Teldok rapport 41 - Digitalisering i förbundsrepubliken

DIGITALISERING I FÖRBUNDSREPUBLIKEN 47
Personliga intryck
Kjell Andersson
Utgångspunkten för införandet av ISDN
Digitaliseringen av telefonnätet har skett sent i Förbundsrepubliken
Tyskland och först de senaste åren har man börjat installera digitala
stationer och digital överföringsteknik i stor skala. ISDN ses som en
naturlig utvidgning av det digitala stations- och transmissionsnätet
och Bundespost anser att det kommer att ge avsevärda fördelar för både
dem själv och för abonnentema. Genom den sena digitaliseringen har
Förbundsrepubliken fått ett gynnsamt utgångsläge vid införandet av
ISDN; man har redan från starten stationer som är avsedda för ISDN
och från 1989 kommer alla nya stationer seriemässigt att vara ISDNutrustade.
Fördelar för nätoperatören Bundespost
För Bundespost som nätoperatör ger integrationen av olika tjänster i
ISDN den stora fördelen att man inte behöver driva, underhålla och
utveckla flera parallella nät. Den andra betydelsefulla egenskapen hos
ISDN är att digital teknik kan införas ända ute hos kunden med det
nuvarande ledningsnätet. Eftersom, grovt räknat, halva investeringskostnaden
i det tyska telenätet ligger i kablar mellan stationer och
abonnenter är det av avgörande betydelse för en snabb digitalisering att
nuvarande ledningsnät också kan användas som digitala ledningar.
Abonnenternas fördelar av ISDN
Abonnentemas vinst med ISDN är att det blir möjligt att koppla in sig
på ett allsidigt digitalt informationssystem utan andra investeringar än
en måttlig kostnad för anslutning av en nätanslutningsenhet. En viktig
del av konceptet är att det genom terminaladaptorer också blir möjligt
att använda de terminaler som man redan har för att utnyttja
gjorda investeringar fullt ut. En viktig del är också taxoma som blir
lika, oberoende av vilka tjänster som används, vilket framför allt kan
ge stora fördelar vid data- och textöverföring.
Internationell kompatibilitet
Genom det tidiga införandet har man endast i begränsad utsträckning
kunnat följa internationellt fastlagda normer. Av störst betydelse är
signaleringskanalens protokoll och det tyska protokollet är bara delvis
kompatibelt med CCITTs normer. Vid den tyska övergången till
CCITT-protokollet, troligen 1992, kommer Bundespost därför att använda
det egna protokollet och det internationella parallellt, och det
egna fryser man till 1987 års innehåll för att det ska vara stabilt och inte
ge problem efter 1992.