Kvalitetsredovisning - Upplands-Bro
Kvalitetsredovisning - Upplands-Bro
Kvalitetsredovisning - Upplands-Bro
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jämställdhet<br />
olikheter som en tillgång är inte alltid lätt, och att låta förutsättningar och<br />
behov styra vad som kan anses vara rättvist , det är en fråga som alltid är<br />
aktuell för personal, men även i samråd med föräldrar.<br />
Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation kommer fortsättningsvis att<br />
vara ett utvecklingsområde. Det har visat sig vara lätt att se den som ett<br />
verktyg för personalen att synliggöra barns lärande. Men hur man involverar<br />
och använder sig av barns reflektion i den pedagogiska dokumentaionen är<br />
väldigt olika. Här behövs ett förändrat synsätt och en pedagogisk säkerhet<br />
för att nå målet.<br />
Läroplanen anger:<br />
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika<br />
värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.<br />
Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i<br />
förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan<br />
begränsningar utifrån stereotypa könsroller.<br />
Vidtagna åtgärder:<br />
Resultat av vidtagna<br />
åtgärder, analys och<br />
bedömning.<br />
Likabehandlingsplanen<br />
För att få en genusmedveten pedagogik, där alla har samma möjligheter,<br />
krävs en medveten reflektion över barns intressen, behov, förutsättningar<br />
och möjligheter oavsett kön. Könsneutrala miljöer och lekar är ett uttryck<br />
som kräver en särskild diskussion. Vad betyder det? Kan vi få det? Ska vi ha<br />
det? Kan konstatera att vi fastnat för att genusmedveten pedagogik inte<br />
handlar om att ta bort något, utan istället att om tillföra i både pojkars och<br />
flickors miljö. Alla kan vara med på allt, och ibland pushas att pröva på mera<br />
eller något nytt, i både sin tanke och sin handling. Varje barn har rätt att få<br />
blir betraktad som en egen individ och få utveckla en god självkänsla, vare<br />
sig man är pojke eller flicka.<br />
Barn har möjligheter att pröva på och utveckla förmågor som bryter<br />
traditionellt och kulturellt djupt rotade handlingar och könsrollsmönster. Men<br />
det ser lite olika ut på olika avdelningar. Förskolan är en kvinnovärld, alla<br />
anställda är kvinnor, och det påverkar naturligtvis i viss mån innehållet i<br />
verksamheten.<br />
Något som många uppmärksammar är ordet: kompis . I verksamheten,<br />
bland barnen är det något man tillsammans reflekterar över, och vad det<br />
innebär. Fortfarande är medvetenheten större om genusmedveten<br />
pedagogik i inomhusverksamheten, att få/ha samma medvetna tanke i både<br />
inne- och utemiljön är önskvärt. Sammanfattningsvis, barn möts och bemöts<br />
utifrån sina individuella behov och intressen. Lekmiljön stimulerar och<br />
utmanar till att pojkar och flickor inte hamnar i mönster av traditionella flick-<br />
och pojklekar.<br />
Detta område har varit i fokus under flera år, men det behöver fortfarande<br />
lyftas fram för att verksamheten ska utvecklas. Det är svårt att förändra<br />
värderingar som ligger djupt rotade.<br />
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling gör klart att:<br />
Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling mellan barn, mellan<br />
ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de<br />
grundläggande värden som ska prägla verksamheterna.<br />
9