PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

Recommendations

Info

MILJÖ Under året infördes även källsortering samt andra åtgärder för att minska avfallsmängden. Vid bullermätning 1999-10-23 uppmättes 52 dB vid en av mätpunkterna, att jämföra med villkoret på 50 dB. För att minska bullret kommer flera åtgärder att vidtas under år 2000. De totala miljöinvesteringarna vid Vallviks Bruk uppgick 1999 till 2 MSEK (3 MSEK). Miranda de Ebro Den 1 juni 1999 förvärvade Rottneros den spanska massafabriken Miranda KC i Miranda de Ebro. Sedan dess har miljöarbetet främst inriktats på att optimera driften i befintliga reningsanläggningar. Bland annat förbättrades verkningsgraden genom att luftningssystemet i bioreningen kompletterades med dosering av syrgas. Högre syrgaskoncentration i luftade bassänger visade sig påverka den biologiska nedbrytningen av organisk substans positivt. Utsläppsvärden för COD och BOD per ton producerad massa var därför helt jämförbara och till och med lägre än hos skandinaviska fabriker. Även utsläpp av organiskt bundna halogener (AOX) till floden Ebro låg på godtagbar nivå trots ökad produktion under perioden. Mängden fiberhaltigt avfall till den interna tippen minskade efter att sileriet förbättrats. Genom att använda antrachinon blev konsumtionen av råvara per ton producerad massa lägre (4-5 procent). Dessutom minskade kemikalieåtgången vid kokning. Koncernens styrelse godkände förslag på investeringar för att ytterligare förbättra miljön, bland annat måste utsläpp av stoft och vätesulfid i atmosfären minskas. Detta sker genom bättre rening av gasutsläpp från upplösningstankar och syrgasoxidation av svartlut. För att minska avfallsmängderna och få en lägre kemikalieförbrukning av bland annat grönlut, kommer ett nytt tvättfilter och nya omrörare för kalkslamtankar att installeras. Den nuvarande spanska miljölagstiftningen skiljer sig på flera punkter från den svenska. För närvarande är reglerade utsläpp belagda med avgift oavsett om förorenaren klarar eller överskrider de gällande villkoren. De lokala myndigheterna kan bötfälla varaktiga eller exceptionellt höga överskridanden. 52 De närmaste åren kommer den spanska lagstiftningen successivt att anpassas till EU:s rekommendationer och lagar. De spanska företagen beräknas få mellan fem och åtta år på sig för att vidta de åtgärder som krävs för att nå de nya skärpta utsläppsvillkoren. Bland annat skall det totala utsläppet av svavel till atmosfären begränsas till två kilo per ton producerad massa. Rottneros Baltic SIA Rottneros Baltic ansvarar för inköp och transporter av den skogsråvara som koncernen importerar från Baltikum. I sitt miljöarbete strävar bolaget efter att främst köpa råvara från leverantörer som har en stor andel egen avverkning. Dessa leverantörer avverkar på licenser eller andra former av avverkningsrätter, där arbetet kontrolleras och följs upp av den lokala skogsvårdsmyndigheten. SIA Rottneros Baltic månar om långsiktiga kundrelationer och strävar därför efter att teckna allt fler fasta avtal med utvalda lettiska råvaruleverantörer. I Lettland finns en omfattande skogsvårdslagstiftning som i vissa fall är mer långtgående än den svenska, bland annat när det gäller vilken typ av skog och vilka volymer som får avverkas. Lagstiftningen ställer även höga krav när det gäller återplantering av skog. När det gäller val av transportörer söker Rottneros samarbete med rederier som har en uttalad miljöpolicy. Under 1999 tecknades nya långtidskontrakt med fartyg som uppfyller ställda miljökrav, vilket bland annat innebär att de använder lågsvavligt drivmedel. Bolaget arbetar också med att alltmer optimera transporterna för att öka effektiviteten samt minska miljöbelastningen. Under 1999 har bolaget i högre grad än tidigare lyckats samordna råvaruflödet till bruken med utskeppning av de färdiga produkterna. De flesta industrier som köper skogsråvara av leverantörer som SIA Rottneros Baltic, gör fortlöpande utvärderingar av leverantörerna när det gäller leveranskapacitet, logistik, organisation och miljökontroll. Under 1999 blev SIA Rottneros Baltic i både interna och externa utvärderingar bedömd som en klass A leverantör, vilket är det högsta betyget.
Ordlista BHK Bleached Hardwood Kraft, blekt kortfibersulfatmassa. BOD Biological Oxygen Demand, biologisk mätmetod för syreförbrukande ämnen. bulk Måttenhet; förhållandet mellan volym och vikt. COD Chemical Oxygen Demand, kemisk mätmetod för syreförbrukande ämnen. CTMP Chemi-Thermo-Mechanical Pulp; vidareutveckling av TMP, där råvaran impregneras med kemikalier. Starkare än TMP. ECF Elemental Chlorine Free, sulfatmassa som bleks endast med klordioxid. EPIS European Pulp Industry Sector. fub Fast mått under bark; mått för vedråvara. Kemisk massa Pappersmassa som framställs genom kokning av vedråvaran i kemikalier. Har högre vithet och styrka än mekanisk massa. latency det deformerade tillståndet hos massafibrerna lignin polymerförening uppbyggd till största delen av fenylpropanenheter, binder huvudsakligen ihop fibrerna i veden. LWC Light Weight Coated, typ av bestruket papper, används ofta i kataloger och tidskrifter. Mekanisk massa Pappersmassa som framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och bearbetning. Har högre bulk, styvhet och opacitet än kemisk massa. NBSK Northern Bleached Softwood Kraft; blekt långfibersulfatmassa. Prisledare på världsmarknaden. Opacitet Ogenomsynlighet. Slipmassa (SGW) Mekanisk massa som använder rundved som råvara. Spethalt Halten av bitar med oseparerade fibrer i massan. Sulfat Metod för tillverkning av kemisk massa. Sulfit Som sulfat, men med annan kokteknik, andra kemikalier och annan kemikalieåtervinning. TCF Totally Chlorine Free, helt klorfri blekt sulfatmassa. TMP Thermo-Mechanical Pulp; mekanisk massa som använder tillverkningsteknik med förvärmning av flis med ånga. UKP Unbleached Kraft Pulp, oblekt sulfatmassa. Denna årsredovisning är tryckt på miljövänligt papper, omslaget på 170 g Arctic Volume från Håfreström AB och inlagan på 100 g Munken Elk från Munkedal AB. Båda papperskvaliteterna innehåller pappersmassa från Rottneroskoncernen. Produktion: Nyberg Public Relations och P O Larsson i samarbete med Rottneros Koncernekonomi. Fotograf Claes Löfgren. Tryckt hos Tryckindustri Grafiska Stockholm 2000.
Page 1 and 2:
Rottneros AB Årsredovisning 1999
Page 3 and 4:
MEKANISK MASSA KEMISK MASSA Bruk Ma
Page 5 and 6: Rottneroskoncernens kärnverksamhet
Page 7 and 8: 2500 2000 1500 1000 500 0 Börsvär
Page 9 and 10: 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Rottn
Page 11 and 12: Produkter Rottneros har marknadens
Page 13 and 14: Kemisk Massa I den kemiska massapro
Page 15 and 16: Marknad Rottneros verkar på den gl
Page 17 and 18: i balans bör normalnivån ligga ru
Page 19 and 20: vis de stora producentlager som byg
Page 21 and 22: Koncernens enheter 1999 förvärvad
Page 23 and 24: Vid massafabriken i Rockhammar i Be
Page 25 and 26: Hannu Tomasfolk är VD för Vallvik
Page 27 and 28: SIA Rottneros Baltic bedriver verks
Page 29 and 30: Förvaltningsberättelse • Koncer
Page 31 and 32: Eget kapital MSEK 1 500 1 250 1 000
Page 33 and 34: Känslighetsanalys MSEK Förändrin
Page 35 and 36: Resultaträkningar 1 januari - 31 d
Page 37 and 38: 33 KONCERNEN MODERBOLAGET MSEK Not
Page 39 and 40: Koncernens resultaträkning Proform
Page 41 and 42: Redovisnings- och värderingsprinci
Page 43 and 44: NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDE
Page 45 and 46: NOT 21 VARULAGER KONCERNEN 1999 199
Page 47 and 48: Styrelse, ledande befattningshavare
Page 49 and 50: Miljö Att bedriva en miljömässig
Page 51 and 52: S svavel; restprodukt vid förbrän
Page 53 and 54: Produktion Råvaruförbrukning Råv
Page 55: under 1998 hade arbetet med att opt
show all

PDF-dokument 4.79 MB - Rottneros

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?