Nr. 3 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 3 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 3 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
"Ifllningtt<br />
Vid sjösättningen av nyb. 231,<br />
Norse Captain, ftän bädd II den 3<br />
september användes kilningsmaski<br />
ner för första gången vid <strong>Uddevalla</strong>varvet.<br />
Fyra maskiner har tillverkats<br />
vid varvets driftsavdelning.<br />
På grund av bäddens speciella<br />
konstruktion med olika höjder mellan<br />
bäddäcket <strong>och</strong> avlöpningsbalkarria<br />
(beroende på tidigare förlängningar<br />
av bädden) har man fått tillverka<br />
en större <strong>och</strong> en mindre modell.<br />
En kilningsmaskin fungerar i stora<br />
drag så att en lufthammare är<br />
monterad liggande på gejdrar i en<br />
vagga. En dubbelverkande luftcylinder<br />
matar hammaren till <strong>och</strong> från<br />
kilen. När lufthammaren används,<br />
ligger luften på i cylindern. Allt eftersom<br />
kilen slås in, matas hammaren<br />
efter.<br />
Vaggan vilar på en vertikal skruv,<br />
som kan höjas <strong>och</strong> sänkas med en<br />
roterande mutter. Denna drivs med<br />
en kedja av en reversibel luftmotor.<br />
Detta för att kompensera höjdskillnaden<br />
mellan avlöpningsbalkarna<br />
<strong>och</strong> bäddäcket, vilka av konstruktionsmässiga<br />
orsaker inte är parallel-<br />
av lanlyg<br />
Köroren ov den lillo kilningsmoskinen hor det befydligt bekvömore<br />
ön det lidigore kilningsmonskopet som fick orbeto i knästående<br />
ställning.<br />
to<br />
la. För att uppta sidokraften från<br />
luftcylindern <strong>och</strong> slagrekylen är stativet<br />
försett med två vertikala gejdrar.<br />
Nlaskinen drivs av en reversibel<br />
luftmotor <strong>och</strong> åker på en bana<br />
av u-balk som är monterad längs<br />
efter avlöpningsbalkarna.<br />
Kilningsmaskinei:na behöver bara<br />
två mans betjäning vardera, en körare<br />
<strong>och</strong> en medhjälpare (en maskin<br />
har ca 50 meter luftslang som släpar).<br />
Vid en sjösättning behövs alltså<br />
ett manskap på åtta man för kilningsmaskinerna<br />
<strong>och</strong> omkring tolv<br />
man för nedtagning av stöttor. Då<br />
man tidigare har använt omkring<br />
300 man, beroende på fartygets storlek,<br />
bör kilningsmaskinerna vara en<br />
god investering. Dessutom spar de<br />
många ryggar, då arbetet tidigare<br />
var både tungt <strong>och</strong> besvärligt, sär-<br />
ningsbalkarna. Stöttorna står på kilskor.<br />
När skrovet närmar sig färdigställande<br />
för sjrisättning, fettas avlöpningsbanorna<br />
in. För att detta arbete<br />
skall gå så snabbt som möjligt,<br />
uppvärms fettet <strong>och</strong> hälls ut i flytande<br />
form, varefter det snabbt stelnar.<br />
Sedan dras den s. k. släden upp från<br />
bäddens nedre ände, under skrovet<br />
<strong>och</strong> fram mot domkrafterna i bäddens<br />
övre ände. Släden består av en<br />
över- <strong>och</strong> en undei-del i fem meter<br />
långa sektioner.<br />
Kilar med motkilar drivs sedan<br />
lätt in för hand mellan över- <strong>och</strong><br />
undersläde. Xtlellan översläde <strong>och</strong><br />
skrovbotten läggs s. k. mellanlägg.<br />
Några timmar före sjösättningen<br />
slår man in kilarna (vilket alltså vid<br />
sjösättningen av nyb. 231 skedde<br />
med hlälp av de nya kilningsmaski<br />
nerna), dvs. man överför belastningen<br />
från stöttorna <strong>och</strong> kölblocken<br />
till släden, varefter man tar bort<br />
sttittor <strong>och</strong> köIblock.<br />
När fartyget går ut i vattnet, följer<br />
kilarna med släden. För att ki<br />
larna sedan inte skall flyta omkring,<br />
är de förbundna med varandra med<br />
skilt vid den lägre delen av bädden.<br />
Vqrför nnkilqron<br />
mon forlyg?<br />
En kortfattad beskrivning varför<br />
man "kilar" fartyg kan kanske vara en wire till släden, vilken i sin tur<br />
på sin plats för den oinvigde. är fästad vid skro'r,et i för <strong>och</strong> akter.<br />
Under fartygets byggtid på bäd- Efter sjösättningen bogseras fartyget<br />
den vilar skrovet dels på stöttor som in till bäddkanten, <strong>och</strong> hela slädar-<br />
är utplacerade på bäddäcket, dels på<br />
kölblock placerade mellan avlöprangemanget<br />
dras fram från skrovets<br />
undersida. oo<br />
Bilden visor den slörre kilninqsmoskinen i orbefe. Luttonken<br />
:yns<br />
på moskinen hor till uppgift oft förhindro lrycktoll för<br />
nommoren.<br />
t<br />
som<br />
lufl-<br />
'l<br />
*
Change language