Nr. 3 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

'aFvet
cDch vi
3 "'J
t4

ornslaget
Filore Jomes Nilsson i moskinverkstodens
filiol med ventilhus
för ovgosventiler.
(Foto: Rune Nilsson)
varvet oeh vi
U ddevo I lovorvets personoltidning
NF 3 .rs7O.Ångång rz
Ansvorig utgivore:
Redoktör:
Johon Schreil
Nils-Gustov Olsson
Redokiionskommi116:
ul. lnnehållet:
Korl Alf
Arne Berver
Lors-Äke Olofsson
' Co'/ Persson
Ingvor Ingelshed
(Skondioverken)
5 Frön företogsnömnderno
6 Atto nyo bestöllningor
7 "Norse CoPtoin" siösott
I Bödd lll byggs ut
10 "Kilning ov fortYg
11 Vod tycker Du om informotionen
?
Försök med företogsdenrokroti
'12 Reseropporter
l3 Frön korpen
l4 Personolio
Denno tidning ör ovsedd för inlern informqtion.
Eftertryck eller referot ov tidningens innehöll ör iillötet
endost efler medgivonde från redoktionen.
Nörlo nummer ov iidningen ulkommer
torsdogen den 17 december 1970.
För bara något tiotal år sedan var miljövårdsdebatten inte på
långt när så intensiv som den är nu. Men i början på 1960-talet
skuile ändå en statlig myndighet söka kartlägga orsakerna till
luftföroreningar i Sverige. Man skickade ut en rundskrivelse
till de kommunala myndigheterna för att få deras uppfattning
om problemet, och från en mindre landsortskommun inkom
följairde svar: "I vårt samhälle finns det bara en allvarligare
källa till luftförorening - ett gjuteri. Besvär över gjuteriet har
anförts hos hälsovårdsnämnden och andra myndigheter. Den
klagande är numera avliden, och därför har vi inte längre
några lufttöroreningar i vår kommun."
Det är förvisso inte svar av den typen som kommer att kunna
lösa dagens och framtidens aktuella problem, vare sig dessa nu
galler åiljövård, företagsdemokrati eller andra frågor som befinner
sig i centrum för dagens debatt.
Företagsdemokrati är ett nytt ord - för några ingenting annat
än iust bara ett ord och för de flesta ett begrepP som man
bara hai en vag uppfattning om vad det egentligen innebär. Såsom
omtalas på annat stäIle i tidningen kommer försöksverksamhet
med företagsdemokrati att bedrivas vid Uddevallavarvet,
och självfallet kommer vi att följa denna aktivitet med allra
största intresse.
En annan fråga som är högaktuell för vår del just nu är informationsverksamheten
vid Uddevallavarvet och Skandiaverken.
Varie anstäIld har fått ett frågeformulär att fylla i, och där
har var öch en chansen att säga sin mening om informationen
vid företaget, inte bara genom att mer eller mindre enstavigt
besvara fragorna utan framför allt genom att komma med
konstruktivlritik och praktiska förslag till en förbättrad informationsverksamhet.
ViJst kräver det litet tid och eftertanke att
göra detta, men denna fråga är av så sto^r betydelse för oss alla
ätt den är värd en extra ansträngning. Och vi som sysslar med
projektet är i gengäld beredda att ta väl vara på alla. realiser-
Larä förslag som Jyftar till en mera effektiv informationsverksamhet.
Det är viktigt att vi får in så många svar som möjligt -
bland andra iist Ditt, Du som läser dessa rader. Informationsproblemen
biir inte färre bara därför att vi får in färre svarl
tvärtom - ett levande intresse för dessa frågor är själva grundförutsättningen
för att informationen skall fungera- tillfredsställande.
Käm i håg att information är lika mycket kommunikation
- så hör av Digl
Red.
I
L',

lfD han ondet
När "Varvet och vi" nu utkommer med sitt höstnummer, sker det i en för vårt före-
tag i många avseenden förändrad situation. Under de senaste månaderna har vi med
tillfredsställelse noterat en för varven gynnsam konjunktui näi det gäller nybyggnad av
fartyg. I detta läge har Uddevallavarvet kunnat utnyttja möjligheterna och tagit ett
flertal nya order och till förbättrade villkor. Det sedan många år inom varvsindust;:in
rådande otillfredsställande konjunkturläget har förändrats i positiv riktning. Dock måste
vi hålla i minnet, att detta inte kommer att visa sig i våra resultat omedelbart utan först
efter ett par år. Leveranser tagna under varvsindustrins lågkonjunktur på förlust-
bringande villkor måste först fullgöras.
Våra nu inneliggande order omfattar 22 fartyg om inre mindre än 2,46 milj. tdw.
Orderstocken är väl sammansatt beträffande såväl typer som antal fartyg. Fem 230.000
tdw tankfartyg, sex 115.000 tdw bulklastfartyg och sex mindre tankfartyg, product car-
riers, om 23.000 tdw gör det möjligt att rationellt lägga upp dessa byggen.
En viss "elasticitet" i våra anläggningar har gett oss möjlighet att med en relativt be-
gränsad investering snabbt kunna möta den efterfrågan på större fartyg, som rått de
senaste månaderna. Bädd III kommer således att breddas och förlängas, varigenom den
kan ta 115.000 tdw bulklastfartyg. Detta har möjliggjort för oss att ta ytterligare 230.000
tdw tankfartyg på bädd IV. Förutom breddningen av bädden anskaffas en ny lyftkran,
bädd I tas bort, fylls igen och blir samlingsplan för sektioner, en ny större plåtbock-
ningsmaskin anskaffas till plåtslageriet, utrustningspirens äldre del repareras m. fl. åt-
gärder, allt inom en kostnadsram av c:a 20 miljoner kronor. En 40 tons kran från varvet
flyttas till Skandiaverken, där kapaciteten för plåt- och svetsarbeten kommer att ökas.
Arbetena kommer att påbörjas snarast, men takten och omfattningen måste helt an-
Passas till den pågående produktionen. Detta kräver omsorgsfull planering, så"att påfrestningarna
på produktionsapparaten blir minsta möjliga. Vi har en viss förtrogenhet med
dessa ting. Bädd III:s breddning 1963-64 och inte minst breddningen av bädd IV
1967-68 har gett oss erfarenheter som nu kommer väl till pass.
!

Under hösten kommer företagets mer långsiktiga utveckling att behandlas. Vi har
upprätrat en iddplan för varvsanläggningarna och utarbetat olika alternativ för kom-
mande investeringar. Även andra utredningar, främst ekonomiska analyser, har företagits.
Detra materiat ligger till grund för de överväganden, som nu görs av företagets styrelse'
Vissa för hela den svenska varvsindustrin gemensamma problem är för närvarande före-
mål för diskussion. Det har klart fastslagits, att Uddevallavarvet skall bestå som en be-
tydelsefull del av svensk varvsindustri och kommer att få de resurs€r, som erfordras för
dess verksamhet och utveckling.
Medlstor rillfredsställelse kan vi konstatera, att vi nu har order för fyra år framåt-
Behandlingen av de mera långsiktiga frågorna kan därför ske i ett läge utan bekymmer
för sysselsåttningen - ett förhållande för vilket vi är djupt tacksamma. Vi hoppas att
nu även kunna få ägna oså ät andra angelägna frågor, och jag vill här särskilt nämna
de mycket betydelsefulla personalfrågorna.
Helt visst har den nuvarande konjunkturen gett oss ett gott utgångsläge att bygga
vidare från. Men våra största tillgångar är dock den framtidstro som aldrig övergett oss'
ett skickligt genomfört arbete på alla händer och en sammanhållning som burit oss ge-
nom många påfrestningar. Och - viktigast av allt - våra kunder har förtroende för oss.
Våra egna ansträngningar har således varit avgörande och fört oss fram till ett läge, där
vi nu kan gripa oss an med vidareutvecklingen av Uddevallavarvet'
Mycket arbere och mycken rnöda ligger framför oss. Låt oss alla till fullo försöka
morsvara det förtroende som från olikä håll visats Uddevallavarvet.
-fr*
--f.ur-,.
-.lf:z
#

FRÅN
FöRETAGSNÄIuNDERNA
Gemensamt sammanträde rned fö- viss grundutbildning men att de nustadsbristen i Lysekil allvarligt förretagsnämnderna
vid Uddevallavarvarande 40 veckorna kanske är i svårar såväl nyrekrytering som utvet
och Skandiaverken hölls onsda- längsta laget och kan verka avskräcbildning av arbetskraft.
gen den 16 september i Uddevalla kande på en del.
Tqck till redqre
med direktör Johan Schreil som ordförande.
Lennart Karlsson ansåg att vi inte
tappar folk för att de först skall gå
Från Skandiaverken framfördes ett
tack till redaren för det av Udde-
Företogshölsovården
igenom skolan. Den lockar i stället vallavarvet senast levererade fartyget
Direktör Johan Schreil meddelade
att man nu är överens om hur före-
till oss folk tack vare att den erbjuden
en grundlig utbildning. Av dem
för de medel som denne stäIlt till
förfogande för personalorganisatiotagshälsovården
skall organiseras. som anställdes under augusti g:ck nerna vid Skandiaverken.
Varvsläkaren måste vara heltidsan- drygt en tredjedel direkt ut i pro- Orderlöge och sysselsältning
ställd, och målsättningen är att ha duktionen och återstoden till utbild- överingenjör Taisto Ojala meddeett
avtal klart omkring I oktober, så ni ngsavdelni nge n.
Iade i sin produktionsöversikt att ett
att verksamheten enligt de nya riktlinjerna
kan börja omkring den I
På en fråga av John Johansson
om hur samarbetet mellan den offlertal
nybyggnadskontrakt tecknats
de senaste veckorna (se separat notis
januari l97l vid varvet. Så snart fö- {entliga yrkesutbildningen.och Skan- på nästa uppslag).
retagshälsovården är organiserad vid diaverken utvecklats svarade Birger På bäddarna lI och III bYggs först
varvet, kommer turen till Skandia- Söderberg, att man nu i samarbete en serie om sex tankfartyg på 23.600
verken.
med Länsarbetsnämnden fått beslut tdw, varefter följer en serie om fem
Såsom meddelades vid föregående om att en omskolningskurs skall för- 115.000 tdw bulklastfartyg. På bädd
sammanträde har styrelsen godkänt läggas till Hunnebostrand för utbild- IV byggs fyra 230.000 tdw tankfar-
en organisation av företagshälsovårning av maskinarbetare. För att kurtyg, ett 115.000 tdw bulklastfartyg
den i överensstämmelse med det försen skall komma till stånd fordras samt två 95.000 tdw tankfartYg i
slag som tidigare behandlats i nämn- minst l2 elever. Länsarbetsnämnden blandad ordning. Totalt omfattar
den.
har annonserat flitigt, och vi hoppas nuvarande orderstock 22 fattYg om
Vöderskydd vid busshållplolsernq på stort intresse.
tillsammans 2.46 milj. tdw. varav de
Sedan staden och bussbolaget sagt
nej till att bidraga med några kostnader
för uppförande av väderskydd
vid de två aktuella busshållplatserna,
kommer varvet att själv ombesörja
detta. Kostnaderna uppgår till 4.000
kronor per styck.
Utbildning och nyrekrytering
Karl Alf inledde en diskussion om
utbildning och nyrekrytering av plåt-
I Lysekil finns varken tillräckligt
med lärare eller lämpliga lokaler för
sådan verksamhet. Yrkesutbildning
bedrivs i mycket liten skala på grund
av brist på elever, och någon ökning
är knappast att vänta under 1970-
71. Yrkesskolorna i Lysekil och Hunnebostrand
beräknas utbilda maximalt
ett tiotal maskinarbetare per
år.
sista fartygen skall levereras under
r97 4.
Programmet innebär en viss överbeläggning
av nuvarande kapacitet
fram till mitten av 1974, främst för
svetsare och plåtslagare. C:a 200 man
behöver nyanställas fram till 1972'
Det gäller således för alla anställda
att bidra till att Uddevallavarvet
blir en attraktiv arbetsplats med god
slagare och svetsare. Gösta Lööw underströk
att det är viktigt med en
överingenjör Söderberg underströk
kraftigt att den rådande bo-
anda och hög effektivitet.
Forts. ntista sida
I
5
'.1

f öFetagsnärrr ndeFna
Forts från föreg. sida
Uddevallavarvet har sedan friregående
nämndsammanträde levererat
bil/bulklastfartyget Norse Riuer
på 22.000 tdw, det andra i er se;:-e
på tre systerfartyg, och sjöratt det sista
fartyget i samma serie, Norse Captain.
Pä bädd III byggs f. n. ett tankfartyg
om 23.600 tdw (nyb. 238) och
oå bädd IV ett 95.000 ttlw tankfariyg
(nyb. 235). Under utrustning ligger
230.000-tonnaren N orse King ocl't
bil/bulklastfartyget Norse C atttain.
Nr. 247 I32.000 ldw. molorlqnker A/S Uglonds Rederi, Grimstqd
Nr. 248 115.000 ldw bulk cqrrier Rederi AB Monocus,
Kungsbocko
Nr. 249 115.000 tdw bulk cqrrier brittisktrederi
Nr. 250 115.000 tdw bulk cqrrier Odd Godoger & Co., Oslo
Nr. 28I ll5.0m tdw bulk cqrrier Skibs A/S Agnes (Einor Soonum),
Mondol
Störningarna i materialleveranserna
av framför allt plåt tycks fortsätta
under andra halvåret, bland an-
Nr. 282 230.000 ldw lurbinlqnker I
Nr. 283 230.000 fdw lurbinlonker ! norsko och svensko rederier
Nr. 284 115.000 tdw bulk cqrrier I
nat på grund av strejk i Rotterdams
hamn.
I syfte att höja produktionen på
samlingen har ett försök med lagackord
för svetsning och plåtslageri
Nr 248 och 281 konlrqklerqdes ursprungligen som 73.700 idw OBO
cdrrier resp. 75.100 tdw bulk cqrrier men hor sedon konverlerqts till
ott göllo I15.0(X) tdw bulklostfortyg.
på gallerplan UV diskuterats. Den Orderstocken på kuggväxlar är på Anlöggningsorbeten föv 20 mili. kro-
slutgiltiga utformningen av upplägg- över en miljon kronor inklusive växnorningen är ännu ej beslutad, men lar till lastoljepumpar av annat fab- överingenjör Ove Krok lämnade
preliminärt igångsättningsdatum har rikat. Samarbetet med AGA har yt- en ingående redogörelse för de an-
satts till den I oktober.
terligare utvecklats med tillverkning läggningsarbeten som kommer att ut-
Maskinverkstaden har 14 huvud- av kompressorer och utrustning till föras i samband med breddningen
motorer i order, varav två är under gasstationer.
och förlängningen av bädd III (se
montering. De trya kontrakten På
115.000 tdw bulklastfartyg har inne-
Plåt- och svetsavdelningen kommer
att under {lera år helt arbeta
separat artikel).
burit att maskinverkstaden tillförts för varvets räkning, och åtgärder
sex motorer typ B&W 9K84EF. Dess- kommer att vidtagas för att öka ka- Ekonomisk informolion
utom finns åtta 6 ä 7-cylindriga mooaciteten. En 40 tons kran kommer Direktör Ingvar Trogen informetorer
typ K74EF, varav två byggs för att inom ett år överföras från varvet. rade utförligt om Uddevallavarvets
Eriksbergs räkning. Detta innebär I giuteriet finns ca 900 ton i order, kapitalbehov, beräknade investering-
att bearbetningen är fullbelagd till och vi räknar med att få en gYnnar, kreditlolymen, konjunkturupp-
mitten av 1973 och monteringen till sammare fördelning på gjutgodssorti gången på fraktmarknaden och över-
januari 1974.
mentet, sedan varvet upptagit tillgick sedan till materialfrågan, arbets-
Reparentverksamheten har ungeverkning av 84-motorer.
kraftsproblemen och de nya beställfär
samma omfattning som tidigare, Den på senare tid ökade ordeiinningarna. och några sysselsättningssvårighetergången
för de svenska varven och KarI Alf uttryckte sin glädje över
kommer ej heller här att uppstå. speciellt då Uddevallavarvet kommer vad som skett och erinrade om de
överingenjör Birger Söderberg
lämnade motsvarande översikt för
Skandiaverken. I beställning finns
120 hjälpmotorer om sammanlagt ca
120.000 hk, varav 40 V-motorer.
att i hög grad påverka sYsselsätt- svårigheter beträffande ordersituationingen
och utvecklingen vid Skannen som diskuterades för inte så
diaverken i positiv riktning, under- länge sedan. Den nuvarande situaströk
Birger Söderberg som avsluttionen skapar rygghet, och det är ju
ning på sin produktionsöversikt. det vi strävar efter, understriik han.
6
I nya lrestäIlningan
eå lotall lrlT mili. ldw
På något över en månqd hqr Uddevallqvorvef togit beställningor på
åtlo nyo fortyg om sqmmqnldgl l,l7 mil!. tons dödvikt. Den sqmlqde
orderslocken uppgår dörmed till 22 fortyg om lotoh 2,116 mili. ldw.
De senqsle bestöllningorno ör fölionde:
f

Personolfrågor
Arbetskraftsbristen kommer att bli
en av de stora frågorna de närmaste
åren, och från flei:a håll hävdades
att man med fastare lrineformer skulle
underlätta nyrekryteringen av arbetskraft.
överläggningar komrner
att upptas mellan företagsledningen
och personalorganisationerna.
Skondioverkens monleringsholl
Direktör Schreil meddelade att en
utbyggnad av monteringshallen vid
Skandiaverken inte Iigger inom det
nuvarande investeringsprogrammet
på 20 milj. kronor. I en framtid måste
man nog dock tänka sig att bygga
ut hallen.
Persono lulrym men
Påtalade brister i Skandiaverkens
personalutrymmen skall snarast åtgärdas.
0K-rqffinoderiet
Ett eventuellt OK-raffinaderi i Lysekil
diskuterades ur personal- och
sysselsättningssynpunkt. Det ansågs
finnas risk för att Skandiaverken och
även Uddevallavarvet skulle förlora
folk dit under uppbyggnadsskedet.
Å andra sidan borde Skandiaverken
kunna få en del arbeten för raffinaderiet,
dels under uppbyggnadsskedet,
dels sedermera servicearbeten.
Försök med förelogsdemokroli
Astor Olausson raPPorterade från
sammanträffandet den l4 september
mellan representanter för varvet och
den s. k. företagsdemokratidelegationen.
För utveckling av försök med företagsdemokrati
vid Uddevallavarvet
utsågs en utvecklingsgrupp bestående
av Karl Alf, Astor Olausson, CaY
Persson och Lennart Karlsson, repre-
Forts bå sid. 14
NORSE CAPTATN siösatl
Torsdogen den 3 september siösotles Uddevollovorvets nybyggnod nr 231, biUbulkloslforfyget
"Norse Coptoin" på co 22.0ffi lons dödvikl för Odd Godoger & Co., Oslo. Gudmor
vor fru Edith Thoresen (bilden nedon f. v.). moko till rederiets tekniske direktör Thor Thoresen,
Oslo.
E-tr''up-ffirkrormot inslog blond siösötlningsgästerno utgiorde ett 70-tdl gutter och befål
från norsko skolskeppel, fullriggoren "Sörlondet" som för rillföllet låg i lysekil. Tidigore pö
dogen hode blivonde siömönnen grundligt beselt Uddevollovorvel och öven voril ombord
i 230.fi)0-tonnoren "Nor:e King". Efler rundvondringen biöds de på någol så ökfsvenskt
som örter och flösk på vorvels morkelenteri.
"Norse Copfoin" är del sislo i en serie på lre syslerforlyg, vorov fvå byggls för Odd
Godoger & Co. och etl för med detlo rederi ossocieiode Coidigon Shipping Compony, Lld,,
Corditf.
7

o.
ll
Bädd III byggs ul
lnvesteningar lön cDä' 20 lnili. kronoF
Efterfrågan på stora tank- och
bulklastfartyg har de senaste månaderna
varit påtagligt livlig. För att
utnyttja denna konjunkturuppgång
har ledningen för Uddevallavarvet
beslutat bygga ut bädd III, så att
den kan ta fartyg På .tPP till ca
I 15.000 tdw. Det blir härigenom möj-
a
Iigt att flytta över flertalet av de
115.000 tons bulklastfartyg, som ursprungligen
bokats in för bädd IV,
och i stället ta ytterligar€ kontrakt
på 230.000 tons tankfartyg för bädd
IV.
I samband med utbyggnaden av
bädd III kommer också andra an-
läggningsarbeten och nyanskaffningar
att göras. Totalt investeras ca 20
milj. kronor. På vidstående skiss har
dessa arbeten markerats och försetts
med sifferbeteckningar, vilka återfinns
i följande text.
l. Det mest omfattande arbetet
blir utbyggnaden av bädd III. Den
*

kommer att breddas till 42 meter
mot nuvarande 32.8 meter samt förlängas
ca 30 meter nolTut.
Vidare förstärks bäddporten, och
ledningarna för elektriciret, gas, luft
och vatten läggs om och kompletteras.
Bromsanordningar, domkrafter,
kölblock, låskar, stötteskor och slädlås
kompletteras likaså, Nya pannor
på avlöpningsbanorna och ny släde
anskaffas.
2. Krdnbana C flyttas österut och
förlängs med 30 meter.
3. Kranbana B väster om bädden
förlängs med l0 meter
4. Gallerplanerna öster om bädd
III med tillhörande kranbana E
monteras ner. Området perrnanentbeläggs
och blir uppställningsplats
för sektioner.
5. Bädd I tas ner och på denna
yta utlägges gallerplaner för bl. a.
sektionstillverkning.
6. Den äldre delen av utrustningspiren
förstärks.
En del av västra kajen på Sörvik,
som består av ca 40 löpmeter bergvägg
förstärks, och fyra pollare återförankras.
7. Principbeslut har fattats att
skaffa en ny kran, och två alternativ
föreligger - antingen en ny utrusrningskran
till piren med 20 tons lyftkapacitet
eller en 90 tons stapelkran
rill bädd III.
8. En del av östra kajen pålas om
och vissa andra reparationsarbeten
där genomföres.
9. För att kunna bygga de stora
huvudmotorernatypB&W
9K84EF måste bl. a. maskinverkstadens
motorbädd förstärkas.
10. Maskinparken i plåtslageriet
kompletteras, och en ny bockvalsmaskin
på 2.000 ron X 14,4 meter
anskaffas.
ll. Ett område utanför bädd III
muddras för att ge det ökade vattendjup
som fordras vid sjösättningen
av de större fartygen.
12. Den nuvarande 45-tonskranen
(nr 7) på utrustningspiren flyttas
till Skandiaverken där en ca 65 meter
lång kranbana anläggs. a O
- --T.
Varvels arrbetsledaFe
på studieFesa till ](iel
Under veckoslutet 26 127 september
företog dryga trertiotalet aibetsledare
vid Uddevallavarvet en srudieresa
till Kiel, där man besåg det
ena av Howaldtswerke - Deutsche
Werfts två varv i staden.
Resan startade redan på fredagseftermiddagen
med buss från Uddevalla
för vidarebefordran till Göteborg,
där man gick ombord på biloch
passagerarefärjan Stena Germanica.
Tidigt på lördag morgon var
man framme i Kiel, och efter frukost
ombord var det genast dags att
bege sig till Howaldtswerke - Deutsche
Weift. Denna varvskoncern
har två anläggningar i Kiel, nämligen
Werk Dietrichsdorf och Werk
Gaarden. Det sistnämnda är det
största och modernaste, och clet var
det som studiebesöket gällde.
Ciceroner för de svenska gästerna
var överingenjör Hans-Otto Wagner
och driftsingenjör Peter Deutschländer.
Några språksvårigheter hade
man inte bekymmer med, eftersom
flera av arbetsledarna från Uddevalla
av födseln är tysktalande.
Gaarden-varvet har två torrdockor,
en för fartyg på upp till 140.000
tdw och en ännu större, där man
med nöd och näppe kan klämma in
tankfartyg på ca 235.000 tdw. Men
då måste rodret monteras på tvären
och förskeppet svetsas till resten av
skrovet efter utdockningen.
Dockorna ligger parallellt intill
varandra och betjänas av två 300
tons bockkranar, som går över dockorna
och in i hallarna, vilkas tak
kan skjutas undan delvis. För närvarande
bygger man i den största dockan
en 235.000-tonnare, den andra i
ordningen.
Gaarden-varvet är ett rent skeppsbyggeri
utan några utrustningsverkstäder.
All utrustning kommer i
stället från andra verkstäder inom
koncernen och från utomstående un-
d
--- --!
derleverantörer. Sex veckor från sjösättning
till leverans angavs som
normalt.
10.fiD qnställdo - men personolbrist!
Enbart i Kiel sysselsätter Howaldtswerke
Deutsche Werft
10.000 personer, varav 3.000 tjänstemän
och arbetsledare. Mycket folk
tyckte uddevallaborna, men ändå
har man stora personalsvårigheter.
Den egna arbetskraften har rekryterats
från en mängd olika nationer,
och lånefirmor är inte någon okänd
företeelse. I KieI anlitade man norska,
danska, holländska och engelska
lånefirmor - dock inga svenskal
Erfarenheterna från lärlingsur
bildningen var desamma som här
hemma - en stor del av den nyutbildade
arbetskraften går till konkurrenter
eller lånefirmor.
Formellt har man 40 timmars arbetsvecka
med ordinarie arbetstid
klockan 7.00-16.30, men i praktiken
gör man minst en timme övertid
varje dag, eftersom de flesta börjar
redan klockan sex på morgonen.
Lördagar och söndagar kör vissa delar
av produktionen från klockan
sex till tolv.
Modern utrustning men brisler i qrbetorskyddet
Arbetsledarna från Uddevallavarvet
granskade givetvis med kunniga
och kritiska ögon allt man såg. Mycket
av utrustningen var modern,
men enbart imponerad blev man ändå
inte. Man såg exempelvis inte till
en enda "knarr", utan all svetsslagg
knackades bort för hand.
Och när det gällde arbetarskydd
fick man inte lära något nytt och
nyttigt. Skyddsräcken saknades bl. a.
på dockvallarna, och hörselskydd
tycktes inte användas alls.
Forts på sid. lJ
9

"Ifllningtt
Vid sjösättningen av nyb. 231,
Norse Captain, ftän bädd II den 3
september användes kilningsmaski
ner för första gången vid Uddevallavarvet.
Fyra maskiner har tillverkats
vid varvets driftsavdelning.
På grund av bäddens speciella
konstruktion med olika höjder mellan
bäddäcket och avlöpningsbalkarria
(beroende på tidigare förlängningar
av bädden) har man fått tillverka
en större och en mindre modell.
En kilningsmaskin fungerar i stora
drag så att en lufthammare är
monterad liggande på gejdrar i en
vagga. En dubbelverkande luftcylinder
matar hammaren till och från
kilen. När lufthammaren används,
ligger luften på i cylindern. Allt eftersom
kilen slås in, matas hammaren
efter.
Vaggan vilar på en vertikal skruv,
som kan höjas och sänkas med en
roterande mutter. Denna drivs med
en kedja av en reversibel luftmotor.
Detta för att kompensera höjdskillnaden
mellan avlöpningsbalkarna
och bäddäcket, vilka av konstruktionsmässiga
orsaker inte är parallel-
av lanlyg
Köroren ov den lillo kilningsmoskinen hor det befydligt bekvömore
ön det lidigore kilningsmonskopet som fick orbeto i knästående
ställning.
to
la. För att uppta sidokraften från
luftcylindern och slagrekylen är stativet
försett med två vertikala gejdrar.
Nlaskinen drivs av en reversibel
luftmotor och åker på en bana
av u-balk som är monterad längs
efter avlöpningsbalkarna.
Kilningsmaskinei:na behöver bara
två mans betjäning vardera, en körare
och en medhjälpare (en maskin
har ca 50 meter luftslang som släpar).
Vid en sjösättning behövs alltså
ett manskap på åtta man för kilningsmaskinerna
och omkring tolv
man för nedtagning av stöttor. Då
man tidigare har använt omkring
300 man, beroende på fartygets storlek,
bör kilningsmaskinerna vara en
god investering. Dessutom spar de
många ryggar, då arbetet tidigare
var både tungt och besvärligt, sär-
ningsbalkarna. Stöttorna står på kilskor.
När skrovet närmar sig färdigställande
för sjrisättning, fettas avlöpningsbanorna
in. För att detta arbete
skall gå så snabbt som möjligt,
uppvärms fettet och hälls ut i flytande
form, varefter det snabbt stelnar.
Sedan dras den s. k. släden upp från
bäddens nedre ände, under skrovet
och fram mot domkrafterna i bäddens
övre ände. Släden består av en
över- och en undei-del i fem meter
långa sektioner.
Kilar med motkilar drivs sedan
lätt in för hand mellan över- och
undersläde. Xtlellan översläde och
skrovbotten läggs s. k. mellanlägg.
Några timmar före sjösättningen
slår man in kilarna (vilket alltså vid
sjösättningen av nyb. 231 skedde
med hlälp av de nya kilningsmaski
nerna), dvs. man överför belastningen
från stöttorna och kölblocken
till släden, varefter man tar bort
sttittor och köIblock.
När fartyget går ut i vattnet, följer
kilarna med släden. För att ki
larna sedan inte skall flyta omkring,
är de förbundna med varandra med
skilt vid den lägre delen av bädden.
Vqrför nnkilqron
mon forlyg?
En kortfattad beskrivning varför
man "kilar" fartyg kan kanske vara en wire till släden, vilken i sin tur
på sin plats för den oinvigde. är fästad vid skro'r,et i för och akter.
Under fartygets byggtid på bäd- Efter sjösättningen bogseras fartyget
den vilar skrovet dels på stöttor som in till bäddkanten, och hela slädar-
är utplacerade på bäddäcket, dels på
kölblock placerade mellan avlöprangemanget
dras fram från skrovets
undersida. oo
Bilden visor den slörre kilninqsmoskinen i orbefe. Luttonken
:yns
på moskinen hor till uppgift oft förhindro lrycktoll för
nommoren.
t
som
lufl-
'l
*

vad tyckeF Du orrr infonrnalionen?
Alla anställda vid Uddevallavarver
och Skandiaverken hai nyligen fått
ett frågeformulär med rubriken ,,Vad
tycker Du om informationen vid företaget?"
Formuläret ingår som ett led i det
arbete som bedrivs av en projektgrupp
för undersökning av informationsverksamheten
vid företaget. Det
iir vikbigt att det kommer in så
många svar som möjligt, då de kommer
att ligga till grund för projektgruppens
förslag till en bättre och
effektivare inforrnationsverksamhet.
Fönsök rrred
lönetagsderrroknati
Sösom meddelois i företogsnömnderno komm-er.-en
utveckling ov föreiogsdemokrotin oil
pö försök tos upp vid Uddevollovorvet. För_
Eeredonde orbeten hor giorts qv bl.o. byrå_
direkför Bertil Brod6n, c-iirilekonom Lors.EiiL
Korlsson och ploneringschef Eric peliersson
po bilden till hö9er. [ors-Erik Korl:son komm_er
oif jngå i den experlgrupp som skoll
gorr -en förstudie i företoget i form ov bl. o.
rnrerylu. och enköfundersökningor. En ul_
vecxirngsgrupp. med representonler för före.
ro9stedntng och personqlorgqnisotioner skoll
voro_ styronde för proiektet. Denno oruoo
besror ov Lennorl Korlsson, Korl Alf, -Asidr
9tousson och Coy Persson.
*-"i
'l1t,'$
' i';".3
Proiektgruppe_n för informotion i orbete _ fr. v,
oerg, Etnor öerndfsson och Åke Hommor.
ru 'aa)l
LL::
- ":;;
i , *:i
,u ")
" j'".)
-
u- r,
ffi
Rune lenesfom, N. G. Olsson, Nils euill-
Frågorna kanske kan tyckas många Formulären lämnas i
och besvärliga art besvara, men sjlr
Dig ändå ner och gå igenom dem
omsorgsfullt - gärna tillsammans
med några arbetskamrater! Du har
säkert många gånger klagat över
bristande information. Här har Du
äntligen err bra tilltälle art fiamföra
Dina synpunkrer och göra någonting
åt detl
Senast den 5 oktober vill vi ha
in svaren, som kan lämnas anonymt.
Om Du vill, kan Du dock ange anställnings-
och avclelninssnummer.
Du--hor väl giorl som Ewo-liso Zonder på
rft1op- -: sagt Din mening om informolion'en
vid?torefoget och lömnol in Ditt frågeformu_
,'Din Idd,'_lådorna
eller i särskilda lådor hos port,
vakterna. De kan också sändas hed
intern post till någon av projekt_
gruppens medlemmar. Vid Skandiaverken
lämnas formulären i förslagslådorna
eller till konrakrmannän
Bengt Nicander.
Skulle Du ha förlagt Ditt frågeformulär.
kan Du få ett nytt exåplar
hos portvakterna.
Och kom ihåg - sista dagen för
inlämning är den 5 oktober. Varför
inte ta några minuter kommande
veckoslut för att besvara formulärets
frågor, om Du inte redan gjort det?
o3
Ane;
t;
;' ;.
G,?'
ff'*ff
iotri i9..
;i I l.äri ":'
. ,
::l
; €L
=: ;;i ii.:], tig
tl
isr@Lil:,
!i@
L16llsl
i*ll,Dri öl.i*'-61
ri.@lt
$ii
F
[;
[;
It

Åke Harnrrran:
"Medelhavets
Sicilien, "Medelhavets paradis",
ön som tar vid där tåspetsen på den
italienska stöveln slutar, skiljes från
fastlandet endast genom Messinasunden
med sina ständigt strömmande
vattenmassor, som skapas genom nivåskillnaden
mellan Tyrrhenska och
Joniska haven.
Denna genom årtusenden så omstridda
ö blev målet för vår något senarelagda
semester 1970. Efter re
timmars effektiv flygtid från Torslanda
landade vi i Catania på Siciliens
ostkust och möttes av en temperatur
pä 32", varför den för inte
så länge sedan påtagna kavajen resp.
kappan kvickt åkte av.
Vi kom till en ö, rik på minnen
från olika tidsepoker, av vilka de
äldsta daterar sig från 7O0-talet f.
Kr., då grekerna landsteg. ön har en
yta cirka åtta gånger Gotlands och
en befolkning på fem miljoner.
Från Catania gick resan vidare i
bekväm turistbuss till Syracusa, där
vi bl. a. besåg den berömda teatern
från 400-talet f. Kr. som lär ha rymt
17.000 åskådare, och där man fortfarande
framför skådespel i den klassiska
stilen. I Syracusa såg vi också
en stor artificiell grotta, kallad Dionysius'
öra, i vilken härskaren med
samma namn plägade förvara sina
fångar - vid ett tillfälle 7.000 enligt
uppgift. Grottan är så utformad att
en viskning ger ett så kraftigt eko,
att allt kan avlyssnas i en öppning
i grottans tak 25 meter högre upp.
All konspiration omöjlig! Vi såg
också den grekiske matematikern
Archimedes' grav i Syracusa men
däremot inte hans berömda princip.
Normanderkungarna har lämnat
efter sig en mängd rikt utsmyckade
katedraler, och då kanske främst i
huvudstaden Palermo med omnejd.
Palermos skyddshelgon, Sancta Rosalia,
såg vi klädd i mantel av rent
guld och prydd med ädelstenar. Vid
l2
paFadis"
hennes fötter offrar människorna ännu
i dag smycken öch pengar för att
bli lyckliga och befriade från sjukdomar
av allehanda slag. För oss kanske
litet mer realistiska människor är
all denna prakt svår atf förstå, när
man utanför katedralerna ser så mycket
fattigdom och nöd.
Vad man läst om de sociala förhållandena
på Sicilien och i någon
mån upplever som turist är denna
stora klyfta mellan det fattiga folket
och de förmögna jordägarna, som
bor'i storstäderna och har sommarvillor
på Etnas sluttningar. Jordbruksarbetarna
bor själva ofta i små
bergstäder och arbetar på de omkringliggande
apelsin-, citron-. vinoch
olivodlingarna. Dagsförtjänsten
ligger på 15-20 kronor, och det råder
stor arbetslöshet. Det var inte
ovanligt att se små barn göra vuxnas
arbeten, medan männen fördriver tiden
med kortspel på något kafd.
Kvinnorna däremot vistas mest bakom
stängda fönsterluckor. men när
Ingången fill den berömdo grotlon Dionysius'
öro i Syrocuso.
kvällen kom och därmed svalkan,
kunde man se dem sitta på en stol
i dörröppningen med ryggen mot gatan.
Ingen anständig kvinna sitter
med ansiktet mot gatan, förrän hon
är farmor eller mormor. Annorlunda
är det förstås i utpräglade turiststäder
som Taormina.
I de städer, som förstördes vid den
stora jordbävningen 1968, bor de
flesta fortfarande kvar i de nödbostäder
som byggdes i all hast. Samma
sak ser man också exempel på i Palermo,
där folk fortfarande bor kvar
i de bostäder som mer eller mindre
bombskadades under andra världskriget.
Torkan på den södra delen av ön
är svår, och totalt uttorkade flodfåror
vittnar tydligt om detta. Men eftersom
luftfuktigheten är så hög som
75 -85 lo växer dock oliver, vin och
andra härdiga växter. Torkan beror
till stor del på den skogsskövling,
som ägde rum på romartiden, med
en sänkning av grundvattennivån
som följd.
Resan upp till Etna var helt fascinerande.
Vägen går upP till 2.000
meters höjd och slingrar sig fram
genom vidsträckta lavafält, där man
får en vision av månlandskap, här
och där genombrutet av stora områden
med blommande ginst - den
första växt som kan trivas i lavan
och detta först efter en tidsperiod av
500-600 år.
Etna tar och ger, är det:ls.kala ta-
Iesättet. Från Taormina kunde vi
om k'r,äIlarna se små utbrott från
vulkanen. 1950-51 hade Etna ett
kraftigt utbrott som varade i sex månader,
och under denna tid beräknas
800 milj., kubikmeter lava ha
runnit ut. Numera finns ett observatorium
uppe på Etna som registrerar
allt och som varnar för ev. utbrott i
god tid.
Efter ett par minnesrika veckor på
denna kontrasternas ö återvände vi
från ett Z5-gradigt saltmättat Medelhav
till l5-gradig Byfjordsblandning.
Men det är rätt skönt här hemma
också . . . oa
f

fiffim KoRPEa?\t-
7C
FOTBOLL
Korpfotbollen har slutat rulla för
i år, så nu kan summeringen göras.
I g.,pp I belade Varvet 2 och yar-
vet I första resp. andra plats. Varvet
Rör tog hem seriesegern
i grupp 2 B.
Van'et Svetsare, Tunnplåt, Ritare
och Damer genomförde också sina
matcher på ett för UVIK hedersamt
sätt.
Pokal och medaljer finns att häm-
ta i Folkdanslagets stuga torsdagen
den 8 oktober kl. 18.30!
Cup-segern blev en segsliten histo-
ria för Varvet I - två matcher med
förlängning och två omspelsmarcher
samma vecka med finalspel påföljan_
de måndag.
VSVM i Landskrona blev en triv-
sam avslutning på fotbollssäsongen
för UVIK om också inte resulrat_
mässigt i topp. Vinst över Kockums
i första matchen två timmar efter an-
komsten, en kvarts paus och sedan
en ny match mot Götaverken. En
arbetsledaFna i Kiel
Forts. från sid.9
Efter studiebesöket på Gaarden_
Yarvet rog man tillfäller i akr atr
lära känna Kiels alla andra attrak_
tioner, innan man så småningom
törnade in på Hotel Astor. Bra
namn, tyckte sAlF_basen Astor
Olausson. Åtminstone lätt att kom_
ma ihåg, tyckte hans kolleger.
Efrer frukosr på hoteller embarke_
rade man Stena Germanica pä sön_
dagsförmiddagen. Tidigt på måndag
morgon var man åter tillbaka i Ud_
devalla, litet trötta men mycket nöi_
da med en visserligen komprimeraä
men lärorik och nöjsam resa. O al
knapp förlust med-2-0 (l-0) var
ingenting att bli ledsen över. Dagen
därpå mötte UVIK värdarna öre-
sundsvarvet, vilket resulterade i
knappasr möjliga nederlag med I_0
(när 6 minuter återstod av matchen).
Slutresultaten blev l) Götaverken,
2) öresundsvarver, 3) UVIK och 4)
Kockums.
Cupsegrore i korpfol.
bollen blev Voruei I
Stående fr. v. Benqf Johonsson,
Olle Svei'sson.
i,i*'lli'f, 3'1fl . " ftl o?ii:
ende fr. v. Lennorl [orsson,
Sten-Olof Hedlund.
Eert Hult och Gustoi
nonsson-
SKANDIAVERKEN
IUodilieFad V- rrroton
provkönd yid Skandiaverken
Den 9 september provkördes vid
Skandiaverken en B&W hjälpmotor
typ I4Y23}IIJ avsedd för Götaver_
kens nybygge nr 847, ett 22g.000 tons
turbintankfartyg för Ocean Fleet
Ltd., Liverpool.
Motorn är den första från Skan_
diaverken som försetts med gjut_
järnskolvar och roterand" uogu*-"rr_
tiler. I detta utförande kan motorn
köras under kortare perioder med
högre effekt än den normala maximala
kontinuerliga effekten. Som
exempel kan nämnas kravet på höga
Lördagen den 12 september gäs_
tade Skandiaverken Eriksbere i Gö_
teborg med er fotbolls- och etr bow_
Iinglag. I fotbollsmatchen blev det
nederlag för Skandiaverken med siff_
rorna 3-1. Men i bowlineen clär_
emot segrade Skandiaverkin med
3284-3243. De bästa resulraren blev:
L Lars Christensson, EMV 7Zb
2. Lennart Gustavsson, Skv 724
3. Rune Lind, EMV 700
4. Gert Andersson, Skv 6g0
5. Ture Bengtsson, Skv 651
6. L.-A. Jakobsson, Skv 689
effektuttag vid tankrengöring eller
ballastpumpning i en ångturbindriven
ranker, speeiellt i det fall då
den turbindrivna generatorn av någon
anledning är ur drift.
Den normala effekten fu I20 hkl
cylinder vid 720 varv per minut, och
den accepterbara överlasten är 130
hk/cylinder vid samma varvral maxi_
merad till 130 timmar i fölid. Den
maximala drifttiden med fOrhr;id et_
fekt är 500-700 rimmar per åi.
Motorn kan även drivasmed tiockolja.
å o
r3

l
:
Vi gnatuleFaF
o
60 AR
Shancl.iaaerhen
Svarvare Gösta Johansson
Förrådsarb. Erik Berglund
24.10
30.10
Plan. chef Herbert Arreskog 6.12
Uddeuallaaaruet
Spåndragare Herbert Persson l.l0
KranJörare Gustav Norin 2.10
Stöttare Herbert Eriksson 6.10
Rörläggare Harry Johansson
9.10
Förman T'ore Blomovist 11.10
Städare Knut Fredriksson 11.10
Arbetsbeiedare Elof Nyman 15.10
Plåtsorterare Egon Jansson I9.10
Reparatör Albert Berger 9.ll
Förrådsarbetare Tage Karlsson l4.ll
Grovarbetare Sven Andersson 7.12
Grovarbetare Karl Niklasson 11.12
Snickare Sverker Olausson 26.12
o
50 AR
Pensionän vid
Uddevallavarvet
Albert
Schulz
Förman AIbert Schulz anställdes
vid Uddevallavarvet den 15 november
l95l som plåtslagare och mallsnickare
och blev den I mars 1957
ordinarie förman för mallvinden.
Han avgick med pension den 3l aueusri
1970.
Mateiialbev. Stig Bliicher 18.10
Förman Åke Kristiansson 18.10
FöFetagsnårr|der.na
Forts från sid 7
senterande resp. Xletall, SALF, SIF
och företaget.
Vid Skandialerken hoppas man få
igång motsvarande g:rupp snarast och
följer tillsvidare utvecklingen vid
varvet.
Tqk över profilförråd'
Einar Berndtsson föreslog att man
i produktionsfrämjande syfte bygger
ett tak över profilförrådet på Sörvik,
en åtgärd som bör vidtagas innan
vintern sätter in. Frågan skall utredas
närmare.
Bedömningsnämndernos rqpporler
Från bedömningsnämnden vid Uddevallavarvet
förelåg inga förslag till
belöningar. medan maskinbyggare
Thure Bengtsson, Skandiaverken,
tillerkändes en minnessak.
Förman Henry Larsson 20.10
Shandiauerken
Plåtslasare Gilbert Olofsson 27.10
Svarvaie Walter Sandberg 12.11
Uddeuallaaaruet
Värd. man Albert Mårtensson 3.10
Förman Evert Johansson 4.10
Svarvare Jean Johansson 13.10
Städare Knut Johansson 27.10
Instruktör Alf Johansson 12.11
Snickare Evert Karlsson 16.ll
Plåtslagare Allan Svensson 16.11
Ställn. bygg. Bertil Johansson 10.12
Plåtsl. Karl-Erik Henning 11.12
Plan. man. Willy Ericsson 74.12
Förman Ragnar Dahlqvist 20.12
Klammare Arvid Jonsson 21.72
Luciqfest och pensionörslräff
Lennart Karlsson meddelade att
årets Luciafest preliminärt inbokats
till fredagen den I I december, medan
datum för den årliga pensionärsträffen
ännu inte fastställts. (Det
har sedermera satts till fredagen den
27 november.) oo
ivl BEHör'ER ARBETSI(RAFT T
74
Orn Du fån kontakt rned någon sonr Du tnor skulle
tnivas hos oss - tala då rned pensonalavdelrringerr
Vi söker huvudsqkligen svelsqre och plåtslagore, men öven visso qndrq yrkeskofegorier
ör qktuello.
Till 40-veckorskurserno hor vi f. n. kontinuerlig intogning och lön utgör under
helo utbildning$iden. Som exempel kqn nömnqs qtf en l9-åring efter I0 veckors
onsföllning gqronterqsg.2g kr. pen limmen vortill kommer en sörskild utbildningspremie.
Produktivt qrbele med ockordslön förekommer redqn efter
någro veckor qv utbildningstiden.
I
-!.
r 't i:'7
1
I

Vet Du
vad denna skyll
betycler.?
Dy hor förmodligen oldrig sett ridigore,
-skyrfen
efrersom den börjot onvöndqs
försr nu. ser Du den, skoil Du verq o-tt d"t pågår röntgenunierrökning
ov svelsfogor i del utrymme, som onges på s[ylån,
Hor Du Ditt qrbere förrogr dir - se upp så q'' Du inr" korr", i vögen för
röntgenslrålornq. Uppehåll Dig heller inte för nöro på qndrq siäqn qv
exempelvis e[ skoft som rönrgenundersöks. Utsöft Dig e! för s. t. ,"tunaa.slrålning,
dvs. sådon strårning som refrekreros från lra'octr onaro piiaro
föremål på scmmo sidq om plålen som rönlgenrörel finns.
Föli givno onvisningor, så kon Du vqrq sökei på qft ,Du inre utsöfis för
hölsovådlig röntgenstrålning !
UDDEr'ALLAr'ARlfET
- |skyd.tskom mitt6n

Propellern fill 230.000Jonnsren "Norse King" skovs in mol oxeln'
Med en diqmeter ov 8,5 mefer vöger den sexblodigo propellern
49 lon'
(Foto: Rune Nilsson)
BARNEVIKU-A 70S55