PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros
PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros
PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MILJÖ<br />
pappersmassan transporteras med båt till<br />
kunder över hela världen medan resterande<br />
del transporteras med tåg eller lastbil.<br />
Råvarans transportsträcka till fabrikerna<br />
minimeras genom att flis och massaved<br />
byts med andra skogsföretag. Omkring<br />
150 000 kubikmeter omfattas av detta<br />
system varje år.<br />
<strong>Rottneros</strong> Bruk<br />
Under 1999 gjordes på <strong>Rottneros</strong> Bruk ett<br />
antal mindre miljöinvesteringar, bland<br />
annat i en rökgasrening för fastbränslepannan.<br />
Med tanke på den nya skatt på avfall<br />
som gäller från och med 1 januari 2000<br />
blir det allt viktigare att slam kan torkas<br />
så mycket som möjligt. På <strong>Rottneros</strong> Bruk<br />
genereras cirka 60 ton slam per dygn.<br />
Det innebär en merkostnad på nästan<br />
5 MSEK för bruket. För att minska vatteninnehållet<br />
i slammet och därmed kostnaderna<br />
har ett antal utredningar genomförts.<br />
Bland annat testas en metod med<br />
skruvpress, som resulterar i att cirka 30<br />
procent av vattnet pressas bort. Det pågår<br />
även försök med proveldning av avloppsslam<br />
i barkpannan.<br />
Under 1998 påbörjades en ombyggnad<br />
av barkpannan för att effektivisera och<br />
förbereda för eldning av annat bränsle.<br />
Under 1999 investerades även i nya stoftcykloner<br />
till barkpannen, vilket medfört<br />
ett minskat stoftutsläpp.<br />
Renseriet kompletterades också med en<br />
ny barktrumma, vilket minskade vattenflödet<br />
med 15 procent. Tidigare passerade<br />
allt vatten reningsanläggningen, men den<br />
nya barktrumman har två skilda flödessystem<br />
och endast det förorenade vattnet<br />
passerar nu reningsanläggningen.<br />
Tack vare stabil produktion under året<br />
har bioreningen fungerat bra vilket resulterat<br />
i låga halter av suspenderad substans.<br />
På grund av ett vattenkraftsbygge flyttades<br />
råvattenintaget under 1999, vilket<br />
medfört att det nu krävs mindre mängd<br />
blekningskemikalier för att uppnå samma<br />
blekningsgrad på massan.<br />
<strong>Rottneros</strong> Bruk har i samarbete med<br />
Sunne kommun ansökt om LIP-bidrag för<br />
så kallade ekologiskt hållbara investeringar.<br />
Investeringarna syftar dels till att förändra<br />
energibalansen i massafabriken så att en<br />
Den importerade råvaran fraktas med<br />
fartyg av hög standard för att begränsa<br />
miljöeffekterna. Dessutom samordnas i<br />
möjligaste mån frakterna så att fartyg som<br />
levererar råvara samtidigt lastar de färdiga<br />
produkterna för att undvika att de går<br />
tomma i någon riktning.<br />
Transporter påverkar miljön genom av-<br />
Miljöarbete inom koncernen 1999<br />
stor del av eldningsoljan kan ersättas med<br />
biobränsle, dels till att kommunen skall<br />
kunna utnyttja spillvärme och överskottsenergi<br />
från bruket.<br />
Laboratoriet i <strong>Rottneros</strong> är ackrediterat<br />
av myndigheterna att utföra miljöanalyser.<br />
All information om miljöpåverkan sammanställs<br />
i en miljörapport till länsstyrelserna,<br />
som är berörd tillsynsmyndighet.<br />
Länsstyrelserna gör regelbundna kontrollbesök.<br />
<strong>Rottneros</strong> ingår även i ett SRK-förbund<br />
(samordnad recipientkontroll) vars syfte<br />
är att kartlägga miljöpåverkan hos recipienten.<br />
Bland annat görs en biologisk<br />
undersökning av djur och växtliv på botten<br />
och i vattnet. <strong>Rottneros</strong> Bruk ingår<br />
också i Värmlands luftvårdsförbund där<br />
miljöpåverkan i luft undersöks på motsvarande<br />
sätt.<br />
De totala miljöinvesteringarna vid <strong>Rottneros</strong><br />
Bruk uppgick 1999 till 500 000 SEK.<br />
Rockhammar<br />
De senaste två åren har mycket kraft lagts<br />
ned på att finna processutrustning för<br />
både förbättrad mekanisk avvattning av<br />
slammet och sluttorkning upp till torrhalter<br />
som ger avfallet ett positivt bränslevärde.<br />
Rockhammar Bruk har deltagit i olika<br />
projekt tillsammans med andra företag<br />
och institutioner samt utfört försök i pilotoch<br />
halvskaleanläggningar med avsikten<br />
att finna lämplig processutrustning för<br />
Miranda 17%<br />
Råvara per bruk 1999 m fub<br />
50<br />
Rockhammar<br />
massa 5%<br />
Vallvik 37% Utansjö 21%<br />
3<br />
<strong>Rottneros</strong> 13%<br />
Rockhammar<br />
såg 7%<br />
gasutsläpp och buller. Även transporter av<br />
kemikalier utgör en del av antalet transporter.<br />
Därför är det även ur denna aspekt<br />
nödvändigt att försöka minska användningen<br />
av kemikalier i reningen genom att<br />
förbättra och utveckla bioreningen.<br />
avvattning och torkning av avfallet. Under<br />
1999 vidtogs ett antal åtgärder för att förbättra<br />
funktionen i reningsanläggningen<br />
för avloppsvatten och samtidigt skapa en<br />
möjlighet till förbättrad mekanisk avvattning<br />
av avfallet.<br />
Under det senaste året ökade andelen<br />
asp som vedråvara kraftigt beroende på<br />
marknadens ökade efterfrågan. Aspveden<br />
kräver mindre blekkemikalier och lägre<br />
energiinsats till en viss freenessnivå (malgrad)<br />
jämfört med gran eller tallved, och<br />
är därför bättre ur miljösynpunkt. En nackdel<br />
är dock den relativt höga COD-utlösningen<br />
vid användning av asp.<br />
För att motverka att COD-utlösningen<br />
får genomslag även efter avloppsvattenrening<br />
genomfördes under 1999 en förstärkning<br />
av bioreningen med ytterligare ett<br />
luftat steg som även är förberett för biofilmsmaterial.<br />
I samband med det utfördes<br />
även en förändring som ger ytterligare<br />
driftsäkerhet genom att en ny buffertvolym<br />
tillkom. Från 1 januari 2000 har en<br />
skatt på avfall införts som uppgår till 250<br />
SEK per ton. På bruket genereras cirka 50<br />
ton slam per dygn. Denna skatt innebär<br />
en merkostnad på nästan 4,5 MSEK per<br />
år. Slammet innehåller mycket vatten varför<br />
prov med skruvpressar pågår för att<br />
minska vatteninnehållet och därmed deponiskatten.<br />
Dessutom pågår försök med<br />
förädlingsytor för att harva och soltorka<br />
slammet så att det får ett positivt bränslevärde<br />
och därmed går att elda i befintlig<br />
fastbränslepanna.<br />
De totala investeringarna i miljöåtgärder<br />
under 1999 uppgick till cirka 1 MSEK.<br />
Utansjö<br />
De senaste sex åren har miljövårdsarbetet<br />
haft hög prioritet inom Utansjö Bruk.<br />
Under 1999 hölls värdena för kemiskt<br />
syreförbrukande ämnen (COD) och suspenderade<br />
ämnen inom tillåtna gränser.<br />
Eftersom gällande gränsvärden överskreds