Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Idrottsforskningens framtid i vårt land 24 joner till IHS interna forskningsbudget. Pengar som alltså inte är åtkomliga för andra än IHSs forskande personal 4. Vidare har ca 6 miljoner tilldelats NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet…) placerat vid Örebro universitet. Centret styr här över tilldelning av medel till olika projekt. Vid fördelning av medel använder CIF tre ämnesområden • fysiologi/medicin/biomekanik • humanistisk/samhällsvetenskap • traumatologi Det område som ökar mest vad gäller antal ansökningar och antal discipliner som söker är hum/sam området vilket innefattar allt från disciplinerna pedagogik och psykologi till sociologi, ekonomi, juridik, historia och folkhälsovetenskap etc. Att andelen ansökningar inom hum/sam området ökar beror sannolikt på att flera lärosäten i landet byggt upp forskning inom detta område. Andelen ansökningar inom det ursprungligt största området fys/med/biomek minskar, mycket sannolikt förklarat av att denna typ av forskning är mer kapitalintensiv jämför med hum/samområdet och därigenom inte kan växa på samma sätt. Inom traumatologi är antal ansökningar rel. konstant över tiden. Sverige har tappat sin ledande plats inom idrottsrelaterad forskning. Foto Artur Forsberg. Sammanfattningsvis: flera skall dela på kakan i ett land med önskemål om såväl bredd som elitidrott och med ett stigande ohälsotal i stor utsträckning relaterat till sjunkande fysisk aktivitet i befolkningen och en ökning i andelen livsstilsrelaterade sjukdomar. Vilken strategi skall CIF ha i fortsättningen för att idrottsrelaterad forskning skall synliggörs och utvecklas och därmed ges möjlighet att återerövra en ledande position nationellt och internationellt? FÖRSLAG att diskutera under dessa två dagar: 1. Skall CIF begränsa sin tilldelning till några få ämnesområden en föga tilltalande tanke men ändå helt realistisk. Om inte så blir varje ”kakbit” så liten att en kost-benefitanalys av ansökningsinsatsen mot utfaller av ansökan blir negativ. Dessutom går en icke oväsentlig del av erhållna medel till univ. förvaltningskostnader vilket ytterligare minska summornas storlek. 2. Forskningsutveckling inom det idrottsrelaterade området är beroende av statsmakternas förståelse och intresse och kanske framför allt långsiktighet i satsningarna. En ökning av medel från departementet för att uppnå en balans i medelstilldelning från Dep – RF skulle innebära inte bara utökade medel utan även en möjlighet för CIF att göra starkare långsiktiga satsningar. 3. Forskning/forskarutbildning inom ramen för statligt finansierade nationella forskarskolor. Detta begrepp innebär att personer från fler discipliner samtidigt beforskar ett problemområde och därmed belyser problemet ur olika synvinklar. Det gamla något slitna uttrycket 1+1=3 kan sägas passa in här. Studier i forskarskolor kan också göra det mer attraktivt att ägna sig åt idrottsrelaterad forskning genom att uppbyggnad av kontaktnät, internationalisering etc kan underlättas Konkurrensen om forskningsmedel, såväl externa som interna har ökat dramatiskt och krav på bildande av starka forskningsmiljöer för att få vara med och konkurrera på denna arena finns redan. Inrättande av forskarskolor skulle starkt bidra till framväxten av starka miljöer. Utvecklingen går även mot att lärosätena endast får lämna in ett på förhand angivet antal ansökningar till de stora finansiärerna tex VR. Detta betyder att lärosätena måste prioritera bland flera egna sökande. Detta leder med nödvändighet till en profilering av de olika lärosätena vilket ställer än högre krav på samarbete ex-vis inom ramen för forskarkolor. Här måste idrottsforskningen vara med och markera plats. Sammanfattningsvis så har Sverige tappat sin ledande plats inom idrottsrelaterad forskning och det är därför nödvändigt att återta den positionen genom olika åtgärder. Vilken roll CIF ska och kan spela i detta arbete kommer nu ytterligare att diskuteras idag och i morgon.
TOMAS PETERSON Ledamot i CIF Professor i sociologi Malmö Högskola H umanistisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning har i Sverige dominerats av pedagoger, psykologer och historiker, som i mångt och mycket tagit sin utgångspunkt i den ideella idrottsrörelsen, eller i idrott som fysisk aktivitet eller i idrottens fostran och dess dygder. Men i takt med idrottens tilltagande professionalisering, kommersialisering och globalisering har även andra forskningsdiscipliner kommit att intressera sig för idrotten och dess utveckling som fysisk aktivitet och socialisationsarena, men även som underhållningsindustri – vilket är ett sent tillägg i gängse idrottsforskning. Vad som därmed behövs för att studera och analysera en ”idrott i förändring” är ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv, vari inryms kunskaper från områden som sociologi, kulturstudier, etnologi, socialpsykologi, rättssociologi, statskunskap, juridik, företagsekonomi och medievetenskap, vid sidan av de mer traditionella historiska, psykologiska och pedagogiska studierna. Idrottsvetenskapen kan härvidlag ta sin utgångspunkt i ett brett samhälls- och kulturvetenskapligt förhållningssätt till idrotten och dess struktur och dess förändringsprocesser, byggd på flervetenskaplig forskning. I analysen av idrottens utveckling kan ämnesdiscipliner, tillsammans med traditionella idrottsvetenskapliga ämnen som idrottspedagogik, idrottspsykologi och idrottshistoria, bidra med en förståelse av idrotten som å ena sidan grundar sig på att den representerar ett avgränsat socialt fält, identifierbart genom sin verksamhetslogik. Samtidigt är detta fält, å andra sidan, bestämt av det omgivande samhällets dominerande institutioner som stat, medier och marknad, av strukturella faktorer som klass, genus och etnicitet samt av processer som globalisering, kommersialisering och professionalisering, vilket i högsta grad påkallar ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv på idrotten och dess utveckling. Det är möjligt att tänka sig ett samhälle utan idrott, men inte idrott utan ett samhälle. Idrotten har, så långt vi kan följa den bakåt i tiden, skapats ur sociala relationer, vilka i sin tur förutsätter någon form av samhällelig organisation. Såväl idrottens uppbyggnad som dess utformning, dess aktörer såväl som dess resultat kan och bör relateras till det samhälle den tillhör. Många av dagens rekordnoteringar vore otänkbara utan samhällets teknologiska utveckling – tänk bara på stoppuret, glasfiberstaven, Formel 1-motorerna, kikarsiktena och plastskidorna. Dessutom har den sociala organisationens utveckling möjliggjort lagidrotternas effektivitetsutveckling. Men idrotten lever också sitt eget liv, mitt i samhället. Den har sina egna regler, normer och värderingar. Det vägs, mäts och klockas, det tävlas och rangordnas. Till idrottslivet hör också samvaro, resor, och täta relationer mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna. Kring träning och tävling Idrottsforskningens framtid i vårt land Idrottsvetenskap i ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv skapas ett helt miniatyrsamhälle – och en kultur – med sina egna förutsättningar. Denna ”inre miljö” blir viktig att analysera utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv, varvid tyngdpunkten ligger på begrepp som föreningsfostran, maskulinitet och supporterkulturer. Relationen mellan idrott och samhälle bör därför studeras med hjälp av ett ständigt fokuseringsskifte. Desto tydligare ett fokus blir, desto mer angeläget blir det att flytta detta fokus för att även se det andra, och relationerna dem emellan. En samhälls- och kulturvetenskaplig forskning om idrott är till för att sannfärdigt producera kunskap med retorisk kraft som utvecklar idrottsvärldens aktörers professionella förmåga till kontinuerlig självexamination av det egna vardagliga tänkandet och handlandet så att deras och deras olika medaktörers roller blir alltmer medborgarlika, d v s att i idrottens anda verka för såväl föreningsfostran som idrottsutövande på högsta tänkbara konkurrensnivå för alla individer som obehindrat velat och öppet inviterats till att pröva att utveckla sina idrottsförmågor tillsammans med andra som erbjudits lika glädjande möjligheter att göra det. Detta oavsett om idrotten har en ideell eller kommersiell struktur. Idrott i en ny tid: kommersialisering och professionalisering Idrotten präglades under 1900-talets första del av den principiella amatörism som gav de nordiska ländernas idrottsrörelser deras speciella identitet och karaktär. När Riksidrottsförbundet avskaffade amatörreglerna 1967 öppnade sig den gamla folkrörelseorganisationen mot det moderna samhällets två centrala aktörer – staten och marknaden. Två djupgående processer som därefter allt starkare har kommit att påverka idrotten är kommersialisering och professionalisering. En intressant fråga är huruvida idrotten i framtiden kommer att behålla sin unika plats och funktion i det civila samhället, eller om den kommer att föras ännu närmare samhällets produktions- och reproduktionspraktiker; till marknaden och dess rationalitets- och utvecklingsformer? Vissa delar av svensk idrott är idag starkt kommersialiserad, medan andra delar lever kvar på i stort sett samma villkor som rådde för hela idrottsrörelsen fram till dess att amatörbestämmelserna avskaffades. Det är en jämförelsevis liten del av hela idrottsrörelsen som kan karakteriseras på detta sätt – de översta lagren av de stora lagidrotterna, friidrotten och grenar som exempelvis tennis och golf. Å andra sidan är starka krafter i rörelse, krafter som tränger ned i och på olika sätt påverkar verksamheten i rörelsens breda och djupa lager. I kommersiell form blir idrotten till en vara, producerad för en marknad, men i egenskap av ett ”passionsvarumärke”. Det innebär att den kommersiella idrotten bygger i större utsträckning på bytesvär- 25
Page 1 and 2: SVENSK Organ för Centrum för Idro
Page 3 and 4: 4 8 Ansvarig utgivare Ingemar Erics
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 15 and 16: Idrottsforskningens framtid i vårt
Page 17 and 18: Från idrotten finns ett uttalat ö
Page 19 and 20: JAN LINDROTH Ledamot i CIF Professo
Page 21 and 22: Figur 1. Idrottspedagogikens relati
Page 23: KARIN PIEHL AULIN Ledamot i CIF Pro

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?