Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 1 Användning av näringstillskott och mediciner inom elitidrotten kan minskas Inom idrottsvärlden används olika typer av läkemedel och icke-medicinska tillskott för att behandla skador, bota sjukdomar och försöka öka prestationsförmågan. Lite är känt om elitidrottsutövarnas användning av olika preparat. I denna artikel kommer en del av problemets omfattning att belysas liksom skillnader i konsumtion mellan elitidrottare och befolkningen i stort. Dessutom kommer åtgärder för att begränsa överkonsumtion av både mediciner och kosttillskott att diskuteras. 58 Bo Berglund DIV FöR MEDIcIN, KaROlINSKa SjuKhuSET Bakgrund Att vara frisk och skadefri samt ha ett fullgott näringsintag är väsentligt för idrottslig prestationsförmåga. Medicinska behandlingar används emellertid ibland för att dölja smärtor och möjliggöra tävlande. Läkemedel, som används av sjuka idrottare (ex astmatiker) för att kunna tävla, missbrukas av friska idrottare. Många idrottsmän använder dessutom olika former av tillskott och icke-dopingklassade läkemedel i tron att dessa skall fungera som ”ergogenic aids” och ge en tävlingsmässig fördel. Anti-inflammatoriska (NSAID) preparat används inom idrotten både som smärtstillande och för att behandla olika typer av överbelastningsskador. Genom att använda dessa preparat kan idrottaren tävla på nästan normal nivå samtidigt som risken att förvärra den underliggande skadan är uppenbar. Så kallade beta-2-stimulerare har under många år använts för att behandla ansträngningsutlöst astma (Mahler 1993). Trots att studier visar att dessa preparat i inhalationsform inte ökar prestationsförmågan (Meeuvisse et al. 1992) tror många idrottare och tränare på positiv effekt och följ- aktligen finns en risk för överkonsumtion av dessa preparat. Ett adekvat näringsintag är kritiskt för prestationsförmågan och en diet baserad på naturliga råvaror kan täcka alla behov som uppkommer till följd av fysisk aktivitet hos en frisk idrottare (Clark 1997). De flesta studier visar lika koncentrationer av spårämnen hos idrottsmän och kontroller och med undantag för järn beroende blodbrist, ses ej någon ökad prestationsförmåga hos friska idrottare om nivåerna av spårämnen höjs (Fogelholm 1995). Idrottare med näringsbrist relaterade till ätstörningar eller underliggande sjukdomar som ex malabsorption kan dock behöva extra kosttillskott (Sundgot-Borgen 1993; Beals & Manore 1998). Många elitidrottare använder kosttillskott för att förbättra prestationsförmågan och tror att kreatin (Ekblom 1996; Silber 1999) och amino syror (Di Luigi et al. 1999) leder till förbättrad prestationsförmåga också i samband med tävling. Tillägg av kosttillskott kan leda till toxiska effekter och vara skadliga (Malm et al. 1996; AFSSA 2001) och till och med försämra prestationsförmågan (Malm et al. 1997).
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 1 Dessutom finns det, av dopingpreparat kontaminerade, kosttillskott på marknaden (Feldreich 1998; Geyer 2000). Det är därför en uppenbar risk för ofrivillig doping vid användning av kosttillskott. Trots detta är bruk av kosttillskott mycket vanligt inom idrotten (Sobal & Marquart 1994; Armsey & Green 1997; Sundgot-Borgen 1993; Rönsen et al.1999) NSAID Anti-inflammatoriska (NSAID) preparat används inom idrotten, som nämnts, både som smärtstillande och för att behandla inflammatorisk reaktion i vävnaden. Under OS i Atlanta visade enkäter att 11,5% av de aktiva i den svenska OS-truppen använde antiinflammatoriska mediciner (NSAID) medan motsvarande siffra i Sydney 4 år senare var 7,6% (Tabell 1). Detta motsvarar en nergång i NSAID användning på 34%. I vinterspelen i Nagano 1998 använde 6,7% av de svenska OS aktiva NSAID preparat. Män och kvinnor använder NSAID i samma omfattning (Berglund & Sundgot-Borgen 2001). Det finns i litteraturen ej tidigare uppgifter om NSAID användning hos elitidrottare. Konsumtionen (i dygnsdoser=DD) av NSAID i den svenska normalbefolkningen i ålder 21-30 år, är 4,0 per individ och år. Om man antar en behandlingsperiod om 30 dagar på varje idrottare i anslutning till OS motsvarar detta en konsumtion av 24-41 DD per individ och år i de svenska OS trupperna 1996-2000. Detta är således en 6-10 gånger högre konsumtion än i befolkningen i stort. Om detta är att betakta som överkonsumtion eller nödvändig behandling av överbelastningsskador är svårt att säga. Helt klart är dock att långvarig och/eller frekvent användning av NSAID preparat bör undvikas. Detta med tanke på risken för förvärrad underliggande skada och med tanke på biverkningar, som ökad blödningsbenägenhet, nedsatt njurfunktion, ökad vätskeretention och nedsatt fertilitet (Janssen & Genta 2000). Beta-2-stimulerare Så kallade beta-2-stimulerare har under många år använts för att behandla ansträngningsutlöst astma (Mahler 1993). Vissa av dessa preparat är i inhalationsform tillåtna inom idrotten (IOC 2001). Trots att studier visar att beta-2-stimulerare i inhalationsform inte ökar prestationsförmågan (Meeuvisse et al. 1992) tror många idrottare OS N NSAID ß-2 stimulerare Olympiska spel n % n % Atlanta 1996 183 21 11,5 21 11,5 Nagano 1998 105 7 6,7 16 15,2 Sydney 2000 157 12 7,6 10 6,4 Tabell 1: Användning av anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID och beta-2-stimulerare i de svenska OS trupperna till Atlanta, Nagano samt Sydney. Antal idrottare (n) samt procent andelen (%) av totala truppstorleken (N) anges i tabellen. KT G R U P P E R m (%) k (%) m (%) k (%) vit 68 81 88 92 min 26 42 8 20 ome 35 37 48 41 anti 6 4 5 3 gins 9 5 12 12 aa 12 3 4 -krea 12 3 2 - Tabell 2. Anger vilka typer av kostillskott som manliga (m) och kvinnliga (k) norska elitidrottare och kontroller använder. Observera att resultaten anges i procent (%) av de i respektive grupp som använder kosttillskott och ej totala antalet i respektive grupp. och tränare på positiv effekt och följaktligen finns en risk för missbruk. Detta förstärkts ytterliggare av den ökning av prevalensen av beta-2-stimuleraranvändning som noterats av IOC mellan OS i Atlanta och Sydney (med 53% från 3,6% till 5,5%). Vissa anglosachsiska länder har nu en prevalensen av beta-2-stimuleraranvändning >19% med triathlon i topp bland de sommarolympiska grenarna (prevalens=20%) (IOC 2000). Det är osannolikt att denna beta-2-stimulerar-användning motsvarar den sanna prevalensen för olika former av astma och bronkiell hyperreaktivitet. I Sverige har vi sett en mer gynnsam utveckling när det gäller bruket av beta-2-stimulerare. Mellan OS i Atlanta och Sydney minskade användningen i den svenska OS truppen med 44% från 11,5% ner till 6,4% (enkätstudier), Tabell 1. Användningen av beta-2-stimulerare är lika hos män och kvinnor i de svenska OS trupperna 1996, 1998 och 2000 (Berglund & Sundgot-Borgen 2001). I jämförelse med en 6% prevalens Idrottare Kontroller Vit=vitaminer, min=mineraler, ome=omega-3-fettsyror, anti=antioxidantia, gins=ginseng, aa=aminosyror, krea=kreatin av astma i mellersta och en 8% prevalens i norra Sverige är prevalensen av beta-2-stimuleraranvändning i den svenska OS truppen hög i Atlanta (11,5%) och Nagano (15.2%). Till den höga prevalensen i Nagano bidrar framför allt längskidåkning. I denna idrott finns en prevalens av ansträngningsutlöst astma på över 50% beskriven (Larsson K et al. 1993; Larsson L et al. 1994; Heir & Oseid 1994) liksom en prevalens av beta-2-stimuleraranvändning upp till 36% (Larsson K et al. 1993). I Sydney däremot var prevalensen av beta-2-stimuleraranvändning i den svenska OS truppen samma som prevalensen av astma i mellersta Sverige (6%). Orsaken till nedgången av beta-2-stimuleraranvändning är sannolikt multifaktoriell. Behandlingen av ansträngningsutlöst astma har ändrats de senaste åren (International Consensus Report 1992, Edelmann 2000). Men också en ändrad nationell policy med krav på bättre medicinska undersökningar har begränsat överförbrukning av beta-2-stimulerare. Till detta 59
Page 1 and 2:
Tema - sTyrkeTräning sVensk Organ
Page 3 and 4:
Ansvarig utgivare Ingemar Ericson C
Page 5 and 6:
S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 7 and 8: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 57: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
show all

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?