Teldok rapport 41 - Digitalisering i förbundsrepubliken

DIGITALISERING I FÖRBUNDSREPUBLIKEN 21
få veta "Vilket nummer har...?" i Sverige. I Sverige kostar vidare
frågan "Vem har nummer..."? (som inte går att ställa i Förbundsrepubliken)
15 kronor.
Data- och integritetslagstiftningen i Förbundsrepubliken gör det inte
möjligt för Bundespost att upplysa om annat än telefonnummer (inte
om adress osv). Inte heller är det möjligt att ge allmänheten tillgång till
en elektronisk version av telefonkatalogen. Bundesposts Nummerupplysning
"kan inte överleva" om inte Datenschutz förändras. Nummerupplysningen
förlorar ett tresiffrigt antal miljoner DM per år,
upplyste Juhnggeburth vid vårt avsked.
Tillämpad forskning
om konstruktion av mikrokretsar
Kunze redogjorde för tillämpad forskning rörande utveckling av
skräddarsydda integrerade elektroniska kretsar med hög kapadtet.
Kunzes sektion ägnar sig åt tillämpad forskning på "för-standard"stadiet
genom att konstruera specialkretsar och tillverka masker för
serietillverkning av dessa. Kretsarna används av andra arbetsgrupper
vid FTZs forskningsinstitut, bl a i bildkodare - codecs - som behövs för
bildtelefoni.
Arbetet med att utveckla en "storkrets" (VLSI) för en ny applikation
tar nu 1,5 år, varav utformning/design tar längst tid - att förfärdiga
masker (av vilka det krävs 15-20 i den fotolitografiska processen) tar
bara 6 veckor. Designarbetet omfattar layout av integrerade elektroniska
kretsar på bildskärm (i form av blockdiagram), beskrivning av
kretsfunktioner, transistorval (transistor logic) samt simulering av hur
delar eller moduler kommer att fungera om de tillverkas.
Vid utformningen av kretsarna utgår arbetsgruppen från de delar
som måste fungera, inte från en idé om "helheten". Kretsarna byggs
upp av moduler eller "celler", som klarar särskilda arbetsuppgifter.
Forskningsinstitutet har ett bibliotek av sådana celler, varifrån celler
hämtas till nya designprojekt. (Privata företag har egna cellbibliotek,
som de ibland säljer.) För varje design-uppgift behövs normalt bara ett
tjugotal celler. För ett nytt tekniksteg, t ex när man kan göra tätare
kretsmönster, krävs nya moduler i biblioteket.
De program och den metodik som arbetsgruppen använder gör att
man kan tjäna 1-2 år vid design av kretsar. I framtiden förväntar man
sig att kunna utforma en krets på blott ett halvår.
För bildbehandling vid t ex bildtelefoni krävs speciella integrerade
elektroniska kretsar med klockfrekvenser på ca 10 MHz, för framtidens
högupplösnings-TV (HDTV) klockfrekvenser på 80 MHz. Arbetsgruppen
måste utveckla CMOS-kretsar där kretsdetaljerna är så små
som 1,5 ji. Forskningsinstitutet har tillverkat vad man anger som
marknadens snabbaste FIFO-kretsar (fast de inte är till salu) med en
klockhastighet på 30 MHz.