Teldok rapport 41 - Digitalisering i förbundsrepubliken

DIGITALISERING I FÖRBUNDSREPUBLIKEN 5
Witte-kommissionen föreslog bl a följande:
• Bundespost behåller sitt monopol för drift av telenätet. Privata företag skall
kunna hyra ledningar från Bundespost Förbundsregeringen har att se till att
konkurrensaspekterna beaktas. En prövning av monopolrättighetema bör
göras efter tre år. Konkurrerande nät kan fä etableras om konkurrensaspekterna
inte har beaktats tillräckligt. Bundespost föresläs således få ett
villkorligt nätmonopol
• Ifråga om tjänsteutbudet bör Bundespost fä monopol på traditionell telefoni
(alltså överföring av tal). Alla andra tjänster bör fä tillhandahällas också av
privata företag
• Telefontaxorna anpassas efter de faktiska kostnadema, och de ska godkännas
av kommunikationsministeriet i samråd med ekonomiministeriet. En ny
taxestruktur föresläs med dyrare lokalsamtal och billigare rikssamtal
• Bundesposts kvarvarande monopol pä utrustningssidan, den första telefonapparaten,
bör falla och marknaden för abonnentucrustning öppnas för helt fri
konkurrens. Nätanslutningen mäste då flyttas frän själva telefonapparaten,
som idag är en del av monopolet, till en "stickkontakt i väggen". ISDN, med
en gemensam "stickkontakt" för en rad olika apparater, väntas underlätta en
marknadsliberalisering för abonnentutrustning
• Ansvaret för typgodkännande av abonnentutrustning bör åvila en självständig
myndighet. Även Bundesposts utrustning måste typgodkännas. Provningsmyndigheten
skall prova om utrustning, som skall typgodkännas, stör eller
skadar nätet eller kommunikationerna ("no harm to the network" är ett
liknande amerikanskt krav). En tillräcklig förutsättning för godkännande bör
vara att utrustningen uppfyller internationella standards (ISO, CCITT,
ECMA, CEPT)
• Bundespost delas upp i ett postverk och ett televerk (Telekom).
Förbundsrepubliken är en del av EG
Witte-kommissionen arbetade ungefar samtidigt som EG-kommissionen utredde
den framtida utvecklingen pä telekommunikationsområdet.
I juni 1987 lade EG-kommissionen fram sitt Green Paper, där telekommunikationsområdet
beskrevs som den huvudsakliga drivkraften för att föra EG-ländernas
ekonomi in i informationsåldern. Att stärka de europeiska telekommunikationerna
har blivit en av de huvudsakliga villkoren för att uppnä en gemensam marknad för
varor och tjänster är 1992.
En snabb tillväxt av telekommunikationerna och därtill knutna verksamheter
förutses. År 2000 väntas denna verksamhet svara för 7 % av EG-ländernas BNP,
jämfört med 2 % är 1987. Genom att använda IT kommer mer än 60 % av de
anställda i EG-ländema att i hög grad vara beroende av telekommunikationer.
Eftersom EG-kommissionens förslag är av stor betydelse för Förbundsrepubliken
i dess överväganden om förändringar pä telekommunikationsområdet,
sammanfattas EG-försIaget i bilaga 1.
Som framgår av bilagan betonas inledningsvis teleadministrationemas rättighet
att svara för utbyggnaden och driften av infrastrukturen pä nätsidan. Samtidigt
framhålls att en gemensam syn och gemensamma definitioner hos EG-ländema
avseende infrastrukturen måste tidigt arbetas fram.
Som ett led i EGs arbete på telekommunikationsområdet bedrivs också vissa
FoU- och teknikspridningsinsatser. I en PM från EG-kommissionen lyfts följande
satsningar fram:
• Utvecklingen av the Integrated Broadband Communications (IBC) i RACEprogrammet