Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 1 Fig 1. för kvinnliga elitgymnaster. Jämfört med ett manligt normalmaterial, sågs generellt för alla grupper av elitidrottsutövare signifikant högre statiska och dynamiska styrkevärden i två av de fyra ovannämnda övningarna, nämligen i bålböjning (BB), dvs vid test av bukmuskelstyrka, och i höftsträckning (HS). Resultaten är sannolikt orsakade av långvarig systematisk träning. Förvånande var att ingen elitidrottsgrupp visade en signifikant högre maximal styrka i bålextension (ryggmuskulaturen) jämfört med normalaktiva. De manliga gymnasterna var signifikant starkare även i höftböjning (HB), vilket sannolikt är orsakat av de i gymnastik frekvent förekommande pikeringsövningarna, vilka högt involverar höftböjarmuskulaturen (2, 6). Vid förändring från statisk till dynamisk registrering sågs generellt likartade styrkeprofiler för de olika elititidrottsutövarna. Däremot sjönk styrkan med ökad koncentrisk hastighet. För alla elitidrottsutövarna sågs i medeltal en sänkning av maximal styrka (vid rak kroppsposition 0 grader) med 10-20% från 0 grader/sekund (statiskt) till 15 grader/sekund. Ytterligare en styrkesänkning med 15-35% sågs när rörelsehatigheten ändrades från 15 till 30 grader/sekund. Peakvärdet av maximal styrka uppstod generellt tidigare i rörelsebanan för de olika elitidrottsutövarna, jämfört med normala, vid samtliga registreringar. Således har sannolikt den systematiska träningen resulterat i en viss förändring av denna koordinativa aspekt. Träningsinducerade förändringar i den neuromuskulära 44 funktionen kan möjligtvis resultera i en förändring i kraft-längdsambandet för musklerna och/eller i en snabbare kraft produktion. Peakvärdet uppstod generellt i en position då musklerna är förlängda jämfört med vid rak kroppostion (0 grader), dvs i framåtböjt läge vid extension samt i bakåtsträckt läge vid flexion. Speciellt tidig peakplacering sågs för elitgymnasterna vid extension samt för elittennisspelarna vid flexion, både av bål och höftled. En senare placering av peak-värdet sågs vid hastigheten 30 jämfört med vid 15 grader/sekund. Dock kvarstod skillnaderna mellan elitidottsgrupperna. De kvinnliga jämfört med de manliga elitgymnasterna visade likartade styrkeprofiler. Dock var kvinnornas peakstyrkevärden på en nivå av ca 75% (Nm/kg, dvs styrkevärdet normaliserat till kroppsvikten) jämfört med de manliga gymnasterna. Gentemot det manliga normalaktiva materialet, visade dock de kvinnliga elitgymnasterna generellt lika höga eller t.o.m. något högre peakstyrkevärden (Nm/kg), undantaget övningen bålextension. I bålböjning, dvs vid test av bukmuskulaturen, var de kvinnliga gymnasterna 15% starkare än “normala” män. Pga skillnader i kroppsvikt, var styrkevärdena uttryckta i absoluta termer vid denna jämförelse, relativt lägre för de kvinnliga gymnasterna (ca 80% av det manliga normalmaterialet). Dessa värden är dock klart högre jämfört med tidigare dokumenterationer. I litteraturen har rapporterats att bålmuskelstyrkan för normalaktiva kvinnor är 75-80% (Nm/kg) alternativt 50-60% (i absoluta termer), jämfört med motsvarande män. Styrkemätningar av personer med ländryggsbesvär kan ge information om eventuell försvagning i specifika muskelgrupper som kan behöva stärkas. För personer med ospecifika ländryggsbesvär har setts en signifikant lägre styrka i två av de fyra nämnda övningarna för bål och höftled, nämligen i bålextension (ryggmuskulaturen) samt i höftflexion (18, 19). Notera att för dessa patienter framkom inte en signifikant lägre styrka i bålflexion, då bukmuskulaturen aktiveras selektivt (6, 7). Således talar dessa data för att man inte ska försöka undvika styrketräning av höftböjarmuskulaturen såsom tidigare har föreslagits i vissa rehabiliteringssammanhang. Vidare är höftböjarmuskeln iliopsoas viktig för bålstabiliteten i en rad sittande positioner (se nedan). Dock ska styrketräningen givetvis alltid kombineras med töjningsträning för att undvika förkortning av muskulaturen, vilket lätt sker bl.a. av höftböjarmuskulaturen. Vidare bör generellt en allsidig träning bedrivas så att samtliga kroppens muskler erhåller en för individen optimal kapacitet vad gäller styrka, rörlighet, uttållighet och koordination (se nedan). Vid maximal sidböjning, registrerad i ovannämnda styrkeramp med personen i ryggläge, har vi funnit för de olika elitidrottskategorierna tennis, brottning och fäktning en signifikant högre styrka på den “icke-dominanta” sidan, dvs på vänster sida för en högerhänt tennisspelare (1, 19). Anledningen till den större bålbelastningen på ena sidan är konsekvensen av att endast en hand används primärt i tennis och
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 1 Fig 2. fäktning. Asymmetrin funnen även för brottare kan vara orsakad av att utövarna har en riktning de föredrar att kasta sin motståndare sidledes. Däremot på ett normalmaterial sågs ingen styrkeskillnad mellan bålens sidor vid jämförelse mellan vänster- och högerhänta (19). Nyligen har publicerats data angående maximal styrkemätning av bålen, under excentrisk lateralflexion, dvs en bromsande kontraktion då musklerna arbetar under förlängning (13, 15, Fig. 1). Maximal peak-styrka var oförändrad vid olika excentriska hastigheter (från -15 till -60 grader/sekund). Något lägre värde sågs vid maximal statisk lateralflexion samt ytterligare sjunkande peakstyrka noterades med ökad hastighet (från 15 till 60 grader/ sekund) vid koncentriska kontraktioner (muskelförkortning). Detta mönster för styrka-hastighetsambandet (torque/ velocity) är sådeles lika för bålens sidböjarmuskulatur jämfört med vad som tidigare visats för annan muskulatur, te.x. främre lårmuskeln (16). Ryggträningsövningar Muskelaktivitetsregistrering intramuskulärt. Hur kommer man åt de olika ländryggsmusklerna vid styrketräning, med enbart den egna kroppen som belastning, dvs i vanliga situationer som alla själva kan utföra utan träningsredskap? Våra data pekar på att det behövs träningsövningar för bål och ben i varierande riktningar för att effektivt träna alla djupa och ytliga muskler kring ländryggen (2-4, 6, Fig. 2). Vid olika typer av sit-ups, då hela överkroppen lyfts, involverades påtagligt den djupaste ländryggsmuskeln (PS, ländmuskeln) och bäckenmuskeln iliacus (IL, tarmbensmuskeln), vilket även var fallet vid enkelt eller dubbelt benlyft i ryggliggande position (se även nedan). I dessa situationer är de mer ytligt liggande ländryggsmusklerna inte nämnvärt aktiverade. Däremot i magliggande position vid maximalt lyft av framåtsträckta armar och övre delen av bålen, alternativt vid lyft av båda benen, sågs mycket höga nivåer av fr.a den ytliga inre portionen av erector spinae i ländryggen (ES-s, raka ryggmuskeln) men även av dess djupare yttre portion (ES-d). Notera, att inte heller i dessa magliggande övningar sågs någon påtaglig aktivering av den något djupare liggande ländryggsmuskeln quadratus lumborum (QL, den fyrkantiga ländryggsmuskeln). Då endast ena benet sträcktes bakåt (maximal höftextension), i magliggande eller stående position, aktiverades ES-s markant, ES-d mer måttligt, samt QL men endast i en låg nivå. För att markant styrketräna QL, men även ES-d, framkom att övningar i sida för bål och ben var att föredra (3,6). En mycket hög aktivitet sågs fr.a. för QL, men även för ES-d, vid sidböjning av bålen uppåt i sidliggande position med stöd för benen. Båda dessa muskler, liksom PS och IL, var även påtagligt involverade då ett ben förs ut i sida (abduktion) i stående eller sidliggande position. Muskelaktivitetsregistrering från huden. Under några vanligt förekommande ryggträningsövningar studerades aktiveringsgraden (med sk hudelekroder) för den övre och nedre ryggmuskulaturen samt för två höftsträckarmusker (6, Fig. 3). De sistnämnda var sätesmuskeln gluteus maximus (GM) och baklårsmuskeln biceps femoris (BIC). Elektroderna för den övre ryggmuskelportionen placerades över latissimus dorsi (LAT, i T8-9- nivå, 2 cm lateralt om mittlinjen och ca 2 cm nedanför skulderbladspetsen). Vid denna elektrodposition upptas sannolikt även viss aktivitet från underliggande muskulatur såsom thorakala erector spinae samt trapezius. Den nedre ryggmuskelportionen (här benämnd med LES, studerad i L3-nivå, 2 cm från mittlinjen) motsvarar ovannämnda intramuskulära, men ändå relativt ytliga, registrering från ES-s. En markant hög aktivitet sågs för den övre ryggmuskulaturen (LAT) vid “lyft av övre bål och båda armar” (med eller utan samtidigt lyft av båda benen) i magliggande position. I dessa situationer sågs även för den nedre ryggmuskulaturen (LES) en mycket hög involvering, liksom vid isolerat “bilateralt benlyft” i magliggande, såsom visats med intramuskulära registreringar (se ovan). För både den övre och nedre ryggmuskulaturen sågs en högre aktivitet (medelvärde för alla försökspersoner) vid lyft av båda armar och/ eller ben i magliggande, jämfört med de övriga övningarna: “belly-back” (då man hänger med överkroppen vågrätt ut från en bänk), “knäfyrfota” (inkluderat diagonalt arm- och benlyft till horisontalplanet) eller “bakåthandstöd” (med enkel bensträckning i horisontalplanet). Man brukar brukar dock inte rekommendera övningen “båten” (samtidigt “dubbelt arm- och benlyft” i magliggande), speciellt inte till otränade individer eller till folk med ländryggsbesvär. För sätesmuskeln gluteus maximus (GM) framkom en markant involvering vid maximalt “dubbelt benlyft” samt “dubbelt arm- och benlyft” i magliggande. Detsamma sågs vid “bakåthandstöd” (med sträckning av motsatt ben), och “knäfyrfota” (då samma sidas ben sträcktes ut med maximal ansträngning bakåt). “Belly-back” resulterade i lägre GM-nivåer. Även för höftsträckarmuskeln biceps femoris (BIC) sågs en distinkt involvering vid “dubbelt benlyft” samt “dubbelt arm- och benlyft” i magliggande. Något lägre nivåer sågs vid “bakåthandstöd” (med sträckning av motsatt ben), samt vid “belly-back”. “Knäfyrfota” gav 45
Page 1 and 2: Tema - sTyrkeTräning sVensk Organ
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson C
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 43: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 95 and 96:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
show all

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?