda några veckor
under oktober och november månader. Till desinfektion af smittade
bostäder användes 6 ä 10 proc. såplösning, 1 : 1000 subliinatlösning,
2 å 3 ", lysollösning och 2 ; formalinlösning. Säng- och
gångkläder hafva renats i desinfektionsugn; graf öl hafva förbjudits
och jordfästning af i smittosam sjukdom döde ej verkstälts i kyrka,
utan å begrafningsplats.
H. Dödsorsakerna i rikets städer.
Af de redogörelser, som af vederbörande lielsovardsnänimler
afgifvits, för dödsorsakerna i rikets städer, och hvaraf sammandrag
blifvit uppgjorda, hvilka ineddelas a tabellerna 1—3, finner
man att sammanlagda antalet af de under år 1896 bland den

22 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
kyrkskrifna befolkningen i Sveriges städer inträffade dödsfall
utgjort 14,964.
Antalet kyrkskrifna invånare i städerna uppgick den 1
januari 1896 enligt helsovårdsnänindernas uppgifter till 974,605.
Da härmed jämföres antalet dödsfall 14,964, visar sig att en
dödlighet af 15'35 per mille egt rum.
Beträffande större eller olika stor dödlighet inom olika
stadsdelar meddelas ur berättelserna följande uppgifter.
Stockholm:
Göteborg:
U p s a l a :
Antalet af de under år 1896 födde har i samtliga städerna
uppgått till 26,001, motsvarande 26 - 7 per mille; i Stockholm
resp 6,958 = 26'o per mille. Förhållandet mellan födde och
döde, som för samtliga städerna varit = 173: 100, visar sig
för hufvudstaden = 152 : 100.
Dödligheten i första lefnadsåret har i rikets samtliga städer
uppgått till 3,291 fall = 21'9 procent af samtliga dödsfall och
12'6 procent af antalet födde. För Stockholm har detta förhållande
med 1,161 dödsfall utgjort 25 - s procent af samtliga
dödsfallen och I67 procent af antalet födde.
Dödligheten bland mankön, som under 1895 mot vanligheten
var större i åldersperioden öfver 60 år än under första lefnadsåret,
har under 1896 åter visat sig högst under första lefnadsåret
och därnäst i åldern öfver 60 år; bland kvinkön har dödligheten
såsom vanligt varit störst under åldersperioden öfver 60 år.
A tabellerna 1—3 redovisas för öfrigt såväl antalet dödsfall
i hvar och en af de å formuläret upptagna sjukdomsrubriker
och fördelningen på olika kön och ålder som ock antalet dödsfall
uti hvar och en af rikets städer uti hvarje sjukdom.
Dödsfallen i akuta infektionssjukdomar (tab. 1, kol. 6—21)
hafva i samtliga städerna uppgått till ett antal af 1,465 mot
1,59|> år 1895, utgörande 9 - 8 procent af samtliga dödsfallen
mot IO7 procent 1895.
Vid jämförelse mellan de särskilda infektionssjukdomarna
befinnas de flesta dödsfallen hafva förorsakats af kikhosta, därnäst
af difteri och strypsjuka samt vidare af inhemsk eller s. k.
barnkolera och af mässling.
Förutom i de största städerna Stockholm och Göteborg hafva
relativt många dödsfall af kikhosta förekommit i Malmö och
Kristianstad; af difteri och strypsjuka i Norrköping och Landskrona;
af barnkolera i Norrköping; af mässling i Gefle, Upsala
och Örebro. Af tamtyfus äro anmälda 111 dödsfall, de flesta
från Göteborg, Stockholm och Vestervik.
Inga dödsfall hafva förorsakats af smittkoppor, fläcktyfus
eller kolera.
Bland kroniska infektionssjukdomar har tuberkulos i lungorna,
lungsot, förorsakat 2,164 dödsfall, utgörande 14'7 procent af
samtliga dödsfallen. För öfrigt äro antecknade bland dödsorsakerna
hos städernas befolkning 2,518 dödsfall af sjukdomar
i andedräktsorgauen, hvaribland 1,514 fall af lung- och lungsäcksinflammationer
(10i %). Sjukdomar i matsmältningsorganen
hafva förorsakat. 1,555 dödsfall.
Af olyckshändelser med dödlig utgång äro antecknade 383
fall, af själfmord 199 och af »mord eller dråp» 7 fall mot 2
förra året och 19 år 1894.
I. Helsovårdsstadgans tillämpning å andra ställen än städer
i enlighet med § 26.
Genom nåd. bref d. 28 febr. 1896 har förordnats, att
helsovårdsstadgan för riket skall, i hvad den afser stad, i tilllämpliga
delar gälla inom det område af Vestra Skräflinge
socken af Malmöhus län, som benämnes Sofielundshusen.
Till följd af denna jämte förut meddelade föreskrifter skall
helsovårdsstadgan i hvad den afser stad numera tillämpas å
följande platser.
Inom Stockholms län: Sundbyberg; Upsala län: Tierp;
Södermanlands län: Malmköping, Katrineholm, Gnesta, Nyfors;

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. 23
Östergötlands län: Norrköpings norra förstäder, Valdetuarsvik,
Ladugårdsbacke ra. fl. lägenheter invid Linköping; Jönköpings
län: Vernamo, Nässjö, Tranås, Säfsjö, Hvetlanda, Forseruiu;
Kronobergs län: Ljungby och Elmhult; Kalmar län: Gainleby,
Mönsterås, Figebolm, Nybro, Mörbylånga; Gotlands län: Hemse;
Kristianstads län: Härlöf (Hvilan och Iledentorp), Hessleholm,
Ahus, Skillinge, Båstad, Tomelilla; Malmöhus län: Eslöf, V.
Sallerup, Höganäs bruk, Höganäs fiskläge, Råå, Limhamn, Bjuf,
Köpinge-Ramlösa, Helsingborgs landsförsamlings municipalområde,
Hörby, Skurup, Sofielundshnsen; Göteborgs och Holms län:
Lysekil, Fiskebäckskil, Grundsund, Gullholnien, Käringön, Mollösund,
Klädesholnien med Koholmen, Stora och Lilla Tjörnekalf,
Åstol, Helleviksstrand, Skärhamn, Fjällbacka, Grebbestad, Ellos;
Grafvarne, Sinögen, Hasslösund, Tången och Bäckvik inom
Kungshamns socken samt ett område af Orgryte socken invid
Göteborg; Elfsborgs län: Trollhättan, Lilla Edet; Skaraborgs
län: Töreboda, Vara, Tidaholm; Vermlands län: Seffle, Arvika;
Örebro län: Nya Kopparberg, Hallsberg; Vestrnanlands län:
Norberg; Kopparbergs län: Avesta, Borlänge, Mora strand,
Smedjebacken; Vesternorrlands län: Sollefteå, Skönsmon, Skönsberg,
Gångviken med Tegelhagen och Finstaberget; Vesterbottens
län: Djupvik vid Umeå och Lycksele marknadsplats.
Ur de berättelser, som af helsovärdsnämnderna å ifrågavarande
platser afgifvits, äfvensom ur förste provinsialläkarnes
inspektionsrapporter meddelas angående förhållandena å dessa
platser följande:
Stockholms län. Sundbyberg: Kloakledningar hafva nedlagts
från lägenheterna Nilsbo och Smedjan till gatuledningarne samt
från V. Franstorp till sjön. Slaskbrunnar af trä hafva utbytts
mot vanliga kloakbrunnar. Särskilda ordningsregler för slakterier
och korffabriker antagna och af K. Maj:ts Befh:de faststälda.
Upsala län. Tierp: Den af nämnden afgifna berättelse innehåller
endast att antalet ledamöter i nämnden är fyra och att inga
sammanträden egt rum under året. Förste provinsialläkaren däremot
anmärker, att renhållningen hefinnes i mycket dåligt skick i
flere afseenden och har lemnat anvisningar till förbättringar. Han
anser det vara på tiden att helsovårdsstadgans föreskrifter komma
till full tillämpning, då det visat sig att gjorda påminnelser gagnat
till intet. Det i förra årsberättelsen omnämnda slakteriet befanns
ännu i samma vidriga skick. Helsovårdsnämnden bör kraftigt
ingripa.
Södermanlands tim. Gnesta: 900 invånare; brunnar och
källor med godt vatten. Renhållningsentreprenör under året antagen,
som enligt kontrakt minst 2 gånger i veckan skall afhemta
latrin och sopor. — Katrineholm: Omkr. 2,300 invånare. Tio
nya brunnar upptagna. Vatten afledes genom en större i sjön
Näsnaren utmynnande graf. Anslag beviljadt till epidemisjukhus.
Entreprenör hemtar från do flesta gårdar. Fem nya hus uppförda,
8 under byggnad. Kloaknätet utvidgadt. är nästan färdigt söder
om järnvägen, antages blifva fullt färdigt inom 2 år.
Ny fors: Samhället stadt i tillväxt, omkr. 4,000 invånare. Östra
anoppslodningen ombyggd med Höganäsrör. Kloakledning skall anläggas
frän epidemisjukhuset. Renliållningsentreprenör antagen från
I maj.
Försto provinsialläkaren framhåller det trängande behofvet af
att helsovårdsstadgans föreskrifter beträffande stad må blifva tilllämpade
vid de stora och i tillväxt varande stationssamhällena
Vingåker, Flen och Oxelösund.
Östergötlands län. Norrköpings norra förstäder: Omkr.
4,500 invånare. Helsopolis finnes. P"rågan om afloppens ordnande
ännu icke fullt afgjord, villkor uppställda från såväl förstädernas,
som stadens sida. I omkr. GO gårdar hafva afträdena stensatta
gropar, i de öfriga tunnor på cementeradt underlag. — Valdemarsvik:
Omkring G00 invånare; helsopolis finnes. Renhållningen någor­
lunda tillfredsställande, förbättringar gjorda. För afledning af slaskvatten
från högre liggande gårdar är rörledning erforderlig. Stallen
dåliga. — Lägenheterna invid Linköping (St. Lars). Dessa
7 lägenheter: Ladugårdsbacke, Lundstorp, Tomteboda, Jakobslund,
Karlslund, Tannefors och Nyqvarn hafva godt dricksvatten utom
Ladugårdsbacke. Afloppen äro dåliga i Tomteboda och Jakobslund.
Afträdena äro nästan öfverallt numera ordnade med tunnor pä cementunderlag.
Epidemisjukhus saknas.
Jönköpings län. Folkmängden är i Tranås omkr. 1,050
personer, i Nässjö 2,000, i Forserum omkr. 1,350, i Säfsjö omkr.
1,300, i Hvetlanda omkr. 1,250 och i Vernamo 850. På alla
platserna finnes god vattentillgång. Afloppen bestå af rännstenar
eller diken, delvis underjordiska trätrummor i Tranås och kloakledningar
i Nässjö. Hufvudafloppen äro åar eller bäckar. I Säfsjö
har ån blifvit upprensad och fördjupad för att tjena till hufvudaflopp.
Beträffande renhållningen hafva i Nässjö slasktuniiorna förlorat
krediten; då de snart blefvo fulla och bortkörniiigen blot' dyr, ersattes
de med stora på hjul stående täta lårar. I Vernamo och
Tranås uppsamlas orenligheterna i stora cementerade spillningsrtim.
Svinbållningen är väl ordnad i Tranås, förbjuden i Säfsjö; i Forserum
äro husen försedda med cementgolf; på öfriga ställen är handteringen
osnygg. — Matvarustadga finnes i Nässjö, Hvetlanda och
Vernamo, trikinbyrä i Nässjö. — Af fabriker finnas i Nässjö ett
större bryggeri och en större sprit- och jästfabrik. — Epidemisjukhus
finnes blott i Tranås; på de andra ställena förhyrda lokaler eller
tillfälliga anordningar. /
Kronobergs län. Från Ljungby och Elmhult omförniälas liknande
uppgifter som förra året. I Ljungby finnas omkring (JOO
personer, i Elmhult omkr. 860. — Vatten erhålles på bada ställena
ur brunnar. — Afledningen sker i Ljungby genom täckdiken och
dräneringsrör till Lagaån och den däri utfallande Kallebäck, ehuru
dräneringen ej ännu är fullständig; i Elmhult genom öppna eller
täckta diken till sjön Möckeln. En epidemisjukstuga med utredning
för 8 sängar finnes i Ljungby; i Elmhult finnes ej någon sjukstuga,
men bar en aflönad sjuksköterska blifvit anställd.
Kalmar län. Mönsterås: Omkring 1,100 invånare. Vikens
torrläggning fortsatt. — Nybro: Omkr. (5(50 personer. Ett afloppsdike
har under året cementerats. Till största delen äro afträdena
ordnade med lätt flyttbara karl, men i en del gårdar finnas
ännu stora behållare för såväl latrin som sopor och kreaturspillning,
hvilka dock efter hand, när de anses otäta, fyllas såsom under
året skett med tvä. — Mörbylånga med nära 200 invånare bar
liknande förhållanden med den omgifvande orten, utom att några
stensatta rännstenar finnas. Köpingen bar mycket breda gator,
stort torg och stora tomter, till största delen odlade. — Gamlcbv
har nära 300 personers befolkning, vattenledning från en källa och
från en del gårdar kloakledning till ån. — Figeholms köping
räknar närmare 400 invånare. I allmänhet stora tomter med trädgårdar
och mycket kuperad mark. Afträdena sakna i allmänhet
underlag under kärlen.
Gotlands län. Hemse handelsplats har omkring 400 invånare.
Brunnarna säges vara illa täckta pä mänga ställen, sa att
ytvatten nedrinner. Den s. k. Djupadalsbrunnen bar under året
blifvit utvidgad, fördjupad och försatt i godt skick. Vattenbrist
under sommaren genom den intensiva torkan. Svinhållningon skötes
illa, särskildt beträffande husens beskaffenhet och renlighet. Flere
svinegare »varnade». Epidemisjukstuga uppförd 1895.
Kristianstads län. Hessleholm bar en särskild renhållningsstadga.
Vattentillgången är knapp. Under sommaren bar murken
omkring de allmänna pumparna planerats och bar tvätt därinvid
förbjudits och bättre aflopp från dem anordnats. Afloppet frän
gator och tomter dåligt, enär gatorna från början anlagts utan afvikning
och plan för ordnande af markens lutningsförhällanden
saknats. En del arbeten uppskjutna i afvaktan pä resultatet af
Finjasjöns sänkning. Kötthandeln öfvervakas af veterinär. Epidemisjukstuga
finnes, med 2 rum, 5 sängar och desinfektionsapparat. - —
I Tomelilla hafva artesiska brunnar borrats i 2 industriella anläggningar
och 1 å torget. Flera rännstenar lagda och stora hufvudafioppet
ett par gånger upprensadt. Entreprenör för torgets ren-

24 Året 1896. Helsovårdsnämnderna.
hållning. Köttbesiktningsbyrå inrättad. — I Hvi lan sker afhemtning
1 gång i veckan och användes torfmull allmänt. Svinhållning
förbjuden.
Malmöhus län. Ingenstädes å dessa platser råder egentlig
vattenbrist, ehuru i Bjuf svårighet uppstår under den torra årstiden
att erhålla godt vatten i tillräcklig mängd. En vattensamlingsbassäng
därstädes har blifvit rengjord och desinfekterad. Hemställan gjord
till grufbolaget om borrande af tvenne rörbrunnar. — Ordnad bortforsling
eger rum i Limhamn, Skurup, Höganäs bruk, Bjuf och
Helsingborgs municipalsamhälle, å de 2 första såsom kommunal
angelägenhet. I Hörby bar läkareledamoten anfört reservation mot
nämndens beslut att anordna afträdet vid skolan på ett satt, som
icke motsvarar helsovårdsstadgans och än mindre hygienens fordringar.
— Olägenheter af svinhållning omtalas endast från Limhamn
och Eslöf. — Mot osunda bostäder omnämnas åtgärder från
Höganäs, Helsingborgs municipalsamhälle, Hörby och Sofielundshusen,
ii hvilken sistnämda plats klagas öfver höggradig fuktighet i följd
af felande dränering. — Matvarustadga finnes blott i Höganäs bruk,
men liar föreslagits äfven för Skurup. — Epidemisjukhus finnas vid
Höganäs bruk med 10 sängar och i Limhamn, nytt med 6 sängar.
1 Eslöf är fråga om uppförande af sådant för Eslöf och V. Sallerup
samt 2 angränsande kommuner gemensamt. Höganäs bruksförsamling
disponerar särskild observationslokal och transportvagn, bårar
och desiiifektioiisugn. — Såsom profylax mot lungsot har äfven
föreskrifvits .'»Händande af spottkoppar.
Göteborgs och Bohus län. Lysekils köping. Invånareantalet
2,82(5. Helsopolis är anställd med en årslön af 1,000 kr.
och med skyldighet att öfvervaka renhållningen, lemna veckorapport
därom till helsovårclsnänindens ordförande, tillse att entreprenören
fullgör sina skyldigheter, biträda vid desinfektionsugnens skötsel och
verkställa smittrening i hus, där dödsfall i smittosam sjukdom inträffat.
Vatten- och afloppsledning finnes. Under året hafva ledningar
införts i 39 nya hus, hvarjemte anordnats G nya vattenkastare
a gärdar, så att numera 143 hus ega vattenledning i köken och 35
vattenkastare a gården; därjämte 13 allmänna vattenkastare. Utfyllning
af de långgrunda stränderna fortsatt både vid »Vadet» och
Norra hamnen.
Afträdena med tunnor, alla å betonbädd och i ohvarje gård
soptunna på betonunderlag. Nya begrafningsplatsen vid Akerbräckan
utmed Gullmarsfjorden färdig, innehåller närmare 8,500 kv.-meter
och kan vid behof utvidgas. Öfre vattendammen fullständigt upprensad
och klyftan mellan denna och den nedre nersprängd. Process
pågår om den till epidemisjukhus anvisade tomten.
Fiskebäckskil: Särskilda föreskrifter finnas fastställda för
renhållningen. Samhället behöfver utvidgadt område för ordnande
af vissa förhållanden, såsom att brunnarna äro belägna på närgränsande
åhoers mark. Ansökan är gjord att få förvärfva nödigt
område, som behöfves äfven för att fä plats för ladugårdar, afstjälpuingsplats
m. ni. Epidemisjukstuga är anordnad med möbler,
sängar, sängkläder och en liten köksservis. — Fjällbacka: Vattentillgången
tillräcklig. De flesta hus försedda med egna afträdeshus,
men i brist på utrymme för nära boningshusen. Ett afsides beläget
lins om 2 rum och kök är förhyrdt till sjukstuga med plats för 7
ä 8 sängar, af hvilka 2 äro anskaffade. — Grebbestad: Godt och
tillräckligt dricksvatten. Afträden anordnade med baljor på tjäradt
underlag. Kyrkogården norr om platsen, ny, stor och rymlig, grunddikad.
-- Grundsund: Dricksvattentillgångeii under sommaren otillräcklig;
ytterligare en brunn gräfd. Afträdena hafva upphemtningskärl,
men sakna täta underlag. En sjukstuga är anordnad med
plats och utredning för 4 personer. — G ull bol men: Ilufvudbrunnen
lemnar tillräckligt dricksvatten, tvenne andra brunnar lemna nödigt
diskvatten. Afträdena på de flesta ställen lagenliga. En nyuppförd
sockenstuga om 2 rum och 2 kok är afsedd till sjukstuga vid behof.
Därtill äro anskaffade 2 järnsängar med sängkläder, handdukar,
porslin etc. — Helleviksstrand: Tre brunnar finnas, däraf
2 med s. k. »bräckt» vatten, den tredje bar godt vatten, men otillräckligt
för behofvet, sa att, da denna under torra somrar uttorkar,
dricksvatten måste heintas långt ifrån läget. Då fiskläget ej är
egen kommun och ej eger rätt att uttaxera medel för sina behof,
hafva nödiga sådana för brunnsgräfning icke kunnat anskaffas. En
hafsvik, den s. k. Lervikskilen, som sträcker sig in förbi läget, har
under året torrlagts. Hvarje husegare är vid vite ålagd att halla
minst ett afträdeskärl, men många husegare bland fiskarne hafva
fortfarande dylika inrättningar i sjöbodarna utan karl. Sjukhus
eller tillfällig sjukstuga finnes ej. — Kungshamn, omfattande
Grafvarne, Smögen, Hasselösund, Tången och Bäckevik, har en folkmängd
af 2,589 personer. Enär den diamantborrade brunnen å
Smögen fortfarande ger salthaltigt vatten, är vattentillgången å
detta läge otillräcklig och rådde under sommarens långvariga torka
en flera veckor ihållande fullständig vattenbrist. Den beslutade
nya diamantborrningen har ej kommit till stånd, då borrningsbolaget
uppgifvit sig sakna erforderliga diamanter. Afträdena hafva karl
men sakna täta underlag. Svinstiorna äro icke författningsenliga.
De fähus, som ännu ej hafva gödselstad omgifven af ordentligt
cementerad och öfvertäckt stenmur, hafva ej i år gifvit anledning
till åtgärd, enär de alla skola flyttas ett stycke utom de bebyggda
områdena. Desinfektör skall anställas och hafva medel anslagits till
inköp af formalin, spray, skyddsmask och skyddsbrillor.
I Mollösund har under året anlagts en s. k. jordbrunn och
erhållits en artesisk brunn, hvilken lemnar mycket godt vatten.
Särskilda Iårar på cementerad stenfot hafva anordnats för uppsamlandet
af sopor och affall. Afträdena hafva alla karl. Ett
epidemisjukhus om 2 rum med 2 platser finnes, men har ej varit
användt under året. — Örgryte: Helsovårdstadgan härstädes gäller
för områdena Underås, Lunden, Tjörbostaden, däri inbegripet Gårda,
kvarteren Dammet, Bobinen, Örnen, Svanen, Fyrkanten och Sparfven
därf inbegripna, samt Galgkrogarna, Buras, Kungshöjd jämte öfriga
delar af hemmanen Krokslätt, Kungsgården och Nordgården. —
Nämnden har till sitt förfogande en ständig sundhetspolis, som har
att året om utöfva daglig tillsyn öfver renhållningen. Från Göteborgs
vattenledningar erhålles vatten till 3:ne af de nu nämnda
sockendelarna Gårda, Tjörbostaden och Galgkrogarna. Kungshöjd
och Buras hemta vatten ur 10 brunnar, af hvilka 7 äro i marken
nedsatta tunnor, 9 murade af gråsten. Brunnarna skyddas af platta
trätak med upphöjning för locken och lemna godt vatten utom 3;
de sakna pump och fast upphemtningskärl, så att allmänheten öser
med egna ämbar. Gårda bar eget afledningssystem, Tjörbostaden
har en hufvudledning i hvarje gata, Kungshöjd har en och Buras 2
särskilda ledningar. En mängd fabriker af olika slag finnas inom
helsovårdsområdet. För smittosamt sjuke erhålles i allmänhet plats
på Göteborgs epidemisjukhus.
Elfsborgs län. I Trollhättan har utom den förut omnämnda
pumpledning och borrbrunn två nya sådana brunnar under
året blifvit färdiga; dräneringsarbetet bar fortsatts, ehuru ännu en
stor del af samhället får nöja sig med diken och på en del ställen
aflopp saknas. De stora industriella etablissementen äro belägna
utanför helsovårdsområdet; endast fyra mindra sådana därinom.
— I Lilla Edet är godtemplarordens byggnad förhyrd att vid
behof användas till epidemisjukhus. Utredning finnes till 4 sängar;
20 kunna rymmas.
Skaraborgs län. Töreboda har omkr. 750 invånare; 3 nya
brunnar hafva anlagts. Vid ett utbrott af skarlakansfeber anskaffades
skolad sköterska från Stockholm. Desinfektör har antagits. — Wara
bar omkr. 500 invånare. Plan är uppgjord för vattenaflopp. —
Tidaholm. Invånareantalet 2,700. Torgplatseu bar blifvit dränerad
och dels makadamiserad dels stensatt. Förslag väckt om anläggande
af ny begrafningsplats. Vid Vulcans tändsticksfabrik finnas
125 minderåriga arbetare under 14 år och 314 mellan 14—18 år.
A ingen af dessa platser finnes epidemisjukhus.
VermlanJs län. I Arvika är fullständig vatten- och afloppsledning
under anläggning. Afträdena i lagligt skick. — Seffle:
Köpingens brunnar tillses årligen af nämnden. Afträdena äro i allmänhet
i tillfredsställande skick.
Örebro län. Kopparbergs by. Omkr. 1,400 invånare. Källor
och brunnar äro ofta förorenade af brist på lämpliga anordningar
öfver och omkring själfva öppningarna. Ingen dränering; i allmänhet
dåliga afioppsledningar. Ny begrafningsplats bar anlagts
Vs kilom. utanför området. Epidemisjukhus finnes ej, men aftal om
lokal vid behof. — Hallsberg: Omkr. 1,550 invånare. Godt
vatten i brunnar. Den s. k. Ködsätersgrafven användes såsom aflopp

Året 1896. Helsovårdsnämnderna. Läkares ämbetsberättelser. 25
för smärre diken och gårdarnes kloakledningar. Epidemisjukhus
saknas fortfarande.
Vestmanlands län. Norbergs by: Förste provinsialläkaren
anför härom, att endast en och annan mindre hygienisk förbättring
tillkommit, men att i det hela förhållandena äro oförändrade. Helsovårdsstadgans
föreskrifter tillämpas icke, utan talrika afträden, gödseloch
afskrädeshögar, stall och fähus m. m. finnas, där marken saknar
hvarje skydd af föreskrifna täta underlag och detta äfven i samhällets
tätast bebyggda delar. Bast skötas de afträden, dar kolstybb
användes, och lärer äfven en större gård kunna få sitt årsbeliof
af sådant för 2 kronor. Slakterierna hade mycket förbättrats,
men ett oerhördt smutsigt sådant låg straxt utanför byområdet.
Epidemisjukstuga har ännu ej anordnats.
Kopparbergs län. Borlänge: Antal invånare omkr. 1,150.
Inom samhället finnas 68 brunnar med i allmänhet godt vatten.
Egarne af tomter och jord å ömse sidor om ett hufvudafloppsdike
hafva vid vite ålagts att upprensa och till bestämda mått fördjupa
detta. Af 116 gårdar hafva nu 72 lagenliga afträden. Under
golfvet i ett mejeri var anlagd en kloakbrunn, som förorsakade
stank. På framställning af förste prov.-läkaren ålade nämnden egaren
att skyndsamt anlägga ny kloakbrunn utanfö» byggnaden och att
igenfylla den gamla, iståndsätta det bristfälliga cementgolfvet och
upprensa afloppsdiket, hvilket inom en månad var åtlydt. —Mora
strand: Omkr. 950 invånare. God vattentillgång i 25 rörbrunnar
och en mindre ledning. Nämnden har genom tryckt kungörelse,
som utdelats till hvarje hushåll, utfärdat påbud om förbättringar i
renhållningen m. m. — Avesta: Invånarne omkr. 1,850. Afträdena
numera i allmänhet lagenliga. Omkr. 200 svinhållare; trägolf i
svinhusen utbytas allt mera mot stengolf med cement. — Angående
Smedjebacken anmärker förste provinsialläkaren, att nämnden
genom missuppfattning af dess befogenhet ej har att anföra några
åtgärder till undanrödjande af befintliga missförhållanden i afseende
på renhållningen, men härom erhållit upplysning vid inspektionen.
Såväl afträden och gödselupplag m. m. som förbättring af afloppen
genom afdikningar erfordra ett energiskt ingripande af nämnden.
VesternorrlanJs län. Liknande uppgifter med dem, som meddelats
förra året. I Sollefteå finnas flera goda brunnar. Afledning
till elfven genom täckdiken. — I Skönsmon finnas 15 brunnar
och källor med godt vatten.
Gångviken med Tegelhagen och Finstaberget: God tillgång
på källvatten. Renhållningen tillfredsställande. Afträden med
tunnor på tätt underlag, och sker rengöring en gång i månaden
under sommaren. Ingen epidemilokal. Från Skönsberg hade berättelse,
trots påminnelser, ej inkommit, hvarföre anmälan gjorts
till länsstyrelsen.
Vesterbottens län. Djup vik: Invånare 530. Till nämndens
biträde har en polisman blifvit anställd. Ett nytt 17 meter långt
täckdike har anlagts och ett öppet dike från ett träsk upprensats.
Bättre anordningar vid afträdena kunna motses till följd af gjorda
anmärkningar. Svårighet förefinnes att i rätt tid få gödseln undanförd.
— Lycksele marknadsplats: Någon berättelse ej afgifven.
Gårdsegarne hafva ålagts att före den 1 juli 1897 hafva ordnat
renhållningen i enlighet med helsovårdsstadgan. — Umeå stads
utkanter: Då dessa platser, genom hvilka järnvägen framdragits,
hunnit ordnas, skall helsovårdsnämnden göra sina fordringar beträffande
helsovårdsstadgans tillämpning gällande.
3. Sammandrag af läkares årsberättelser om gängse
sjukdomar år 1896 utom sjukhus m. m.
Årsberättelser, innehållande redogörelser för helso- och sjukvårdsförhållandena
under år 1896, hafva af förste provinsialläkarne
insamlats och delvis bearbetats samt därefter afleinnats
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för ar 189H.
till Medicinalstyrelsen jämte förste provinsialläkarnes berättelser
öfver deras egen tjensteverksamhet.
Dylika berättelser hafva inkommit från 138 provinsialläkare,
118 extra provinsialläkare och 92 stadsläkare.
På grund af desamma hafva tabellariska sammandrag liksom
förut blifvit upprättade öfver infektionssjukdomarnas förekomst
och utbredning inom länen samt deras fördelning på olika årstider,
hvarjäiute likartad redogörelse äfven blifvit uppgjord för
de viktigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarna i andedräkts-
och matsmältningsorganen.
A. Väderlekens och årsväxtens förhållande.
Beräknad för Stockholm har 1896 års medeltemperatur
varit + 6-7° Cels. mot 5° år 1895 och 69° år 1894. Temperaturen
visade högsta gradtalet + 31 i juni och lägsta — 13 i
december. Af de särskilda månaderna voro januari och februari
mindre kalla än vanligt, vårmånaderna hade medelmåttig temperatur,
juni åter ganska hog med en medeltemperatur af +
17'8° mot vanligen + 13° ä 15°. Äfven juli var mer än vanligt
varm med en medeltemperatur af + 19'3°. Under tiden april
—juni var nederbörden mycket ringa, under årets 3:e kvartal
däremot synnerligen riklig = 235 m. in., utgörande 40 % af
hela årets nederbörd, som utgjorde 576 in. m. Jämförelsevis
Tab. Lit. A. Årsväxtens förhållande i riket under åren 1895
och 1896.
Hela riket Något öfver medelmåttan. Fullt medelmåttig.
4

26 Året 1896. Läkares ämbetsberättelser.
mesta regnet föll under aagnsti, nänil. 130 mm. Vindriktningen
var såsom vanligt öfvervägande vestlig och sydvestlig;
lugna voro 70 dagar.
Barometerståndet, hvars medeltal var 755, var högst i
november 781 - 9, lägst i januari 7244.
Mälarens vattenhöjd, i medeltal 4'23 meter öfver slusströskeln,
var högst i maj 4"82, lägst i september 3 - g. Saltsjön
stod högst i februari 4"28, lägst i december 3'56, medium var
3-g6- I Mälaren egde den vanliga vårstigningen rum, efterföljd
af ett under hela sommaren från medlet af maj fortgående
fallande. Uppsjö inträffade blott vid ett par tillfällen i början
af året och i september, men var ingen gång af sådan betydelse,
att den inverkade på mälarvattnets klorhalt.
Det af statistiska centralbyrån uppgjorda sammandrag af
årsväxtsberättelserna utvisar att 1896 års skörd utfallit fullt
medelmåttig såsom totalomdöme för hela riket. Skörden betecknas
såsom ymnig i 1 län, Jämtlands, mycket god i 1, Kopparbergs,
god i 3, Malmöhus, Örebro och Norrbottens, nära god i 3, öfver
medelmåttan i 2, fullt medelmåttig i 5 och medelmåttig i 4.
I 19 län med tillsammans 79 % af medelskörden i riket har
skörden således varit medelmåttig eller däröfver. Af de återstående
5 länen hafva 3 haft nära medelmåttig skörd och 2
under medelmåttan. Förmånligast har skörden utfallit dels i
Skåne och dels i Dalarne och Norrland, hvarest särskildt Jämtland
halt en skörd, som inom detta län knappast torde kunna
öfverträffas.
Tab. Lit. A. utvisar skördens förhållande i hvart och ett
af rikets län under åren 1895 och 1896.
B. Ämbetsresor.
Enligt de af vederb. läkare afgifna och af förste provinsialläkarne
genom Kongl. Maj:ts Befh:de insända tjensteiapporter
hafva under år 1896, jemlikt tab. N:o 8, af dem blifvit verkställda
1,393 ämbetsresor i anledning af smittsamma sjukdomar
och allmännare utbredd sjuklighet, för undersökning beträffande
vissa sanitära frågor eller till följd af den vissa aflägsna och
fattiga kommuner medgifna rättighet att ett visst antal gånger
om året på statens bekostnad erhålla besök af vederb. tjenBteläkare
för sjukvårds tillgodoseende. I ofvan nämnda antal ingå
äfven 39 resor för venerisk sjukdom, befintlig eller misstänkt,
hvilka resor icke bekostas af staten, utan gäldas af länens
sjukvårdsmedel.
Det största antalet af de verkställda resorna eller 508 hafva
föranledts af difteri, därnäst 493 af skarlakansfeber och 242 af
tarmtyfus. Beträffande särskilda län hafva de flesta resorna egt
rum inom Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Vesterbottens län.
Af resorna för difteri äro de flesta utförda inom Skaraborgs,
Vesterbottens, Kristianstads samt Hallands och Göteborgs- och
Bohus län, för skarlakansfeber inom Kalmar samt Göteborgsoch
Bohus län liksom äfven för tarmtyfus inom sistnämnda
bada län.
År 1895 utgjorde antalet ämbetsresor 1,242, hvaraf 27
resor för venerisk sjukdom.
Förutom ofvan omförmälda ämbetsresor hafva förste
provincialläkarne, hvar och en inom det län, där han är
anställd, jämlikt gällande instruktion verkställt inspektions-
resor för sanitära besiktningar, apoteksvisitationer, arkivgranskningar
m. in.
Utgifterna för ofvannämnda ämbetsresor hafva uppgått till
55,086 kronor 58 öre, mot 59,772 kronor 5 öre 1895; för biträde
i sjukvården inom provinsialläkaredistrikten, hufvudsakligen
utgörande vikariatsarfvoden under vakans af provinsialläkaretjenster
eller provinsialläkares semester till 19,789 kronor
81 öre mot 16,134 kronor 10 öre år 1895, samt för förste
provinsialläkames inspektionsresor till 15,614 kronor 95 öre •—
hvaraf en del likväl utbetalts först under år 1897 — mot
15,727 kronor 21 öre det föregående året.
C. Öfversikt af infektionssjukdomarnas m. fl. sjukdomars
frekvens och utbredning år 1896. (Tab. N:o 4.)
Smittkoppor, Variolce, Varioloides, hafva ej alls under
året förekommit.
Mässling, Morlnlli, har ytterligare tilltagit i det 16,928
sjukdoms- och 374 dödsfall anmälts mot 10,312 med 273 dödsfall
år 1895. De flesta fallen hafva förekommit inom Gefleborgs
och vidare inom Vestmanlands, Östergötlands och Elfsborgs län.
Beträffande årstiden var sjukdomens frekvens störst under februari
och mars månader.
Skarlakansfeber, Scarlatina, visar tämligen lika antal
insjuknade som förra året nämligen 7,586 sjukdoms- och 507
dödsfall mot resp. 7,345 och 502 år 1895. Vermlands och
Kalmar län hafva att uppvisa det största antalet och beträffande
årstiden januari och februari månader.
Af Fläcktyfus, Typhus exanthematieus, äro anmälda 5
fall, däraf 4 från Stockholms stad och 1 från Jönköpings län,
mot 4 sjukdoms- med 1 dödsfall förra året.
Tarmtyfus, Typhus abdominalis, har äfven visat tämligen
lika frekvens som förra året, i det 3,438 sjukdoms- med 308
dödsfall anmälts mot resp. 3,547 och 305 år 1895. Sjukdomen
har varit någorlunda jämnt fördelad öfver länen; dock har
Göteborgs stad haft de flesta fallen och därnäst Göteborgs och
Bohus län, Malmöhus, Kristianstads och Kalmar län. Under
augusti och september, juli, oktober och januari månader insjuknade
de flesta.
Rödsot, Dysenteria, har tilltagit, i det 692 fall anmälts
mot 330 det föregående året, af hvilka 29 aflidit mot 12 år
1895. Det öfvervägande största antalet kommer på Jämtlands
och Vesternorrlands samt därnäst på Kopparbergs äfvensom
Gefleborgs län, och, beträffande tiden, på juli och augusti månader.
Asiatisk kolera har alls icke förekommit under året.
Påssjuka, Parotitis, har äfven ökats till 2,187 fall mot
1,827 föregående året. Den bar förekommit talrikast inom Östergötlands
samt Vesterbottens och Malmöhus län samt under årets
första kvartal.
Kikhosta, Pertussis, har betydligt ökats. Häraf äro anmälda
11,983 sjukdoms- och 616 dödsfall mot 6,666 insjuknade

Året 1896. Läkares ämbetsberättelser. 27
och 206 döde det föregående året. De flesta fallen hafva förekom
mit inom Östergötlands, Malmöhus och Örebro län samt
Stockholms stad, och beträffande tiden under sista kvartalet,
ehuru den varit rätt mycket gängse under årets alla månader.
Difteri och Strypsjuka, Diphteria et Laryngitis pseudomembranacea,
Croup, har under året hållit sig vid ungefär
enahanda frekvens som föregående året, nämligen 8,061 sjukdomsoch
1,113 dödsfall, under det att år 1895 insjuknade 8,675 och
afledo 1,643 personer. Alla länen hafva däraf varit hemsökta,
värst dock Kristianstads län och därnäst Göteborgs stad, Malmöhus
län, Göteborgs och Bohus län, Vesternorrlands och Skaraborgs
län. Sjukdomen har uppträdt under alla månader, ehuru
talrikast under vintermånaderna.
Barnsängsfeber, Sepsis puerperalis, har förekommit med
319 sjudoms- och 99 dödsfall mot resp. 300 och 103 året förut,
fortfarande mest inom Malmöhus län och därnäst inom Östergötlands.
Epidemisk hjärnfeber, Meningitis cerebrospinalis epidemica,
har uppträdt med 165 sjukdoms- och 74 dödsfall, mest
inom Vesternorrlands och därnäst Kalmar län. Den har för
öfrigt varit spridd öfver större delen af landet och äfven någorlunda
lika fördelad i afseende på årstid, om ock de flesta fallen
anmälts i augusti månad. Ar 1895 förekommo 96 sjukdomsoch
59 dödsfall häraf.
Frossa, Febris intermittens, visar fortfarande minskning
år efter år. Sjukdomen har uppträdt med 555 fall, af hvilka
2 med dödlig utgång. År 1895 var förhållandet resp. 611 och
2. De flesta fallen komma som vanligt på Kalmar län, därnäst
på Stockholms stad och Upsala län, men äro dock spridda fall
anmälda från större delen af riket.
Smittsam ögonsjukdom, Conjunctivitis folliculosa epidemica,
har visat sig i 170 fall mot 177 år 1895. De
flesta äro anmälda från Jönköpings och vidare från Vermlands
och Kalmar län, men för öfrigt spridda till såväl ort
som tid.
Af lung- och lungsäcksinflammation, Pneumonia,
Pleuritis, hafva förekommit 16,593 sjukdomsfall med 2,447
dödsfall mot resp. 15,052 och 2,329 år 1895. Frekvensen var
störst under månaderna januari—maj samt åter under november
—december.
Katarrala åkommor i andedräktsorganen äro anmälda
till ett antal af 102,159 med 1,110 dödsfall mot föregående
året 92,753 insjuknade och 943 döde. De talrikaste
fallen inträffade under årets 4 första månader samt under maj
och december.
Af diarré, tarmkatarr och inhemsk kolera hafva
anmälts 43,416 sjukdoms- och 1,626 dödsfall, de flesta under
juli och augusti niåuader.
Tab. Lit. B. innehåller en sammanställning af sjukdomsfallen
i de särskilda sjukdomsgrupperna för den sista tioårsperioden.
Spetälska, Lepra nodosa, Elephantiasis grwcorum, som
inom Sverige har sitt hufvudsakliga stamhåll inom provinsen
Helsingland, synes dqck år från år därstädes minskas, hvilket
man till största delen torde få tillskrifva de sjukes ökade internering
ä det i Jerfsö inrättade sjukhus för spetälske.
A detta sjukhus hafva under året varit intagna inalles 38
spetälska personer, 18 män och 20 kvinnor, utaf hvilket antal
17 varit från andra orter, nämligen 1 från Gefle stad, 3 från
Jämtland, 5 från Vesternorrlands län, 2 från Upland, 4 från
Dalarne, 1 från Bohus län och 1 från Gotland. Under året
hade intagits 5 nya patienter och utskrifvits 8, af hvilka 7
aflidna.
I sin egenskap af föreståndare för spetälske-sjukvärden inom
Helsingland har läkaren vid sjukhuset, som tillika är provinsialläkare
i Jerfsjö distrikt, anmält att utom de ofvannäinnda 7
dödsfallen, af hvilka 4 beträffa helsingar och 3 personer tran
andra orter, ännu 3 dödsfall förekommit bland de spetälskesjuke
inom Helsingland; att 2 nya fall därstädes under aret
inregistrerats och 1 afförts såsom frisk. Vid årets slut angifver
han antalet spetälske inom provinsen till 36, 18 af hvardera könet.
Tab. Lit. B. Öfversikt af sjukdomsfallen i nedan uppräknade sjukdomar enligt läkares rapporter under 10-årsperioden 1887—1896.
¹) Endast tyfösa febrar.

28 Året 1896. Läkares ämbetsberättelser.
I förste provinsialläkarnes årsberättelser omförmälas, förutom
de till Jerfsö sjukhus afsände spetälske, följande antal
dylika sjuke: från Upsala län, Tierps distrikt 1; från Gotlands
län, Klintehamns distrikt 1 för sjukdomen misstänkt; från Bohus
län 4 spetälske och 2 för sjukdomen misstänkta; från Vermlands
län, Näs distrikt 1 spetälsk; från Kopparbergs län, Mora distrikt
3 spetälske och 1 misstänkt och från Elfdalens distrikt 2 spetälske;
från Vesternorrlands län 1 och från Jämtlands län 1
spetälsk; inalles således 13 spetälske och 4 för samma sjukdom
misstänkta.
Venerisk sjukdom. För befintlig eller misstänkt venerisk
sjukdom hafva, såsom härofvan redan nämnts, af vederb. läkare
under året företagits 39 tjensteresor, de flesta eller 16 inom
Vesterbottens län, Vilhelmina socken.
A besiktningsbyrån i Stockholm hafva 20,034 besiktningar
förrättats, hvarvid befunnits af venerisk smitta angripna: a)
vid besiktningsbyrån icke inskrifna kvinnor 72, däraf 11 mer
än en gång hvar, b) för första gången inskrifna 84, samt c)
sedan längre tid prostituerade 382, eller tillsammans 538. Af
de bada senare kategorierna befunnos 262 smittade mer än en
gång hvar. Af dem, som första gången inskrifvits eller som
undersökts utan att vara inskrifna — tillsammans 156 — hade
90 förut varit för veneriska åkommor vårdade på kurhus. Be
besiktningsskyldigas antal var vid årets slut 493 mot 488 det
föregående året.
Vid besiktningsbyrån i Göteborg hade verkstälts 8,253 besiktningar.
Antalet till Holtermanska sjukhuset remitterade
kvinnor har uppgått till 89, af hvilka 48 remitterats en gång
och 41 två eller flera gånger, hvarigenom hela antalet remisser
utgjort 153. De besiktigades antal har under året uppgått till
284 mot 274 år 1895.
Vid en allmän öfverblick af sjukdomsförhållandena under
år 1896 befinnes, att af vederbörande läkare anmälts 214,257
fall af de sjukdomar, för hvilka redogörelse här ofvan i korthet
blifvit lemnad, mot 190,237 fall år 1895; och har tillökningen
hufvudsakligen förorsakats af mässling och kikhosta samt katarrala
åkommor i andedräktsorganen äfvensom lung- och lungsäcksin
flarn ma tioner.
Därjämte hafva påssjuka, rödsot, skarlakansfeber och epidemisk
hjänfeber något tilltagit, under det att tarmtyfus, difteri
och strypsjuka samt frossa minskats.
Af tarmtyfus omnämnas i berättelserna lokala epidemier
från Vestervik, Bjuf, Mölndal, samt å Malmön i Bohuslän, där
extra läkare måste anställas. Äfven från Hudiksvall är en
sådan mindre epidemi anmäld.
Rödsot uppträdde med mindre epidemier inom Jämtlands län
under januari och februari månader i Ströms provinsialläkaredistrikt
och under högsommaren i Svegs distrikt samt förekom
för öfrigt här och dar i socknarne, inalles med 187 sjukdomsfall,
af hvilka likväl endast 4 med dödlig utgång.
4. Förändringar och förbättringar i den allmänna helsooch
sjukvården m. m. år 1896.
Angående helsovårdsstadgans tillämpning på andra platser
än städer äro förändringarna omförmälda under Lit. I.
Ett förslag att flytta provinsialläkarens i Simrishamns distrikt
till Löberöd ogillades genom nåd. brefvet den 13 juni, men har
ifrågavarande station sedermera förlagts till Hammenhög.
Tjenstårsberäkning för extra provinsialläkare har genom
särskilda nåd. bref medgifvits följande distrikt: Askers den 20
mars, Kils den 8 maj, Sundbybergs 28 mars, Hvetlanda den 17
juli och Ahus samma dag.
Enahanda förmån jämte bidrag af statsmedel till läkarens
aflöniug hafva beviljats Elfsby distrikt den 31 januari för tiden
1897—1901 jämte 1,000 kronors årligt bidrag, Bygdeå distrikt
den 29 maj för tiden 1898—1901 jämte 1,000 kronors bidrag,
Frostvikens distrikt den 18 december jämte 1,500 kronors årligt
bidrag för tiden 1897—1901.
Förnyad rätt till tjenstårsberäkning under 5 års tid har
medgifvits för Orsa distrikt 13 /3, Molkoms 28 /3, Ramsele 25 /9,
Hallsbergs 2 /io och Vernamo 18 /i2.
Såväl förnyad rätt till tjenstårsberäkning som fortfarande
statsbidrag hafva medgifvits: den 29 maj för Norsjö distrikt
1,500 kronor, Burträsk och Vilhelmina hvardera 1,500 kronor,
Degerfors 1,200 och Byske 1,000 kronor; den 25 september:
Stugun och Malung hvardera 1,500, Rättvik 1,400 kronor, vidare
Öfver-Torneå, Arvidsjaur, Jockniock och Gellivare hvardera 1,500
samt Anundsjö 1,000 kronor; den 2 oktober: Dalarö 1,000,
Gräsö och Rimbo hvardera 500 samt Järnskogs 1,000 kronor;
den 27 november Tjörns distrikt 1,500 kronor; den 4 december
Södra Unnaryds 1,500; den 18 december, Högsäters distrikt
1,100 kronor och den 31 december, Julita distrikt 1,000 kronor,
samtliga dessa distrikt för femårsperioden 1897—1901.
Tjenstårsberäkning för en andre stadsläkare har medgifvits
genom nåd. bref den 1 /i och 4/7 för Ystad, den 24 /4 Landskrona,
den 8 /5 Halmstad, den n /9 Kristianstad; för tvenne stadsdistriktsläkare
i Örebro den 13 juni, för en underläkare vid Stockholms
sjukhem samt en öfverläkare och en underläkare vid Stockholms
epidemisjukhus den 11 /g) och för en biträdande läkare vid lasarettet
och kurhuset i Karlstad den 31 /l0-
Beträffande tjensteresor till aflägsna kommuner för sjukvårdens
tillgodoseende har genom nåd. bref den 2 /io medgifvits,
att extra provinsialläkaren i Vilhelmina distrikt en gång under
hvardera af åren 1897, 98 och 99 får under vissa villkor på
statens bekostnad besöka Dikanäs och Fatmomakks kapellplatser,
hvaremot de förut medgifna resorna af provinsialläkaren i Ströms
distrikt till Gäddede och Ankarede skola upphöra, sedan särskild
extra provinsialläkare från och med år 1897 anstalts i
Frostviken.
Särskilda instruktioner hafva af Medicinalstyrelsen godkänts
för stadsläkarne i: Örebro, Lindesberg, Sölvesborg, Landskrona,
Motala, Kristianstad, Karlshamn, Säter och Vesterås jämte
ändring i instruktionen för stadsläkarne i Göteborg.
Genom nåd. bref den 5 juni hafva medel anslagits för en del
ifrågasatta förbättringar vid karantänsinrättningen på Känsö.
Genom nåd. kung. den 5 juni har förordnats att efter den 31
mars 1898 någon fältskärsexamen ej vidare må ega rum.

Året 1896. Läkares ämbetsberättelser. Civila sjukvårdsinrättningar. 29
Antalet provinsial-, extra provinsial- och stadsläkarebefattningar
inom hvarje län inhemtas af öfversikten å tab. N:o 9;
och funnos vid 1896 års slut inalles 138 provinsialläkaretjenster,
121 extra provinsialläkaredistrikt, hvaraf 35 blifvit tillerkända
lönebidrag till läkaren med belopp från 500 till 1,500 kronor
om året, 141 stads- och stadsdistriktsläkarebefattningar, hvarjämte
voro anställde dels 5 särskildt tillförordnade förste provinsialläkare
dels 19 biträdande provinsialläkare inom distrikt,
hvilkas provinsialläkare tillika bestrida förste provinsialläkaretjenst
inom vederbörande län. Slutligen tinnes 1 andre extra
provinsialläkare anställd inom Trollhättans distrikt, hvarjämte
den vid Strömsholms hingstdepot anställde läkaren äfven har
tjenstårsberäkningsrätt.
Under loppet af år 1896 hafva 21 läkare dels i och dels
utom tjenst aflidit, hvaremot, såvidt anmälan därom till Medicinalstyrelsen
inkommit, 58 läkare blifvit från rikets medicinska
läroverk utexaminerade, nämligen 40 från Karolinska institutet
i Stockholm, 4 från Upsala och 14 från Lunds universitet,
hvilka samtliga 58 jämväl blifvit såsom legitimerade i styrelsens
matrikel under året inskrifne.
5. Civila sjukvårdsinrättningar. 1 )
Af inkomna landstingshandlingar och vederbörande läkares
rapporter har angående nybyggnader och större förändringar af
länslasarett och sjukstugor inhemtats följande:
Angående länslasarett på nedannämnda ställen.
Eskilstuna. Elektrisk belysning har blifvit införd.
Falun. Tillräcklig mängd vatten af god beskaffenhet har
erhållits från brunnar och källor genom särskild ledning. Den
nya ekonomibyggnaden har blifvit färdig och tagits i bruk. De
bada sjukpaviljongerna hafva förts under tak.
Gefle. På ett afstånd af 80 meter öster om stora sjukhusbyggnaden
har uppförts en fristående, två våningar hög paviljong,
afsedd för epidemiskt sjuka på nedre botten och för kurhuspatienter
på öfre våningen. Paviljongen är uppförd af sten, 36
meter lång, 12 meter bred och 12 meter hög, inrymmer 48 sjukplatser,
tre sköterskerum, 4 badrum, 4 klosettrum samt har
särskilda ingångar för tvenne epidemiafdelniugar och för kurafdelningen.
Bada våningarna äro isolerade från hvarandra
genom på järnbjälkar slagna betonhvalf. Kostnaden för paviljongens
uppförande har uppgått till 45,000 kronor.
Ilernösand. Öfver det år 1893 färdigblifna lasarettet har
lasarettsläkaren G. Ekehorn år 1897 lemnat beskrifning, som
här i sammandrag meddelas:
Nya lasarettet har ett vacket läge vid det s. k. södra
sundet. På motsatta sidan gränsar lasarettstomten till den allmänna
landsvägen och omfattar en ytvidd af 36,000 !L>meter.
A denna tomt äro lasarettsbyggnaden, maskin- och tvätthus med
') Referent: Medicinalrådet Bolling.
dårstuga, iskällare, portvaktsstuga, lik- och obduktionshus samt
ett uthus uppförda.
Lasarettsbyggnaden är uppförd af sten enligt korridorsystemet
och utgöres af en tvåvånings långbyggnad med en vindsvåning i
midtelpartiet och hufvudfasad åt sjön, ej fullt åt söder (ungefär
sydost). Från midten af den uppåt vägen vända sidau af denna
byggnad utgår en trevånings tvärbyggnad med fasad mot landsvägen.
I denna senare byggnad åt landsvägen är hufvudingången
till sjukhuset.
Långbyggnaden innehåller hufvudsakligen sjukrum; tvärbyggnaden
innehåller sjukrum endast i tredje våningen jämte ett
enskildt rum i andra våningen, för öfrigt finnas i denna byggnad
operationsrum, expeditionsrum, bostadsrum, tekök, badrum, trappgångar
m. ra.
Under hela byggnadskomplexen ligger en källarevåning, som
åt sjösidan till går högt öfver marken och därföre kan inrymma
det stora köket jämte bostadsrum och badafdelningen m. m.
Sjukafdelningarna i långbyggnadens bägge våningar äro fullkomligt
analoga. Den korridor som förenar längbyggnaden med
tvärbyggnaden löper utmed nordvestra sidan. Midt på denna
korridor är ingång till dagrummet. På bada sidor därom ligger
ett sjukrum för tio patienter, hvardera med ingång direkt från
korridoren. Mot korridorens hvardera ande finnes åt sydost
ett mindre, mot korridoren öppet rum med snyggningsruni och
klosett på ena sidan samt förrådsrum på andra sidan. Frän
denna passage, hvilken kan betraktas som en del af korridoren,
leda tvenne dörrar till ett sköterskerum och ett rum för fyra
sängar. Läkarens mottagningsrum och poliklinikrum ligga på
nedre botten, operationsrummet med steriliseringsrum ligger pä
öfra våningen af tvärbyggnaden. Operationsrummet har fönster
åt norr och öster.
Uppvärmningen ästadkommes genom trenne lagtryckspannor,
plaserade i källarevåningen, från hvilka lemnas angå dels till
uppvärmning af tre värmekamrar, hvarifrån varm luft ledes till
de olika delarna af byggnaden, dels till direkt uppvärmning
medelst värmeelement, på de flesta ställen plaserade i en fönsternisch
till det rum, som skall uppvärmas. Evakuationen ästadkommes
genom särskilda kanaler. Ventilationen bar visat sig
tillfredsställande.
Elektrisk belysning är införd. Vatten erhålles från den
för hospitalet anordnade ledningen. För erhållande af varmt
vatten finnes en varmvattencistern, däri vattnet uppvärmes af
ånga, som löper i ett spiralrör genom densamma. Denna cistern
står under vattenledningens tryck. Med maskin- och tvättliuset
sammanhänger en afdelning för sinnessjuka med 4 celler, ett
badrum och ett dagrum.
Lasarettet inrymmer plats för 90 patienter, däri inberäknade
4 platser å afdelningen för sinnessjuka samt kurhusets platser
(å tredje våningen af tvärbyggnaden), som da endast beräknats
till 15.
Det utrymme, som hvarje patient erhåller, har beräknats
till 6,3 m2 och 25 m3 å dagrummen och de större sjukrummen samt
8,5 m2 och 33,5 3 å de mindre rummen.
Hörby. Den af landstinget beslutade tillbyggnaden biet'
under redovisningsåret färdig och kunde den 23 september beläggas
med sjuka. Den ligger söder om hufvudbyggnaden, är
förbunden med densamma geuom en 13 meter lång täckt gång.
Tillbyggnaden har formen af en rät vinkel, innehåller i källare-

30 Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar.
våningen tvenne väriuekaiurar med uppvännningsugiiar, en panna
med eldstad för uppvärmning af vatten, m. ni.; i bottenvåningen
en sjuksal, två enskilda rum, direktionsrum, läkarens mottagningsrum
och omläggningsruiu, sköterskerum samt klosett; i
öfre våningen operationsrum, steriliseringsrum, tre andra rum tillhörande
operationsafdelningen, samt dessutom sjuksal, enskilda
rum, sköterskerum och klosett på enahanda satt som å nedre botten.
Tillbyggnaden har leinnat utrymme ror 26 patienter och
har kostat 44,064 kr. 67 öre.
Linköping. Det nya lasarettet blef färdigt redan i slutet
af år 1895. Beskrifning är lemnad 1897 af lasarettsläkaren
\V. Hallin och innehåller i sammandrag följande:
Lasarettstomteii är belägen å en dominerande höjd söder
om staden, omkring 10 minuters väg från dess centrum (stora
torget). Det utgöres af själfva lasarettsbyggnaden, isoleringshus,
en fristående ekonomibyggnad, innehållande ångpannehus och
maskinhus, kök och tvättinrättning, administrationshus, bagarestuga
och obduktionshus.
Lasarettsbyggnaden består af en midtelbyggnad belägen ungefär
i riktningen norr och söder och med flyglar å bada ändpunkterna,
förlöpande mot vester. I niidtelbyggnaden finnas å
nedre botten läkarens mottagningsrum, operationsrum, expeditionsrum
och laboratorium. På hvardera sidan om dessa rum
ligga tre sjukrum. En trappa upp öfver dessa rum ligga ett
operationsrum, på ena sidan om detsamma steriliseringsrum och
bandagerum, på andra sidan söfningsrum och sköljningsruin.
Denna operationsafdelning är omgifven af tre sjukrum på den
norra och lika många sjukrum på den södra ändan af niidtelbyggnaden.
Flyglarna äro i bada våningarna inredda på samma
satt och innehålla en stor sjuksal, begränsad åt vester af ett
dagrum, som har en trappa vettande mot den andra flygeln samt
badrum och förrådsrum mot flygelns utsida. Den del af flygeln,
som gränsar mot den korridor, hvilken skiljer flygeln från midtelbyggnaden,
innehåller sköterskerum på ena sidan och klosettrum
pä andra sidan, bada dessa rum skilda genom en midtelpassage.
Vindsvåningen innehåller i midtelbyggnaden fem enkelrum åt
vester, ett åt öster, ett dagrum, samt två mindre geniensamhetsrum.
I södra flygelns ändpunkt ligga ett medelstort och ett
litet sjukrum. För öfrigt innehåller denna våning bostadsrum
för underläkare, öfversköterska och sköterskor. Bjelklaget mellan
våningarna består af järnbalkar, mellan hvilka äro slagna hvalf
af beton, som äro täckta af ett cementlager och dar ofvanpå
asfalt (goudron och limnieriiiastix), i hvilken den 6 c. in. breda
golfplankan är lagd pa sådant satt, att asfalten fyller de c:a V2
c. in. breda mellanrummen mellan plankorna. Sådana golf
tinnas i alla sjukrum, dagrum, korridorer, bostads- och mottagningsrum.
I jordvåningen tinnes en badinrättning. Därstädes äro ock
belägna de två stora pannor, som alstra lågtrycksånga, hvarigenom
alla lokaler uppvärmas medelst vänneelement, med undantag
af badinrättningen, operationssalarna jämte ventilationstrummorna
för de senare och för klosetterna, hvilka serveras
med högtrycksånga från ekonomihusets ångpannor. Värmeelementen
äro plaserade vid ytterväggar och omgifna af mantlar
af järnplåt med galler. Den friska luften inströmmar i manteln
strax ofvanför elementet genom en öppning i väggen och blaudar
sig med den uppvärmda rumsluften, som passerat genom manteln
förbi värmeelementen.
Evakuationskanalerna äro försedda med tvenne afloppsmynningar
eller ventiler. Hela sjukvårdsinrättningen rymmer
151 sjuksängar och det är beräknadt, att hvarje patient erhåller
en golfyta af 9,e m2 och 38,3 m3 luftvolym. Hela anstalten har
kostat 398,210 kr. 40 öre.
Belysning erhålles genom elektriska lampor.
Malmö. Det nya lasarettet, som under redovisningsåret
togs i bruk, är af t. f. lasarettsläkaren Fritz Bauer beskiifvet.
Ur denna beskrifning meddelas följande sammandrag:
Området för den nya sjukvårdsinrättningen är beläget söder
om staden uti s. k. Magistratsvången å staden tillhörig jord,
begränsadt i norr af järnvägslinjen emellan Malmö och Ystad,
i söder af staden tillhöriga jordar, i vester af Pildanisvägen
och i öster af landsvägen mot Ystad. Området, omfattar en yta
af 6 hektar, hvaraf ungefär hälften är bebyggd; andra hälften
utarrenderas, intill dess behof af utvidgning föreligger.
Området har ett högt, på alla sidor fritt och sundt läge.
Höjden öfver hafvets medelvattenyta är 9,35 meter; gamla sjukhuset
låg på höjdsiffran 5,35 meter.
Sjukvårdsinrättningen står i direkt förbindelse med staden
såväl medelst järnväg som spårväg. Afståndet från stadens
Stortorg fågelvägen utgör omkring 2 kilometer. Genom telefoner,
en "för sjukvården och en för ekonomiens behof, står inrättningen
i förbindelse med rikets telefonnät. Särskild lokaltelefon
med vexelstation i sysslomannakontoret finnes dessutom.
Alla afloppsledningar inom området sammanföras vester om
byggnaderna till tvenne nedstigningsbrunnar, hvaraf den ena,
belägen på gränsen emellan det bebyggda och det utarrenderade
området, är afsedd för desinticering af afloppsvattnet, innan detsamma
inträder i en öfver sistnämnda område utförd kloakledning
till Pildanisvägen, hvari en hufvudledning står i förbindelse
med stadens kloaknät. Dränledningar för markens uttolkning
äro nedlagda såväl under byggnadernas källare, som utmed deras
yttermurar samt i hela området öster om desamma, men endast
närmaste delen vester om samma byggnader. Dessa ledningar
utmynna i kloaknätets nedstigningsbrunnar.
Inrättningens vattenrörsnät står i förbindelse med stadens
vattenverk. Varmt och kallt vatten är inledt i alla kök och
badrum såväl i lasaretts- och kurhus- som badhus- och ekonomibyggnaden.
Varmvattenberedningen åstadkommes medelst en i
direkt förbindelse med stadens vattenledning stående cistern af
järn, inuti försedd med en förtennt kopparspiral, hvarigenom
ånga tillföres, så att vattnet i cisternen ständigt har en värmegrad
af 70 grader Celsius.
Principen vid byggnadernas utförande är paviljongsysteniet.
Inrättningen består för närvarande af 6 olika byggnader nämligen:
två paviljonger i två våningar, i öster sammanbyggda med
hvarandra genom en administiationsbyggnad, som tillsammans med
paviljongernas östra ändar bildar hufvudfasaden till stora lasarettsbyggnaden,
ett kurhus
ett lik- och obduktionshus
ett badhus
ett ekonomihus och
en läkarebostad.
Plats för ytterligare tvenne paviljonger finnes inom det
bebyggda området. Paviljongerna ligga i öster och vester, och
mellanrummet emellan de bägge lasarettspaviljongerna utgör om-

Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar. 31
kring 25 meter. Kurhuspaviljongen är belägen i nordvestra
hörnet af området norr om lasarettspaviljongerna. På ett afstånd
af 28 meter från lasarettsbyggnaden ligger ekonomihuset,
som står i förbindelse med den förra medelst en täckt gång,
hvilken sträcker sig genom ekonomihuset till det norr om
detta belägna badhuset. Strax inom ingången till venster
är läkarebostaden med rum för portvakt belägen, och till
höger i östra gränsen af området är lik- och obduktionshuset
förlagd t.
Lasarettet. Från hufvudingången, som befinner sig i midten
af administrationsbyggnaden, inkommer man i en större vestibul
och härifrån till en 3 meter bred korridor, som leder till de
till höger och venster härifrån belägna ingångarne till paviljongerna;
från vestibulen till andra våningens korridorer och
sjuksalar leder en dubbelarmig trappa, som i sitt nedre lopp
har en bredd af 3 meter, hvaremot armarnes bredd utgör 2,3
meter.
Administrationsbyggnaden upptager i nedra våningen rum
för direktionen och sysslomannen till venster om vestibulen och
till höger om densamma väntrum och läkarens expeditionsrum.
I detta senare äro inredda ett laboratorium och bakteriologirum,
till hvilkas inredning stadsfullmäktige på därom gjord anhållan
beviljat 1,200 kronor. Motsvarande utrymme i andra
våningen upptages helt och hållet af till operationsafdelningen
hörande lokaler. Mellersta delen af paviljongerna upptages af
en större sjuksal med plats för 16 sängar. Vester om sjuksalarna
ligger ett i direkt förbindelse med salen stående dagrum,
bredvid detta åt söder två isoleringsrum för hvardera en säng
och på norra sidan trappa genom alla våningarim med utgång i
det fria. Ostra änden af paviljongen, bildande en del af fasaden,
upptages af ett enskildt rum för en patient, och på ömse sidor
om detta tvenne half-enskilda rum, hvardera för 3 patienter.
Utanför dessa rum ligger en 3 meter bred korridor, hvilken användes
som dagrum. Emellan detta och sjuksalen sträcker sig
en korridor, på ömse sidor hvaraf två rum äro belägna, nämligen
åt norr toalett- och badrum samt klosettrum, i söder
sköterskerum och ett mindre kök eller serveringsrum.
Golfven i alla sjukrum, korridorer och dagrum inom paviljongernas
första och andra våningar utgöres af cement. Kring
alla väggar äro anbringade skurlister. Golfven äro belagda med
linoleummattor. Golfven i kök och trapplaner i de tvenne andra
våningarna samt i vestibul och korridorer äro belagda med
»viktoriaplattor». I tvättrum och klosetter äro golfven lagda af
naturlig asfalt till en tjocklek af 15 mm. I tredje våningen
eller vindsvåningen äro golfven lagda af bräder, som äro oljemålade
och fernissade.
Bjelklagen utgöras af valsade järnbjelkar med gjutna hvalf
af beton; hvaröfver lagts ett 20 min. tjockt afjämningslager i
cement. Bjelkarnes undre kanter äro strukna i oljefärg.
Hvarje sjuksal är afsedd för 16 sängar, fördelade långs
paviljongens norra och södra väggar. Golfytan utgör 14,3 meter
x 8,9 meter = 1,273 kv.-meter, som vid en rumshöjd af 4,2
meter gifver 534 kub.-meter, så att på hvar och en af de 16
sängarne kommer en golfyta af 7,9g kv.-meter och en luftkub,
af 33,4 kub.-meter.
Dagrummen äro belägna åt vester i direkt förbindelse med
sjuksalen. Golfytan utgör 6 meter y 5.20 meter — 31,2 kv.-meter
och kubikinnehållet 131 kub.-meter. Bredvid dagrummet ligga
tvenne isoleringsrum för hvardera en säng. Golfytan utgör 9,3
kv.-meter och kubikinnehållet 39 kub.-meter.
Bada våningarnas sjukrum äro på samma satt anordnade.
Enskilda rummen äro till antalet 4. På ömse sidor 0111
hvarje enskildt rum ligga tvenne rum för hvardera 3 sängar.
Golfytan utgör där 6,2 kv.-meter och 4,3 kv.-meter och kubikinnehållet
112 kub.-meter, eller 37,3 kub.-meter för hvarje sjuksäng.
I vindsvåningen uti hvardera af paviljongernas vestra flygel
äro tvenne st. isoleringsrum inredda för resp. 2 och 1 säng I
de 2 i södra paviljongen belägna rummen är barnbördsafdelningen,
för 3 sängar, inredd. I hvarje flygel finnas dessutom 3 stora
förrådsrum. Ät öster eller fasaden ligga tvenne rum för underläkaren
samt 2 rum för öfversköterskan, operatioussköterskan
och sköterskebiträdena.
Källarevåningen innehåller dels en värmekammare och dels
tvenne källare för orent linne, en i hvarje flygel, tillgängliga
genom yttre trappor, så att en förbindelse ined sjuksalarna icke
förefinnes. I källarne utmynna murade luftkanaler, som sträcka
sig genom de resp. paviljongernas alla våningar öfver taket, och
som i det utanför de enskilda rummen befintliga dagrummet sta
i förbindelse med de resp. afdelningarna medelst en lucka, hvarigenom
det smutsiga linnet direkt nedkastas i linnekällaren i
särskilda för luftvexlingen med trådgaller försedda fack.
Operationsafdelningen är belägen i öfre väningen af adniinistrationsbyggnaden
med fönstren rakt åt öster. Den innefattar
följande rum: i midten en större operationssal, söder därom ett
litet rum för sterilisering af förband och af vatten och vid
sidan af detta ett tvättrum; vester om dessa sistnämnda ett rum
med fönster åt korridoren, hvilket kan apteras till mörkrum
med belysning af en Auers brännare; i detta senare är instäldt
ett skap för förvaring af operationslinne. Norr om stora operationssalen
ligger ett rum för beredning af förhandssaker, samt
vid sidan af detta ett mindre operationsrum.
I det mindre operationsrummet, i hvilket alla förbandsvexlingar
ega rum, utföras alla septiska operationer.
I det söder om operationssalen liggande lilla rummet finnes
en apparat för beredning af sterilt vatten och en apparat för
sterilisering af förbandssaker och det linne, som behöfs vid
operationer.
Till operationsafdelningen bör dessutom ett rum, hvilket
ännu saknar utredning, men som är afsedt för nyopererade fall.
Kurhuset är uppfördt i tvenne våningar med genomgående
korridor, sträckande sig från vester till öster, och hvilken användes
som dagrum. Nedre våningen som är afsedd för man,
och hvartill särskild ingång från södra sidan är förlagd, innehåller
1 rum för 3 sängar med en golfyta af 25 kv.-meter och
ett kubinnehåll af 105 kub.-meter eller 35 kub.-meter pr hvarje
sjuksäng, två rum för hvardera 2 sängar med 17,5 kv.-meters
golfyta och 73,5 kub.-meters kubikinnehåll samt slutligen ett
rum med 1 säng och en golfyta af 8,1 kv.-meter och ett kubikinnehåll
af 34 kub.-meter. I nedre våningen finnes dessutom
cellafdelningen, bestående af 2 celler, skilda från hufvudkorridoren
genom en mindre gång och försedda med dubbeldörrar. Ät söder
befinner sig ett badrum och i norr ett klosett- och tvättrum.
På hvardera sidan af ingången finnas tvenne förrådsrum. Ofriga
delen af byggnaden upptages af sköterskerum och trappuppgång
till andra våningen. Denna våning innehåller samma antal rum
som å nedra våningen. Rummet ofvanför cellafdelningen är afsedt

32 Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar.
för 3 pat. Tillträdet till denna våning som är afsedd för
kvinnor, sker från nona sidan. Utom bad- och toalettrum innehåller
denna våning ett serveringsruin eller kök, ett rum för
sköterska och ett rum för läkare. Vindsvåningen upptages af
tvenne ruin för patienternas kläder och källarvåningen innehåller
ett rum för orent linne, hvilket genom en murad kanal
står i förbindelse med begge våningarnas tvättrum. En mindre
spiraltrappa af cement, afsedd för läkare och sköterska, förbinder
bägge våningarna. Beträffande inredningen af denna
byggnad har därvid samma princip följts, och samma anordningar
utförts, som finnas vid beskrifning af lasarettet här
ofvan omnämda. Kurhuset har således platser för 8 manliga,
11 kvinnliga samt 2 cellpatienter.
Sängplatsernas antal i hvarje lasarettsafdelning utgör
25 sängar eller tillsammans 100 st.
3 isoleringsrum i paviljongernas vindsvåning • 6 »
Antalet sängar i kurhuset 21 »
Summa 127 st.
Byggnaderna hafva kostat 284,091 kronor 67 öre. Det hela
inklusive värme- och vattenledningar, anordnande af elektrisk
belysning, utredning, in. ni. har kostat 424,022 kronor 13 öre.
Jielysningen erhålles medelst elektricitet.
Uppvärmningen i lasarettet är ett kombineradt system af
varmkanimare och värmeelement. Varmkammaren sträcker sig
längs hela fasaden och i vinkel under paviljongerna intill sjuksalarnas
östra ande. I varmkammaren äro uppställda fyra
större grupper af kamflänsrör med därtill hörande ångledningar
och kondensburkar. Öfver de 2:ne större systemen i varmkammaren
äro anbragta gjutjärnsskålar som ständigt äro fyllda
med vatten för den varma luftens behöriga fuktande. Från
varnikaminaren inmynna dels till sjuksalarna och dels till öfriga
lokaler i bägge våningarna murade kanaler vid golfven, hvarigenom
den varma luften inströmmar i rummen. Framför dessa
öppningar, som regleras medelst spjäll, äro uppställda s. k.
moderatörelement, bestående af med kammar rundt om försedda
gjutna ror, slutna vid ändarna och med in- och utlopp midt på.
Dessa hafva en från varnikaminaren skild ångledning och kunna
följaktligen pådragas oberoende af varmkauimaresystemet. Två
sädana element äro dessutom plaserade i hvardera paviljongens
sjuksal, ett större i dagrummet och ett mindre i hvardera isoleringsrummen.
De trenne sistnämnda äro plaserade under
fönstren och framtill försedda med isolerade mantlar af trä, utoch
invändigt klädda med hydrauliskt pressad papp. Dessa
system hafva inga ångventiler utan stå alltid i förbindelse med
ångrören. Manteln har en öppning i golfvet af 50 mm. höjd
och samma bredd som manteln och upptill ett galler af perforerad
plåt, innanför hvilken finnes en ställbar klaff, hvarigenom varm
luft inkommer i rummet, samt en skjutlucka för insläppande af
frisk luft. I alla trapphus, kök och klosettriim stå värmesystemen
fritt utan mantlar och hafva endast en ventil för afstängning
eller pådragning.
Den friska luften ledes till värmekammaren genom fyra
friskluftskanaler, belägna tvenne åt vester och tvenne åt öster
och försedda med reglerbara spjäll. Luften kan härigenom alltid
inkomma i kanalerna oberoende af vindriktningen. Luftfilter
bar ej ansetts lämplig. För den skämda luftens aflägsnande
äro murade vertikala kanaler på lämpliga ställen i väggarne
och för hvarje rum från jämnhöjd med golfven och upptill
vinden. De äro sammanförda till gemensamma afloppsskorstenar
i hvilka värmesystem äro insatta för betryggande af ventilationen
under alla förhållande. Evakueringskanalerna äro vid
golf och tak försedda med reglerbara ventiler, utom dem för
klosetterna, hvilka evakueras från sitsen. Dessa senare evakueringskanaler
hafva sina egna afloppsskorstenar.
Ventilationen är beräknad för sjuksalar och sjukrum efter
antalet sängar, så att på hvarje sjuksäng kommer 40 kub.-meter
luft pr timme. I operationsafdelningen, dagrum och korridorer
omsattes luften 2 gånger och i öfriga rum 1 ä IV2 gång pr
timme.
Uppvärmning och ventilation i kurhusbyggnaden är anordnad
på samma satt som i lasarettsbyggnaden, hvaremot varmkammare
saknas och endast varmsystem med mantlar finnas.
Uppvärmningen i ekonomihuset är anordnad medelst värmesystem,
anbragta vid ytterväggarne med och utan mantlar.
Sala. Ett nytt likhus innehållande obduktions- och likrum
är uppfördt i nordliga hörnet af lasarettstomten. Den i
förra årsberättelsen omnämnda ekonomibyggnaden är under året
påbörjad.
Venersborg. Under året hafva uppförts ekonomihus, dårhus
med 8 celler och likhus. Lasarettsbyggnaden bar likaledes undergått
förändring genom anordnande af ny operationssal, isoleringsrum,
badafdelning och kurafdelning.
Vesterås. Tillbyggnaden af lasarettet har under året uppförts
och kommit under tak. Likaså har läkarebostaden blifvit
till sitt yttre färdig.
Angående sjukstugor på nedannämnda ställen.
Degerfors. Sjukstugan är byggd i T-form och innehåller
i sitt hufvudparti 2 stora sjuksalar och mellan dessa sköterskans
rum, 2 förrådsrum för linne, 2 klosetter och en större korridor,
som tjenstgör som dagrum. I öfre våningen finnes ett rum,
beläget ofvan sköterskans rum och afsedt som enskildt rum.
Flygelbyggnaden innehåller ett operationsrum, 2 badrum, kok
med skafferi, korridor samt förstuga med trappuppgång.
Uppvärmningen sker i sköterskans rum och i det enskilda
rummet genom kakelugnar; i sjuksalarna, operationsrummet och
korridorerna genom s. k. ventilationskaminer af Bolinders tillverkning.
Hvarje sjuksal är beräknad för 6 sängar, hvarföre ock
patientantalet uppgår till 13. I sjuksalarna är det beräknadt
att hvarje patient skall erhålla 40 m3 luftvolym.
Enköping. Sjukhuset är tillbygdt. Tillbyggnaden innehåller
i nedre våningen kök med skafferi, rum för kökspiga, matrum
för sjuksköterskor och kökspersonal, rum och kok för vaktmästare,
expeditionsrum för syssloman, förrådsrum och väntrum
för patienter samt i öfre våningen 2 isoleringsrum, ett rum för
sinnessjuka, ett rum med 2 sängar för andra sjuka, ett rum för
sjuksköterska samt förrådsrum och badrum. Efter tillbyggnaden
blef förutvarande köket inredt till operationsrum och gamla
operationsrummet användes till läkarens expeditionsrum.
Smedjebacken. Elektrisk belysning har blifvit införd.
Åmål. Sjukstugan blef färdig och togs i bruk den 14
december. Den har två större sjukrum på nedre botten och
tre mindre på öfre våningen. Sjukrummen lemna god plats

Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar. 33
för 25 sängar. Vid årets slut voro de 18. För hvarje patient
är vid full beläggning beräknad en luftvolym från 19,2 m:i
till 24,e m:! .
Under redovisningsåret hafva rapporter ingått från 139 sjukhus
med tillsammans 8,154 sjukplatser. Af dessa voro 71 länslasarett
och kurhus med 4,309 sjukplatser å lasaretten och 893
å kurhusen; 11 voro sjukhus i Stockholm och Göteborg, hvilka
icke voro betraktade såsom länslasarett eller länskurhus och
hvilka inrymde 2,204 sjukplatser; 57 voro mindre sjukhus eller
sjukstugor i mindre städer eller på landsbygden, alla dessa små
sjukvårdsinrättningar med tillsammans 748 sjukplatser.
Af tab. N:o 12, som utgör ett sammandrag af läkarnes
berättelser om de å lasaretten och kurhusen vårdade sjuka,
inhemtas, att under redovisningsåret vårdats å dessa sjukvårdsinrättningar
inalles 42,852 sjuka, hvaraf 39,455 å lasaretten
och 3,397 å kurhusen mot resp. 38,412 och 2,859 under
år 1895.
Af de vårdade voro 2,835 å lasaretten och 231 å kurhusen
kvarliggande från år 1895 samt 36,620 å lasaretten och 3,166 å
kurhusen intagna under året. Från lasaretten utskrefvos 34,563
och från kurhusen 3,165; å lasaretten dogo 2,043 och å kurhusen
17, så att vid årets slut hvarlågo å lasaretten 2,849 och å kurhusen
215 till år 1897. Mortaliteten uppgick å lasaretten till
5'4 % mot 5'2 % under år 1895 och å kurhusen till Os %•
Underliållsdagarna hafva uppgått å lasaretten till 1,152,798
och å kurhusen till 96,813 eller i medeltal för hvarje vårdad
till 29'2 å lasaretten och 28's å kurhusen.
Utgifterna för den egentliga sjukvården vid samtliga lasaretten
och kurhusen uppgingo till 1,971,348 kronor 89 öre, motsvarande
en medelkostnad för hvarje sjuk dagligen af 1 krona
57'8 öre. Af totalkostnaden kommo 165,967 kronor 74 öre på
medikamenter och 582,342 kronor 53 öre på utspisningen. Medelkostnaden
för medikamenter uppgick till 13'2 öre och för utspisningen
till 46e öre
Tab. N:o 10 utvisar antalet sjuka som vårdats å de sjukhus,
hvilka tillhöra Stockholm och Göteborg. Från år 1895
kvarlågo 1,550 och 16,589 blefvo under året intagna. Af de
18,139 vårdade hade 15,097 blifvit utskrifna, 1,309 aflidit och
1,733 kvarlågo vid årets slut. Mortaliteten har således varit
7"2 % af alla å dessa sjukhus vårdade.
A sjukstugorna (tab. N:o 11) kvarlågo från föregående år
321 och 6,335 blefvo under året intagna. Af de vårdade, 6,656,
blefvo 5,940 utskrifna, 351 afiedo och 365 kvarlågo vid årets
slut. Mortaliteten har således varit 5'3 % af alla å sjukstugorna
vårdade.
Tab. N:o 17, som utgör ett sammandrag af till Medicinalstyrelsen
från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i länen
inkomna berättelser om verkställd granskning af räkenskaperna
öfver sjukvårdsafgifter jämte andra inkomster för året, utvisar
(kol. 4) beloppet af de inkomster, som för underhåll af lasaretten
och kurhusen i hvarje län under detta år influtit; vidare
utvisar den sjukvårdsdistriktens antal (kol. 2), lasarettens och
kurhusens antal (kol. 5) samt utgifternas belopp (kol. 6).
Tab. N:o 13 utgör en sammanfattning af de å civila sjukhus
vårdade sjukdomar.
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse fur ar 1896.
Den socialt viktigaste af de kroniska förgiftiiingssjitkdomarne,
eller alcoholismus clironiciis, förekom i 759 fall hos män och (>:">
fall hos kvinnor, tillsammans 824 fall, ett obetydligt större antal
än förlidet år.
Af hit hörande sjukdomar medförde den akuta pleuriten en
mortalitet af l - 2 %, den akuta pueumonien 24-4 °,.
Af hit hörande sjukdomar medförde tyflitis, peri- och paratyflitis
en mortalitet af 3 - y %, ileus 21 4 %, volvulus 60 % och
invaginatio 50 %.
Af hit hörande sjukdomar förekom graviditas extrauterina
26 gånger med 1 dödsfall.
Akut fosforförgiftning har förekommit 55 gånger och medfört
döden i 34 fall. Af de förgiftade voro 3 män och 52
kvinnor. Ormbett har förekommit 41 gånger och en gång medfört
döden.
Angående orsaken till de genom olyckshändelser uppkomna
skador, hvilka blifvit under året vårdade å de civila sjukhusen,
upplysa läkarnes till Medicinalstyrelsen insända rapporter, att
338 utgjorts af skottskador, hvaraf 75 vid stensprängning, 122
genom skjutvapen, 60 genom explosion och 81 på icke angifvet
satt;
857 hafva tillkommit genom tillhygge (yxa, lie, knif);
342 i diverse maskiner;
490 under åkning, ridt eller till följd af skenande hästar;
369 under slagsmål och brottning;
350 genom djurs åverkan;
298 genom tröskverk och andra jordbruksmaskiner;
247 i sågverk;
100 å järnväg;
80 under byggnadaarbete;
71 å fartyg;
132 vid timmerfällen;
11 vid jordras;
38 i grufvor;
5

34 Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar.
54 i järn- oah kopparverk;
2,888 genom fall från höjder, halkning, stötar och klämning
o. s. v.
Dessutom hafva å dessa sjukhus vårdats 174 fall af brännskador
och 32 fall af frostskador.
För själfmordsförsök hafva å sjukhusen vårdats 37 personer;
af dessa hafva 13 försökt afskala pulsådrorna å arm eller hals,
6 att afdagataga sig genom skott, 1 genom drankning, 5 genom
gift; i 12 fall lemiias ingen uppgift om tillvägagåendet vid
sjal finordsf ursöken.
Under redovisningsåret hafva 17,448 operationer blifvit utförda,
af hvilka 16,285 haft god, 4(51 mindre god, 159 dålig,
449 dödlig utgång och 94 oviss utgång. Den allmänna mortal i-
teten efter dessa operationer uppgick således till 2'6 % mot 2 - 7 "/
under 1895, 3.i % under 1894 och 39 % under 1893.
Närmare upplysningar erhållas af tab. N:o 14. Därstädes
inhemtas bland annat följande:
Amputation å öfverarin är utförd 20 gånger med dödsfall
två gånger, a underarm 43 gånger och utan dödsfall, å lår 120
gånger med dödsfall 18 gånger, å underben 120 gånger med
dödsfall

Året 1896. Civila sjukvårdsinrättningar. 35
de vårdade. Ofvannämnda 245 sjuka personer hafva vårdats för
447 sjukdomar. Allmännast hafva förekommit rheumatismus articularis
chronicus (45), arthritis deformans (14), gastritis cronica (30),
bronchitis chronica (21). Marasmus senilis är antecknad i 17 fall.
Af de vårdade hafva 209 tillhört Stockholms stad, 36 varit
från landsorten. Dagliga medelkostnaden för hvarje sjuk har
uppgått till 1 krona 50 öre, däraf för utspisningen 85'6 öre.
Friplatser hafva 145 sjuka från Stockholm och 15 sjuka från
landsorten erhållit. (K. Kjerner).
A Jerfsö sjukhus för spetälske hafva 18 man och 20
kvinnor eller tillsammans 38 sådana sjuka erhållit vard. Af
dessa hafva afförts 1 såsom oförbättrad, 7 såsom döda; 30 kvar-
lågo vid årets slut. Utom spetälska hafva 10 af de vårdade haft
erysipelas och dessutom 31 tillika haft åtskilliga andra, mera
tillfälliga sjukdomar.
I afseende på hemort tillhörde 22 Gefleborgs, 3 Jämtlands., 5
Heinösands, 4 Kopparbergs, 2 Upsala, 1 Bohus och 1 Gotlands län.
Utrymme finnes bekvämligen för 46 patienter, men kan
beredas för 50.
Medelkostnaden för den egentliga sjukvården för dan och
person har utgjort 1 krona 21 öre, och särskildt för utspisningen
45 öre, samt för medikamenter 11 öre. (./. F. (J/u-ti).
Enligt hvad tab. lit. D utvisar voro å barnhördxhusen 84
kvarliggande från 1895 och 4,444 intagna, så att hela antalet
Tab. Lit. C. Behandlade sjuka och sjukdomar år 1896 å allmänna elektricitetsinrättningen.
Tab. Lit. D. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor år 1896.

36 Året 1896.
Tab. Lit. E.
Civila sjukvårdsinrättningar.
Å barnbördshusen födda barn, år 1896.
Tab. Lit. F. Sjukdom bland efter förlossning insjuknade barnaföderskor, år 1896.

Året 1896. Helsobrunnar och badanstalter. 37
vårdade utgjorde 4,528 mot 4,252 under år 1895. Af de under
året vårdade tillfrisknade 4,334 och 42 flyttades till annan sjukvårdsinrättning,
27 afledo samt 125 kvarlågo vid årets slut. Af
de vårdade voro 2,294 ogifta, 2,182 gifta, 52 enkor, 1,898 förstföderskor,
2,630 omföderskor.
Af tab. lit. E inhemtas, att å barnbördshusen blifvit under
aret födda 4,218 lefvande barn, 2,184 af mankön och 2,034 af
kvinnkön samt 146 dödfödda, 85 af mankön och 61 af kvinnkön;
inalles blefvo alltså 4,364 födda å barnbördshusen. Af de
lefvande födda blefvo 4,064 födda efter naturlig förlossning, 39
efter vändning, 115 efter användning af instrument. Af de dödfödda
146 blefvo 105 födda efter naturlig förlossning, 20 efter
vändning, 21 efter användning af instrument. Hela antalet
efter konstens ingrepp å barnbördshusen födda barn uppgick
således till 195, motsvarande 4 - 7 % af de födda barnen. Tvillingsbörd
förekom 64 gånger och trillingsbörd 1 gång, missfall i
tidigare månader 129 gånger. Kronbjudning förekom vid 4,081
förlossningar, ansiktsbjudning vid 19, sätesbjudning vid 128,
fotbjudning vid 20 och tvärläge vid 22 förlossningar.
Tab. lit. F. utvisar efter förlossningen förekomna sjukdomar,
hvaraf bland annat framgår, att sepsis puerperalis förekommit
i 7 fall, af hvilka 3 hade dödlig utgång. Af inflammationer i
och omkring lifmodern förekommo 30 fall, af hvilka 25 tillfrisknade
och 5 öfverflyttades till annan sjukvårdsinrättning.
För öfrigt förekom eklampsi i 26 fall, nefrit i 90 fall, placenta
prarvia i 18 fall, hsemorrhagia post partum v. abortum i 56
fall m. in.
Vid amm-anskaffningskontoret i Stockholm hafva 66 ammor
blifvit undersökta, hvilka alla befunnits antagliga.
Af de till Medicinalstyrelsen inkomna rapporter från barnhus
och barnsjukhus framgår, enligt hvad tab. lit. G. utvisar,
att antalet å dessa anstalter vårdade sjuka barn uppgick till
1,691, nämligen 198 kvarliggande från 1895 och 1,493 under
året intagna. Under året utskrefvos 1,316 och afledo 166. Mortaliteten
uppgick således till 9'8 %•
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm. Från 1895
öfverfördes till början af 1896 ett antal af 3,791 genom bamhusinrättningens
försorg vårdade barn, af hvilka 33 voro så
kallade extra barn, som af någon tillfällig anledning, vanligen
sjukdom, intagits till vard å barnhuset. De egentliga barnhusbarnens
antal uppgick således vid början af 1896 till 3,758.
Af dessa voro 3,559 utackorderade hos fosterföräldrar i Stockholm
eller landsorten, medan 199 vårdades inom barnhuset.
Under året tillkommo 543 och utskrefvos 436 barn, af hvilka
senare 20 återtogos af anhöriga, 241 upphörde att vara barn­
Tab. Lit. G. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuka barn, år 1896.
l ) Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.
husbarn efter att hafva fyllt 14 år och 175 afledo. Vid slutet
af 1896 hade barnhusbarnens antal stigit till 3,865, af hvilka
3,651 voro utackorderade och 214 inom barnhuset vårdade. Af
extra barn intogos under året 121, återlemnades 79 och afledo
33. Vid slutet af 1896 funnos 42 extra barn inom barnhuset.
Hela antalet af å barnhuset vid slutet af 1896 vårdade
barn var således 3,907. Dödlighetsprocenten för samtliga barnhusbarn
utgjorde under året 29'g mot 23's under år 1895.
Dödsprocenten för de späda barnen, som vårdades inomhus,
uppgick till 16, för barnhusbarnen 14? och för extra barnen 22T.
Den epidemiska influensan, 42 fall, med åtföljande komplikationer
har stört det för öfrigt goda helsotillståndet bland
de späda barnen. Af barnkoleran inträffade endast 25 fall med
8 dödsfall. Af difteri förekom 5 fall, af hvilka 4 slutade
med döden.
Dödsprocenten för barnhusbarn i åldern 1 —14, hvilka vårdades
inom barnhuset, uppgick till 3'6, för extra barnen till 14 - ».
Helsotillståndet bland barnhusbarnen i sistnämnda ålder har
inom barnhuset varit synnerligen godt. Spridda fall af scarlatina
och pertussis inträffade. Difteri inträffade i 11 fall. I 9 fall
användes antidifteriserum med mycket godt resultat. A barnhusinrättningen
hafva 287 ammor gjort tjenst hela året. Antalet
ammor har förhållit sig till antalet späda barn som 1 till I 47.
(O. Medin).
6. Helsobrunnar och badanstalter. 1 )
(Tabb. N:ris 18, 19.)
Tab. N:o 18 upptager länsvis dels sådana brunns- och badanstalter
i riket, som haft vederbörligen förordnad legitimerad
läkare, dels åtskilliga brunns- och badorter, hvarom rapporter
från respektive, vanligen af inrättningens egare antagne läkare
inkommit. Kurgästernas antal, äfvensom läkarens namn finnas
för hvarje anstalt särskildt angifna. Vid samtliga anstalter
vistades för helsans vårdande inalles 21,323 personer. Ronneby,
Medevi, Söderköping och Ramlösa voro mest besökta. Dessutom
angifves att inalles 8,541 sommargäster tillfälligtvis uppehållit
sig vid den ena eller andra anstalten.
Tab. N:o 19 redovisar summariskt för behandlade sjiikdomsforiner,
bland hvilka bleksot och blodbrist, mag- och
tarmkatarr samt kronisk reumatism förekom nio i öfvervägande
antal.

38 Året 1896. Klimatförhållanden.
Vid nedanstående anstalter vora kurgästerna fördelade sålunda:
Tab. Lit. H. Klimatförhållanden (sommarmedium) 1896.
Rörande använda kurmedel inhenitas, att
kurortens källor begagnades af 9,502 personer
andra mineralvatten » » 3,6'91 »
fullständig kallvattenkur » » 4,821 »
sjukgymnastik » » 2,194 »
massagebehandling » » 3,075 »
elektricitetsbehandling » » 1,066 »
inhalationsbehandling » » 89 »

Året 1896. Sjukgymnastiska institut. 39
Försändning af vatten från kurortens källor utgjorde:
från Porla • • 4,500 hel- och 124,537 halfflaskor
» Ronneby 82,425 »
» Grennaforsa 3,000 »
» Helsan 2,800 »
» Medevi 770
Om klimatförhållandena hafva de i Tal). Lit. II. meddelade
uppgifter leinnats.
Ur de inkomna rapporterna mil till hvad redan blifvit
anfört följande meddelas:
Stockholms län. Södertelje: S:t Ragnhildsfonden uppgår till
5,305 kr. 87 öre, öfriga fonder tillsammans 8,343 kr. 87 öre (Johansson).
— Östergötlands län. Medevi: Pauvres honteux-kassan
belöper sig numera till 11,675 kr. 22 öre (Levertin). Söderköping:
Understödskassor: kapitaltillgäng sammanlagdt 18,193 kr. 13 öre;
tillfälliga inkomster 193 kr. 70 öre; utdeladt understöd 160 kr. 79
öre (Wallgren). — Jönköpings län. Lannaskede: Under aret
hafva kurortens byggnader tillökats med en ny, prydlig paviljong.
Brunnslasarett finnes med 30 sängar (Sundell). — Kalmar län.
Borgholm: Tvenne understödsfonder finnas, uppgående tillsammans
till 4,701 kr. 18 öre. Fondernas inkomster under året 1,216 kr.
37 öre, hvaraf 770 kr. 25 öre utdelades i understöd (Lindström).
— Blekinge län. Ronneby: I brunnslasarettet hafva vårdats 44
personer mot en personafgift af 10 kronor, i brunnssällskapets sjukhem
40 personer. Understödskassor: kapital 24,374 kr. 13 öre;
tillfälliga inkomster 1,534 kr.; utdelade understöd 737 kr. 4 0 öre
(liendz). — Malmöhus län. Itamlösa: Iirunnsinrättningen försåld
till ett aktiebolag, som ämnar betydligt förbättra densamma.
En ny artesisk brunn, 187 fot djup. gifver ett alkaliskt vatten.
Tab. Lit. I. Behandlade sjuke och sjukdomar år 1895 vid Sjukgymnastiska institut.

40 Året 1896. Sjukgymnastiska institut. Sjukdomsförhållaudet i fängelserna.
närmast liknande Giesshiibl (Claus). — Hallands län. Varberg:
Understödsfonderna uppgå sammanlagdt till en summa af 19,925
kronor; tillfällig inkomst under året 409 kronor. Ny gymnastiklokal
inredd jämte tvenne massagerum, dessutom ett laboratorium
samt serveringslokal för artificiella mineralvatten. Flera förbättringar
i varmbadhuset (Olin). — Göteborgs och Bohus län. Strömstad:
Ousellska fonden 24,971 kr. 24 öre; Carlsonska fonden 20,334 kr.
29 öre; utdelade understöd tillsammans 2,189 kr. 40 öre (Johansson).
— Marstrand: Understödsfonder tillsammans 22,52G kr. 2 öre
(Bauman). — Lysekil: Badbetjeningens pensionsfond 14,462 kr.
12 öre; fonden för beköfvande sjuke 14,450 kr. 10 öre; tillfälliga
inkomster 1,162 kr. 4 öre; ntdeladt understöd 999 kr. 4 öre.
Under sommaren bar en ny fond, stor 771 kr. 87 öre, bildats för
ett blifvande »sjukhem för badgäster» (Wide). — Skaraborgs län.
Lundshrunn: Det gamla bolaget har ombildats till ett aktiebolag
(Södermark)- — Örebro län. Porla: Pauvres honteux-fonden vid
1896 års slut stor 2,593 kr. 90 öre. Brunnssalongen ombyggd. I
den s. k. Ilögiiiossen hafva fyra artesiska rörbrunnar upptagits, som
alla gifva rikligt, jernvatten. Väg till sjön Testen under anläggning
(Udin).
7. Sjukgymnaster och sjukgymnastiska institut. 1 )
Under år 18% hafva 10 personer, alla män, efter vid K.
Gymnastiska Centralinstitutet genomgången lärokurs och däröfver
erhållna betyg, blifvit såsom sjukgymnaster legitimerade.
Nya sjukgymnastiska institut hafva under året anmälts till
antal af 5, hvaremot 3 institut anmälts med sin verksamhet
hafva upphört.
Årsberättelser hafva inkommit från Gymnastiska Centralinstitutet
och Gymnastiskt Ortopediska institutet samt från 25
enskilda sjukgymnastiska institut. Af dessa berättelser (Tab.
Lit. I) inheintas, att hela antalet af under år 189G med sjukgymnastik
å ifrågavarande institut behandlade personer utgjort
3,830, däraf 2,328 män och 1,502 kvinnor.
A Gymnastiska Centralinstitutet har patientantalet uppgått
till 665, å Ortopediska institutet till 445 och å de enskilda
instituten till 2,720. De mest besökta bland dessa hafva fortfarande
varit D:r G. Zanders och D:r A. Levertins medicomekaniska
institut i Stockholm med resp. 436 och 292 patienter,
vidare W. Allians institut i Stockholm, D. Kernells i Göteborg,
.T. Hegardts i Helsingborg (resp. 214, 193 och 184 patienter).
Utan afgift har sjukgymnastisk behandling blifvit lemnad
åt 1,002 personer, däraf 579 vid Gymnastiska Centralinstitutet,
137 vid Ortopediska och tillsammans 286 vid de enskilda
instituten.
Antalet sjukdomar och åkommor, för hvilka sjukgymnastik
meddelats vid instituten, har uppgått till 3,930 däraf 2,333 hos
män och 1,597 hos kvinnor, liäruti inberäknade jämväl 291 fall
R. k. motionsgymnastik utan någon särskild sjukdom.
De sjukdomar, som mest förekommit till behandling, hafva
fortfarande utgjorts af muskel- och ledgångsreumatism, ryggradskrökiiingar,
hjäitakommor samt kronisk mag- och tarmkatarr,
ledvrickningar, nervsmärta, bleksot och blodbrist in. ni.
¹) Referent: Medicinalrådet Pontin.
8. Sjukdomsförhållandet i fängelserna. 1 )
Af Fångvårdsstyrelsens und. berättelse för år 1896, jämförd
med vederb. läkares rapporter, inheintas beträffande helso- och
sjukvården vid fängelserna och straffanstalterna i riket, att helsotillståndet
under redovisningsåret varit rätt tillfredsställande.
För samtliga fängelserna utgjorde sjukproceiiten under tioårsperioden
1886—1895 i medeltal 3'78 %; för år 1896 uppgick
den till 4'i8 %•
Vid jämförelse mellan de olika fängelserna finner man den
lägsta sjukprocenten vid tvångsarbetsanstalterna å Nya Varfvet
och å Svartsjö (0 - n och 2'«9 %) samt vid centralfängelset i
Göteborg (2 - 32). Sjukprocenten vexlar mellan 3 och 4 vid centralfängelserna
å Långholmen och Nya Varfvet samt vid tvångsarbetsanstalterna
i Karlskrona och Landskrona, samt mellan 4
och 5 i centralfängelset i Malmö och tvångsarbetsanstalten i
Norrköping, äfvensom lans- och kronofängelserna i medeltal.
Högsta sjukprocenten förete centralfängelset i Norrköping och
tvångsarbetsanstalten å Norrmalm (7'i och 8'8 %).
Antalet under året å rikets fängelser vårdade sjukdomsfall
uppgår till 2,468 mot 2,512 år 1895. Af dessa afledo 36, utskrefvos
friska eller förbättrade 2,201, obotade 91, affördes till
sjukhus eller hospital 32 och kvarlågo vid årets slut 108.
Af akuta infektionssjukdomar hafva förekommit: tanntyfus
2 fall, mässling o, ros 8 och influensa 144.
Af kroniska infektionssjukdomar äro anmälda: tuberkulos
36 fall, syfilis 63 och frossa 5 fall.
Skörbjugg har uppträdt med 5 fall, kronisk alkoholism och
fyllerigalenskap tillsammans 39 fall, sjukdomar i nervsystemet
104, ögonsjukdomar 80, öronsjukdoinar 20, sjukdomar i cirkulationsorganen
51 fall.
Sjukdomar i andningsorganen hafva, förutom de redan omnämnda
fallen af tuberkulos, vårdats i 311 fall. Akut limginflamniation
bar förekommit i tillsammans 13 fall.
Såsom vanligt hafva de talrikaste sjukdomsfallen utgjorts
af akuta och kroniska mag- och tarmkatarrer samt diarréer,
summa 637 eller samma antal som år 1895, utgörande 25 - 8 %
eller mer än en fjerdedel af alla sjukdomsfallen.
Barnsbörd har egt rum i 9 fall.
Muskel- och ledgångsreumatism har förekommit med tillsammans
134 fall.
För sinnessjukdomar hafva vårdats 49 fångar, af hvilka
20 atförts till hospital, 15 utskrifvits friska eller förbättrade, 1
afiidit och 13 utskrifvits obotade eller kvarlegat vid årets slut.
Dödligheten har under året uppgått till L17 % af fångarnas
medeltal. Antalet dödsfall utgjorde 36, hvaraf 14 i bröstsjukdomar,
däribland 11 af lungtuberkulos och 2 af akut lunginflammation.
Medikamentskostnaderria uppgingo till sammanlagt 6,460 kr.
71 öre = i medeltal för hvarje fånge 2 kr. 17 öre eller lika
med under ar 1895.

Året 1896. Besiktningar af värnpliktige. Sjukvården vid hären och flottan. 41
2. Besiktningar af värnpliktige 1896. 1 )
(Tabb. N:ris 20—23.)
Af till Medicinalstyrelsen inkomna, i Arméförvaltningens
sjukvårdsbyrå utarbetade sammandrag af vederbörande inskrifningsläkares
rapporter inhemtas, att af 1875 års åldersklass
35,124 ynglingar pröfvats vid innevarande års inskrifningsförrättningar.
Af dessa hafva 8,176 eller 23-28 % förklarats på
gruud af kroppsfel eller sjukdom till krigstjenst odugliga, under
det att 26,948 eller 76'72 % blifvit inskrifna till tjenst vid hären
eller flottan.
Af äldre åldersklasser hafva vid årets inskrifningsförrättningar
3,205 pröfvats, af hvilka 1,072 eller 33'45 % frikallats
på grund af kroppsfel eller sjukdom, samt 2,133 eller 6655 %
inskrifvits.
Af yngre åldersklasser (innefattande dem, som äro födde
efter 1875) hafva 1,165 ynglingar blifvit inskrifne.
Minsta kassationsprocenten under årets inskrifningar har af
1875 års åldersklass inträffat vid Vestgöta regementes 2. inskrifningsområde
med 13 É 83 %, därnäst Gotlands regementes inskrifningsområde
med 13'96 %, vidare Bohusläns regementes inskrifningsområde
med 14 - 4i % o. s. v. Högsta kassationsprocenten
har förekommit vid Smålands grenadierkårs inskrifningsområde
med 36 - 95 %, Södermanlands regementes med 32'72 %, Vestmanlands
regementes med 31 - 59 % o. s. v.
Bland äldre åldersklasser har minsta kassationsprocenten
förekommit vid Norrbottens regementes inskrifningsområde med
10 - 75 %, Jämtlands fältjägaregementes inskrifningsområde med
22'39 %, Värmlands regementes inskrifningsområde med 22'58 %
o. s. v. samt högsta vid Gotlands regementes inskrifningsområde
med 71 - 43 %, Norra Skånska infanteriregementets 2. inskrifningsområde
med 52 - 83 %, Jönköpings regementes med 52'17 %
o. s. v.
Beträffande frekvensen af de olika kroppsfel och sjukdomar,
som hos 1875 års åldersklass föranledt kassation, korn nia i
främsta rummet bensystemets och rörelseorganens sjukdomar,
som utgjort 31i3 % af samtliga kassationsorsaker; därefter ögonsjukdomar
11'58 %, cirkulationsorganens sjukdomar II20 %, fortfarande
allmän svaghet 8'65 % o. s. v.
Hos äldre åldersklasser hafva de allmännaste kassationsorsakerna
varit bensystemets och rörelseorganens sjukdomar 22 - 65
1 ) Referent: Öfverfältläkare Dunér.
%, cirkulationsorganens sjukdomar 15'02 %, fortfarande allmän
svaghet ll - 75 %, ögonsjukdomar 9·52 % o. s. v.
Den minst förekommande kassationsorsaken har varit kronisk
infektionssjukdom (tuberkelsjukdom däri icke inbegripen) med
O-oi % hos 1875 års samt 0 - o9 % hos äldre klasser.
Beträffande de ändringar i förut inskrifnes värnpliktsförhållanden,
som beslutats vid årets inskrifningsförrättningar, upplyser
det häröfver gjorda sammandraget, att 1,383 förut inskrifne
frikallats på grund af sjukdom eller kroppsfel; vanligaste
orsaken har varit bensystemets och rörelseorganens sjukdomar
(397 fall), cirkulationsorganens sjukdomar (154 fall), allmän svaghet
(122 fall), tuberkelsjukdom (74 fall) o. s. v. 80 förut till
vapentjenst inskrifne hafva förklarats endast dugliga till annan
tjenst än vapentjenst.
3. Sjukvården vid hären och flottan. 1 )
(Tabb. N:ris 24—26.)
Redogörelsen för härens och flottans sjukvård omfattar:
1) garnisonerade trupper samt flottans stationer,
2) indelta arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar,
3) särskilda utbildningskurser och fälttjenstöfningar.
1) Garnisonerade land- och sjötrupper uppgingo sammanräknadt
till 12,375 man. De sjukes antal under årets lopp i
kaserner eller kvarter utgjorde 7,396, af hvilka 83 kvarliggande
från 1895, 5,119 tillfrisknade, 2,165 afpolletterades till sjukhus,
24 afledo och 88 kvarlågo till 1897. (Tab. N:o 24 a). Å
garnisonssjukhusen kvarlågo sedan föregående år 146, och under
årets lopp intogos 4,172, så att hela antalet vårdade uppgick
till 4,318. Däraf utgingo såsom friska eller förbättrade 4,159,
37 afledo och 122 kvarlågo till 1897. (Tab. N:o 24 b).
Stockholms garnison utgjordes af 4,300 man af Svea och
Göta lifgarde, Lifgardet till hast, 1. Svea artilleriregemente,
Svea ingeniörbataljon och Svea trängbataljon. Antalet å kasernernas
sjukrum vårdade (Tab. Litt, K) uppgick till 2,385, af
hvilka 19 voro kvarliggande sedan förra året och 2,366 intogos;
1,336 tillfrisknade och 1,036 afpolletterades till sjukhus; 1 afled
och 12 kvarlågo till 1897. De vårdades antal utgjorde vid Svea
lifgarde 718, vid Göta lifgarde 740, vid Lifgardet till hast 220,
1 ) Referent: Öfverfältläkare Dunér.
Tab. Lit. K. Öfversikt öfver vårdade sjuke tillhörande de inom 4:de arméfördelningen garnisonerade truppförband under år 1896.
6

42 Året 1896. Sjukvården vid hären och flottan.
vid 1. Svea artilleriregemente 392, vid Svea ingeniörbataljon
174 och vid Svea trängbataljon 141.
Redogörelsen för de sjukdomar, som i garnisonskasernerna
hlifvit återställde, återfinnes i Tab. Lit. L. Största antalet
utgjordes af luftrörs- och lungkatarr, svalgkatarr, diarré och
gastricisiii samt friska sår.
Sammanställningen af de månatliga sjukförslagen för Stockholms
kaserner utvisar, Tab. Lit. M, att största antalet sjuk­
domsfall inträffade i februari och mars, samt det lägsta i maj
och september.
A Allmänna garnisönssjukhuset kvarlågo från 1895 77
sjuke, och intogos under året 1,825 så att hela antalet därstädes
vårdade sjukdomsfall uppgått till 1,902, hvaraf 1,814 utskrefvos
såsom friska eller förbättrade, 18 afledo och 70 kvarlågo till
1897. (Tab. Lit. N). Af mässling förekommo 73 fall, af
skarlakansfeber 17, af rash 56, af påssjuka 42, af influensa 47
Tab. Lit. L. Öfversikt öfver återställda sjukdomsformer inom de till 4:de arméfördelningen hörande garnisonerade truppförband
under år 1896.
Tab. Lit. M. Sjukdomsförhållandet inom de till 4:de arméfördelningen hörande garnisonerade truppförband under de olika
månaderna af år 1896.

Året 1896.
Tab. Lit. N.
Sjukvården vid hären och flottan.
Årsrapport från Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset år 1896.
43

44 Året 1895. Sjukvården vid hären och flottan.
Tab. Lit. N. Årsrapport från Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset år 1896 (forts.).

Året 1895.
Tab. Lit. N.
Sjukvården vid hären och flottan.
Årsrapport från Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset år 1896 (forts.).
och af tyfoidfeber 19. De flesta dödsfallen hafva förorsakats
af tuberkulos (7 fall). Största sjuk tillförseln inträffade under
kvartalet januari—mars, den minsta under oktober—december.
Största sjukantalet lemnade Svea lifgarde, därnäst Göta lifgarde
och Flottan.
Månatliga omsättningen af na, sjukhusets medicinska afdelning
vårdade utvisar Tab. Lit. Q.
Pä kirurgiska afdelningen verkställdes 225 operationer,
hvaraf 220 med god, 2 med mindre god, 2 med dödlig och 1 med
oviss utgång. Bland operationerna märkas 15 exstirpationer af
lymfkörtlar och tumörer, 5 torakotomier + refbensresektion, 3 bråckoperationer,
1 sectio älta, 2 uppmejslingar af process, mastoideus
och 82 radikaloperationer för inväxt nagel.
För veneriska sjukdomar hafva vårdats 645 personer (mot
659 under år 1895 och 651 under år 1894).
UnderhålIsdagarnes antal har ä sjukhuset uppgått till 40,9X1.
Medeltalet för hvarje sjuk 21'5. (Tab. Lit. O). (Edholm),
Garnisonen i Göteborg utgjordes af 743 man af 1. och 2.
Göta artilleriregemente. Antalet sjuke vid garnisonssjukhiisen
uppgick till 498. Af infektionssjukdomar förekommo: tyfoidfeber
155 fall, påssjuka 4, influensa 4, difteri 4 och veneriska sjukdomar
29 fall. (Lamberg). (Westman).
Garnisonen i Landskrona utgjordes af 457 man af Vendes
artilleriregemente och Vendes trängbataljon. SjuksifFran för
året var 297. Af infektionssjukdomar förekommo: tyfoidfeber 1
fall, influensa 2 och difteri 11 fall. (Samuelsson).
45

46 Året 1895. Sjukvården vid hären och flottan.
Tab. Lit. O. Från särskilda kårer vårdade sjuke å Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset under år 1896.
Tab. Lit. P. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande vid Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset under år 1896.
Tab. Lit. Q. Månatliga omsättningen af de på Allmänna Garnisonssjukhuset vårdade sjuke år 1896.

Året 1895.
Tab. Lit. Q.
Sjukvården vid hären och flottan.
Månatliga omsättningen af de på Allmänna Garnisonssjukhuset vårdade sjuke år 1896 (forts.).
47

48 Året 1895. Sjukvården vid hären och flottan.
Garnisonen i Malmö utgjordes af 346 man af Kronprinsens
husarregemente. Sjukantalet var 215. Af infektionssjukdomar
inträffade: influensa 7 fall och veneriska sjukdomar 3 fall.
(Falck).
Garnisonen i Helsingborg bestod af 335 man af Kronprinsens
husarregemente. Sjukantalet var 321. Af tyfoidfeber förekommo
2 fall, af påssjuka 26, af influensa 13 och af veneriska sjukdomar
5 fall. (Nyländer).
Garnisonen å Karlsborg uppgick till 1,200 man. Till sjukvård
hafva äfven upptagits insjuknade af den arbetsstyrka, som
varit använd till fästningsbyggnaderna. Sjuksiffran var 750.
A garnisonssjukhuset vårdade sjukdomsfall hafva uppgått till
485, hvaribland 2 fall af mässling, 6 af nervfeber, 6 af påssjuka,
98 af influensa och 8 af veneriska sjukdomar. Underhållsdagarnes
antal var 6,754 samt i medeltal för hvarje sjuk
18"65. (Seronius).
Garnisonen af Waxholm—Oskar Fredriksborg 349 man af
Waxholms artillerikår. Ingen sjukvård förekommer i kasernen,
utan alla vårdas å sjukhuset; sjukantalet därstädes 239, underhållBdagarnes
antal 2,484 och i medeltal för hvarje sjuk 6'8.
Bland infektionssjukdomar märkas 20 fall af influensa och 17
fall af veneriska sjukdomar. (Wester).
Garnisonen i Östersund bestod af 445 man af Norrlands
artilleriregemente. Cnderhållsdagarnes antal 6,519, sjukantalet
759. Af infektionssjukdomar hafva hufvudsakligen förekommit
mässling 40 fall, influensa 95 fall och veneriska sjukdomar 20
fall. (Warodell).
Värfvade arméns disciplinkompani i Varberg utgjorde 29
man med 108 sjukdomsfall, hvaraf lungkatarr, tarmkatarr och
yttre skador voro de talrikaste. (Carlsson)
Garnisonen i Visby var 100 man af Gotlands artillerikår.
Lättare sjukdomsfall vårdas i kasern, de svårare afpolletteras
till länslasarettet.
Vid flottans station i Karlskrona utgjorde personalens styrka
3,652 man. A sjukhuset vårdades 831 man, i kvarter 1,478
(Tab. Lit. S). Underhållsdagarnes antal å sjukhuset 13,099, i
medeltal för hvarje sjuk 35 - 7. Af infektionssjukdomar hafva
förekommit tyfoidfeber 2 fall, påssjuka 1, influensa 39, difteri 1
och veneriska sjukdomar 89 fall. (Furst).
Antal vårdade vid flottans station i Stockholm, där styrkan
uppgick till 849 man, framgår af Tab. Lit. T. Af 1,273 vårdade
blefvo 295 afpolletterade till allra, garnisonssjukhuset och 5 afledo.
Mera allmänt förekommande sjukdomar voro influensa, lung-,
mag- och svalgkatarrer samt lindriga yttre åkommor. Underhållsdagarnes
antal var 5,038 samt i medeltal för hvarje sjuk
13-7. (v. Döbeln).
Under året hafva från flottans stationer varit rustade fartyg
för sjötåg under den tid och med den besättningsstyrka, som
Tab. Lit. U. utvisar. Den sammanräknade besättningsstyrkan
utgjorde 2,838 man, af hvilka 446 voro sjukskrifna.
Tabell N:o 26 innefattar ett sammandrag af inkomna berättelser
om å garnisonssjukhusen och flottans sjukhus vårdade
sjukdomar, hvaraf bland annat inhemtas, att därstädes vårdats
75 fall af mässling, 56 fall af rnbeola, 17 fall af skarlakansfeber,
113 fall af tyfoidfeber med 7 dödsfall, 78 fall af påssjuka,
239 fall af influensa, 29 fall af difteri, 6 fall af blodförgiftning
med 2 dödsfall, 150 fall af enkelt veneriskt sår, 562 fall af
dröppel, 87 fall af syfilis med 2 dödsfall, 184 fall af akut
lurig- och lungsäcksinflammation med 7 dödsfall, 14 fall af
tarmbråck, 45 fall af benbrott m. m.
2:o) Af rapporterna rörande sjukvården vid indelta arméns
och beväringsmanskapets vapenöfningar inhemta», att befälsmöten
fortgått i 5—10 dagar, rekryt- och remontmöten med
förberedande korporalskolor i 100—365 dagar, regementsmöten i
22—23 dagar samt beväringsmöten i 90 dagar. Af Tab. N:o
25, som utgör ett sammandrag af rapporter rörande sjukvården
under dessa vapenöfningar, inhemtas, att under befälsmötena
med en personal af 817 man, de sjukrapporterades antal utgjorde
i läger 19 och på sjukhus 5 och att af dessa 17 tillfrisknade,
1 afpolletterades och 6 kvarlågo till följande möte. Antal sjukdagar
133. Vid samtliga regementens och kårers, hvar för sig
å egna mötesplatser eller etablissementer hållna rekrytmöten,
remontmöten, förberedande korporalskolor och korporalskolor med
en styrka af 6,005 man, hafva i kvarteren 2,675 och på sjukhusen
475 man varit under läkarebehandling. Af dessa hafva
3,118 blifvit till helsan återställde, 16 blifvit afpolletterade till
allmän sjukvårdsinrättning, 13 under fortsatt behandling kvarlegat
och 3 aflidit. Hela antalet sjukdagar utgjorde 15,654.
Under regementsmötena utgjorde den sammanräknade styrkan
28,573 man, hvaraf i läger vårdades 2,914 och på sjukhus 371.
Till helsan återställdes 3,241 och vid mötenas slut voro 14
kvarliggande; till allmänna sjukvårdsinrättningar afpolletterades
26. Dödsfallens antal 4. Antalet sjukdagar 15,959.
Den å mötesplatserna sammandragna beväringsstyrkan utgjorde
af 1. klassen 28,716 och af 2. klassen 20,533 man,
hvaraf sjukrapporterades 11,534 i lägren och 2,369 på sjukhusen.
Till helsan återställdes 13,705, till allmän sjukvårdsinrättning
afpolletterades 164; 11 man afledo och 23 kvarlågo till fortsatt
behandling efter mötets slut. Antalet sjukdagar utgjorde 64,283.
Angående sjukvårds- och helsoförhållandena under vapenöfningarna
må ur rapporterna därom anföras:
Första arméfördelningen. Den blida vintren afbröts af en
tidig vår, hvarpå i maj följde kall och regnig väderlek, som
dock snart öfvergick till en torr och särdeles varm och vacker
sommar, hvilken i slutet af augusti aflöstes af en kylig väderlek
med rätt ofta inträffade åskregn. Väderleken må därföre i allmänhet
karakteriseras såsom gynnsam och torde ej böra tillmätas
annat inflytande på hälsotillståndet än det som den kyligare
temperaturen i maj och början af juni möjligen kan hafva utöfvat
i fråga om det under beväringsrekrytmötet förekomna rätt
betydliga antalet halsflusser samt en del mag- och lungkatarrer
jämte lättare feberfall.
Sjukdomsfrekvensen under årets öfningsmöten med indelta
armén och beväringsmanskapet inom arméfördelningsområdet har
sålunda i allmänhet varit mindre än under 1895 och dagliga
medelsjukprocenten i allmänhet betydligt lägre, den senare
endast l - 5 mot 2'06 under år 1895. Förhållandet härmed har
emellertid som vanligt varit underkastadt betydliga vexliugar, i
det somliga truppförband och kontingenter företett större, andra
åter mindre, och flere en mycket ringa sjuklighet. Bland stamtrupperna
har största sjukligheten i allmänhet inträffat under
rekrytmötena.
Andra arméfördelningen. Sjukligheten har ej varit betydlig.
Största antalet sjuke företer Jönköpings regemente, beroende
detta dels af en under beväringsrekrytmötet därstädes
förekommande angina-epidemi, dels af de talrika fall af diarré,

Året 1896. Sjukvården vid hären och flottan.
Rapport öfver operationer, utförda å Kongl. Allmänna Garnisonssjukhuset år 1896.
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1896.
49
7

50 Året 1896. Sjukvården vid hären och flottan.
Rapport öfver operationer utförda å Allmänna Garnisonssjukhusets patienter år 1896 (forts.)
som den 3—5 sept. yppade sig vid regementets 1 bataljon, utan
att någon bestämd orsak därtill kunnat påvisas.
Af epidemiska sjukdomar hafva vidare förekommit: mässling
13 fall, pässjuka i50 fall samt tyfoidfeber och febricula 49 fall.
För öfrigt märkas såsom talrikast: luftrörskatarrer, halsfluss samt
yttre åkommor.
Inom hela fördelningen inträffade intet dödsfall under årets
möten.
-Tredje arméfördelningen. Arets möten hafva i allmänhet
gynnats af torr och solig väderlek med måttlig värme, men sjukligheten
bar dock å flere platser varit rätt stor, synnerligast vid
Vestgöta och Vermlands regementen, där anginor visade sig i
Tab. Lit. R. Från Flottans särskilda kårer och stater vid Karlskrona station vårdade sjuke år 1896.
Tab. Lit. S. Från Flottans särskilda kårer och stater vid Stockholms station vårdade sjuke år 1896.

Året 1896. Sjukvården vid hären och flottan.
Tab. Lit. T. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under sjötåg och sjöbeväringens öfningar år 1896.
Tab. Lit. U. Sammandrag af rapporter om revaccination af nyförvärfvadt manskap vid armén år 1896.
Tab. Lit. V. Omsättning i militärläkarebefattningar år 1896.
51

52 Året 1896. Sjukvården vid hären och flottan. Barnmorskeväsendet.
mängd, hvartill å det förra snart sällade sig difteritiska symtom
till den ansenliga mängden af 63 sjuke, hvaraf de flesta fallen
visserligen voro lindriga, men ett dödsfall inträffade. Vid Vermlands
regemente var antalet anginor omkring 150 st. men med
endast ett fall af difteri; alla med god utgång. Vid Vestgöta
regemente kunde smitta spåras från hemorten, Skara. A bada
ställena användes antidifteriserum i några fall och blefvo de
insjuknade förlagda dels i särskilda sjukrum, dels i sjuktält.
Den del af truppens kaserner, dar sjukdomar förherrskade, utrymdes
och desinfekterades.
I öfrigt förekommo lunginflammationer som vanligt rätt
ofta, vid Elfsborgs regemente 2 dödsfall hos 13 insjuknade, liksom
äfven 1 dödsfall däraf förekom vid Skaraborgs regemente.
Vid Vermlauds regemente förekom ett häftigt sjukdomsfall af
allmän peritonit med dödlig utgång inom 24 timmar, där obduktionen
visade ett ulcus ventrieuli perforans som orsak.
Fjärde arméfördelningen. Under året hafva inom garnisonstrupperna
varit gängse åtskilliga former af infektionssjukdomar
— flertalet under årets första del — utan att dock någon af
dem vunnit synnerligt stor utbredning. Den största nådde mässling
med 90 sjukdomsfall, därnäst rash med 58 fall, påssjuka
med 3(5, influensa med 40, skarlakansfeber med 14, difteri med 7
och tyfoidfeber med 11 fall. Af veneriska sjukdomsformer hafva
förekommit tillsammans 260 fall, däribland 26 fall af syfilis, mot
under år 1895 ett totalantal af 313 fall med 22 fall af syfilis.
Femte arméfördelningen. Under detta år hafva fördelningens
skolor för första gången varit samlade på ett ställe,
nämligen till det af Gefle stad till arméförvaltningen skänkta
nyuppförda till militärskolor afsedda militäretablissementet.
Väderleken under mötena, ehuru mycket vexlande, synes ej
nämnvärdt hafva influerat på truppernas helsotillständ, som vid
alla mötesplatser varit godt. Intet dödsfall har inträffat.
Sjette arméfördelningen. Truppernas förläggiiingsplatser äro
desamma som under förra året. Norrlands dragonregementes
skolor äro fortfarande förlagda till Drottningholm. Vid i höst
verkstäld sundhetsinspektion på platsen befanns etablissementet,
ehuru ej tidsenligt, dock tills vidare i sanitärt hänseende fullt
användbart.
Under försommaren har väderleken varit kall, blåsig och
regnig, och under högsommaren har en ovanligt stark värme
varit rådande. 1 Östersund bar temperaturen några gånger gatt
upp till öfver 30 grader.
Vid Gumboda (Vesterbotten) har helsotillståndet varit mycket
dåligt, vid Sånga mo (Vesternorrland) icke tillfredsställande, vid
Notviken (Norrbotten) bättre, och vid Frösön särdeles godt.
Bland sjukdomar, som inom fördelningen under vapenöfningarna
i ar kraft ett ej obetydligt antal underhållsdagar, är skabben.
På senare tiden har denna åkomma vunnit betydligt i utbredning
vid lägerplatserna.
Under öfningstiden hafva inträffat 5 dödsfall.
3) Af redogörelsen för särskilda utbildningskurser framgå
följande uppgifter:
På grund af kongl. brefvet den 27 juni 1896 egde ingen
militärlåkarekurs rum under detta ar.
Lärokurser för utbildning af sjukvårdssoldater vid allmänna
garnisonssjukhuset och vid Karlsborg hafva fortgått i
vanliga 4 månaders kurser för sjukvårdselever från värfvade och
indelta armén, sammanräknadt omkring 60 man.
Revaccination af rekryter har, såsom Tab. Lit. V utvisar,
utfallit så, att af 2,714 revaccinationer uppstått godt resultat
hos 2,069, osäkert hos 205, och intet resultat hos 440.
Tab. Lit. W visar omsättningen i militärläkarebefattningar.
Under året hafva fältläkarekårens och flottans stipendiater
varit beordrade att såsom extra läkare på längre eller kortare
tid bestrida: militärläkarebefattningar vid armén 60, d:o vid
flottan 19, summa 79.
Vid inskrifningsrevisioner med värnpliktige hafva till läkare
och deras ersättningsmän 48 civile läkare blifvit af medicinalstyrelsen
förordnade.
Bidragen till vetenskapliga resor för militärläkares utbildning
omförmälas i art. 9.
4. Barnmorskeväsendet. 1 )
Vid rikets trenne undervisningsanstalter för barnmorskor
hafva under år 1896 inalles 112 elever blifvit till barnmorskor
utexaminerade, däraf 62 vid Stockholms, 37 vid Göteborgs och
13-vid Lunds läroanstalt.
Vidare hafva 94 barnmorskor, däraf 63 vid läroanstalten i
Stockholm och 31 vid den i Göteborg erhållit undervisning och
efter anstäldt förhör blifvit godkända jämväl i den instrumentala
förlossningskonsten.
De inträdessökandes antal under året uppgick till 437,
däraf 242 till vårterminen och 195 till höstterminen. Till
kurserna i Stockholm hade anmält sig 331, hvaraf antagits 62;
till dem i Göteborg resp. 96 och 49 och till Lund sökande 20
och antagna 15.
Enligt förslag af vederb. barnmorskelärare har Medicinalstyrelsen
såsom vanligt, jämlikt föreskrifterna i nåd. kung. den
5 nov. 1880, bland eleverna antagit vid läroanstalten i Stockholm
12 och vid läroanstalten i Göteborg 6 frilärlingar, hvilka
utmärkt sig för god fattningsförmåga och ordentlighet samt därjämte
visat sig vara i behof af understöd.
Barnmorskornas antal utgjorde vid 1896 års slut enligt
ingångna uppgifter 2,656.
1. Stockholms stad har 157 barnmorskor.
2. Stockholms län har 94 barnmorskor, däraf 90 instrumentexaminerade.
Uti Södertelje stad bor 1. i Norrtelje 1, i Öregrund 1.
Stockholms distrikt bar 26, Sotholms 7, Norrtelje distrikt 13, Östhammars
11, Sigtuna 11, Botkyrka 1, Vermdö 5, Dalarö 3, Österåkers
2, Rimbo 8, Griisö 1, Sundbybergs 1 och Skebo 2.
3. Upsala län har 81 barnmorskor, däraf 76 instrumentexaminerade.
I Upsala stad finnas 14, i Enköpings stad 4. Upsala
distrikt bar 25, Enköpings 14, Tibble 6, Tierps 5, Elfkarleö 6,
Löfsta 5 och Pannemora 2.
4. Södermanlands län bar 100 barnmorskor, däraf 93 instruinentexaminerade.
Eskilstuna stad bar 13, Mariefred 1, Nyköping
3, Strcngnäs 2, Torshälla 2, Trosa 1. Daga distrikt liar 2, P^skilstuna
12, Malmköpings 10, Nyköpings 10, Stora Malms 9, Strcngnäs' 12,
Trosa 4, Vingåkers 4, .lulita 4, Kungsörs (Södermanlandsdelen) 1,
Björnlunda 3, Ny fors 1.
5. Östergötlands län bar 119 barnmorskor, däraf 113 instrumentexaminerade.
I Linköpings stad bo 9, i Norrköping 17, i
Söderköping 2, i Skeninge 2, i Vadstena 2 och i Motala 6. Linköpings
distrikt har 26, Söderköpings 21, Boxholms 6, Ödeshögs 3,
l ) Referent: Medicinalrådet Pontin.

Året 1896. Barnmorskeväsendet. Skyddskoppympningen. 53
Tjellmu 5, Kisa 9, Motala ostra extra provinsialläkaredistrikt ,
Åtvidabergs 3, Valdemarsviks 2, Keymyre 3 och Stegeborgs 3.
6. Jönköpings län bar 78 barnmorskor, däraf 74 instrumentexaminerade.
I Jönköping bo 12, i Eksjö 3 och i Grenua 1.
Jönköpings distrikt har 13, Eksjö 7, Vrigstads 11, Hvetlanda 8,
Vernamo provinsialläkaredistrikt 5, Yernamo extra provinsialläkaredistrikt
4, Gislaveds 7, Unuaryds 2, Nässjö 2 och Tranås 3.
7. Kronobergs län bar 63 barnmorskor, däraf 61 äro instrunientexaminerade.
I Vexiö stad finnas 4. Vexiö distrikt bar 23,
Ljungby 15, Ryds 3, Tingsås 6, Lenhofda 8 och Elmhults 4.
8. Kalmar län har 95 barnmorskor, däraf 91 instrumentexaminerade.
I Kalmar stad bo 3, i Vestervik 6, i Oskarshamn 7
och i Vimmerby 2. Tjusts distrikt bar 13, Vimmerby 9, Oskarshamns
5, Målilla 3, Högsby 6, Kalmar 10, Söderäkra 5, Ölands norra
8, Ölands södra 8, Stranda 3, Nybro 6 och Valdemarsviks (Tryserums
s:n) 1.
9. Gotlands län bar 46 barnmorskor, däraf 39 instrumentexaminerade.
I Visby stad bo 2. Visby distrikt bar 13, Slite 11,
Hemse 14 och Klintehamns extra provinsialläkaredistrikt 6.
10. Blekinge län bar 51 barnmorskor, däraf 43 instrumentexaminerade.
I Karlskrona stad bo 12, i Ronneby 1, i Karlshamn
3 och i Sölvesborg 1. Karlskrona distrikt har 13, Ronneby 7 och
Jämshögs 14.
11. Kristianstads län bar 187 barnmorskor, däraf 63 instrumeiitexaminerade.
I Kristianstad finnas 6. Kristianstads distrikt bar
33, Simrishamns 35, Engclholms 27, Broby 13, Hessleholms 30,
Brösarps 16, Klippans 11, Båstads 4, Vestra Vrams 8 och Ahus 4.
12. Malmöhus län bar 339 barnmorskor, däraf 38 instrumentexaminerade.
I Malmö stad finnas 34, i Landskrona 7, i Lund
19, i Ystad 4, i Helsingborg 17 och i Trelleborg 3. Malmö distrikt
bar 57, Helsingborgs 31, Anderslöfs 18, Hörby 17, Asums 29, Trelleborgs
12, Höganäs' 16, Skurups 7, Eslöfs 8, Svedala 10, Löberöds 10,
Teckomatorps 11, Hvellinge 14, Bjufs 2 och Veberöds 13.
13. Hallands län bar 78 barnmorskor, däraf 58 instrumentexaminerade.
I staden Halmstad bo 6, i Falkenberg 3, i Kungsbacka
2, i Laholm 1 och i Varberg 4. Halmstads distrikt bar 21,
Falkenbergs 27, Kungsbacka 11 och Oskarströms extra provinsialläkaredistrikt
3.
14. Göteborgs stad har 70 barnmorskor, däraf 43 instrumentexaminerade.
15. Göteborgs och Bohus län bar 96 barnmorskor, däraf 75
instrumentexamiiierade. I staden Uddevalla bo 5, i Strömstad 3, i
Marstrand 1 och i Kungelf 2. Göteborgs distrikt bar 17, Jörlanda 9,
Orousts 3, Uddevalla 7, Håby 13, Tanums 12, Lysekils 7, Kungshamns
4, Orousts vestra 5, Tjörns 4, Fässbergs 2, Styrsö och Öckerö 2.
16. Elfsborgs län bar 119 barnmorskor, däraf 99 instrumentexaminerade.
I Venersborg bo 5, i Alingsås 4, i Borås 7, i Ulricehamn
3, i Åmål 3. Alingsås distrikt bar 20, Borås 12, Norra Dalslands
(i, Marks 10, Svenljunga 6, Ulricehamns 9, Venersbovgs 9,
Trollhättans 3, Lilla Edets 1, Melleruds 5, Högsäters 3, Kinna 5,
Eds 5 och Herrljunga 3.
17. Skaraborgs län bar 115 barnmorskor, däraf 107 instrumeutexaminerade.
I Mariestad bo 2, i Lidköping 5, i Skara 5, i
Sköfde 3, i Hjo 1 och i Falköping 3. Mariestads distrikt bar 16,
Lidköpings 20, Falköpings 14, Hjo 15, Hofva 7, Vara 19, Töreboda
3 och Tidaholms 2.
18. Vermlands län bar 109 barnmorskor, däraf 105 instrumentexaminerade.
I staden Karlstad bo 7, i Kristinehamn 6 och i Filipstad
4. Karlstads distrikt bar 13, Filipstads 12, Visnmns 7, Otro
Fryksdalens 5, Nedre Fryksdalens 9, Silbodals 5, Näs' 5, Dalby 3,
Arvika provinsialläkadistrikt 12, Arvika extra provinsialläkaredistrikt
2, Uddeholms 7, Gillberga 1, Molkoms 4, Järnskogs 2 och Kils 5.
19. Örebro län bar 89 barnmorskor, däraf 84 instrumentexaminerade.
I Örebro stad bo 13, i Askersund 1, i Nora 1 och
i Lindesberg 3. Örebro distrikt bar 16, Askersunds 6, Karlskoga ti,
Grythytte 5, Nora 5, Edsbergs 5, Hallsbergs 8, Ammebergs 3,
Kopparbergs 5, Lindes 3, Ramsbergs 4, Fellingsbro 3 och Hjortkvarns 2.
20. Vestmanlands län bar 82 barnmorskor, däraf 78 instrumentexamiiierade.
I Vesterås stad bo 7, i Sala 2, i Arboga 3
och i Köping 4. Vesterås' distrikt bar 28, Norbergs 5, Vala 4,
Ramnäs' 4, Skinnskattebergs 2, Kungsörs 3, Vestaufors 2 och Ileby 18.
21. Kopparbergs län bar 83 barnmorskor, däraf 80 instrumentexaminerade.
I Falun bo 3, i Hedemora 1 och i Säter 2
Falu distrikt har 13, Hedemora 6, Nås' 8, Mora 3, Leksands 5
Grangärde 9, Avesta 5, Lima 4, Husby 5, Svärdsjö 4, Malungs 2,
Stora Tuna 3, Orsa 3, Rättviks 4, Elfdalens 2 och Särna 1.
22. Gefleborgs län bar 105 barnmorskor, däraf 99 instru
mentexaminerade. I Gefle stad finnas 21, i Söderhamn 7 och
Hudiksvall 3. Gefle distrikt bar 8, Söderhamns IG, Hudiksvalls 6.
Ockelbo 2, Sandvikens 3, Hofors' 5, Gysinge 2, Ljusne 2, Bollnäs 4,
Alfta 5, Jerfsö 11, Delsbo 3, Los' 1 och Bergsjö 6.
23. Vesternorrlands län bar 106 barnmorskor, däraf 104 instrumentexaminerade.
I Hernösands stad bo 5, i Sundsvall 9 och
i Örnsköldsvik 2. Hernösands distrikt bar 10, Örnsköldsviks 11,
Sundsvalls 13, Sollefteå 10, Skogs 8, Torps 10, Fjällsjö 4, Vifstavarfs
12, Ytterlännäs' 3, Gudmundrå 3, Ramsele 2, Anuiidsjö 2
och Alnö 2.
24. Jämtlands län har 58 barnmorskor, alla instrumentexaniinerade.
I Östersunds stad finnas 5. Östersunds distrikt bar 15,
Svegs 6, Undersåkers 9, Ragunda 5, Ströms 4, Hede 3, Bergs 5,
Stuguns 2, Föllinge 3 och Ilammerdals 1.
25. Vesterbotteiis län bar 88 barnmorskor, däraf 85 iiistrumentexaminerade.
I Umeå stad finnas 2, i Skellefteå 1. Umeå
distrikt bar 14, Skellefteå 13, Lycksele 10, Nysätra 4, Nordiualiiig
6, Asele 6, Byske 6, Burträsk 6, Bygdca 3. Norsjö 4, Degerfors' 5,
Vilhelmina 2, Bjuiiiolins 3 och Jörns 3.
26. Norrbottens län bar 48 barnmorskor, däraf 46 instrumentexaminerade.
I Luleå stad bo 6, i Piteå 4 och i Haparanda 3.
Haparanda distrikt bar 1, Öfver-Torneä 1, Pajala 3, Neder-Kalix 4,
Öfver-Kalix 2, Gellivaro 4, Raneå 2, Neder-Luleå 3, Öfver-Lulea 3,
Jockmocks 2, Piteå 5, Arvidsjaurs 3 och Elfsby 2.
Angående barnmorskornas verksamhet hafva vederb. läkare
i allmänhet afgifvit fördelaktiga vitsord. Anmärkningar hafva
dock äfven under detta år förekommit däröfver, att barnmorskor
tillgripit instrument äfven i sådana fall, dar afståndet till läkare
ej varit längre eller behofvet af instruments anläggande mera
hastande, än att läkare kunnat och därföre äfven bort tillkallas.
I några fall har Medicinalstyrelsen mast tilldela barnmorskor
allvarlig föreställning och varning, emedan de försummat att
iakttaga gällande föreskrifter beträffande renlighet och desinfektion
och därigenom antagligen varit vållande till uppkomsten
af barnsängsfeber hos den förlösta kvinnan.
I fyra fall, i livilka, på grund af dylik försummelse frän
barnmorskas sida, barnsängskvinna efter förlossning, verkstäld
af barnmorska, aflidit i barnsängsfeber, har åtal anstalts mot
vederb. barnmorskor, livilka under tiden vid vite förbjudits utöfva
yrket, innan de undergått nytt godkäiidt förhör vid läroanstalt
för barnmorskor.
Tab. Lit. X utvisar, huru de till barniiiorskeundervisningen
och barnbördshusen på stat uppförda och i Tab. 37 upptagna
anslagssummor blifvit för ändamålet använda.
5. Skyddskoppympningen. 1 )
Genom förste proviusialläkarne i länen hafva 2,793 vaccinationsjournaler
jämte däröfver upprättade summariska rapporter
inkommit, af hvilka handlingar synes, att skyddskoppympningen
alltjämt omfattas med stort förtroende af allmänheten. Antalet
1 ) Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.

54 Året 1896. Skyddskoppympningen.
med framgång vaccinerade under året uppgår till 110,771 och är
alltså något högre än år 1895 då antalet uppgick till 110,150.
I förhållande till de under år 1895 i hela riket lefvande födde
132,040 utgör de under år 1896 vaccinerades antal 83'9 procent.
I Stockholms stad hafva vaccinationsföreståndarne och stadens
vaccinatörer utfört 3,592 lyckade vaccinationer, hvartill komma
1,050 dylika, som verkstälts af enskilda vaccinatörer. Hela
antalet under år 1896 i hufvudstaden vaccinerade, angående
hvilka vederbörlig anmälan egt rum, uppgår således till 4,642.
Vaccinationsprocenten, beräknad i förhållande till de under år 1895
i hufvudstaden lefvande födde 6,957 barn, utgör enligt inkomna
rapporter 66'7 och är således ungefär densamma som under nästföregående
året (669). Härvid må dock bemärkas att, efter föregående
års erfarenhet att döma, icke alla af enskilde vaccinatörer
företagna ynipningar blifvit anmälda.
I rikets särskilda län har vaccinationsprocenten, beräknad såsom
ofvan är nämndt beträffande Stockholm, visat sig vara högst
i Vesterbottens län med 99'9 och, såsom vanligt, lägst i Göteborgs
och Bohus län med 69 - 6.
Vaccindepoterna hafva på vanligt satt verkat för ympämnes
uppsamling och utdelning, i det att 5,914 portioner utlemnats,
däri inberäknade 736 portioner humaniserad vaccin
från Styrelsens vaccinationskontor och 1,051 portioner animal
vaccin, som af kontoret blifvit inköpt från Stockholms ympningsanstalt
och utdelats.
Med anledning af att smittkoppor icke under året förekommit
i landet, hafva endast få revaccinationer skett. Inalles 126
revaceineiade finnas nämligen i handlingarna anmälda utom de
inom armén verkställda revaccinationer.
Om verkställda vaccinationer i hufvudstaden upplyser Tab.
Lit. Y.
På styrelsens hemställan har E. K. Maj:t beviljat belöningar
för ådagalagdt nit åt 60 vaccinatörer af hvilka 5 belönats med
silfvermedalj att å bröstet bäras, 36 erhållit vaccinationsinstrument
och 19 penningebelöning till ett sammanlagdt belopp af
325 kr. Dessutom har anslaget 150 kr. till äldre, behöfvande
vaccinatörer fördelats mellan trenne.
Af styrelsens räkenskapskontor bar lemnats följande redogörelse
för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året:
Ur vederbörande läkares rapporter må följande anföras:-
Stockholms stad: Ympning af kalfvar har fortfarande handhafts
af stadsveterinären och har omfattat 18 djur, af hvilka 17
kommo till afympning. Från två af dessa kalfvar kasserades dock
vaccinen, emedan densamma vid profvaccinering visat ett dåligt
resultat. För öfrigt var vaccinationens beskaffenhet, utom i början
af september månad, god och jämn. Räkenskaperna för anstalten
visa en nettobehållning af 2,288 kr. 83 öre. — Rotemännens listor
på sådana under år 1893 födda barn, angående hvilka anteckning
om vaccination saknades i mantalsböckerna, upptogo sammanräknadt
3,089 namn; af dessa barn befunnos 535 redan vara vaccinerade,
ehuru anteckning därom icke blifvit gjord, 30 hade aflidit efter
listornas upprättande, 48 voro sjuka och 228 hade bortflyttat eller
kunde af andra skal icke inställas till vaccination, men 2,248
blefvo under årets vaccinationsperiod med skyddskoppor ympade.
— Stockholms län: I Dalarö distrikt hafva två mindre öfvade
vaccinatörer haft ringa framgång med ympningen; i Salem misslyckades
ympningen helt och hållet. Antalet personer öfver 2 års
Tab. Lit. Y. Antalet med framgång vaccinerade i Stockholm,
år 1896
Tab. Lit. X. Summarisk öfrersikt af de till barnbördshusen och barnmorskeundervisningen anslagna medels disposition, år 1896.

Året 1896. Rättsmedicinska undersökningar. 55
ålder, för hvilka anteckning om vaccination saknas, uppgifves till
995. I Edebo har kommunalnämnden med framgång ingripit mot
försummad vaccination. — Upsala län: De inkomna summariska
förteckningarna från tjensteläkarne visa, att skyddsympningen bedrifvits
med mindre tillfredsställande resultat. — Östergötlands
län: Summariska rapporterna från Söderköpings och Tjellmo distrikt
antyda att, förutom föräldrarnas likgiltighet, vaccinationens underlåtande
flerestädes måste tillskrifvas vaccinationsföreståndarnes och
kommunalnämndernas bristande nit för saken. — Blekinge län:
Flere anmärkningar mot vaccinatörernas satt att fullgöra sina skyldigheter.
— Malmöhus län: Vaccinationen bedrifves icke i städerna
med tillräcklig energi; anteckningarna äfven bristfälliga. Vaccinationsprocenten
för städerna uppgår endast till 54'4. A landsbygden
är förhållandet bättre. — Vestmanlands län: Vaccinationsprocenten
i Vesteräs stad endast 50 och ett stort antal af de ympade hafva
icke fatt mer än en å två koppor. — Jämtlands län: Inom
Marbys och Hallens socknar måste vaccinationen inställas efter upprepade
misslyckade försök med vaccinämne, erhållet från Östersund.
— Norrbottens län: Inom lappmarksdistrikten hafva vaccinatörerna
stora svårigheter att öfvervinna, beroende på de stora afstånden
och lapparnes kringvandrande. Svårt är äfven att här få
lämpliga och pålitliga vaccinatörer. I Korpilombolo socken har
vaccinationen bedrifvits mycket lamt, enär befolkningen tillätes
tredska och vaccinatören ej fort journalen regelmässigt, hvilket förhållande
anmälts hos konungens befallningshafvande.
6. Rättsmedicinska undersökningar. 1 )
Af Tab. N:o 32, som utgör ett sammandrag af alla under
året till styrelsen inkomna berättelser från läkarne i riket,
rörande af dem på vederbörligt förordnande verkställda medikolegala
förrättningar och som lemnar en summarisk uppgift på
de af medicinalfonden för dylikt ändamål utbetalda förskott,
1 ) Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.
Tab. Lit. Z. Sammandrag af uppgifter om själfmorden år 1896.
inhemtas, att antalet sådana förrättningar för år 1896 uppgick
till 697, af hvilka 571 undersökningar å lik, 117 besiktningar
å lefvande personer, samt 9 undersökningar å lemningar af
döda personer och diverse föremål. Under år 1895 uppgick
antalet till 571. Det största antalet liköppningar under året
förekom i Stockholms stad med 107. Därnäst i ordningen kom
Göteborgs och Bohus län med 56, Malmöhus län med 45,
Skaraborgs län med 38 o. s. v.
Rörande (sannolika eller säkra) sjelfmord hafva 184 förrättningar
blifvit verställda. Af dessa förekoinmo i Stockholms
stad 31, i Göteborgs och Bohus län 22, i Malmöhus län 17
o. s. v. Inom Kopparbergs och Norrbottens län förekom ingen
på grund af själfmord verkställd medikolegal förrättning. Af
nämnda själfmord förekommo 40 bland män och 144 bland
kvinnor eller 22 % bland de förra och 78 "i bland de senare.
I afseende på årstiden inträffade 88 själfmord under den
blidare hälften af året, 96 under den kallare.
Beträffande själfmördarnes ålder saknas i 71 fall bestämda
uppgifter. Enligt hvad Tab. Lit. Z utvisar hafva af de öfriga
51 varit i åldern 10—25 år, 42 i åldern 26—50 år, 8 mellan
51 och 60 år, samt 12 öfver 60 år gamla. I afseende på civilstånd
tillhörde 132 det ogifta och 19 det gifta, 3 voro enklingar
och 10 enkor. Om 20 saknas uppgift i detta hänseende.
Till lefnadsyrket voro 90 tjenstehjon, 20 bönder och torpare,
14 arbetare o. s. v. Beträffande de förmodade föranledande
omständigheterna har hafvande tillstånd i de flesta fallen, 118,
utgjort bevekelsegrund till själfmordet, bränvinsmissbruk i 10,
sinnessjukdom i 8 o. s. v. Bland alla själfmorden hos kvinnor
hafva således 82 % haft till orsak hafvande tillstånd; i alla
dessa fall utom 1 har döden följt efter användande af fosterfördrifvande
medel.
I afseende på dödssättet visar Tab. N:o 32 att af de 184
själfmorden 117 åstadkommits genom fosterfördrifvande medel,
37 genom förgiftning, 13 genom hängning eller strypning o. s. v.

56 Året 1896. Rättsmedicinska undersökningar. Apoteksväsendet.
Dödsfall genom annan persons vållande (Tal). N:o 32)
voro 65, hvaraf 53 män och 12 kvinnor. De flesta af dessa
oinkoramo genom våldsam misshandel, nämligen 47; 8 dogo till
följd af skottskada.
Hastiga dödsfall genom olyckshändelser (Tab. N:o 32) voro
80, däraf 65 män och 15 kvinnor. Död genom drunkning förekom
i 35 fall, genom yttre skador i 24 o. s. v.
Hastiga dödsfall af starka drycker (Tab. N:o 32) voro 9.
Dödsfall af naturliga sjukdomar hafva gifvit anledning till
102 liköppningar, hvaraf 37 i och för likförbränning. I följd af
likets förvandling genom röta har dödsorsaken icke kunnat utrönas
i 11 fall och på grund af bristande sjukliga förändringar
i 6 fall.
Barnamord (Tab. N:o 32) voro 75, mot 83 år 1895. Af
de under året förekomna vållades 31 genom våldsam kväfning,
13 genom bristande vard o. s. v. Hos ammor eller mödrar
döda barn, antagligen ihjällegade, föranledde undersökning i 6
fall, naturlig sjukdom om dödsorsak i 7 fall. Dödfödda eller
olifliga förtidingar voro 26.
Undersökningar å lefvande personer (Tab. N:o 32) förekommo
117 gånger (däraf 101 i Stockholms stad), nämligen
för utrönande af förutgången misshandels beskaffenhet och följder
102 gånger, angående kroppsligt helsotillstånd 13 gånger, angående
fönitgånget hafvandeskap 2 gånger.
De af medicinalfonden förskjutna kostnader för rättsmedicinska
undersökningar (Tab. N:o 32) uppgingo för året till belopp
af
Af rättskemisten hafva under året 89 undersökningar blifvit
verkstälda, däraf 80 å likdelar och 9 å andra föremål. Härvid
anträffades i likdelar intet gift i 39 fall. Arsenik förekom i 6
fall, blåsyra i 7 fall, fosfor påvisades 3 gånger, likaledes kromsyra;
karbolsyra och koloxid hvardera 3 gånger, kokain, morfin
och terpentin hvardera en gång.
Angående af styrelsen under året afgifna rättsmedicinska
utlåtanden inhemtas af Tab. Lit. A.
7. Apoteksväsendet. 1 )
(Tab. N:o 33.)
Tab. Lit. A redovisar för såväl den å apoteken tjenstgörande
farmacevtiska personalen som ock de studerande vid farmacevtiska
institutet, äfvensoiii därstädes aflagda examina. Pä
1 ) Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.
samtliga apoteken i riket funnos anställda 212 elever för att
genomgå föreskrifven lärotid. På apoteken tjenstgjorde dessutom
288 farmacie-studiosi och 373 examinerade apotekare.
Under året hafva 46 elever aflagt godkänd farmacie-studiosiexamen.
Vid farmacevtiska institutet anmälde sig vid vårterminens
början 86 återinträdande elever, af hvilka likväl 5 efter hand
afgingo under terminens lopp. En finne använde, såsom hospitant,
undervisningen en tid af terminen. Efter förnyade pröfningar
i september månad före läsårets början inskrefvos såsom
lärjungar vid institutet 77 farmacie-studiosi. Af dessa aflade
en, tillhörande äldre afdelningen, apotekareexamen och en afbröt
efter en tid sina studier.
Apotekens antal och tillstånd ni. m. redovisas summariskt
i Tab. Lit. O, hvaraf framgår, att vid årets slut funnos 303
apoteksinrättningar, nämligen 232 med personella och 12 med
säljbara privilegier, 8 filialapotek och 51 medikamentsförråd.
Med anledning af därom gjorda framställningar har E. K. M:t
medgifvit inrättandet af nya apotek i Stockholm (Storken),
Sandviken, Elfsbyn, Heby och Odensbacken, förändrat medikamentsförråden
i Gysinge och Orsa till själfständiga apotek och
apoteket i Vala till medikamentsförråd, anbefallt inrättandet af
nytt medikamentsförråd i Ed samt förlängt tiden för bibehållandet
af medikamentsförråden i Högsäter, Molkom, Järnskog
och Norsjö.
Genom nådiga resolutioner hafva privilegier å personella
apotek tilldelats W. H. Lindström i Visby, J. A. Lundqvist i
Örebro (Svanen), V. M. T. Sylvén i Landskrona (Lejonet),
Hellberg i Östersund (Örnen), C. H. Sten i Gellivare, I. A.
Ericsson i Mora, C. A. R. Lenander i Gysinge, C. H. F. Eneroth
i Sotholm, E. O. Lagerqvist i Nässjö, N. O. Lundbäck i Stockholm
(Vasen), sedan Bunth afsagt sig privilegiet, I. Kerfstedt i
Tab. Lit. Å. Till Medicinalstyrelsen för afgifvande af rättsmedicinskt
utlåtande remitterade mål, år 1896.
Tab. Lit. Ä. Farmacevtisk personal och farmacevtiska examina, år 1896.

Året 1896. Apoteksväsendet. 57
Stockholm (Storken), C. E. Johanson i Strengnäs, G. A. Wändahl
i Östersund (Örnen), sedan Hellberg aflidit, A. F. Stenström i
Sandviken och C. J. Danielson i Lenhofda, hvarjärate C. W. F.
Möller tillåtits genom köp förvärfva säljbara privilegiet å apoteket
i Engelholm och A. E. Sjöberg apoteket i Köping. Dessutom
hafva följande apoteksinnehafvare erhållit tillstånd att tillhandahålla
medikamentsförråd, nämligen: C. C. V. Petersson
i Orsa, C. A. R. Lenander i Öster Vala och I. F. V. A.
Estelle i Ed.
Följande apoteksinrättningar hafva blifvit under året a/synade
och af medicinalstyrelsen godkända, nämligen: apoteken i Eskilstuna
(Lejonet), Wrigstad, Säter, Öfverluleå, Kungsör, Edsberg,
Visby, Landskrona (Lejonet), Geliivare, Sotholm och Stockholm
(Vasen), samt medikamentsförråden i Tjörn, Stora Tuna, Elrahult,
Oskarströni, Orsa och Bjurholm.
Öfver förrättade årsvisitationer hafva inkommit 282 protokoll,
hvilka visa att apoteken i allmänhet skötas omsorgsfullt
samt att läkemedlen mestadels varit af oklanderlig beskaffenhet.
Den å samtliga apoteksinrättningarne tjenstgörande farmacevtiska
personalen, apotekens egare icke inberäknade, utgjorde 873
personer.
På uppdrag af medicinalstyrelsen hafva inspektioner blifvit
verkstälda under året af medicine doktor V. Lindberger å 25
apoteksinrättningar, nämligen i Näs, Sunne, Öfre Fryksdalen,
Dalby, Uddeholm, Ljusnarsberg, Ramnäs, Avesta, Hedernora,
Säter, Stora Tuna, Falun, Gefle (Lejonet), Elfkarleö, Tierp,
Östhammar, Norrtelje, Enköping, Tumba, Mellerud, Filipstad,
Molkom, Smedjebacken, Norberg och Dannemora. De felaktigheter,
som därvid anmärktes, hafva hufvudsakligen varit bristande
omjustering af medicinalvikterna och vågarna, osnygghet eller
oordning inom lokalerna, delvis mindre goda preparat och läkemedel
samt oriktig beredning eller förvaring af de samma. På
grund af de anmärkningar som framställts har innehafvaren
af apoteket i Uddeholm af medicinalstyrelsen tilldelats en allvarlig
föreställning och varning, likaså innehafvaren af apoteket
i Å T äs, som tillika vid vite ålagts att försätta sitt apotek i lagenligt
skick, hvarjämte innehafvaren af apoteket Bäfvern i
Vesterås äfvensom föreståndaren för samma apotek samt före­
ståndaren för filialapoteket i Ramnäs erinrats att bättre iakttaga
sina skyldigheter såsom apoteksinnehafvare och föreståndare.
Handeln med arsenik har enligt däröfver förd kontroll och
i enlighet med de öfversikter af arsenikrörelsen, som från hufvudstadens
apotekare och från förste provinsialläkarne i landsorten
till medicinalstyrelsen insändts, visat följande förhållande:
Behållningen den 31 december
I den utlemnade arseniken har här ofvan, såsom hittills skett,
äfven upptagits de smärre förluster, som uppstått vid vägningar.
Största kvantiteten arseniksyrlighet, som under året tillkommit,
utgjorde 502 kilogram och var införskrifven till apoteket
i Karlstad, därnäst 450 kilogram till apoteket Nordstjärnan i Stockholm
samt 100 kilogram till apoteket Enhörningen i Göteborg.
De största sammanlagda kvantiteter, som under året utlemnats,
utgjorde 561 kilogram från apoteket Nordstjärnan i
Stockholm och 501 kilogram från apoteket i Karlstad. De
största kvarliggande arsenikförråden förekommo å apoteket Nordstjärnan
i Stockholm med 87 kilogram, å apoteket Enhörningen
i Göteborg med 85 kilogram samt å apoteket Hvita Björn i
Stockholm med 20 kilogram.
Under året hafva af styrelsen utfärdats kungörelser angående
ändringar i gällande medicinal- och veterinärmedicinaltaxor
att lända till efterrättelse för år 1897.
Antalet medikamentsräkningar, inkomna och granskade för
år 1896, har utgjort 2,001 stycken, uppgående till ett belopp af
318,873 kronor 92 öre. Afdrag för misstaxering har gjorts till
ett belopp af 209 kronor 79 öre.
Tab. Lit. Ö. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd, m. m., år 1896.

58 Året 1896. Veterinärväsendet.
8. Veterinärväsendet. 1 )
Vid veterinärinstitutet har undervisningen blifvit bestridd
af tio lärare och uppgick lärjungarnes antal under året till 82,
däraf 51 veterinärelever och 31 hofslagarelärlingar. Vid årets
början funnos 41 elever och under årets lopp antogus 10. Veterinärexamen
aflades af 11 elever och 2 afgingo för val af annat
lefnadsyrke, så att vid årets slut 38 elever funnos kvar vid
läroverket. Af hofslagarelärlingar funnos vid årets början 10
militära och under året antogos 11 civila samt 10 militära lärlingar,
hvaraf 10 militära och 11 civila utexaminerades som
hofslagare, så att vid årets slut funnos kvar 10 militära lärlingar.
Examina och praktiska prof aflades af veterinäreleverna
under följande dagar:
Skriftliga prof den 28 och 29 maj.
Kirurgiska prof under loppet af maj månad.
Prof i hof beslagskonst den 30 maj.
Arsexamen anstäldes den 12 juni och afgångsexamen påföljande
dag, den 2 september samt den 14 december. Veterinärexamen
aflades af studerandena E. Arenander, B. Minten, K.
Aderman, J. Andersson, K. Hallgren, K. Kronqvist, G. Nylén,
L. Santesson, O. Sten, O. Stenström, H. Hermansson.
Af tab. Lit. AA, som utvisar institutets verksamhet såsom
sjukvårdsanstalt för husdjur, inhemtas, att 21 husdjur kvarstodo
från föregående år och 1,040 djur blifvit under året intagna på
sjukanstalten, eller tillsammans 1,061 djur, af hvilka 752 tillfrisknat,
143 afgått förbättrade, 28 oförbättrade, 59 hafva dött,
31 blifvit dödade och 18 husdjur kvarstå till 1897. A polikliniken
hafva 5,808 djur blifvit behandlade och besiktigade,
hvarjämte vid ambulatoriska kliniken inom hufvudstaden och
kringliggande landsbygd 912 djur varit af institutets äldre elever,
under lärares ledning, vårdade och besiktigade. Det antal djur,
som sålunda under 1896 utgjort föremål för elevernas undervisning
i praktisk sjukvård och besiktning, uppgår till 7,781,
nämligen 5,314 hästar, 2 åsnor, 323 nötkreatur, 50 får, 1 rådjur,
228 svin, 1,794 hundar, 42 kattor och 25 fåglar. All-
1 ) Referent: Professor Lindqvist.
männast förekommande sjukdomar hafva varit laryngit, lunginflammation,
kolik, sår, tendiniter och hoflidanden samt tandfel.
Vid veterinärinrättningen i Skara, hvarest utbildas hofslagare
och underhålles en sjukvårdsanstalt för husdjur, har
undervisningen bestridts af föreståndaren och en instruktionssmed.
Lärjungarne utgjordes af 16 militära och 8 civila hofslagarelärlingar,
af hvilka 8 militära och 8 civila utexaminerades
som hofslagare samt 8 militära lärlingar kvarstodo till 1897.
Utom dessa hafva 45 personer erhållit praktisk undervisning i
behandlingen af enklare åkommor hos husdjuren.
I afseende på inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt
för husdjur inhemtas af Tab. Lit. BB att 230 hästar,
3 nötkreatur och 1 hund blifvit i sjukvårdsanstalten eniottagna
och där vårdade, hvaraf 216 tillfrisknat, 17 afgått förbättrade,
och 1 dött. A polikliniken hafva råd och föreskrifter blifvit
lemnade för 1,450 hästar, 286 nötkreatur, 3 svin, 20 hundar
och 1 katt. Allmännast förekommande sjukdomar hafva varit:
kvarka, laryngit, kolik, mag-tarmkatarr, ledåkommor och hoffel.
Veterinärernas antal, förutom lärarne vid veterinärinstitutet
och föreståndaren för veterinärinrättningen, uppgick vid slutet
af 1896 till 330 såsom af Tab. 34 närmare framgår, och voro
däribland 32 länsveterinärer, 2 stadsveterinärer, 27 militärveterinärer,
5 fältveterinäistipendiater (däraf 4 tillika distriktsveterinärer),
2 stuteriveterinärer, 2 veterinärer anstälda vid landt-
Tab. Lit. BB. Å Veterinärinrättningen i Skara vårdade och
besiktigade husdjur under år 1896.
Tab. Lit. AA. Å Veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besiktigade djur, år 1896.

Året 1896. Veterinärväsendet. 59
bruksinstituten (däraf en regementsveterinär i fält veteri närkorpsens
reserv), 110 distriktsveterinärer (däraf en bataljonsveterinär
i fåltveterinärkorpsens reserv) 91 enskilde legitimerade
och 61 privata, icke legitimerade veterinärer (utexaminerade
frän veterinärinrättningen i Skara).
Årsberättelser hafva till medicinalstyrelsen inkommit från
veterinärinstitutet, veterinärinrättningen, miiitärveterinärerna samt
frän 185 civila veterinärer.
Stockholms stad. Behofvet af skärpt kontroll öfver det frän
utlandet till hufvudstaden införda, vanligen saltade hästköttet
betonas af stadsveterinären i ett hans tjenstememorial af den 1
dec. hvari han hufvudsakligen påpekar följande: Utländskt
hästkött har under namn af hamburgerkött sedan 10—15 år
tillbaka, vanligen i saltadt tillstånd, hitförts från såväl Danmark
och England, som äfven från Amerika. Sedan emellertid vid
flera tillfällen meddelanden till nämnden ingått från England,
att ifrågavarande hästkött skulle härleda sig från sjuka eller
själfdöda djur, anhöll helsovårdsnämnden genom skrifvelse af den
5 juni 1885 hos såväl Generaltullstyrelsen som Styrelsen för
statens järnvägstrafik, att anmälan måtte genom dessa styrelsers
försorg göras hos nämnden, då försändelser af ifrågavarande slag
per fartyg eller järnväg från utlandet anlände till hufvudstaden.
Sådan anmälan har äfven sedermera till helsopolisen gjorts, då
saltadt hästkött från utlandet direkt hit importerats, och hafva
helsovårdsnämndens veterinärer i hvarje särskildt fall med biträde
af tillsyningsmännen undersökt det till besiktning anmälda hästköttet,
hvarvid stundom hela partierna, stundom större eller
mindre delar däraf mast oskadliggöras. På grund däraf, att
ifrågavarande hästkött sålunda ofta är af mycket dålig beskaffenhet
och då en stor del sådant kött öfver Malmö och antagligen
äfven öfver Göteborg införes till Stockholm utan att
vare sig i importhamnen eller i Stockholm undergå besiktning,
så har stadsveterinären till Helsovårdsnämnden inkommit med
förslag om att hos K. Maj:t anhålla, det antingen hästkött
måtte förbjudas att införas i riket, eller ock att såsom villkor
för införsel af sådant kött måtte föreskrifvas, att hästkött, som
importeras, skall åtföljas af produktionsbevis och i importhamnen
besiktigas af veterinär. — För undersökning på trikiner
voro å köttbesiktningsbyråarne inlemnade 75,228 hela svinkroppar
eller stycken af sådana och påträffades trikiner i 47
svenska svinkroppar och i 2 stycken af amerikanskt ursprung
eller i 0,066 procent å inhemska (läsken och i 0,2 procent
uti amerikanskt sidfläsk. Utaf de besiktigade fläsken befunnos
dessutom 3,327, eller 4,8 procent, vara behäftade med tuberkulos
(1893 = 0,6 proc; 1894 = 1,8 proc; 1895 = 3,5 proc).
(Kjerrulf.)
Stockholms län. Svinafveln är inom Stockholms län ej
vidare uppdrifven, ehuruväl några svingårdar här och hvar finnas.
Vid Riddersvik i Järfälla socken har aktiebolaget Särimner en
i sitt slag egendomlig metod att uppföda svin. Bolaget har
nämligen genom kontrakt med Stockholms stad öfvertagit de
sopor, som dagligen forslas från staden, och af det köksaffall,
som däri medföljer, hafva omkring 2,000 svin kunnat underhållas
och blifvit feta, hvarefter de efter hand exporterats till
Tyskland. Grissuggorna och smågrisarne erhålla dock annan
utfodring, såsom råg, kli och kokt mjölk. Dödligheten bland
de större svinen är jämförelsevis liten, men däremot bland de
grisar, som hålla på att afvänjas, ganska stor, så att svinbesättningens
antal ej kan bibehållas utan genom uppköp utifrån.
(Håkansson.)
Inom Sollentuna distrikt har hälsotillståndet varit ganska
tillfredsställande. Af smittosamma sjukdomar har visserligen
mjältbrand uppträdt enzootiskt inom Haga socken, och abort
inom en och annan besättning på spridda ställen. Mjältbrand
uppträdde först vid Helgesta i Haga socken i midten af juni
månad, spred sig därifrån till Haga gård och Klockaregården,
där ett djur atied å hvartdera stället den 8 juli, samt till
Skromsta. Den 21 augusti inträffade ett nytt fall vid Haga
gård, och enligt hvad veterinären hade sig bekant, utbröt sjukdomen
ånyo i december månad vid Helgesta. Första sjukdomsfallet
inträffade, sedan kreaturen vid Helgesta utsläppts i den
beteshage, där föregående sommar djur dött i mjältbrand, och
sedan stängslet borttagits till en därstädes befintlig graf, i hvilken
genom djuregarens försorg, innan veterinären hann anlända,
kadavren efter i mjältbrand döda djur nedgräfts.
Som ej häller denna gång vid sjukdomens utbrott förfors
med tillbörlig skyndsamhet från djuregarens sida, utan 4 djur
hunno aflida före veterinärens ankomst, och 3 af dessa nedslaktats
utan iakttagande af några försiktighetsmått, erhöll sjukdomen
en numera icke vanlig utbredning. {Nordström.)
Upsala län. På uppdrag af styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut
hafva företagits några försök för utrönande af
tuberkulinets verkan vid upprepade insprutningar. Till undersökningsmaterial
utvaldes de djur, som vid tuberkulinundersökningarne
hösten 1895 visat sig misstänkta eller reagerat, inalles
6 st., och undersökninganie utfördes efter följande plan: tvenne
af de till undersökning bestämda kvigorna (N:o 420 och 372)
injicerades tre dagar efter hvarandra och undersöktes sedan på
nytt, den ena efter en, den andra efter två månader; två (X:o
374 och 232) undersöktes 4 gånger med en veckas mellanrum,
och af de bada öfriga undersöktes den ena 3 gånger med tvä
månaders mellantid, den andra 2 gånger med en mellantid af
5 månader. Resultatet af undersökningarne framgår af nedanstående
temperaturlistor.

60 Året 1896. Veterinärväsendet.
Materialet är ju allt för obetydligt, för att inan skulle
kunna draga några allmängiltiga slutsatser, men resultaten af
de olika undersökningarne synas dock i hufvudsak bekräfta,
hvad man äfven förut har funnit, att någon verklig immunitet
eller oemottaglighet för tuberkulinet genom upprepade insprutningar
icke med någon säkerhet kan åstadkommas, men att
resultatet af en undersökning, som företages kort efter (inom en
vecka eller möjligen en månad) en föregående injektion, alltid
visar sig osäkert, och att reaktion ofta till och med uteblifver;
får däremot en längre tid förflyta (2 ä 3 månader) efter injektionen,
så visar sig tuberkulinet i regel fullt verksamt, äfven vid
upprepade insprutningar. (Nyström.)
Södermanlands län. Inom Nyköpings distrikt hafva kastningar
förekommit inom 6 ladugårdar med tillsammanlagdt 78
djur och behandlas fortfarande med Bräuerska lösningen, fast
dosen fyrdubblats. På tvenne gårdar, där kastning förekommit
på samtliga dräktiga kor, har utfodring med renad karbolsyra
i vatten egt rum med, som det synes, godt resultat. Under vallsläppningen
desinfekterades dessutom gårdarne grundligt. Dosen
af karbolsyra har varit 5 gm per djur vid hvarje utfodring,
som skett två gånger i veckan.
Af aktinomykosfallen har ett förekommit i tungan på en
tjur. hvilken var så hårdt angripen, att den med största svårighet
kunde lifnära sig. Genom angifning af 5 gram jodkalium
per dag under 7 dagar blef tungan mjuk och rörlig, och äter
djuret nu med frisk aptit. (Löfgren.)
Inom Rekarnes distrikt har helsotillståndet bland hästarne
under första halfåret varit mindre tillfredsställande, beroende
därpå, att kvarka fick stor utbredning och på en del ställen
uppträdde i en elakartad form, hvarjämte lungröta helt plötsligt
visade sig på ett bryggeri i Eskilstuna samt på några ställen
i dess närhet. Hos nötkreaturen uppträdde på hösten diarré
på åtskilliga egendomar i likhet med för några år sedan. Denna
sjukdom angriper alla djuren, har visat sig vara smittosam och
förorsakar ej så liten förlust genom minskad mjölkproduktion.
På ett par ä tre dagar upphör diarrén vanligen af sig själf;
vid svårare fall har åkomman blifvit häfd medelst ingifning af
lika delar sulphas ferrosus och radix gentianæ. På en egendom
angreps äfven mjölkhästen. Sjukdomen antages förorsakas af
en svamp, som vissa år förekommer på fodret. (Lindnér.)
Inom Åkers och Selebo distrikt har helsotillståndet bland
husdjuren varit något så när tillfredsställande. Djuren hafva
dock i allmänhet mast hållas i betydligt lägre hull än under
vanliga förhållanden. Slösäd och ogräsblandad säd af sämsta
kvalitet har mast tillgripas som utfodringsmedel och framkallat
rubbningar i digestionsorganens verksamhet. Dessa rubbningar
hafva varit minst förhanden, där utfodring med ensilage egt
rum.
Aktinomykos har varit allmänt gängse. Behandlingen består
i öppnande af svulsterna, den angripna körtelns utslefning
med skarp slef, därefter bränning samt jodkalium invärtes. Med
denna behandling tillfriskna de flesta. Endast då svampen redan
angripit själfva käkbenet, synes läkekonsten vara fullkomligt
maktlös. Infektiös kalfdiarré har nppträdt på tvenne egendomar,
men efter verkstäld noggrann desinfektion med klorkalklösning
har det onda upphört. (de Ron.)
Inom Villåttinge distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
ej varit vidare godt. Då de uttorkade hagbetena efter midsommar
öfversköljdes af häftiga regnbyar, framkallades en mängd
förkylningssjukdomar, och den s. k. sommarsjukan rasade på ett
satt som aldrig tillförene. Djuren dogo under tecken till hjärnkongestion,
blefvo ursinniga och rusade på sina väktare eller
sprungo till skogs och hittades sedan döda, andra blefvo förlamade
och måste köras hem till slaktbänken. Aktinomykos
har iickså uppträdt mycket allmännare än förut. Den i år
vanligast förekommande formen har varit körtelaktinomykosen,
som behandlats radikalt: utskalning af svulsterna eller klyfning
med åtföljande termokauterisation. I hvarje fall har som efterbehandling
användts jodkalium, 50 gm i dagliga doser af 5 gm,
som det synes med godt resultat. (Thornander.)
Östergötlands län. Linköpings distrikt. Om man undantager
tuberkulos och abort hafva inga svårare farsoter härjat
inom kreatursbesättningarne i distriktet. Dock ha förekommit
en hel mängd fall af infektiös diarré, jufver- och hasledsinflammation
bland nötboskapen. Tuberkulos frodas och sprider
sig ostördt inom de flesta större ladugårdar, där man ingenting
gör for dess bekämpande. Snart synes emellertid denna sjukdom
ha vunnit en så omfattande spridning biand både människor
och djur, att t. o. ni. vara lugna landtbrukare börja känna sig
ängsliga och se sig om efter medel mot smittan. Särskildt är
den omständigheten, att mjölken från en del ladugårdar ofta
innehåller tuberkelbaciller och öfverför smitta på med mjölkaffall
fodrade svinkreatur, så att dessa vid köttbesiktningar i
städerna blifva helt eller delvis kasserade för tuberkulösa sjukdomar,
egnad att rikta landtmännens uppmärksamhet på faran
och mana till eftertanke. På några egendomar har man börjat
att medelst djurens undersökning med tuberkulin och följande
isolering samt ladugårdarnes desinfektion söka bekämpa sjukdomen,
och det synes också komma att lyckas temligen bra på
sådana ställen, där man framför allt kan åvägabringa en tillfyllestgörande
afskiljning af smittade och smittfria djur. Det
enda medlet man för närvarande har för diagnosticerandet af
sjukdomen är tuberkulinet, hvilket också under året användts i
1,135 fall inom distriktet. För att någon allmän och kraftig
kamp mot tuberkulosen skall komma till stånd fordras ovillkorligen,
att staten tar saken om hand.
Den smittosamma kastningen bland kor vållar fortfarande
stora förluster i däraf hemsökta ladugårdar. Smittan införes
vanligen med inköpta djur, angriper circa 30 % första året, c:a

Året 1896. Veterinärväsendet. 61
60 % andra året samt uppträder med några enstaka fall 3:dje
och möjligen 4:de året, hvarefter besättningen vanligen är immun
och korna kalfva på normala tider, med andantag af sådana
ytterligare inköpta djur, som komma från smittfria hjordar och
därför äro mottagliga för den i lokalen kvarliggande smittan.
— Insprutning af karbolsyra subkutant tyckes — så foga teoretiska
skal denna behandlingsmetod än har för sig — i vissa fall
bidraga till sjukdomens upphörande, i andra fall åter vara alldeles
utan verkan. Sedan emellertid nu, genom Bångs och
Stribolts forskningar, smittämnet blifvit noga kändt, torde man
kunna hysa hopp om, att man inom en ej allt för aflägsen framtid
skall lyckas finna en skyddsvaccin mot denna förlustbringande
sjukdom.
Bland andra sjukdomar, som mera allmänt förekommit hos
nötkreatur, torde förtjena nämnas: kalfningsparesi i 24 fall,
däraf 10 dödliga, hämoglobinuri 43 fall, mag- och tarmkatarr
87 fall, andra digestionsrubbningar inemot 100 fall, vidare jufveroch
könssjukdomar, svulster af olika slag in. ni.
Hos hast ha mest förekommit katarrer i respirationsorganen,
kolik 75 fall, däraf endast 3 dödsfall, andra maglidanden, vidare
en massa åkommor i rörelseverktygen, i ledgångar och senor, i
hofvarne, slutligen svulster och olycksfall. På hösten vid torrfodringens
början förekommo en hel mängd fall af kolik och
digestionsrubbningar, beroende på förtärandet af illa bergadt
stråfoder. (^4. Bergstrand.)
Inom Vadstena distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
i allmänhet varit godt. Af kvarka ha endast förekommit 41
fall, däraf 2 med dödlig utgång till följd af så kallad kastad
kvarka. Af elakartad katarralfeber ha förekommit 4 fall, alla
med dödlig utgång. Farsotartad kastning har förekommit i flera
ladugårdar; vanligen hafva ej djuregarne tillkallat veterinär. På
de dräktiga korna har insprutats karbolsyrelösning och har i
allmänhet efter 3 insprutningar godt resultat vunnits. Infektiös
tarmkatarr hos kalfvar har varit rätt vanlig, inalles 38 fall,
däraf 28 dödliga. Tuberkulos finnes nästan i hvarenda ladugårdsbesättning.
Djuregarne söka dölja detta för veterinären
och förklara sig ej vilja ha reda på, om deras djur äro behäftade
därmed eller ej. I flera ladugårdar finnas kor med jufvertuberkulos,
hvilkas mjölk användes. Då man förehåller djuregarne,
att mjöken är skadlig, svara de endast, att de skicka
den till mejeriet. Strålsvampsjuka synes vara i aftagande, beroende
därpå, att djuregarne hysa större fruktan för denna sjukdom
än för tuberkulos. Då de märka någon svulst å halsen
eller hufvudet, tillkalla de genast veterinär. Som behandling
har användts dels operation, dels pensling med stark arseniklösning,
samt jodkalium invärtes. Af 28 insjuknade djur
hafva 20 fullt återställts, 8 dödats därför att käkbenen varit
angripna. Benmjukhet uppträder aldrig i de ladugårdar, där
djuren under vintermånaderna utfodras med benmjöl, hvilket
nästan öfverallt är händelsen. Djuregarne anse, att de tunga
hästraser de på senare tiden skaffat sig, äro mera disponerade
för blodstallning, och så ser det verkligen ut, ity att denna
sjukdom synes vara i tilltagande, sedan hästar af ardennerras
införts i orten. Förut uppträdde sjukdomen ytterst sällan. Kolik
uppträder också mera allmänt, beroende därpå, att arbetshästarne
nästan aldrig få något hö, utan hufvudsakligen utfodras med
sörp, krossad säd och halm. Stenar i blåsan och urinröret
bland oxar är en ganska vanlig sjukdom, beroende på, att vattnet
i alla ortens källor är betydligt kalkhaltigt. För öfrigt är nästan
hela traktens jord liggande på kalkberg, isynnerhet i Dals härad.
De sjukdomar, som i öfrigt mest förekommit, äro lidanden
i ledgångar samt skador i hofvar och klöfvar. Inalles 4,034
djur hafva under året behandlats. (Nordeman.)
Åtvidabergs distrikt. Bland hornboskapen hafva både ayrshireoch
korthornsrasen sina representanter, den förra bland annat
genom ett Östergötlands lans hushållningssällskap tillhörigt stamholländeri
om en tjur och 10 kor vid Mälingsbo inom Ätvids
socken. En ras, som fatt stor utbredning och ganska godt anseende
på trakten är den af baron Adelsvärd införda allgauerrasen.
Flere skilda importer af afvelsdjur ha egt rum: den
största år 1885 på 3 tjurar och 7 kor, en senare 1893 på 3
tjurar. Genom omsorgsfullt urval har det lyckats åstadkomma
en ganska jämn och kraftig stam af denna ras vid Adelsnäs
och Åtvidaberg, och äfven på flera såväl större som mindre
gårdar i trakten finnas vackra besättningar af densamma. Utmärkt
genom sin stora dröglapp, sina ludna öron, ljus ring
kring mulen, kraftigt utvecklade extremiteter, symmetrisk kroppsform,
hög svansansättning, är besättningen ganska vacker att åse
med sin ljusgråa till gråbruna pels och sin majestätiska hållning.
Den anmärkning, som i alla läroböcker framställes mot rasen
ifråga, nämligen dess ringa afkastning och mjölkens laga fetthalt,
kan icke tagas för god i fråga om stammen härstädes, där
journalerna för åren 1890—96 visa en medelafkastning per år
och individ af ungefär 2,550 kilogram med en medelfetthalt af
3'6o %. Stammens tre bästa stammödrar, som infördes år 1885
som treårskvigor och ännu befinna sig i full välmåga, ha lemnat
följande afkastning:
I. Dejlig: 11 års medelrnjölkning . . . 3,753 kg.
II. Fagerlind: » •» ... 3,459 »
III. Sköna: » » ... 2,965 >
med c:a medelfetthalt för samma 11 år af:
[: 3'69 %, maximum 3'95 °»
II: 3 - 83 » » 4'3i »
III: 3 - 7o » 2 4'07 •>
hvilka vackra siffror måhända blefve svart för de flesta kor af
andra, mera erkända raser att uppvisa.
Rasen är ganska konstant, i det man redan efter första
korsningen med t. o. m. en ayrshireko kan spara det främmande
inflytandet på den ljusa ringen kring mulen och de ludna öronen,
och i tredje generationen äro rasens alla egenskaper tydligt utpräglade.
Som bruksdjur betraktade torde knappt någon ras
kunna öfverträffa korsningsprodukter med allgauer såväl i mjölkafkastning
som mjölkens fetthalt, och skulle nog ingen djuregare
ångra ett korsningsförsök med allgauertjur. I synnerhet pä
trakter, där det är god tillgäng på kraftiga beten, i hvilket
lyckliga förhållande denna del af Östergötland befinner sig, är
denna ras lämplig, och är det måhända denna omständighet,
som gjort åtvidabergsstammen till hvad den är. Men äfven om
betena icke äro något särskilclt öfverlägsna, så eger nog allgauerrasen
en viss förmåga att framför andra raser tillgodogöra sig
dem; härpå har man sett många exempel, då djur af olika raser
gatt på samma betesmark som allgauerdjur, hvarvid dessa senare
visat ett fylligare utseende och lemnat betydligt bättre afkastning
än de andra.

62 Året 1896. Veterinärväsendet.
Som dragare är allgauer mycket anväudbar, då den vid
några veckors ålder kastrerade tjurkalfven utvecklar sig till en
kraftig och djup oxe med kraftiga ben samt starka och sega
klöfvar; möjligen kan man anmärka att han med åren blir
något trög — en viss lojhet och liknöjdhet är nog utmärkande
för rasen.
Af kreatursförsäkringsbolag, som verka inom distriktet, äro
Östergötlands i Linköping och Skandinaviska i Stockholm mest
framstående; deras årspremier äro ungefär lika, fast för dyra hästar
det i Stockholm kanske ställer sig något billigare därför att försäkrings-
och ansvarighetsbelopp sammanfalla; ej heller finnes
någon inträdesafgift. Närmast omkring Åtvidaberg hafva torpare
och mindre jordbrukare slagit sig tillsammans och bildat ett eget
försäkringsbolag för såväl hästar som kor; någon veterinärbesiktning
behöfs icke, hvarken vid inträdet eller vid sjukdoms- och dödsfall,
utan fälles utslag af två därtill utsedda personer, som bland
annat vid hvarje sjukdomsfall ha att afgöra, om tillfrisknande är
att vänta eller ej, något som ibland kan vara svårt att afgöra
t. o. m. för en fackman. När nedslagning af det sjuka djuret
skett, börjar kommersen med köttet — äfven om det är af
helsovådlig beskaffenhet — för att få ihop några slantar, så att
utdebiteringen ej skall bli för tryckande för delegarne. Till följd
af dessa omständigheter och de billiga förvaltningsomkostnaderna
ställa sig naturligtvis premierna ganska laga under vanliga förhållanden,
men skulle någon epizooti inträffa, skulle naturligtvis
premierna springa upp kolossalt på grund af bolagets trånga
verkningskrets.
Tuberkulinisering af nötkreatursbesättniugarne har icke tagit
fart något allmänt. Resultatet af de verkstälda undersökningarne
har dock visat ganska stor förekomst af tuberkulos, men äfven
vackra resultat hafva vunnits: vid en egendom med 66 nöt voro
alla friska utom två, som visade tvifvelaktig reaktion — stammen
utgjordes af bondkor med ayrshirekorsning. Vid en annan
egendom undersöktes blott ungdjur oah tjurar och reagerade
inte ett enda djur; här utgjordes besättningen af angler med
korthornskorsning. Hela antalet af tuberkulininjektioner har
under året belöpt sig till 598 st., af hvilka 337 st. voro
friska, 174 visade tydlig och 87 tvifvelaktig reaktion.
{Sandeborg.)
Inom Odeshögs distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
under året varit ganska godt. Ingen sjukdom har haft någon
större utbredning. Visserligen fortfor infektiös kastning bland
nötkreaturen, men som numera i det närmaste alla besättningar
inom distriktet varit angripna, kan man börja hoppas, att sjukdomen
snart skall försvinna från orten. Den smittosamma ögoninflammationen
hos idisslare uppträdde under sommaren kring
sjön Tåkern i högre grad än något föregående år, då den mera
hållit sig till skogstrakterna. Likaså yppado sig bland ungboskapen
på betena vid denna sjö under sommarmånaderna en
katarr i lungorna, förorsakad af maskar (Strongylus micrurus),
som i några fall slutade med döden. Eljest förekonimo endast
digestionslidanden med något större antal fall, som vanligt beroende
på det svårsmälta vinterfodret, som oftast består af råghalm
och agnar med inblandning af ett och annat kilo mjöl per
dag hos de mindre jordbrukarne. Bland hästarne har ingen
allmännare sjuklighet varit rådande. Några fall af katarr i
respirationsorganen samt ett ringa antal fall af kvarka, som,
ehuru svårartad, dock ej vunnit någon utbredning, och som
vanligt yttre åkommor i leder och hofvar förekommo till större
antal. (Axelia)
Inom Skeninge distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
under året varit mycket godt. På våren gick kvarka bland
unghästar rätt allmänt och föranledde två dödsfall, bada af
lungbrand. De mest gängse sjukdomarne hafva varit hos hästar
yttre åkommor samt hos nötkreatur lidanden i digestions- och
könsorganen samt blodstallning. (Svensson.)
Jönköpings län. Jönköpings distrikt. Helsotitlståndet bland
husdjuren har i sin helhet under året varit tämligen godt. I
februari utbröt farsotartad halsinflammation och kvarka, dels
hvar för sig, dels förenade, och fortgick anda till juli. I
november och december förekom temligen allmänt mag- och
tarminflammation, hvaraf ett par dödsfall inträffade. Af andra
hästsjukdomar hafva förekommit kolik, hämoglobinämi samt en
del yttre åkommor, såsom led- och böjsenelidandeu, gallor, sår
och kontusioner. Bland nötboskapen hafva följande smittosamma
sjukdomar uppträdt: tuberkulos, kastning, ringorm och
actinoinycos samt smittosam ögonsjukdom. Tuberkulosen är ej
mycket spridd inom distriktet och på de ställen den förekommer
hålles ett riktigt utrotningskrig mot densamma genom djurens
undersökning med tuberkulin, isolering och utgallring till slakt,
årlig desinfektion m. m.
Kastningar fortfara och göra sin rond bland kobesättningarne
här och där, och där de börjat, hålla de gemenligen i ett par år
en suite, tills de flesta korna aborterat en eller upprepade gånger.
Som preservativ och botemedel har med fördel användts karbolsyra
till sinkorna — 7 ä 10 gm per dag under flera veckors
tid. Strålsvampsjuka har endast uppträdt i enstaka fall. Vanligen
Ur platsen för nybildningarne trakten kring larynx, men
ej sällan vaxa de ut från käkbenen eller sätta de sig i tungan.
Rubbningar i digestionsorganens funktioner hafva under året
varit rätt vanliga bland hornboskapen. Blodstallning har förekommit
både under sommar- och stallfodring. I senare fallet
har detta inträffat 2 å 3 veckor efter kalfningen och har sjukdomen
haft ett akut förlopp. Hos en hemmansegare i Bottnaryd
hade 3 kor dött i denna sjukdom efter endast 1 å 2 dagars
sjukdom. (.4. W. Hammarstrand.)
Inom Såfsjö distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
under året varit ganska godt, isynnerhet under årets sista tredjedel
på grund af den vackra hösten och den rikliga och välbergade
foderskörden, undantagandes att kvarka förekommit bland hästarne,
dock i så ytterst mild form, att veterinär sällan behöft anlitas.
Oaktadt en rätt stor import af Yorkshiredjur egt rum till
distriktet såväl från Skåne som utlandet, så finnes, sävidt
bekant, blott en egendom, där djuren hafva tuberkulos. Det
största antalet sjukdomsfall har som vanligt varit yttre åkommor
och inflammationer i digestions- och respirationsorganen.
(Carlsson.)
Nässjö distrikt. Helsotillståndet bland husdjuren har varit
godt. Af smittosamma sjukdomar hafva förekommit elakartad
katarralfeber, rödsjuka, tuberkulos, hvilken sistnämnda fatt fast
fot till och med i de små ladugårdarne. På hushållningssällskapets
bekostnad hafva under året undersökts med tuberkulin
184 nötkreatur, af hvilka 50 % visat mer eller mindre tydlig
reaktion. Vid trikinbyrån hafva undersökts 2 hela nötkreaturskroppar,
614 hela fläsk, 102 halfva d;o och 7 mindre delar.

Året 1896. Veterinärväsendet. 63
Bäraf kasserades 3 hela svinkroppar och 4 mindre delar.
Kassationsorsaker: Blodutgjutningar till följd af benbrott, rödsjuka,
fettdegeneration, hydrämisk kachexi, tuberkulos och förruttnelse.
{Wahlberg.)
Inom Eksjö distrikt har helsotillståndet bland de större
husdjuren i allmänhet varit tillfredsställande, men hvad hundkreaturen
beträffar, så har bland dem valpsjuka under första
kvartalet varit mycket utbredd och många hundar såväl i staden
som ock i synnerhet på landet på grund af denna sjukdom dött
eller dödats. (Tidholm.)
Kronobergs län. Inom Vexiö distrikt uppträdde under sommaren
en svårare enteritis bland hornboskapen å hemmanet
Attsjö, Båtsmansgård, Furuby socken, tillhörigt aktiebolaget
Kosta glasbruk. På grund af Konungens befallningshafvandes
förordnande den 10 juli, inställde sig distriktsveterinären å
stället för att utröna beskaffenheten af den därstädes pågående
sjukdomen och fann efter noggrann undersökning, att här ej
förelåg någon smittosam sjukdom, utan befanns denna vara en
intensiv akut tarminflammation, beroende därpå, att djuren under
den då rådande torkan öfverkominit skämdt och dåligt dricksvatten.
Alla djuren, förutom 2, som aflidit, det ena före och
det andra efter veterinärens besök, tillfrisknade så småningom,
sedan de blifvit insatta i stall och fatt undergå en ändamålsenlig
behandling. (Nyman.)
Inom Allbo härads veterinårdistrikt har allmänna helsotillståndet
bland husdjuren under året varit mycket godt. Bland
infektionssjukdomar hafva förekommit fall af mjältbrandsemfysem,
en sjukdom, som inom distriktet går under namn af »det svartas
eller »frasoten» och uppträder ganska ofta, men kommer ej till
allmän kännedom. De döda djuren nedgräfvas och vanligen
angripes blott ett eller ett par af ungdjuren.
(M. Hammarstrand?)
Kalmar län. Kalmar distrikt. Helsotillståndet bland kreaturen
har varit ganska tillfredsställande, med undantag däraf
att blodstallning under sommarmånaderna angrep en större mängd
nötkreatur och kvarka under de sista månaderna angrep ett
stort antal hästar. Ladugårdsskötseln synes omfattas med ett
allt större intresse, så att äfven de mindre jordbrukarne börja
att bättre varda sina djur. Förr var benskörhet och benmjukhet
att finna så godt som allmänt i de mindre ladugärdarne,
då nu däremot dessa sjukdomar förekomma ganska sällan. De
till allt större antal inrättade mejerierna, där afsättningen af
mjölken på ett bekvämt satt kan ske, hafva säkerligen ej obetydligt
bidragit härtill.
Svinafveln kan man saga hafva gatt tillbaka, till följd af
de dåliga fläskprisen, som gjort, att det ej ansetts lönande att
drifva denna afvel mer än så att saga till husbehof. På grund
af förordnande hafva under året företagits 19 tjensteresor.
(Bergvall.)
Inom Handbörds distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
under året varit i allmänhet tillfredsställande. Sjukligheten
har som vanligt varit störst vår och höst. Under nämnda
årstider förekommo rätt många fall af kvarka. Sjukdomen har
i mera svårartade fall åtföljts af ödematösa ansvällningar i
hufvudet och extremiteterna. Af andra smittosamma sjukdomar
ha endast inträffat sporadiska fall. Allmännast ha förekommit
kvarka, kolik, inflammationer i senor och genskidor, spatt
och sår hos hästar, samt digestionslidanden, hämoglobinämi,
jufverlidanden, ledvrickningar och kontusioner hos nötkreatur.
Under året ha 311 djur undersökts med tuberkolin.
(Peterson.)
Ölands Norra Mot» distrikt. Helsotillståndet bland husdjuren
har under året varit godt. Allmännast förekommande
sjukdomar hafva varit respirations- och digestionslidanden, sår,
ledvrickningar, spatt samt hofsjukdomar. Beträffande dessa senare
så förekomma de ganska allmänt, ehuru de ej ofta komma under
veterinärs behandling. Oftast beror sjukdomen på dåligt beslag,
som naturligtvis verkställes af djuregaren själf, äfven om en
god hofslagare finnes att tillgå.
För hästafvelns befrämjande hafva 4 af statens hingstar
varit utstationerade inom distriktet, men sorligt nog hafva de
å norra delen af ön stationerade hingstarne ej användts så
mycket som önskligt varit. I stället hafva bönderna fort små
ston till 2 ä 3 års hingstar af ganska underhaltigt slag, hvilket
säkerligen beror på de billiga språngafgifterna — ett par kronor.
Intresset för nötboskapsskötseln synes stegradt. Äfven den
mindre jordbrukaren skaffar sig goda afvelsdjur, särskildt af
ayrshireras. En sorglig omständighet härvidlag är dock, att
med dessa djur ej sällan tuberkulos införes bland distriktets
husdjur, hvilken sjukdom annars varit mycket sällsynt. Inom
distriktet arbetar endast ett mejeri (andelsinejeri), men handseparatorer
finnas på många ställen. ( Wilner.)
I år liksom föregående år kommo till Remontdepoten vid
Ottenby 200 nyinköpta hästar och på hösten afgingo de som
voro inköpta år 1895. Helsotillståndet bland hästarne har
under året varit dåligt under trenne skeden: I medio af februari
utbröt rosartad influensa och angreps däraf ungefär hälften af
hästarne, i början af juni utbröt kvarka bland de nykomna
remonterna och i de flesta fall förlöpte sjukdomen med abscessbildning
i käktraktens lymfkörtlar; i början af november utbröt
en akut bronkit, som varade till årets slut. Dessutom uppträdde
under augusti inflammation i munslemhinnan (Stomatitis
pustulosa contagiosa) hos 80 st. af remonterna, men sjukdomen
var af så lindrig art, att någon behandling ej var af nöden.
(Smedberg.)
Gotlands län. Sjukligheten bland husdjuren inom Visby
distrikt har under det gångna året varit större än under föregående
år, i det att en stor del af distriktets hästar varit angripen
af kvarka. Alldenstund denna sjukdom ej under de sista
15—20 åren här lär hafva förekommit, är det högst sannolikt,
att smittämnet öfverförts hit från fastlandet med någon af
kvarka lidande hast. Sjukdomen, som hela hösten rasat bland
hästarne, liar ej blott varit mycket svårartad, utan äfven haft
till följd andra sjukdomar, såsom anasarca, lungbrand och bukhinneinflammation
in. fl., hvilka oftast haft dödlig utgång.
De öfriga allmännast förekommande sjukdomarne hafva varit
mag- och tarmaffektioner samt yttre åkommor. Hvad tuberkulosen
hos nötboskap beträffar, är den utan tvifvel allmännare
här än man antagit, enär af 133 nötkreatur, hvilka för sjukdomens
utrönande injicerats med tuberkulin, ej mindre än 20
stycken reagerade. Sjukdomen mjältbrand, som förorsakat dödsfall
bland såväl hästar som nötkreatur, har föranledt 9 resor
på allmän bekostnad.

64 Året 1896. Veterinärväsendet.
För husdjursafvelns höjande ha, i likhet med föregående
år, premieringar af hästar och nötkreatur egt rum.
( Wetter ström.)
Blekinge län. Den farsot, som förekommer i Blekinge län
bland fårkreaturen på kusten och öarne och för hvilken redogjorts
1895, har visat sig vara bråsot. Närmare därom har
meddelats i svensk veterinärtidskrift 1897 pag. 9. Det har
uppgifvits, att denna sjukdom skulle särskildt förekomma vissa
år och synes denna uppgift vara öfverensstämmande med verkliga
förhållandet, ty under år 1896 har det, oaktadt ifriga efterforskningar,
ej lyckats få reda på mer än 3 dödsfall bland fåren.
Då dessa uppgifvits hafva förekommit hos en och samma person,
en hemmansegare på Utlängan, hvarest under år 1895 flere får
dogo i bråsot, är det antagligt, att äfven dessa djur dött i
sa min a sjukdom. (Engleson.)
Från länets 3:dje veterinärdistrikt antecknas ett fall af
nyssjuka hos får. (Tullberg.)
Kristianstads län. Inom Kristianstads distrikt har helsotillståndet
bland husdjuren under året varit tämligen godt. En
kvarkepizooti började i augusti å de gemensamma betesmarkerna
och spred sig sedan till nära nog samtliga byarne. Den var ofta
af elakartad natur, och ej mindre än 4 fall af anasarca efter
kvarka korn mo under behandling. Bland öfriga mera allmänt
förekommande hästsjukdomar må nämnas kolik och laryngit.
(O. Nilsson.)
Malmöhus län. Malmö distrikt. Exporten af kreatur öfver
Malmö har under året uppgått till 1,301 hästar, 14,341 storboskap,
705 kalfvar, 6,529 får och 6,256 svinkreatur; däraf
utfördes till:
Detta antal öfverstiger det sistförflutna årets export med
88 hästar, 3,161 storboskap, 5,903 far och 3,724 svinkreatur,
men understiger samma år med 468 kalfvar.
Från Sveriges vestra och öfriga sydvestra hamnar utgjorde
exporten under året från:
Lägges detta antal till det från Malmö, utfördes sålunda
från nämnda delar af landet inalles 1,853 hästar, 21,482 storboskap,
705 kalfvar, 9,659 far och 14,797 svin, hvilket med
4,662 storboskap, 8,633 får och 8,989 svinkreatur öfverstiger,
men med 26 hästar och 667 kalfvar understiger det föregående
årets export.
Importen af kreatur öfver Malmö uppgick under året till
522 hästar, 423 nötkreatur, 23 får och 48 svinkreatur samt 2
åsnor och 2 rådjur. Samtliga dessa djur jämte en hast och ett
svin, som kvarstodo från det föregående året, hafva för undergående
af observation vårdats å härvarande karantänslokal.
Vid en jämförelse af importen med det sist förflutna året visar
1896 en ökning af 199 hästar, 324 nötkreatur, 23 får och 44
svinkreatur. Antalet importerade djur var öfver:
Lägges detta antal tillsammans med det från Malmö, uppgår
totalsumman af importerade djur under året till 616 hästar,
618 nötkreatur, 34 får och 48 svin samt 2 åsnor och 2 rådjur.
Samtlige öfver Malmö införda nöt-, får- och svinkreatur samt
flertalet hästar voro afsedda för afvel och hade inköpts till och
utställts å olika ställen, företrädesvis i mellersta och södra
delarne af landet. Af hästarne voro 270 från Danmark, 61
från Ostpreussen, 56 från Hannover, 6 från Mecklenburg, 113
från Belgien, 5 från Böhmen, 8 från England och Skottland, 1
frå» Frankrike och 2 från Norge. Af nötkreaturen voro 159
från Danmark, 175 från Nederländerna samt 89 från England
och Skottland. Af fåren voro 13 från England, 1 från Norge
samt 9 från Danmark. Af svinen voro 47 från Danmark och
1 från Oldenburg. Åsnorna och rådjuren voro från Danmark.
Mjältbrand har endast uppträdt å 3 ställen inom länet,
nämligen å Vestergård i Odarslöfs socken, å Vestraby gård i
Välinge socken med ett dödsfall å hvartdera stället samt i
Fleninge socken med 2 dödsfall. Infektiös lung- och lungsäcksinflammation
(Wild- und Rinderseuche, septicaemia haemorrhagica)
iakttogs inom en besättning å egendomen Kadesjö i
Katslösa socken under januari månad, där 9 kalfvar helt plötsligt
insjuknade och dogo. Efter företagen desinfektion å de ställen
af ladugården, där de sjuka djuren dött, upphörde sjukdomen.
(Schoug.)
Flyinge distrikt. På en större egendom S., hvars hela nötkreatursbesättning
nyuppsattes våren 1896, sålunda, att en del
kreatur köptes från kringliggande gårdar, en del från Småland
och en del importerades (några från England, andra från Holland?),
utbröt strax efter midsommar, dels bland en del i tjuder
stående kor, dels ock bland några importerade i ladugården
stående, en ögonsjukdom. Ögonen voro tårade, glober och ögonlock
svullna, feber, oro och upphörd matlust tillstötte, efter 1—2
dagar framträngde ögonklotet ur ögonhålan, så att det ej kunde
täckas af ögonlocken, bindhinnan var starkt inflammerad, cornean
dunkel, tjock och gråhvit eller grågul med var och mycket tårflöde.
Somliga djur sjuknade i bada ögonen samtidigt, andra
åter blott på ett öga; djuren syntes lida af svar hufvudvärk
och klåda på ögonen, hvilka en del ofta och hårdt gncdo mot
frambenen. Behandlingen bestod i flitig och ymnig tvättning
med creolinlösning och 4—5 insprutningar dagligen af chlorzinklösning
1 /5oo samt djurens inställande i svalt och skuggigt stall.
De lindrigast angripna förbättrades redan 3:dje å 4:de dagen,
med andra dröjde det 10 å 14 dagar, men alla återställdes
nästan fullständigt med undantag af två, som behöllo några
smärre fläckar på cornean. Omkring 14 dagar efter att de

Året 1896. Veterinärväsendet. 65
först insjuknade (6 på betet och 3 i ladugården) tillfrisknat,
observerade skötaren, att en på foder inlejd årskalf svullnade i
bada ögonen och blef efter 3 dagar fullständigt blind. Vid
undersökning visade det sig, att ögonkloten voro dubbelt förstorade
och till hälften ute ur sina hålor, att cornean var blottad,
gulgrå, tjock, sårig (af gnidning mot knäna), alla oingifvande
väfnader starkt inflammerade, tår- och vardränkta samt hela
ögat mycket hett. Djuret plågades hårdt af feber och hufvudvärk,
kunde icke hålla hufvudet stilla, åt litet eller intet, ansågs
obotligt och dödades. Sjukdomen ser ut att vara smittosam,
men, som nämndt är, djuren voro från skilda hall och alla 9
först sjuka angrepos ungefär samtidigt eller på 1—3 dagar, så
att det ej kan bestämmas, hvilka djur som först ditförde sjukdomen.
(Nordensson.)
Helsotillståndet bland husdjuren inom Lvnds distrikt har
under året varit ovanligt godt. Den i slutet på november 1895
påbörjade lungröteepizootien fortfor lindrigt till bortåt juni månad-
Däremot har sjukdomen, i olikhet ined de 3 sist förflutna åren,
ej uppträdt under årets sista hälft. På de flesta ställen visade
influenzan ganska ringa infectiositet och uppträdde antingen som
pnevmoni eller i några fall endast med feber. En hast visade
sig lam i bakdelen, hvilken åkomma ännu delvis står kvar. Af
andra hästsjukdomar hafva talrika fall af kolik, indigestion,
laryngit samt en del ledåkominor och andra yttre sjukdomar
under året förekommit. (Brante.)
Hallands län. Inom Halmstads distrikt har helsotillståndet
bland husdjuren varit jämförelsevis godt. Af infektionssjukdomar
har som vanligt kvarka hos hästar varit mest gängse, under våroch
sommarmånaderna med sporadiska fall, under november och
december med farsotsartad karaktär å Sperlingsholms gård, dar
omkring 40 stycken insjuknade. Af dessa angreps en i hög
grad af anasarca, men tillfrisknade åter. Strålsvampsjuka (actinomycos),
som är mycket utbredd, har ej sä ofta som vanligt förekommit
till behandling. De fall af tungactinomycos, som behandlats
med jodkalium, hafva samtliga återgått till fullständig
helsa, några efter en, andra efter två veckors behandling.
(Frennesen.)
Inom Himle och Wiske häraders distrikt har kvarka förekommit,
ehuru ej utbredd öfver något större område. Smittosam
kastning bland kor har uppträdt inom några mindre kreatursbesättningar.
De allmännast förekommande sjukdomarne hafva
i öfrigt varit: bland hästar kolik samt yttre åkommor af hvarjehanda
slag; bland nötkreatur rubbningar i matsmältningsorganens
verksamhet, inflammation i mjölkkörtlarne, kvarstannad efterhörd
samt kalfningsfeber. Hvad sistnämnda sjukdom angår, hafva
resultaten af behandlingen varit afgjordt sämre under sommarmånaderna,
då djuren före kalfningen gatt i frodigt bete, än
under vintern, då de stallfodrats och före kalfningen fatt förminskade
ransoner. (S. Nilson.)
Bland husdjuren inom Höks härads distrikt bar någon mera
utbredd sjuklighet ej förekommit. Af de under 1895, särskildt
under sommaren, bland svinkreaturen härjande farsotsartade sjukdomarne,
hafva dess bättre under året endast rödsjuka uppträdt.
Denna sjukdom synes däremot hafva blifvit stationär inom orten,
i det den där uppträder hvarje år, mer eller mindre svårartadt.
En kraftig hjälp mot denna sjukdom synas de påbörjade ympningarne
blifva. Under året hafva försöksympningar verkställts
Kunyl. Medicinalstyrelsens berättelse för 1896.
å tillsammans 28 ungsvin å trenne skilda ställen, där rödsjuka
plägar uppträda. Resultatet blef uppmuntrande och bör mana
djuregarne att mera allmänt begagna sig af denna behandlingsmetod.
Intet dödsfall inträffade till följd af ympningarne, och af
de ympade svinen dog under året endast ett i rödsjuka, oaktadt
sjukdomen uppträdde med flera dödsfall hos de icke ympade svinen
på två af ställena. Af öfriga infektionssjukdomar hafva inga till
någon större utbredning förekommit. (Lager.)
Inom Halmstads och Tönnersjö häraders distrikt ha förekommit
6 fall af koksaltförgiftning, framkallad genom för stora
saltgifvor åt nötkreaturen vid vattning; två djur återställdes.
Rödsjuka bland svinen, som förra året förorsakade stora förluster,
har äfven i år förekommit ganska allmänt, men dock mera
sporadiskt. Kastning bland kor har uppträdt i enstaka fall
och har ingenstädes synts vara af smittosam natur.
(Bramstång.)
Göteborgs och Bohus län. Inom Göteborgs och Bohm län
har helsotillståndet bland husdjuren i allmänhet varit godt. dock
har lungröta under senare hälften af året förekommit och haft
ej obetydlig utbredning, såväl inom Göteborg som på flera ställen
i dess omnejd. Sjukdomen synes dock hafva haft en jämförelsevis
mild karaktär, enär dödligheten bland de behandlade hästarne
uppgått till 2 %. Detta får väl tillskrifvas den omständigheten,
att de flesta fallen förekommit under den milda årstiden, så att
luftvexlingen i stallarne har kunnat bättre ses till godo.
(Floberg.)
Ett inom Norrvikens södra distrikt allmänt gängse missbruk
påpekas, nämligen användandet af kvicksilfversalva för förd rifning
af ohyra hos nötkreaturen, hvarvid en hel del förgiftningar
inträffa, ofta med dödlig utgång, och alltid, om tillfrisknande
eger rum, af kroniskt förlopp (flera månader). Denna salva
beredes vanligen i hemmen, i det att kvicksilfver köpes pä
apoteket och utröres med svinfett. Som förgiftningssymtomen
i allra flesta fall ej inträffa förrän i 4:de eller 5:te veckan efter
insmörjningen af denna salfva, blir denna af djuregaren ej misstänkt
som sjukdomsorsaken, och det är mången gång svårt att
få honom att tro, att användandet af densamma vållat sjukdomen.
(Jacobsson.)
Inom Göteborgs distrikt har helsotillstandet bland husdjuren
varit tillfredsställande med undantag af att lungröta hos hästar
yppade sig under våren och fortgick med till- och aftagande
häftighet såväl under sommaren som hela hösten nästan till årets
slut. Sjukdomen började först liland större hästbesättningar och
spred sig sedermera såväl till mindre stallar som närliggande
landsbygd, där spridda fall här och där förekommo. Behandlade
sjukdomsfall voro till antalet 123, hvaraf 8 med dödlig utgång,
de flesta inom nionde dygnet. Stundom var det 2 å 3 veckors
mellanrum mellan de olika fallen, som ofta voro förenade med
så häftig feber, att temperaturen steg till öfver 42 grader.
(Bergström.)
Elfsborgs län. Vedbo distrikt. Blodstallning eller s. k.
sommarsjuka bland nötkreaturen förekom ej så mycket under
betestiden som fastmer under hösten och frampå vintern. Oftast
blef under stallfodringen någon ko, som nyligen kalfvat, häftigt
angripen, samtidigt med att de öfriga kreaturen i ladugården
ledo af ett lindrigt förlöpande diarré. (Nordensson.)
9

66 Året 1896. Veterinärväsendet.
Skaraborgs län. Mariestads distrikt. Af infektionssjukdomar
ha förekommit hos hästar: kvarka med stor utbredning,
samt hos nötkreatur: tuberkulos, farsotartad kastning, blodstallning,
strålsvampsjuka, infektiös tarmkatarr hos kalfvar samt 3
fall af injältbrand. Hos svinkreatur ha förekommit några fall
af rödsjuka. (E. J. Nilsson.)
Den lungröteepizooti, som under år 1896 hemsökte husarhästbesättningen
i Skof de, spred sig, som väl var, ej utom husarstallarne,
med undantag dock af ett enda ställe vid namn
Mariesjö, strax invid Sköfde. Egaren af Mariesjö skulle kontraktsenligt
ombesörja gödslens aflägsnande från husarstallarne.
Trots råd och varningar begingo oförståndiga drängar den stora
oförsiktigheten att låta hästarne alltför mycket och onödigtvis
länge uppehålla sig i husarstallarne och deras omedelbara närhet.
Af ställets 11 hästar insjuknade 6 i lungröta, af hvilka ett par
voro svårt sjuka, de öfriga 4 däremot lindrigt. Ingen dog.
(Olsson.)
Skånings, Laske och Valle häraders södra distrikt. A egendomen
Rangestorp under Önums socken utbröt under september
månad smittosam lunginflammation bland mejerisvinen. Genom
noggranna liköppningar ä såväl själfdöda som nedslaktade djur
konstaterades sjukdomen i fråga. Då de för svinpest karaktäri­
stiska sektionsfenomenen alldeles saknades, ansågs, att intet ingripande
från statens sida behöfde ifrågakomma. Genom svinstallets
utrymmande och en minutiöst noggrann desinfektion af
detsamma, upphörde sjukdomen alldeles circa 14 dagar efter
dess första uppträdande. Af 200 svin insjuknade 50, hvaraf
20 dogo. Att så många af de insjuknade djuren kommo sig,
tillskrifves den omständigheten, att djuren insläpptes i provisoriska
kättar i det fria, hvadan de i rikt mått kommo i åtnjutande
af frisk luft och ljus. Den medikamentösa behandlingen
bestod i ingifning af kalomel. (Welin.)
Vermlands län. Helsotillståndet bland husdjuren inom Karlstads
distrikt bar under året varit ganska tillfredsställande. Af
smittosamnia sjukdomar hafva endast förekommit sporadiska
fall. (Hfdphers.)
Gillberga distrikt. Med undantag af tuberkulos ha några
mer allmänt förekommande sjukdomar ej yppat sig. Det relativt
stora antalet fall af s. k. blodstallning hos nötkreatur är dock
påfallande, isynnerhet som de under behandling komna fallen
torde utgöra endast en mindre del af de insjuknades antal. Vid
denna sjukdom såväl som vid inånga andra använder folket i
första hand s. k. huskurer och blott de svåraste och mera fram-
Tab. Lit. CC. Sammandrag af Veterinärinstitutets och Veterinärinrättningens samt

Året 1896. Veterinärväsendet. 67
skridna fallen komma under veterinärens behandling. Att resultatet
beträffande de tillfrisknade det oaktadt ställt sig så gynnsamt,
får väl tillskrifvas de mot sjukdomen använda arsenikföreningarnes
verkan. (Karlson.)
Örebro län. Askersuuds distrikt. Sjukdomen benskörhet,
som förr var myeket vanlig inom detta distrikt bland hornboskapen,
har under de senare åren, säkerligen på grund af
djurens kraftigare utfodring, betydligt aftagit — åtminstone
komma fall af denna sjukdom mycket sällan under veterinärens
behandling. En annan sjukdom bland kor, som äfven minskat
i utbredning till följd af preventiva åtgärder, är kalfningsfebern.
llsemoglobinuri med därmed följande mångfålleförstoppning hos
hornboskap, som förr trotsade all behandling och kräfde så
många offer, är numera ej så fruktad och återgår lätt till helsa,
om kreaturen dagligen noggrannt observeras och i tid komma
under ändamålsenlig behandling. (Tingborg.)
Vestmanlands län. Oster-Våla distrikt. Bland svinkreaturen
anställer rödsjukan årligen stor förödelse. I de flesta fall låter
egaren slakta djuret, så fort röda fläckar börja visa sig, hvadan
rödsjuka nog ofta förvexlas med nässelfeber. (Modig.)
veterinärernas uppgifter öfver antalet sjuka husdjur i nedannämnda sjukdomar, år 1896.
Helsotillständet bland husdjuren inom Arboga distrikt bar
öfver hufvud taget varit mycket godt. Några infektionssjukdomar
med större utbredning ha ej förekommit. På våren och
sommaren uppträdde kvarka, dock inom distriktet ej i nägon
synnerlig utbredning; endast 55 fall förekommo till behandling.
Flera för att ej saga hälften af de insjuknade djuren voro ganska
svårt angripna, och sjukdomen var ofta både envis och elakartad;
abscessbildningar uppstodo pä olika kroppsdelar i flera fall och
komplikationer med anasarca i ett par fall. Alla patienterna
återställdes till hälsan. (Abergh.)
Kopparbergs län. Vesterbergdagens distrikt. Ett intressant
fall af lamhet hos en hast till följd af ett åskslag meddelas.
Under arbete med tröskning utbröt ett hastigt åskväder och vid
det att en af hästarne passerade dörröppningen i vandringshusct,
träffades han midt i pannan af blixten, hvarvid han stegrade
sig, men föll ej. Fråntagning skedde genast, och djuret kunde
gå till stallet (circa o k 600 meter), men befanns vara blindt
på bada ögonen. Under dagens lopp flyttade sig hästen i spiltan
samt åt något foder. Efter 10 å 12 timmar började han vackla
och visa förlamningssymptom. Dessa symptom ökades mer och
mer, och vid veterinärens ankomst omkring 24 timmar efter

68 Året 1896. Veterinärväsendet.
Sjukdomsfall bland arméns

Året 1896.
hästar år 1896.
Veterinärväsendet. 69

70 Året 1896. Veterinärväsendet.
olyckshändelsen befanns hästen liggande, fullständigt lam och
okänslig i högra sidan, men något rörlig i den venstra. Djuret
försämrades allt mer och mer, så att veterinären tillsade om
dess nedslaktande. {Ringström.)
Gefleborgs län. Jer/sö distrikt. Helsotillståndet bland husdjuren
har inom distriktet varit godt. Allmännast hafva förekommit
sjukdomar i digestionsorganen samt yttre åkommor å
extremiteterna. Af infektionssjukdomar hafva endast förekommit
sporadiska fall af varfeber hos hast, strålsvampsjuka hos ko,
samt farsotartad niunsjuka hos hästar. Inalles hafva 199 hästar,
77 nötkreatur, 20 svin, o hundar och 2 kattor varit föremål för
behandling. Dessutom hafva 20 hästar och 1 nötkreatur blifvit
besiktigade för assurans och 24 hästar för premiering.
(Behm.)
Vesternorrlands län. Inom Torps distrikt har helsotillståndet
bland husdjuren varit tillfredsställande. Tack vare en riklig
och vill bergad skörd af de vanliga fodermedlen, hafva de sjukdomar,
som närmast stå i sammanhang med otillräcklig och
dålig foderskörd, knappt förekommit alls; de fa fall af dit hänförliga
sjukdomar, som förekommit, såsom t. ex. benskörhet hos
hornboskapen in. fl. hafva samtliga varit af sporadisk art.
Perniciös anämi hos hästar har förekommit i 7 fall; utgången
af alla sjukdomsfallen var dödlig. Första fallet uppträdde i
juni, den sista patienten dog i december efter att hafva varit
sjuk sedan hösten. I samtliga fallen hade djuren insjuknat å
skogsbete eller efter hemkomsten därifrån. (Ekvall.)
Jämtlands län. Inom Norra länsveterinärdistriktet har sjukligheten
bland husdjuren varit relativt ringa. Af infektionssjukdomar
ha endast de mera vanliga förekommit. Tvänne kor i
Sjukdomsfall bland arméns
samma ladugård och med endast ett par dagars mellanrum insjuknade
i malignt ödem. Infektionen tycktes ha utgått från
någon sårnad å munslemhinnan eller genom taudalveolerna i
underkäken, enär i bada fallen svullnaden först visade sig i
käkgropen, hvarifrån den spred sig nedåt luftröret. Sjukdomen
hade ett akut förlopp och slutade i bada fallen dödligt samt
egde sitt största intresse därigenom, att sjukdomsförloppet i hög
grad liknade mjältbrandsemfysem. Farsotartad kastning hos kor
tyckes allt mer och mer gripa omkring sig. Numera kan man
påträffa denna i ladugårdarnes ekonomi så djupt ingripande sjukdom
öfverallt, t. o. m. i långt aflägsna skogsbyar, dar sjukdomen
förut varit så godt som okänd. Progressiv perniciös anämi alman
ej så sällan i tillfälle att diagnosticera. Befolkningen kallar
sjukdomen »ralten» och synes den mest förekomma i länets östra
delar. Fjälltrakterna tyckas vara mer förskonade från sjukdomen.
Hasmoglobinämi hos hästar har förekommit i ovanligare
grad. Sjukdomen var för ett par årtionden sedan så godt som
okänd i Jämtland. Först sedan man i samband med timmerafverkningarne
började begagna en intensivare utfodring samt
begynt uppföda hästar af tyngre ras har den gjort sitt intåg i
länet. Att så många fall just i år förekommit, torde fa tillskrifva^
den langa period vid berättelseårets början, under hvilken
före saknades, då hästarno fingo stå pä stall, utan att den vanliga
kärnutfodringen minskades. {Rosengren.)
liagunda distrikt. Farsotartad niunsjuka hos hast uppträdde
i Ilellesjö socken i flera byar. Af dessa fall behandlades
7 af veterinär. Tvenne voro af ganska svar beskaffenhet, ty slemhinnan
å läpparne, tandköttet och tungan var nästan ett enda
stort sår; djuren kunde endast förtära mjöldryck, tillfrisknade
dock. Ovanligt många fall af blodstallning hafva förekommit.
Sjukdomen kallas af befolkningen »helgdagssjuka».
( Walldegk.)

Året 1896.
hästar år 1896 (forts.).
Inom Ströms distrikt har helsotillståndet bland husdjuren
varit ganska godt. De bland hästarne mest gängse sjukdomarne
hafva varit digestionslidanden, katarrer i respirationsvägarne
samt perniciös anäini. Afven hafva förekommit några fall af
förgiftning med Equisetum. Bland nötkreaturen ha under berättelseåret
förekommit ganska många svåra förlossningar, och
kvarstannande af efterbörden har under senare hälften af året
varit ganska allmänt. (E. Bergstrand.)
Vesterbottens län. Inom Umeå distrikt har helsotillståndet
bland husdjuren varit i allmänhet ganska tillfredsställande, hvilket
kan tillskrifvas gynnsamma väderleksförhållanden och goda beten
samt en ovanligt riklig fodertillgång, så att kreaturen insattes
på vinterfodring i godt hull. Priset på kreaturen ha ock skridit
till en höjd, som aldrig på denna ort förekommit. Af smittosainma
sjukdomar ha svinsjuka och äfven rödsjuka under olika
former förekommit bland svinen och förorsakat för djuregarne
ganska kännbara förluster. Dessa sjukdomar ha aldrig tillförene
förekommit så allmänt, som sedan de s. k. skånska grisarne
börjat införas till orten. Bland de öfriga husdjuren hafva ej
några infektionssjukdomar blifvit iakttagna. (Öquist.)
Norrbottens län. Inom Haparanda distrikt har helsotillständet
bland husdjuren varit godt. Under april och maj månader
förekommo på några ställen ganska allmänt lidanden i digestionsorganen
bland nötkreaturen. Smittosamma sjukdomar af mera
elakartad natur hafva ej yppat sig. (Ruthberg.)
Inom Kalix distrikt har helsotillståndet bland husdjuren varit
mindre tillfredsställande på förvintern och hösten. Särskildt
voro fallen af kvarka med mycket svära komplikationer talrika.
(Ileurgren.)
Veterinärväsendet. 71
Vid Kungl. Lif gardet till hast har helsotillståndet varit
synnerligen tillfredsställande, enär inga farsoter eller för öfrigt
ingen större sjuklighet varit rådande. Antalet sjuka hästar har
varit 344; bland dessa hafva 4G hästar lidit af invärtes sjukdomar,
de öfriga af yttre skador och åkommor. Bland 30 sjukdomsfall
i kolik hafva 4 slutat dödligt. Af de med utvärtes
åkommor behäftade hästarne hafva tvenne störtat.
(Nordendald.)
Vid Kungl. Lif regementets dragoner har helsotillståndet
bland hästarne under årets möten varit ovanligt godt, så att
inga infektionssjukdomar under året förekommit. Ej heller hafva
katarrer i respirationssleinhinnaii förekoiuinit till någon betydenhet,
hvilket regementsveterinären tillskrifver den omständigheten,
att hästarne stått under tak pä ströbäddar. Bland 289 sjukdomsfall
har endast en hast aflidit. (Edling.)
Ilelsotillståndet bland hästarne vid Kungl. Lif regementets
husarer har under de olika mötena varit mycket godt; dock bar
lungrot» varit gängse bland de hästar, hvilka varit kommenderade
till rekryt- och remontmötet i Sköfde. Först uppträdde
därstädes kvarka bland de nya remonterna; sjukdomen var i
flera fall af elakartad karakter och stundom komplicerad med
eller åtföljd af anasarca, något dödsfall förekom dock icke.
Innan kvarkepizootien upphört utbröt lungröta bland skolans
hästar.
För att förhindra smittans spridning utom stallarne har man
sökt förhindra all beröring med andra hästar och främmande personer.
Sedermera upplöstes skolan såsom sådan och förändrades
till sjukdepot, hvarvid alla hästarne fuigo kvarstå i Sköfde;
äfven fingo rekryterna och remoutryttarne före afresan från
skolan undergå desinfektion. Genom energiska bemödanden att
hålla hästar och manskap skilda från beröring med andra hästar
lyckades det att förhindra smittans spridande utom stallet, så

72 Året 1896. Veterinärväsendet.
att till och med offieershästarne gingo fria från sjukdomen.
Blott till en egendom i närheten af Sköfde spreds sjukdomen,
därigenom att egaren förbundit sig att med egna dragare hemta
gödsel från stallarne, hvarvid hans hästar vid besök därstädes
erhållit att förtära hafre, som de sjuka nummerhästarne ej velat
förtära. Bland 54 af lungröta angripna hästar vid skolan dogo
3. Tnalles hafva förekommit 245 sjukdoms- och 4 dödsfall.
(Abergh.)
Vid Kungl. Smålands husarregemente har under året förekommit
en kvarkepizooti bland hästarne. Af 39 angripna hästar
tillfrisknade dock alla. För (ifrigt hafva under mötena förekommit
en del yttre åkommor, hvilka med undantag af ett par
svårare fall, i allmänhet varit af lindrig beskaffenhet.
(Tidholm.)
Vid Kungl. Skånska husarregementet har sjukligheten bland
hästarne under mötena varit ringa, om man undantager de många
hudskadorna. Af 323 anmälda sjukdomsfall hafva 7 slutat
dödligt. (Kkeman.)
Under såväl befäls- som regementsmötet har helsotillståndet
bland regementshästarne vid Kungl. Skånska dragonregementet
varit utmärkt godt, oaktadt vädret varit både blåsigt och regnigt.
Endast 5 hästar hafva under befälsmötet varit sjukrapporterade
och under regementsmötet blott 76 hästar. Af tillsammans 651
sjukdomsfall hafva 5 slutat dödligt. (Hedvall.)
Vid Kronprinsens husarregemente har sjukligheten bland
hästarne varit något större än under år 1895; bland infektionssjukdomar
hafva lungröta och infektiös inflammation i svalget
uppträdt epizootiskt. Den infektiösa svalginflammationen yppade
sig först hos en remont, som blifvit inköpt af remonteringskommissionen
och som jämte en del samtidigt inköpta sådana
insattes på regementets stallar för att efter ett par dagar afgå
till Ottenby. Till följd af en svårare höftledsvrickning kunde den
ej åtfölja transporten, utan måste kvarlemnas för behandling.
Omkring 10 dagar efter ankomsten visade den sig angripen af
inflammation i svalget och sjukrapporterades. Oaktadt isolering
och desinfektion af stallet genast företogs, insjuknade få dagar
därefter flera hästar. Då regementet afgick till Bonarp var
sjukdomen dock i det närmaste begränsad till några få fall i
lifskvadronen. Men fastän de sjuka hästarne transporterades på
järnväg till Ljungbyhed station och genast insattes på sjukstallet
i Bonarp och i trots af alla försiktighetsmått flammade
sjukdomen åter upp vid lifskvadronen och snart voro alla eller
åtminstone de flesta af dem angripna. Sedermera spridde sig
sjukdomen äfven till llelsingborgsskvadronerna dar några få fall
yppade sig vid slutet af mötet. Inalles komnio 19 fall på
llelsingborgsskvadronerna och 51 på Malmödetachementet.
(Florman.)
Kungl. Norrlands dragonregemente. Lungröta yppade sig
bland remonterna i slutet af april månad och fortfor under tre
månaders tid. Af 45 sjukdomsfall i lungröta slutade (5 dödligt.
Efter epizootiens upphörande företogos grundliga och omsorgsfulla
renings- och desinfektionsåtgärder. Stallarne stodo obegagnade
under 10 dagars tid, hvarunder de fullkomligt genomvädrades.
Under dessa dagar stodo hästarne vid krubbstreck
ute å exercisfältet. (Olsson.)
Vid Kungl. Första Svea artilleriregemente hafva 272 hästar
varit sjukrapporterade; af dessa har 1 aflidit.
(Areschong.)
Vid Kungl. Andra Svea artilleriregemente hafva 119 hästar
varit sjukrapporterade och bland dem 1 dött. (Areschoug.)
Vid Kungl. Första Göta artilleriregemente har helsotilltillståndet
bland hästarne varit mycket tillfredställande under
hela året oaktadt stränga marscher och exercis under repetitionsöfningarne
å Tånga hed och Remniene, under hvilken tid
djurens hull betydligt aftog. (Bergström.)
Bland hästarne vid Kungl. Andra Göta artilleriregemente
ha förekommit 35 fall af lungröta med ett dödsfall. Smittan
anses hafva öfverförts till regementet genom tvenne hästar, som
användts till ridning i Göteborgs privata ridhus, där lungröta
förekommit bland hästarne. (Schmidt.)
Inom Kungl. Vendes artilleriregemente har som vanligt det
öfvervägande antalet behandlade hästar lidit af yttre åkommor,
många af så lindrig art, att de kunnat tjenstgöra äfven under
den tid, de stått under behandling. Att antalet yttre åkommor,
särskildt sårnader, årligen ökas i proportion till hästarnes ökade
användning vid fälttjenstöfningar, är ganska naturligt.
(Kinberg.)
Vid Kungl. Norrlands artilleriregemente hafva en del af
hästarne varit angripna af farsotartad munsjuka, de flesta dock
i så lindrig grad, att de kunnat användas till daglig tjenstgöring.
Endast 4 hästar hafva varit sjukrapporterade för denna sjukdom.
För öfrigt har helsotillståndet varit tillfredsställande.
(Söderberg.)
Vid Kungl. Svea ingeniörbataljon hafva 49 hästar varit
sjukrapporterade och bland dessa har förekommit 1 dödsfall.
(Areschoug.)
Bland hästarne vid Kungl. Svea trångbataljon hafva förekommit
102 fall af sjukdomar och åkommor hvaraf 67 bland
stamhästarne och 35 bland de legde. Öfvervägande antalet utgjordes
af yttre skador och åkommor; blott 15 fall af invärtes
åkommor förekommo. (Ringdahl.)
Vid Kungl. Göta trångbataljon har helsotillståndet under
året i allmänhet varit tillfredsställande. Dock voro en stor del
af de legda hästarne i mer eller mindre grad utsatta för tryck
i lok- och deckelstaden. Orsaken till dessa tryckskadors talrika
förekomst detta år anser bataljonsveterinären böra i första hand
tillskrifvas den ovanligt starka värme, som under ftrra delen af
sommaren var rådande och som på grund af den därigenom
ökade utsvettningen gjorde hästarne mera känsliga och mottagliga
för ömhet å ofvannämnda ställen af kroppen. (Skarstedt.)
Helsotillståndet bland hästarne vid Kungl. Norrlands trångbataljon
kan i allmänhet sägas hafva varit godt, då någon större
sjuklighet bland dem icke har varit rådande. Endast 5 fall af
invärtes sjukdomar hafva förekommit. Alla de öfriga hafva
varit yttre åkommor af hvilka 32 eller mer än 50 % utgjorts af
sår och kontusioner samt hoflidanden. (Ringdahl.)
Vid Kungl. Vendes trångbataljon hafva 96 hästar varit
sjukrapporterade och bland dem har intet dödsfall egt rum.
(Larsson.)
Under året hafva följande Kungl. Bref, författningar och
cirkulär rörande veterinärväsendet blifvit utfärdade:
Jan. 31. Kungl. Bref angående anvisande af medel till anställande
af försök med skyddsympning af svinkreatur mot
rödsjuka.

Året 1896. Veterinärväsendet. 73
Febr. 7. Kungl. Kungörelse ang. vidtagande af åtgärder i
anledning af sjuklighet bland svinkreaturen å egendomen
Löfsta.
Maj 22. Kungl. Bref ang. förordnande för professoren C. A.
Lindqvist att deltaga i handläggandet af veterinärärenden
inom Medicinalstyrelsen.
Maj 29. Kungl. Bref ang. reseunderstöd åt adjunkten vid veterinärinstitutet
II. Dahlström.
Juli 9. Kungl. Kungörelse ang. ändrad lydelse af § 3 i nåd.
kungörelsen 12 jan. 1884 ang. hvad vid utförsel till utlandet
af kreatur iakttagas bör.
Sept. 7. Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelse ang. hvad iakttagas
bör vid besiktning å fartyg och husdjur afsedda för
utförsel sjöledes till utlandet.
Dec. 13. Kungl. Civildep:ts ämbetsskrifvelse ang. statsanslag
tor utgifvande af Svensk Veterinärtidskrift.
Angående rätt till tjensleårsberäkning för veterinärer
hafva följande Kungl. Bref och ämbetsskrifvelser frän K-
M:ts kansli blifvit utfärdade:
Mars 6. Kungl. Civildep:ts ämbetsskrifvelse, att K. M:t medgifva
bataljonsveterinären K. Th. Olsson rätt till tjensteårsberäkning
frän 30 aug. 1883 till 1 nov. 1884 under
hvilken tid han af Medicinalstyrelsen varit förordnad såsom
adjunkt vid veterinärinrättningen i Skara.
Mars 13. Kungl. Bref, att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
för en veterinär i Vala distrikt af Vestmanlands län
omfattande Östervåla, Nora och Harbo socknar.
April 17. Kungl. Bref att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
för en veterinär i ett distrikt omfattande Allbo
härad af Kronobergs län med station i Alfvestad.
Maj 20. Kung]. Bref, att veterinären i Vinslöfs med flera
socknars i Kristianstads län veterinärdistrikt O. Nilsson
må utan hinder däraf, att anmälan om hans antagande till
veterinär inom distriktet ej blifvit i behörig tid gjord hos
Medicinalstyrelsen, åtnjuta tjensteårsberäkning från den dag,
den 28 april 1895, då han antogs till veterinär i distriktet.
Juni 5. Kungl. Bref, att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
åt innehafvaren af veterinärbefattningen i Vedbo härads
distrikt i Elfsborgs län med station i Steneby socken.
Juni 5. Kungl. Bref, att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
åt innehafvaren af veterinärbefattningen i Vane härads
distrikt i Elfsborgs län med station i Trollhättan.
Aug. 21. Kungl. Bref, att en hos K. Maj:t gjord ansökan från
Vestra Karups, Houfs och Båstads kommuner af Kristianstads
län och Östra Karups kommun af Hallands län om rätt till
tjensteårsberäkning för en veterinär med station i Båstad
ej blifvit bifallen.
Dec. 4. Kungl. Civildep:ts ämbetsskrifvelse, att Kungl. Maj:t ej
funnit skal bifalla en af stadsfullmäktige i Jönköping gjord
framställning, att rätt till tjensteårsberäkning måtte inedgifvas
ät stadsveterinären i Jönköping.
Dee. 4. Kungl. Civildep:ts ämbetsskrifvelse, att Kungl. Maj:t ej
funnit skal bifalla en af Stockholms stads helsovårdsnämnd
gjord ansökan, att rätt till tjensteårsberäkning måtte medgifvas
åt den biträdande stadsveterinären i Stockholm.
Dec. 18. Kungl. Bref, att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
åt innehafvaren af veterinärbefattningen inom ett distrikt,
omfattande Rättviks, Boda och Ore socknar af Kopparbergs
Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1396.
län med station i Lerdal eller i närheten af Rättviks järnvägsstation.
Dec. 18. Kungl. Bref, att rätt till tjensteårsberäkning medgifvits
åt innehafvaren af veterinärbefattningen i Folkare härads
distrikt i Kopparbergs län med station i Fors.
Med hänsyn till Sjukdomstillståndet inhemlas af Veterinärinstitutets
och Veterinärinrättningens årsberättelser samt veterinärernas
rapporter och årsberättelser hufvudsakligen följande
rörande infektionssjukdomar in. in. bland husdjuren, med undantag
af sjukdomsfall bland arméns hästar, hvarom särskild redogörelse
lemnas.
Pyämi och septikämi, har förekommit bland tillsammans
59 hästar och 45 nötkreatur, fördelade på följande satt:
Stockholms stad: 1 hast. — Stockholms län: 3 hästar, 5 nötkreatur.
— Upsala län: 4 hästar, 4 nötkreatur. — Södermanlands
län: 2 hästar, 4 nötkreatur. — Östergötlands län: 7 hästar, lii
nötkreatur. — Jönköpings län: 4 hästar. — Kronobergs Vin: 2
hästar, 1 nötkreatur. — Kalmar län: 1 hast. — Gotlands län: 1
hast. — Kristianstads län: 2 hästar. — Malmöhus län: 5 hästar,
7 nötkreatur. — Hallands län: 1 bast. — Göteborgs och Bohus län:
1 hast, 1 nötkreatur. — Elfsborgs län: 1 hast, 3 nötkreatur. —
•Skaraborgs län: 4 hästar, 2 nötkreatur. — Vermlands län: 3 hästar.
— Örebro län: 10 hästar, 8 nötkreatur. — Vestmanlands Vin: i
hästar, 3 nötkreatur. — Gejteborgs län: 2 hästar, 1 nötkreatur. —
Vesternoirlands län: 2 hästar. — Jämtlands län: 1 hast.
Anasarca, (Morbus macalosus) har förekommit bland 97
hästar, fördelade på följande satt:
Veterinärinstitntet:; i fall. — Stockholms stad: 1. — Stockholms
län: 1. — Upsala län: b. — Södermanlands Vin: Ii. — Östergötlands
Vin: 5. — Jönköpings län: 2. — Gotlands Vin: 25. —
Kristianstads län: 6. — Malmöhus län: 4. — Hallands Vin: 7.
Göteborgs och Bohus län: 3. — Elfsborgs län: 1. — Örebro län:
9. — Vestmanlands län: 7. — Kopparbergs Vin: 1. — Gefeborgs
Vin: i. — Vesternorrlans län: 1. — Jämtlands län: 3. — Vesterbottens
län: 1. — Norrbottens län: 1 fall.
Elakartadt ödem, (Oedema malignum) har förekommit
bland tillsammans 8 hästar.
Upsala län: 1 fall. — Södermanlands län: 2. — Jönköpings
län: 1. — Kristianstads Vin: I. — Malmöhus län: 2. —Hallands
län: 1 fall.
Kvarka, (Rhinitis streptococeica equi) har förekommit i
alla län. Afven pä Gotland, som under flera föregående år varit
fritt från denna sjukdom, har den under året haft synnerligen
stor utbredning, dit införd med en från fastlandet importerad
hast. Enligt rapporterna frän veterinärerna ha för sjukdomen
behandlats 6,993 djur.
Veterinärinstitutet: 22 fall. — Veterinärinrättningen: 133. —
Stockholms stad: lit!. — Stockholms län: 178. — Upsala Vin: 328.
— Södermanlands län: 395. — Östergötlands län: 338. — Jänköpings
Vin: 180. — Kronobergs län: 128. — Kalmar län: 337.
— Gotlands län: 591. — Blekinge län: 375. — Kristianstads Vin:
403. — Malmöhus län: 874. — Hallands län: 199. — Göteborgs
och Bohus län: 294. — Elfsborgs län: 21. —• Skaraborgs län:
202. — Vermlands län: 354. — Örebro län: 479. — Vestmanlands
10

74 Året 1896. Veterinärväsendet.
län: 499. — Kopparbergs län: 119. — Gefleborgs län: 36. — Veslernorrland
län: 78. — Jämtlands län: (il. — Vesterbottens län: 22.
— Norrbottens län: 231 fall.
Rödsjuka, (Erysipelas malignurri) har likaledes förekommit
bland svinkreaturen i alla län. Veterinärernas rapporter upptaga
1,010 fall.
Stockholms län: 41 fall. — Upsala län: 74. — Södermanlands
län: 36. — Östergötlands län: 75. — Jönköpings lun: 50. — Kronobergs
län: 44. — Kalmar län: 20. — Gotlands län: 13. — Blekinge
län: 5. — Kristianstads län: 14. — Malmöhus län: 167. — Hallands
län: 71. — Göteborgs och Bohus län: 50. — Elfsborgs län; 16. —
Skaraborgs län: 8. — Vermlands län: 51. — Örebro län: 76. —
Vestmanlands län: 74. — Kopparbergs län: 47. — Gefleborgs län:
8. — Vesternorrlands län: 5. — Jämtlands län: 41. — Vesterbottens
län: 21. — Norrbottens län: 3 fall.
Valpsjuka, (Febris catarrhalis epizootica canis) liar af ven
förekommit bland hundarne i alla län, tillsammans 1,036 fall,
fördelade pä följande satt.
Veterinärinstitutet: 145 fall. — Stockholms stad: 24. — Stockholms
län: 78. — Upsala län: 13. — Södermanlands län: 46. —
Östergötlands län: 65. — Jönköpings län: 28. — Kronobergs län:
39. — Kalmar län: 28. — Gotlands län: 5. — Blekinge län: 35.
— Kristianstads län: 33. — Malmöhus län: 91. — Hallands län:
20. — Göteborgs och Bohus län: 142. — Elfsborgs län: 8. — Skaraborgs
län: 4. — Vermlands län: 29. — Örebro län: 39. — Vestmanlands
län: 15. — Kopparbergs län: 32. — Gefleborgs län: 17.
— Vesternorrlands län: 41. — Jämtlands län: 30. — Vesterbottens
län: 20. — Norrbottens län: 9 fall.
Elakartad katarralfeber, (Coryza maligna bovis) har
äfvenledes förekommit i alla län, tillsammans äro i veterinärernas
rapporter upptagna 472 fall.
Stofkholms län: 13 fall. — Upsala län: 6. — Södermanlands
län: 22. — Östergötlands län: 44. — Jönköpings län: 36. — Kronobergs
län: 23. — Kalmar län: 30. — Gotlands län: 4. — Blekinge
län: 6. — Kristianstads län: 12. — Malmöhus län: 35. — Hallands
län: 7. — Göteborgs och Bohus län: 31. — Elfsborgs län: 8. —
Skaraborgs län: 18. — Vermlands län: 37. — Örebro län: 51. —
Vestmanlands län: 19. — Kopparbergs län: 13. — Gefleborgs län:
28. — Vesternorrlands län: 10. -— Jämtlands län: 14. — F>s/erbottens
län: 3. — Norrbottens län: 2 fall.
Farsotartad kastning, (Abortus infectiosus) hos kor
synes hafva under året ytterligare utbredt sig, jäinfördt med
föregående år. I veterinärernas årsberättelser äro upptagna 2,017
fall mot 1,592 fall under år 1895.
Stockholms län: 146 fall. — Upsala län: 135. — Södermanlands
län: 165. — Östergötlands län: 434. —Jönköpings län: 63.
— Kalmar län: 20. — Kristianstads län: 31. — Malmöhus län:
120. — Hallands län: 85. — Göteborgs och Ilohus län: 95. —
Elfsborgs län: 5. — Skaraborgs län: 35. — Vermlands län: 150.
— Örebro län: 292. — Kopparbergs län: 51. — Gefleborgs län:
55. — Vesternorrlands län: 2. — Jämtlands län: 115. — Norrbottens
län: 18 fall.
Mjältbrand, (Anthrax) har under året angripit 11 hästar
och 110 nötkreatur.
Stockholms län: 6 hästar, 19 nötkreatur. — Upsala län: 10
nötkreatur. — Södermanlands län: 1 nötkreatur. — Östergötlands
län: 6 nötkreatur. — Jönköpings län: 2 nötkreatur. — Kalmar län:
17 nötkreatur. — Gotlands län: 3 hästar, 7 nötkreatur. — Blekinge
län: 14 nötkreatur. — Kristianstads län: 2 hästar, 6 nötkreatur.
— Malmöhus län: 4 nötkreatur. — Hallands län: 6 nötkreatur. —
Göteborgs och Bohus län: 4 nötkreatur. — Elfsborgs län: 1 nötkreatur.
— Skaraborgs län: 3 nötkreatur. — Örebro län: 4 nötkreatur.
— Vestmanlands län: 3 nötkreatur. — Vesterbottens län:
3 nötkreatur.
Mjältbrandsemfysem, (Emphysema infectiosum) har
förekommit bland nötkreaturen i 9 län. 41 fall äro anmälda
för veterinärerna.
Jönköpings län: 5 fall. — Kronobergs län: 6. — Kalmar län:
8. — Blekinge län: 2. — Kristianstads län: 8. — Hallands län:
2. — Göteborgs och Bohus län: 6. —— Vestmanlands län: 1. —
Vesternorrlands län: 3 fall.
Rosartad influenza, {Influenza erysipelatosa) har förekommit
bland 147 hästar i 6 län.
Kalmar län: 88 fall. — Hallands län: 1. — Örebro län: 8.
— Gefleborgs län: 3. — Jämtlands län: 42. — Norrbottens län:
5 fall.
Tuberkulos, (Tuberculosis). I veterinärernas årsberättelser
äro upptagna 3,728 fall bland nötkreatur, 3 fall bland hästar och
161 fall bland svin. Dessa siffror återgifva dock ej sjukdomens
verkliga utbredning, i det att dels en del veterinärer i årsberättelserna
ej upptagit de med tuberkulin gjorda undersökningarne,
för hvilka samtliga undersökningar särskilda rapporter inkommit
till veterinärinstitutet och där bearbetats till en särskild redogörelse,
dels tuberkulos bland svin i allmänhet ej af veterinärerna
diagnosticeras under djurens lifstid.
Farsotartad munsjuka, (Stomatitis pustulosa contagiosa)
uppgifves hafva förekommit bland 163 hästar.
Veterinärinstitutet: 2 fall. — Stockholms län: 5. — Östergötlands
län: 2. — Kalmar län: 2. — Malmöhus län: 81. — Hallands
län: 2. — Göteborgs och Bohus län: 13. — Kopparbergs län: 12.
— Gefleborgs län: 11. — Vesternorrlands län: 3. — Jämtlands
län: 30 fall.
Stelkramp, (Tetanus) bar förekommit bland 128 hästar,
15 nötkreatur och 4 får, fördelade på alla län.
Rots, (Matteus humidus) 1 fall af denna sjukdom uppgifves
af länsveterinären i Luleå hafva förekommit inom Norrbottens
län.
Godartad beskällaresjuka, (Morbus coitus benignus)
bar förekommit bland 8 hästar och 2 nötkreatur.
Stockholms län: 1 nötkreatur. — Södermanlands län: 1 hast.
— Malmöhus län: 3 hästar, 1 nötkreatur. — Örebro län: 4 hästar.
Lungröta, (Influenza pectoralis) har förekommit bland
950 hästar vid Veterinärinstitutet och i 12 län.
Veterinärinstitutet: 151 fall. — Stockholms län: 41. — Södermanlands
län: 18. — Jönköpings län: 1. — Malmöhus län: 68. —

Året 1896. Understöd för utländska vetenskapliga resor. Öfversikt af Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet m. m. 75
Göteborgs och Bohus län: 608. — Skaraborgs län: 6. — Vermlands
län: 2. — Örebro län: 16. — Vestmanlands län: 31. —
Kopparbergs län: 3. — Gejlebonjs län: i. — Vesternorilands län:
1 fall.
Infektiös tarmkatarr hos kalfvar, (Gastroenteritis
infecliosa) uppgifves hafva förekommit med 418 fall i 15 län.
Fibrinös lunginflammation, (Pneumonia) har förekommit
bland 366 hästar inom alla län utom Upsala, Gotlands
och Elfsborgs län.
Smittosam svinsjuka, {Schweineseuche, Septiccemia
Suis) synes hafva nppträdt i Stockholms, Göteborgs och Bohus
samt Skaraborgs län. I Skaraborgs län uppgifver veterinären i
Skånings, Laske och Walle häraders södra distrikt i sin årsberättelse,
att en smittosam lunginflammation utbrutit å en
egendom. Af 50 insjuknade svin dogo 20. Då någon annan
smittosam lunginflammation ej är känd bland svinkreaturen än
den som förorsakas af Schweineseuche-bakterien, så synes det
vara antagligt, att smittosam svinsjuka förelegat.
Stockholms län: 65 fall. — Göteborgs och Bohus län: 20. —
Skaraborgs län: 50 fall.
Blodstallning, (Heemoglobinuria) hos nötkreatur har
förekommit med 2,428 fall inom alla län utom Vesterbottens
och Norrbottens.
Benskörhet, (Cachexia ossifraga) och benmjukhet,
(Osteomalacia) har förekommit i alla län. Veterinärernas årsrapporter
upptaga 1,232 fall.
9. Understöd för utländska vetenskapliga resor.
Resestipendierna för civile läkare hafva för år 1897 tilldelats,
det större å 2.000 kronor åt Medicine Licentiaten N. E.
Wadstein, för att i Danmark och Tyskland studera bakteriologi
äfvensom eventuellt praktisk medicin och rättsmedicin;
det mindre å 1,500 kronor åt lasarettsläkaren A. H. Eurén,
för att i Tyskland och Schweitz studera kirurgi, gynäkologi och
eventuellt oftalmiatrik.
Resestipendiet för militärläkare å riksstatens fjärde hufvudtitel
tilldelades läkaren vid Kungl. Krigsskolan å Carlberg,
Medicine Licentiaten Idolf Rosengren, för att i Tyskland, Österrike,
Frankrike och England idka studier i militärkirurgi samt
i de veneriska sjukdomarnes diagnos och behandling. Därjämte
skulle lie. Rosengren, i den mån vederbörligt tillstånd kunde
erhållas, hos de större kontinentala makterna vid deras krigsskolor
för utbildning af officerare taga kännedom om l:o de
hygieniska förhållandena, 2:o läkarevården och 3:o undervisningen
i militär helso- och förbaudslära vid dessa skolor.
De genom nåd. br. d. 4 / 10 1895 inrättade resestipendier a
högst 500 kr. för ordinarie läkare vid länslasarett och därmed
likstälda sjukhus tilldelades: Läkaren vid länslasarettet och kurhuset
i Falun med. lie. Per Söderbaum; läkaren vid länslasarettet
och kurhuset i Kalmar med. lie. Jakob Olof Edvard
Engdahl samt läkaren vid länslasarettet och kurhuset i Haparanda
med. lie. Johan August Hedlund.
Reseberättelser hafva under 1896 inkommit från: B. Carlsson,
S. Åkerlund, F. J. Bauer, E. Wadstein. O. Wide, I. Söderholm,
P. Söderbaum, E. Engdahl, F. Bergman, J. Crouquist, E. Björling,
F. Odenius, J. A. Rundström, K. Petrén.
10. Öfversikt af Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet
m. m.
Antalet af de ärenden, hvilka Medicinalstyrelsen handlagt
under år 189(5, bar, såsom Tab. Lit. DD närmare utvisar, varit
425 Kungl. Bref, generalorder in. m. från statsdepartementen,
206 Kungl. remisser, 917 hospitalsmål och 7,750 allmänna mal,
innefattande skrifvelse]' från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
eller andra myndigheter, donistolsreinisser och berättelser
från vederb. läkare och veterinärer m. fl. eller tillsammans 9,298
inkomna mål, förutom åtskilliga ankomna skrifvelser, som angått
förut till styrelsen inkomna mal och blifvit i diariet intagna
under målets ursprungliga nummer.
De utgångna expeditionerna voro 5,534, nämligen 337 till
Eders Kungl. Maj:t afgifna utlåtanden och framställningar i
administrativa ärenden, 44 till Eders Kungl. Maj:ts Högsta Domstol
samt civila och militära öfver- och underrätter afgifna utlåtanden
uti därifrån till Styrelsens yttrande remitterade rättsmedicinska
mal, 5,140 till Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
och andra myndigheter samt enskilda personer uti all-
Tab. Lit. DD. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål, år 1896.

76 Året 1896. Öfversikt af Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet m. m.
manna ärenden aflåtna skrifvelser, samt 13 kungörelser och cirkulär,
nämligen:
af den 3 januari, ang. de städer i riket, uti hvilka införsel
sjöledes af idislande djur och svinkreatur af ven som af djur
hörande till hästsläktet må ega rum;
af den 12 februari, ang. statistisk redovisning af vissa
sjukdomar;
af den 28 februari, ang. tjensteresor för smittosamma sjukdomar;
af den 2 mars, ang. resestipendier för ordinarie läkare vid
länslasarett och därmed likstälda sjukhus;
af den 18 mars, ang. förbud för provinsialläkare och extra
provinsialläkare i riket, till hvilkas aflöning utgår bidrag af statsmedel,
att åtaga sig annan tjenstebefattning, och s. d. ang. spetelskesjukes
efterforskande och anmälan in. m.;
af den 15 maj, ang. afgifvande af rapporter vid fall af
smittosam sjukdom bland garnisoner och sammandragna trupper;
af den 7 september, ang. hvad iakttagas bör vid den besiktning,
som af behörig veterinär skall verkställas å fartyg och
husdjur, afsedda för utförsel sjöledes till utlandet;
af den 14 september, ang. förändradt formnlär till rapporter
öfver veneriskt sjuka, som vårdats å sjukhus;
ang. årlig ledighet för sjukbetjeningen vid rikets hospital; och
ang. tjenstebeklädnad för samma sjukbetjening;
af den 11 november, ang. ändringar i gällande medicinaltaxa,
samt
af den 13 november, ang. ändringar i gällande veterinärni
edicinaltaxa.
Uti ofvannämnda siffror ingå likväl hvarken de från Styrelsen
utan särskildt missiv afsända räkningar, hvilka blifvit godkända
till betalning, eller aktuarie- eller ombudsmanskontorets expeditioner
och ej heller vaccinationskontorets emottagna eller afsända
expeditioner.
Den allmänna öfverblick af sjukvårdspersonalen och anstalterna
i riket, hvilken meddelas å Tab. N:o 36, medgifver en jämförelse
mellan vidden (kol. 2) och folkmängden (kol. 3) uti hvarje län
samt antalet af där befintliga läkare (kol. 4—9), barnmorskor
(kol. 17—19), äfvensom sjukhus (kol. 10—14) samt apotek
(kol. 15—16).
Kn sådan jämförelse utvisar att för hela rikets folkmängd
är 1896 funnos att tillgå 1,008 läkare eller i medeltal en läkare
Stockholm den 29 december 1897.
för 4,923 personer. Beräknas läkaretillgången endast, med hänsyn
till de befintlige ordinarie provinsialläkarne (kol. 4—5), så blifver
densamma endast en provinsialläkare för 35,960 personer i medeltal
för hela riket.
Med frånräknande af hufvudstaden, som hade 1 läkare fur
1,392 personer, var förhållandet för öfrigt mellan de för sjukvård
disponible läkarnes antal och befolkningen i medeltal 1 : 5,802.
Läkarnes fördelning på de särskilda länen synes af Tab.
N:o 36 kol. 4 samt 6 och 7. Näst Stockholms stad voro fortfarande
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län bast försedda
med läkare, nämligen med resp. 1: 3,563 och 1:4,188.
Sjuksängarnas antal å samtliga sjukhusen (kol. 11 och 13)
utgjorde 8,166 eller i medeltal för hela riket 1 sjuksäng för 608
personer.
För hospital och asyler för sinnessjuke redovisas i Öfverstyrelsens
öfver hospitalen und. berättelse, hvarför sådan redogörelse
här utelemnats.
Antalet apoteksinrättningar har ökats med 6, nämligen
Kungsör och Lejonet i Eskilstuna samt lnedikamentsförråden i
Tjörn, Elmhult, Oskarström och Bjurholm hvarjämte lnedikamentsförråden
i Edsberg och Gellivare förändrats till själfständiga
apotek.
"Förhållandet mellan apotekens och invånarnes antal var
vid årets slut i hufvudstaden 1 : 14,729 och i hela riket 1 : 16,378
mot resp. 1: 14,297 och 1: 16,507 vid 1895 ars slut,
Tillgången på barnmorskor (kol. 17—19) var i Stockholm
157. Förhållandet mellan antalet barnmorskor och den kvinnliga
befolkningen har under år 1896 varit 1 :974. För hela
riket, hufvudstaden inberäknad, var tillgängen år 1896 en barnmorska
för 960 kvinnor. Bast försedd var fortfarande Malmöhus
län med en barnmorska för 587 kvinnor och vidare Gotlands
och Kristianstads län med resp. 1 : 595 och 1 : 602.
Tab. N:o 37 innehåller en summarisk redogörelse för Medicinalstyrelsens
tillgångar och utgifter, utvisande att under redovisningsåret
af de till Medicinalstyrelsens disposition stälda medel
behållningen vid årets ingång (kol. 2) utgjorde 21,859 kronor 91
öre och inkomsterna under året (kol. 3—5) 388,479 kronor 30
öre, samt att, sedan årets utgifter (kol. 7—31) härmed blifvit
bestridda till ett belopp af 375,385 kronor 88 öre och till
vederb. ämbetsverk (kol. 32) levererats 11,477 kronor 93 öre,
behållningen till är 1897 utgjorde 23,475 kronor 40 öre.
Underdånigst
AUG. ALMÉN.
D. M. PONTIN. G. BOLLING. R. A. WAWRINSKY. G. DUNÉR. J. LUNDGREN.
A. Holmberg.

TABELL-BILAGOR.
Bilagor till Kongl. Medicinalstyrelsens Berättelse för år 1896. I

II
Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer

år 1896 efter helsovårdsnämndernas sammandrag.
III

IV
Tab. N:o 1. (Forts.) Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer

år 1896 efter helsovårdsnämndernas sammandrag.
v

VI
Tab. N:o 2. Antal döde i hvardera af rikets städer år 1896, enligt sammandrag af helsovårdsnämndernas
öfversikter.

Tab. N:o 2. (Forts.)
VII

VIII
Tab. N:o 3. Öfversikt af dödsorsakerna i rikets alla städer under år 1896.

Tab. N:o 4 Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.
IX

X
Tab. N:o 4. (Forts.) Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.

Tab. N:o 4. (Forts.) Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.
XI

XII
Tab. N:o 4. (Forts.) Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.

Tab. N:o 4. (Forts.) Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.
XIII

XIV
Tab. N:o 4. (Forts.) Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall uti infektionssjukdomar m. m. år 1896.

Tab. N:o 5. Sammandrag af provinsial- m. fl. läkares uppgifter om gängse sjukdomars månatliga till- och
aftagande år 1896.
XV

Tab. N:o 6. Sammandrag af förteckningarna på de Spetälske år 1896. XVI

Tab. N:o 7. Tillkomne och afgångne spetälske, år 1896.
Tab. N:o 8. Af vederbörande läkare verkstälda ämbetsresor för farsoters och smittsamma
sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän helso- och sjukvård år 1896.
XVII

Tab. N:o 9. Öfversikt af befintliga provinsial- och stadsläkarebefattningars antal vid 1896
års slut inom hvarje särskildt län.

Tab. N:o 10. Å Stockholms och Göteborgs civila sjukhus vårdade sjuka år 1896.
Tab. N:o 11. Å sjukstugor och med dessa jämförliga mindre sjukhus vårdade sjuka år 1896.
XIX

XX
Tab. N:o 12. Å länslasaretten och

kurhusen vårdade sjuke år 1896.
XXI

XXII
Tab. N:o 13. Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXIII

XXIV
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXV

XXVI
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXVII

XXVIII
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXIX

XXX
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXXI

XXXII
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXXIII

XXXIV
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXXV

XXXVI
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXXVII

XXXVIII
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XXXIX

XL
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XLI

XLII
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XLIIl

XLIV
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XLV

XLVI
Tab. N:o 13. (Forts.) Sjukdomar

vårdade å civila sjukhus.
XLVII

XLVIII
Tab. N:o 14. Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.
XLIX

L
Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.
LI

LII
Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.
LIII

LIV
Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.
LV

LVI
Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.
LVII

LVIII
Tab. N:o 14. (Forts.) Operationer utförda år 1896 å patienter intagna å civila sjukhus.

LX
Tab. N:o 15. Sammandrag af rapporterna öfver de med venerisk sjuk-

dom behäftade sjuke, hvilka blifvit vårdade å kurhusen år 1896.
LXI

LXII
Tab. N:o 16. Uppgifna sjukdomssymtom hos de under år 1896

å kurhusen och militärsjukhusen intagna sjuka.
LXIII

LXIV
Tab. N:o 17. Sammandrag af de till medicinalstyrelsen inkomna berättelser om
tillhörande fonder

verkstäld granskning af räkenskaperna öfver sjukvårdsmedlen, jämte öfriga sjukhusen
m. m., år 1896.
LXV

LXVI
Tab. N:o 18. Antal kurgäster vid helsobrunnar, bad- och kallvattenkuranstalter
i riket år 1896.

Tab. N:o 19. Vid helsobrunnar och badanstalter i riket behandlade sjukdomar år 1896.
LXVII

LXVIII
Tab. N:o 20. Sammandrag af rapporterna om läkarebesiktningarne å värnpliktige, år 1896.

Tab. N:o 21 a). Sammandrag af rapporterna om läkarebesiktningarne å värnpliktige år 1896.
Kassationsorsaker hos 1875 års åldersklass.
LXIX

LXX
Tab. N:o 21 b). Sammandrag af rapporterna om läkarebesiktningarne å värnpliktige år 1896.
Kassationsorsaker hos äldre åldersklasser.

Tab. N:o 22. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet på grund af
kroppsfel eller sjukdom frikallade värnpligtige, år 1896.
Tab. N:o 23. Kassationsorsaker hos värnpligtige, år 1896.
LXXI

LXXII
Tab. N:o 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan, år 1896.
a) Å garnisonerade truppers kaserner eller kvarter och flottans stationer vårdade sjuke, år 1896.
b) Å garnisonssjukhusen och flottans sjukhus vårdade sjuke, år 1896.

Bilagor till Kongl. Medicinalstyrelsens Berättelse för år 1896. 10

LXXIV
Tab. N:o 25. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under icke

garnisonerade arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar, år 1896.
LXXV

LXXVI
Tab. N:o 26. Å garnisonssjukhusen och

flottans sjukhus vårdade sjukdomar, år 1896.
LXXVII

LXXVIII
Tab. N:o 27. Barnmorskeundervisningen i riket, år 1896.
Tab. N:o 28. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen, år 1896.
Tab. N:o 29. Sammandrag af inkomna berättelser om af barnmorskor verkstälda instrumentförlossningar,
år 1896.

Tab. N:o 30. Skyddskoppympningen i riket, år 1896.
Tab. N:o 31. Från vaccindepoterna utlemnade portioner vaccinämne, år 1896.
LXXIX

LXXX
Tab. N:o 32. Sammandrag af de till Medicinalstyrelsen från läkarne

i riket inkomna ämbetsberättelser om medicolegala förrättningar år 1896.
LXXXI

LXXXII
Tab. N:o 33. Öfversikt af befintliga apoteks antal och natur inom hvarje län, år 1896. x )
x ) Å tabellen upptagas endast afsynade och godkända apotek.

LXXXIII
Tab. N:o 34. Veterinärernas antal och fördelning inom hvarje län vid slutet af år 1896. 1 )
Tab. N:o 35. Af veterinärer verkstälda tjensteresor för hämmande af sjukdomar bland
husdjuren, år 1896.

LXXXIV
Tab. N:o 36. Öfversikt af länens vidd och folkmängd samt befintlige
Tab. N:o 37. Summarisk redogörelse för de till

läkare, sjukvårdsinrättningar, apotek och barnmorskor, år 1896.
medicinalstyrelsens disposition stälde medel, år 1896.
LXXXV