Teldok rapport 41 - Digitalisering i förbundsrepubliken

DIGITALISERING I FÖRBUNDSREPUBLIKEN 27
Man hade också funderat på vilka regler som gäller för framgång
med OSI. Den första regeln var att ha en klart uttalad avsikt inom företaget.
Det har Hoechst, till skillnad från till exempel vårens dataproposition
som innehåller välvilliga formuleringar om standardisering
men inte tar ställning till om statsförvaltningen skall följa standarder
eller ej. (Det är bara att hoppas att Hoechst första framgångsregel inte är
så viktig!)
Den andra regeln säger att företagsledningen måste ha tålamod att
förklara för användarna. "Det finns en motsättning till en början mellan
hög funktionalitet och standardisering", säger Hoechstföreträdama.
Inte heller denna insikt har fått fullt genomslag i den svenska datapolitiken.
Den tredje regeln är att övertyga andra företag om att öka efterfrågan
på OSI-baserade produkter och att aktivt stödja de organisationer som
verkar för standardisering.
Vad gör man då i praktiken? Först en kort historisk beskrivning av
hur strategin kom till.
Strategin formulerades på några veckor under 1985 och beslutades på
central nivå inom företaget. En särskild enhet skapades för att genomföra
den.
Man valde att börja med en så kallad nätverksapproadi. Den innebar
att man startade den mödosamma vägen från ett flertal olika
kommunikationsmetoder till en standard. Det första steget var att använda
X.25 på de tre lägsta nivåerna i OSI medan leverantörsspecifika
kommunikationsmetoder (IBM, Digital, Siemens och HP) användes på
nivå 4-7.
Ett publikt X.25-nät används kombinerat med ett privat X.25 (hyrd
linje). Fördelama med detta är att om ett nät går ner tar det andra över.
Det ger också flexibilitet för olika volymer och är leverantörsoberoende.
Dessutom ger också Hoechst billig backup i en gemensam
teknik.
1986 genomfördes ett experiment baserat på meddelandehanteringsprotokollet
X.400 som är definierat på alla nivåer enligt OSI. Meddelanden
från Digital-datorer (VAX-mail) och IBM-datorer (MEMO
från Verimation och Volvo) sändes över till ett forskningsnät baserat
på X.400.
1988 används X.400 för att sända meddelanden mellan IBM-, Digital-,
HP- och General Electric-system i daglig drift. Till exempel skickas
elektronisk post till USA via X.400 i stället för att man telefonerar.
Nästa område för OSI-försök inom Hoechst är file-transfer (FTAM).
Ännu återstår en hel del, både att utveckla och besluta inom OSIstandarder
och beträffande kommersiella produkter. Men det är dock
tydligt att ett västtyskt storföretag som Hoechst (liksom till exempel
världens största företag GM) bedömer att standardiserad datakommunikation
är av avgörande betydelse för deras egen framtid.
Är det svensk industris kraftiga IBM-beroende som gör att krav på
leverantörsoberoende och användarstyming av framtidens dataverk-