Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 6 40 för den hjälpte … skada efterkommande. … Nya sjuka, svaga, hjälplösa, kanske svårt brottsliga släkten fostras genom att … hållas under armarna. I första rummet … sunda och starka och deras släkte hållas uppe … ”. Vad menade H. Toll? Skall bara de friska vara värd vård? Och vem är i så fall de? Begreppet ”social ingenjörskonst” i högerextremismens tjänst exemplifieras på ett belysande sätt i H. Tolls bidrag. Det tredje bidraget författat av försvarsöverläkaren, GCI-läraren G. Frostell är en gymnisk hyllning av kroppshållningens betydelse för människans hälsa. Vidare lovprisas P.H. Ling och hans ”vetenskapliga bidrag” på ett närmast extatiskt sätt. Man måste fråga sig vilka bevekelsegrunderna var för att T.T. i Svenska Röda Korsets namn skulle engagera sig i en sådan skrift som ”Hälsa och friluftsliv”. Röda Korset skall ju bedriva fältsjukvård i krig, katastrof- och flyktinghjälp och inte idrott och friluftsliv. T.T.s politiska själ eller journalistiska opportunism? T.T.s hållningssätt mot nazismen respektive Nazityskland under 1920- och 1930-talen är långtifrån lättöverskådlig. T.T.s emotionella och intellektuella utveckling omfattar en stabil reaktionär bakgrund med bl.a. medförfattarskap i Gymn sedan 1928, en lika tidig som kortvarig reaktion mot den tyska nazismens antisemitism i början på 1930-talet (se nedan). Redan 1933-34, d.v.s. strax efter Machtübernahme, byttes den ut mot en påtaglig och för många liberaler och andra på vänsterkanten frånstötande advokering för vinter- och sommarolympiaderna under Nazitysklands värdskap i Garmisch- Partenkirchen respektive Berlin 1936 [9, 10, 11, 12]. Den pronazistiska och Nazitysklandvänliga inställningen behöll T.T. fram till att krigslyckan vände i början på 1940-talet. Men hans avståndstagande kom tidigare än för andra inom t.ex. RF, vilket åsamkade honom konflikter bl.a. i hanteringen av våra naziockuperade broderländer: Danmark och Norge. Men konflikter var T.T. van vid! Låt oss titta lite närmare på T.T. och hans 1930-tal! Tidskriften: Gymn, och dess snabba utveckling från en mer salongsfähig högerextremism till ett språkrör för nazism väckte kritiska röster bland liberaler och kretsar på vänsterkanten [13]. Även Gymns medarbetare: T.T., påtalade sin bundsförvants-uppdragsgivares profilering mot antisemitism i en artikel i Stockholmstidningen, 24 maj, 1931 [9]. Han skrev (cit): ”… Det är ingen tillfällighet att de som nu hacka som häftigast på det lyckligtvis helt luftiga begreppet ”idrotten” här i landet är en samling unga marxister och enstaka nazister: å den ena sidan salig Hegels tes-stinna … å den andra herrar nazister och fascister, såsom en viss ”gymnisk” (?) ingenjör, för vilken idrotten (på sista året!) blivit en styggelse i den mån den beblandat sig med ”mammonismen”, storpressen och därmed ”det judiska kapitalet”, internationalismen och hur fraserna nu svarvas. …” C.-E. Carlberg var ju en Chalmersutbildad ingenjör! T.T. reagerade i början på 1930talet först negativt och med avståndstagande på den i Weimartyskland snabbt växande nazismen och dess antisemitism. Artikeln i Stockholms- Tidningen är också ett debattinlägg, där T.T. i trogen gymnisk anda ville skilja på äkta idrott i form av t.ex. terränglöpning i Tierp från proffsboxning på Cirkus, Djurgården. Det förra var enligt T.T. idrott . Att T.T. inte tvekade, att vid upprepade tillfällen sparka på skribentkollegor i tidskriften: Gymn, framgår av följande artikel i IB: ”Om NAKEN- KULTUR”, från september, 1933, (kurs. förf. egna) (cit): ”… Av den ”moderna” tyska nakenkulturen lämnas en dokumentariskt mycket värdefull bild i filmen Tillbaka till naturen, som nu går på Acardia. … Filmens centrala part, bildrapporten om ”det nakna folket” i det tredje riket, har tre fyra goda gymnastikidéer men är annars betänkligt. … Då kommer det tyska fram. Organisationsraseriet. … han förenas sig med sektbrodern och sektsystern i en oavlåtlig serie sprattlingar … Men kan professor Almqvist säga varför inte vederbörande ägnar sig lite mer åt böljan och solstrålen … Det var ju dock naturens goda håvor som det var frågan om. …” ”Professor Almqvist” var E. B. Almquist, professor i allmän hälsovårdslära vid Karolinska Institutet (KI). Han var en av de tongivande i den svenska hygienrörelsen under det tidiga 1900-talet. E.B. Almquist blev under 1930- och 40-talen en av de mer officiellt kända ”överklassnazisterna”. E.B. Almquist följde efter Gymns nedläggning med C.-E. Carlberg över till Samfundet Manhem och blev dess ordförande (”drott”) 1934-1941. L. Berggren har en uttömmande beskrivning av personen i fråga i sin doktorsavhandling [14]. Med E.B. Almquists bakgrund i ett akademiskt ämnesområde med idrottsanknytning i vidare mening och med den grundsyn samt politiska inställning han representerade blev han ett ”gefundenes Fressen” för C.-E. Carlberg. E.B. Almquist publicerade sig i Gymn med fem artiklar som omfattade allt från hygien, nationalism samt antisemitism [15, 16, 17, 18, 19]. Den nazityska propagandafilmen T.T. hänvisade till innehöll tydligen en för T.T. störande nakenhet, vilket tydligen inbjöd till ett raljerande över en del i nazismens hälsobudskap. T.T. redovisade redan i augusti, 1932, i sin IB-artikel: Framåtandan, att reaktionen mot den redan i Weimartyskland etablerade våldsregim nazismen stod för var minst sagt dubbelbottnad. Man får intrycket av, att T.T.s reaktion på och mot judeförföljelser och antisemitism bara var en kortvarig företeelse, som snabbt falnade (kurs, förf. egna) (cit): ” … Svenska folket har mist tron. … Alla folk som uträttat något, ha blossat av tro på en uppgift. Fransmännen ha trott på … , italienarna på det genom Mussolini pånyttfödda Rom. Få se om inte Hitlermännen med sin orimliga tro på en teatralisk kliché och en antijudisk, ”nationell” idé dra det längsta strået emot de förnuftigare men otroende landsmännen. …” T.T.s knytning till den form av högerextremism och rasism som Gymn i sitt tidiga skede representerade har tidigare inte uppmärksammats. Anna Gardeman har i sin 60-poängs-uppsats: Torsten Tegnér, idrott och politik 1933- 1942, refererat T.T.s reaktion mot den tyska nazismens antisemitism under 1933, d.v.s. året för Machtübernahme. T.T. ville först ifrågasatta Nazityskland som värdland för olympiaderna 1936. Den 5 april 1933, i en artikel på IB:s förstasida, ifrågasatte T.T. starkt IOK:s beslut. Artikelrubriken löd: Är Tyskland moget för olympiad? Den 10 april
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 6 1933 menade T.T. bl.a., att judeagitationen hade arbetats upp under mer än ett decennium och var nazismens politiska nyckelfråga. Den 12 april refererade T.T., att den amerikanska idrotten hade reagerat mot de tyska judeförföljelserna och hotade med bojkott. Inte fullt två veckor senare skrev T.T. i artikeln: OLYMPIA, att det kunde bli aktuellt för IOK att flytta olympiaden p.g.a. de tyska judeförföljelserna. En engagerad artikel om USA:s ståndpunkt publicerades den 22 november 1933. Amerikanarna ville, att deras idrottsmän skulle avstå från OS, om inte den nazityska olympiska kommittén garanterade, att inhemska idrottsmän i Nazityskland av tyskjudisk bakgrund fick träna och på annat sätt förbereda sig för eventuella nazityska OS. T.T. som förespråkare för OS i nazismens vård T.T.s kritik mot Nazitysklands antisemitism blommade dock snabbt ut och byttes på några månader ut mot i många stycken en beundran inför Nazitysklands bedrifter [10, 11]. Han hade bl.a. hävdat i omsvängningsfasen, att (cit): ”… den tyska idrottens utestängning av judar var en intern angelägenhet. …”. A. Gardeman hävdar, att en omsvängning i T.T.s grundsyn på Nazityskland kan skönjas redan i december 1933 [10]. Det gällde det tyska riksdagshuset och mordbranden där den 27 februari 1933. Nazisterna skyllde omedelbart på kommunisterna, vilket bl.a. förde Hitler till makten som diktator. En tysk kommunist togs på bar gärning samt dömdes till döden. Samtidigt misstänktes nazisternas stå för dådet. Senare historisk forskning har visat, att anklagelserna mot kommunisterna sannolikt var riktiga. Alltnog, T.T. såg på dödsdomen som en seger för de tyska rättsprinciperna och uttryckte sitt indirekta gillande av Nazityskland. Senare ville han också fjärma sig från en diskussion om den öppna antisemitismen i Nazityskland. T.T. hävdade, att man inte skall uttrycka sig över något man inte begriper! Den 27 februari 1935 redovisade T.T. öppet och klart i IB sin ändrade syn på Nazityskland som värd för vinter- och sommar-OS. T.T. hävdade, att Nazityskland var moget att ta på sig ansvaret för och värdskapet för OS. T.T. var mycket imponerad över den nazityska organisationen och genomförandena av vinter- och sommarolympiaderna. Det är mot den bakgrunden man måste se IBs negativa reaktion 1937 på, att den amerikanska friidrotten reagerade på Nazitysklands antisemitism och judeförföljelserna och förbjöd tävlande där. Inte ens Kristallnacht november 1938 med ett ohöljt våld mot den inhemska judiska befolkningen, väl redovisat av dåtidens svenska massmedia, fick T.T. att ändra uppfattning. T.T.s oberördhet av händelserna under Kristallnatten framgår också av hans bidrag i IB den 4 januari 1939. T.T. var faktiskt relativt positiv till den tyska idrotten, vilket ”nyårsförhoppning inför 1939” vittnar (cit): ”… Ett Tyskland, lika fint och honnett i utrikes- och inrikespolitik som det faktiskt visat sig i idrottspolitik …” A. Gardeman har heller inte funnit stöd för, att T.T. kritiserade det i september 1940 (efter att Andra Världskriget inletts) återupptagna svenska idrottsutbytet med Nazityskland i och med trelandskampen i friidrott i Helsingfors. Under 1933 och 1934 var det förståeligt och inget problem för T.T. att hävda principen om idrottens politiska neutralitet. Men var attityden försvarbar efter det, att nazismen visat sin inhemska våldsbenägenhet i mitten och slutet av 1930-talet och framför allt, efter att man startat Andra Världskriget? T.T. konstaterade visserligen i IB, att idrotten i Norge hade politiserats under den nazityska ockupationen. Men trots detta hävdade T.T., att han inte förlorat sin tro på en ”opolitisk” idrott. I mycket allmänna och urvattnade ordalag hävdade T.T., att vare sig nazister eller kommunister borde få delta i det internationella idrottsutbytet. Kröp T.T. frivilligt till korset? T.T. gör en plötslig omsvängning 1935 och stödjer, att Nazityskland skall få arrangera vinter- och sommar-OS 1936. Andra Världskrigets utbrott 1939, ockupationen av Danmark och Norge den 9 april 1940, kommenterades av T.T. på ett sätt som antyder en viss negativ reaktion mot Nazityskland. Men det är först övergreppen på civila 1942 i våra broderländer, som fick T.T. att återigen definitivt ändra sig och 180 grader. Då kunde han t.o.m. ensam ställa sig upp mot RF i dess beslut om landskampsutbyte med Nazityskland (se nedan). Hur uppfattades egentligen T.T. som person av sin samtid? Rolf Pålbrant har i sin bok: Arbetarrörelsen och idrotten 1919-1939, redovisat detta. Den ursprungliga socialdemokratiska sedan kommunistiska tidskriften: Stormklockan, samt den kommunistiska: Folkets Dagblad Politiken (FDP), anklagade i flera artiklar signerade Arvid Vretling T.T. liksom RF för ”fascistbeundran” [12]. S. Oredsson har beskrivit hur den svenska opinionen började svänga från först fördel Nazityskland sedan emot i samband med invasionen av Danmark och Norge 1940 [20]. De mer ”trögtänkta” fick sig en ordentlig knuff i ryggen i samband med, att i Norges intellektuella, framför allt studenter och deras professorer, samlades upp och transporterades till arbetsläger i Nazityskland. Reaktionen mot Nazityskland något år senare blev massiv, när danska och norska judar hotades med transport till redan då av massmedia rapporterade utrotningsläger i såväl Nazityskland som ockuperade områden österut. Den kanske mest solkiga av den svenska idrottens utbytesinitiativ med Nazityskland, var de ”Nordiska spelen”. P.O. Holmäng har på ett belysande sätt utrett turerna i denna tragiska historia eller ”icke-händelse” för att använda hans egen nomenklatur [21]. Arvprinsen Gustav Adolf som ordförande för RF tog tillsammans med den övriga ledningen för RF beslut 1941 om, att försöka ”återuppliva” de sedan 1926 insomnade Nordiska spelen. Enligt planerna skulle de hållas i Stockholm februari, 1942. Formellt fanns det visserligen ett RF-beslut om, att på sikt återuppta spelen. Men agerandet 1941 var helt och hållet ett nytt och för många överraskande initiativ från RFs sida. Det var tydligen betingat av, att till varje pris hålla idrottsutbytet med Nazityskland under armarna. P.O. Holmäng ser i bakgrunden regeringen och UD som påtagliga intressenter/ påtryckare. Men han avstår av skäl jag inte kan bedöma att kommentera kungahusets roll via arvprinsen. Det är glädjande att konstatera, att en av de första och mest bitska kritikerna av förslaget hade sina rötter i idrotten - storlöparen och ”den flygande skolläraren”, Edvin Wide. Han gjorde det i sin krönika i den av Hjalmar Branting grundade vänstertidningen: Social-Demokraten - insomnad 1958. Men även T.T. reagerade och 41
Page 1 and 2: SVENSK Organ för Centrum för Idro
Page 3 and 4: 4 8 Ansvarig utgivare Ingemar Erics
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 15 and 16: Idrottsforskningens framtid i vårt
Page 17 and 18: Från idrotten finns ett uttalat ö
Page 19 and 20: JAN LINDROTH Ledamot i CIF Professo
Page 21 and 22: Figur 1. Idrottspedagogikens relati
Page 23 and 24: KARIN PIEHL AULIN Ledamot i CIF Pro
Page 25 and 26: TOMAS PETERSON Ledamot i CIF Profes
Page 39: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?