20.09.2013 Views

PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

MILJÖ<br />

pappersmassan transporteras med båt till<br />

kunder över hela världen medan resterande<br />

del transporteras med tåg eller lastbil.<br />

Råvarans transportsträcka till fabrikerna<br />

minimeras genom att flis och massaved<br />

byts med andra skogsföretag. Omkring<br />

150 000 kubikmeter omfattas av detta<br />

system varje år.<br />

<strong>Rottneros</strong> Bruk<br />

Under 1999 gjordes på <strong>Rottneros</strong> Bruk ett<br />

antal mindre miljöinvesteringar, bland<br />

annat i en rökgasrening för fastbränslepannan.<br />

Med tanke på den nya skatt på avfall<br />

som gäller från och med 1 januari 2000<br />

blir det allt viktigare att slam kan torkas<br />

så mycket som möjligt. På <strong>Rottneros</strong> Bruk<br />

genereras cirka 60 ton slam per dygn.<br />

Det innebär en merkostnad på nästan<br />

5 MSEK för bruket. För att minska vatteninnehållet<br />

i slammet och därmed kostnaderna<br />

har ett antal utredningar genomförts.<br />

Bland annat testas en metod med<br />

skruvpress, som resulterar i att cirka 30<br />

procent av vattnet pressas bort. Det pågår<br />

även försök med proveldning av avloppsslam<br />

i barkpannan.<br />

Under 1998 påbörjades en ombyggnad<br />

av barkpannan för att effektivisera och<br />

förbereda för eldning av annat bränsle.<br />

Under 1999 investerades även i nya stoftcykloner<br />

till barkpannen, vilket medfört<br />

ett minskat stoftutsläpp.<br />

Renseriet kompletterades också med en<br />

ny barktrumma, vilket minskade vattenflödet<br />

med 15 procent. Tidigare passerade<br />

allt vatten reningsanläggningen, men den<br />

nya barktrumman har två skilda flödessystem<br />

och endast det förorenade vattnet<br />

passerar nu reningsanläggningen.<br />

Tack vare stabil produktion under året<br />

har bioreningen fungerat bra vilket resulterat<br />

i låga halter av suspenderad substans.<br />

På grund av ett vattenkraftsbygge flyttades<br />

råvattenintaget under 1999, vilket<br />

medfört att det nu krävs mindre mängd<br />

blekningskemikalier för att uppnå samma<br />

blekningsgrad på massan.<br />

<strong>Rottneros</strong> Bruk har i samarbete med<br />

Sunne kommun ansökt om LIP-bidrag för<br />

så kallade ekologiskt hållbara investeringar.<br />

Investeringarna syftar dels till att förändra<br />

energibalansen i massafabriken så att en<br />

Den importerade råvaran fraktas med<br />

fartyg av hög standard för att begränsa<br />

miljöeffekterna. Dessutom samordnas i<br />

möjligaste mån frakterna så att fartyg som<br />

levererar råvara samtidigt lastar de färdiga<br />

produkterna för att undvika att de går<br />

tomma i någon riktning.<br />

Transporter påverkar miljön genom av-<br />

Miljöarbete inom koncernen 1999<br />

stor del av eldningsoljan kan ersättas med<br />

biobränsle, dels till att kommunen skall<br />

kunna utnyttja spillvärme och överskottsenergi<br />

från bruket.<br />

Laboratoriet i <strong>Rottneros</strong> är ackrediterat<br />

av myndigheterna att utföra miljöanalyser.<br />

All information om miljöpåverkan sammanställs<br />

i en miljörapport till länsstyrelserna,<br />

som är berörd tillsynsmyndighet.<br />

Länsstyrelserna gör regelbundna kontrollbesök.<br />

<strong>Rottneros</strong> ingår även i ett SRK-förbund<br />

(samordnad recipientkontroll) vars syfte<br />

är att kartlägga miljöpåverkan hos recipienten.<br />

Bland annat görs en biologisk<br />

undersökning av djur och växtliv på botten<br />

och i vattnet. <strong>Rottneros</strong> Bruk ingår<br />

också i Värmlands luftvårdsförbund där<br />

miljöpåverkan i luft undersöks på motsvarande<br />

sätt.<br />

De totala miljöinvesteringarna vid <strong>Rottneros</strong><br />

Bruk uppgick 1999 till 500 000 SEK.<br />

Rockhammar<br />

De senaste två åren har mycket kraft lagts<br />

ned på att finna processutrustning för<br />

både förbättrad mekanisk avvattning av<br />

slammet och sluttorkning upp till torrhalter<br />

som ger avfallet ett positivt bränslevärde.<br />

Rockhammar Bruk har deltagit i olika<br />

projekt tillsammans med andra företag<br />

och institutioner samt utfört försök i pilotoch<br />

halvskaleanläggningar med avsikten<br />

att finna lämplig processutrustning för<br />

Miranda 17%<br />

Råvara per bruk 1999 m fub<br />

50<br />

Rockhammar<br />

massa 5%<br />

Vallvik 37% Utansjö 21%<br />

3<br />

<strong>Rottneros</strong> 13%<br />

Rockhammar<br />

såg 7%<br />

gasutsläpp och buller. Även transporter av<br />

kemikalier utgör en del av antalet transporter.<br />

Därför är det även ur denna aspekt<br />

nödvändigt att försöka minska användningen<br />

av kemikalier i reningen genom att<br />

förbättra och utveckla bioreningen.<br />

avvattning och torkning av avfallet. Under<br />

1999 vidtogs ett antal åtgärder för att förbättra<br />

funktionen i reningsanläggningen<br />

för avloppsvatten och samtidigt skapa en<br />

möjlighet till förbättrad mekanisk avvattning<br />

av avfallet.<br />

Under det senaste året ökade andelen<br />

asp som vedråvara kraftigt beroende på<br />

marknadens ökade efterfrågan. Aspveden<br />

kräver mindre blekkemikalier och lägre<br />

energiinsats till en viss freenessnivå (malgrad)<br />

jämfört med gran eller tallved, och<br />

är därför bättre ur miljösynpunkt. En nackdel<br />

är dock den relativt höga COD-utlösningen<br />

vid användning av asp.<br />

För att motverka att COD-utlösningen<br />

får genomslag även efter avloppsvattenrening<br />

genomfördes under 1999 en förstärkning<br />

av bioreningen med ytterligare ett<br />

luftat steg som även är förberett för biofilmsmaterial.<br />

I samband med det utfördes<br />

även en förändring som ger ytterligare<br />

driftsäkerhet genom att en ny buffertvolym<br />

tillkom. Från 1 januari 2000 har en<br />

skatt på avfall införts som uppgår till 250<br />

SEK per ton. På bruket genereras cirka 50<br />

ton slam per dygn. Denna skatt innebär<br />

en merkostnad på nästan 4,5 MSEK per<br />

år. Slammet innehåller mycket vatten varför<br />

prov med skruvpressar pågår för att<br />

minska vatteninnehållet och därmed deponiskatten.<br />

Dessutom pågår försök med<br />

förädlingsytor för att harva och soltorka<br />

slammet så att det får ett positivt bränslevärde<br />

och därmed går att elda i befintlig<br />

fastbränslepanna.<br />

De totala investeringarna i miljöåtgärder<br />

under 1999 uppgick till cirka 1 MSEK.<br />

Utansjö<br />

De senaste sex åren har miljövårdsarbetet<br />

haft hög prioritet inom Utansjö Bruk.<br />

Under 1999 hölls värdena för kemiskt<br />

syreförbrukande ämnen (COD) och suspenderade<br />

ämnen inom tillåtna gränser.<br />

Eftersom gällande gränsvärden överskreds

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!